PSORIASIS en folksjukdom

Transkript

1 1 PSORIASIS en folksjukdom Disposition Sammanfattning - övergripande sid 2 Förekomst sid 3 Orsaker sid 4 Symtom o Övergripande sid 5 o Plack-psoriasis sid 6 o Guttat psoriasis sid 7 o Invers psoriasis sid 8 o Nagel-psoriasis sid 9 o PPP (Pustulosis Palmo-Plantaris) sid 10 Psoriasis hos barn sid 11 Samband med andra sjukdomar sid 12 Psoriasisartrit (Pso-A) o Bakgrund & symtom sid 13 o Diagnos & behandling sid 14 Behandling o Vårdinstanser sid 15 o Övergripande sid 16 o Lokal-behandling 1. Historik sid Idag sid 18 o Ljus-behandling sid 19 o System-behandling sid 20 o Biologiska läkemedel sid 21 Kosten o Kostråd sid 22 o Naturmedel sid 23 Förebygg sid 24 Psykologiska effekter sid 25 Prognos sid 26

2 2 SAMMANFATTNING Vad är psoriasis? Psoriasis är en vanlig, inflammatorisk hudsjukdom som drabbar ca 3% av Sveriges befolkning. Den drabbar lika ofta män som kvinnor. Det är en kronisk sjukdom, som ofta går i skov med perioder av utläkning omväxlande med perioder av hudbesvär. Det finns en ärftlig komponent. Psoriasis smittar inte och beror inte på dåligt leverne. Psoriasis finns inte beskrivet hos djur, vilket försvårar för forskningen kring sjukdomen och utprovningen av nya läkemedel. Det är vanligt att den börjar i tonåren efter en halsfluss, men man kan insjukna vid vilken ålder som helst. Det är ovanligt att barn drabbas, men det förekommer. Ju äldre man blir, desto vanligare blir det med psoriasis, och man räknar med att ca 5% av personer över 65 år i Sverige har psoriasis. Hudbesvären består vanligen av ett fåtal fläckar på kroppen, där huden är röd, torr, förtjockad och fjällande med en skarp gräns mot omgivande frisk hud. Klåda förekommer. Man räknar med att ca 70% av psoriatiker har en lindrig sjukdom. Vanliga ställen på kroppen att drabbas av psoriasis är i hårbotten, på armbågar och på knän. Den vanligaste behandlingen är att använda en medicinsk kräm eller salva lokalt på fläckarna (vanligen stark kortison eller ett D-vitaminpreparat), så kan sjukdomen fås att läka ut. Vid mer utbredda besvär kan man komplettera krämen/salvan med ljusbehandling med UVB (UltraViolett ljus typ B, kortvågigt UV-ljus). För svårare sjukdom ges ofta sk systembehandling, vilket innebär tablettbehandling mot sjukdomen. Nya läkemedel är på gång, det som kallas för biologiska läkemedel. Till sjukdomen kan det förekomma varierande grad av ledbesvär, som oftast är lindriga. Man räknar med att ca 30-40% av psoriatikerna har vissa ledbesvär och dessa benämns ofta under samlingsnamnet psoriasisartrit (Pso-A).

3 3 FÖREKOMST Psoriasis är en vanlig hudsjukdom som finns över hela världen och man räknar med att ca 80 miljoner människor har sjukdomen. Det är lika vanligt att män som kvinnor får psoriasis, dvs det är ingen skillnad mellan könen. Psoriasis är vanligast inom den vita befolkningen, och i Europa och USA har ca 2-3% psoriasis. I Norden är det kanske så vanligt som uppåt 3 ev 4% med psoriasis. Borta i Kina och sydostasien är det ovanligare med psoriasis och olika studier har visat på en frekvens på mellan 0,35-1,3%. I Afrika är det stor skillnad mellan östkust och västkust i östafrika finns siffror som pekar på 2,8% men däremot i västafrika (som Angola och Nigeria) är det bara ca 0,3% med psoriasis. Sen finns det vissa folkslag som i princip aldrig får psoriasis, och till dessa hör eskimåer och latinamerikanska indianer. Då eskimåer även har en mycket låg förekomst av hjärt-kärlsjukdomar, har mycket intresse riktats mot kosten betydelse, då eskimåerna i stor utsträckning lever av fisk. Debuten av psoriasis kan ske vid alla åldrar och den äldsta personen som finns beskriven med nydebuterad psoriasis var 103 år gammal. Det finns även beskrivet hos nyfödda, men detta är extremt ovanligt. Många får sin psoriasis i tonåren och man räknar med att ca 50% av Sveriges psoriatiker fått sin sjukdom redan innan 30 års ålder. Förutom hudbesvär kan man även drabbas av ledbesvär, som många gånger benämns psoriasisartit (Pso-A). Med detta menas en inflammation i en eller flera leder hos en person med psoriasis. Totalt sett får 10% av psoriatikerna artritbesvär (ledinflammation), men många undersökningar talar för att kanske så hög andel som 30-40% har varierande grad av ledbesvär. Det finns inget samband mellan svårighetsgraden av ledbesvären och hur mycket hudpsoriasis man har. Vad som startar besvären med psoriasisartrit och varför vissa psoriatiker får ledbesvär, men inte andra är oklart. Sannolikt är det många faktorer som samspelar för att ledsjukdomen ska bryta ut. Det är lite vanligare att kvinnor drabbas av psoriasisartrit än män och det är framför allt medelålders personer som drabbas.

