Bilaga 1. Förteckning över smittämnen med tillhörande riskklass
|
|
- Kurt Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1. Förteckning över smittämnen med tillhörande riskklass Bilaga 1 Mikroorganismerna i förteckningen är smittämnen i riskklass 4 som har klassificerats i EU och i Sverige enligt definitionerna i 4. Förteckningen är inte fullständig. Det innebär att om en mikroorganism saknas, betyder det inte att den automatiskt tillhör riskklass 1. ificeringen gäller smittämnets vildtyp. ificeringen av zoonotiska smittämnen tar enbart hänsyn till sjukdom hos människor. ificeringen av smittämnen tar enbart hänsyn till friska arbetstagare. Särskild hänsyn kan behöva tas till infektionskänsliga arbetstagare. Nomenklaturen är inte alltid uppdaterad enligt de senaste rönen. Där namn har bytts anges ofta också det tidigare namnet i kolumnen ar. Noteringen spp. omfattar övriga arter i släktet som är kända för att vara sjukdomsframkallande hos människor. Noteringen Vaccin finns innebär inte nödvändigtvis att vaccinet alltid är allmänt tillgängligt eller att det är effektivt mot alla varianter av smittämnet. Noteringen Långtidseffekter innebär att smittämnet kan ha lång inkubationstid eller att det kan medföra en latent infektion.
2 A Förteckning över bakterier Antibiotikaresistenta bakterier tillhör normalt samma riskklass som antibiotikakänsliga av samma art. Actinomadura madurae Actinomadura pelletieri Actinomyces gerencseriae Actinomyces israeli Actinomyces spp. Aggregatibacter actinomyce- Actionbacillus actinomycetemcomitans temcomitans Anaplasma phagocytophilum Ehrlichia phagocytophilum Arcanobacterium haemolyti- Corynebacterium haemolyticum cum Bacillus anthracis Toxinproduktion Bacteroides fragilis Bartonella bacilliformis Bartonella quintana Rochalimaea quintana Bartonella spp. Rochalimaea spp. Bordetella bronchiseptica Bordetella parapertussis Bordetella pertussis Borrelia burgdorferi Borrelia duttonii Borrelia recurrentis Borrelia spp. Brachyspira spp. Serpulina spp. Brucella abortus Brucella canis Brucella melitensis Brucella suis Burkholderia mallei Pseudomonas mallei Burkholderia pseudomallei Pseudomonas pseudomallei Campylobacter fetus Campylobacter jejuni Campylobacter spp. Cardiobacterium hominis 4
3 Chlamydophila trachomatis Chlamydia trachomatis Chlamydophila pneumoniae Chlamydia pneumoniae Chlamydophila psittaci Chlamydia psittaci Fågelassocierade stammar Chlamydophila psittaci Chlamydia psittaci Andra stammar. Clostridium botulinum Toxinproduktion Clostridium perfringens Clostridium tetani Toxinproduktion Clostridium spp. Corynebacterium diphtheriae Toxinproduktion Corynebacterium minutissimum Corynebacterium pseudotuberculosis Corynebacterium spp. Coxiella burnetii Edwardsiella tarda Ehrlichia spp. Eikenella corrodens Elizabethkingia meningoseptica Flavobacterium meningosepticum Enterobacter aerogenes/cloacae Enterobacter spp. Enterococcus spp. Erysipelothrix rhusiopathiae Escherichia coli Undantaget ickepatogena stammar. Escherichia coli, verotoxigena stammar (t.ex. O157:H7 eller Toxinproduktion O10) Fluoribacter bozemanae Legionella bozemannae 5
4 Francisella tularensis spp. holarctica Francisella tularensis Typ B Betraktas som riskklass till dess typning skett som bekräftar en lägre klassificering. Francisella tularensis Typ A Francisella tularensis spp. tularensis Fusobacterium necrophorum Gardnerella vaginalis Haemophilus ducreyi Haemophilus influenzae Haemophilus spp. Helicobacter pylori Klebsiella oxytoca Klebsiella pneumoniae Klebsiella spp. Legionella pneumophila Legionella spp. Leptospira interrogans Gäller alla serotyper. Listeria ivanovii Listeria monocytogenes Morganella morganii Mycobacterium bovis, BCGstam Vaccinstam Mycobacterium leprae Tuberkulösa mykobakterier (MTC) M. tuberculosis-komplexet Långtidseffekter bör beaktas. Mycobacterium africanum Mycobacterium bovis Mycobacterium caprae Mycobacterium microti Mycobacterium pinnipedii Mycobacterium tuberculosis Icke-tuberkulösa mykobakterier (NTM) M. avium/intracellulare-komplexet Mycobacterium abcessus Mycobacterium avium Inkluderar spp. avium, paraturberculosis och silvaticum 6
5 Mycobacterium chelonae Mycobacterium chimaera Mycobacterium fortuitum Mycobacterium intracellulare Mycobacterium malmoense Mycobacterium marinum Mycobacterium scrofulaceum Mycobacterium simiae Mycobacterium szulgai Mycobacterium ulcerans Mycobacterium xenopi Mycoplasma hominis Mycoplasma pneumoniae Neisseria gonorrhoeae Neisseria meningitidis Neorickettsia sennetsu Ehrlichia sennetsu, Rickettsia sennetsu Nocardia asteroides Nocardia brasiliensis Nocardia farcinica Nocardia nova Nocardia otitidiscaviarum Orientia tsustugamushi Rickettsia tsutsugamushi Pasteurella multocida Pasteurella spp. Peptostreptococcus anaerobius Plesiomonas shigelloides Porphyromonas spp. Prevotella spp. Proteus mirabilis Proteus penneri Proteus vulgaris Providencia alcalifaciens Proteus inconstans Providencia rettgeri Proteus rettgeri Providencia spp. Pseudomonas aeruginosa 7
