1. PORTALPARAGRAFEN SOCIALTJÄNSTLAGEN. 1 kap. Socialtjänstens mål

Transkript

1

2 SOCIALTJÄNSTLAGEN 1 kap. Socialtjänstens mål 1. PORTALPARAGRAFEN 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år. 3 Bestämmelser om vård utan samtycke ges i lagen om vård av missbrukare i vissa fall och i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Krav på läkar- eller psykologundersökning? Sökanden hade haft svårt att lära sig svenska språket under SFI-studier i mer än fyra år och svårt att förstå arbetsuppgifterna på praktikplatser. En arbetspsykolog gjorde bedömningen att AA hade en blockering och borde träffa en psykolog. Mot bakgrund av detta ansåg socialnämnden att det fanns fog för att utreda om AA behövde mer stöd för att hitta ett arbete. För att få detta utrett behövdes att en remiss skickades till habiliteringen och därför hänvisades AA till vårdcentralen. Socialtjänstens verksamhet ska enligt 1 kap. 1 tredje stycket SoL bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 3 kap. 5 första stycket SoL ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med bl.a. andra samhällsorgan. När det gäller utredning av eventuella svårigheter att bli självförsörjande som hänför sig till mer personliga förhållanden ska följande beaktas. SoL bygger på principer om frivillighet och samråd med den enskilde inför beslut om olika insatser enligt lagen. Socialtjänstens insatser ska präglas av respekt för människors självbestämmande och integritet. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas läkarintyg eller annan utredning om sina svårigheter. En annan sak är att kräva att en biståndssökande ska genomgå en läkar- eller psykologundersökning trots att han eller hon inte anser sig ha några sådana problem och motsätter sig en undersökning. Ett krav på att den enskilde ska underkasta sig en psykolog- eller läkarundersökning saknar lagstöd under de omständigheter som föreligger i dessa mål. Nämndens överklagande ska därför avslås. HFD 2011 ref 49 2

3 Krav på att anta flytterbjudande? Av förarbetena till SoL framgår som ovan nämnts att den enskilde inte har någon ovillkorlig rätt till en viss begärd insats och att hänsyn måste tas till vilka resurser som står till buds för socialnämnden. Härav följer emellertid inte att socialnämnden, med bortseende från bestämmelsen om att insatsen skall utformas tillsammans med den enskilde, kan erbjuda enbart en viss insats som nämnden finner lämplig och - om insatsen inte accepteras av den enskilde - därefter vägra allt bistånd. En sådan hantering av biståndsfrågan innebär att den enskilde försätts i en akut tvångssituation, vilket ter sig oförenligt med de grundläggande principerna i SoL (jfr prop. 1979/80:1 s. 209 ff.). Enligt Regeringsrättens mening saknar en socialnämnd dessutom lagligt stöd för att inte respektera en enskilds klara ställningstagande i en så grundläggande fråga som byte av bostadsort. Oavsett anledningen till att familjen avböjt erbjudandet om placering i Sorsele har vidare socialnämnden i den föreliggande situationen inte kunnat undandra sig att lämna bistånd i någon form (a. prop. s. 526, jfr RÅ 1995 ref. 56). RÅ 2004, ref 130 Krav att få bo kvar i sin kommun? Även om den enskildes ställningstagande om bostadsort bör respekteras, finns det ingen ovillkorlig rätt till en viss begärd insats och hänsyn måste även tas till vilka resurser som står till buds för socialnämnden (jfr RÅ 2004 ref. 130). Det bör enligt kammarrättens mening t.ex. kunna ställas som krav att NN söker bostad också i kommuner som i vart fall ligger inom pendlingsavstånd från Göteborg. Kammarrätten i Göteborg 22 oktober 2012, mål nr

