Fastställande av frågeställningar inför uppsiktsdialog med barn-, utbildnings- och kulturnämnden utredare Helen Nyberg

Transkript

1 KALLELSE 1(2) Sida Sammanträde med: Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: kl 09:00 Plats: sal Hälleforsnäs Anders Berglöv Ordförande Axel Wevel Sekreterare Information/diskussion Kl 09:00 Kl 09:10 Fastställande av frågeställningar inför uppsiktsdialog med barn-, utbildnings- och kulturnämnden utredare Helen Nyberg Ekonomisk rapport ekonomichef Jeanette Lijesnic ÄRENDEN Justering 1. KS/2019:15 Införande av klimatväxlingssystem 2. KS/2019:33 Återrapportering av uppdrag att utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan 3. KS/2013:166 Avslut av uppdraget att utarbeta bredbandsstrategi för hela kommunen 4. KS/2016:57 Avslut av uppdraget metoder och definitioner för medborgardialog 5. KS/2019:122 Revidering av avtal avseende den gemensamma överförmyndarnämnden i Flen, Gnesta och Vingåkers kommuner Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro E-post FLEN Sveavägen flens.kommun@flen.se FLEN

2 2 6. KS/2019:34 Återrapportering av plan för upprustning av lekplatser utifrån tillgänglighetsaspekter 7. KS/2018:171 Ersätta gruppbostad Orrögatan med annan gruppbostad på Vårlöken 2 /Handlingarna kompletteras innan sammanträdet med förslag till beslut / 8. KS/2019:117 Förvärv av fastighet eller del av fastighet - Bjurängsvägen 2 Malmköping 9. PLEX/2019:26 Samråd om detaljplan för Malmsjöberg och Fållökna fritidshusområde

3 1 (3) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Utrednings- och strategiavdelningen Till Kommunstyrelsens arbetsutskott HANDLÄGGARE Josefin Smeds DIARIENR KS/2019:15 ÄRENDE Uppdrag i strategisk plan : att utreda möjligheten till intern klimatkompensering Införande av klimatväxlingssystem Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i dialog med övriga nämnder införa ett klimatväxlingssystem där en intern avgift läggs på flygresor, användande av egen bil i tjänsten samt inköp av fossila drivmedel. Avgiften ska användas till åtgärder som minskar kommunens utsläpp av växthusgaser. att utredningsuppdraget därmed är slutfört. Sammanfattning Den globala uppvärmningen är en stor utmaning som kräver skyndsamma åtgärder för att kraftigt minska växthusgasutsläppen. Flens kommun har beslutat att år 2045 ska kommunen inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Elen som levereras till kommunen är 100 procent förnybar och fossila bränslen för uppvärmning har fasats ut från kommunens fastigheter. Däremot genererar kommunens transporter stora utsläpp av växthusgaser. År 2030 ska utsläppen från interna transporter ha minskat med 70 procent jämfört med Intern klimatkompensering klimatväxling är ett bra sätt att snabba på kommunens minskning av växthusgasutsläpp utan att kostnaderna ökar. Klimatväxling innebär att en intern avgift läggs på kostnader med stora utsläpp av växthusgaser: flygresor, användande av egen bil i tjänsten och inköp av fossila drivmedel. Avgiften går till ett centralt konto som används till åtgärder för att minska växthusgasutsläpp. Syftet är att styra verksamheter bort från användning av fossil energi och samtidigt stödja insatser som bidrar till att minska klimatpåverkan. Flera andra kommuner har infört eller är på väg att

4 2 (3) införa en klimatväxlingsmodell, till exempel Östersund, Helsingborg, Kristianstad, Växjö och Lund. Ärendet Exempel på klimatväxlingssystem för Flen: Kostnad Exempel Summa avgift 2018 på avgift Flygresor kr 25 % kr Egen bil i tjänsten kr 25 % kr Diesel och bensin kr 10 % kr kr Anställda inom Flens kommun flyger inte särskilt mycket och endast några enstaka resor utanför Sverige. Inom Sverige är de flesta flygresorna till Umeå, Östersund och Malmö. En avgift på flygresor innebär således är en marginell extrakostnad för verksamheterna samtidigt som onödiga flygresor, till exempel de till Malmö, kan minskas. I Flens kommun använder anställda och förtroendevalda egen bil i tjänsten i relativt hög utsträckning. Detta trots att resepolicyn säger att kollektiva färdmedel ska användas i första hand, i andra hand tjänstebil från bilpool. Tjänstebilar är oftast miljövänligare än de privata bilarna vilket innebär att stora vinster kan göras om användande av egen bil i tjänsten minskar. Barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen står för kronor av milersättningarna och socialförvaltningen står för kronor. I maj 2019 tecknade kommunen ett avtal om att tanka biodiesel (HVO) vid Talja och majoriteten av kommunens tjänstebilar är godkända för HVO. Om en avgift läggs på fossil diesel skapas incitament att istället tanka biodiesel som är ett förnybart drivmedel. Det finns inga förnybara alternativ för bensinbilar, men då kommunen endast har 8 bensinbilar blir den extra kostnaden mycket liten för verksamheterna. För bensinbilar, och dieselbilar som inte är godkända för HVO, skapas istället incitament att effektivisera drivmedelsanvändingen. Avgiften tas ut genom ett automatiskt pålägg av angiven procentsats varje gång berörda konton används. Avgiften administreras av kommunledningsförvaltningen och kan till exempel användas till att subventionera biodiesel (och biogas när det finns en biogasmack), subventionera leasingkostnad på el- och biogasbilar, subventionera inköp av elcyklar, och stötta förvaltningarnas egna förslag på åtgärder. Om det återstår medel på kontot kan de föras över till kontot för kollektivtrafikkostnader. Systemet bör utvärderas årligen för att se om avgiften får önskad effekt. Sara Molander Utrednings- och strategichef Josefin Smeds Miljöstrateg

5 Beslutet expedieras till: 3 (3)

6 FLENS KOMMUN STRATEGISK PLAN MED BUDGET 2019 Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Utgångsvärde Flen 2019 Flen 2022 Flen Riket Antal naturskyddade områden i kommunen. Källa: SCB 50 (2017) Ska öka 53 Andel naturskyddad areal, totalt i kommunen (%). Källa: SCB 1 (2017) 11 Ska öka Ska öka Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten till intern klimatkompensering. Uppdraget kommer från energi- och klimatplanen. Uppdraget ska återrapporteras senast i december Kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheter till lånecyklar vid resecentrum. Uppdraget kommer från energi- och klimatplanen. Uppdraget ska återrapporteras senast i december Kommunstyrelsen och socialnämnden får i uppdrag att undersöka möjligheten till ruttoptimering och bilpoolssystem för hemtjänsten. Uppdraget kommer från energi- och klimatplanen. Uppdraget ska återrapporteras senast i december Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en handlingsplan baserad på cykelstrategin. Uppdrag kommer från energi- och klimatplanen Uppdraget ska återrapporteras senast i december Kommunstyrelsen får i uppdrag att inventera vilka planer och dokument gällande klimatanpassning som finns i kommunen idag, samt att identifiera eventuellt behov av ytterligare material. Uppdraget ska återrapporteras senast i december Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att se över återvinningsstationerna med syfte att skapa bättre kontroll beträffande städning och tömning av dessa Pågående uppdrag Barn-, utbildnings- och kulturnämnden fick i uppdrag i strategisk plan att utreda möjligheten att Flens kommun ska öka andelen närproducerat livsmedel för skola och omsorg genom samarbete med lokala livsmedelsproducenter. Kommunstyrelsen fick i uppdrag i strategisk plan att revidera miljömålen med handlingsplan under 2018 samt att sammanfoga lokala miljömål och energi- och klimatplan till ett program för hållbar utveckling. Av detta uppdrag kvarstår den del som rör lokala miljömål. 30

7 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Utrednings- och strategiavdelningen Till kommunstyrelsens arbetsutskott HANDLÄGGARE Helen Nyberg DIARIENR ÄRENDE KS/2019:33 Utredning av möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra vägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan Återrapportering av uppdrag att utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna den återrapportering av ett inlett proaktivt arbete för att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar, som samhällsbyggnadsoch barn-, utbildnings- och kulturnämnderna lämnat. att uppdraget att utreda möjligheten att arbeta proaktiv med att säkra skolvägarna därmed är utfört. Sammanfattning Som svar på ett medborgarförslag gav kommunfullmäktige i januari 2019 samhällsbyggnads- och barn-, utbildnings- och kulturnämnderna i gemensamt uppdrag att utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan. Återrapportering begärdes under Samhällsbyggnadsnämnden fick även uppdraget att inkludera medborgarförslagets åtgärdsförslag i kommande planering och budgetarbete. I nämndernas ärendeberedning framgår att uppdraget bearbetats genom samverkan mellan förvaltningarna och Flens kommunfastigheter AB (FKAB). Ett projekt har inletts med syftet att kartlägga risker längs skolvägarna och att ta hand om trafiksäkerhetsbrister genom såväl påverkansarbete som åtgärder i den fysiska miljön. Nämnderna skriver att arbetet även kopplar till de nationella trafiksäkerhetsmålen i nollvisionsarbetet där de relevanta

8 2 (2) etappmålen är hastighetsefterlevnad, säkra gång-, cykel- och mopedpassager samt underhåll av gång- och cykelnätet. Projektet förväntas resultera i att skolvägarna är kartlagda och bedömda ur trafiksäkerhetssynpunkt. Förslag till alternativa skolvägar eller transportsätt ska presenteras i fall där andra vägar än den mest trafiksäkra används av eleverna. Samverkan med elever och vårdnadshavare/föräldrar framhålls som viktigt i arbetet. Enklare åtgärder kommer genoföras i anslutning till projektets kartläggningsfas, medan större insatser kommer inkluderas i budgetarbetet inför I arbetet involveras utöver personal från samhällsbyggnadsförvaltningen bildningscentrum och FKAB, även Flens kommuns kommunikationsstrategiska funktion och infrastrukturstrateg, samt vårdnadshavare och elever. Kommunledningsförvaltningen ser positivt på det inledda arbetet som bör leda till högre medvetande om trafiksäkerhet och ökad säkerhet för framför allt eleverna på väg till och från skolan, men även för den bredare allmänheten. Därför föreslås att nämndernas återrapportering godkänns och att deras utredningsuppdrag bedöms som avslutat. Sara Molander Utrednings- och strategichef Helen Nyberg Utredare Beslutet expedieras till: Barn-, utbildnings- och kulturnämnden Samhällsbyggnadsnämnden

9 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Barn-, utbildnings- och kulturnämnden Sida BUK/2019: Svar på uppdrag att utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan Barn-, utbildnings- och kulturnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens svar på kommunfullmäktiges uppdrag åt samhällsbyggnadsnämnden och barn-, utbildnings- och kulturnämnden att i samverkan utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan, samt att uppdraget gällande att utreda möjligheten att arbeta proaktivt med säkra skolvägar till Bildningscentrum Stenhammar är slutfört. Barn-, utbildnings- kulturnämnden beslutar för egen del att paragrafen omedelbart justeras. Bakgrund Den 17 maj 2018 inkom ett medborgarförslag till Kommunfullmäktige i Flen om säkra skolvägar för att främja gång och cykling till Bildningscentrum Stenhammar. Kommunfullmäktige beslutade den 31 januari 2019 att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden och barn-, utbildnings- och kulturnämnden att i samverkan utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att åtgärder och brister som redovisas i medborgarförslaget tas med i kommande års åtgärdsplanering och budgetarbete. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\rl2zm54h.0gq.rtf

10 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Barn-, utbildnings- och kulturnämnden Sida 183 För att verkställa Kommunfullmäktiges beslut om proaktivt arbetssätt (förebyggande, framåtsiktande och förutseende) samt för att följa arbetet systematiskt har förvaltningscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen och barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen i samråd med verkställande direktörern på Flens Kommunfastigheter AB initierat ett projekt inom uppdraget. Syftet är att kunna styra och ändra de planerade insatserna utifrån löpande resultat under pågående projekt samt kvalitetssäkra arbetsmodellen för att se om den går att applicera i flera sammanhang vad gäller kommunens arbete med säkra skolvägar i framtiden. Projektets syfte är att kartlägga riskerna längs elevernas skolvägar och genom påverkansarbete och förändring i den fysiska miljön ta hand om de trafiksäkerhetsproblem som finns, både på kort och lång sikt. Detta för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan. Arbetet kopplar vi även till de nationella trafiksäkerhetsmålen i nollvisionsarbetet där de relevanta etappmålen är hastighetsefterlevnad, säkra gång-, cykel-, och mopedpassager samt underhåll av gång- och cykelnätet. Det förväntade resultatet efter genomfört uppdrag är att elevernas vägar till skolan ska vara kartlagda och bedömda ur trafiksäkerhetssynpunkt, förslag om alternativa sätt att ta sig till skolan ska finnas för de fall den säkraste vägen bedöms vara en annan än den som används, alternativa och säkrare transportsätt med föräldraengagemang, av modellen gående skolbuss och liknande, ska vara beskrivna och föreslagna/kommunicerade med vårdnadshavare, de mest frekventerade skolvägsstråken ska vara kontrollerade av Flens kommun och enklare och mindre kostsamma åtgärder som bedömts bidra till en ökad säkerhet ska vara genomförda senast året efter utredningsdelen av projektet samt att mer omfattande fysiska åtgärder, som bedömts vara lämpliga av samhällsbyggnads förvaltningen, ska vara beskrivna till budgetarbete Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\rl2zm54h.0gq.rtf

11 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Barn-, utbildnings- och kulturnämnden Sida 184 I arbetet med uppdraget kommer de två ansvariga förvaltningarna, samhällsbyggnadsförvaltningen, barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen samt Flens kommunfastigheter AB, i första hand samverka med Flens kommuns kommunikatörer och infrastrukturstrateg, skolpersonal, elever och vårdnadshavare på Bildningscentrum Stenhammar. Expedieras till: Kommunstyrelsen Akt Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\rl2zm54h.0gq.rtf

12 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida SBN/2019: Svar på uppdrag att utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens svar på kommunfullmäktiges uppdrag åt samhällsbyggnadsnämnden och barn-, utbildnings- och kulturnämnden att i samverkan utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan. att överlämna svaret på uppdraget till kommunstyrelsen. Bakgrund Den 17 maj 2018 inkom ett medborgarförslag till Kommunfullmäktige i Flen om säkra skolvägar för att främja gång och cykling till Bildningscentrum Stenhammar. Kommunfullmäktige beslutade den 31 januari 2019 att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden och barn-, utbildnings- och kulturnämnden att i samverkan utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att åtgärder och brister som redovisas i medborgarförslaget tas med i kommande års åtgärdsplanering och budgetarbete. För att verkställa kommunfullmäktiges beslut om proaktivt arbetssätt (förebyggande, framåtsiktande och förutseende) samt för att följa arbetet systematiskt har förvaltningscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen och barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen i samråd med vd på Flens kommunfastigheter AB initierat ett projekt inom uppdraget. Syftet är att kunna styra och ändra de planerade insatserna utifrån löpande resultat under pågående projekt samt kvalitetssäkra arbetsmodellen för att se om den går att applicera i flera sammanhang vad gäller kommunens arbete med säkra skolvägar i framtiden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\5pqgx4sv.mct.rtf

