Motion från Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0523/18 Handläggare Åke Söderberg, Hedwig Andrén Telefon: , E-post: Motion från Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg Motionen Helene Odenjung (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och bolag, utreda ett införande av trygghetsvakter för att öka tryggheten i kommunen till dess att vi har en starkare lokal närvaro av polisen. Motionären framhåller att trygghetsvakter inte ersätter poliser, men att erfarenheter visar att deras närvaro har en betydande förebyggande effekt. Inte minst skulle det göra skillnad på de kollektivtrafikslinjer och knutpunkter som upplevs som otrygga, i bostadsområden där invånare upplever otrygghet och på alla lokala torg och gator där varje invånare ska kunna vistas utan att känna sig otrygg. Remissinstanser Motionen har remitterats ut till social resursnämnd, SDN Norra Hisingen, SDN Centrum, SDN Västra Göteborg, idrotts- och föreningsnämnden och Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Samtliga remissinstanser har inkommit med svar enligt tabellen nedan. Remissinstans Tillstyrker/Avstyrker Anteckning Social resursnämnd Avstyrker Yttrande S, MP och V Votering L och M reserverar sig Det är viktigt att involvera det civila samhället. Då får även engagerade medborgare möjlighet att bidra till trygghetsarbetet snarare än att uppdrag ges till privata säkerhetsföretag. SDN Norra Hisingen Avstyrker Votering L och M reserverar sig Nämnden ser ett problem med att kommunen ska ta över en annan myndighets ansvar och att finansiera denna. Kostnaden för trygghetsvakter skulle istället kunna användas i det långsiktiga, förbyggande och främjande arbetet med syftet att skapa SDN Centrum Avstyrker Yrkande (L), (M) Yttrande (KD) Yrkande S Votering tillit istället. Nämnden anser inte att kommunen på eget initiativ ska påta sig ett ansvar för att upprätthålla ordning och säkerhet med hänvisning till att de polisiära resurserna inte räcker till. De åtgärder som sätts in för att öka tryggheten i Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (37)

2 Remissinstans Tillstyrker/Avstyrker Anteckning L och M reserverar sig olika delar av staden anser förvaltningen ska utgå från de olika samverkansorgan och befintliga forum som arbetar med frågorna idag SDN Västra Göteborg Tillstyrker Yrkande S Yrkande M, L Votering Förvaltningen framför att det är positivt med de initiativ med trygghetsvärdar i bostadsområden som till exempel Förvaltnings AB Framtiden nu startar i vissa särskilt prioriterade områden som ett sätt att öka tryggheten i lokalsamhället och ser att detta är något som kan utvecklas än mer tillsammans med fler aktörer Idrotts- och föreningsnämnden Avstyrker Yrkande S, MP, V Yrkande KD, M, L Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Votering Ej styrelsebehandlad Förvaltnings AB GöteborgsLokaler har sedan lång tid anlitat ordningsvakter i form av Torgvärdar. Ekonomiska konsekvenser Förslaget om en utredning av att införa trygghetsvakter ska innehålla vilka ekonomiska konsekvenser åtgärden innebär för staden. Barnperspektivet Generellt påverkas barn och unga i sina rörelser och uppfattningar beroende på hur personer i deras närhet upplever tryggheten. Upplever sig vårdnadshavare otrygga antas detta också påverka barnens beteende och rörelsemönster. Ett arbete för att öka tryggheten hos den vuxna befolkningen kan därför antas öka upplevelsen av trygghet hos barn och unga. För att arbeta trygghetsfrämjande med unga behöver goda relationer etableras mellan unga och de vuxna som i olika roller rör sig på samma platser eller i samma forum. Om ett arbete med trygghetsvakter initieras behöver dessa ha kompetens i att kunna möta och samtala med unga för att etablera förtroendefulla relationer. Fokus bör ligga på dialog. Mångfaldsperspektivet Äldre personer upplever ofta en högre otrygghet, men förekommer troligtvis i mindre omfattning i de områden och tider där ett arbete med trygghetsvakter kan komma att bli aktuellt. Alla grupper i samhället har inte lika högt förtroende för rättsväsendet och närliggande yrkeskategorier. Enligt den senaste Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2018 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (37)

3 minskar förtroendet för rättsväsendet i landet som helhet. Om ett arbete med trygghetsvakter initieras behöver kunskap om bemötande av olika grupper i samhället finnas för att skapa ett förtroende. En ökad trygghet skulle kunna innebära att fler föreningar har möjlighet att få fler föreningsmedlemmar och att fler besöker stadens anläggningar. För personalen skulle en ökad närvaro av trygghetsvakter bidra till en bättre arbetsmiljö. Jämställdhetsperspektivet Trygghetsvakter skulle kunna öka tryggheten för kvinnor i vissa situationer, dock borde staden analysera i vad otryggheten består för att mer på ett strukturellt plan arbeta med problematiken. Utifrån hur ett arbete med trygghetsvakter utformas och i vilka geografiska områden de ska arbeta, så varierar påverkan utifrån perspektivet. Generellt upplever flickor och kvinnor större otrygghet utomhus kvällstid än vad pojkar och män gör. Ett arbete med fler ordningsvakter kan stärka flickor och kvinnors trygghetsupplevelse vid vissa tillfällen och platser i staden. Pojkar och unga män utgör i större utsträckning gärningspersoner och brottsoffer. Ett brottsförebyggande arbete som syftar till att verka på platser där dessa brott ofta sker är positivt för gruppen. Miljöperspektivet Ingen av remissinstanserna har kommenterat ovanstående perspektiv. Stadsledningskontoret har inte funnit några ytterligare aspekter på miljöperspektivet än vad som har beskrivits under övriga perspektiv. Omvärldsperspektivet Några andra kommuner, däribland Landskrona och Uppsala, har använt sig av trygghetsvakter i sitt trygghetsfrämjande arbete. I Uppsala kommun arbetar trygghetsvakter som ska finnas i centrala Uppsala under eftermiddagar och kväller. De ska ha befogenheter att ingripa som ordningsvakter men ska i första hand arbeta förebyggande och trygghetsskapande genom dialog och kontaktskapande mellan människor som verkar och rör sig i området. Trygghetsvakterna verkar inom ett område enligt 3 Lagen om ordningsvakter (LOV 3-område). I Landskrona har arbetet med trygghetsvakter varit en del av en större helhet. De slutsatser man dragit efter en utvärdering av arbetet i Landskrona är att det inte går att särskilja trygghetsvakternas bidrag till resultatet utan att det måste ses som en samverkande helhet, tillsammans med alla andra insatser. Stadsledningskontorets kommentar Kommunfullmäktige beslutade om att anta program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Programmet är giltigt till år Arbetet samordnas av Social Resursförvaltning och i stadsdelarna sker samarbetar utifrån en modell som kallas Trygg i (exempelvis) Angered. Målet är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Överenskommelsen om vilka aktiviteter som ska genomföras sker i dialog med polismyndigheten utifrån lokala förutsättningar och behov i respektive stadsdel. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (37)