4 4 ORSAKER Vad är orsaken till psoriasis? Den exakta orsaken till psoriasis är ännu inte känd, men man vet att arvet har en stor betydelse. Man räknar med att ifall den ena föräldern har psoriasis blir chansen/risken för varje enskilt barn att få sjukdomen ca 28%. Skulle däremot bägge föräldrarna ha sjukdomen, ökar chansen/risken till hela 65%. Det finns således en ärftlighet för sjukdomen, men går man baklänges från den som har psoriasis, finns känd sjukdom hos bara 1/3 av psoriatikerns föräldrar. Förutom arvet vet man att det finns olika sk triggerfaktorer ( försämringsfaktorer ) som kan få sjukdomen att bryta ut, t.ex halsfluss och andra infektioner, stress och livskriser, hormonsvängningar (pubertet, graviditet och övergångsåldern) och vissa läkemedel (som litium, interferoner, klorokin och beta-blockare). Många forskargrupper runt om i världen håller på att försöka kartlägga den exakta orsaker till psoriasis, men ännu har man inte lyckats. Det finns ett område i arvsmassan på kromosom 16, som tycks vara extra intressant. Detta kromosomområde har en övergripande funktion för kroppens immunsystem. Senaste årens forskning och erfarenheter talar för att den bakomliggande orsaken till uppkomsten av psoriasis sannolikt beror på en felaktig aktivering av kroppens eget immunsystem, som missriktas mot den egna kroppen (det som benämns autoimmun sjukdom). Vid psoriasis är det en viss sorts aktiverade blodkroppar (vilka kallas för T-celler), som är med i sjukdomsutvecklingen. De senaste forskningsrönen talar för att dessa T-celler (T-lymfocyter) inte är den primära orsaken till sjukdomen, utan det primära felet är förändringar av transkriptionsgener lokalt i huden (t.ex Jun B). T-cellerna tillhör kroppens immunsystem, och har en normal, skyddande funktion mot uppkomsten av bland annat infektioner och cancer. Dessa T-celler har aktiverats och vandrar ut från blodbanan till huden. Dessa T-celler bildar vissa signalämnen som underhåller den inflammatoriska reaktionen i både huden och i/runt lederna vid psoriasisartrit. Många av de läkemedel som i dag används mot psoriasis påverkar på ett eller annat sätt dessa T-celler eller de signalämnen de bildar.

5 5 SYMTOM Klinisk bild Psoriasis är inte en enhetlig sjukdom utan kan förekomma med olika kliniska bilder och med olika allvarlighetsgrader. De allra flesta psoriatiker, ca 2/3 har en lindrig sjukdom, vilket innebär att den totala hudytan som är drabbad av psoriasis håller sig under 3 handflators utbredning (med fingrarna inräknade). Naturligtvis kan man vara nog så handikappad även av en lindrig sjukdom ifall fläckarna sitter på olämpliga ställen som ansikte och händer. Uppdelningen av olika sorters psoriasis fyller egentligen ingen specifik funktion utan är mer till för att kunna beskriva sjukdomens olika former. Man kan ha olika sorters psoriasis samtidigt och det kan även variera under årens lopp. Det finns tyvärr inget specifikt blod- eller hudprov som säger att det är psoriasis, utan psoriasis är en klinisk diagnos. Detta betyder att man ställer diagnosen på det sätt utslagen ser ut och var de sitter på kroppen. Foto Anders Ljungberg En typisk psoriasisförändring är: välavgränsad mot den omkringliggande friska huden (med skarp gräns mellan sjuk och frisk hud) uppstående från hudytan klarröd i färgtonen täckt med varierande grad av fjäll som brukar vara vita i färgen, sk stearinfjäll sitter ofta på speciella ställen på kroppen som armbågar, knän och hårbotten ofta symmetriskt anordnade på kroppen vad avser höger/vänster kroppshalva Ibland har psoriasisförändringarna en förkärlek att slå upp vid skador i huden eller efter ett kirurgiskt ingrepp. Detta kallas för Köbnerfenomen och är många gånger typiskt för psoriasis. Foto Anders Ljungberg Denna kvinna har för 2 veckor sedan blivit riven av en katt på underarmen, och sen har det på platsen för skadan uppkommit psoriasisförändringar.

6 6 Plack-psoriasis Detta är den vanligaste formen av psoriasis och utgör minst 80% av psoriatikerna. Med termen plack menas en flat upphöjning av en hudförändring över själva hudytan (som ett påklistrat mynt), så att den går att känna med fingrarna. Ibland tunnare, ibland tjockare. Placket ska egentligen vara större än 1cm i diameter. Förändringarna vid en plack-psoriasis består av dessa myntformade utslag på begränsad eller större del av kroppen, och bildar oregelbundna mönster på huden. En typisk plack-psoriasis: På kroppen finns ett varierande antal hudförändringar med klar gräns mellan vad som är frisk kontra sjuk hud. Vissa förändringar är mindre, andra handflatestora. De sitter gärna på de typiska ställena som hårbotten, armbågar, knän och ryggslut. Det finns oftast en symmetrisk utbredning på kroppen vad avser höger/vänster kroppshalva. Foto Anders Ljungberg Var sitter utslagen? I en svensk undersökning av 570 psoriatiker (A.Inerot 2000) hade: 72% psoriasis på armarna 62% på benen 50% i hårbotten 40% på bålen 24% vardera på händer, fötter och underlivet 18% i ansiktet (vanligare hos män) Hårbotten är ett vanligt ställe för psoriasis. Hos 1/3 av psoriatikerna är hårbotten det första stället psoriasisen sätter sig på, och kan många gånger misstolkas i början som mjälleksem (seborroiskt eksem). Av psoriatiker har annars 25% bara utslag i hårbotten, och av alla psoriatiker har hälften utslag just i hårbotten. Således är hårbotten ett vanligt ställe för psoriasis.