13 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida 267 Projektets syfte är att kartlägga riskerna längs elevernas skolvägar och genom påverkansarbete och förändring i den fysiska miljön ta hand om de trafiksäkerhetsproblem som finns, både på kort och lång sikt. Detta för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan. Arbetet kopplar vi även till de nationella trafiksäkerhetsmålen i nollvisionsarbetet där de relevanta etappmålen är hastighetsefterlevnad, säkra gång-, cykel-, och mopedpassager samt underhåll av gång- och cykelnätet. Det förväntade resultatet efter genomfört uppdrag är att elevernas vägar till skolan ska vara kartlagda och bedömda ur trafiksäkerhetssynpunkt, förslag om alternativa sätt att ta sig till skolan ska finnas för de fall den säkraste vägen bedöms vara en annan än den som används, alternativa och säkrare transportsätt med föräldraengagemang av modellen gående skolbuss och liknande, ska vara beskrivna och föreslagna/kommunicerade med vårdnadshavare, de mest frekventerade skolvägsstråken ska vara kontrollerade av Flens kommun och enklare och mindre kostsamma åtgärder som bedömts bidra till en ökad säkerhet ska vara genomförda senast året efter utredningsdelen av projektet samt att mer omfattande fysiska åtgärder, som bedömts vara lämpliga av samhällsbyggnadsförvaltningen, ska vara beskrivna till budgetarbete I arbetet med uppdraget kommer de två ansvariga förvaltningarna, samhällsbyggnadsförvaltningen, barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen samt Flens kommunfastigheter AB, i första hand samverka med Flens kommuns kommunikatörer och infrastrukturstrateg, skolpersonal, elever och vårdnadshavare på Bildningscentrum Stenhammar. Expedieras till: Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\5pqgx4sv.mct.rtf

14 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Akt Sida 268 Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\5pqgx4sv.mct.rtf

15 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida 3 1 KS/2018: Svar på medborgarförslag om säkra skolvägar för att främja gång och cykling Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget bifalls, att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden och barn-, utbildnings- och kulturnämnden att i samverkan utreda möjligheten att arbeta proaktivt med att säkra skolvägarna till Bildningscentrum Stenhammar för att gynna fler barn att gå och cykla till skolan och att återrapportering ska ske under år 2019, samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att åtgärder och brister som redovisas i medborgarförslaget tas med i kommande års åtgärdsplanering och budgetarbete. Bakgrund Flens kommun har den 17 maj 2018 tagit emot ett medborgarförslag om säkra skolvägar för att främja gång och cykling. Med anledning av skolstart av Bildningscentrum Stenhammar (förskoleklass till och med årskurs 6) har detta medborgarförslag inkommit. Medborgaren relaterar till att många av Flens skolbarn kommer att få en ny väg till skolan och för flera elever kommer den att ligga längre från hemmet än förut. Skolan ligger vid en trafikerad gata och det finns anledning att tro att många vårdnadshavare känner sig oroliga för att låta sina barn gå själva till skolan. Det finns risk att den ökande trafiken även påverkar andra delar av samhället och att det kommer att upplevas som trångt runt tiden för framför allt skolstart. Medborgaren föreslår att ett informationsbrev ska skickas till alla vårdnadshavare med barn på Bildningscentrum Stenhammar med lämplig information om fördelarna att gå eller cykla till skolan, samt beskrivning av modellen för Vandrande skolbuss. Förslag ges också att kommunen startar ett projekt med syfte att etablera säkra skolvägar och vanor i samverkan med skolan. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\l4h1r0su.qz4.rtf

16 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida 4 Medborgarförslaget föreslår också att medel avsätts speciellt för trafiksäkerhetsarbete och för att åtgärda brister längs identifierade skolvägar. Förslaget efterlyser specifikt cykelställ i nära anslutning till skolans entréer samt att planera för att avlämningsplatser för bil sker på säkert avstånd för skolans entréer. Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt beslut föreslagit att enkla brister enligt medborgarens förslag kan åtgärdas i närtid, men större ingrepp måste kostnadsberäknas och tas med i kommande budgetarbete för de ansvariga nämnderna. Barn- utbildnings- och kulturnämnden är samstämmig med samhällsbyggnadsnämnden att bifalla medborgarförslaget och ställer sig positiva till en samverkan för att skapa ett proaktivt projekt för säkra cykelvägar och uppmuntra fler att gå och cykla till skolan i sitt beslut Kommunledningsförvaltningen har inga synpunkter på samhällsbyggnadsnämnden och barn- utbildnings- och kulturnämndens förslag till beslut. Dock bör brister och åtgärder av större dignitet kostnadsberäknas och tas med i framför allt samhällsbyggnadsnämndens kommande åtgärdsplanering och budgetarbete. Expedieras till: Förslagsställaren Samhällsbyggnadsnämnden Barn-, utbildnings- och kulturnämnden Akt Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\l4h1r0su.qz4.rtf

17 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Utredning- och strategi Till kommunstyrelsens arbetsutskott HANDLÄGGARE Sara Molander DIARIENR ÄRENDE KS/2013:166 Uppdrag i budget 2014: utarbeta bredbandsstrategi för hela kommunen Avsluta uppdraget om att utarbeta bredbandsstrategi för hela kommunen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsens föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdraget att ta fram en bredbandsstrategi för Flens kommun är avslutat. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i samband med strategisk plan att ge kommunstyrelsen i uppdrag att senast till och med år 2015 utarbeta en bredbandsstrategi för hela kommunen. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 27 september 2018 och vann laga kraft 18 oktober I översiktsplanen togs ställningstaganden som motsvarar behovet av en bredbandsstrategi. Ställningstaganden ur översiktsplan Sörmlands hjärta - med plats för alla: - Flens kommun har som mål att 100 procent av befolkningen ska ha möjlighet till minst 100 Mbit år 2020 via bredband. Detta görs bland annat möjligt genom att bygga ut fiber inom hela kommunen.

18 2 (2) - Flens kommun har som mål att kommunen även ska täckas av mobilt bredband för att möjliggöra framtida mobila digitala tjänster och funktioner. - Vid uppförande av master ska minsta avståndet mellan vägområde och mast motsvara mastens totalhöjd. Avståndet till närmaste spårmitt ska vara mastens totalhöjd utökat med tio meter. Översiktsplanens ställningstaganden bedöms vara tillräcklig vägledning. Av den anledningen föreslår kommunledningsförvaltningen att uppdraget anses slutfört. Håkan Bergsten Kommunchef Sara Molander Chef för utredning- och strategi Beslutet expedieras till:

19

20

21

22

23 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Utrednings- och strategiavdelningen Till Kommunstyrelsens arbetsutskott HANDLÄGGARE Sara Molander DIARIENR ÄRENDE KS/2016:57 Uppdrag: Metoder och definitioner för medborgardialog Avslut av uppdraget metoder och definitioner för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdraget att utarbeta förslag till metod och definitioner för ett vidare arbete med medborgardialog i Flens kommun avslutas. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade i samband med Nämndplan och internkontrollplan 2016 att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att utarbeta förslag till metod och definitioner för ett vidare arbete med medborgardialog i Flens kommun. Förslaget ska baseras på de erfarenheter som gjorts beträffande medborgardialog i Flens kommun och i andra kommuner. Uppdraget ska senast vara redovisat för kommunstyrelsen vid sammanträdet den 28 november 2016 med målsättning att slutligt förslag ska kunna behandlas av kommunfullmäktige den 15 december Flens kommun arbetar med dialog i många olika former. Bland annat finns det samverkansråd där kommunen möter representanter från pensionärsorganisationer och föreningar som företräder personer med olika funktionshinder. Vidare pågår löpande dialog med våra aktiva föreningar och bygderåd inom ramen för arbetet med bygd och ort i balans. Kommunens näringslivsråd är även det ett forum för dialog med syfte att utveckla kommunen. I särskilda uppdrag med olika policydokument bjuds medborgare in för att delta i dialog. Ett exempel är underlaget till idrottspolitiskt program för Flen kommun som bygger på dialog både i förarbetet och under remiss. Även kommunens policy för strategisk förstärkning av landsbyggden och kommunens

24 2 (2) översiktsplan är dokument framtagna i dialog med medborgare och intresseföreningar. Ett utvecklingsarbete har genomförts tillsammans med kommunfullmäktiges presidium (tidigare mandatperiod) som en del av att vitalisera kommunfullmäktige, En slutsats från det arbetet är att kommunen inte behöver ett styrdokument för medborgardialog utan att nämnder och fullmäktige ska i de lägen där uppdrag initieras använda sig av möjligheten att skriva in i uppdraget att medborgardialog ska ske. Ett område där kommunen arbetar för utveckla dialog och delaktighet är med unga. Ett pågående arbete är kommunens samarbete med fryshuset för att stärka ungdomsdemokratin. Översiktsplanen har även ett ställningstagande som lyder I Flens kommun ska barn ges möjlighet till inflytande i den fysiska planeringen, genom att de ges möjlighet att delta i medborgardialoger. SKL har utarbetat både metoder och definitioner för att arbeta med medborgardialog. Vilken metod som används beror på vilka målgrupper som ska mötas och vad dialogen ska handla om. Kommunledningskontoret bedömer att uppdraget att ta fram metoder och definitionen för medborgardialog kan avslutas. Håkan Bergsten Kommunchef Sara Molander Utrednings- och strategichef Beslutet expedieras till:

25 Filen med extensionen '.rtf' stöds ej av Lex Transformer

26 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Niklas Witt Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2019:122 Revidering av avtal för den gemensamma överförmyndarnämnden för Flen Gnesta och Vingåker Revidering av avtal avseende den gemensamma överförmyndarnämnden i Flen, Gnesta och Vingåkers kommuner Förslag till beslut kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade Avtal avseende den gemensamma överförmyndarnämnden i Flen, Gnesta och Vingåker i enlighet med bifogat förslag, att det reviderade avtalet gäller från och med 1 januari Sammanfattning Den gemensamma överförmyndarnämnden föreslår att Avtalet för den gemensamma överförmyndarnämnden revideras avseende 13 stycke 5 som nu stadgar att varje kommun hanterar och redovisar ersättningar till ställföreträdare. För att möjliggöra en kostnadseffektiv och rättssäker lösning avseende utbetalning av arvode till de samverkande kommunernas ställföreträdare föreslås att Flens kommun, från och med den 1 januari 2020, sköter utbetalningen av samtliga arvoden och kostnadsersättningar till ställföreträdare i ärenden där kommunen bär kostnaden.

27 2 (2) Varje kommun bär även efter revideringen av avtalet kostnaden för sina ställföreträdares arvoden för huvudmän folkbokförda i den egna kommunen. Kostnaden för arvoden och kostnadsersättningar faktureras ansvarig kommun i efterhand av Flens kommun. Håkan Bergsten Kommunchef Niklas Witt Kommunjurist Beslutet expedieras till: Den gemensamma överförmyndarnämnden Gnesta kommun Vingåkers kommun Akt

28 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Överförmyndarnämnden Sida ÖFN/2019: Revidering av avtal avseende den gemensamma överförmyndarnämnden för Flen, Gnesta och Vingåkers kommuner Överförmyndarnämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade Avtal avseende den gemensamma överförmyndarnämnden i Flen, Gnesta och Vingåker samt att avtalet gäller från och 1 januari Bakgrund Avtalet för den gemensamma överförmyndarnämnden föreslås revideras avseende 13 stycke 5 som nu stadgar att varje kommun hanterar och redovisar ersättningar till ställföreträdare. För att möjliggöra en kostnadseffektiv och rättssäker lösning avseende utbetalning av arvode till de samverkande kommunernas ställföreträdare föreslås Flens kommun, från och med den 1 januari 2020, sköta utbetalningen av samtliga arvoden och kostnadsersättningar till ställföreträdare i ärenden där kommunen bär kostnaden. Varje kommun bär även efter revideringen av avtalet kostnaden för sina ställföreträdarnas arvoden för huvudmän folkbokförda i den egna kommunen. Kostnaden för arvoden och kostnadsersättningar faktureras ansvarig kommun i efterhand av Flens kommun. Ärendet föredras av jurist/verksamhetsledare Jenny Dunberg, som även svarar på nämndens frågor. Expedieras till: Kommunstyrelsen Gnesta kommun Vingåkers kommun Akt Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\diyomojq.2ig.rtf

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44 1 (3) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Utrednings- och strategiavdelningen Till kommunstyrelsens arbetsutskott HANDLÄGGARE Helen Nyberg DIARIENR KS/2019:34 ÄRENDE Plan för upprustning av befintliga lekplatser i Flens kommun utifrån tillgänglighetsaspekt Återrapportering av plan för upprustning av lekplatser utifrån tillgänglighetsaspekter Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna samhällsbyggnadsnämndens återrapportering av planering för upprustning av befintliga lekplatser utifrån tillgänglighetsaspekter, att samhällsbyggnadsnämnden beaktar eventuella behov av investeringsmedel för att genomföra upprustningsplanen och prioriteringsordningen i kommande ordinarie budgetprocesser samt även preciserar planens tidshorisont. att samhällsbyggnadsnämnden anpassar planen efter eventuella förändringar i lokala förutsättningar och behov, samt att tillgänglighetsperspektivet även omfattar tillgängligheten till lekplatsen från omgivande miljö. att uppdraget därmed bedöms som avslutat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden fick i januari 2019 i uppdrag att återrapportera en plan för upprustning av befintliga lekplatser utifrån tillgänglighetsaspekter. Uppdraget var en fortsättning på ett tidigare uppdrag, och byggde även på en översyn av kommunens lekplatser vilka besiktigats under Nämnden konstaterade då att antalet lekplatser i kommunen är relativt väl avvägt i förhållande till befolkningens storlek och spridning.

45 2 (3) Utifrån genomförd inventering och en bedömning av hur de befintliga lekplatserna kan bli bättre ur tillgänglighetsperspektiv, har samhällsbyggnadsnämnden nu tagit fram en prioriteringslista för vilka lekplatser som ska kompletteras med lekutrustning som är tillgänglighetsanpassad. Nämnden utgår från att lekplatserna ska kompletteras med utrustning av tre slag, och har gjort en kostnadsbedömning av dessa insatser. Det handlar om komplettering med tillgänglighetsanpassad gunga, fjäderlek och vipplek. Kostnaden för dessa kompletteringar uppskattas till kronor per lekplats. Driftskostnaden bedöms inte påverkas nämnvärt. I underlaget framgår inte vad som gör att just dessa tre kompletteringar bedömts vara de som är aktuella, eller om andra alternativ finns och har övervägts. Nämnden menar att det är rimligt att i en första omgång prioritera tillgänglighetsinsatser på en lekplats i taget per ort. I prioriteringen tas även hänsyn till nuvarande underhållsbehov. Därför föreslås prioritering av följande lekplatser i det första skedet: 1. Sveavägens lekpark, Flen 2. Kullavägens lekplats, Bettna 3. Annebergsvägens lekplats, Hälleforsnäs 4. Kungsgatans lekplats, Malmköping 5. Familjeparkens lekplats, Sparreholm 6. Vadsbro lekplats 7. Skebokvarns lekplats 8. Mellösa lekplats Därefter förordar samhällsbyggnadsnämnden att upprustningen av de återstående lekplatserna genomförs med hänsyn till avstånd till redan anpassad lekplats, antal boende i området och områdets topografi. Med detta som utgångspunkt föreslår nämnden följande prioritieringsordning i andra steget: 1. Septembervägens lekplats, Flen 2. Solbacksvägens lekplats, Flen 3. Norra Torgatans lekplats, Hälleforsnäs 4. Kyrkdalens lekplats, Sparreholm 5. Överängsparkens lekplats, Flen 6. Trumpetens lekplats, Malmköping 7. Bjurtorpsvägens lekplats, Flen 8. Bergvägens lekplats, Sparreholm 9. Gökstigens lekplats, Flen 10. Novembervägens lekplats, Flen