4 Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om tillstånd för ordningsvakter enligt 3 lagen (1980:578) om ordningsvakter i centrala staden vid fyra geografiska plaster inom Vallgraven. Aktuella platser som ansökan omfattar i bevakningsområdet är Brunnsparken, Gustaf Adolfs torg, Kanaltorget och Kronhusparken med gaturum som knyter ihop och kopplar till angränsande kollektivtrafikhållplatser. Inför att ansökan inlämnades beslutade kommunstyrelsen att utse stadsdelsnämnden Centrum som operativt ansvarig. Ansökan är inlämnad till polismyndigheten för handläggning. Kommunstyrelsen beslutade , utifrån yrkande av M, L och KD angående åtgärder för ökad trygghet i Göteborg att påbörja ett arbete för att utöka tillgången till lokala ordningsvakter. Stadsledningskontoret gavs i uppdrag att utreda och redovisa de lagliga förutsättningarna för Göteborgs Stad att genomföra samordnad upphandling av väktare och ordningsvakter med från stadens fristående organisationer som ytterligare avtalsanvändare. Stadsledningskontoret gavs vidare i uppdrag att identifiera och redovisa sammanhängande områden som av trygghetsskäl lämpar sig för ansökan om att utgöra så kallade Paragraf 3-områden. Samt att utreda och redovisa lämplig kommuncentral organisation för det direkt brottsförebyggande arbetet i Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret har påbörjat arbetet med dessa uppdrag. Åke Söderberg Hedwig Andrén Magnus Ericsson Planeringsledare Ärendesamordnare Tf avdelningschef Bilagor 1. Motionen 2. Social resursnämnds handlingar 3. SDN Norra Hisingens handlingar 4. SDN Centrums handlingar 5. SDN Västra Göteborgs handlingar 6. Idrott- och föreningsnämndens handlingar 7. Yttrande från Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (37)

5 Handling 2018 nr 31 Bilaga 1 Motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg Göteborg den 18 januari 2018 Att kunna ta en promenad var man vill, när man vill det är också frihet. Eller, att utan oro, vänta på bussen en sen kväll, gå hem från krogen eller låta sitt barn gå ensam från kompisen. Det är något som borde vara självklart för varje invånare i Göteborg, men så är det inte i dag. Tvärtom, har människors känsla av otrygghet ökat enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brottsförebyggande rådet. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det. Otryggheten får också konkreta följder för människors egen vardag. Ungefär var tredje svarande (34 %) uppgav i undersökningen att de någon gång under året valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro för brott. Drygt en av tio (12 %) uppgav att de avstått från en aktivitet till följd av denna oro. Nästan var fjärde (23 %) anser att deras livskvalitet påverkas till följd av otrygghet, vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med föregående år. Följden blir att människors frihet i sitt eget liv minskar på grund av otryggheten. Vi ska kunna lita på att polisen kommer om det skulle behövas. Det är i första hand deras uppgift att upprätthålla allmän ordning, säkerhet och att bekämpa brott, men nu saknas alltför mycket resurser inom polisen. Då läggs delar av det förebyggande arbetet åt sidan och den viktiga trygghetsskapande synligheten prioriteras bort. Liberalerna vill se fler poliser i hela landet, så även i Göteborg. Men det tar tid att utbilda fler poliser, och vi kan inte bara vänta och titta på medan otryggheten ökar. I flera kommuner, bland annat Landskrona, har man med gott resultat anlitat trygghetsvakter som en tillfällig åtgärd. Trygghetsvakter är ordningsvakter som på kommunens uppdrag arbetar för att skapa lugn och trygghet på de platser där människor rör sig. Trygghetsvakternas uppgift är att vara synliga i de stadsdelar och på de tider då otryggheten är som störst. I just Landskrona har brottslighet och vandalisering minskat betydligt i de områden där trygghetsvakterna är aktiva. I Göteborg ser vi framför oss att polisen arbetsleder Trygghetsvakterna. Trygghetsvakter ersätter på inget sätt poliser, men erfarenheterna visar att deras närvaro har en betydande förebyggande effekt. Inte minst skulle det göra skillnad på de kollektivtrafikslinjer och knutpunkter som upplevs som otrygga, i bostadsområden där invånare upplever otrygghet och på alla lokala torg och gator där varje invånare ska kunna vistas utan att känna sig otrygg. Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta Att kommunstyrelsen ges i uppdrag, att tillsammans med berörda nämnder och bolag, utreda ett införande av trygghetsvakter för att öka tryggheten i kommunen till dess att vi har en starkare lokal närvaro av polisen. Helene Odenjung (L) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (37)

