Gröna Obligationer. Effektrapportering. Östersunds kommun

Transkript

1 Gröna Obligationer Effektrapportering Östersunds kommun

2 Introduktion I Östersund vill vi att även kommande generationer ska kunna njuta av en ren och välmående natur. Kommunen har beslutat att ligga i framkant på vägen mot ett hållbart samhälle. Östersunds kommun inklusive de kommunala bolagen emitterar därför gröna obligationer för att finansiera investeringar i klimatsmarta, ekologiskt hållbara och energieffektiva projekt. Investeringarna främjar en hållbar tillväxt och bidrar till minskade koldioxidutsläpp i linje med Östersunds kommuns övergripande mål om att bli fossilbränslefri och energieffektiv till år De bidrar också till uppfyllande av ett antal av de globala hållbarhetsmålen; nr 3, 7, 9, 11, 12 och 13. Den här investerarrapporten ges ut ett år efter att den första obligationen gavs ut, den 28 november Den redogör för hur arbetet med de gröna obligationerna går. De beräkningar som använts härrör från Nordic Public Sector Issuers: Position paper on Green Bonds Impact Reporting, october En lägre lokal fjärrvärmefaktor har använts istället för den som anges i positionspappret. Sammanfattning Östersunds kommuns ramverk för gröna obligationer har av Cicero erhållit omdömet mörkgrönt. Den första gröna obligationen på 800 miljoner kronor emitterades i november Emissionen finansierade framförallt produktion av förnybar energi, energieffektiva lokaler och bostäder samt hållbara transporter. Investeringar har genomförts i energieffektiva bostadsområden och förskolor, laddstationer för elbussar och elbilar samt expresscykelvägar. Reinvesteringar har gjorts i vindkraftverk. Vindkraftverken minskar miljöbelastningen med cirka ton ton CO2/år. De energieffektiva bostadsområdena och förskolorna minskar miljöbelastningen med cirka ton 62 ton CO2/år. Två laddstationer för elbuss har byggts och en 14 km lång elbusslinje trafikerats sedan den 16 mars 2018 med tre rena elbussar. På linjen reser drygt 1 miljon resenärer per år. 6,5 km expresscykelvägar har byggts klart under slutet av 2018 och förväntas bidra till ökad och säkrare cykeltrafik. Totalt 68 laddpunkter har byggts av Östersunds kommun på landsbygden, för den interna elbilspoolen och vid Jämtkraft Arena. Investerarrapporten kommer att publiceras på och skickas ut till de investerare som investerat i Östersunds kommuns gröna obligationer. I slutet på mars 2019 kommer en ny investerarrapport från Östersunds kommun och de kommunala bolagen att ges ut som omfattar rapportering från helåret

3 MSEK Sammanfattning av effektrapportering per Östersunds kommuns effektrapportering görs med utgångspunkt i Nordic Public Sector Issuers: Position Paper on Green Bonds Impact Reporting. Fördelning grön projektportfölj 1000 Emmitterade gröna obligationer och grön projektportfölj 48% 50% Förnybar Energi Hållbara transporter % Energieffektiva lokaler och bostäder Utbetalt belopp Godkännda projekt 800 MSEK grön obligation (2017/11) Koldioxidavtryck baserat på utbetalt till projekt Projektkategori tco₂ekv utsläpp som minskat/undviks per år Utbetalt belopp till projekt, MSEK Påverkan, tco₂ekv per MSEK, år Förnybar Energi ,82 Hållbara transporter 22 Energieffektiva lokaler och bostäder 46* 378 0,12 Totalt Utbetalt belopp med CO₂ påverkan, MSEK ,47 tco₂ekv MSEK/år Årlig förnybar energi, MWh MWh/år Årlig energi som minskats/undvikits, MWh 553 MWh/år Tabellen presenterar beräknad klimatnytta i koldioxidekvivalenter som minskat eller undvikits. Aggregerade projektdata omfattar både faktiska och förväntade värden. *En lägre lokal fjärrvärmefaktor har använts istället för den som anges i positionspappret. 24 g istället för 59 g CO 2/kWh för både punkthus och förskolor. Klimateffekt hänförligt till Östersunds kommuns gröna obligation 100% Koldioxidavtryck som hänförs till grön obligation 800 MSEK, förfall % Metod för beräkning av klimateffekt - Samtliga projekt som finansieras av gröna obligationer är godkända enligt Östersunds kommuns ramverk för gröna obligationer som finns tillgängligt via - Östersunds kommun rapporterar på portföljnivå i svenska kronor. - Det här investerarbrevets rapportperiod är till och med Framöver kommer rapportperioden vara per kalenderår med första slutperiod Klimateffekten beräknas enligt andelen av projektets investeringsutgift som är finansierade via grön obligation. 2