46 3 (3) Nämnden tillägger att två, av de totalt 20 kommunala lekplatserna (en i Flen och en i Hälleforsnäs), inte ingår i prioriteringslistan. Det motiveras av att den ena platsen är svår att tillgängliggöra fysiskt, medan den andra ingår som en del av en bredare utredning om en ungdoms/rörelsepark vid Stenhammarskolan. Nämnden avslutar sitt beslutsunderlag med konstaterandet att: Lekplatserna kan rustas upp enligt ovanstående plan under förutsättning adekvata budgetmedel avsätts. Kommunledningsförvaltningen menar att samhällsbyggnadsnämnden gjort en rimlig bedömning och prioritering både när det gäller att välja att göra insatser på en lekplats per ort i första skedet, och när det gäller vilka faktorer som ska beaktas i prioriteringen i nästa steg. Nämnden anger att en uppskattad investeringskostnad för ny utrustning och installation av den landar på totalt ca kronor. Eftersom två av de kommunala lekplatserna inte ingår i prioriteringen i detta läge kan kostnaden ligga något under detta. Å andra sidan omnämns inga andra investeringskostnader utanför själva lekplatserna. Det kan bero på att tillgängligheten till lekplatserna bedöms som god generellt. Om denna faktor inte inkluderats i nämndens bedömning kan dock ytterligare kostnader tillkomma. Nämnden framhåller att den föreslagna prioriteringsordningen följs under förutsättning att tillräckliga budgetmedel finns. Kommunledningsförvaltningen menar att prioriteringsordningen är logisk och välgrundad och att samhällsbyggnadsnämnden ska inkludera tillgänglighetsanpassning av lekplatser i den ordinarie kommande budgetprocessen. Innan dess kanske nämnden kan finna något budgetutrymme för att inleda förbättringsarbetet under När nämnden planerar för de praktiska insatserna ser kommunledningsförvaltningen också att det vore positivt med en genomförbar tidplanering och överväganden om eventuella behov av insatser i närområdet för att tillgänglighetsanpassade lekplatser ska vara faktiskt tillgängliga för intresserade. Tidig kommunikation med medborgare i närområdet kan också vara ett viktigt inslag i planeringsskedet. För tydlighets skull vill kommunledningsförvaltningen också betona det kanske uppenbara - att det är viktigt med öppenhet för flexibilitet. Om de lokala förutsättningarna ändras ska prioriteringsordningen anpassas efter nya förutsättningar och behov. Sara Molander Utrednings- och strategichef Helen Nyberg Utredare Beslutet expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden

47 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida SBN/2017: Uppdrag framtagande av plan upprustning av befintliga lekplatser utifrån tillgänglighetsaspekt Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna plan för upprustning av lekplatser i Flens kommun där tillgänglighets aspekter har beaktats till kommunstyrelsen. att uppdraget slutförts. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att ta fram en plan för upprustning av lämpliga lekplatser i Flens kommun där tillgänglighetsaspekter har beaktats. Av kommunens lekplatser är det endast Sveaparken i Flen som har någon typ av tillgänglighetsanpassad lekutrustning. Att komplettera kommunens befintliga lekplatser med en tillgänglighetsanpassad gunga, en fjäderlek och en vipplek kostar cirka kronor per lekplats (lekmaterial cirka kronor, anläggningsmaterial cirka kronor och arbetskostnad cirka kronor) Kommunen har i dagsläget 20 stycken lekplatser fördelade runt om i kommunen och upprustning enligt ovan angivna förslag skulle således medföra en investeringskostnad om kronor. Driftskostnaden för den ovan beskrivna upprustningen skulle inte bli nämnvärt högre än den befintliga driftskostnaden. Tekniska avdelningen föreslår en upprustning där man inledningsvis ser till att minst en lekplats per ort har tillgång till någon typ av tillgänglighetsanpassad lekutrustning. Avdelningen föreslår i första hand följande platser och i nämnd ordning: 1. Sveavägens lekpark i Flen 2. Kullavägens lekplats i Bettna 3. Annebergsvägens lekplats i Hälleforsnäs 4. Kungsgatans lekplats i Malmköping 5. Familjeparkens lekplats i Sparreholm 6. Vadsbro lekplats 7. Skebokvarns lekplats 8. Mellösa lekplats Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\u55php0p.its.rtf

48 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida 273 När samtliga orter har en tillgänglighetsutrustad lekplats bör ytterligare lekplatser utrustas med motsvarande lekutrustningar. Här bör hänsyn tas till avstånd till redan anpassad lekplats, antal boende i området och områdets topografi. Förslag på fortsatt upprustningsordning: 1. Septembervägens lekplats Flen 2. Solbacksvägens lekplats Flen 3. Norra Torgatans lekplats Hälleforsnäs 4. Kyrkdalens lekplats Sparreholm 5. Överängsparkens lekplats Flen 6. Trumpetens lekplats Malmköping 7. Bjurtorpsvägens lekplats Flen 8. Bergvägens lekplats Sparreholm 9. Gökstigens lekplats Flen 10. Novembervägens lekplats Flen Förslaget innebär att det finns två lekplatser som inte rustas upp med tillgänglighetsanpassad lekutrustning. Det ena är lekplatsen i parken framför Stenhammarskolan, då denna park är under utredning för omdaning med inriktning ungdoms/rörelsepark och det andra är lekplatsen på Östmarksvägen i Hälleforsnäs då denna är svår att tillgängligöra rent fysiskt (avstånd till gata/höjdskillnader/berg/block) Lekplatserna kan rustas upp enligt ovanstående plan under förutsättning adekvata budgetmedel avsätts. Expedieras till: Kommunstyrelsen Akt Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\u55php0p.its.rtf

49 c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\u55php0p.its.rtf

50 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida 5 2 KS/2017: Rapportering av uppdrag i strategisk plan med budget 2018: att utreda nya tillgängliga lekplatser i Flens kommun Kommunfullmäktige beslutar att lägga samhällsbyggnadsnämndens rapport kring inventering till handlingarna, samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att återrapportera plan för upprustning av befintliga lekplatser utifrån tillgänglighetsaspekt. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att utreda lämpliga platser och ekonomiska förutsättningar för att tillskapa nya stora lekplatser i Flens kommun där tillgänglighetsaspekter har beaktats. Samhällsbyggnadsnämndens svar bygger på ärende SBN/2018:258 avseende besiktning av lekplatser i Flens kommun år Kommunens lekplatser har inventerats under våren och tekniska avdelningen har sedan 1 april 2018 tagit över skötseln av lekplatserna i Flens tätort. Efter inventeringen konstateras att antalet lekplatser och dess placeringar i Flens tätort är rimligt i förhållande till stadens storlek. Även i kommunens övriga orter är antalet lekplatser väl avvägt i förhållande till befolkning och utsträckning. Däremot behöver flera av lekplatserna rustas upp och byggas ut. Detta kan med fördel göras genom att den befintliga lekutrustningen kompletteras med tillgänglighetsanpassad lekutrustning. Det finns en plan för en ny tillgänglighetsanpassad lekplats i Skebokvarn längs Stallvägen där tillgänglighetsanpassad lekutrustning från Sveaparken kan återanvändas för att tillskapa ytterligare tillgängliga lekmiljöer. I Hälleforsnäs planeras i samråd med fritidsavdelningen en upprustning och tillgänglighetsanpassad utbyggnad av lekplatsen i anslutning till Norra Torggatan som föreslås kompletteras med en näridrottsplats på den närbelägna grusytan. En upprustning och utveckling av lekplatsen på Kullavägen i Bettna finns också i planeringen. Den kan med fördel kompletteras genom att angränsande gräsyta förses med fotbollsmål och staket som förhindrar att bollar kommer ut i gaturummet eller in på privat mark. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\no03nle3.bth.rtf

51 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida 6 Att skapa en ny och tillgänglighetsanpassad lekplats kostar inklusive markarbeten och belysning från kronor och uppåt. Kostnaden beror på geotekniska förutsättningar på platsen, tillgång till el för framdragning av belysning, val av utrustning och behov av tillgänglighetsanpassningar av angränsande områden. En lekplats kräver tillsyn två till tre gånger i veckan och inklusive ytskötsel kommer den årliga driftskostnaden upp i cirka kronor per lekplats inklusive utbyte av fallskyddsmaterial, baksand och reparationer med mera. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden har, efter inventering dragit slutsatsen att Flens kommun har en rimlig nivå på antalet lekplatser utifrån befolkning. Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar också att en lekplats skulle generera en byggkostnad på cirka kronor per lekplats, samt att ytterligare cirka kronor i underhåll och skötsel skulle tillkomma per lekplats och år. Kommunledningsförvaltningen har i övrigt inga synpunkter på framskrivningen utan rekommenderar att kommunstyrelsen beslutar enligt förslag. Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden Akt Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\no03nle3.bth.rtf

52 1 (5) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Ekonomiavdelningen Andrea Olin Till Kommunstyrelsens arbetsutskott DIARIENR ÄRENDE KS/2018:171 Gruppbostad Orrögatan ersätts av ny gruppbostad Svar på återremiss angående att ersätta gruppbostad Orrögatan med annan gruppbostad Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till Flens kommunfastigheter AB (FKAB) att ersätta Orrögatans gruppbostad med nybyggd gruppbostad på fastigheten Vårlöken 2, där kommunen driver verksamheten i egen regi. att FKAB äger fastigheten, vilket ger en lägre årshyra än alternativet att extern entreprenör äger fastigheten. att uppdra åt socialförvaltningen att avveckla Orrögatans gruppbostad när denna ersatts av ny gruppbostad. att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att avyttra lägenheterna på Orrögatan efter att Orrögatans gruppbostad avvecklats, om inte socialförvaltningen längre har behov av lägenheterna i sin verksamhet Sammanfattning Socialförvaltningen är i behov av fler gruppbostäder med lägenheter för personer med funktionsnedsättningar. Idag finns en gruppbostad om fem lägenheter på Orrögatan 8A som inte uppfyller kraven för gruppbostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), utan är mer av en servicebostad enligt LSS i sin utformning.

53 2 (5) I utvärderingen har ursprungligen fem alternativ till ersättning av gruppboendet på Orrögatan ingått: 1: Hyresförslag Von Kraemers väg (Äpplet 3), egen drift Kommunen hyr lokaler av entreprenör och kommunen driver verksamheten i egen regi. 2: Extern entreprenör levererar boende inklusive drift av verksamheten, von Kraemers väg (Äpplet 3) Kommunen köper vårdplatser av entreprenör. 3: Annan byggnad, egen byggnation och egen drift. Kopia av Vårlöken, gruppbostad Snickarvägen, i direkt anslutning till denna Kommunen bygger nya lokaler och kommunen driver verksamheten i egen regi. 4: Annan byggnad, extern entreprenör bygger och har drift av verksamheten Extern entreprenör bygger nya lokaler. Kommunen köper vårdplatser av entreprenör inklusive både lokaler och utförande av verksamheten. 5: Annan byggnad, extern entreprenör bygger, egen drift Extern entreprenör bygger nya lokaler, kommunen hyr lokalerna samt utför verksamheten i egen regi. Baserat på den utvärdering som gjorts föreslås alternativ 3, att kommunen via FKAB bygger nya lokaler där kommunen själv står för utförande och drift av verksamheten. Alternativet har lägsta hyreskostnad och bedöms av socialförvaltningen vara det bästa alternativet ur ett styrnings-, och effektivitetsperspektiv. Socialförvaltningen förespråkar långvariga hyrestider vilket ger en ökad trygghet för våra brukare som är unga, mitt i livet och genom personkretstillhörighet alltid kommer att har rätt att begära LSS-insatser. Då behovet är livslångt är lång hyrestid ett billigare alternativ för både kommunen som hyresgäst och för våra brukare. Om Orrögatans gruppbostad ersätts av annan gruppbostad genom nybyggnation kan de fyra lägenheter som kommunen äger avyttras, vilket ger intäkter till kommunen samt gynnar Flen som ort då det är brist på lägenheter för medborgarna. Den femte lägenheten hyr kommunen av bostadsrättsföreningen på Orrögatan 8. I dagsläget finns ett visst utökat behov av servicelägenheter inom socialtjänsten och detta bör beaktas när en avyttring blir aktuell. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet med motiveringen att ärendet kompletteras med ekonomiska konsekvenser, tidsplan, undersökning av andra privata aktörer samt konsekvenser för eventuella förseningar. De olika alternativen nedan har kompletterats med detta. Svaret på återremissen har dröjt på grund av att man gjort en undersökning av andra privata entreprenörer för att få en indikativ offert på extern byggnation.

54 3 (5) Ärendet Förslagen 1. och 2. att ersätta gruppboendet på Orrögatan med en gruppbostad på Von Kraemers väg (Äpplet 3) antingen i egen eller extern regi har av Socialförvaltningen bedömts som olämpliga ur verksamhetens synvinkel. Fastigheten är inte lämplig att bygga om till gruppbostad eftersom den har två våningsplan som skapar problem med tillgänglighet och avsevärt försvårar arbetet för personalen. Det omöjliggör optimal effektivitet och driftsekonomi. Då verksamheternas behov ska styra lokalförsörjningen så långt som möjligt har kommunledningsförvaltningen i samråd med socialförvaltningen valt att inte ta med de tidigare förslagen 1. och 2. Därför kvarstår följande tre alternativ: 3: Egen nybyggnation samt egen drift. Kopia av Vårlöken på fastigheten Vårlöken 2. Fördelar: Egen drift underlättar schemaläggning som stöder heltid som norm, samt ger lägst dygnspris för omvårdnad. Kommunen kan styra vilka brukare som får en placering på boendet. För verksamheten maximalt anpassad byggnad ger bästa möjliga driftseffektivitet. Kan ge goda bieffekter genom arbete lämpligt för daglig verksamhet, i och omkring fastigheten såsom målning, trädgårdsskötsel med mera. Goodwill att kommunen satsar på brukargruppen. Möjlighet till boendeplaceringar utifrån olika lagrum vid egen drift, vilket ger större flexibilitet. Nackdelar: Kräver investering. Kommunen måste rekrytera personal vilket idag är svårt. Driftkostnad för verksamhet: kronor per dygn och brukare. Hyreskostnad per år för kommunen: kr varmhyra inklusive gemensamhetslokaler Investering i FKAB: miljoner kronor Tidsplan till inflyttning: månader 4: Ny byggnad, extern entreprenör 1 (identifierad i lokalförsörjningsprocessen) bygger och har drift av verksamheten. Fördelar: Personal behöver inte rekryteras av oss, utan entreprenör tillhandahåller egen personal. En bra utförare kan användas som benchmark. Väl till maximalt anpassad byggnad vid nybyggnation. Nackdelar: Kommunen tappar styrningen, tvister kan uppkomma om till exempel merkostnad för brukare som utföraren menar kräver mer omfattande omvårdnad/insatser. Minskar möjligheten att samverka och anpassa schemaläggningen mellan olika boenden vilket försvårar uppfyllelse av heltid som norm. Kostnaden för nybyggnationen kommer debiteras kommunen och/eller brukarna. Osäkert i det här skedet vilken hyra som kommer debiteras brukarna. Indikativ driftkostnad för verksamhet: Entreprenör 1 (identifierad i lokalförsörjningsprocessen) kan tillhandahålla nybyggnation med omvårdnadskostnad om kronor per dygn och brukare, beroende på brukarnas vårdbehov. Denna entreprenör vill inte använda von Kraemers väg då det är i två plan, utan bygga nytt boende i kommunen. Hyreskostnad per år för kommunen: Ingår i dygnspriset

55 4 (5) 5: Nybyggnation, extern entreprenör 2 (identifierad i lokalförsörjningsprocessen) bygger gruppboende på drygt 500 kvm, 6 lägenheter på fastigheten Vårlöken 2, egen drift Fördelar: Väl till maximalt anpassad byggnad. Kommunkoncernen behöver inte utöka sin skuldsättning till byggnation. Kommunen kan gå ur ett kontrakt vid hyresavtalets utgång, även om det långsiktiga behovet inte gör detta sannolikt. Möjlighet till boendeplaceringar utifrån olika lagrum vid egen drift, vilket ger större flexibilitet. Egen drift underlättar schemaläggning som stöder heltid som norm, samt ger lägst dygnspris för omvårdnad. Det kan finnas fördelar med att flera fastighetsentreprenörer etablerar sig i Flens kommun. Nackdelar: Privat aktör har sannolikt högre avkastningskrav och kortare avskrivningstid på investeringen, vilket ger en högre hyra än vid egen byggnation. Kommunen blir bunden till ett kontrakt vilket ger försämrad flexibilitet om kommunens behov skulle förändras över tid. Driftkostnad för verksamhet: kronor per dygn och brukare. Indikativ hyreskostnad från privt byggentreprenör per år för kommunen: kallhyra c kronor på 20 års kontraktstid. Kostnader för värma, vatten och el tillkommer med c kr per år. Tidsplan: månader inklusive kommunens upphandling av extern entreprenör och markförsäljningen till entreprenör 2. En eventuell försening i byggprocessen kan sanktioneras med vite i kontraktet om byggnationen med entreprenören. Att ersätta lägenheterna på Orrögatan med en ny byggnad medför ökade hyreskostnader mot dagens låga fastighetskostnader för gruppboendet. Då lägenheterna inte uppfyller kraven på gruppbostad enligt LSS är det nödvändigt. Brukarna har inte den närhet till stöd och service de har rätt till. Att fortsatt driva gruppbostad i egen regi, men i en till verksamhetens behov maximalt anpassad byggnad, ger stora fördelar både med hänsyn till styrning, driftsekonomi och bemanning med heltid som norm. Alternativet att låta en extern entreprenör bygga och äga gruppboendet är ett dyrare alternativ och tar längre tid, men då slipper kommunen ytterligare investeringskostnader och belåning.