4 Ska sökanden vara beredd på överrumplingsbesök i hemmet? Det är ostridigt att hembesöket hos A.A. var oanmält. Av utredningen i ärendet framgår att hembesöket gjordes i syfte att utreda hur många personer som bodde i bostaden. Det har med andra ord uppenbarligen inte varit fråga om en nödsituation. Socialtjänsten borde därför i förväg ha tagit upp med A.A. önskemålet om att få göra ett besök i bostaden. Genom att inte göra detta utan att oanmäld komma till A.A:s bostad tidigt en morgon har socialtjänsten åsidosatt principer som är grundläggande för socialtjänstens verksamhet. Detta är inte acceptabelt. JO, 17 december 2012, dnr Grundlagsskydd för privatlivets helgd? JO anser inte att socialtjänsten bryter mot de mänskliga rättigheterna om vi i någons hem utreder om de kanske lämnat felaktiga uppgifter, om exv samboförhållande, och då kan misstänkas för att ha begått bidragsbrott. Det behövs enligt JO, inget lagstöd (och därmed inte heller några föreskrifter om hur/när det får ske) för detta om vi tycker att "det är nödvändigt för att nämnden ska få ett tillfredsställande underlag för prövningen av den enskildes ansökan om försörjningsstöd". Socialtjänsten kan vid hembesök undersöka förhållanden i enskildas hem "på ett sådant sätt som inte omfattas av den nämnda bestämmelserna i regeringsformen och Europakonventionen". Jag har inte hittat någon förklaring till JO:s åsikt att socialbidragstagare inte omfattas av grundlagsskyddet för privatlivets helgd. Från JO-beslut 15 december 2010, dnr 6514/-16 Enligt 2 kap. 6 regeringsformen är varje medborgare skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång. Med husrannsakan förstås varje av myndighet företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe oavsett syftet med undersökningen (prop. 1975/76:209 s. 147). Bestämmelsen har genom 2010 års grundlagsrevision tillförts ett andra stycke, som i sammanhanget också kan förtjäna att uppmärksammas. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Om socialförvaltningen vill göra ett besök i den enskildes hem inom ramen för ett ärende om försörjningsstöd måste besöket således genomföras på ett sådant sätt som inte omfattas av de nämnda bestämmelserna i regeringsformen och Europakonventionen. De aktuella grundlagsfästa fri- och rättigheterna kan enligt 2 kap. 12 regeringsformen endast begränsas genom lag. Någon författningsbestämmelse som uttryckligen ger socialförvaltningen rätt att i ett ärende om bistånd undersöka en enskild persons bostad finns inte. Jag vet inte om JO anser att det finns fler myndigheter som kan undersöka personers hem utan att ha lagstöd, eller om de tycker att det bara gäller för socialtjänsten? Jag vet inte heller om det är aktuellt för lagstiftarna, riksdagen, att införa lagstöd, för att vi ska få genomföra hembesök, och bestämmelser för hur och när det i så fall får ske. Noterbart Rättegångsbalken 28 kap 1 : För husrannsakan hos den misstänkte får inte i något fall åberopas hans eller hennes samtycke, om inte den misstänkte själv har begärt att åtgärden ska vidtas. 4

5 2. KÄRNAN I OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN (OSL) 26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m Socialtjänst och därmed jämställd verksamhet 1 Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Anmälningar m.m. 5 Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 4 för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. Omvänt skaderekvisit (stark sekretess) Om vi inte vet om den enskilde lider men, så gäller inte offentlighetsprincipen, tvärtom då gäller sekretess, exempelvis OSL 26 kap 1. Rakt skaderekvisit (svag sekretess) Om vi inte vet om den enskilde lider men, så gäller som regel offentlighetsprincipen, men om det kan antas att den enskilde lider men så gäller sekretess, exempelvis OSL 26 kap 5. 5

6 En mängd undantag från grundregeln... :-( OSL 10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess Nödvändigt utlämnande 2 Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Exv misstänkt bidragsbrott Förebyggande av brott 18 a Sekretessen enligt 26 kap 1 hindrar inte att en uppgift som rör en enskild som inte fyllt tjugoett år lämnas till en polismyndighet, om 1. det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den unge kommer att utöva brottslig verksamhet, 2. uppgiften kan antas bidra till att förhindra det, och 3. det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för den unge eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut. En uppgift som angår misstanke om ett begånget brott får dock lämnas endast under de förutsättningar som i övrigt anges i denna lag. Förhindrande eller avbrytande av vissa brott (19 för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott bl a rattfylla) Omedelbart polisiärt ingripande mot unga (20 ) Misstankar om vissa begångna brott mot unga (21 och 22 ) Misstankar om begångna brott i övrigt (23 ) endast om misstanken angår 1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, 2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller 3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen. Delgivning (26 ) Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess 28 Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV-VI. 6