6 Pseudomonas mallei och pseudomallei, se Burkholderia Rhodococcus hoagii Rhodococcus equi Rickettsia akari Rickettsia canadensis Rickettsia canada Rickettsia conorii Rickettsia montanensis Rickettsia montana Rickettsia typhi Rickettsia mooseri Rickettsia prowazekii Rickettsia rickettsii Rickettsia spp. Rochalimaea quintana, se Bartonella quintana Salmonella enterica subsp. arizona Salmonella enterica subsp. Salmonella enteritidis enterica ser. enteritidis Salmonella enterica subsp. enterica ser. paratyphi A, B, C Salmonella paratyphi A, B, C Salmonella enterica subsp. enterica ser. typhimurium Salmonella typhimurium Salmonella enterica subsp. enterica ser. typhi Salmonella typhi Salmonella subsp. enterica, andra ser. Shigella boydii Shigella dysenteriae (Typ 1) Toxinproduktion Shigella dysenteriae Andra än typ 1. Shigella flexneri Shigella sonnei Staphylococcus aureus Streptobacillus moniliformis Streptococcus pneumonia 8
7 Streptococcus pyogenes Streptococcus suis Streptococcus spp. Treponema carateum Treponema pallidum Treponema pertenue Treponema spp. Truperella pyogenes Actinomyces pyogenes Vibrio cholerae Inklusive El Tor. Toxinproduktion Vibrio parahaemolyticus Vibrio spp. Yersinia enterocolitica Yersinia pestis Yersinia pseudotuberculosis Yersinia spp. 9
8 B Förteckning över virus Virus listas familjevis i alfabetisk ordning. Taxonomin bygger inte alltid på genetiskt släktskap. Vid mycket lika eller identisk sjukdomsbild, riskklass och genetiskt släktskap används en samlande benämning. Många virus saknar svenska namn. I några fall är namnen översatta från engelskan och i andra fall anges både svenska och engelska benämningar. Med långtidseffekter menas t.ex. lång inkubationstid eller latenta infektioner. Adenoviridae (Adenovirus) Alla virus i familjen Arenaviridae (Arenavirus) LCM-Lassafeberviruskomplex: Den gamla världens arenavirus. Lassafebervirus 4 Lymfocytiskt choriomeningit- virus, stammar som infekterar och ger upphov till sjukdom hos primater Lymfocytiskt choriomeningit- virus, e.g. Armstrong Mopeiavirus Tacaribeviruskomplex: Den nya världens arenavirus. Flexalvirus Guanaritovirus 4 Juninvirus 4 Juninvirus Candid#1 Vaccinstam Machupovirus 4 Sabiavirus 4 Andra känt patogena arenavirus Astroviridae (Astrovirus) Alla virus i familjen Bunyaviridae (Bunyavirus) Bunyamwera serogrupp Exempel: Bunyamweravirus, Cache Valleyvirus 0
9 California serogrupp Germistonvirus Oropouchevirus Andra känt patogena Bunyaviridae Caliciviridae (Calicivirus) Norovirus Norwalkvirus Andra känt patogena Caliciviridae Coronaviridae (Coronavirus) SARS-virus Severe Acute Respiratory Syndrome virus MERS-virus Middle East Respiratory Syndrome Coronavirus (MERS-CoV) Andra Coronaviridae Filoviridae (Filovirus) Ebolavirus 4 Zaire, Bundigugya, Sudan, Reston, Taï forest Marburgvirus 4 Flaviviridae (Flavivirus) Denguevirus Gula febernvirus Hepatit C-virus Hepatit G-virus Japansk B encefalitvirus Kyasanur Forestvirus Langatvirus Louping ill-virus Murray Valley encefalitvirus Omsk haemorrhagisk febervirus Exempel: La crosse, Jameston Canyon virus, Snowshoe hare virus, Tahyna, Inkoo, California encephalitis virus Långtidseffekter Långtidseffekter Vaccin finns (TBE-vaccinet). Även känd som Australian mosquito-borne encephalitis virus. 1
10 Powassan encefalitvirus Rociovirus St Louis encefalitvirus Wesselsbronvirus West Nile febervirus Zikavirus Fästingburna encefalitvirus (TBE): TBE West European subtype, Central European tick-borne encephalitis virus TBE Far Eastern subtype, Russian spring-summer encephalitis TBE Siberian subtype Andra känt patogena flavivirus Hantaviridae (Hantavirus) Hantavirus, HPS-orsakande (Hantavirus Pulmonary Syndrome) Hantavirus, HFRS-orsakande hantavirus (Haemorrhagic fever with renal syndrome) Hantavirus, NE-orsakande (Nephropathia epidemica) Andra känt patogena hantavirus Potentiellt fosterskadande. Fästingburen encefalit, exempel: Hypr, Neurörfl, Absettarov, Kumlinge, Torö, Salem Fästingburen encefalit, exempel: Sofjin, Oshima Fästingburen encefalit, exempel: Aina, Latvia, Kokkola Exempel: Sin nombrevirus (även känt som Muerto Canyon), Andesvirus Exempel: Dobravavirus (även känt som Belgradvirus), Hantaanvirus, Seoulvirus Exempel: Puumalavirus Exempel: Prospect Hillvirus, Tulavirus Hepadnaviridae (Hepadnavirus) Hepatit B-virus Långtidseffekter
