Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013

Transkript

1 Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark Stefan Stambej Power Väst 2013

2

3 Agenda Ø Jämtkrafts målsättning Ø Teknisk lösning på Kyrkberget Ø Erfarenheter efter drift med avisning Ø Teknisk lösning Sjisjka Ø Erfarenhet efter drift med avisning

4 Jämtkrafts Målsättning Ø Jämtkraft ska utveckla förnybar energi som ska stärka regionens näringsliv och konkurrenskraft (ägardirektiv) Ø Målsättningen är att till år 2020 ska Jämtkraft fördubbla den förnybara elproduktionen från 1 till 2 TWh, där större delen kommer från vindkraft

5 Från idé till el i uttaget Jämtkraft har egna kompetenser för att kunna hantera alla steg i vindkraftsprocessen Ø Jämtkraft Elnät Helägt dotterbolag. Projektering, byggnation och drift och underhåll av elnät Ø Jemtska Delägt bolag med Skanska. Bygger infrastuktur till vindkraftsparker Ø Scandem - Helägt dotterbolag, ett av Nordens största konsultföretag inom energiförvaltning Ø Jämtkraft Park Management Helägt dotterbolag. Förvaltningsåtagande för vindkraftparker vilket bland annat avser drift och underhåll av elnät, portföljförvaltning, ekonomitjänster och rapportering.

6 Utmaning avisningssystem Utmaningen och målsättning för både tillverkare och investerare är att ha ett system som: Ø Snabbt och effektivt upptäcker, tar bort eller undviker ispåbyggnad Ø Minimera ståtid Ø Kostnadseffektivt

7 Teknisk lösning Kyrkberget Kyrkberget Vindpark ligger i Dalarna och består av 10st Siemens SWT-2,3-101 Ett av dessa verk är utrustade med en prototyp av första generationens avisningssystem. Parken har sedan vintern 2011 varit i produktion. Siemens använder sig av en ingjuten kolfibermatta i bladen som kan värmas upp. Själva kolfibermattan gjuts in i Leading edge vid tillverkning av bladen Ispåbyggnad upptäcks genom att mäta avvikelse från Power curve Vid på-isning stannar man vindkraftverket och värmer ett blad i taget, effekt på 22kW Ca 20min per blad vilket gör att man inom en timme är tillbaka i produktion igen

8 Produktionsuppföljning avisning Kyrkberget nov-dec 2012 Turbin %! 36% produktionsförlust i medelvärde (430MWh/verk) 1 Turbin 9-32,9 % Turbin 8 Avisning 3 Turbin 11-16,2 % 2 Turbin 6-36,9 % Turbin 10-33,1 % Turbin 5-39,9 % Turbin 4-39,2 % 9 Turbin 3-44,8 % Turbin 2-40,1 % Beräknad högsta produktion

9 Produktionsuppföljning avisning Kyrkberget nov-dec 2012

10 Avisningssekvens Kyrkberget 16feb 2011 Avisning aktiv Markerad avisning: 1h 10m Energiförbrukning: 78 kwh totalt, varav 66kWh är avisning Uppnådd produktion under denna dag: WTG kwh WTG kwh WTG kwh

11 Slutsats Kyrkberget Vi är mycket nöjda med den ökade produktionen vi får genom att kunna nyttja det aktiva avisningssystemet. Vi skulle gärna ha sett denna lösning på övriga turbiner i parken. Under slutet av detta år så driftsätter Jämtkraft och Skanska ID Mullbergs Vindpark i Jämtland. Parken består av 26st Siemens SWT-3, Samtliga verk är installerade med aktiv avisning, tredje generationen. Effekten är ökad till 27kW och alla blad värms upp samtidigt. Bättre logik för att kontrollera avisningen som kan komma att ske under drift.

12 Teknisk lösning Sjisjka Sjisjka vindpark består av 30st Vestas V100 2,6MW. Parken är belägen i nordligaste delen av Sverige mellan Kiruna och Gällivare Parken är delaktig i Vestas utvecklingsprojekt där man testar en prototyp för passivt avisningssystem Bladen är utrustade med en ytbeläggning som ska göra att isen svårare får fäste Lab-resultat har visat på klara förbättringar med denna yta när det gäller ispåbyggnad jämfört med standard På Sjisjka Vindpark är 27verk utrustade med denna ytbehandling och 3verk gäller som referenser. Mätning och utvärdering av denna lösning är pågående, ett första resultat för första vintern finns tillgängligt där mätdata jämförs med beräknad produktion

13 Erfarenhet Sjisjka

14 Slutsats Sjisjka Vintern 2013 var extrem vad gäller is-påbyggnad och resultatet av mätningarna visar tyvärr på svårtolkade resultat. I vissa fall kan men se en förbättring hos vissa verk med ytbehandling jämfört med referensverk, men olika yttre förhållanden kan vara avgörande Slutsats är att ingen märkbar effekt kan påvisas än så länge. Provning och utvärdering fortsätter under kommande vinter då man även kommer göra justeringar i logiken för att med hjälp av rörelser i bladen få isen att släppa lättare