Gröna obligationer Effektrapportering

Transkript

1 Gröna obligationer Effektrapportering

2 Innehåll Sammanfattning effektrapport per 31 december Inledning 2 Effektrapportering 2 Finansiell information 3 Rapportering godkända projekt Lunds gröna projekt 5 Så har vi beräknat effekterna 16 Rapporten är framtagen av Lunds kommun våren Omslagsfoto: Magnolia utanför Kristallen. Fotograf: Kristina Strand Larsson För mer information: Annette Henriksson, finansekonom, annette.henriksson3@lund.se Matz Hagberg, miljöstrateg, matz.hagberg@lund.se

3 Sammanfattning effektrapport per 31 december 2018 Lunds kommuns effektrapportering genomförs i enlighet med de principer och metoder som presenteras i Position Paper on Green Bonds Impact Reporting som har publicerats av en grupp nordiska offentliga emittenter av gröna obligationer. Lunds kommun är en av dessa. I de fall vi avviker från detta dokuments rekommendationer i vår rapportering kommer detta att anges. Fördelning grön projektpor ölj baserat på utbetalt belopp Miljoner kronor Emi erade gröna obliga oner och grön projektpor ölj Förnybar energi 0,83% Hållbara transporter 33,6% Energieffek va bostäder 58,15% Övriga miljöåtgårder 0,23% Utbetalt ll gröna projekt Totalt beviljat för gröna projekt 750 MSEK grön obliga on (05/2022) 600 MSEK grön obliga on (10/2023) CO 2 påverkan och gröna indikatorer, baserat på utbetalt belopp* Projektkategori CO 2 ekv utsläpp i ton som minskats/undvikits per år Utbetalt belopp ll projekt (MSEK) Påverkan, ton CO 2 ekv per miljon SEK Förnybar energi ,6 Hållbara transporter ,12 Energieffek va bostäder och lokaler ,25 Övriga miljöåtgärder n/a 3 n/a Totalt n/a Utbetalt belopp med CO 2 påverkan, MSEK Årlig förnybar energi, MWh Årlig energi som undivits/minskat, MWh ,41 ton CO 2 ekv/msek p.a. 687 MWh p.a MWh p.a. * Denna tabell visar den beräkande effekten när det gäller CO 2 utsläpp som har undvikits eller minskats. Den sammanlagda datan som rapporteras representeras både av prognosticerat och faktiskt utfall. Påverkan hänförlig ll Lunds kommuns gröna obliga on** 100% Påverkan hänförlig ll Grön obliga on 750 MSEK med förfall 18 maj % Påverkan hänförlig ll Grön obliga on 600 MSEK med förfall 24 oktober % ** Den totala volymen av utestående gröna obligationer överstiger utestående utbetalade belopp till projekt (i SEK). Kvoten redovisas som 100%, eftersom påverkan som hänför sig till investerare i gröna obligationer inte kan vara högre än den finansierade delen av projektets effekter. Viktiga aspekter i rapporteringen Varje projekt väljs ut i enighet med Lunds kommuns ramverk för gröna obligationer som finns tillgänglig på kommunens hemsida Lund rapporterar på portföljnivå och i svenska kronor (SEK) För detta dokument slutar rapporteringsperioden per den 31 december 2018 Metod för rapportering Lunds rapport baseras på den andel av projektets kostnad som finansieras med gröna obligationer Miljöeffekten baseras på utbetalt belopp för varje projekt Total kostnad per projekt redovisas som referens senare i rapporten 1