4 Rapportering godkända projekt per Projektkategori / Projektnamn Hållbara transporter Kommun/Bolag Globala hållbarhetsmålen Årlig mängd producerad energi Årlig energianvändning som undviks Årlig CO₂ ekv utsläpp som undviks Projekt färdigställt Total projektkostnad Östersunds del av total investering Godkänt belopp Utbetalt belopp per MWh MWh ton år MSEK % MSEK MSEK Laddinfrastruktur för elbussar/elbilar Kommun 7,9,11, % 6 6 Cykelvägar Kommun 3,11, % Energieffektiva lokaler och bostäder Remonthagen Östersundshem 7,9,11,12, % Tallåsen Östersundshem 7,9,11,12, % Förskolan Jägarvallen Kommun 7,11, % Förskolan Remonthagen Kommun 7,11, % Förnybar energi Mullbergs Vindpark Jämtkraft 7, % Sjisjka Vindpark Jämtkraft 7, % Total Årliga klimateffekter är beräknade utifrån allokerat belopp mot grön obligation. Ramverk tillåter finansiering av både nya och färdigställda projekt. Med nya projekt menas planerade, pågående eller projekt som färdigställts inom 12 månader före emissionsdagen. Av de investeringarna som möter kraven i Östersunds kommuns ramverk har en projektportfölj valts ut av miljö- och finanssamrådet. Östersunds kommun har för avsikt att huvudsakligen välja nya projekt. Fördelningen av utbetalt belopp är vid rapporttillfället 50 % nya och 50 % refinansiering. 3

5 Utvalda projekt Produktion av förnybar energi Mullbergs och Sjisjkas vindparker Två av Jämtkrafts fem vindkraftparker där förnybar energi produceras ingår i den gröna obligationer. Det är Mullbergs vindpark och Sjisjka vindpark. Mullbergs vindpark togs i drift våren 2014 och består av 26 vindkraftverk och ligger utanför Rätan i sydöstra Jämtland. Mullberg är Jämtkrafts största vindpark och elen som produceras här försörjer cirka hushåll. Årlig produktionen uppgår till 226 GWh och ton CO2 undviks. 31 % ingår i obligationen; dvs MWh och ton CO2 undviks. Sjisjka vindpark finns på lågfjället Sjisjka i Gällivare kommun där Jämtkraft, Skanska och O2 har byggt en vindpark. Vindparken ägs av Jämtkraft och BlackRock som är ett världsledande investmentbolag. Vindparken är en av Sveriges största landbaserade parker med 30 vindkraftverk. Sjisjka är Jämtkrafts näst största vindpark och producerar el till cirka hushåll. Årlig produktionen uppgår till MWh och ton CO2 undviks. 2 % ingår i obligationen, dvs 3927 MWh och 1492 ton CO2 undviks. Mullbergs vindpark Sjisjka vindpark 4