6 Bilaga 2 Social resursnämnd Sammanträdesdatum Svar på motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg - omedelbar justering 0272/18 Social resursförvaltning har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Tidigare behandling Ärendet bordlades under Social resursnämnds sammanträde Yrkande (L) och (M) yrkar att bifalla motionen från Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Se bilaga 1. Yttrande Ordförande Marina Johansson (S) inkommer med yttrande från (S), (MP) och (V) enligt bilaga 2 i vilket de avser att motionen av Helene Odenjung (L) bör avstyrkas. Proposition Ordförande Marina Johansson yrkar bifalla förvaltningens förslag om att avstyrka motionen om att införa trygghetsvakter i Göteborg. 2:e vice ordförande Kristina Bergman Alme (L) yrkar bifalla motionen från Helene Odenjung (L) Omröstning De som röstar i enlighet med Marina Johanssons (S) yrkande röstar Ja. De som röstar i enlighet med Kristina Bergman Almes (L) yrkande röstar Nej 5 ledamöter röstar Ja: Maria Grundel (V), Stig Andersson (MP), Bengt Arne Reinholdson (S), Sara Waldenfors (S) och Marina Johansson (S). 4 ledamöter röstar Nej: Kristina Bergman Alme (L), Johan Fält (M), Bruno Tiozzo (M) och Roger Björn (M). Omröstningsbilaga bifogas till protokollet. Beslut Social resursnämnd avstyrker motionen om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (37)

7 Social resursnämnd beslutar att som eget yttrande skicka förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsledningskontoret. Social resursnämnd förklarar paragrafen för omedelbart justerad. Reservation Kristina Bergman Alme meddelar att (L) och (M) reserverar sig mot beslutet. Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Halina Lind Ordförande Marina Johansson Justerande Kristina Bergman Alme Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (37)

8 Tjänsteutlåtande Social resursförvaltning Svar på motion av Helene Odenljung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Förslag till beslut Social resursnämnd avstyrker motionen om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Social resursnämnd beslutar att som eget yttrande skicka förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsledningskontoret. Sammanfattning Social resursnämnd ombeds yttra sig över en motion av Helene Odenljung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Förvaltningen föreslår att motionen avstyrks. Motionen föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och bolag utreda ett införande av trygghetsvakter. Det skulle enligt motionen öka tryggheten i kommunen till dess att det finns en starkare lokalnärvaro av polisen. Trygghetsvakterna är i grunden ordningsvakter som får uppgift att vara synliga i de stadsdelar och på de tider då otryggheten är som störst. Förvaltningen bedömer att åtgärden inte bidrar till att skapa ökad trygghet i Göteborg. Den resurskostnad som ordningsvakter skulle innebära kan ha större effekt om insatser istället inriktas på situationella åtgärder. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Samverkan Samverkan sker i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (37)

9 Ärendet Remissen har sänts för yttrande till Social resursnämnd. Nämnden ska senast yttra sig över en motion av Helene Odenljung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Beskrivning av ärendet Social resursnämnd ombeds yttra sig över en motion av Helene Odenljung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. I motionen föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag, att tillsammans med berörda nämnder och bolag, utreda ett införande av trygghetsvakter för att öka tryggheten i kommunen till dess att det finns en starkare lokal närvaro av polisen. Det betonas att det är önskvärt med fler poliser, men att det tar tid att utbilda fler samtidigt som otryggheten ökar i samhället. Motionen lyfter även att den trygghetsskapande synligheten prioriteras bort då bristande resurser leder till att polisen tvingas prioritera att upprätthålla lag och ordning. Kommunens uppdrag till trygghetsvakterna skulle vara att synas och skapa lugn och trygghet på de platser där människor rör sig och i de stadsdelar och på de tider då otryggheten är som störst. Motionen föreslår att trygghetsvakterna skulle ledas av polisen i Göteborg men att de inte ersätter poliser. Förvaltningens bedömning Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg har sedan ett par år tillbaka en central överenskommelse som innebär att det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i staden ska bedrivas utifrån modellen Trygg i Göteborg. Förvaltningen bedömer att kommunala resurser får störst effekt om arbetet främst sker i redan befintlig samverkan. Det kan ske som i satsningen med Trygg i Göteborg som finns i alla stadsdelar samt för staden i stort. Genom Trygg i Göteborg finns därtill möjlighet att för de stadsdelar som bedömer det som nödvändigt att vid akuta lägen under en period använda sig av ordningsvakter. Motionen lyfter mycket riktigt att upplevelsen av otrygghet i samhället har ökat under de senaste åren 1 och att det krävs åtgärder för att vända denna negativa utveckling. Förvaltningen vill i remissvaret både lyfta fram trygghetsfrämjande insatser där forskning påvisat positiva effekter samt peka på svårigheter och utmaningar med att förse ordningsvakter med uppdraget att öka tryggheten i ett så pass stort geografiskt område som Göteborg. Motionen betonar att trygghetsvakter är ordningsvakter som ska arbeta på uppdrag av kommunen och som i sitt arbete ska ledas av polisen. Det finns en klar fördel i att Polismyndigheten leder denna typ av arbete utifrån sin expertis inom området. Dessutom är det polisens uppgift att upprätthålla lag och ordning. Forskning visar att minskad brottslighet leder till ökad trygghet 2. Forskningen ger inte tydligt stöd åt att människors upplevelser av trygghet ökar genom de åtgärder motionen föreslår. Däremot finns stöd för andra åtgärder för att öka tryggheten. Det gäller såväl både socialt förebyggande insatser på individnivå som situationellt förebyggande insatser med fokus på den fysiska miljön. De sistnämnda har visat sig särskilt betydande för att öka den informella sociala kontrollen vilken leder till en ökad trygghetskänsla hos människor 3. Forskningen betonar behovet av att öka den informella sociala kontrollen för att skapa trygghet på offentliga platser. Om motsvarande 1 Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, otrygghet och förtroende: Brottsförebyggande rådet, Stockholm (2018). 2 Aldrin Abdullah, Massoomeh Hedayati Marzbali, Azizi Bahauddin, och Mohammad Javad Maghsoodi Tilaki: Broken Windows and Collective Efficacy: Do They Affect Fear of Crime?: Sage Journals (2015). 3 Martin Innes. Understanding social control. New York: Open University Press (2003) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (37)