56 5 (5) De fyra lägenheter som idag ägs av kommunen kan säljas då gruppboendet har avvecklats och det kan ge en uppskattad intäkt till kommunen på cirka 2 miljoner kronor baserat på en äldre värdering. OM det finns behov av lägenheterna i verksamheten ska detta beaktas när man planerar en försäljning. Kommunledningsförvaltningen har i kommunens lokalförsörjningsprocess, i samråd med socialförvaltningen, FKAB och samhällsbyggnadsförvaltningen, även efter vidare utredning, gjort den samlade bedömningen att alternativ 3, med egen nybyggnation på fastigheten Vårlöken 2 och egen drift, är det bästa alternativet för att möta behovet av en ny lokal för att ersätta gruppboendet på Orrögatan. Jeanette Lijesnic Ekonomichef Andrea Olin Handläggare Beslutet expedieras till:

57 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida KS/2018: Ersätta gruppbostad Orrögatan med annan gruppbostad Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med motiveringen, att ärendet Ersätta gruppbostad Orrögatan med annan gruppbostad (KS/2018:171) kompletteras med ekonomiska konsekvenser, tidsplan, undersökning av andra privata aktörer samt konsekvenser för eventuella förseningar. Bakgrund Socialförvaltningen är i behov av fler gruppbostäder med lägenheter för personer med funktionsnedsättningar. Idag finns dessutom en gruppbostad på Orrögatan som inte uppfyller kraven för gruppbostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) utan är mer av en servicebostad enligt LSS i sin utformning. I utvärderingen har fem alternativ till ersättning av gruppboendet på Orrögatan ingått: 1: Hyresförslag Von Kraemers väg (Äpplet 3), egen drift Kommunen hyr lokaler av entreprenör och kommunen driver verksamheten i egen regi. 2: Extern entreprenör levererar boende inklusive drift av verksamheten, von Kraemers väg (Äpplet 3) Kommunen köper vårdplatser av entreprenör. 3: Annan byggnad, egen byggnation och egen drift. Kopia av Vårlöken, gruppbostad Snickarvägen, i direkt anslutning till denna Kommunen bygger nya lokaler och kommunen driver verksamheten i egen regi. 4: Annan byggnad, extern entreprenör bygger och har drift av verksamheten Extern entreprenör bygger nya lokaler. Kommunen köper vårdplatser av entreprenör inklusive både lokaler och utförande av verksamheten. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\kockifcx.ey3.rtf

58 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida 24 5: Annan byggnad, extern entreprenör bygger, egen drift Extern entreprenör bygger nya lokaler, kommunen hyr lokalerna samt utför verksamheten i egen regi. Baserat på den utvärdering som gjorts föreslås alternativ 3, att kommunen via FKAB bygger nya lokaler där kommunen själv står för utförande och drift av verksamheten. Alternativet har lägsta hyreskostnad och bedöms av socialförvaltningen vara det bästa alternativet. Socialförvaltningen förespråkar långvariga hyrestider vilket ger en ökad trygghet för våra brukare som är unga, mitt i livet och genom personkretstillhörighet alltid kommer att har rätt att begära LSS-insatser. Då behovet är livslångt är lång hyrestid ett billigare alternativ för både kommunen som hyresgäst och för våra brukare. Om Orrögatans gruppbostad ersätts av annan gruppbostad genom nybyggnation kan lägenheterna på Orrögatan avyttras, vilket ger intäkter till kommunen samt gynnar Flen som ort då det är brist på lägenheter för medborgarna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till Flens kommunfastigheter AB (FKAB) att ersätta Orrögatans gruppbostad med nybyggd gruppbostad, motsvarande Vårlöken, där kommunen driver verksamheten i egen regi, att FKAB äger fastigheten, att uppdra åt FKAB att avveckla Orrögatans gruppbostad när denna ersatts av ny gruppbostad, samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att avyttra lägenheterna på Orrögatan efter att FKAB avvecklat Orrögatans gruppbostad. Yrkanden Emma Dahlin (M) yrkar återremiss till förslaget med motiveringen, att ärendet Ersätta gruppbostad Orrögatan med annan gruppbostad (KS/2018:171) kompletteras med ekonomiska konsekvenser, tidsplan, undersökning av andra privata aktörer samt konsekvenser för eventuella förseningar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\kockifcx.ey3.rtf

59 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida 25 Berit Hyllbrant (L), Karina Bundgaard Krogh (C) och Anna Jernemalm (KD) yrkar bifall till Emma Dahlins (M) återremissyrkande. Daniel Ljungkvist (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det utöver kommunstyrelsens förslag finns ett yrkande om återremiss. Vid ställd proposition på Emma Dahlins (M) återremissyrkande finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att avslå detsamma. Votering begärs. Följande propositionsordning läses upp och godkänns. Den som avslår Emma Dahlins (M) återremissyrkande röstar JA. Den som bifaller Emma Dahlins (M) återremissyrkande röstar NEJ. 28 ledamöter röstar JA och 17 ledamöter röstar NEJ. JA-röster avger: Caspar Almalander (V), Mari-Louise Andersson (S), Sven Bager (SD), Anders Berglöv (S), Anders Brännman (SD), Rickard Brännman (SD), Daniel Danon (S), Mariia Efimova (S), Ann-Katrin Elofson (S), Cecilia Friis (MP), Rose-Marie Fältskog (V), Teija Haavisto (S), Christine Hallinder (SD), Johan Hallinder (SD), Torbjörn Jansson (S), Guy Johansson (SD), Kaj Johansson (V), Sara Johansson (SD), Terese Larsson (S), Torgny Lindgren (SD), Daniel Ljungkvist (S), Arne Lundberg (S), Ann- Charlotte Munter (S), Peter Munter (S), Göte Nilsson (SD), Huda Omar (V), Helén Stockow (S), Jonas Thyrén (S). NEJ-röster avger: Ingegerd Branting (C), Lisbeth Brevig (M), Karina Bundgaard Krogh (C), Emma Dahlin (M), Magnus Erixon (L), Lotta Finstorp (M), Jenny Hammarlund (C), Abdurahman Hussein Hassan (C), Berit Hyllbrant (L), Anders Iwerbo (C), Anna Jernemalm (KD), Sven-Gunnar Johansson (M), Katarina Lagerstedt (M), Thomas Ledenvik (KD), Ulla Lindström (M), Roger Tiefensee (C), Martina von Bothmer (M). Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla Emma Dahlins (M) yrkande om återremiss. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\kockifcx.ey3.rtf

60 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida 26 Reservation Anders Berglöv (S) reserverar sig mot beslutet och lämnar följande skriftliga motivering: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet om återremiss av ärendet att ersätta gruppbostad Orrögatan med annan gruppbostad. Vi menar att den tidsutdräkt som åstadkoms av de ytterligare utredningar återremissen medför innebär försvårande ekonomiska konsekvenser för en redan ekonomiskt trängd socialnämnd. Expedieras till: Kommunstyrelsen Akt Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\kockifcx.ey3.rtf

61 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida SN/2018: Ersätta gruppbostad Orrögatan av ny gruppbostad på Von Kraemers väg Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagna processer att ersätta gruppbostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9:9 Orrögatan. Bakgrund Socialförvaltningen är i behov av fler gruppbostadsplatser för personer med funktionsnedsättningar. Gruppbostad Orrögatan uppfyller inte kraven för gruppbostad enligt LSS och därav behöver den gruppbostaden avvecklas eller alternativt formas om till en servicebostad enligt LSS. Socialförvaltningen har fått erbjudande från Serendipity professionals att bygga om ett flerfamiljshus till en gruppbostad på Von Kraemers väg. Serendipity är en hyresvärd som arbetar tillsammans med seniorpartner fastighetsutveckling i Sverige AB, som utvecklar vård- och omsorgsfastigheter till en färdig produkt i samverkan med hyresgäst och byggherre. Tillsammans har bolagen ambitioner om att äga vård- och omsorgsfastigheter långsiktigt. Ärendet Socialförvaltningen vill på sikt avveckla Orrögatans gruppbostad som inte uppfyller kraven för gruppbostad enligt LSS utan är mer en servicebostad enligt LSS i sin utformning. Detta medför att brukarna idag inte riktigt har den närhet av stöd och service som de har rätt till. En gruppbostad bör ha gemensamma utrymmen i direkt anslutning till lägenheterna och är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov där mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Den ska bestå av ett litet antal lägenheter som är grupperade kring de gemensamma utrymmena, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Orrögatans gruppbostad är inte utformad på detta sätt och flera av de brukare som idag bor på Orrögatan har behov av den utformning som en gruppbostad ska ha. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\czo1gtqj.jq1.rtf

62 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida 225 Orrögatans gruppbostad består idag av 5 lägenheter och en gruppbostad kan ha 6 lägenheter i sin utformning, vilket skulle kunna erbjudas på Von Kraemers väg och utformningen av Von Kramers väg ger möjlighet att erbjuda bättre hemmaplanslösningar för de brukare som har mer omfattande vård- och omsorgsbehov. Von Kramers väg kan också skapa en möjlighet till att utöka platser under en kortare period i väntan på en eventuell gruppbostad på Lötenskolan och därav minska både nuvarande och framtida externa placeringar. I dagsläget äger kommunen lägenheterna på Orrögatan, vilket kommunen inte vill. Flyttas Orrögatans gruppbostad till Von Kramers väg kan lägenheterna på Orrögatan säljas över tid, vilket ger intäkter till kommunen, samt att det gynnar Flen som ort då det är brist på lägenheter för medborgarna. Information om förslag till ny gruppbostad på Von Kramers väg - Totala huset är 587 kvadratmeter innefattande källare, plan 1 entréplan, plan 2 samt vind - Tomten är 1094 kvadratmeter - Fastigheten klassas som bostäder - 2 lägenheter är mer anpassade för permobil - Företaget har sökt bygglov av kommunen Huset kommer totalrenoveras och hålla ny standard med sprinkler och utrymningsvägar. Alternativa hyresavtal (med årlig indexuppräkning enligt KPI): 1. Hyrestid: 15 år, varmhyra kronor per år, kallhyra kronor 2. Hyrestid: 20 år, varmhyra kronor per år, kallhyra kronor 3. Hyrestid: 25 år, varmhyra kronor per år, kallhyra kronor 4. Hyrestid: 30 år, varmhyra kronor per år, kallhyra kronor Förvaltningen förespråkar längre hyrestid, vilket ger en ökad trygghet för våra brukare som är unga, mitt i livet och alltid kommer att behöva LSS-insatser. Då behovet är livslångt är lång hyrestid ett billigare alternativ för både kommunen som hyresgäst samt för våra brukare. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\czo1gtqj.jq1.rtf

63 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida 226 Både Flens kommunfastigheter AB och Flens bostad bedömer att varmhyra är mer fördelaktigt både ur ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv. Kostnader för våra gruppbostäder idag - Orrögatan har hyresintäkter på cirka kronor och hyran uppgår till kronor (Orrögatan är idag utformad som en servicebostad därav billig hyra då övriga utrymmen endast är en lägenhet) och ägs av samhällsbyggnadsförvaltningen. - Snickarvägen har hyresintäkter på cirka kronor och hyran uppgår till kronor (byggår 2013) och ägs av FKAB. - Bo hammar har hyresintäkter på cirka kronor och hyran uppgår till kronor (byggår 1992) och ägs av privat bolag. - Novembervägen har hyresintäkter på cirka kronor och hyran uppgår till kronor (byggår 1992) och ägs av privat bolag. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår socialnämnden föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna föreslagna processer att ersätta gruppbostad enligt LSS 9:9 Orrögatan av ny gruppbostad på Von Kraemers väg. att hyresalternativet som bör prioriteras är hyrestid på 30 år med varmhyra. Yrkanden Sten Elofson (S) och Seija Hidvegi (V) yrkar ändring i första att-satsen med att godkänna föreslagna processer att ersätta gruppbostad enligt LSS 9:9 Orrögatan av ny gruppbostad. Emma Dahlin (M) yrkar bifall till Sten Elofson (S) och Seija Hidvegis (V) ändringsyrkande. Sten Elofson (S), Anders Jonsson (C) samt Morten Lidström (-) yrkar avslag på förvaltningens andra att-sats. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\czo1gtqj.jq1.rtf

64 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida 227 Propositionsordning Ordförande finner att det förutom förvaltningens förslag finns ett ändringsyrkande samt ett avslagsyrkande. Vid ställd proposition på förvaltningens förslag mot Sten Elofsons (S) och Seija Hidvegis (V) ändringsyrkande finner ordförande att socialnämnden beslutar att bifalla Sten Elofsons (S) och Seija Hidvegis (V) ändringsyrkande. Vid ställd proposition på förvaltningens förslag mot Sten Elofsons (S) med fleras avslagsyrkande finner ordföranden att socialnämnden beslutar att bifalla Sten Elofsons (S) med fleras avslagsyrkande. Expedieras till: Akt Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\serviceprofiles\networkservice\appdata\local\temp\3chrau4g.x4j\czo1gtqj.jq1.rtf

65 1 (5) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Ekonomiavdelningen Till Kommunstyrelsens arbetsutkott HANDLÄGGARE Andrea Olin DIARIENR ÄRENDE KS/2019:117 Förvärv av fastighet eller del av fastighet - Bjurängsvägen 2 Malmköping Förvärv av fastighet eller del av fastighet Bjurängsvägen 2, Malmköping Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta, antingen - att avslå Malmköpings IF:s hemställan till kommunen om att köpa hela eller delar av fastigheten Malmköping 2:108 på Bjurängsvägen 2, där konstgräsplanen ingår eller - att bifalla Malmköping IF:s hemställan till kommunen att köpa hela fastigheten Malmköping 2:108 Bjurängsvägen 2, med befintlig konstgräsplan samt kringliggande byggnader och anläggningar på Malmköpings idrottsplats av Malmköpings IF och Malmahedens Arena AB - att kommunstyrelsen vid bifall av hemställan får i uppdrag att slutföra förhandlingar om förvärv av fastigheten Malmköping 2:108 Bjurängsvägen 2 - att Kommunledningsförvaltningen tillsammans med FKAB och samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att se över fastighetsbeståndet i Malmköping och återkomma med förslag på försäljning