7 7 Guttat psoriasis Med guttat psoriasis menas en småprickig variant av psoriasis, som för en ovan läkare inte direkt förknippas med sjukdomen psoriasis. Det är vanligt att man som blivande psoriatiker debuterar i sin sjukdom med denna variant av psoriasis efter en halsfluss (beta-streptokockinfektion i halsen, en bakterieinfektion som ska behandlas med penicillintabletter). Denna bakterie hittar man hos 60-90% av de som söker för guttat psoriasis. Bland nydebuterade psoriatiker i Stockholm utgör just denna guttata form 19% och övriga 81% sk plack-typ. Gutta betyder droppe, och är en beskrivande term på utslagen, som är stora som vattendroppar på huden. Utslagen har som för plack-psoriasis det gemensamma att de har den klarröda färgtonen och den skarpa gränsen mellan frisk och sjuk hud. Däremot är utslagen mer enhetligt konfettistora, saknar ofta den typiska fjällningen och sitter vanligen över en stor del av kroppen (och inte på de typiska lokalerna som hårbotten, armbågar och knän). Det är även vanligt med utslag i ansiktet, vilket man annars inte så ofta brukar se vid psoriasis. Foto Anders Ljungberg Mycket talar för att det är själva bakterieinfektionen som sätter igång kroppens immunsystem och som sen ligger bakom uppkomsten av psoriasis. Bakterieinfektionen aktiverar vissa blodceller i kroppen, de som kallas för T-lymfocyter, som sen ligger bakom attacken mot huden och uppkomsten av hudförändringarna. Även om man drabbas av många små utslag som sitter på en stor del av kroppen, brukar denna form av psoriasis många gånger vara beskedlig och lättbehandlad. Detta innebär att sjukdomen kan läka ut ifall man bara får behandling för sin halsfluss. Skulle detta inte räcka kan man använda krämer lokalt eller eventuellt sätta in ljusbehandling (se avsnittet behandling ). Foto Anders Ljungberg

8 8 Invers psoriasis Med invers psoriasis menar man psoriasis som sitter i hudvecken. Ibland benämner man även denna form av psoriasis som intertriginös. Man räknar med att ca 5% av psoriatikerna bara har denna form av sjukdomen, men bland alla psoriatiker är det ca 30% som har besvär från hudvecken. Den inversa psoriasisen sitter gärna i armhålorna, under brösten, i naveln eller i ljumskarna. Ett annat vanligt ställe är även bak i stjärten eller i underlivet. Ibland kan förändringarna misstolkas som fukt-eksem och svarar inte så bra på eksembehandlingen. Att psoriasisen sätter sig i hudvecken har tolkats delvis bero på en Köbnerreaktion (se text klinisk bild ) utlöst av svettning, irritation hud-mot-hud eller eventuellt på grund av en överväxt av jästsvampar. Foto Anders Ljungberg I hudvecken saknar man oftast den för psoriasis typiska stearinvita fjällningen. Utslagen är bara klarröda i färgen med en glansig yta. Den typiskt skarpa gränsen finns som vanligt mellan frisk och sjuk hud. Foto Anders Ljungberg Behandlingsmässigt brukar det fungera bäst med en svag eller medelstark kortisonkräm. Många vanligt förekommande psoriasismedel som tjära, ditranol och Daivonex ska man vanligen undvika i hudvecken, då dessa preparat många gånger ger en ökad irritation och därmed ökade besvär.

9 9 Nagel-psoriasis Förändringar i naglarna är vanligt vid psoriasis. Man räknar med att ca 20-80% av psoriatikerna (olika siffror från olika undersökningar) har varierande typ och allvarlighetsgrad av nagelförändringar. Det är vanligare med nagelförändringar hos psoriatiker med ledbesvär än hos de som bara har hudpsoriasis. Det är däremot ovanligt att man endast har nagelförändringar och inga andra tecken på sin hudpsoriasis. 1/ Det som är den valigaste nagelförändringen är de små hålen/groparna i nageln, som nästan ser ut som små borrade hål i nageln. De liknar en gammeldags fingerborg till utseendet. 2/ Sen brukar man se varierande grad av onycholys, dvs det som ser ut som om nageln lossnat från underlaget (från själva nagelplattan). Foto Anders Ljungberg 3/ Karakteristiskt och typiskt bara för psoriasis är den gulgröna missfärgningen av nageln (ses på bägge bilderna) och som benämns som oljedroppar. 4/ Sen brukar naglarna, precis som hudförändringarna på kroppen, bli i varierande grad förtjockade och upphöjda. Detta gör att naglarna blir tjocka och bildar sk kartnaglar. Detta kan förutom det rent kosmetiska även innebära problem med att klippa de tjocka naglarna. Ibland får man ta hjälp av en fotvårdare och slipa ner naglarna. Foto Anders Ljungberg Behandlingsmässigt utgör nagelförändringarna ett medicinskt problem, då det inte finns någon riktigt bra behandling. Man kan pröva att droppa kortison- eller Daivonexlösning i nagelbanden och under själva nageln detta kan ibland fungera. I mer extrema fall kan man pröva att spruta kortison i nagelbanden eller ge sk Bucky (mjukröntgen).