4 Inledning Lunds kommun har en lång tradition av politisk enighet kring miljöfrågor med en tydlig vilja och ambition. Det harmoniserar väl med Lunds vision Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet. Lunds program för ekologisk hållbar utveckling (LundaEko II) omfattar åtta prioriterade områden, bland annat minskad klimatpåverkan med målet att till 2020 ha minskat utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun med 50 procent och till 2030 med 80 procent jämfört med 1990 och vara nära noll Hela programmet har tydliga kopplingar till FN:s hållbarhetsmål Agenda Kommunen har skrivit under EU:s Covenant of Mayors Borgmästaravtalet. Lund ingår i många regionala, nationella och internationella nätverk och driver flera projekt med extern medfinansiering. Dessutom är Lund värdkommun för den nationella föreningen Klimatkommunerna. Lunds kommun väljer att ge ut gröna obligationer för att förstärka sitt hållbarhetsarbete. Syftet med gröna obligationer är att knyta ihop finansieringen med de gröna projekt som kommunen genomför. Investeringarna som presenteras i denna effektrapport uppfyller det ramverk för gröna obligationer som Lunds kommun har satt upp. Ramverket har genomlysts av det norska klimat- och miljöforskningsinstitutet CICERO som gav Lund den sammanlagda bedömningen Dark Shade of Green, vilken är den bästa möjliga bedömningen som går att få. Projekten väljs ut i konsensus av kommunkontorets ekonomiavdelning och miljöstrategiska enhet i samråd med de genomförande förvaltningarna och kommunägda bolagen. Effektrapportering Denna rapport skrivs som en del i det åtagande som finns i Lunds kommuns ramverk för gröna obligationer. Den erbjuder både en sammanfattning och en fördjupning av de miljö- och klimateffekter som respektive projekt förväntas ge. Sista sidan i rapporten redovisar hur miljöeffekterna har beräknats. Rapporteringen sker i enlighet med det gemensamma dokumentet, Nordic Public Sector Issuers: Position Bond Impact Reporting som tio nordiska offentliga emittenter står bakom där Lunds kommun ingår. I dokumentet ges riktlinjer för hur miljönyttan för investeringar finansierade med gröna obligationer kan redovisas. Den vägleder kring allmänna frågeställningar som att rapportera faktiskt utfall om så är möjligt, att särskilja mellan uppnådda effekten och utsläpp som undvikits. Dessutom ska effekter i förhållande till den del av projektet som finansieras av gröna obligationer anges. I arbetet med att ta fram det dokumentet har också en kartläggning av de globala målen gjorts. Investeringarna som ingår i effektrapporten för Lunds gröna obligation riktar sig särskilt till följande globala mål: 2

5 Finansiell information Lunds kommun har sammanlagt gett ut två gröna obligationer, en i maj 2017 och en i oktober De emitterade beloppen är på 750 respektive 600 miljoner kronor vilket innebär sammanlagt miljoner kronor. Båda obligationerna hade vid emitteringstillfället en löptid på 5 år. Emissionsdag Volym Förfall Kupong Isin mnkr ,00% SE mnkr ,75% SE De godkända investeringar som möter kraven i ramverket och som valdes ut inför rapporteringstillfället bildar en projektportfölj med en total investeringskostnad för Lunds kommun på miljoner kronor. För dessa projekt har totalt miljoner kronor betalts ut vid rapporteringstillfället per Hela likvidbeloppet för de gröna obligationerna har således ännu inte allokerats till gröna projekt. Detta kommer dock att göras under 2019 när utvalda projekt kommer att färdigställas. Ramverket tillåter finansiering av både nya och färdigställda projekt. Ambitionen är att majoriteten av emissionsvolymen kommer att allokeras till nya projekt. Med nya projekt menas planerade, pågående eller projekt som färdigställts inom 12 månader före emissionsdagen av obligationen. Av det utbetalade beloppet har 97 miljoner kronor används för projekt som enligt ramverket hamnar inom refinansiering, det vill säga projekt som färdigställts tidigare än 12 månader innan emissionstillfället i maj Detta gäller LKFs projekt kvarteret Oden etapp 2. Fördelning ny- och refinansiering Baserat på utbetalt belopp 8% 92% Nyfinansiering Refinansiering 3

6 Rapportering godkända projekt per Miljöeffekterna som anges i nedanstående tabell är beräknade utifrån utbetalt belopp per Miljöeffekterna för Lunds kommuns del av den totala investeringen anges även inom parantes för de projekt som inte är helt finansierade än Projektkategori / Projekt A/M/E* Årlig mängd producerad energi Årlig energianvändning som undviks Årlig CO 2 ekv utsläpp som undviks Projekt färdigställt Total projektkostnad Lunds kommuns del av total investering Projektkostnad för kommunen Utbetalt belopp per Förnybar energi Solceller på bostadstak (LKF) MWh MWh Ton ÅR MSEK % MSEK MSEK M ** % Solpanel (LRV) M 84 31** ,4 71% 1 1 Hållbara Transporter Infrastruktur för spårväg Eldriven sopmaskin (LRV) Energieffektiva bostäder M 61 (66) 19 (21) Ej färdigställt % M % 3 3 Oden etapp 2 (LKF) M % Kv Brandstationen 6 (LKF) M % Kv Snickaren 3 (LKF) M % Fossilen (LKF) M % Kv Hammocken 1 M 79 (145) 13 (23) % Kv Bullerbyn 1 M 57 (150) 9 (24) % Övriga miljöåtgärder Plantering av träd M/A/E % 3 3 Summa finansiering Lunds kommun * (A)=Adaptation, (M)=Mitigation, (E)=Environmental Management **Här anges antal ton årlig CO 2 ekv som undvikits tack vare egen produktion av förnyelsebar solel. Energi som annars hade köpts över existerande elnät, emmissionsfaktor enligt Position Paper on Green Bond Impact Reporting. 4