11 Hepatit D-virus (Delta) Vaccin mot hepatit B-virus kommer att skydda arbetstagare som inte redan har påverkats av hepatit D-virus, eftersom viruset bara är patogent för arbetstagare vid samtidig eller sekundär infektion orsakad av hepatit B-virus. Hepeviridae (Hepatitvirus) Hepatit E-virus Herpesviridae (Herpesvirus) Cytomegalovirus (CMV) Epstein-Barrvirus (EBV) Herpesvirus simiae Herpes simplexvirus typ 1 och Humant B-lymfotropiskt virus Humant herpesvirus 7 Humant herpesvirus 8 Varicella-zostervirus (VZV) B virus HBLV-HHV6 HHV7 HHV8 Långtidseffekter Narioviridae (Nairovirus) Krim-Kongo haemorragisk febervirus (CCHFV) Hazaravirus Andra känt patogena Nairovirus Orhtomyxoviridae (Orthomyxovirus) Influensavirus typ A, B och C 4 Crimean-Congo haemorrhagic fever virus. Vaccin finns för typerna A och B. Högpatogent aviärt influensavirus (HPAIV) Fästingburna Orthomyxoviridae: Dhorivirus Thogotovirus Papovaviridae (Papovavirus) BK-virus Långtidseffekter JC-virus Långtidseffekter
12 Papillomavirus (humana) Långtidseffekter Paramyxoviridae (Paramyxovirus) Hendravirus Humant orthopneumovirus 4 Humant respirovirus 1 och Humant rubulavirus och 4 Mässlingvirus (morbillivirus) Newcastle diseasevirus Nipahvirus Påssjukevirus (parotitvirus) 4 Equine morbillivirus Respiratory syncytial virus, RSV Parainfluensavirus typ 1 och Parainfluensavirus typ och 4 Parvoviridae (Parvovirus) Primat erythroparvorvirus 1 Humant parvovirus, B 19 Phenuiviridae Phlebovirus: Rift Valley febervirus Sandflyvirus Toscanavirus Andra känt patogena Phlebovirus Enterovirus: Coxsackievirus Coxsackievirus 4 Echovirus Enterovirus 70 Enterovirus 7 Poliovirus Rhinovirus Picornaviridae (Picornavirus) Sandfly Sicilian virus, Sandfly Naples virus Punta Torovirus Ukuniemivirus, Heartlandvirus, Chagresvirus, Chandiruvirus Även känt som Acute haemorrhagic conjunctivitis virus (AHC). Även känt som Acute haemorrhagic conjunctivitis virus (AHC). 4
13 Hepatovirus: Hepatit A-virus Parechovirus: Humant parechovirus typ A och B Ljunganvirus Cardiovirus: Saffold virus Kobuvirus: Aichivirus 1 Cosavirus: Cosavirus A Andra känt patogena picornavirus Poxviridae (Poxvirus) Buffalopoxvirus Två virus har identifieras: ett av buffalopoxtyp och det andra en variant av vacciniavirus. Cowpoxvirus Elephantpoxvirus Variant av cowpoxvirus. Paravacciniavirus Milkers nodule, pseudocowpox Molluscum contagiosumvirus Monkeypoxvirus Orfvirus Rabbitpoxvirus Vacciniavirus Smittkoppvirus (variola, major och minor) Whitepoxvirus ( variola virus ) Yatapoxvirus: Tanapoxvirus 4 Yaba monkey tumorvirus 4 Humant enterovirus typ 7; Hepatovirus A. 5
14 Reoviridae (Reovirus) Coltivirus Humana rotavirus Orbivirus Reovirus Retroviridae (Retrovirus) Humant immunbristvirus (HIV) Långtidseffekter Humant T-cell lymfotroptiskt HTLV 1 och virus, typ 1 och Primat T-lymfotropiskt virus 1 och Långtidseffekter Simian immunodeficiency virus För närvarande finns det inte (SIV) några bevis för sjukdom hos människor som orsakats av de andra retrovirusen av apursprung. Som säkerhetsåtgärd behövs dock skyddsnivå. Rhaboviridae (Rhabovirus) Lyssavirus: Australian bat lyssavirus Vaccin finns (rabiesvaccin). Duvenhagevirus Vaccin finns (rabiesvaccin). European bat lyssavirus 1 och Vaccin finns (rabiesvaccin). Lagos batvirus Mokolavirus Rabiesvirus Vesiculovirus: Vesikulärt stomatitvirus Piryvirus Togaviridae (Togavirus) Alfavirus: Eastern equine encephalomy- elitvirus Bebaruvirus Chikungunyavirus 6
15 Evergladesvirus Mayarovirus Mucambovirus Ndumuvirus O nyong-nyongvirus Ross Rivervirus Semliki forestvirus Sindbisvirus Tonatevirus Venezuelan equine encephalomyelitisvirus Western equine encephalomyelitisvirus Andra kända alfavirus Rubivirus: Röda hundvirus ( rubella) Rubivirus Reproduktionsstörande; förbud att exponera gravida arbetstagare för viruset finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare. Toroviridae (Torovirus) Alla virus i familjen Oklassificerade virus (tillhör inte någon av övriga familjer) Hepatitvirus som ännu inte Långtidseffekter. identifierats 7