10 10 PPP (Pustulosis Palmo-Plantaris PPP utgör en specialform av psoriasis, eller om detta kanske utgörs av en egen sjukdom? Har man pustulär/pustulös psoriasis, innebär det att sjukdomen har bildat som vätskefyllda varblåsor lokalt eller mer utbrett på kroppen. Dessa varblåsor innehåller inga bakterier utan är sterila och smittar inte. Den vanligaste formen av pustulös psoriasis är PPP, där utslagen sitter i handflator och/eller fotsulor. Det finns även ovanligare former där pustlerna bara sitter ute på fingertopparna (Acrodermatitis continua of Hallopeux) eller som en mer utbredd sjukdom med utslag över stor del av kroppen och med feber (generaliserad pustulös psoriasis av von Zumbusch typ). PPP har en klart kvinnlig övervikt och kvinnor utgör i svenskt material ca 90% av alla med PPP. Dessutom är 95% rökare. Medelåldern är högre än för vanlig psoriasis och 75% är äldre än 40 år vid debuten. PPP kan även drabba yngre, men hos bara 12% börjar sjukdomen redan innan 20 års ålder. Hos PPP psoriatikerna har 6-24% även en vanlig hudpsoriasis. Av PPP psoriatikerna har ca 10% bara utslag i handflatorna ca 70% utslag både handflator och fotsulor ca 20% bara i fotsulorna Huden i händerna är rodnad, torr, fjällande och ofta med självsprickor och varierande mängd pustler. Foto Anders Ljungberg Utseendet är likartat i fotsulorna. Förändringarna sitter ofta mitt i hålfoten och/eller bak på hälen. Det är vanligt med symmetri, dvs att bägge händer och /eller bägge fötter är drabbade. Foto Anders Ljungberg Pustlerna börjar ofta som ljust gula varblåsor, blir mer brunröda i färgtonen för att sluta som intorkade svarta blåbär innan de faller av med fjällen. Pustlerna kommer i perioder, och under denna tid kan vissa få svårt att gå eller ha besvär av smärta. Foto Anders Ljungberg PPP är ofta ett svårbehandlat tillstånd där sjukdomen lever sitt eget liv med perioder av försämring och perioder av förbättring. En enkel behandling är att hålla huden mjuk och smidig med en fetare, mjukgörande kräm. Vid perioder av försämring brukar en stark kortisonkräm ha den bästa effekten (ofta övergående effekt). Att sluta rökare har en god effekt på sikt.

11 11 PSORIASIS HOS BARN Psoriasis kan starta/debutera vid vilken ålder som helst, och det finns beskrivet från nyföddhetsperioden till att den äldsta personen var 103 år gammal. Räknar man som barn de som är yngre än 14 år gamla, har man i ett stort svenskt material över psoriatiker sett att redan ca 25% av tjejerna och 15% av killarna debuterat med sin psoriasis. Ett annat sätt att beskriva förekomsten är att ca 0,5% av alla 10-åringar och 1,5% av alla 20-åringar i Sverige har psoriasis. Generellt sett räknar man i Sverige med att ca 3% av befolkningen har psoriasis. Psoriasis hos barn ter sig på samma sätt som hos vuxna förutom att det i lite större utsträckning gärna sitter i hudvecken. Ett debutsymtom på små barn kan vara ett mer utbrett blöjeksem med markerad rodnad i ljumskar och stjärtveck, som senare kan utveckla sig till en mer genuin psoriasis. Från en Indisk genomgång av drygt 400 barn noterades att en ärftlighet för psoriasis hos föräldrarna bara var känd hos 5%. De vanligaste ställena på kroppen där psoriasisen startade hos hälften av barnen var underbenens framsidor eller i hårbotten. Plaque-psoriasis var den dominerande psoriasisvarianten, och ibland var endast händer/fötter drabbade av psoriasis. Klåda var vanligt förekommande hos nästan 9 av 10 barn. Det förekom även ledbesvär, men det var ovanligt och sågs bara hos 5 av dessa drygt 400 barn (1,1%). Behandlingen för barn brukar i första hand bestå av lokalbehandling med mjukgörande krämer, D-vitaminpreparat (t.ex Daivonex ) eller en medelstark-stark kortisonkräm/salva. Skulle detta inte vara tillräckligt, kan man på de lite äldre barnen överväga kompletterande ljusbehandling med UVB (UltraViolett ljus typ B). Riktigt svåra fall kan kräva systembehandling, men detta måste skötas av hudläkare med erfarenhet och kunskap. Det preparat som rekommenderas i första hand är A-vitaminpreparatet acitretin (Neotigason ), och man kan även överväga Metotrexat-behandling.

12 12 SAMBAND MED ANDRA SJUKDOMAR Psoriasis är en vanlig, kronisk hudsjukdom och man räknar med att ca 4% av Sveriges befolkning under sin livstid kommer få sjukdomen. Att även kunna drabbas av helt andra sjukdomar kommer naturligtvis att inträffa, men för vissa sjukdomar är detta vanligare än bara av slumpen man pratar om en association. Det som är känt sedan länge är sambandet mellan psoriasis och uppkomsten av ledbesvär det som många gånger benämns psoriasisartrit (Pso-A). I en svensk pågående studie med nydebuterade psoriatiker, hittar man Pso-A hos 18% redan vid debuten. Annars räknar man med att ca 30 ev uppåt 40% av psoriatikerna får varierande grad av ledbesvär. Se vidare information under annan flik (eller vad Ni säger). Inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös colit och Morbus Crohn är två sjukdomar som förekommer inom befolkningen av ca 5-7 nya fall / invånare / år för vardera sjukdomen. Att ha både psoriasis och en av dessa sjukdomar samtidigt är vanligare än man förväntar sig (enligt vissa ca 6-8 gånger). Celiaki eller glutenallergi är en allergisk tarminflammation utlöst av proteinet gluten, som finns framförallt i våra vanliga sädesslag som vete, korn och råg. Detta är en sjukdom som sannolikt är mycket vanligare än man tidigare trott, då många vuxna med lindriga besvär går odiagnosticerade. Det finns fall med vuxna psoriatiker som nyupptäckts ha en glutenallergi, som blivit mycket bättre i huden efter omläggning till glutenfri diet. Om det verkligen rör sig om en äkta association mellan dessa två olika sjukdomar eller om det bara gäller ett fåtal fall diskuteras. Ögonbesvär förekommer inte alltför sällan hos psoriatiker, och man ser en ökad risk för konjunktivit (bindhinneinflammation), keratit (hornhinneinflammation) och irit (regnbågshinneinflammation). Detta samband ser man även bland vissa reumatiska sjukdomar. Vad som nyligen visats är att psoriatiker har en ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det tycks som om svårare sjukdom ger en 4 gångers ökad risk (vård inneliggande på sjukhus > 3 gånger och ålder första gången < 40 år har tolkats som mått på mer svårartad psoriasis). Denna riskökning ser man däremot inte hos psoriatiker som bara vårdats inom öppenvården. Man räknar även med att psoriatiker röker mer, dricker mer och är i större utsträckning överviktiga än befolkningen i övrigt. Det kan vara detta som förklarar den något ökade risken för uppkomst av diabetes bland psoriatiker. Det kan även vara detta som visar sig i att psoriatiker har en ökad risk för vissa cancer-sorter, som associeras med rökning och alkohol. Allt detta sammantaget har gjort att man räknat fram att psoriatiker har en förkortad livslängd med 1,6 år jämfört med den normala befolkningen.