7 Lunds gröna projekt Nedan följer en beskrivning och redovisning av de olika projekten. För varje projektkategori anges vilka globala hållbarhetsmål som de ingående projekten främst riktar sig till. Klimatpåverkan och energianvändning är beräknad utifrån ramverket Position Paper on Green Bonds Impact Reporting som antogs av Nordic Public Sector Issuers (NPSI) i januari På sista sidan redovisas hur effekterna har beräknats. Projektkategori Hållbara transporter Infrastruktur spårvägen Lund C forskningsanläggningarna Max IV och ESS. Projektägare Tekniska förvaltningen, Lunds kommun En 5,5 km lång spårvägslinje håller på att anläggas och Lunds kommun står för cirka hälften av finansieringen av infrastrukturen för detta projekt. Spårvägen är en satsning på hållbar stadsutveckling och framtidens kollektivtrafik i ett av Lunds mest expansiva stråk, Kunskapsstråket. Spårvägen sträcker sig från Lund C, Universitets- och sjukhusområdet och LTH och IDEON Science Park. Vidare öster om E22 till den växande stadsdelen, Brunnshög med Science Village och forskningsanläggningarna Max IV och ESS. I Lunds program för miljöanpassade transportsystem, LundaMaTs, finns tydliga mål, bland annat att utsläppen av koldioxiden från trafiken ska minska per invånare med 2,5 procent per år. Alla resor inom Lunds kommun ska till 70 procent ske med kollektivtrafik, gång och cykel år 2020 och 75 procent år Kollektivtrafikresandet per invånare ska öka med 3,5 procent per år. Genom att etablera spårvägen skapas de bästa förutsättningar för ett hållbart resande bland boende, sysselsatta och besökande. Utbetalt belopp per Lunds kommuns del av investeringen 56 % Spårlängd Antal resande Årlig energianvändning som undviks 850 miljoner kronor 444 miljoner kronor 5,5 km År 2020 beräknas 5900 resenärer per dag ta spårvägen, om hänsyn tas till en förväntad spårfaktor på 20 procent ökar det till drygt 7000 resenärer per dag. 37 ton CO 2 ekv 21 ton CO 2 ekv (motsvarar 56 % av investeringen) 117 MWh 66 MWh (motsvarar 56 % av investeringen) Foto: Kristina Strand Larsson 5

8 Eldriven sopbil. Projektägare Lunds Renhållningsverk, Lunds kommun Lunds Renhållningsverk har under 2018 investerat i en elektrifierad sopbil, Citycat Investeringskostnaden är betydligt högre jämfört med en motsvarande med förbränningsmotor, men inom avskrivningstiden, med minskad bränsle- och servicekostnad så blir den elektrifierade maskinens totalkostnad densamma. Elfordonet är bästa arbetsmiljö för personalen utan miljöskadliga utsläpp och minskat buller och likaså för den omgivande miljön. 3 miljoner kronor Utbetalt belopp per miljoner kronor Lunds kommuns del av investeringen 100 % 32 ton CO 2 ekv Årlig energianvändning som undviks 109 MWh Foto: Lunds Renhållningsverk 6