10 resurskostnad för ordningsvakter inriktas på andra åtgärder skulle det medföra liknande önskade effekter. Det kan uppnås genom att till exempel satsa på ökad belysning, som har stor påverkan på upplevd trygghet. Vikten av att arbeta med att ta fram naturliga mötesplatser för invånarna är central. Åtgärden bidrar till att fler vågar vistas ute. Då ökar den informella sociala kontrollen. Samtidigt ökar även möjligheten att potentiella gärningspersoner blir upptäckta vilket bidrar till att benägenheten att begå brott minskar. Färre brott bidrar till ökad trygghet. Fördelarna med situationella åtgärder är att relativt små insatser kan visa sig effektiva på otrygga platser där även brottsligheten visat sig särskilt påtaglig. Det är viktigt att involvera det civila samhället. Då får även engagerade medborgare möjlighet att bidra till trygghetsarbetet snarare än att uppdrag ges till privata säkerhetsföretag. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (37)

11 Göteborgs Stad Bilaga 3 Norra Hisingen Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /18 Yttrande över motion av Helene Odenljung om att införa trygghetsvakter i Göteborg Beslut 1. Stadsdelsnämnden avstyrker motionen 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Ärendet Förvaltningen yttrat sig över en motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Motionären menar att polisen för närvarande inte har resurser till att upprätthålla ordningen i samhället, stå för säkerheten och att bekämpa brott. Trygghetsvakterna ska ingå i kommunens uppdrag och arbetsledas av polisen, detta upplägg har provats i Landskrona med gott resultat. Förvaltningen ger i sitt remissvar sin syn på upplägget med trygghetsvakter och ser problem med fler hårda åtgärder för att skapa trygghet. Norra Hisingen har under lång tid haft fokus på att arbeta med mjuka lösningar och att skapa tillit genom dialog med medborgarna och närvaro på torg och bostadsområden genom offentliga institutioner och medskapade mötesplatser. Förvaltningen ser också problem med att kommunen ska utföra en annans myndighets arbetsuppgifter och ställer sig frågande om dessa ingår i den kommunala kompetensen. Förvaltningen föreslår därför att motionen skall avstyrkas. Liberalerna har inkommit med ett yrkande om motionen om att införa trygghetsvakter. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (37)

12 Yrkande Lars Nordin (L) yrkar att bifalla motionen från Helene Odenljung (L) och översänder yrkandet som eget yttrande till kommunstyrelsen. Patrick Gladh yrkar bifall till stadsdelsförvaltningens förslag Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att stadsdelsnämnden beslutar att anta Patrick Gladhs (S) yrkande. Omröstning begärs. Ordföranden meddelar följande propositionsordning: Ja-röst för stadsdelsförvaltningens förslag Nej-röst för liberalernas yrkande Med 6 ja- röster och 5 nej-röster beslutar stadsdelsnämnden i enlighet med Patrick Gladh (S) förslag att bifalla stadsdelsförvaltningens förslag. Reservation Ingela Ferneborg (M), Lars Nordin (L), Birgitta Jakosjin (L), Catharina Perlenius (M) och Pierre Alpstranden (M) reserverar sig till förmån för Liberalernas yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande yttrande över motion av Helene Odenljung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg Motion av Helene Odenljung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg Yrkande från Liberalerna Vid protokollet Patrick Gladh (S) Ordförande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (37)

13 Tjänsteutlåtande SDF Norra Hisingen Yttrande över motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden avstyrker motionen 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Ärendet Förvaltningen yttrat sig över en motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Motionären menar att polisen för närvarande inte har resurser till att upprätthålla ordningen i samhället, stå för säkerheten och att bekämpa brott. Trygghetsvakterna ska ingå i kommunens uppdrag och arbetsledas av polisen, detta upplägg har provats i Landskrona med gott resultat. Förvaltningen ger i sitt remissvar sin syn på upplägget med trygghetsvakter och ser problem med fler hårda åtgärder för att skapa trygghet. Norra Hisingen har under lång tid haft fokus på att arbeta med mjuka lösningar och att skapa tillit genom dialog med medborgarna och närvaro på torg och bostadsområden genom offentliga institutioner och medskapade mötesplatser. Förvaltningen ser också problem med att kommunen ska utföra en annans myndighets arbetsuppgifter och ställer sig frågande om dessa ingår i den kommunala kompetensen. Förvaltningen föreslår därför att motionen skall avstyrkas. Bakgrund Motionären tar upp det självklara med att kunna ta en promenad, att vänta på bussen eller att kunna gå ensam hem på natten utan att behöva känna en känsla av otrygghet. Men så är det inte idag enligt den nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brottsförebyggande rådet. Den visar också att kvinnor känner sig mer otrygga en vad män gör. Motionen tar upp att den upplevda otryggheten får konsekvenser i människors vardagliga liv vilket innebär att människors frihet minskar på grund av otryggheten. Motionären pekar på att människor ska kunna lita på att det kommer polis om det skulle behövas eftersom det är deras uppgift att upprätthålla ordningen i samhället, stå för säkerheten och att bekämpa brott. Detta görs inte i dagsläget enligt motionen då polisen saknar resurser för detta. I väntan på att polisen får de resurser som behövs för att säkerställa sitt uppdrag med att arbeta förebyggande, upprätthålla ordningen, stå för säkerheten och att bekämpa brott vill motionären utreda ett möjligt införande av trygghetsvakter i kommunen, detta för att öka tryggheten till dess att staden har en starkare närvaro av den lokala polisen. Trygghetsvakterna ska arbeta på kommunens uppdrag, men enligt motionen arbetsledas av polisen. Syftet är de ska vara synliga och skapa ett lugn på platser människor rör sig. Detta har enligt motionären provats i Landskrona kommun och där haft en betydande förebyggande effekt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (37)