13 13 PSORIASIS-ARTRIT (Pso-A) Klinisk bild Med psoriasisartit menas en inflammation i en eller flera leder hos en person med psoriasis. Många gånger är ledbesvären lindriga och kommer och går i perioder (skov) med fria intervall och de allra flesta psoriatiker (person med hudpsoriasis) med psoriasisartrit kan leva ett normalt liv med sin sjukdom. Men för vissa kan sjukdomen innebära ökade besvär i form av stelhet, värk och minskad rörelseförmåga. Vad som startar besvären med psoriasisartrit och varför vissa psoriatiker får ledbesvär, men inte andra är oklart. Sannolikt är det många faktorer som samspelar för att ledsjukdomen ska bryta ut. Det är lite vanligare att kvinnor drabbas av psoriasisartrit än män. För att benämna det psoriasisartit ska det vara en kombination av ledbesvär och hudpsoriasis. Av de som drabbas av ledbesvär har ca 70% redan en känd hudpsoriasis, hos ca 15% debuterar hud- och led besvären samtidigt men hos resterande 15% börjar ledbesvär innan man kan ställa diagnosen hudpsoriasis. För denna sista grupp utgör ledbesvären ett diagnostiskt problem, då hudsjukdomen kan starta flera år efter att ledbesvären börjat. Totalt sett får 10% av psoriatikerna artritbesvär, men många undersökningar talar för att kanske så hög andel som 30-40% har varierande grad av ledbesvär. Det finns inget samband mellan svårighetsgraden av ledbesvären och hur mycket hudpsoriasis man har. Vilka är symtomen vid psoriasisartrit? Med artrit menas en kronisk inflammation i en led, vilket kan ge besvär som rodnad, svullnad, stelhet och rörelsesmärta. Detta ger även varierande grad av funktionsnedsättning. En eller flera leder kan drabbas och vanligast är att smålederna i händer och fötter drabbas. Många gånger får man även en inflammation i muskelfästen runt lederna, senfästen och senhinnor (benämns ofta psoriasisartropathi eller entesit), vilket kan vara minst lika besvärligt. Allmänna symtom som ökad trötthet och allmän sjukdomskänsla är också vanligt vid psoriasisartrit. En tredjedel av de som har psoriasisartrit har också en inflammation i ryggraden (pelvospondylit), med nattlig värk och begränsad rörelseförmåga i ryggrad och nacke.

14 14 Diagnos & behandling Diagnosen bygger på en klinisk undersökning av läkare som hittar kombinationen av hudpsoriasis och de speciella ledbesvären, där vissa blodprov kan tala för inflammation och röntgen av utvalda leder kan stärka diagnosen. Det finns dock inget blodprov som är specifikt för diagnosen. Många gånger kan diagnosen vara svår att ställa vid ett första läkarbesök, framför allt om man ännu inte fått sin hudpsoriasis, ledbesvären är diffusa och blodproven är helt normala. Hur behandlar man psoriasisartrit? Någon botande behandling för psoriasisartrit finns ännu inte, men däremot kan man med moderna behandlingsmetoder väsentligen minska besvären, förbättra ledfunktionen och förhindra komplikationer. NSAID s Många har nytta av så kallade icke sterioda antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som t.ex. Ipren, Naproxen och Voltaren. Dessa medel syftar till att lindra inflamma-tionen och värken i och runt lederna samt minska stelheten. Kortisoninjektioner Kortisoninjektioner i drabbad led är en mycket viktig behandlingsform. Denna behandling är bra när enstaka leder är angripna eller som ett komplement till annan behandling. Funktionsbehandling Har du psoriasisartrit är det viktigt att Du håller Dig i form och tränar muskler och leder på ett skonsamt sätt utan att i onödan slita på lederna. Sjukgymnast och arbetsterapeut spelar en mycket viktig roll vid behandlingen av psoriasisartrit, då de ger smärt- och funktionsbehandling och kan även utprova hjälpmedel och ledskydd, för att Du bättre ska klara vardagens uppgifter. Antireumatiska medel Vid aktiv ledinflammation, när NSAID s inte har tillräcklig effekt, brukar man använda läkemedel med bromsande effekt på immunsystemet. Det kan vara sulfapreparatet Salazopyrin, malariamedlen Klorokinfosfat och Plaquenil, cellhämmande medel som Methotrexate eller immundämpande Sandimmun. Dessa medel förbättrar inte bara ledbesvären, utan många gånger även psoriasisförändringarna i huden (förutom malariamedlen som kan ge en hudförsämring). På senare tid har även biologiska läkemedel tillkommit, de sk TNF-alfa-hämmarna. Dessa nya läkemedel har ett specifikt syfte att minska den inflammatoriska aktiviteten genom att fånga upp överskott av proteinet TNF-alfa, vilket är involverad i inflammationen både i huden och vid ledbesvären.