9 Projektkategori - Energieffektiva bostäder Flerfamiljshus i 5 våningar, Kvarteret Oden 2, inom stadsdelen Linero, i den östra delen av Lunds stad. Projektägare är Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Fastigheten består av 49 hyreslägenheter samt 10 servicelägenheter, i bottenplanet finns dessutom små butikslokaler om ger en en välkomnande fasad mot gång och cykelbanan. Uppvärmning av lägenheterna sker med värmeväxling av ventilationsluften (FTX), det vill säga att värmen i frånluften återförs i luften som tas in. Dessutom vattenburet lågtempererat radiatorsystem som är kopplat till fjärrvärmeväxlaren och som hjälper till med värmen under den kalla delen av året. Uppvärmning av varmvatten sker med fjärrvärme. Varmvattenförbrukningen mäts och debiteras separat för respektive lägenhet. Ett underjordiskt sopsorteringssystem, UWS, har anlagts. Bostadsområdet Oden är en del i stadsdelen Lineros utveckling, ett av Boverket utpekat socioekonomiskt utsatt område. Linero torg genomgår just nu en stor förändring och renovering med bland annat ett ökat utbud av butiker och service. 97 miljoner kronor Utbetalt belopp per miljoner kronor Lunds kommuns del av total investering 100 % Antal lägenheter servicelägenheter Byggstart 2014 Inflyttning 2016 Uppmätt energiförbrukning 58,4 kwh/m 2 Atemp och år BBR s energikrav vid projektering BBR20 = 90 kwh/m 2 Atemp och år Årlig energianvändning som undviks 165 MWh 26 ton CO 2 ekv Fjärrvärme Till 99 procent fossilbränslefri Foto: Klas Andersson 7

10 Flerfamiljshus, Kvarteret Brandstationen, Centrala Lund. Projektägare är Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Fastigheten består av 45 hyreslägenheter och byggs med ett välisolerat och lufttätt klimatskal. Uppvärmning av lägenheterna sker med värmeväxling av ventilationsluften (FTX), det vill säga värmen i frånluften återförs i luften som tas in. Det finns även golvvärmeslingor från fasadens insida och en meter in i lägenheterna. Dessa är kopplade till fjärrvärmeväxlaren och hjälper till med värmen under den kalla delen av året. Uppvärmning av varmvatten sker med fjärrvärme. Skuggande balkonger och fönster med värmereflekterande glas gör att vädringsbehovet minskar under den varma delen av året. Varmvattenförbrukningen mäts och debiteras separat för respektive lägenhet. Ett underjordiskt sopsorteringssystem, UWS, har anlagts. 500 m2 solceller med toppeffekt 60 kw har installerats. Dessa producerar el som täcker behovet för belysning i trapphus och källare samt kan driva de tekniska systemen i huset. Medlemskap i bilpool ingår i hyran med poolelbil parkerad på innergården och det finns laddplats för privat elbil. Det finns också möjlighet till stadsodling. 106 miljoner kronor Utbetalt belopp per miljoner kronor Lunds kommuns del av total investering 100 % Antal lägenheter 45 Byggstart 2014 Inflyttning 2016 Teoretisk energiberäkning* 50 kwh/m2 Atemp och år BBR s energikrav vid projektering BBR20 = 90 kwh/m 2 Atemp och år Årlig energianvändning som undviks 178 MWh 28 ton CO 2 ekv Fjärrvärme Till 99 procent fossilbränslefri Solceller 500 m 2, installerad effekt 60 kw Foto: Klas Andersson *Mätningar på faktisk energianvändning har genomförts, dessa visar på högre värden jämfört med teoretisk energiberäkning och resultatet utvärderas. Undersökning pågår tillsammans med nätägare för el samt fjärrvärmeleverantör kring om mätarna eventuellt visar felaktigt värde alternativt felaktigt mäter fler anslutningspunkter. Åtgärder vidtas beroende på resultat i denna undersökning och skulle det visa sig att ramverket inte kan uppfyllas kommer projektet ersättas 8