7 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap 5 andra stycket. Sekretess i förhållande till vårdnadshavare 3 Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte 1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller 2. det annars anges i denna lag. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige. Sekretessmedgivandeblankett En blankett som används vid ansökan om försörjningsstöd inom Östermalms stadsdelsförvaltning innehåller ett generellt formulerat medgivande som ger socialtjänsten rätt att inhämta uppgifter om den enskilde biståndssökande från flera olika myndigheter och organisationer. Även om det uttryckligen anges på blanketten att socialtjänsten inhämtar uppgifterna vid behov måste man utgå från att den enskilde, genom sin underskrift, lämnar ett medgivande som i många fall går betydligt längre än vad förvaltningen behöver för att kunna utreda ansökan. JO finner det olämpligt att låta den enskilde underteckna en handling som ger handläggaren rätt att efter egen bedömning fritt ta ett antal utredningskontakter. Vilka utredningsåtgärder som socialnämnden behöver ta och hur uppgifterna ska inhämtas bör i stället bestämmas i samråd mellan handläggaren och sökanden. JO, 2 maj 2013, diarienr Egen menbedömning På fråga från massmedia bekräftade socialchefen i Ljungby kommun vid en presskonferens att socialtjänsten sedan en tid hade kontakt med en viss familj. Att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är typiskt sett en uppgift som skyddas av sekretess. Även om familjen hade berättat om sin sociala situation i massmedia hade, såvitt framkommit, den uppgiften inte förekommit i massmedia. Socialchefen borde därför inte utan vårdnadshavarnas samtycke ha uttalat sig på det sätt hon gjorde. Hon kan inte undgå kritik för sitt agerande. Den aktuella bestämmelsen innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket i princip innebär att uppgifter om enskilds personliga förhållanden enbart kan lämnas ut med den enskildes samtycke eller med stöd av lag eller förordning som OSL hänvisar till. JO, 10 januari 2013, diarienr

8 SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap. Handläggning av ärenden 11 Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Om det finns skäl för det ska dessa myndigheter och arbetslöshetskassorna på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 a Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 b Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av uppgifter om enskilda som avser inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 c Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter som lämnats i ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare hos en myndighet som prövar frågor om ersättning enligt den lagen. Jag anser inte att dessa paragrafer löser oss från vår sekretess. Det ger oss rätt att ta del av vissa uppgifter från Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen och Skatteverket om vi har fått medgivande från sökande (eller om vi har något form av datasamkörning, som jag tror att vi ännu inte har?) Om vi utan den enskildes medgivande skulle få ta kontakter med de uppräknade myndigheterna, så skulle inte vår sekretess vara värd så mycket: Alla de som söker ekonomiskt bistånd skulle då riskera att detta skulle bli känt för personalen på CSN, Fk, Af, Pensionsmyndigheten, a-kassorna och Skatteverket! 8