15 15 BEHANDLING Vårdinstanser Psoriasis räknas som en av Sveriges folksjukdomar, vilket i sin tur innebär att de flesta inom hälso- och sjukvården bör ha en övergripande kunskap kring sjukdomen. Ju svårare sjukdom man har, desto kraftfullare behandling krävs, vilket i sin tur kräver en högre medicinsk kompetens. De lindrigare fallen av psoriasis klarar sig ofta mycket bra med lokalbehandling med en salva eller kräm. De vanligast använda preparaten (Daivonex eller lokal steroid) har funnits länge, är välkända och har god effekt. Sin egen husläkare / distriktsläkare eller vårdcentral klarar därför dessa fall. För de mer utbredda fallen av psoriasis brukar många gånger en kombination av lokalbehandling och ljusbehandling utgöra ett bra behandlingsalternativ. I storstäderna är vården ofta mer utbyggd och tillgången på ljusbehandling är därför god finns vanligen på hudkliniken, hos privata hudläkare och ev behandlingsanläggningar i PSO s regi (Psoriasisförbundet / Psoriasisföreningen). I mindre städer kan ibland ljusbehandlingen vara patientstyrd, skötas av specialintresserad husläkare/distriktsläkare eller hudläkare från närbelägen hudmottagning. För de svårare fallen av psoriasis krävs mer effektiv behandling och för att sköta detta krävs även mer kunskap både kring sjukdomen och kring de läkemedel som används. Man kommer in på det som kallas systembehandling av psoriasis, dvs att med tabletter eller kapslar behandla sin sjukdom. Dessa preparat kan ha vissa bieffekter, varför de kräver regelbunden blodprovstagning och läkarkontakt. Dessa preparat ska skötas av hudläkare. Många av de tablettbehandlingar som används mot hudpsoriasis används även av reumatologer mot psoriasisartit, varför ifall ledbesvären är värst, kommer behandlingen att skötas av reumatologen. För de nyaste preparaten, sk biologiska läkemedel, har dessa precis blivit registrerade på indikationen psoriasis. Ett önskemål från hudläkarna själva är att behandlingen med dessa preparat koncentreras till de större hudklinikerna inom landet för att kunna samla kunskapen och erfarenheterna bättre. Förutom rent strikt medicinsk behandling med läkemedel finns i de flesta landsting även en möjlighet att erhålla sk klimatvård. Detta innebär (oftast) utlandsvård på anläggningen Valle Marina på Gran Canaria, och förmedlas i Sverige via PSO (Psoriasisförbundet). Anläggningen drivs i norsk regi och ett visst antal vårdplatser köps upp av svenska, norska och finländska landsting. Vårdtiden är 3 veckor och innebär daglig ljusbehandling på stranden med aktiv lokalbehandling. För att kunna erhålla detta krävs en utbredd och svår psoriasis som svarat dåligt på given behandling och som annars motiverar inläggning på hudklinik.

16 16 Övergipande om behandling Psoriasis är en kronisk, inflammatorisk hudsjukdom och ännu finns ingen botande behandling. Detta innebär att själva hudutslagen på olika sätt kan behandlas bort, men tyvärr ofta återkommer. Hur lång remissionen (besvärsfriheten) blir, är beroende på given behandling, själva sjukdomen och på individen. Man räknar med att de allra flesta psoriatiker har en lindrig sjukdom. Detta innebär att ca 50% av psoriatikerna har bara en handflata med psoriasisutslag och ytterligare ca 20-25% har mellan 1-3 handflator med utslag (den totala hudytan med psoriasisförändringar räknad som handflata inklusive ytan av fingrarna). Även om man har en lindrig psoriasis kan utslagen vara nog så besvärliga och den enskilda personen känna sig handikappad av sin sjukdom. Har man en lindrig psoriasis brukar man starta med lokalbehandling (behandling med kräm eller salva på själva utslagen), som många gånger har en förbättrande effekt. Har man en mer utbredd sjukdom eller ifall bara lokalbehandling inte har tillräcklig effekt, brukar man många gånger lägga till ljusbehandling med UVB (UltraViolett ljus typ B). Till de svårare fallen med en mer utbredd sjukdom, rör sig sannolikt om ca 5-10% av psoriatikerna, använder man oftast någon form av systembehandling. Detta innebär tablettbehandling med en systemisk effekt (effekt på hela kroppen). Är många gånger effektivt, men då det har effekt på hela kroppen finns även risk för vissa bieffekter från andra organ än huden. Det är därför man inte använder tablettbehandling vid de lindrigare formerna av psoriasis. Helt nyligen har även sk biologiska läkemedel börjat användas mot psoriasis. Två preparat är nu godkända på den svenska marknaden. De är inga förstahandsval och de botar inte psoriasis. En annan detalj är att dessa nya läkemedel är betydligt dyrare än dagens använda (som ofta är effektiva läkemedel). Man räknar med att årskostnaden blir ca kronor per patient, vilket kan jämföras med Methotrexate som i högdos kostar ca 750 kronor per år och patient. Mild psoriasis Medel Svår Lokalbehandling UVB Systembehandling Biologiska läkemedel