16 C Förteckning över prioner Prioner eller atypiska smittämnen förknippade med transmissibel spongioform encefalopati, TSE. Samtliga har långtidseffekter, till exempel lång inkubationstid eller latenta infektioner. Agens som orsakar bovin spongioform encefalopati (BSE) Andra agens utöver BSE som ger TSE-liknande symtom hos djur, utom scrapie Agens som orsakar Creutzfeldt-Jakob sjukdom (CJD) och variant av CJD Agens som orsakar Gerstmann-Sträussler-Scheinker syndrom (GSS) Det finns inga belägg för infektion hos människa orsakad av animala TSE utom BSE. Som säkerhetsåtgärd behövs dock skyddsnivå. Agens som orsakar kuru Agens som orsakar scrapie Det finns inga belägg för infektion hos människa orsakad av scrapie. Som säkerhetsåtgärd behövs dock skyddsnivå. 8
17 D Förteckning över humana invärtesparasiter Utvärtesparasiter är inte smittämnen enligt definitionen i och finns därför inte med i förteckningen. en avser de stadier i parasitens livscykel inom vilken den är smittsam för arbetstagare på arbetsställen. Acanthamoeba castellan Ancylostoma duodenale Angiostrongylus cantonensis Angiostrongylus costaricensis Ascaris lumbricoides Allergiska effekter. Ascaris suum Allergiska effekter. Babesia divergens Babesia microti Balantidium coli Brugia malayi Brugia pahangi Capillaria philippinensis Capillaria spp. Clonorchis sinensi Clonorchis viverrini Cryptosporidium parvum Cryptosporidium spp. Cyclospora cayetanensis Dipetalonema streptocerca Diphyllobothrium latum Dracunculus medinensis Echinococcus granulosus Echinococcus multilocularis Echinococcus vogeli Entamoeba histolytica Fasciola gigantica Fasciola hepatica Fasciolopsis buski Giardia lamblia Giardia intestinalis Hymenolepis diminuta Hymenolepis nana 9
18 Leishmania braziliensis Leishmania donovani Leishmania aethiopica Leishmania major Leishmania mexicana Leishmania peruviana Leishmania tropica Leishmania spp. Loa loa Mansonella ozzardi Mansonella perstans Mansonella streotocerca Naegleria fowleri Necator americanus Onchocerca volvulus Opisthorchis felineus Opisthorchis spp. Paragonimus westermani Plasmodium falciparum Plasmodium knowlesi Plasmodium spp. Humana och ap-associerade. Sarcocystis suihominis Schistosoma haematobium Schistosoma intercalatum Schistosoma japonicum Schistosoma mansoni Schistosoma mekongi Strongyloides stercoralis Strongyloides spp. Taenia saginata Taenia solium Toxocara canis Toxocara gatti 40
19 Toxoplasma gondii Reproduktionsstörande; förbud att exponera gravida arbetstagare för parasiten finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare. Trichinella spiralis Trichuris trichiura Trypanosoma brucei brucei Trypanosoma brucei gambiense Trypanosoma brucei rhodesiense Trypanosoma cruzi Wuchereria bancrofti 41
20 E Förteckning över svampar Storsvampar som är giftiga vid förtäring, till exempel vit flugsvamp, omfattas inte av definitionen enligt och återfinns därför inte i förteckningen. Aspergillus fumigatus Allergiska effekter. Blastomyces dermatitidis Ajellomyces dermatitidis Candida albicans Allergiska effekter. Candida tropicalis Candida spp. Cladophialophora bantiana Xylohypha bantiana, Cladosporium bantianum, C. trichoides Coccidioides immitis Allergiska effekter. Cryptococcus neoformans Filobacidiella neoformans var. neoformans Allergiska effekter. Cryptococcus gatti Filobasidiella bacillispora, Cryptococcus neoformans var. gatti Allergiska effekter. Emmonsia parva var. parva Emmonsia parva var. crescens Epidermophyton floccosum Allergiska effekter. Fonsecaea compacta Fonsecaea pedrosoi Histoplasma capsulatum Ajellomyces capsulatus Histoplasma duboisi Madurella grisea Madurella mycetomatis Microsporum spp. Allergiska effekter. Neoteostudina rosatii Paracoccidioides brasiliensis Scedosporium apiospermum Pseudallescheria bodyii Scedosporium prolificans Scedosporium inflatum Sporothrix schenckii Talaromyces marneffei Penicillium marneffei Allergiska effekter. Trichophyton rubrum Trichophyton spp. 4
Nr 921 2953. Dessa omständigheter anges i förteckningen med följande bokstäver:
Nr 921 2953 KLASSIFICERING AV BIOLOGISKA AGENSER Bilaga 1 Inledning 1. I förteckningen ingår sådana agenser som är kända för att smitta människor. Agensernas eventuella toxiska eller allergiska effekter
AFS 2018:4 Smittrisker
AFS 018:4 Smittrisker Arbetsmiljöverkets författningssamling Smittrisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker ISBN 978-91-790-65- ISSN 1650-16 ARBETSMILJÖVERKET 11 79 Stockholm,
AFS 201X:X. Innehåll
Smittrisker Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker Syfte... 5 Tillämpningsområde... 5 Till vem föreskrifterna riktar sig... 6 Definitioner... 6 Gemensamma bestämmelser... 9 Systematiskt
AMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS
AMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS TAKE CONTROL, MOLECULAR CONTROL AMPLIRUN FEATURES Quantitated PCR controls for viruses, bacteria and protozoa. Purified nucleic acid, complete microbial genome.