14 Konsekvensbeskrivningar Barnperspektiv Förvaltningen inser att trygghetsvakter på kort sikt och i begränsad omfattning skulle kunna öka tryggheten för barn i Göteborg. Denna nytta överväger dock inte den problematik detta förslag innebär vilket gör att den samlade bedömningen är att avstyrka motionen. Jämställdhetsperspektiv Förvaltningen kan se att trygghetsvakter också skulle kunna öka tryggheten för kvinnor i vissa situationer. Förvaltningen förespråkar dock att staden analyserar i vad otryggheten består för att mer på ett strukturellt plan arbeta med problematiken. Så den ökade tryggheten för kvinnor i vissa situationer överväger dock inte den problematik detta förslag innebär vilket gör att den samlade bedömningen är att avstyrka motionen. Förvaltningens överväganden Förvaltningen instämmer i att det krävs åtgärder när den upplevda tryggheten minskar för människor. Förslaget om trygghetsvakter är en form av åtgärd. Förvaltningen menar dock att diskussionen om varför den upplevda otryggheten ökar först måste analyseras innan förslag på åtgärder presenteras. Nyheter förmedlas i dagsläget mycket snabbare en tidigare, ett nytt begrepp fake news är ett faktum. Detta kan göra så att människor skräms upp i onödan. Statistiskt minskar de anmälda brotten generellt sett idag i Göteborg. Stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen har under många år arbetat för att söka dialog med människor. En dialog där förvaltningen och medborgare möts i ögonhöjd och där mötet och samtalet är till för att skapa tillit. Stadsdelsförvaltningen har också en kunskap om offentliga institutioners roll i ett hållbart trygghetsarbete. Med institutioner avses här till exempel bibliotek, fritidsgårdar, träffpunkter och kulturhus med andra ord mycket av den ordinarie verksamhet som bedrivs av stadsdelsförvaltningen. För att ytterligare främja trygghet har stadsdelsförvaltningen också skapat mötesplatser med hög grad av medborgarinflytande och brukaraktivitet så som Selma Center och Mötesplats Backa Brunnsbo. Dessa fungerar också genom sitt proaktiva arbetssätt som ett nav i platsanknutet trygghetsarbete. Sammantaget bidrar detta långsiktigt till ett att stärka hållbar trygghet i stadsdelen. Stadsdelsförvaltningen har erfarenhet av att vakter blivit attackerade i sin yrkesutövning då de på något sätt ansetts provocerande i vissa områden. Detta är naturligtvis inte försvarbart men det visar på den komplexa situationen där mer av det hårda och kontrollerande inte alltid nödvändigtvis är lösningen. Förvaltningen förespråkar arbetssätt som bygger på att öka tilliten mellan människor och mellan människor och myndigheter dvs utökad synlighet, arbeta på ett främjande sätt för att skapa dialog och tillit med medborgarna. Detta är ett långsiktigt arbete och förvaltningen menar att det inte finns några genvägar i detta arbete. Förvaltningen ser ett problem med att kommunen ska ta över en annans myndighets ansvar och att dessutom finansiera denna. Denna kostnad skulle kunna användas i det långsiktiga, förbyggande och främjande arbetet med syftet att skapa tillit istället. Det finns också argument som talar emot kommunala ordningsvakter: tolkningen av ansvarsfördelningen mellan kommuner och andra huvudmän så som den beskrivs i kommunallagen och följderna av att tänja på detta tolkningsutrymme, samt principen om Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (37)

15 statens våldsmonopol. Dessa argument väger tyngre och måste därför ligga till grund för beslut i frågan. GÖTEBORGS STAD Norra Hisingen Karl-Erik Engström tf stadsdelsdirektör Anders Andrén Sektorschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (37)

16 Bilaga 4 SDN Centrum Sammanträdesdatum Svar på remiss av motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg diarienummer N /18 Stadsdelsförvaltningen har den 4 april 2018 upprättat ett tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret har sänt motionen av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg på remiss. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder och bolag, ska utreda ett införande av trygghetsvakter för att öka tryggheten i kommunen till dess att det finns en starkare lokal närvaro av polisen. Yrkande Aslan Akbas (S) och Tony Haddou (V) yrkar avslag på motionen i enlighet med bilaga 1 till protokollet. Kristina Palmgren (L) och Patrik Krantz (L) yrkar, med stöd av M, bifall till motionen i enlighet med bilaga 2 till protokollet. Beslutsgång Ordförande Anna Sibinska ställer proposition på yrkanden från Aslan Akbas (S) m.fl. och på yrkandet från Kristina Palmgren (L) m.fl. och finner yrkandet från Aslan Akbas (S) m.fl. med övervägande Ja besvarat. Omröstning begärs. Omröstningspropositionen Ja för bifall till Aslan Akbas (S) m.fl. yrkande och Nej för Kristina Palmgrens (L) m.fl. yrkande, godkänns. Jan-Åke Ryberg (S), Tony Haddou (V), Jesper Eneroth (S), Aslan Akbas (S), Anna Sibinska (MP) och Anna Ahlborg (S), röstar ja. Nina Miskovsky (M), Kristina Palmgren (L), Mattias Tykesson (M), Patrik Krantz (L) och Ingemar Rössberger (M) röstar nej. Då omröstningen utfallit med sex röster mot fem har nämnden beslutat i enlighet med yrkande från Aslan Akbas (S) m.fl. Beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden Centrum avstyrker motionen och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Reservationer och anteckningar Nina Miskovsky (M), Mattias Tykesson (M), Kristina Palmgren (L), Patrik Krantz (L) och Ingemar Rössberger (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för yrkande från Kristina Palmgren (L) m.fl. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (37)

17 Sofia Agrell (KD) antecknar till protokollet att hon hade röstat i enlighet med yrkande från Kristina Palmgren (L) m.fl. om hon hade varit röstberättigad. Justering Tisdagen den 29 maj 2018 Kanslienheten, Engelbrektsgatan 71 våning 3 Rätt utdraget intygar i tjänsten Eva-Marie Ekman, sekreterare Anna Sibinska, ordförande Nina Miskovsky, 2:e vice ordförande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17 (37)