66 2 (5) - att översyn av drift- och underhållskostnaderna genomförs vid ett övertagande av fastigheten och att samhällsbyggnadsförvaltningen tillförs medel för skötsel av konstgräsplan med tillhörande byggnader Sammanfattning Malmköpings IF, organisationsnummer ( MIF ) äger sedan 2014 fastigheten Flen Malmköping 2:108 Malmaheds IP ( fastigheten ) med byggnader och anläggningar på Malmahedens idrottsplats och genom sitt helägda bolag Malmahedens Arena AB organisationsnummer ( bolaget ) även konstgräsplanen, med ett totalt bokfört värde på cirka 4,1 miljoner kronor. Under 2019 har Flens kommun och MIF haft en dialog om MIF:s mycket ansträngda ekonomiska läge. MIF har finansierat anläggandet av konstgräsplanen delvis genom lån från Sörmlands Sparbank och bidrag från Allmänna arvsfonden. Både föreningen och bolaget redovisar negativa resultat och likviditetsproblem de senaste räkenskapsåren på grund av minskade intäkter och höga kostnader bland annat för räntor och amorteringar på skulden till Sörmlands Sparbank. MIF:s styrelse har nu vänt sig till kommunen med hemställan om att kommunen ska köpa hela eller delar av fastigheten för att underlätta den ekonomiska situationen för MIF. Kommunen får inte enligt kommunallagens likställighetsprincip (Kommunallagen 2017:725 2 kap. 3 ) agera på ett sådant sätt att det kan gynna en enskild förening i kommunen om det inte finns sakliga skäl för det. Ett köp av fastigheten med syfte att förbättra MIF:s ekonomiska situation är till stor fördel för MIF och inte förenligt med kommunens objektivitetsplikt och därpå följande skyldighet att behandla alla föreningar lika. En ideell idrottsförening är som självständig juridisk person ansvarig för de ekonomiska konsekvenser som uppstår av besluten som föreningens styrelse och årsmöte fattar. Ett köp av fastigheten kan däremot ur ett strategiskt markinnehavsperspektiv anses vara av särskilt intresse för kommunen och därmed utgöra ett sakligt skäl till att frångå likställighetsprincipen och bifalla hemställan från MIF. Centralt belägen mark i Malmköping är mycket eftertraktad och kan vara intressant för kommunen att äga. Om kommunen äger fastigheten kan den utnyttjas för flera ändamål än tidigare. I enlighet med likabehandlingsprincipen skulle då flera föreningar i kommunen kunna få tillgång till Malmahedens idrottsplats och byggnaderna, på lika villkor som övrigt i kommunen. MIF kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet, fotbollen. Det här öppnar även möjligheter för kommunen att avyttra andra fastigheter i Malmköping med stort investeringsoch underhållsbehov, som inte bedöms ge samma strategiska nytta som fastigheten. Utöver det bokförda värdet på konstgräsplanen finns ett bokfört värde på resterande delar på cirka 1,5 miljoner kronor. Ett eventuellt köp av

67 3 (5) fastigheten bör föregås av en oberoende värdering och det där fastställda värdet ska vara vägledande vid förhandling om köpeskillingen med MIF. Idag får MIF betydande driftbidrag från kommunen. Ifall ägandet och driften skulle övergå till kommunen skulle dessa driftbidrag till MIF minska avsevärt, samtidigt som kommunen skulle få ökade kostnader för drift och underhåll av idrottsplatsen. Driftsbidraget bör i detta fall överföras till Samhällsbyggnadsförvaltningen samt att resterande ökning av driften kompenseras. Som jämförelse uppgår drift- och underhållskostnaden för Hammarvallens konstgräsplan preliminärt 2019 till ca 500 tkr. Det pågår en utredning om förbud mot vulkaniserat gummi på konstgräsplaner inom EU:s kemikaliemyndighet. Kommissionen tar upp frågan till beslut under Ett eventuellt förbud träder i kraft 2022 och skulle innebära att konstgräsplanen i Malmköping behöver göras om. Kommunen behöver beakta detta och ta fram en långsiktig underhållsplan för att kunna förutse de totala kostnaderna för ett eventuellt övertagande av fastigheten. Kommunledningsförvaltningens alternativ och ställningstagande Kommunledningsförvaltningen ser att det finns två handlingsvägar utifrån hemställan om förvärv av fastigheten Malmköping 2:108 (Bjurängsvägen 2). Det ena alternativet är avslå hemställan om att köpa fastigheten och det andra är att bifalla hemställan om ett köp av hela fastigheten. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att ett köp av delar av fastigheten inte är fördelaktigt för Flens kommun och är därför inte med som ett beslutsalternativ. Det två beslutsalternativ som då finns är: att avslå Malmköpings IF:s hemställan till kommunen om att köpa hela eller delar av fastigheten Malmköping 2:108 på Bjurängsvägen 2 där konstgräsplanen ingår eller att bifalla Malmköping IF:s hemställan till kommunen att köpa hela fastigheten Malmköping 2:108 Bjurängsvägen 2 med befintlig konstgräsplan samt kringliggande byggnader och anläggningar på Malmköpings idrottsplats av Malmköpings IF och Malmahedens Arena AB I det senare alternativet så skulle ett uppdrag, enligt nedan, ges till kommunstyrelsen att få i uppdrag att slutföra förhandlingarna i likhet med förvärvet av Blocket 4: att kommunstyrelsen vid bifall av hemställan får i uppdrag att slutföra förhandlingar om förvärv av fastigheten Malmköping 2:108 Bjurängsvägen 2

68 4 (5) Flens kommun har under år 2020 redan stora förestående investeringar genom köpet av Blocket 4. Det finns även förfrågningar från andra fastighetsägare om en försäljning till Flens kommun vilka skulle behöva vägas emot ett förvärv av fastigheten. Vidare finns en risk för att köpet skulle kunna uppfattas som ett stöd till enskild förening och skapa en situation där andra föreningar önskar likartad lösning vid ekonomiska problem. I detta fall skulle en kartläggning av ägarförhållanden i fastigheter och ekonomisk situation i föreningar behöva göras för att få en överblick generellt i kommunen. I ett alternativ där Flens kommun köper del av fastigheten med konstgräsplanen, så skulle detta uppfattas som att förvärvet enbart görs för att lösa MIF:s ekonomiska problem vilket gör att ett sådant beslutsalternativ valts bort. Kommunledningsförvaltningen kan se att det för kommunen finns fördelar med att äga fastigheten i Malmköping, men att då bör användningsområdet breddas i samband med kommande detaljplanearbete. Vidare skulle ett förvärv av fastigheten kunna lösgöra andra fastigheter för försäljning i Malmköping. Vid ett beslut om ett förvärv av fastigheten bör därför ett uppdrag om översyn av fastighetsbeståndet i Malmköping ges och en försäljning av möjliga fastigheter göras för att delfinansiera förvärvet. Det behöver även beslutas om översyn av drift- och underhållskostnader där samhällsbyggnadsförvaltningen kan tillföras medel, enligt nedan: att Kommunledningsförvaltningen tillsammans med FKAB och samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att se över fastighetsbeståndet i Malmköping och återkomma med förslag på försäljning att översyn av drift- och underhållskostnaderna genomförs vid ett övertagande av fastigheten och att samhällsbyggnadsförvaltningen tillförs medel för skötsel av konstgräsplan med tillhörande byggnader Oavsett vilket alternativ som genomförs bedömer kommunledningsförvaltningen att det är lämpligt att genomföra en översyn av driftbidrag, då flera föreningar varit i kontakt med Flens kommun när det gäller kostnader och bidrag. Kommunledningsförvaltningen förordar ett alternativ där hemställan om förvärv av fastigheten avslås, främst med hänsyn till andra stora investeringskostnader under år Håkan Bergsten Kommunchef Andrea Olin Handläggare

69 Beslutet expedieras till: 5 (5)

70

71 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsbyggnadsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Plan- och exploateringsavdelningen Till: kommunstyrelsens arbetsutskott HANDLÄGGARE Daniel Ränkedal DIARIENR ÄRENDE PLEX/2019:26 Detaljplan för Malmsjöberg - Fållökna Samråd om detaljplan för Malmsjöberg och Fållökna fritidshusområde Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att skicka ut förslag till detaljplan för Malmsjöberg och Fållökna på samråd enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kapitlet 11 att detaljplanens genomförande inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt bilaga 4 i förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Sammanfattning Planförslaget för Fållökna och Malmsjöberg syftar till att möjligöra för tekniska anläggningar för kommunalt vatten och avlopp, öka byggrätten för fritidhus från 100 kvadratmeter till 120 kvadratmeter samt tillföra 16 fastigheter inom planområdet. Detaljplanen hanteras med standardförfarande. Samråd föreslås äga rum mellan den 18 november 16 december Ett flertal utredningar och vidare undersökningar kan komma att bli aktuella under planprocessen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en detaljplan för Malmsjöberg och Fållöknas fritidshusområde. Detaljplanen syftar till att möjliggöra utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppshantering till området enligt VA-plan för Flens kommun (KF ). Vidare möjliggör detaljplanen förslag på 16 nya fastigheter inom planområdet och en ökad byggrätt för samtliga bostadshus, från 100 kvadratmeter till 120 kvadratmeter. En undersökning av betydande miljöpåverkan togs fram och samråd har skett med Länsstyrelsen i Södermanlands län. Det är bedömt att

72 2 (2) detaljplanens genomförande inte kommer medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kapitlet 11. Detaljplanen hanteras med standardförfarande vilket innebär att kommunen får anpassa omfattningen på samrådet utifrån vad som är rimligt med hänsyn till planens förutsättningar och omfattning. Då planen omfattar relativt många fastigheter, och där en stor andel fastighetsägare inte bor i kommunen, föreslås samrådstiden till 18 november 16 december, vilket är fyra veckor. Planområdet innefattar Malmsjöberg och Fållöknas fritidshusområde, vilket omfattar cirka 70 hektar och är beläget cirka tre kilometer söder om Malmköping. Planområdet angränsar till sjön Nedingen västerut och söderut. I norr angränsar planområdet till fastighet och i öster till ett större naturområde som består av skog och lantbruk. Flens kommun äger ingen mark inom planområdet. Marken inom Malmsjöbergs fritidshusområde ägs av Malmsjöbergs tomtägarförening, marken inom Fållöknas fritidshusområde ägs av privatperson. Inom planområdet finns det cirka 172 enbostadshus som i huvudsak används som fritidshus. Sörmland vatten AB har utfört en geoteknisk och arkeologisk utredning för platser som avser schaktning för ledning och tekniska anläggningar. Utredningen visar att inga arkeologiska eller geotekniska hinder finns för utbyggnad av det kommunala vatten och avloppet. Flens kommun har utfört en naturinventering på utvalda platser inom planområdet där förtätningsmöjligheter förekommer. Utredningen visar att det förekommer en skyddad växtart på en av platserna där detaljplanen föreslår 6 nya fastigheter. Remiss om den skyddade växtarten har påbörjats tillsammans med Länsstyrelsen. Vidare kan det bli aktuellt med en geoteknisk utredning för några av de nya fastigheterna innan detaljplanen går ut på granskning. Under planarbetet har det inkommit önskemål från fastighetsägare till att förtäta Fållökna med cirka 65 nya fastigheter för bostadsändamål. Efter avvägning är det bedömt att de nya fastigheterna påverkar områdets fritidshuskaraktär, inkräktar på strandskyddet och naturvärden i allt för stor utsträckning. Samrådsförslaget medger istället 13 nya fastigheter i Fållökna och tre nya fastigheter i norra delen av planområdet i anslutning mot Malmsjöberg. Karin Tibbelin Plan- och exploateringschef Daniel Ränkedal Planarkitekt Beslutet expedieras till: Akt Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden

73

74 Planbeskrivning Samrådshandling Datum: Dnr: PLEX/2019:26 Kommunstyrelsen Detaljplan för Malmsjöberg och Fållöknas fritidshusområde i Flens kommun, Södermanlands län Handlingar Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Plankarta i skala 1:2000 med bestämmelser Fastighetsförteckning Naturinventering Arkeologisk utredning Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post Flen Sveavägen 1 Flen flens.kommun@flen.se

75 2 (31) Bakgrund Kommunfullmäktige i Flens kommun antog en kommunal vatten- och avloppsplan , 2015: (VA-plan). VA-planen är ett strategiskt dokument för utbyggnad av kommunalt VA inom Flens kommun. Syftet med VA-planen är att uppnå de fastställda miljökvalitetsnormerna i kommunens sjöar och vattendrag. Ett led i att förverkliga miljökvalitetsnormerna är att ersätta enskilda VA-anläggningar med kommunala lösningar. Fritidshusen i Fornbo, Fållökna och Malmsjöberg är i stort behov av kommunalt vatten och avlopp och området är högprioriterat enligt VA-planen Planens syfte Detaljplanen syftar i huvudsak till att möjliggöra för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp till fritidshusområderna i Malmsjöberg och Fållökna. De tekniska behoven för vatten och avlopp ska möjliggöras, byggrätten för befintliga fastigheter ses över och detaljplanen ska kartlägga möjligheten att tillskapa fler fastigheter för enbostadshus inom planområdet. Plandata Planområdets läge inom rödmarkerat område. Planområdets läge och areal Planområdet är beläget cirka tre kilometer söder om Malmköping och sju kilometer nordöst från Flen. Planområdets yta omfattar ungefär 103 hektar och avgränsas mot sjön Nedingen. Planbeskrivning Samrådshandling

76 3 (31) Markägoförhållanden Det obebyggda naturområdet som omger samtliga fritidshus i Malmsjöberg ägs av Malmsjöbergs tomtägarförening. Majoriteten av naturområdet i Fållökna och de fastigheter som är bebyggda inom fritidshusområdet ägs av privata fastighetsägare. Flens kommun äger ingen mark i området. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Färdplan Flen, Strategisk plan beslutat av kommunfullmäktige är attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer utpekat som ett av sex strategiskt långsiktiga mål. Detaljplanen för Malmsjöberg och Fållökna förverkligar delvis detta genom att anlägga kommunalt VA till fastigheter i attraktiva sjönära lägen. Det bör bidra till att fritidshusområdet ökar i attraktivitet och det kan i sin tur innebära att fastighetsägarna omvandlar sitt fritidshus till permanentboende. Fler permanentbostäder i Flens kommun bör eftersträvas då det genererar ökade skatteintänkter. Flens översiktsplan Sörmlands hjärta - med plats för alla, beskriver hur kommunen avser att utveckla fritidshusområden. Bland annat står det att Flens kommun ska möjliggöra en kontrollerad omvandling och utveckling av fritidshusområden genom att: Bygga ut det kommunala VA-nätet enligt gällande VA-plan från Bredda utbudet av attraktiva bostadsområden genom att skapa möjligheter till sjönära boende. Fritidshus som byggs med större byggnadsarea än 70 m² ska byggas med permanenthusstandard för tillgänglighet och energihushållning. Främja samfällighetsanläggningar i fritidshusområden. Flens kommun vatten- och avloppsplan Enligt beslut från Sveriges vattenmyndigheten behöver alla kommuner utarbeta VA-planer. I Flens kommuns VA-plan, antagen av kommunfullmäktige , står det att en väl fungerande vatten- och avloppsförsörjning är en grundläggande förutsättning för ett hållbart samhälle. Ändamålsenliga och tillförlitliga VA-anläggningar säkerställer att såväl hälso- som miljömässiga risker minimeras, särskilt i områden med sjöar som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk eller god kvantitativ status. VA-planen utgår från fem faktorer som styr vilka områden i kommunen som är i störst behov av kommunalt vatten och avlopp. Faktorerna har ingen inbördes ordning. Antal permanentboende Recipientens statusklassning Miljökvalitetsnorm Vattenskyddsområde, Natura 2000-område eller annat skyddsobjekt Områdets betydelse för kommunens utveckling Planbeskrivning Samrådshandling

77 4 (31) Utifrån dessa faktorer är det bedömt att fritidshusområdena Fornbo, Malmsjöberg och Fållökna är i störst behov av en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Kommunalt vatten och avlopp till Malmsjöberg och Fållökna är ett led i att förverkliga EU:s vattendirektiv, förbättra Nedingens vattenkvalitet, den omkringliggande miljön och människors hälsa. Tidigare detaljplaner För området Malmsjöberg och Fållökna gäller byggnadsplaner MA 47 och MA 48, som vann laga kraft 1964 respektive Båda byggnadsplanerna medger byggrätter för fritidsbostäder i ett våningsplan i Malmsjöberg respektive Fållökna. Största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad är 100 m² med en byggnadshöjd på 3,5 meter, eventuell komplementbyggnad tillåts upp till 40 m² byggnadsarea med en byggnadshöjd på 2,5 meter. Omgivande naturområde är planlagt för allmän plats, park, väg eller plantering. Det närliggande vattenområdet (Nedingen) får endast i begränsad omfattning fyllas eller överbyggas. Byggnadsplanerna har i stort sett förverkligats och i princip samtliga byggrätter för fritidshus har i olika utsträckningar nyttjats förutom sex stycken tilltänkta avstyckningar på fastigheten Stavudden 1:2. Genomförandetiden för båda byggnadsplanerna har löpt ut. Detaljplan MA48 över Malmsjöberg. Detaljplan MA47 över Fållökna. Planbeskrivning Samrådshandling