11 Flerfamiljshus, Kvarteret Snickaren, Västra Lund. Projektägare är Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Fastigheten består av 61 lägenheter om 1-4 r o k samt en fyra avdelningars förskola med tillagningskök, fördelade i ett gårdshus och ett gathus. Till fastigheten hör även ett underjordiskt garage med 41 platser. Uppvärmning av lägenheterna sker med fjärrvärme samt med värmeväxling av ventilationsluften (FTX), det vill säga att värmen i frånluften återförs i luften som tas in. Uppvärmning av varmvatten sker med fjärrvärme. Varmvattenförbrukningen mäts och debiteras separat för respektive lägenhet. Låga U-värden (värmegenomgångskoefficient) på väggar, tak och fönster. Foto: Klas Andersson 124 miljoner kronor Utbetalt belopp per miljoner kronor Lunds kommuns del av total investering 87 % Antal lägenheter 61 Byggstart 2015 Inflyttning 2017 Teoretisk energiberäkning BBR s energikrav vid projektering Årlig energianvändning som undviks Fjärrvärme 57 kwh/m 2 Atemp och år BBR21 = 89 kwh/m 2 Atemp och år 214 MWh 186 MWh (motsvarar 87 % av investeringen) 34 ton 30 ton CO 2 ekv (motsvarar 87 % av investering) Till 99 procent fossilbränslefri 9

12 Flerfamiljshus, Kvarteret Fossilen, inom stadsdelen Södra Råbylund, Lund. Projektägare är Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Kvarteret Fossilen, i den sydöstra delen av Lund, består av tio flerbostadshus med totalt 180 hyreslägenheter om 1-4 r o k samt 3 lokaler. Uppvärmning av lägenheterna sker med fjärrvärme samt med värmeväxling av ventilationsluften (FTX), det vill säga att värmen i frånluften återförs i luften som tas in. Uppvärmning av varmvatten sker med fjärrvärme. Varmvattenförbrukningen mäts och debiteras separat för respektive lägenhet. Låga U-värden (värmegenomgångskoefficient) på väggar, tak och fönster. 469 m 2 solceller med toppeffekt 68 kw har installerats som producerar el som täcker behovet av fastighetsel. Inom området finns UWS (underjordiskt sopsorteringssystem) samt miljöhus för källsortering. Medlemskap i bilpool ingår i hyran de första fem åren. Foto: Klas Andersson Utbetalt belopp per Lunds kommuns del av total investering 85 % Antal lägenheter 180 Byggstart 2015 Inflyttning 2017 Teoretisk energiberäkning BBR s energikrav vid projektering Årlig energianvändning som undviks 289 miljoner kronor 245 miljoner kronor kwh/m 2 Atemp och år (varierar mellan byggnaderna) BBR20 = 90 kwh/m 2 Atemp och år 438 MWh 372 MWh (motsvarar 85 % av investeringen) 69 ton CO 2 ekv 59 ton CO 2 ekv (motsvarar 85 % av investering) Fjärrvärme Till 99 procent fossilbränslefri (2017) Solceller 469 m 2, installerad effekt 68 kw 10

13 Flerfamiljshus, Kvarteret Hammocken, inom stadsdelen Brunnshög, Lund. Projektägare är Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Kvarteret Hammocken på södra Brunnshög byggs längs Brunnshögsgatan. Huset är uppdelat i fem trapphus med 105 nya hyresrätter på 1-4 rum och kök, samt 13 servicelägenheter som hyrs av Vård- och Omsorgsförvaltningen. Merparten av lägenheter nås via trapphus och några via loftgångar. Ett stort antal lägenheter får ett burspråk som hänger ut över Brunnshögsgatan där spårvagnen stannar nästan utanför porten. Färgsättningen på byggnaden inspireras av nederländska konstnärer som Rietveld och Mondriaan. I kvarteret byggs även en förskola med fem avdelningar med gemensam innergård som kan användas av hyresgäster när förskolan är stängd. Även två butikslokaler och ett underjordiskt garage med plats till bilar, cyklar och förråd byggs i kvarteret. 75 m 2 solceller med toppeffekt 10 kw installeras. Uppvärmning av lägenheterna sker med fjärrvärme samt med värmeväxling av ventilationsluften (FTX), d et vill säga att värmen i frånluften återförs i luften som tas in. Uppvärmning av varmvatten sker med fjärrvärme. Varmvattenförbrukningen mäts och debiteras separat för respektive lägenhet. Sopsugssystem finns i anslutning till fastigheten. Utbetalt belopp per Lunds kommuns del av total investering 91 % Antal lägenheter 105 Byggstart 2017 Inflyttning 2019 Teoretisk energiberäkning BBR s energikrav vid projektering Årlig energianvändning som undviks Fjärrvärme Solceller 291 miljoner kronor 145 miljoner kronor 60 kwh/m 2 Atemp och år BBR24=73,8 kwh/m 2 Atemp och år 159 MWh 145 MWh (motsvarar 91 % av investeringen) 25 ton CO 2 ekv 23 ton CO 2 ekv (motsvarar 91 % av investeringen) Till 99 procent fossilbränslefri 75 m 2, installerad effekt 10 kw 11