6 Energieffektiva lokaler och bostäder Remonthagen och Tallåsen Östersundshem har byggt energisnåla och hållbara bostadsområden. I Remonthagen har 4 nya punkthus uppförts. I området finns också i privatägda kedjehus, trygghetsboenden och en förskola. Här finns bevarade skogspartier, stora gräsmattor och ängspartier, grillplatser, en anlagd pulkabacke, en stor lekplats och en multiarena. På området Tallåsen finns ytterligare tre nya punkthus. Områdena Remonthagen och Tallåsen har prisat både genom Skanskas gröna löv 2016, SABO:s hållbarhetspris och Östersunds kommuns miljöpris Projektet främjar även social hållbarhet. Årlig energibesparing jämfört med BBR (zon 1) inräknat solcellsproduktion: 485 MWh. 57 ton CO2 undviks % av Tallåsen och 50 % av Remonthagen ingår i obligationen, vilket motsvarar 359 MWh och 41 ton CO2 som undviks. Fler miljöbesparande åtgärder Elbilspool för hyresgäster och laddplats för elbil, elcykel och elrullstol Ny bussdragning och skidspår ända in till området 440 cykelparkeringar under tak, cykelmekarbod och cykelbanor Sunda material i husen Behovsstyrd utebelysning och motorvärmare Över 900 kvadratmeter solceller som täcker behov av fastighetsel och elbilssladdning Gröna tak, hög grönytefaktor Lokalt omhändertagande av regnvatten Bra möjligheter för källsortering Individuell mätning på vatten, eget elabonnemang Redskaps- och verktygspool, gemensam redskaps- och vallabod Odlarbalkonger, bikupor Energieffektiv utomhusbelysning där stolparna kommunicerar med varandra Bostadsområdet Remonthagen Bostadsområdet Tallåsen Förskolan Remonthagen och Jägarvallens förskola Östersunds kommun har byggt och driver två energieffektiva förskolor; Remonthagens och Jägarvallens förskola, som byggts på samma sätt. Förskolorna är anslutna till fjärrvärme och har solceller på taket. Husen har byggts med material i enlighet med BASTA:s kriterier. Årlig energibesparing jämfört med BBR (zon 1): 205 MWh inräknat energi från solceller. 5,4 ton CO2 undviks % av Remonthagen och 89 % av Jägarvallen ingår i obligationen, dvs 194 MWh och 5,1 ton CO2 undviks. Remonthagens förskola 1 En lägre lokal fjärrvärmefaktor har använts istället för den som anges i positionspappret. 24 g istället för 59 g CO 2/kWh för både punkthus och förskolor. 5

7 Hållbara transporter Laddstationer för elbuss Elbusslinjen invigdes 16 mars 2018 och trafikeras av tre rena elbussar, Under 2019 kommer ytterligare tre elbussar att trafikera linje 6 som går mellan Torvalla och Brittsbo. Drygt 1 miljon person åker på linjen varje år, vilket innebär c: a 25% av alla bussresor i Östersund. Elbussarna laddas med 300 kilowatt (kw) vid ändstationerna i Torvalla och Lugnvik där en pantograf dockar på bussens tak. Elbussarna laddas med lokalt producerad förnybar el från Billstaån i Hackås. Projektet har fått stöd från Stadsmiljöavtalet genom Trafikverket och är ett samverkansprojekt mellan Östersunds kommun, Nettbuss, Region Jämtland Härjedalen, ABB, Scania, Krokoms kommun, Jämtkraft och Länstrafiken. Elbuss vid laddstation i Torvalla Laddstationer för elbilar Östersunds kommun har installerat publika laddpunkter på landsbygden i Tandsbyn, Fåker, Orrviken, Häggenås och Lillsjöhögen (10 laddpunkter totalt). En event- och infartsparkering med 10 laddpunkter har satts upp vid Jämtkraft Arena. I den kommunala tjänstebilsflottan har ett 80- tal laddpunkter installerats. I kommunens bilflotta finns nu 54 laddbara bilar (varav 44 rena elbilar). Stöd har beviljats från Klimatklivet till merparten av laddpunkterna, Totalt i Östersund finns nu 184 offentliga laddpunkter fördelat på 58 laddstationer installerade. Det innebär att Östersund är på tredje plats i Sverige när det gäller laddpunkter. Laddstationer för Östersunds kommuns tjänstebilsflotta Expresscykelvägar 6,5 km expresscykelvägar har byggts på; Trondheimsvägen, Brittsbo via Lugnvik Brunflovägen, från Krondikesvägen fram till Stuguvägen Öster och parallellt med Vallaleden Genvägen. Halva sträckan slutförs under Expresscykelvägar är breda, gena cykelvägar där det är snabbt för pendlare att ta sig in och ut ur staden och nå olika målpunkter. Cyklister, gångare och bilister är separerade. Expresscykelväg Brunflovägen Laddstation på landsbygden i Orrviken 6