78 5 (31) Miljöbedömning En utbyggnad av det kommunala vatten och avloppssystemet till Malmsjöberg och Fållökna bör ge upphov till minskad miljöpåverkan eftersom råvatten och spillvatten kommer hanteras av kommunen och inte av den enskilda fastighetsägaren. Detta bör även medföra förbättrad vattenkvalitet i sjön Nedingen som idag är övergödd. Ur miljösynpunkt bör dessa aspekter medföra en förbättring för områdets miljö och vattenkvalitet. Kommunen och Länsstyrelsen i Södermanland har bedömt att detaljplanen för Malmsjöberg och Fållökna inte kommer medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap. 11 och plan och bygglagen 4 kap. 34. En miljökonsekvensbeskrivning bedöms inte behöva utföras, dock bör kommunen utifrån de naturvärden som finns inom och i angränsning till planområdet behöva ta fram en naturinventering för att på ett lämpligt sätt säkerställa den skyddsvärda naturen. Förenlighet med Översiktsplanen och Miljöbalken Utifrån ovan angivna förutsättningar och utformning av planen bedömer kommunen att planen väl stämmer överens med översiktsplanen och inte anses strida mot miljöbalken. Befintliga förhållanden Naturreservat Planområdets södra del angränsar till naturreservatet Fållökna. Syftet med reservatet är att tillgodose behovet för friluftslivet och värna om den värdefulla naturmiljön. Reservatet omfattar den skogsbevuxna ön Lagnö med närliggande sjöområde. I reservatet finns ett flertal äldre ekar som är en mycket värdefull livsmiljö för andra arter, bland annat för mossor och lavar som lever i ekarnas grova bark. Vidare är naturreservatet ett hem för ett flertal fågelarter som uppskattar de murknande träden eller livnär sig på fisken som finns i Nedingen. Naturreservatet Fållökna. Planbeskrivning Samrådshandling

79 6 (31) Natur Mark och vegetation Delar av terrängen inom planområdet består av kuperad sprickdalsterräng. Höjderna domineras av hällmarker med urbergsarterna gnejs och granit. Dessa omges av dalgångar med sandig morän och glacial lera. Mot sjön nedingen finns terrassformiga övergångar med enstaka slättområden. Inom strandområdet faller till viss del terrängen relativt brant mot sjön Nedingen. Vegetationen i Fållökna utgörs av blandskog med inslag av ek. Barrskog förekommer i norra delen av området och i södra delen består skogen övervägande av lövskog. Vegetationen i Malmsjöberg består i huvudsak av barrskog med kraftiga inslag av lövskogsdungar. Skogsbeståndets ålder varierar i området. I de äldsta partierna bedöms trädens genomsnittliga ålder vara cirka 100 år. Stora delar av skogsmarken är påverkad av skogsbruksåtgärder, framförallt genom avverkning och gallringar. Dessutom har det regelbundet plockats bort döda träd från delar av området vilket medfört att död ved endast förekommer sparsamt. Mindre partier utgörs av kraftigt igenvuxna ek- och hassellundar som tidigare sannolikt varit hävdade. I både Fållökna och Malmsjöberg förekommer det äng- och hagmarker som utgör sammanhängande landskapsobjekt. Att upprätthålla sambandet mellan dessa områden är viktigt för främja arters möjlighet till spridning. I närheten av området förekommer det gårdar med aktivt lantburk vars nötkreatur betar på de öppna betesmarkerna. Områdets naturvärden är främst knutna till de marker som fortfarande betas och till de områden som tidigare har hävdats. Ängs- och betesmarkerna har generellt påverkats av konstgödsling vilket har lett till en utarmning av den hävdgynnade floran. På flera ställen förekommer dock mindre partier, till exempel i kantzoner och vid steniga partier med hävdgynnade arter. De brukade gräsmarkerna har god tillgång på blommande och nektarbärande växter vilket har betydelse för många insekter. Före detta hagmarker med äldre ekar och hasselbuskar är nu under kraftig igenväxning. I skogarna förekommer det stenmurar vilket är tecken på att Malmsjöberg och Fållökna tidigare sannolikt har hävdats och varit mer öppet. För att en stenmur ska omfattas av biotopskyddsbestämmelser ska den angränsa till åkermark. De flesta stenmurar angränsar inte till åkermark men det är inte uteslutet att stenmurarna fortfarande fungerar som livsmiljöer för växt- och djurarter då planområdet sedan tidigare varit mer öppet. De områden inom planområdet som utgörs av brukad skog är bedömt ha lägre naturvärden. I dessa områden är trädåldern låg och endast enstaka äldre träd förekommer. Gröna naturförbindelser När Malmsjöberg och Fållökna detaljplanerades år 1964 till 1965 tog kommunen hänsyn till den omkringliggande naturen. Syftet med tidigare detaljplaner var att området skulle ha prägeln av ett traditionellt fritidshusområde. Hänsyn har tagits till de höjdskillander som finns i planområdet, bergsknallar och dalgångar i största möjliga mån bevarats vilket innebär att inga större ingrepp har skett i naturen för att göra plats för befintliga bostäder. Bostadsfastigheterna har uppförts på lämplig mark med väl tilltagna gröna naturförbindelser mellan varje husgrupp. Det finns ett Planbeskrivning Samrådshandling

80 7 (31) sammanhängande grönt samband i Malmsjöberg och Fållökna som syftar till att ge allmänheten och den biologiska mångfalden passage mellan varje husgrupp och vidare tillgång till sjön Nedingen. Ett av de största hoten mot biologisk mångfald, förutom exploatering av värdefulla naturmiljöer, är fragmentering. Det vill säga uppsplittring av naturmiljöer av en viss naturtyp, samt spridningssamband genom anläggande av vägar eller bebyggelse (Ekologigruppen 2019). Naturförbindelser i Malmsjöberg och Fållökna gynnar den biologiska mångfalden och ger allmänheten möjlighet att röra sig mellan husgrupperna. Naturförbindelser i Malmsjöberg och Fållökna. Planbeskrivning Samrådshandling

81 8 (31) Strandskydd Nedingens strandskydd gäller 100 meter från strandkanten, såväl på vatten som på land. Större delen av strandskyddet inom planområdet mot sjön Nedingen är upphävt i gällande detaljplan. Om en ny detaljplan upprättas över Malmsjöberg och Fållökna återinträder strandskyddet. Kommunen kan upphäva strandskyddet om det finns särskilda skäl för upphävandet i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap. 17. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Inom ett strandskyddat område får man inte bygga nya byggnader. Man får heller inte ändra byggnaders användning om det hindrar allmänheten från att vara i området. Anlägga bryggor, sätta upp staket, schakta, omfattande vegetationsröjningar med mera är inte tillåtet inom strandskyddat område. Strandskydd gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Inom planområdets norra del inom fastighet längs med Ängsvägen i anslutning till en ängsmark som troligen är eller tidigare varit brukad finns ett dike som sträcker sig parallellt med befintlig bebyggelse. Det är oklart om diket är anlagt eller om det uppkommit naturligt. Enligt grundkarta till gällande detaljplan för Malmsjöberg från 1965 är diket utpekat som ett dike och ingen bäck, vilket tyder på att kommunen vid ett tidigare skede bedömde att diket är ett anlagt avvattningsdike och inte utgör ett naturligt uppkommet vattendrag. Då det enligt målnummer 2014-M i Mark- och miljööverdomstolen visat sig inte vara möjligt att göra några generella uttalanden i frågan om artificiella vattendrag ska omfattas av strandskyddet, liksom det inte alltid är möjligt att dra någon skarp gräns mellan naturliga och artificiella vattendrag, bör bedömningen göras från fall till fall. Dike, markerat i blått, i anslutning till ängsmarken och befintliga fritidshus. Flödesriktning västerut mot sjön Nedingen. Planbeskrivning Samrådshandling

82 9 (31) Plankarta för gällande detaljplan från Strax utanför planområdet är ett dike inritat med flödesriktning västerut mot sjön nedingen. Diket i anslutning till ängsmarken i norra Malmsjöberg. Planbeskrivning Samrådshandling

83 10 (31) I Fållökna vid korsningen mellan Stavuddsvägen Sjöuddsvägen sluttar området ner mot en skogsbäck väster om Stavuddsvägen. Bäcken går parallellt med Stavuddsvägen och fortsätter troligen vidare norröver in i Malmsjöberg och slutar i eller i närheten av sjön Nedingen. Under platsbesök var endast en mindre del av bäcken vattenfylld och ingen vattenströmning förekom. Bäcken är inte utpekad som dike i grundkartan för gällande detaljplan för Fållökna från Enligt utförd naturinventering beskrivs miljön på platsen som sluten och lundartad till sin karaktär (Ekologigruppen 2019) och det finns ingen ängsmark i närheten vilket tyder på att bäcken troligen inte är något avvattningsdike från jordbruksmark. Kommunen gör bedömningen att bäcken troligen är naturligt uppkommen men det är oklart om den kan bedömas som ett vattendrag eller inte då den inte är fylld med vatten. Dike i Fållökna markerat i blått, trolig flödesriktning norrut. Det delvis vattenfyllda diket väster om Stavuddsvägen i Fållökna Planbeskrivning Samrådshandling

84 11 (31) Fridlysta växtarter Inom planområdets norra del på en brukad ängsmark längs med Ängsvägen i anslutning till fastigheterna finns det förekomst av Gullvivor. Växtarten är fridlyst enligt 8 och 9 artskyddsförordningen. Gullvivan är bedömd som livskraftig. Där Stavuddsvägen tar slut och Sjöuddsvägen tar vid, mellan fastigheterna har Blåsippan, Liljekonvalj och Skogsnipprot påträffats. Växtarterna är fridlysta enligt 8 och 9 artskyddsförordningen. Samtliga växtarter är bedömda som livskraftiga. Gullviva har påträffats inom rödmarkerat område. Blåsippa, Liljekonvalj och Skogsnipprot har påträffats inom rödmarkerat område. Enligt 8 och 9 artskyddsförordningen är det i hela landet förbjudet att gräva eller dra upp växter samt plocka eller samla in exemplar av växter för försäljning eller kommersiella ändamål. Om området ska exploateras kan det eventuellt krävas dispens eller särskilda skyddsåtgärder för att bevara arten. Geotekniska förhållanden Planområdet består av en mosaik av sandig morän, urberg och glacial lera. På ett flertal platser i planområdet föreligger det risk för skred i finkornig jordart. För att skred ska kunna inträffa krävs det att marken består av lera eller slit och att marklutningen är tillräckligt stor. Dessa naturliga förutsättningar gör att skred kan uppstå mer eller mindre spontant, men inte nödvändigtvis. Då planområdet är rikligt kuperat och faller förhållandevis brant mot sjön Nedingen är delar av planområdet utpekat som aktsamhetsområde för jordskred. Hänsyn bör beaktas där risk för jordskred föreligger, speciellt om platsen är belägen i ett strandnära läge. Om tillkommande exploatering sker inom dessa delar av planområdet bör en noggrannare geoteknisk undersökning genomföras innan bygglov ges för att avgöra byggnadens läge, utformning och vilken grundläggningsmetod som är mest lämplig. Planbeskrivning Samrådshandling

85 12 (31) Ras och skredrisk inom Malmsjöberg och Fållökna. Grundläggande geologisk information marken inom Malmsjöberg och Fållökna. Radon Planområdet ligger inte inom högriskområde för markradon. Eventuell tillkommande bebyggelse behöver inte radonsäkras. Fornlämningar och byggnadsminnen Topografin och den nuvarande fornlämningsbilden antyder att delar av fritidshusområdet för Fornbo, Malmsjöberg och Fållökna inrymmer okända eller under mark dolda fornlämningar. Länsstyrelsen i Södermanland har, med stöd av 2 kap. 11 kulturmiljölagen (1988:950), bedömt att en arkeologisk utredning behöver genomföras på de platser som Sörmland vatten och avfall AB planerar att schakta för VA-ledningar och pumpstationer. I enlighet med Länsstyrelsens bedömning har Sörmlands Arkeologi AB utfört ett arkeologiskt fältarbete inom de tätbebyggda fritidshusområderna för Fornbo, Malmsjöberg och Fållökna, rapport 2019:02 Malmköping - Flen. Utredningen har genomförts i två etapper. Etapp 1 omfattade kart- och arkivstudier samt en inventering, vilket resulterade i att en plats som sedan tidigare varit registrerad som lägenhetsbebyggelse (torp) längs med grusvägen vid fastigheten blev Planbeskrivning Samrådshandling

86 13 (31) föremål för en arkeologisk utredning (Obj 8/L1983:4152/Lilla Malma 95:1). Etapp 2 innefattade sökschaktning på platsen för att fastställa om föremålet var en fornlämning. Undersökningen resulterade inte i några spår från varken förhistoriska eller historiska aktiviteter eller anläggningar och platsen bedöms därmed inte innehålla några fornlämningar av antikvariskt intresse. Ingen åtgärd krävs för vidare grävning på platsen för vatten- och avloppsanläggningar. Det är bedömt att inga fornlämningar förekommer längs med den planerade schaktningen för vatten och avlopp till Fornbo. Skulle eventuella fornlämningar mot förmodan påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen, enligt 2 kap. 5 och 10 kulturmiljölagen (1988:950) Bilaga från arkeologisk utredning Malmköping - Flen Rapport 2019:02, mfl. Flens kommun, Södermanlands län. Planbeskrivning Samrådshandling

87 14 (31) Bebyggelseområden Bostäder Malmsjöberg och Fållökna består av cirka 172 fastigheter avsedda för fritidshus. De flesta bostäder används som fritidshus under sommarhalvåret, men det finns ett mindre antal fastighetsägare som använder sin bostad som permanentbostad. De flesta av husen i Fållökna och Malmsjöberg är uppförda i ett våningsplan med sadeltak i svag vinkelspets. Fasader är utformade med stående eller liggande träpaneler. Betong och tegel är relativt sällsynt. Komplementbyggnaderna har en liknande fasad- och takutformning som befintliga huvudbyggnader och harmoniserar med omkringliggande bebyggelse och natur. De befintliga byggnaderna inom Malmsjöberg och Fållökna är lämpliga för sitt ändamål och har en god form-, färg och materialverkan vilket utgör en god helhetsverkan inom området. Huvudbyggnaden inom respektive fastighet är oregelbundet placerade. Vissa hus är byggda nära anslutande väg medan andra är placerade centralt eller en längre bit bort från vägen. En trolig orsak till detta är att gällande detaljplaner, MA47 och MA48 från år 1964 respektive 1965, betraktade terrängen i planområdet som värdefull. De fastigheter som har terrränghöjder eller annan värdefull naturmark får nyttja fastigheten i begränsad omfattning. Fastigheterna har förhållandevis stora ytor vilket innebär att det förekommer gröna släpp mellan husraderna. Husen är uppförda på båda sidor av vägarna, men oftast grupperade i cirka 5-10 fastigheter med släpp mellan varje fastighetsgrupp. Exempel på fritidshusens karaktär i Malmsjöberg och Fållökna. Offentlig service Närmaste skola, vårdcentral och annan offentlig service finns i Malmköping, cirka tre kilometer nordost om planområdet. Kommersiell service I dagsläget finns det ingen kommersiell service i området. Närmaste ort är Malmköping vilken är belägen cirka tre kilometer nordost om planområdet. Tillgänglighet Planområdet ansluts från riksväg 53 vid avfarten mot Fållökna och Lundby. Malmsjöbergs fritidshusområde ansluts via Ängsvägen och Fållökna via Lagnövägen. Planbeskrivning Samrådshandling