17 17 Lokal-behandling historik Då det mest framträdande draget vid psoriasis oftast är de röda, tjocka och fjällande hudförändringarna ligger det nära till hands att med ett lokalt verkande medel försöka få dem att förbättras eller försvinna. Från ett historiskt perspektiv har man behandlat psoriasis med: Arsenik Redan Hippokrates (grekisk läkare och medicinsk författare) på 400-talet f.kr använde arsenikpasta för behandling av hudsår. Under första århundradet e.kr användes olika arseniksalter mot skilda hudsjukdomar. Från början av 1800-talet användes arsenik frekvent mot många hudsjukdomar inkl psoriasis med god effekt ända fram till 1950-talet. Nu vet man bättre att arsenik är ett gift och att det som seneffekt ger uppkomst av hudcancerutveckling. Tjära Detta användes redan under Hippokrates tid, men först på 1870-talet kom mer detaljerade beskrivningar hur det skulle användas mot psoriasis. Först användes träkolstjära för att sen börja använda stenkolstjära från andra hälften av 1800-talet. Tjära används fortfarande ensamt eller i kombination med UVB-behandling (sk Goeckermanbehandling som introducerades 1925) och kan ibland vara ett behandlingsalternativ. Lukten och missfärgningen finns alltid kvar. Ditranol (antralin, Micanol ) Ursprunget kommer från ett extrakt från barken av ett Sydamerikanskt träd. Av portugisierna fraktades det till sin kolloni Goa i Indien (sk Goa-pulver). Det blandades med vatten, fruktjuice eller salva och användes sannolikt som ett sorts tiger-balsam som gav värmekänsla på onda leder. Detta upptäcktes 1878 ha en god effekt på psoriasis och används än idag. Senare intruducerades den sk Imgrambehandlingen som innebar kombination med UVB-ljus, som är effektivt. Ditranol missfärgar dock kläder och huden och används i begränsad omfattning. Kvicksilver Från skrifter från 1880 finns nedskrivet hur kvicksilversalt användes mot psoriasis i hårbotten och på besvärlig psoriasis i händer och fötter med god effekt. Det utgick ur sortimentet på 1960-talet pga dess giftighet.

18 18 Lokal-behandling idag Då dagens psoriatiker vill ha en effektiv och enkel behandling, har ditranol och tjära i princip försvunnit från dagens behandlingsarsenal, trots att de har effekt. Kortison har använts sen 50 år tillbaka och Daivonex har funnits sedan 1992, och inneburit en ny era i behandlingen. Avfjällning Sedan lång tid tillbaka har man upptäckt vikten av att innan aktiv behandling ges, bli av med de på hudytan fastsittande tjocka fjällen annars blir det som att hälla vatten på en gås, det rinner bara av en. Därför startar egentligen all behandling med fet kräm eller olja som mjukar upp fjällen, så att de lättare lossnar vid dusch, bad eller bastubad. Ibland innehåller krämen/salvan/oljan salicylsyra, mjölksyra eller propylenglykol för att ge ännu bättre avfjällande effekt. Enkelt är att smörja in till natten och tvätta ur på morgonen. Detta har bara en förberedande effekt och ingen läkande effekt alls. Ett tips vid urtvättningen av hårbotten massera in hårschampot i det torra håret, sen fuktar man håret, då är fettet i krämen/oljan mycket enklare att tvätta ur. Kortison Kortison är ett naturligt och kroppseget hormon som bildas i binjurarna. Detta hormon isolerades första gången 1936 och användes kliniskt första gången 1949 mot ledgångsreumatism. Kortisonkrämer har funnits sedan 1951 (Hydrokortison) och de efterföljande och starkare kortisonmolekylerna används mycket för behandling av olika hudsjukdomar inklusive psoriasis. Kortison har oftast en snabb effekt, men psoriasisen har en tendens att komma tillbaka när man slutar med behandlingen. Vid behandlingen mot psoriasis används oftast en stark kortisonkräm (t.ex Betnovat eller Elocon ) enligt ett schema, dvs dagligen i början med successiv utglesning av applikationerna till underhåll 2 gånger/vecka. Man ska undvika daglig insmörjning under många veckor i sträck, därför man på detta sättet i så fall kommer få en successivt avtagande effekt. D-vitamin Att D-vitamin kan vara effektivt mot psoriasis upptäcktes av en tillfällighet 1985 vid behandling av en patient med osteoporos (benurkalkning) med D-vitaminkapslar. Hennes psoriasis blev mycket bättre på 10 veckors behandling, vilket rapporterades vetenskapligt. Utifrån detta har D-vitaminlika läkemedel forskats fram, varefter Daivonex blivit ett registrerat läkemedel sedan Daivonex har nu blivit ett förstahandsval för behandlingen av vanlig plack-psoriasis. Det används 1-2 gånger dagligen och kan kombineras med kortisonkräm eller ljusbehandling. Det finns även sedan nåt år tillbaka Daivobet, som innebär en kombination av Daivonex + kortison i samma tub. Övrigt Det finns även att tillgå en A-vitamingel (Zorac ), som dock nyligen avregistrerats i Sverige. Även i speciella fall kan Protopic (lokalt immundämpande salva) vara ett alternativ vid besvär psoriasis i ansiktet och hudvecken, men den fungerar tyvärr dåligt på kroppen i övrigt inklusive händer/fötter vid psoriasis.