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
L 262/21 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 9 november 2010 Nr 919 923 INNEHÅLL Nr Sidan 919 Lag om ändring av lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder... 2945 920
Tillvägagångssätt vid riskbedömning enligt 4 Bilaga 1
Tillvägagångssätt vid enligt 4 Bilaga 1 I en ingår att systematiskt identifiera riskkällor och bedöma sannolikheten för att arbetet, och i förekommande fall särskilda arbetsmoment, skulle kunna medföra
MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖRISKER SMITTA, TOXINPÅVERKAN, ÖVERKÄNSLIGHET
MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖRISKER SMITTA, TOXINPÅVERKAN, ÖVERKÄNSLIGHET Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet samt allmänna råd om tillämpningen
MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖ- RISKER SMITTA, TOXINPÅVERKAN, ÖVERKÄNSLIGHET
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:1 MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖ- RISKER SMITTA, TOXINPÅVERKAN, ÖVERKÄNSLIGHET ARBETSMILJÖVERKET Publikationsservice Box 1300 171 25 SOLNA Tfn: 08-730 97 00
Förslag till föreskrifter om Smittrisker
REMISS Datum Vår beteckning Sid 2017-09-29 2014/100863 1 (1) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Karin Staaf, 010-730 91 65 arbetsmiljoverket@av.se Förslag till föreskrifter om
Klassificeringen av biologiska faktorer
Säkerhetsmeddelande 43swe Klassificeringen av biologiska faktorer SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Arbetarskyddsavdelningen Tammerfors 2003 Hermes, Tammerfors, 2003 Översättning av Samma-gruppen/Carola
Cystor/trofozoiter av Patogen. Balantidium coli. Cystor/trofozoiter av. Oocystor av Cryptosporidium spp. Oocystor av Cyclospora cayetanensis
parasiter protozoer Provmaterial Svar av fynd Svarskommentar Information till laboratoriet Balantidium coli Cystor/trofozoiter av Balantidium coli Blastocystis hominis Blastocystis hominis Har i vissa
MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖRISKER SMITTA, TOXINPÅVERKAN, ÖVERKÄNSLIGHET
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:1 MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖRISKER SMITTA, TOXINPÅVERKAN, ÖVERKÄNSLIGHET (Ändringar införda t.o.m. 1 maj 2013) MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖRISKER SMITTA,
MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖRISKER SMITTA, TOXINPÅVERKAN, ÖVERKÄNSLIGHET
MIKROBIOLOGISKA ARBETSMILJÖRISKER SMITTA, TOXINPÅVERKAN, ÖVERKÄNSLIGHET Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet samt allmänna råd om tillämpningen
Prislista - Speciell diagnostik
Prislista - Speciell diagnostik Intern riktlinje - Ekonomi Innehållsförteckning sid Försäljningsvillkor... 2 Förpackning och transport... 2 Bakteriologiska undersökningar... 3 Parasitologiska undersökningar...
31.10.1986/786. Förordning om smittsamma sjukdomar 31.10.1986/786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Page 1 of 15 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1986» 31.10.1986/786 31.10.1986/786 Beaktats t.o.m. FörfS 326/2010. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning om smittsamma
Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar
Helsingfors den 9 mars 2017 Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016): 1 kap. Klassificering av smittsamma
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016): 1 kap. Klassificering av smittsamma sjukdomar 1 Allmänfarliga
Prislista - laboratorieanalyser
Prislista - laboratorieanalyser Innehållsförteckning sid Försäljningsvillkor... 2 Förpackning och transport... 2 Bakteriologiska undersökningar... 3 Parasitologiska undersökningar... 5 Mykologiska undersökningar...
Laboratorieanalyser av särskild betydelse för smittskydd
= laboratorium för klinisk mikrobiologi = förmedlas till utländskt laboratorium kademiska Universitetssjukhuset, Uppsala entrallasarettet i Västerås entralsjukhuset i Karlstad entrallasarettet i Växjö
Till kategori B hör smittförande ämnen som inte uppfyller kriterierna för kategori A. Ämnen i kategori B tillordnas UN3373.