18 Göteborg den 22 april, 2018 SDN Centrum Yrkande (L), (M) Yttrande (KD) Yrkande angående ärende 25 Svar på remiss angående motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter. FO RSLAG TILL BESLUT Stadsdelsnämnden Centrum föresla s besluta att tillstyrka motionen i dess helhet Den som är rädd är inte fri. Barn, ungdomar och vuxna måste kunna känna sig trygga i sitt eget område där man bor, när man går och handlar eller åker med kollektivtrafiken. Det är oacceptabelt att behöva uppleva obehag eller känna sig otrygg när man tar sig till och från sitt hem, rör sig utomhus. Eller att faktiskt helt undvika att gå ut under vissa tider på dygnet. Vi är alla väl medvetna om att polisens resurser i nuläget inte räcker till. Det görs en del för att stärka polisens funktion och roll i samhället. Men, precis som motionen lyfter fram, tar det tid att utbilda fler poliser. Under tiden måste staden göra sitt yttersta i arbetet med att främja invånarnas trygghet. Vi vill poängtera att trygghetsvakter inte ersätter poliser. Däremot har införande av trygghetsvakter i andra kommuner, som exempelvis i Landskrona, visat positiva effekter när det gäller det trygghetsfrämjande arbetet. Brottslighet har minskat, så även vandalisering. Vi ser därför att ett införande av trygghetsvakter kan utgöra en viktig del i det förebyggande och trygghetsskapande arbetet här i Göteborg tills dess att vi har fått fler poliser. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18 (37)

19 Yrkande från S SDN Centrum Yrkande angående motion om trygghetsvakter Motionärens förslag att ersätta polisiära resurser med vaktresurser finansierade av staden är ogenomtänkt och olämpligt. Lagstiftningen är också mycket tydlig på denna punkt. Det är mycket viktigt att skilja på polismans och vakts befogenheter. Vakter varken kan eller ska ersätta polismän. Polisen i Göteborg gör ett fantastiskt och effektivt arbete, vilket också avspeglar sig tydligt i brottsstatistiken. Fler poliser är självklart alltid välkommet men det viktigaste för att minska otryggheten är att förstärka och utveckla stadens omfattande trygghetsarbete. Det finns inga hinder för stadens förvaltningar att anlita vakter för trygghetsskapande eller övervakande uppgifter och det görs redan i relativt stor utsträckning. Behovet av vaktresurser i olika miljöer avgörs dock bäst lokalt och i det trygghetsarbete som redan bedrivs i våra stadsdelar inom ramen för Trygg i Göteborg-modellen. Någon parallell struktur för detta är inte nödvändig utan skulle bara riskera att försvåra samordningen av trygghetsarbetet. Vi anser därför att motionen bör avstyrkas. Nämnden föreslås besluta: 1. Att avstyrka motionen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19 (37)

20 Tjänsteutlåtande SDF Centrum Svar på remiss ang motion av Helene Odenljung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Centrum avstyrker motionen och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Stadsledningskontoret har sänt motionen av Helene Odenljung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg på remiss. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder och bolag, ska utreda ett införande av trygghetsvakter för att öka tryggheten i kommunen till dess att det finns en starkare lokal närvaro av polisen. Stadsdelsförvaltningen avstyrker motionen med hänvisning till det arbete som redan genomförs i staden inom det trygghetsstärkande området. Förvaltningen anser inte att kommunen på eget initiativ ska påta sig ett ansvar för att upprätthålla ordning och säkerhet med hänvisning till att de polisiära resurserna inte räcker till. De åtgärder som sätts in för att öka tryggheten i olika delar av staden anser förvaltningen ska utgå från de olika samverkansorgan och befintliga forum som arbetar med frågorna idag. I dessa forum finns idag en förutsättning att få ett helhetsgrepp som ökar möjligheten att genomförda insatser som stärker varandra och blir både kostnadseffektiva och verkningsfulla. Ekonomiska konsekvenser Utredningen föreslås ledas av stadsledningskontoret och inte belasta stadsdelsnämndens ekonomi i ett utredningsskede. Förvaltningen har därför inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet Beroende på hur ett arbete med trygghetsvakter kan utformas och i vilka geografiska områden de ska verka så påverkas barn och unga i olika utsträckning. Generellt påverkas barn och unga i sina rörelser och uppfattningar beroende på hur personer i deras närhet upplever tryggheten. Upplever sig vårdnadshavare otrygga antas detta också påverka barnens beteende och rörelsemönster. Ett arbete för att öka tryggheten hos den vuxna befolkningen kan därför antas öka upplevelsen av trygghet hos barn och unga. För att arbeta trygghetsfrämjande med unga behöver goda relationer etableras mellan unga och de vuxna som i olika roller rör sig på samma platser eller i samma forum. Om ett arbete med trygghetsvakter initieras behöver dessa ha kompetens i att kunna möta och samtala med unga för att etablera förtroendefulla relationer. Fokus bör ligga på dialog. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20 (37)