9 I regeringens föreskrifter kan vi se vilka uppgifter som vi har rätt att ta del av hos de olika myndigheterna, det vill säga att deras sekretess bryts utan att de behöver ha något medgivande från sökande att tala om nedan uppräkande saker. Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om vilka uppgifter som Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ska lämna till socialnämnden enligt 11 kap b socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2009:1200). 2 Socialnämnden har rätt att hos Centrala studiestödsnämnden ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en ansökan om studiestöd eller lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har lämnats in, 3. vilken form av studiestöd som har sökts, beviljats respektive betalats ut, 4. för vilken tidsperiod studiestöd har sökts, beviljats respektive betalats ut, 5. omfattningen av studiestöd i form av studiemedel, 6. med vilket belopp studiestöd har beviljats eller betalats ut fördelat på form av stöd, 7. med vilket belopp lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har beviljats eller betalats ut, 8. datum för utbetalning av studiestöd eller lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar, och 9. att beviljat eller utbetalt studiestöd i form av studiemedel avser studier på grundskolenivå. Om det finns skäl för det ska Centrala studiestödsnämnden på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 3 Socialnämnden har rätt att hos Försäkringskassan ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in, 3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats, 4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har utgetts, 5. vilket belopp som har betalats ut, och 6. datum för utbetalning. Om det finns skäl för det ska Försäkringskassan på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 4 Socialnämnden har rätt att hos en arbetslöshetskassa ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. beslut om rätt till arbetslöshetsersättning, 3. att en ansökan om utbetalning av arbetslöshetsersättning har lämnats in, 4. med vilket belopp arbetslöshetsersättning har betalats ut eller ska betalas ut, 5. vilka kalenderveckor och antal dagar utbetalning enligt 4 avser, 6. datum för utbetalning av arbetslöshetsersättning, och 7. beslut om avstängning, nedsättning eller frånkännande av arbetslöshetsersättning under ersättningsperioden. Om det finns skäl för det ska en arbetslöshetskassa på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 5 Socialnämnden har rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. från och med vilken dag en person är anmäld hos eller inte längre är registrerad som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, 3. en arbetssökandes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrering, 4. en persons rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa 9

10 nyanlända invandrare, 5. med vilket belopp, under vilken period och i vilken omfattning etableringsersättning har beviljats, och 6. om ett beslut om etableringsersättning har ändrats. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2011:10). 6 Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. sammanlagda intäktsposter och överskott i inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och 3. belopp och datum för återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2011:1470). 7 Socialnämnden har rätt att hos Pensionsmyndigheten ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in, 3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats, 4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har utgetts, 5. vilket belopp som har betalats ut, och 6. datum för utbetalning. Om det finns skäl för det ska Pensionsmyndigheten på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2009:1200). ÖvergångsreglerÖvergångsbestämmelser 2011: Denna förordning träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter om belopp och datum för återbetalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). Samordningsnummer? Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för fysiska personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Skattekontoret kan tilldela samordningsnummer på begäran av en myndighet. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra verksamhetsområden ska ha ett gemensamt begrepp för personer som inte är folkbokförda. Motsvarande identitetsbeteckning för den som är eller har varit folkbokförd kallas personnummer. Följande myndigheter kan för viss del av sin verksamhet begära att någon av Skatteverket får ett samordningsnummer: Polisen, åklagare, Försäkringskassan, Passmyndighet, Sjöfartsverket, Vägverket och Pliktverket. 10

11 3.Vad reglerar rätten till bistånd, hur kan vi bli säkrare på våra beslut? SOCIALTJÄNSTLAGEN 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. De som gör så gôtt de kan å ändå inte klarer sej, ska få vår hjälp om det inte går å årdne på nô ane sätt. 11

12 4. Rättsäkerhet vid handläggning Jag tror inte att det finns någon klart, av alla accepterad definition av rättssäkerhet. Nedanstående punkter tycker jag har bäring för vår verksamhet och kan kanske stötta oss om vi behöver argumentera för att vår verksamhet måste följa de lagar och bestämmelser som finns. Legalitet REGERINGSFORMEN 1 kap Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. Objektivitet REGERINGSFORMEN 1 kap Statsskickets grunder 9 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Offentlighet SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. FÖRVALTNINGSLAGEN Parters rätt att få del av uppgifter 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434). 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 12

13 OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN (OSL) 10 kap Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag av sekretess Samtycke 1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Partsinsyn 3 Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende. Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket gäller de bestämmelserna. 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN 2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet 1 Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Beslut inom rimlig tid FÖRVALTNINGSLAGEN Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap. Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 13

14 Överklagbarhet SOCIALTJÄNSTLAGEN 16 kap. Övriga bestämmelser 3 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om- ansökan enligt 2 kap. 3, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap. 12, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, - samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. KOMMUNALLAGEN 10 kap. Laglighetsprövning 1 Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Grunder för laglighetsprövningen 8 Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Det kan vara svårt att få förtroende och respekt av sökande om vi vid myndighetsutövning inte själva känner till och följer de regler och bestämmelser som finns. Likaså kan det vara svårt att kräva att sökande ska leva upp till de krav och regler som vi ställer upp om vi inte själva följer regelverket. 14