1(11) Packa provet rätt Transport av prover kan vara förenat med vissa risker. Internationella och nationella bestämmelser reglerar vad man får lov att skicka samt hur försändelsen ska packas och märkas.
Prislista - Speciell diagnostik
Prislista - Speciell diagnostik Intern riktlinje - Ekonomi Innehållsförteckning sid Försäljningsvillkor... 2 Förpackning och transport... 2 Bakteriologiska undersökningar... 3 Parasitologiska undersökningar...
Packa Provet Rätt. Varför är det viktigt att Packa provet rätt? Kontakt Folkhälsomyndigheten:
1(10) Packa Provet Rätt Transport av prover för kemisk eller mikrobiologisk analys är förenat med vissa risker. Internationella och nationella bestämmelser reglerar vad man får lov att skicka samt hur
Datum Enheten för hälso- och sjukvård 2008-10-17 103 33 Stockholm
Socialdepartementet Datum Enheten för hälso- och sjukvård 2008-10-17 103 33 Stockholm Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Ansökan om Dagmarpengar för upprättande av formella nationella referensfunktioner
Kunskapsveckan ht 2018
Virus: fiende, men också blivande vän? Kunskapsveckan ht 2018 niklas.arnberg@umu.se Symptom på vanliga virusinfektioner: - Förkylning: feber, huvudvärk, hosta, snuva - Diarré/kräkningar - Kladdiga ögon
Pris Rikspris Klinisk mikrobiologi
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 268 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 2 377 Tillägg natt 4 753 Bakteriologiska undersökningar
Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och
Smittsamma sjukdomar i Finland 2001
Folkhälsoinstitutets publikationer KTL B8/2002 Smittsamma sjukdomar i Finland 2001 Smittsamma sjukdomar i Finland 2001 1 2 Smittsamma sjukdomar i Finland 2001 Folkhälsoinstitutets publikationer KTL B8/2002
ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet
ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet Mastit (juverinflammation) Är den mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 008 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 1 888 Tillägg natt 3 774 Bakteriologiska undersökningar
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 411 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 2 643 Tillägg natt 5 284 Bakteriologiska undersökningar
Folkhälsoinstitutets publikationer KTL B 9/2001. Smittsamma sjukdomar i Finland 2000
Folkhälsoinstitutets publikationer KTL B 9/2001 Smittsamma sjukdomar i Finland 2000 Kommentatorer av mikrobfynden Hiltunen-Back, Eija Kuusi, Markku Lyytikäinen, Outi Nuorti, Pekka Ruutu, Petri Siikamäki,
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 008 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 1 888 Tillägg natt 3 774 Bakteriologiska undersökningar
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 411 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 2 643 Tillägg natt 5 284 Bakteriologiska undersökningar
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 988 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 1 851 Tillägg natt 3 700 Bakteriologiska undersökningar U32030
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi Komponent/Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae typning
Falldefinitioner. vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen.
Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK3241-12
1 (11) 2015-04-15 Klinisk mikrobiologi Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK3241-12 Bakteriologisk diagnostik Antikroppsbestämning B. pertussis IgG- och IgA-Ak EIA FHA-IgG CV < 15%; FHA-IgA CV < 15%
Gastro och lite annat
Gastro och lite annat Adenovirus i feces Metod Antal utförda paneler Antal (andel) korrekta analyssvar Förväntat negativt. Antal (andel) falskt positiva eller ej bedömbara provsvar Förväntat positivt.
Prislista 2014 Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg 140101
Prislista 2014 Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg 140101 Priset baserat på kostnader för material och arbetstid, men inkluderar också overheadkostnader. Det betyder att priset
Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi. Metod/ Mätprincip. Komponent/Undersökning. Bilaga 2a /536
Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Isolat från: feces PCR Sekvenator Ribotyp lika/olika Corynebacterium diphtheriae typning och toxinbestämning Isolat från: svalg, sår Biokemi Toxintest
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi Komponent/Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae toxinbestämning
Applicera en kall Incimaxx T-lösning (0,5 vol. % = 5 ml/l) på hela området med hjälp av skum- eller sprayutrustning.
Incimaxx T Beskrivning: Flytande desinfektionsmedel med skumegenskaper baserat på glutaraldehyd/bensalkonklorid för användning inom lantbruket Produktfördelar: Utomordentlig mikrobiologisk effekt (Dokumenterad
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi Intern riktlinje Komponent/Undersökning Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae typning och toxinbestämning
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010-11 Therese Bergstrand Stockholm (SMI) Kåre Bondesson UAS, Uppsala Mia Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall MAS, Malmö Torbjörn Kjerstadius Aleris, Karolinska,
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2003 Nr 1380 1384 INNEHÅLL Nr Sidan 1380 Republikens presidents förordning om sättande i kraft av avtalet om genomförande av de bestämmelser
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2012-13 Therese Bergstrand Kåre Bondesson Mia Brytting Eva Hedvall Torbjörn Kjerstadius Kerstin Malm Margareta Nordin Magnus Thore Christina Welinder-Olsson Stockholm
Ackrediteringens omfattning
Ackrediteringens omfattning Intern riktlinje Komponent/Undersökning Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae typning och toxinbestämning Enterokocker vana/vanb
KEMISK ANALYS... 2 MIKROBIOLOGISK ANALYS... 3 VETERINÄRMEDICIN...