21 Jämställdhetsperspektivet Utifrån hur ett arbete med trygghetsvakter utformas och i vilka geografiska områden de ska arbeta, så varierar påverkan utifrån perspektivet. Generellt upplever flickor och kvinnor större otrygghet utomhus kvällstid än vad pojkar och män gör. Ett arbete med fler ordningsvakter kan stärka flickor och kvinnors trygghetsupplevelse vid vissa tillfällen och platser i staden. Pojkar och unga män utgör i större utsträckning gärningspersoner och brottsoffer. Ett brottsförebyggande arbete som syftar till att verka på platser där dessa brott ofta sker är positivt för gruppen. Mångfaldsperspektivet Äldre personer upplever ofta en högre otrygghet, men förekommer troligtvis i mindre omfattning i de områden och tider där ett arbete med trygghetsvakter kan komma att bli aktuellt. Alla grupper i samhället har inte lika högt förtroende för rättsväsendet och närliggande yrkeskategorier. Enligt den senaste Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2018 minskar förtroendet för rättsväsendet i landet som helhet. Bland HBTQ-personer kan exempelvis en misstro förekomma baserat på tidigare bemötande. Om ett arbete med trygghetsvakter initieras behöver kunskap om bemötande av olika grupper i samhället finnas för att skapa ett förtroende. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Några andra kommuner, däribland Landskrona och Uppsala, har använt sig av trygghetsvakter i sitt trygghetsfrämjande arbete. I Uppsala kommun arbetar trygghetsvakter som ska finnas i centrala Uppsala under eftermiddagar och kväller. De ska ha befogenheter att ingripa som ordningsvakter men ska i första hand arbeta förebyggande och trygghetsskapande genom dialog och kontaktskapande mellan människor som verkar och rör sig i området. Trygghetsvakterna verkar inom ett område enligt 3 Lagen om ordningsvakter (LOV 3-område). I Landskrona har arbetet med trygghetsvakter varit en del av en större helhet. De slutsatser man dragit efter en utvärdering av arbetet i Landskrona är att det inte går att särskilja trygghetsvakternas bidrag till resultatet utan att det måste ses som en samverkande helhet, tillsammans med alla andra insatser. Samverkan Information i ärendet har lämnats i förvaltningsgemensam samverkansgrupp den 14 mars. Beslutet skickas/expedieras till Kommunstyrelsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21 (37)

22 Ärendet Stadsledningskontoret har den 13 mars 2018 sänt motionen av Helene Odenljung (L), om att införa trygghetsvakter i Göteborg, på remiss. Stadsdelsnämnden Centrum ska yttra sig senast den 18 maj Beskrivning av ärendet Stadsledningskontoret har sänt motionen av Helene Odenljung (L), om att införa trygghetsvakter i Göteborg, på remiss. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder och bolag, ska utreda ett införande av trygghetsvakter för att öka tryggheten i kommunen till dess att det finns en starkare lokal närvaro av polisen. Stadsdelsförvaltningen avstyrker motionen. I motionen framförs att otryggheten på nationell nivå har ökat och att otrygghet kan leda till konkreta följder för människors egen vardag. Genom att på grund av otrygghet välja alternativa färdsätt, avstå från aktiviteter eller ha en upplevelse av att livskvaliteten är påverkad som en följd av otrygghet leder till att människors frihet minskar. Motionen målar en bild av att polisen främst verkar för deras uppgift om att upprätthålla allmän lag och ordning och att det trygghetsskapande åtgärderna i större utsträckning prioriteras bort. Vidare beskrivs hur trygghetsvakter (ordningsvakter) kan anlitas för att på kommunens uppdrag arbeta för att skapa lugn och trygghet på de platser där människor rör dig. Trygghetsvakternas uppgift är att vara synliga i de stadsdelar och på de tider då otryggheten är som störst. Motionen föreslår att ett införande av trygghetsvakter ska utredas. I december 2016 yttrade sig stadsdelsnämnden Centrum över en motion av Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (L) och David Lega (KD) om olika åtgärder för att öka tryggheten i Göteborg. Stadsdelsnämnden Centrum avstyrkte motionen i sin helhet främst med hänvisning till det befintliga trygghetsarbetet. Efter remissrundan beslutade kommunfullmäktige den 14 september 2017, efter ett yrkande från (M), (L) och (KD), att kommunstyrelsen får i uppdrag att hos Polismyndigheten ansöka om att områdena Brunnsparken - Gustaf Adolfs Torg med intilliggande kollektivtrafikhållplatser samt Kanaltorget ska utgöra platser enligt 3 lagen om ordningsvakter (1980:578). Kommunstyrelsen beslutade den 28 mars 2018 att ange stadsdelsförvaltning Centrum till operativt ansvarig i ansökan. Motionen om att införa trygghetsvakter omfattar inget särskilt geografiskt område såsom motionen om olika åtgärder för att öka tryggheten i Göteborg gjorde där främst områden Inom Vallgraven omfattades. En förutsättning för att kunna ha trygghets/ordningsvakter i enlighet med beskrivningen i motionen är att det finns grund för ett paragraf 3-område enligt 3 Lagen om ordningsvakter. Enligt 1, i samma lagstiftning, får den som inte är anställd som polisman förordnas att som ordningsvakt medverka till att upprätthålla allmän ordning i fall som avses i 2 och 2 a, vilket bland annat innefattar allmänna sammankomster som avses i (2 kap. 1 ) ordningslagen och lokaler eller utrymmen där alkoholdrycker serveras Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22 (37)