15 Dokumentationen är en viktig del i rättssäkerheten. Det finns mycket matnyttigt om detta i Socialstyrelsens bok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (2010). Däri finns bland annat Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Finns på Socialstyrelsens hemsida (men det kan vara värt 177 kronor med en pappersversion). RÄTTVISA Redan de gamla grekerna såg att rättvisa är ett viktigt begrepp för att samspelet mellan samhälle och individ ska fungera, för att det ska accepteras att några får makt att bestämma över andra (myndighetsutövning). Aristoteles skrev i "Nikomachiska etiken" att rättvisa är ett viktigt inslag i såväl vänskapliga relationer mellan människor som i relationen mellan individen och samhället. Om vi vet vilka regler som gäller, förstår resonemanget kring dem och ser att det finns ett rättviseresonemang i grunden, finns det större möjligheter att vi kan motivera avslagsbeslut så att de går att förstå och acceptera. (Å tycker vi inte att det är rättvisa regler så ska vi försöka ändra dem!) RÄTTVISA? Vårt jobb är att göra en individuell bedömning utifrån varje sökandes förmågor och behov och ta beslut utifrån deras situation. Därför blir det, som jag ser det, mycket stor risk för missuppfattning om vi kort säger att det ska vara "lika för alla". Vi ska kunna förklara att vi gör en behovsbedömning och tar beslut utifrån det. Det vill säga att det kan tyckas att vi inte kör med "lika för alla", eftersom alla har olika förutsättningar och behov. - "Varför får inte jag flytta från min lägenhet till en dyrare? Jag vet en som får bistånd till lika dyr lägenhet som den jag vill flytta till! Ska det inte vara lika för alla? Lever vi inte i ett rättssamhälle??!?" 15

16 Journalskrivande Viktigt att få med VAD ANSÖKAN AVSER, BEDÖMNING, BESLUT OCH MOTIVERING Går inte att kompromissa bort. INSAMLAT UTREDNINGSMATERIAL, MED KÄLLHÄNVISNING Förvaltningslagen 15. LÄMNAD INFORMATION Vad vi talat om angående regelverket, exempelvis om krav och rättigheter. Om vi fått tillåtelse att bryta sekretessen genom att exempelvis kontakta anhöriga eller andra myndigheter. LOKALA PRIORITERINGAR Ledningen eller arbetsgrupp bestämmer att det ska göras särskilda satsningar, exempelvis på handlingsplaner utifrån truckutbildning, föreningsaktivitet eller annat. Varför då? RÄTTSSÄKERHET Det ska klart framgå vad ansökan gäller, vilka bedömningar som gjorts, vad som beslutats och vilket lagrum vi har för besluten. Socialtjänstlagen 11 kap 5 och 6. Förvaltningslagen 15, 16 och 17 (se sidorna 3 och 33). TILLSYN Såväl extern som intern. Rättssäkerheten står i centrum. UTVÄRDERING, KVALITETSSÄKRING SoL 3 kap 3... Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta kan göras olika i olika kommuner kan vara fokus på särskilda grupper, arbetssätt, åtgärder eller annat. Ledningen beslutar och utifrån detta styrs vad som är viktigt att dokumentera. HANDLÄGGARBYTE Det kan ibland vara stressigt att i samband med sjukdom eller semester få nya ärenden och då är det viktigt att det lätt går att hitta vad som har betydelse för ärendet, någon sorts sammanfattning. Det kan ju till och med vara så att man vid enstaka tillfälle efter en tid själv glömt bort hur situationen var och hur man resonerat innan man tog beslut... 16