Innehållsförteckning Sida KEMISK ANALYS... 2 MIKROBIOLOGISK ANALYS... 3 VETERINÄRMEDICIN... 3 1(9) Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Provtyp Anm Beståndsdelar av Kommissionens förordning
Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi
Utrustning Enhet Lab/ort undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän odling Np-sekret Allmän odling Sputum Allmän odling Urin Allmän odling CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik odling
Årsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Komponent System Metod Enhet Nivå/Mätosäkerhet Ort
1 (14) Klinisk mikrobiologi Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK3241-24 2017-01-03 Komponent ystem Metod Enhet Nivå/Mätosäkerhet Ort Bakteriologisk diagnostik Antikroppsbestämning B. pertussis IgG-
Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi 1329
MRSA konfirmation Nuc / MecA/ MecC/PVL-gen MRSA konfirmation Nuc/MecA Dermatofyt PCR Detektion av plasmidmedierad AmpC (pampc) Isolat från allmänna prover såsom: sår, näsa, svalg vestibulum, perineum,
FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik
FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD David Nestor, Sara Thulin Hedberg, Paula Mölling & Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken,
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Helicobacter pylori, ak/ag (Labquality) Torbjörn Kjerstadius Equalis användarmöte 12 mars 2019 H pylori antikroppar och fecesantigen Labquality Förhållandevis lätta
Equalis panelutskick 2017
Equalis panelutskick 2017 Expertgruppen för Klinisk mikrobiologi Användarmöte Klinisk mikrobiologi tisdag den 13 mars 2018 Equalis panelutskick 2017 MRSA, VRE, HP AG/AK Christina Welinder Olsson Användarmöte
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Ackrediteringens omfattning
Bakteriologisk diagnostik Antikroppsbestämning B. pertussis IgG- och IgA-Ak EIA Spektrofotometer S Borrelia IgG- och IgM-Ak EIA Tecan FreedomEVOlyzer S Borrelia IgG- och IgM-Ak /Csv EIA Spektrofotometer
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen 2 Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen 3 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. En del av
Bilaga 2A 2015-06-15 2014/149. System Metod/mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort Sekret, aspirat, vävnad, genitalia m.m.
Beteckni Ackrediteriens omfattni Bakteriologi undersökni Actinomyces spp System Metod/mätprincip Utrustni Enhet Lab/Ort Sekret, aspirat, vävnad, genitalia m.m. Specifik odli Aeromonas Faeces Specifik odli
AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork
1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr
lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt
Bakteriologi och mykologi Allmän Bakterier och jästsvamp Bakterier och jästsvamp Prover tagna från olika lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Vävnadsbitar, benbitar
Prislista 2014 Maj- Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg
Prislista 2014 Maj- Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg 140522 Priset är baserat på kostnader för material och arbetstid, men inkluderar också overheadkostnader. Det betyder att
Värd - mikroorganism Inledning Värdfaktorer
ALLMÄN DEL 13 14 Värd - mikroorganism Inledning I ett evolutionshistoriskt perspektiv av relationen värd - mikroorganism skulle begreppet 'patogenicitet' förenklat betyda att patogener är sådana mikroorganismer,
Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos
Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Smittsamma sjukdomar hos katt
Smittsamma sjukdomar hos katt Veterinär Felis silvestris catus Ökendjur Solitär Alla katter har revir Lagstiftning katter i grupp max 15 vuxna Problemen ökar när antalet katter i gruppen ökar Varför blir
Incimaxx DES-N. Produktdatablad. Beskrivning: Produktfördelar: Egenskaper. Korrosion
Produktdatablad Incimaxx DES-N Beskrivning: Flytande, surt, skummande desinfektionsmedel för användning inom lantbruk. Produktfördelar: Utmärkt mikrobiologisk effekt (Testat i Europeiska standardmetoder
Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK
1(14) Klinisk mikrobiologi 2019-01-09 Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK3241-40 Bakteriologisk diagnostik Antikroppsbestämning B. pertussis IgG- och IgA-Ak / P EIA IU/ml PT-IgG Immunitet: Ingen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75
TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos
INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR FOTOKEMISK BEHANDLING (PCT) AV TROMBOCYTER MED HJÄLP AV AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS
INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR FOTOKEMISK BEHANDLING (PCT) AV TROMBOCYTER MED HJÄLP AV AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVALJUS INTERCEPT Blood System för trombocyter INTERCEPT Blood System för trombocyter är en
MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Ackrediteringens omfattning
Bakteriologisk diagnostik Allmän Bakteriologi Artbestämning Bakterier, svamp Matrix-Assisted VITEK MS Laser Desorption/Ionization Time-Of-Flight Bakterier Autoklavprov Odling Växt/Ingen växt Bakterier
Regnr: SVA15828 Utgåva: 36. KEMISK ANALYS... 2 Kemisk analys veterinärmedicin... 2 Kemisk analys livsmedel och foder... 3
Innehållsförteckning Sida KEMISK ANALYS... 2 Kemisk analys veterinärmedicin... 2 Kemisk analys livsmedel och foder... 3 MIKROBIOLOGISK ANALYS... 5 Bakteriologi... 5 Virologi... 10 Parasitologi... 16 PROVTAGNING...