88 15 (31) Vidare finns det möjlighet att nå planområdet via sjön Nedingen med båt om sådant färdmedel finns tillgängligt. Inga allmänna båtkommunikationer trafikerar för närvarande sjön Nedingen. Strandlinjen mot sjön Nedingen är till stor del tillgänglig för allmänheten men delar av den har privatiserats och är otillgänglig för allmänheten. De flesta fastigheter i Malmsjöberg och Fållökna har blivit avstyckade med väl tilltaget utrymme mellan varje husgrupp. Bebyggelsen utgör ingen större barriär i naturmiljön och det finns fria passager för friluftslivet och den biologiska mångfalden mellan varje husgrupp. Friytor Lek och rekreation Fållöknas fritidshusområde har på fastigheten längs med Lagnövägen en allmän lekplats och ett grönområde som används som fotbollsplan. Malmsjöberg har en utpekad lekplats strax väster om Ängsvägen. I planområdets norra del strax nedanför slänten från Bergsvägens återvändsplats finns en allmän badstrand som i huvudsak nyttjas och sköts om av Malmsjöbergs tomtägareförening. I Fållökna finns det två vattenområden som är utpekade som badplatser i gällande detaljplan, en söder om Uvbergsvägen samt ytterligare en strax norr om Lagnövägens återvändsplats. Badplatserna sköts och nyttjas i huvudsak av Fållöknas samfällighetsförening. Lekplats i Malmsjöberg väster om Ängsvägen. Badplats i Fållökna norr om Lagnövägens återvändsplats. Naturmiljö Det finns inga utpekade strandpromenader eller vandringsleder inom eller i anslutning till planområdet, men det finns upptrampade stigar i skogspartier, ängar och längs med strandkanten till sjön Nedingen. De flesta fastigheterna är inte instängslade vilket innebär att fastigheterna i stor utsträckning är skogsbeklädda. Vattenområden Den gällande byggnadsplanen över Malmsjöberg fastställer att hela Nedingens vattenområde i mindre omfattning får utfyllas eller överbryggas. I Fållökna är möjligheten att uppföra bryggor mer begränsad. Tre platser längs med Nedingen på fastigheten tillåter uppförande av mindre bryggor. I Fållökna förekommer det båtbryggor cirka 160 meter norr och 225 meter söder om Lagnövägens återvändsplats. I Malmsjöberg finns det ett flertal båtbryggor längs med hela strandpromenaden strax norr om Strandvägens återvändsplats. Vidare finns det Planbeskrivning Samrådshandling

89 16 (31) ytterligare två stycken bryggor söder om Sjöstigen mellan fastigheterna. Bryggor får endast uppföras om sökande har erhållit ett beviljat bygglov från Flens kommun. Båtbrygga i Fållökna i anslutning till naturreservatet Lagnö. Båtbrygga i Fållökna norr om Lagnövägens återvändsplats. Gator och trafik Bil- och gångtrafik Inom planområdet förekommer det ett vägnät som utgörs av smala grusvägar med ett flertal vändplaner. Grusvägarna är i regel cirka tre meter breda, möten mellan fordon sker med lämplighet på utmärkta mötesplatser längs med grusvägarna. Alla fastigheter Inom planområdet är anslutna till vägnätet. Det finns gångstigar ute i naturen men gående trafikerar troligen i huvudsak de grusvägar som förekommer i området. Vägarna sköts av respektive fritidshusförening. Kollektivtrafik Det finns för närvarande ingen kollektivtrafikförsörjning till eller i närheten av planområdet. Parkering och angöring I gällande detaljplaner för Malmsjöberg och Fållökna har särskilda ytor för allmän parkering blivit utpekade. Dessa parkeringsplatser har dock inte förverkligats och det förekommer inga allmänna parkeringsplatser inom planområdet. Bilparkering till fritidshusen sköts på egen fastighet. Vatten och avlopp I dagsläget finns inget kommunalt vatten och avlopp i Malmsjöberg och Fållökna. Samtliga fastighetsägare är skyldiga att, med tillstånd från Flens miljöavdelning, förse sin fastighet med enskilda avloppsanläggningar. År 2006 gjorde Flens kommuns miljöavdelning en avloppsinventering där det framkom att ett stort antal avloppsanläggningar i Fållökna, Malmsjöberg, Fornbo, Lövåsen och Yxtaholm hade en bristfällig standard. Sjön Nedingen används som dricksvattentäkt av närområdet, samtidigt hade några avloppslösningar på ett eller annat sätt en avrinning mot sjön. Nedingens vattenkvalitet är undermålig och sjön är övergödd. Enligt EU:s vattendirektiv (Direktiv 2000/60/EG) ska sjöar och vattendrag nå god vattenkvalitet senast år I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år Det är Planbeskrivning Samrådshandling

90 17 (31) myndigheter och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs (miljöbalken (1998:808) 5 kap. 3 ). Vidare är kommunen skyldig att ordna VA enligt lagen om allmänna vattentjänster om det behövs i ett större sammanhang för att skydda människors hälsa och miljön (2006:412) 6. Planbestämmelser Allmänna platser med enskilt huvudmannaskap Gata Planförslaget följer befintliga vägar. Inga nya vägsträckningar föreslås. I befintliga byggnadsplaner är tillfarter ordnade på naturmark, men enligt gällande lagstiftning är det inte möjligt att planlägga tillfarter på naturmark. För att säkerställa tillfart till bostadsfastigheter har vägområdet antingen breddats hela vägen fram till kvartersmark eller så har kvartersmarken breddats fram till vägområdet. Då området sedan tidigare haft enskilt huvudmannaskap för allmän plats föreslås vägarna fortsätta ha enskilt huvudmannaskap. Det inte troligt att Malmsjöberg eller Fållöknas fritidshus i större utsträckning kommer omvandlas till permanentbostäder, inte heller att det uppstår behov av kommunal service eller att allmänheten kommer besöka området i tillräcklig stor utsträckning för att ge upphov till kommunal skötsel och drift av vägarna. Om behov av framtida avfallshantering vid varje fastighet uppstår behöver vägarna breddas. Vägområdet föreslås därmed bli minst 10 meter brett. Av dessa 10 meter bör 6,5 meter reserveras för körfält i båda riktningarna. 2,5 meter reserveras för vägren samt gång- och cykelbana. Resterande 1 meter ska innehålla dagvattenhantering. För att eventuella sopbilar ska ha möjlighet att vända behövs minst 19 meter i svängradie. I plankartan har tillräckligt med utrymme för denna åtgärd lämnats vid alla gator utom tre - vid återvändsplatsen på Ulvsbyvägen, Lagnövägen och Hästskovägen. På dessa platser finns det begränsade möjligheter för dike och gångoch cykelbana samtidigt som svängradie för sopbilar tillgodoses. Naturområde Naturmiljön i Malmsjöberg och Fållökna är väsentlig för upplevelsen av området som ett fritidshusområde. Ytor som är planlagda som natur är friväxande grön- och skogsområden och ska förbli orörda i syfte att gynna allmänheten, djur- och växtliv samt bibehålla fri passage mellan husgrupperna. Lek Det är viktigt att tillräckligt utrymme ges till friyta för lek och rekreation i både Malmsjöberg och Fållökna. Egenskapsbestämmelsen lek tillåter lekplats med tillhörande komplementbyggnader och lekställningar. Planbeskrivning Samrådshandling

91 18 (31) Boll Marken i anslutning till Fållöknas befintliga lekpark är reserverad för rekreation i form av bollaktivitet. Platsen utgörs i dagsläget av två fotbollsmål med tillhörande gräsmatta. Gångväg I närheten av sjön Nedingens strandkant finns det upptrappade gångstigar i naturmarken som i huvudsak nyttjas av boende och troligen till viss del även allmänheten. Dessa gångstigar förstärker sambandet mellan bostadsbebyggelsen, sjön Nedingen, ängsmarker, badplatser, båtbryggor och naturreservatet på Langö. Ett viktigt gångstråk i sammanhanget är gångstigen som börjar vid Sjöuddsvägens återvändsplats och slutar vid Uvbergsvägens återvändsplats. Längs med gångstråket passerar fotgängare en badplats, två båtbryggor, entrén till naturreservatet Lagnö, samt ängsmarken i södra Fållökna. Gångstigar som denna samt gångstigar i nordvästra delen av Malmsjöberg ska bevaras och har fått egenskapsbestämmelsen gångstig. Serviceväg Vägar för fordonstrafik är generellt inte tillåtet inom naturmark. Undantaget gäller när det behövs för en serviceväg för att nå en teknisk anläggning. Tillkommande tekniska anläggningar inom planområdet som inte ansluter till befintlig väg tillåts anslutas med serviceväg över naturmark med egenskapsbestämmelsen serviceväg. Vägen får inte hårdgöras. Båtuppläggning I anslutning eller nära anslutning till varje småbåtshamn tillåts båtuppläggning för småbåtar för privat bruk. Totalt handlar det om sex platser inom planområdet där småbåtar får förvaras. Större båtar får inte förvaras på dessa platser då naturmarken inte ska ha prägeln av en större båtuppläggning än vad som redan finns idag. Vattenområden W - Vattenområde Sjön Nedingens öppna vattenområde, inom detta området beviljas inga bryggor eller liknande vattenåtgärder. W 1 - Badplats Befintliga badplatser betecknas W 1 i plankartan. Här tillåts enbart badbryggor. Båtar får inte lägga till vid dessa bryggor. W 2 - Småbåtshamn Småbåtshamn betecknas W 2 på plankartan. Här får enbart småbåtar lägga till. W 3 - Vattenområde som får överbryggas Vattenområde inom privata fastigheter. Endast en brygga per fastighet tillåts. Planbeskrivning Samrådshandling

92 19 (31) W 4 - Vattenområde där gångbro får uppföras För att säkerställa tillgänglighet till naturreservatet Lagnö är det tillåtet att uppföra en gångbro från Fållökna till ön Lagnö. Kvartersmark Bostäder Områdets karaktär som fritidshusområde ska bibehållas. För att säkerställa detta utgår planbestämmelserna från tidigare byggnadsplaner. Ändring av befintlig bebyggelse eller nybyggnader ska utformas så att karaktären i området bibehålls Planförslaget tillåter 16 nya fastigheter inom planområdet, varje fastighet är belägen intill redan befintlig väg som är projekterad för kommunalt vatten och avlopp. För att avgöra om utpekade platser är lämpliga har strandskydd, geotekniska förhållanden och naturvärden beaktats. De flesta platser har inga större hinder för ny bebyggelse medans ett fåtal andra behöver utredas vidare innan detaljplanen kan gå till granskning. e 1 - Största byggnadsarea för fritidshus Erfarenhet från liknande projekt i andra kommuner har visat att utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet till ett fritidshusområde medför att andelen permanentboende kan öka inom området. Till Malmsjöberg och Fållökna bedöms andelen permanentboende öka i relativt liten grad och området bedöms fortsatt främst utgöra ett fritidshusområde. För de som vill bo permanent kan det dock finnas ett behov av mindre utbyggnader för att öka standarden på till exempel faciliteter som badrum och kök. För att möjliggöra en utbyggnad av nödvändiga faciliteter föreslås högsta byggnadsarea per fastighet till 120 m 2 för huvudbyggnader, vilket är en ökning på 20 m 2 från föregående detaljplan. Komplementbyggnader får uppföras med en maximal byggnadsarea om 40 m 2. Sammanlagd byggnadsarea per fastighet blir således 160 m 2. Bedömningen efter genomförd byggnadsinventering i Malmsjöberg och Fållökna är att en utökning av byggnadsarea för bostadshus, från 100 m 2 till 120 m 2 är, en rimlig ökning utan att karaktären av fritidshusområde reduceras. Skulle en större utnyttjandegrad tillåtas finns det risk att upplevelsen av områdets omvandlas från ett fritidshusområde till ett villaområde. e 2 - Största byggnadsarea för del av fastigheten Stavudden 1:2 Då bebyggelsen på Stavudden 1:2 uppfördes under den första delen av 1900 talet innan nuvarande byggnadsplan började gälla föreslås byggnadsarean avvika från omkringliggande fritidshus. Högsta byggnadsarea för del av fastighet är 140 m 2 för huvudbyggnader, vilket är en ökning på cirka 25m 2. Komplementbyggnader får uppföras med en maximal byggnadsarea om 40 m 2. Sammanlagd byggnadsarea för del av blir således 180m 2. Planbeskrivning Samrådshandling

93 20 (31) e 3 - Största byggnadsarea för sjöbodar Största tillåtna byggnadsarea är 15 m 2 per sjöbod. Maximalt tre stycken sjöboda tillåts inom respektive byggrätt. Byggnadshöjd Högsta byggnadshöjd (avståndet från markplanet till skärningen mellan fasadplanet och ett takplan) för fritidshus är 3,5 meter, vilket är samma byggnadshöjd som i föregående detaljplan Totalhöjd Högsta totalhöjd (höjd på byggnad inklusive uppstickande delar ovanför takkonstruktion) för komplementbyggnader är 3,5 meter. Takvinkel Högsta takvinkel för fritidshus med tillhörande komplementbyggnader är 30 grader, vilket är samma takvinkel som i föregående detaljplan. Högsta takvinkel för del av fastighet Stavudden 1:2 är 50 grader. Marken får inte förses med byggnad Inom ytor avsedda för bostäder finns prickad mark i angränsning mot allmän plats. Prickmarken sträcker sig i de flesta fall minst 6 meter in från fastighetsgränserna. På ett flertal platser har prickmark bevarats från föregående detaljplan. Inom dessa platser har kommunen bedömt att ingen byggnad får uppföras på grund av platsens topografi, naturvärde eller avstånd till teknisk anläggning. Inom prickmark är det förbjudet att uppföra byggnader. Markingrepp inom dessa områden ska generellt sett undvikas för att behålla områdets karaktär. På ett fåtal platser har fastighetsägare medvetet eller omedvetet tagit naturmark i anspråk för privat bruk. En konsekvens av detta är att bostadens fastighetsgräns förflyttats. Det är upp till den enskilde fastighetsägaren att ha kunskap om var fastighetsgränsen går. Kommunen har valt att planlägga prickad kvartersmark på ett fåtal av dessa platser då det är uppenbart att fastighetsägaren åtagit sig att sköta om del av det som tidigare varit naturmark. Utökning av kvartersmark har enbart varit möjligt på de platser där det planmässigt varit genomförbart. För de fastighetsägare som fått närliggande naturmark planlagd som kvartersmark innebär det inte att marken förvärvats. Önskar fastighetsägare förvärva mark utanför gällande fastighetsgräns måste en fastighetsreglering utföras tillsammans med fastighetsägare och Lantmäteriet. Tillfarter till bostäder I gällande byggnadsplaner för Malmsjöberg och Fållökna planläggde kommunen inte gata i direkt anslutning till bostadsfastigheter. Konsekvensen av detta innebär att befintliga tillfarter från varje fastighet är anlagd på naturmark. För att säkerställa tillfarter till varje bostadsfastighet har naturmarken mellan befintlig väg och bostadsfastigheter planlagts som antingen kvartersmark eller gata. Planbeskrivning Samrådshandling

94 21 (31) I större delen av Malmsjöberg har gatan breddats och ansluter till bostadsfastigheter. På ett flertal platser har det inte funnits möjlighet att bredda gatan. I dessa fall har kvartersmarken utökats i syfte att omfatta befintliga tillfarter till varje bostadsfastighet. I större delen av Fållökna har det inte funnits möjlighet att bredda gatan i sådan utsträckning att den ansluter till varje bostadsfastighet. I dessa fall har kvartersmarken breddats så den ansluter till gatan. På ett fåtal platser där möjlighet funnits har gatan breddats för att ansluta till bostadsfastigheterna. Minsta fastighetsstorlek Enligt Flens kommuns översiktsplan ska nya fastigheter ges tillräckligt med stor area för att på ett för landskapet anpassat sätt kunna inrymma de byggnader som behövs för att tillgodose nuvarande och framtida behov. För tillgodose behovet och bevara områdets karaktär är det viktigt att fastigheterna inte är för små i förhållande till redan befintliga fastigheter. För att undvika detta är minsta tillåtna fastighetsarea 1500 m 2. Byggnad ska placeras med hänsyn till terrängen För att bibehålla karaktären av fritidshusbebyggelsen är anordnad inom ett naturområde utan större ingrepp på vegetation, marknivå, stenmurar eller bergsknallar är det avgörande att tillkommande bebyggelse samt tillbyggnader anpassas till dessa karaktärsdrag om möjlighet finns. f 1 - Endast friliggande enbostadshus tillåts För att bibehålla upplevelsen av ett fritidshusområde tillåts endast friliggande enbostadshus. Således tillåts inga kedjehus eller radhus. f 2 - Karaktärsdrag för bebyggelse Tillkommande bebyggelse eller tillbyggnader ska anpassas till bebyggelsekaraktären inom planområdet. Fasader och takutformning ska utformas för att komplettera befintlig bebyggelse. Byggnaderna i området utgörs i huvudsak av enplanshus med fasadmaterial av trä som är målade med traditionella kulörer som harmonierar med befintliga kulörer och fasader. Taken utgörs i huvudsak av sadeltak med en svag vinkelspets. Skydd av kulturvärden Träbyggnaden på fastigheten är av särskild betydelse. Fasaden av rödfärgad grov liggtimmer, sadeltak med lertegel och 1-luftsfönster med spröjsad mittpost ska bevaras. Fönsterkarmar och dörrar ska fortsätta utgöras av trämaterial. Planbeskrivning Samrådshandling