23 till allmänheten med tillstånd enligt (7 kap. 5 ) alkohollagen. En ordningsvakt får enligt 3 lagen om ordningsvakter förordnas även i annat fall än som avses i 2 och 2 a, men då krävs ett särskilt behov och att det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. För samtliga förordnanden av ordningsvakter gäller att det meddelas av Polismyndigheten för viss tid, högst tre år, och ska ange vilken verksamhet samt inom vilket område det gäller (5 ). Ett förordnande meddelat med stöd av 3 ska även innehålla uppgift om tjänstgöringsställe. Ordningsvakter får enligt ovan nämnda lag 2 och 2 a inte förordnas i fall som avser platser där människor rör sig. En förutsättning för att motionen ska kunna genomföras är således ett förordnande av ordningsvakter enligt 3. Förvaltningens bedömning Behov av trygghetsvakter Förvaltningen anser inte att kommunen på eget initiativ ska påta sig ett ansvar för att upprätthålla ordning och säkerhet med hänvisning till att de polisiära resurserna inte räcker till. Det är tveksamt om det skulle rymmas inom det kommunala uppdraget när de allmänna ordnings- och säkerhetsfrågorna så tydligt har ålagts annan myndighet. Förvaltningen ställer sig tveksam till antagandet att det finns ett särskilt behov av ett förordnande av ordningsvakter och att det är av väsentlig betydelse ur en allmän synpunkt. Syftet med ett förordnande av ordningsvakter är att dessa i vissa fall ska kunna medverka till att upprätthålla allmän ordning. Enligt motionen framhålls dock trygghetsvakternas uppgift vara synlighet på platser där människor rör sig med syfte att skapa lugn och trygghet. Det finns goda skäl att fundera över trygghetsvakters behov av ordningsvakternas utökade befogenheter när syftet med vakterna är av trygghetsfrämjande framför brottsförebyggande karaktär. Andra aktörer, likt fältarbetare eller polisvolontärer skulle vara mer lämpliga att överväga i rollen som trygghetsfrämjande aktörer gällande ökad synlighet pa platser där människor rör sig. Även om formuleringen att skapa lugn kan antyda ett önskat syfte med ordningsvakter att förebygga ordningsstörningar (brott) saknas en motivering av detta behov (särskilt utifrån tjänstgöringsställe), då en ökning av faktiska ordningsstörningar inte behöver ligga till grund för en ökad otrygghet. Trygghetsfrämjande arbete Förvaltningen ser positivt på att det görs ett aktivt, trygghetsfrämjande arbete genom omgestaltning av platser som upplevs otrygga. Förvaltningens bedömning är dock att kommunens resurser får störst effekt om ett sådant arbete i första hand sker i redan befintlig och löpande samverkan än att det drivs som en parallell satsning. Till exempel sker ett förvaltningsöverskridande samarbete inom Trygg vacker stad. Identifikation av otrygga platser och brotts- och otrygghetsproblematik inom stadsdelen Centrums geografiska område sker årligen i Trygg i Centrumarbetet, vilket är en samverkan mellan stadsdelen och polisen. Trygg i-arbete finns i alla stadsdelar samt för staden i stort. Till alla insatser som föreslås genomföras inom trygghetsområdet behöver en analys av den problematik som insatsen ska lösa göras. Förvaltningen ser att analysen över vilken problematik som förväntas stävjas genom trygghets-/ordningsvakter är bristfällig och att insatsen bör ses som en del av ett större sammanhang. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23 (37)

24 De åtgärder som sätts in för att öka tryggheten i olika delar av staden anser förvaltningen ska mynna från de olika samverkansorgan och befintliga forum som arbetar med frågorna. I dessa forum finns idag en förutsättning att få ett helhetsgrepp som ökar möjligheten att genomförda insatser stärker varandra och blir både kostnadseffektiva och verkningsfulla. Effekten av trygghetsvakter Förvaltningens bedömning är att det komplexa samband som finns mellan otrygghet och brottslighet måste beaktas. I motionen nämns att flera kommuner, bland annat Landskrona, med gott resultat har anlitat trygghetsvakter som en tillfällig åtgärd som betydligt har minskat brottslighet och vandalisering i de områden där trygghetsvakterna är aktiva. Vad motionen inte nämner är att arbetet med ordningsvakter i Landskrona startade som en del i projektet lugnt pa stan a r 2005, en intensifierad satsning med flera kommunala insatser mot brott och trygghet i centrala Landskrona. Ordningsvakter utgjorde bara en del av de insatser som tillsattes i samband med projektet och en utvärdering från konstaterar att det är svårt att bedöma effekterna av en enskild insats i projektet. Utvärderingen framhåller att antalet anmälda misshandelsfall och personrån i Landskrona tätort minskade under 2006 samtidigt som antalet fall av misshandel i resten av länet fortsatte att öka, varpå en minskning i anmälda brott i Landskrona tätort möjligen kan tillskrivas insatserna. Samtidigt framhåller utvärderingen att människors upplevelse av otrygghet ökade under samma tidsperiod, varav projektet inte har kunnat tillskrivas trygghetsfrämjande effekter. Minskad brottslighet leder inte nödvändigtvis till en ökad upplevelse av trygghet. Hur effekterna skulle bli i en större stad som Göteborg är dock oklart. Malin Hjalmarsson Daniel Eek Utvecklingsledare Tf Utvecklingschef 4 Burcar Alm, V. & Wästerfors, D., Lugnt på stan? En studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum, Research Report. Lund: Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 24 (37)

25 Bilaga 5 SDN Västra Göteborg Sammanträdesdatum Yttrande gällande motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg 106, N /18 Beslut 1. Stadsdelsnämnden tillstyrker motionen och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Stadsdelsnämnden yttrar sig över en motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Motionen föreslår att ett införande av trygghetsvakter i Göteborg för att öka tryggheten ska utredas. Trygghetsvakterna skulle arbeta för att skapa lugn och trygghet på platser där människor rör sig och som idag upplevs som otrygga till exempel på kollektivtrafiklinjer, lokala torg och gator samt i bostadsområden. Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden avstyrker motionen med hänvisning till det trygghetsskapande arbete som redan sker i stadsdelen och förslag på hur det kan förstärkas genom andra insatser än införande av trygghetsvakter. Förvaltningen är positiv till ansatsen med ökad vuxennärvaro. Förvaltningen pekar som ett alternativ till införande av trygghetsvakter på det trygghetsskapande arbete som bedrivs tillsammans med polis, fackförvaltningar och fastighetsbolag bland annat genom åtgärder i den fysiska miljön men också arbetet med att utveckla mötesplatser som förebyggande och främjande trygghetsinsatser. Förvaltningen lyfter också att det finns potential att öka närvaron med egna resurser genom till exempel grönskötsel på andra tider på dygnet eller bemannande lekplatser. Förvaltningen betonar det långsiktiga, relationskapande arbetet mellan förvaltningen och medborgare som bedrivs i stadsdelen såsom fältverksamhet och samverkan med lokala föreningar som nattvandrar som en väsentlig del i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet och som med fördel kan utvecklas och förstärkas. Kontinuerlig dialog med medborgare om åtgärder för ökad trygghet är också en viktig aspekt att beakta. Handling Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 maj Yrkanden Anette Bernhardsson (S) yrkar bifall till förvaltningens tjänsteutlåtande. Andreas Eraybar (L) yrkar att stadsdelsnämnden tillstyrker motionen, samt översänder förvaltningens tjänstutlåtande till kommunstyrelsen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 25 (37)