Avfall inom hälsovården
GUIDE 3:2006 Avfall inom hälsovården Riktlinjer för insamling, hantering, transport och slutlig placering Timo Miettinen 2006 Allt för hälsan. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral (STTV) Brytning:
KEMISK ANALYS... 2 MIKROBIOLOGISK ANALYS... 3 VETERINÄRMEDICIN...
Innehållsförteckning Sida KEMISK ANALYS... 2 MIKROBIOLOGISK ANALYS... 3 VETERINÄRMEDICIN... 3 1(7) Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Provtyp Anm Livsmedelsanalys Beståndsdelar av animaliskt
Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi
Hepatit A virus (HAV) Hepatit A virus IgMak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus (HBV) Hepatit B virus s-ag Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus c-ak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B
lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt
Bakteriologi och mykologi Allmän Bakterier och jästsvamp Bakterier och jästsvamp Prover tagna från olika lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Vävnadsbitar, benbitar
Incimaxx DES. Produktdatablad. Beskrivning: Produktfördelar: Egenskaper Koncentrat. Korrosion. Användning. Brukslösning
Incimaxx DES Beskrivning: Produktdatablad Flytande, surt, skummande desinfektionsmedel för användning inom lantbruk. Produktfördelar: Utmärkt mikrobiologisk effekt (Testat i Europeiska standardmetoder
Komponent System Metod Enhet Nivå/Mätosäkerhet Ort. Borrelia IgG- och IgM-Ak S/ P/ Csv CLIA Påvisade/ Gränsvärde/ Negativ S
(12) 1 Klinisk mikrobiologi Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK3241-34 2018-03-07 Bakteriologisk diagnostik Antikroppsbestämning B. pertussis IgG- och IgA-Ak / P EIA IU/ml PT-IgG Immunitet: Ingen
Analyser klinisk mikrobiologi, centrallaboratoriet Aleris Medilab
System/ Metod/ Utrustning Enhet Lab/ort Ackrediterad undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän Np-sekret Allmän Sputum Allmän Urin Allmän CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik Blod Blod
Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi
Utrustning Enhet Lab/ort undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän Np-sekret Allmän Sputum Allmän Urin Allmän CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik Blod Blod Aerob+anaerob i flytande
Datum /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2016-11-02 Meddelande 7/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-11-23 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi Justering av referensintervall för S-1,25-OH-Vitamin
Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi
System/ Metod/ Utrustning Enhet Lab/ort undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän Np-sekret Allmän Sputum Allmän Urin Allmän CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik Blod Blod Aerob+anaerob
Gravida och ammande arbetstagare
Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare 2 Arbetsmiljöverkets författningssamling
Å rsstatistik fö r 2016
1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3
Komponent/Undersökning System/Provtyp Metod/Mätprincip Utrustning Enhet
Sekret Allmän odling Np-sekret Allmän odling Sputum Allmän odling Urin Allmän odling CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik odling Blododling Blod Aerob+anaerob BacT/Alert odling i flytande medium
Helping all people. live healthy lives. Västerås Becton, Dickinson Amir Fathejalali
Helping all people live healthy lives Västerås Becton, Dickinson Amir Fathejalali 2015-03-09 Patientsäkerhet Medicinteknik Lex Maria (historia) Några regelverk Statens Haverikommission utreder.. Patientsäkerhet/Personalsäkerhet
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010 Kåre Bondesson Uppsala Maria Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall Malmö Torbjörn Kjerstadius Karlstad Ilona Lewensohn-Fuchs Stockholm Inger Ljungström Stockholm
Tarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Falldefinitioner. vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna
Made by Sweden. Clean for life Klordioxid som desinfektionslösning
Made by Sweden Clean for life Klordioxid som desinfektionslösning LifeClean Ver. 2017-11-08 BAKGRUND: LIFECLEANS EXISTENS Världshälsan står inför nya utmaningar för att bekämpa dödliga sporer, virus och
Emerging infectious diseases (EID)
Emerging infectious diseases (EID) -aktuella trender i världen -vilken beredskap och vilka möjligheter finns för diagnostik av EID i Sverige? -när ska vi misstänka och ta prov för EID? Karin Tegmark Wisell
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Undersökning Metod/Referens Mätprincip System/Provtyp. Basiska, sura och neutrala dopningssubstanser SVA2205 SPE-UPLC-MS/MS Urin från häst och hund
Kemisk analys Kemisk analys veterinärmedicin Basiska, sura och neutrala dopningssubstanser SVA2205 SPE-UPLC-MS/MS Urin från häst och hund Basiska substanser och steroider i plasma, samt verifiering SVA17217
Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK
1(13) Klinisk mikrobiologi 2018-10-29 Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK3241-38 Komponent ystem Metod Enhet Nivå/Mätosäkerhet Ort Bakteriologisk diagnostik Antikroppsbestämning B. pertussis IgG-