95 22 (31) Byggnadens karaktärsdrag. Byggnaden har sitt förflutna i Brokerud vid sjön Mangen i Värmlands län. Byggnaden transporterades i delar till Sörmland och är numera en komplementbyggnad till fastigheten Rivningsförbud Byggnaden är av särskilt kulturvärde och får inte rivas. Yta får inte hårdgöras I syfte att bevara fritidshuskaraktären i området får inte tillfarter till fastighet asfalteras. Hamnverksamhet Intill områden som tillåter bryggor i Fållökna föreslås nya sjöbodar få uppföras. Maximalt tillåts tre stycken sjöbodar inom varje byggrätt. Byggnaderna ska vara enkla och rektangulära och harmonisera med områdets karaktärsdrag på samma sätt som befintliga bostadshus inom planområdet gör. Sjöbodarna ska vara förrådsbyggnader avsedda för förvaring av exempelvis båtutrustning och fiskeredskap, och får inte inredas för bostadsändamål. Allmänhetens tillgång till platsen får inte förhindras. Befintliga gångvägar eller tydligt upptrampade stigar får inte tas i anspråk för bebyggelse. Inga staket eller plank får uppföras i närheten av sjöboden. Fritt tillträde för allmänheten runt sjöboden är en förutsättning för beviljat bygglov. Den befintliga gångstigen som ansluter till Lagnövägen och Uvbergsvägen får möjlighet att breddas till tre meter för att hantera transport av båtar till och från bryggor. Dessa vägar får inte hårdgöras. Totalhöjd Högsta totalhöjd (höjd på byggnad inklusive uppstickande delar ovanför takkonstruktion) för sjöbodar är 3,5 meter. e 3 - Högsta byggnadshöjd för sjöbodar Maximalt tre stycken sjöbodar tillåts inom varje byggrätt med en byggnadsarea på 15 m 2 per sjöbod. Planbeskrivning Samrådshandling

96 23 (31) Yta får inte hårdgöras I syfte att bevara fritidshuskaraktären i området får inte vägar inom kvartersmark eller anslutande vägar till kvartersmarken hårdgöras. Undantag gäller för Eventuell iläggningsramp för båtar då en iläggningsramp av sin funktion måste vara hårdgjord. Sjöbodar ska placeras med hänsyn till terrängen För att bibehålla upplevelsen av att fritidshusbebyggelsen är anordnad inom ett naturområde utan större ingrepp på vegetation, marknivå, stenmurar eller bergsknallar är det avgörande att tillkommande sjöbodar anpassas till dessa karaktärsdrag om möjlighet finns. f 2 - Karaktärsdrag för sjöbodar Tillkommande sjöbodar ska anpassas till bebyggelsekaraktären inom planområdet. Fasader och takutformning ska utformas för att komplettera befintlig bebyggelse. Byggnaderna i området utgörs i huvudsak av enplanshus med fasadmaterial av trä som är målade med traditionella kulörer som harmonierar med befintliga kulörer och fasader. Taken utgörs i huvudsak av sadeltak med en svag vinkelspets. Teknisk anläggning Inom planområdet finns det fem stycken befintliga tekniska anläggningar för el- och vattenförsörjning. Ytterligare tre tekniska anläggningar tillkommer för att hantera kommunal vatten- och avloppsförsörjning. Dessa tre tekniska anläggningar ska möjliggöra för pumpstationer. En av pumpstationerna kommer placeras vid Strandvägens återvändsplats, ytterligare en strax söder om Sjöstigen och den sista längs med Lagnövägen intill Fållöknas fotbollsplan. Byggnadshöjd Högsta byggnadshöjd (avståndet från markplanet till skärningen mellan fasadplanet och ett takplan) för tillkommande tekniska anläggningar är 3,0 meter För befintliga tekniska anläggningar är byggnadshöjden satt till 2,5 meter för tekniska anläggning inom fastigheten och för den tekniska anläggningen söder om fastigheten För teknisk anläggning vid Lagnövägens vändplats är byggnadshöjden 3,5 meter. Administrativa bestämmelser Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar Inom delar av prickmark finns det planlagda u-områden. Dessa har skapats inom kvartersmark i syfte att säkerställa allmännyttiga underjordiska ledningar. Ledningarna ska vara tillgängliga för underhåll och reparation vilket innebär att ingen byggnad får uppföras inom ett prickat u-område. Om u-området inte omfattas av prickar i plankartan innebär det att byggnad får uppföras men att byggnaden ska vara utformad så att underjordiska ledningar ska vara fortsatt tillgängliga för underhåll och skötsel. Planbeskrivning Samrådshandling

97 24 (31) Inom delar av mark som är planlagd för nya fastigheter finns det underjordiska ledningar. Det är fastighetsägarens ansvar att samråda med ledningsägaren för eventuell omplacering av befintliga ledningar. Kommunen åberopar aktsamhet på platsen längs med Gustavsvägen och väster om Stavuddsvägen. Markreservat för allmännyttig gångtrafik Allmänhetens tillgång till kvartersmark som avser hamnverksamhet för sjöbodar ska säkras. Den befintliga upptrampade stigen i området får breddas till maximalt tre meter för att hantera transport av båt till och från området. Eventuell tillkommande bebyggelse får inte hindra allmänhetens tillgång till det befintliga gångstråket. Fastigheterna har i dagsläget tillfart från gata över befintlig allmän naturmark. Dessa tillfarter föreslås få användningen kvartersmark istället för gata då tillfarternas funktion inte gynnar ett gemensamt behov. Tillfarterna skär genom naturmark som i dagsläget troligen används för allmänheten och djurlivet. Allmän passage får inte förhindras då det skulle förhindra passage för djur och allmänheten och reducera naturförbindelsen inom planområdet. Detta säkerställs med Strandskydd Upphävande av strandskydd Planområdets västra och sydvästra del omfattas av sjön Nedingens strandskydd. Del av planområdet i sydöst omfattas av strandskydd från en vattenansamling utanför planområdet inom fastighet Strandskyddet gäller inom 100 meter från strandkanten. Eftersom strandskyddet återinförs vid ny detaljplan behöver strandskyddet upphävas för del av mark som hamnar inom strandskyddet. Strandskyddet upphävs i sin helhet eller delvis inom 40 fastigheter. 11 av dessa är belägna i direkt anslutning till Nedingens strandkant. Vidare upphävs strandskyddet för allmän gata, en gångbro, tillkommande sjöbodar och ett flertal befintliga bad- och båtbryggor. För områden som på plankartan markerats med natur och öppet vatten återinträder strandskyddet när detaljplanen vinner laga kraft. Eventuella åtgärder inom dessa områden kräver dispens från kommunen. Platser där strandskyddet upphävs Strandskyddet föreslås upphävas inom kvartersmark som ligger inom strandskyddat område, samt i vattenområden för bad- och båtplatser och den befintliga gångbron över till naturreservatet Lagnö. Dessa platser är markerade med planbestämmelsen a i plankartan. Strandskyddet upphävs i sin helhet inom fastighet Strandskyddet upphävs delvis inom fastighet och förslag på två nya men ännu inte namngivna fastigheter norr om Sjöuddsvägens trevägskorsning. Planbeskrivning Samrådshandling

98 25 (31) Skäl till upphävande av strandskydd För befintliga fastigheter där strandskyddet föreslås upphävas helt eller delvis åberopas upphävande av strandskydd enligt miljöbalkens 7 kap. 18c punkt 1. Fastigheterna har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att strandskyddet saknar betydelse. Förslag på två nya fastigheter norr om Sjöuddsvägens trevägskorsning omfattas delvis av Nedingens strandskydd. Strandskyddet upphävs för dessa fastigheter med stöd av miljöbalkens 7 kap. 18c punkt 2. De två nya fastigheterna är väl avskilda från området närmast strandlinjen då befintliga fastigheter redan har tagit strandlinjen i anspråk. Strandlinjen är i nuläget inte tillgänglig för allmänheten. För områden som är planlagda för badbryggor, småbåtshamn, och vattenområden inom befintliga bostadsfastigheter som ansluter till sjön Nedingen, upphävs strandskyddet med stöd av miljöbalkens 7 kap. 18c punkt 3. Malmsjöberg och Fållökna är i behov av bryggor. Försvinner möjligheten till bryggor inom planområdet kommer med största sannolikhet otillåtna bryggor anläggas inom strandskyddat område. Bad- och båtbryggor kan inte tillgodoses utanför planområdet och måste med sin funktion ligga vid vattnet. Befintlig allmän gata behövs för att ansluta till redan befintliga fastigheter. Strandskyddet upphävs för allmän gata med samma stöd från miljöbalkens 7 kap. 18c punkt 3. Gatan kan inte tillgodoses någon annanstans än inom strandskyddat område. Inga fler gator än befintliga tillåts i planförslaget. Strandskyddet för den befintliga gångbron över till naturreservatet Lagnö upphävs med stöd av miljöbalkens 7 kap. 18c punkt 3 och 5. Gångbron är en grundläggande förutsättning för att göra naturreservatet tillgängligt för allmänheten. På de ytor där marken är planlagd för hamnverksamhet upphävs strandskyddet med stöd av miljöbalkens 7 kap. 18c punkt 3. Inom denna kvartersmark tillåts mindre sjöbodar som komplement till närliggande bryggor. Sjöbodar för sin funktion måste ligga vid vattnet och syftet är att sjöbodarna ska stärka funktionen för befintliga och eventuellt tillkommande bryggor. Strandskyddet upphävs för två tekniska anläggningar vid Strandvägens återvändsplats och söder om Sjöuddstigen med stöd av miljöbalkens 7 kap. 18c punkt 5. Platsen behöver tas i anspråk eftersom kommunalt vatten och avlopp är ett angeläget allmänt intresse. För att möjliggöra kommunalt vatten och avlopp till Malmsjöberg och Fållökna är det bedömt att dessa platser är mest lämpliga för tekniska anläggningar med syftet pumpstationer för vatten och avlopp. Kommunens bedömning Då största delen av platserna där strandskyddet upphävs redan är ianspråktagna görs bedömningen att allmänheten samt djur- och växtliv fortfarande kommer ha godtagbar tillgång till Nedingens strandlinje. Detaljplanens genomförande förändrar Planbeskrivning Samrådshandling

99 26 (31) inte på något väsentlig sätt livsvillkoren för djur- och växtarter eller allmänhetens tillgång till strandlinjen enligt miljöbalken 7 kap. 15 punkt 2 och 4. Strandskyddet upphävs inom skrafferat område. Illustration Illustrerad fastighetsgräns Illustrerad fastighetsgräns är ett exempel på hur tillkommande fastighetsgränser kan komma att se ut. Illustrationen har ingen juridisk betydelse vilket innebär att fastighetsstorlek och placering kan komma att ändras i genomförandet av detaljplanen. Planbeskrivning Samrådshandling

100 27 (31) Teknisk försörjning Kommunalt vatten och avlopp Samtliga fastigheter inom Malmsjöberg och Fållökna kommer ingå i kommunens verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Anslutningsavgiften debiteras enligt den kommunala vatten- och avloppstaxan och alla fastigheter inom verksamhetsområdet måste ansluta sig. Det gör ingen skillnad om fastigheten används för permanentboende, fritidshus eller om fastigheten är obebyggd. Planförslaget medger tre stycken byggrätter för tekniska anläggningar för kommunalt vatten och avlopp i Malmsjöberg och Fållökna. De tekniska anläggningarna kommer bestå av spillvattenpumpstationer, varav två stycken kommer placeras i Malmsjöberg och en i Fållökna. Om väganslutning till varje anläggning inte förekommer i dagsläget kommer det att anläggas en serviceväg för att underlätta eventuellt underhåll av pumpstationerna. Samtliga platser bedöms som lämpliga att bebygga då inga påtagliga naturvärden tas i anspråk och de geotekniska sättningsegenskaperna är kartlagda. Strandskyddet föreslås upphävas för två av de tre tillkommande tekniska anläggningarna. El Vattenfall eldistribution AB är nätägare inom planområdet. Det är anslutet med luftburna kraftledningar som sträcker sig från Malmköping och Flen. Inom planområdet finns ett flertal luftburna ledningar som sträcker sig parallellt med fritidshusen och grusvägarna. Inom planområdet finns fyra stycken nätstationer som tillhör Vattenfall eldistribution AB. Avfall Samtliga fastigheter inom Malmsjöberg och Fållökna har tillgång till kommunal avfallshantering. Det finns fyra stycken gemensamhetscontainrar som förvaltas och töms av Sörmland vatten och avfall AB. I Fållökna finns det en gemensamhetscontainer vid korsningen Lagnövägen, Uvbergergsvägen och Stavudden. Den andra är placerad vid korsningen Lagnövägen och Hästskovägen. I Malmsjöberg finns en gemensamhetscontainer vid korsningen Ängsvägen och Bergsvägen och ytterligaren en vid korsningen Ängsvägen och Strandvägen. Kommunen bedömer att det inom en överskådlig framtid kommer fortsätta vara aktuellt med den här metoden av avfallshantering. Vid en eventuell ändring till att hämta avfall vid respektive fastighet behöver planområdets grusvägar eventuellt anpassas och breddas, samt övergå i kommunalt huvudmannaskap. Planbeskrivning Samrådshandling

101 28 (31) Gemensamhetscontainer vid Ängsvägen och Bergsvägen. Gemensamhetscontainer vid korsningen Lagnövägen, Uvbergergsvägen och Stavudden. Dagvatten I dagsläget finns det ingen omfattande dagvattenhantering inom planområdet. Längs med större delen av grusvägarna förekommer ett flertal svackdiken med funktion att magasinera, fördröja och avleda dagvattnet. Marken inom planområdet består i huvudsak av gräs- och naturmark vilket innebär att markens infiltrationskapacitet kan anses vara godtagbar. Mängden hårdgjorda ytor är begränsade då samtliga vägar i planområdet består av grus. I princip är endast enbostadshusen med tillhörande komplementbyggnader som är hårdgjorda inom planområdet. Planförslaget tillför 16 nya fastigheter. Det innebär att antal fastigheter inom planområdet ökar från 172 till 188. Då planområdets yta utgör 70 hektar, samt att vägar och naturmark är genomsläppliga, är bedömningen att dagvattenhantering bestående av svackdiken är tillräckligt för att hantera 16 nya fastigheter. Aktör som önskar tillföra nya fastigheter behöver anlägga svackdiken längs med den nya fastighetens anslutande väg. Vid eventuell ombyggnation av väg från grus till hårdgjord asfalt behöver väl tilltagen yta inom vägområdet avsättas för diken som kan omhänderta dagvatten från vägytan. Konsekvenser av planens genomförande Färdigställandet av kommunal vatten- och avloppslösning inom området enligt kommunens VA-plan bedöms medföra en positiv effekt för den lokala miljön där speciellt vattenkvaliteten i sjön Nedingen kommer förbättras. Enskilda avloppslösningar som idag eventuellt håller bristfällig kvalitet kommer ersättas och ansvaret för vatten och avlopp kommer skötas av kommunen, istället för den enskilde fastighetsägaren. Genom att tillskapa ytterligare fastigheter inom planområdet får fler personer möjlighet till naturnära boende. En oundviklig konsekvens är att delar av naturområdet behöver tas i anspråk för ändamålet. Naturförbindelser och naturvärden kommer att påverkas vilket är oundvikligt, men det är bedömt att fler bostäder går att tillskapa samtidigt som större naturområden och de flesta naturförbindelser bevaras. Planområdets mest påtagliga naturvärden och allmänhetens tillgång till dessa bevaras. Administrativt bedöms detaljplanen inte påverka nuvarande förutsättningar negativt. Flens Planbeskrivning Samrådshandling