17 SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 Kap. Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. FÖRVALTNINGSLAGEN Anteckning av uppgifter 15 Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD (SOSFS 2006:5) OM DOKUMENTATION VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN OCH GENOMFÖRANDE AV INSATSER ENLIGT SOL, LVU, LVM OCH LSS (Ändrad: SOSFS 2008:3 ) 4 kap. Gemensamma bestämmelser om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser Innehåll och utformning 1 Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. 2 Av en handling som upprättas inom socialtjänsten och som rör en enskild ska det framgå varifrån uppgifterna i handlingen kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och namn och befattning eller titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år, månad, dag) det gjordes. 17

18 5 kap Personakt och journal 1 Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande. Allmänna råd Av journalen bör det bl.a. framgå vad ärendet gäller, när och hur ärendet har uppkommit, när en handling har kommit in eller upprättats, när och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om ett barn berörs av ärendet och i så fall hur barnperspektivet har beaktats, när och hur kommunicering enligt 17 förvaltningslagen (1986:223) har fullgjorts samt vad som har kommunicerats, när ärendet har avgjorts genom ett beslut av nämnden, när och på vilket sätt den enskilde har underrättats om beslutet, om beslutet har överklagats samt när förvaltningsdomstol har avgjort målet, om beslutet har rättats eller omprövats, när och på vilket sätt beslutet har verkställts, när och på vilket sätt en förvaltningsdomstols avgörande har verkställts, om det finns skäl, och i så fall vilka, som har medfört att ett beslut av nämnden eller förvaltningsdomstols avgörande inte har verkställts, om den enskilde berörs av ett individuellt tillsynsärende eller en anmälan enligt 14 kap. 2 SoL eller 24 a LSS, och om den enskilde berörs av ett ärende som gäller utlämnande av en handling eller en uppgift ur en handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105). Om följande uppgifter inte dokumenteras på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå om ställföreträdare, ombud eller biträde har medverkat, om stödperson har varit med på t.ex. ett möte eller ett nämndsammanträde, om tolk har anlitats, om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka, om det har upprättats någon form av plan för insatser till den enskilde, vad som har kommit fram vid kontakter med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig, vad som har förts fram i samband med kommunicering enligt 17 förvaltningslagen, och när och hur den enskilde enligt 21 förvaltningslagen har informerats om möjligheten att överklaga nämndens beslut. 5 kap 2 Den planering som görs tillsammans med den enskilde och som har betydelse för nämndens beslut om insatser ska dokumenteras. Allmänna råd Av dokumentationen bör det framgå vilka mål som gäller för respektive insats, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planerade och beslutade insatser, och hur nämnden eventuellt har samverkat med t.ex. andra myndigheter, organisationer eller föreningar och vad det har resulterat i. (3 Beslutsunderlag inför nämndens beslut) 18

19 Dokumentation av beslut 4 Dokumentationen av ett beslut ska innehålla uppgifter om vem eller vilka personer beslutet avser, vad som har beslutats, när (år, månad, dag) beslutet har fattats, och den nämnd som har fattat beslutet. Om det gäller ett slutligt beslut, ska det av dokumentationen också framgå vilket lagrum som ligger till grund för beslutet. Om beslutet har fattats på delegation av nämnden, ska dokumentationen dessutom innehålla uppgifter om namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet. SOCIALTJÄNSTLAGEN 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten m.m. 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 19

20 5. HANDLÄGGNING AV ÖVERKLAGANDEN FÖRVALTNINGSLAGEN 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. 24 Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24, skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. Överklagandehantering Om överklagan kommit in i rätt tid, stämplas den med "Inkommit i rätt tid enl. 24 FVL" och underskrift. En förvaltningsrätts bedömning att ett överklagande kommit in i rätt tid är bindande för kammarrätten. HFD 2011 ref. 65. Tre veckor, olika för sökande och för oss Överklagan ska ha lämnats inom tre veckor från det att den sökande har fått del av beslutet, förvaltningslagen (FL) 23 Om vi inte tillämpar delgivning av avslagsbeslut kan det ibland vara svårt att avgöra när sökande tagit del av beslutet. Då gäller klagandes uppgift om när den fick beslutet skriftligt och överklagningstiden räknas från den dagen, JO:s ämbetsberättelse 2006/07 sidan 319, Dnr