14 Flerfamiljshus, Kvarteret Bullerbyn, inom stadsdelen Norra Fäladen, Lund. Projektägare är Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Mitt mellan Norra Fäladens centrum och den uppväxta lummiga Borgarparken bygger vi två hus med hyresbostäder på 1-4 rum och kök. De ljusa lägenheterna har generösa gemensamma ytor med kök och vardagsrum samt balkong. Här kommer det att finnas en liten lekplats i sydväst och en fin utemiljö i nordost med utsikt över parken. Tandläkarmottagningen i bottenvåningen på det norra huset och de genomtänkta materialvalen kopplar på ett naturligt sätt ihop byggnaderna med resten av torget och dess affärer och verksamheter. Bilpoolsmedlemskap Small hos Sunfleet ingår i hyran i 5 år. Det kommer att finnas två bilpoolsbilar tillgängliga på Fäladstorget. 104,2 m 2 solceller med toppeffekt 30 kw installeras. Uppvärmning av lägenheterna sker med fjärrvärme samt med värmeväxling av ventilationsluften (FTX), det vill säga att värmen i frånluften återförs i luften som tas in. Uppvärmning av varmvatten sker med fjärrvärme. Varmvattenförbrukningen mäts och debiteras separat för respektive lägenhet. Underjordiskt avfallssystem, UWS, finns i anslutning till fastigheten. Utbetalt belopp per Lunds kommuns del av total investering 87 % Antal lägenheter 106 Byggstart 2017 Inflyttning miljoner kronor 73 miljoner kronor Teoretisk energiberäkning 53 kwh/m 2 Atemp och år för Norra huset. 56,5 kwh/m 2 Atemp och år för Södra huset BBR s energikrav vid projektering Årlig energianvändning som undviks Fjärrvärme Solceller BBR24=73,7 kwh/m 2 Atemp och år för Norra huset. BBR24=75 kwh/m 2 Atemp och år för Södra huset. 172 MWh 150 MWh (motsvarar 87 % av investeringen) 27 ton CO 2 ekv 24 ton CO 2 ekv (motsvarar 87 % av investeringen) Till 99 procent fossilbränslefri 104,2 m 2, installerad effekt 30 kw 12

15 Projektkategori - Förnyelsebar energi Solcellsanläggning på bostadstak, kvarteret Rådhusrätten, en stadsdel i den norra delen av Lunds stad. Projektägare Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF Solcellsanläggningen var när den invigdes hösten 2016 norra Europas största solcellsanläggning på bostadstak. Området där solcellsanläggningen är placerad är från slutet av 1960-talet och består av 493 hyreslägenheter, elva lokaler och fem underjordiska garage. Byggnaderna ligger i nord/syd- och öst/västriktning. Bebyggelsen och vegetationen är låg, taken är skuggfria och i bra skick, svag lutning på taken (5 ) vilket ger goda förutsättningar för bra elproduktion. Fastighetselen för området uppgår till cirka 577 MWh/år. Utbetalt belopp per Lunds kommuns del av total investering 77 % Solcellsyta m 2 Installerad effekt 13 miljoner kronor 10 miljoner kronor 788 kw Producerad förnybar energi Anläggningen producerade kwh under ton CO 2 ekv/år 229 ton (motsvarar 77 % av investeringen) Foto: Perry Nordeng 13

16 Solcellsanläggning på ett av Lunds Renhållningsverks verkstadstak vid deras anläggning i Gunnesbo, en stadsdel i den västra delen av Lunds stad. Projektägare Lunds Renhållningsverk Renhållningsverket (LRV) kommer att ha ökat behovet av el i framtiden därför att fler av deras fordon kommer att drivas med elmotorer. Flera av byggnaderna på LRV:s anläggning är lämpliga för solpaneler. Under 2018 installerades en solcellsanläggning på en av byggnadernas tak med installerad effekt på 128 kw och årlig beräknad produktion till kwh. Anläggningen har varit i drift sedan juni Utbetalt belopp per Lunds kommuns del av total investering 71 % Solcellsyta 744 m 2 Installerad effekt Producerad förnybar energi 1,4 miljoner kronor 1,0 miljoner kronor 128 kw kwh/år Anläggning fakturerades och togs i bruk i slutet av april ton CO 2 ekv/år 31 ton CO 2 (motsvarar 71 % av investeringen) Foto: Lunds Renhållningsverk 14

17 Projektkategori Övriga miljöåtgärder Plantering av träd. Projektägare Serviceförvaltningen, Lunds kommun. Serviceförvaltningen har från maj till december 2016 investerat 2,5 miljoner kr i träd. Denna kostnad omfattar förutom kostnad för inköp av träden även anläggningskostnader för plantering av träden. Under 2017 investerades ytterligare 0,5 miljoner kronor i träd (exklusive anläggningskostnader). Totalt köptes 99 stycken träd in. De trädslag som köpts in omfattar bland annat al, tall, bok, hägg, ek, björk, lönn, ask, äpple, körsbär och lind. 3 miljoner kronor Utbetalt belopp per miljoner kronor Lunds kommuns del av totala investeringen 100 % Antal planterade träd 99 styck Foto: Kristina Strand Larsson 15

18 Så har vi beräknat effekterna Effektrapporten för Lund tillämpar de emissionsfaktorer som anges i den Nordiska positionsrapporten, Position Paper on Green Bond Impact Reporting. Det vill säga för årliga utsläpp av CO 2 ekvivalenter i ton som undvikits för uppvärmning har emissionsfaktor 158 g per kwh använts och för el emissionsfaktorn 380 g per kwh. För infrastrukturen till spårvägen står Lunds kommun för cirka hälften av investeringen. I effektrapporten finns angivet en prognos utifrån trafikekonomiska beräkningar för hur många resenärer som förväntas använda spårvägen år Det antal fordonskilometer per år som förväntas flyttas från bil och andra fordon till spårväg, har beräknats till cirka fordonskm/ år. Koldioxidutsläppet som undviks har beräknats fram med Trafikverkets siffor för års nybilsklimatpåverkan på 123 g CO 2 per fordonskilometer. Här har vi också beräknat energianvändning som undviks och använt oss av Energimyndighetens värde för spårväg 0,14 kwh/ personkilometer och Gröna bilisters och VTI:s värde för bil, 0,4 kwh/ personkm. Vi har i beräkningarna utgått från att det sitter 1,5 personer i varje bil. Med personkilometer menar vi antalet kilometer resenärerna tillsammans åkt. För den elektrifierade sopbilen har jämförelse gjorts med förbrukning av diesel för en dieseldriven sopmaskin. Användning har antagits ske sju timmar per dag under årets alla dagar det vill säga 2555 timmar per år. 40 liter diesel har beräknats användas per dag och CO 2 utsläpp för diesel har beräknats utifrån 2684 g CO 2 per liter. För den eldrivna sopmaskinen har använts Nordiska positionsrapportens 380 g CO 2 per kwh. De bostäder och lokaler som ingår i den gröna obligationen har uppvärmning med fjärrvärme som energibärare. Effektrapporten för Lund tillämpar de emissionsfaktorer som anges i den Nordiska positionsrapporten, Position Paper on Green Bond Impact Reporting. Det vill säga för årliga utsläpp av CO 2 ekvivalenter i ton som undvikits för uppvärmning har emissionsfaktor 158 g per kwh använts och för el emissionsfaktorn 380 g per kwh. För bostäder och lokaler anges värdet från den teoretiska energiberäkningen. För beräkning av årlig energianvändning och CO 2 görs jämförelsen mellan värdet från den teoretiska energiberäkningen och Boverkets byggregler (BBR) energikrav vid projekteringen Det är energibolaget Kraftringen som levererar fjärrvärmen. De nyckeltal för utsläpp av CO2 som används för fjärrvärme omfattar både klimatpåverkan från produktion och transport av själva bränslet och energiomvandlingen, det vill säga förbränningen av bränslet. Den fjärrvärme som Kraftringen levererar till Lund var 2018 till 98.7 procent fossilbränslefri. Klimatpåverkan för energiomvandling har beräknats till 9,1 g CO2 ekv per kwh, klimatpåverkan för produktion och distribution av bränsle 3,8 CO2 ekv per kwh och primärenergifaktorn är 0,24 16