19 19 Ljus-behandling Det heter ju ofta att sol och salta bad är välgörande för alla psoriatiker, men detta stämmer tyvärr inte. Man räknar med att ca 80% av psoriatikerna blir bättre av sommarsol och/eller ljusbehandling, 15% märker ingen positiv effekt och de resterande 5% blir till och med försämrade. Vet man med sig att man blir försämrad, ska man naturligtvis inte försöka pressa kroppen till nåt den inte gillar, utan avstå helt från solbadning och/eller ljusbehandling. Ljusbehandling av hudsjukdomar har använts sedan början av 1900-talet med vanligt solljus. Solljuset som når jorden består till största delen av synligt och infrarött ljus. Till bara 7 % innehåller solljuset sk ultraviolett ljus (UV-ljus). Medicinskt delas detta upp i UVA (långvågigt UV-ljus) och UVB (kortvågigt UVljus). UVA-ljus används i vanliga solarier och ger en brunpigmentering av huden. UVB-ljus ger upphov till den hudrodnad (det brända ) man kan se efter en för lång solning ute en solig vår- / sommardag. Under 70-talet har man tagit fram lysrörslampor, vilka är anpassade att ge enbart UVA eller bara UVB-ljus. En kontrollerad och avvägd ljusdos kan mer exakt ges och därmed ökade möjligheter att behandla olika hudsjukdomar. Foto Anders Ljungberg För psoriatiker vet man att det bara är UVB som har den läkande effekten på hudutslagen, och närmare bestämt ligger bästa effekten vid 313 nm. Från att tidigare haft sk bredbands-uvb rör (ger ljus inom hela UVB-spektrat), har man sen slutet av 80-talet ännu mer effektiva sk smalbands UVB-rör som bara ger de läkande våglängderna runt nm (först var Philips TL 01 rör). Det mest effektiva är att gå på ljusbehandling 3 dar i veckan med UVB och uppåt 60-80% av psoriatikerna kan bli helt utläkta på ca 25 behandlingar. Man får ofta ännu bättre effekt ifall man kombinerar med en lokalbehandling (aktiv kräm eller salva med kortison eller D-vitamin). Man ska sola först, sen lokalbehandling (och inte tvärt om). Man ska inte heller använda avfjällande kräm/salva som innehåller salicylsyra, då denna fungerar som solskyddsfaktor 8. Förutom UVB-behandling används även sk PUVA-behandling (PUVA=Psoralen+UVA). PUVA har använts medicinskt sedan 1976 och ges som tablettbehandling eller som bad 2 gånger i veckan och kan många gånger vara effektivt. Det är dock en starkare ljusbehandling som sliter mer på huden och som seneffekt ger det en ökad risk för hudcancerutveckling (om fler än 200 livsbehandlingar givits).

20 20 System-behandling Även om det inte finns någon bot för psoriasis, används olika behandlingar var för sig eller tillsammans för att minska symptomen från sjukdomen lokal-, ljus- och systembehandling. De tre kategorierna utnyttjas som en behandlingstrappa med successivt starkare effekt på psoriasissjukdomen. I allmänhet prövar man först lokalbehandling vid lindrig sjukdom; därefter fototerapi (ofta i kombination med lokalbehandling) och så systemläkemedel för mer svårbehandlad psoriasis (oftast måttlig eller utbredd sjukdom). Alla patienter svarar olika på de olika behandlingarna och har skilda behov och bekymmer. Läkaren arbetar tillsammans med patienten för att på individuell basis hitta den behandling som är bäst för just den patienten, baserat på sjukhistoria, sjukdomens svårighetsgrad, patientens livsstil och andra sjukdomar. Då psoriasis egentligen inte är en farlig sjukdom, vill man inte tillfoga mer skada än nytta av behandlingen. Då allt man stoppar i sig i form av läkemedel kan innebära vissa risker, blir systembehandling mot psoriasis aktuell just till de svårare fallen, som har mer påtagliga besvär av sin sjukdom. De 3 godkända tablettbehandlingarna mot psoriasis utgöres av: 1/ metotrexat (som läkemedel Methotrexate eller Emthexat ) 2/ acitretin (som läkemedel Neotigason, ett A-vitaminpreparat) 3/ ciklosporin (Sandimmun Neoral ) Metotrexat är ett välkänt och välanvänt läkemedel mot psoriasis sedan 1958 och används även mot psoriasisartropathi (psoriasis med ledbesvär) och äkta ledgångsreumatism. Effekten kommer av en cellhämning av de aktiva blodceller, som anses ligga bakom uppkomsten av psoriasis. För hudbesvären brukar många få effekt inom 2-4 veckor, men ledbesvären kan dröja uppåt 2-3 månader innan full effekt ses. En vanlig veckodos varierar oftast mellan 7,5-15mg (3-6 tabletter). Som bieffekt förekommer bl.a risk för sjunkande blodvärde och förhöjda levervärden. Acitretin är ett A-vitaminlikt läkemedel, som påverkar hudcellernas utmognad. Det har funnits sen 80-talet och har en egeneffekt, som förstärks vid samtidig ljusbehandling. Effekten är snabb vad avser avfjällningen av psoriasisplacken, men för själva läkningen går det lite långsammare. En vanlig dagsdos är ofta 1 kapsel dagligen à 25mg, men dosen är mycket varierande. Som bieffekt ses samma besvär som vid höga doser A-vitamin, dvs en uttorkande effekt på slemhinnor (ffa torra läppar), visst håravfall och ibland förhöjda blodfetter. Ciklosporin är ett läkemedel som används ffa efter transplantationer, för att förhindra avstötning av det nya, inopererade organet. Det har en selektiv mot vissa signalämnen från immunsystemet. Det används mot svårare former av psoriasis och eksem sedan början av 90-talet och dagsdosen bestäms utifrån kroppsvikten (ca 3mg/kg/dag). Det har ofta en snabbt insättande effekt. Läkemedlet krockar med många andra läkemedel och även mot johannesört och grapefrukt, vilket behandlande läkare måste beakta. Som bieffekt ses i början ofta huvudvärk, muskelkramp och bensvullnad. På sikt finns en risk för njurpåverkan, varför dosen hålls så låg som möjligt.

21 21 Biologiska läkemedel Biologiska läkemedel är ett samlingsnamn på läkemedel av humant ursprung, dvs läkemedel som är kopior eller som liknar kroppsegna ämnen. Bland de mest kända läkemedlen inom denna grupp är sannolikt olika hormoner (t.ex könshormoner och kortison), insulin och tillväxthormon. För att förstärka eller ändra det nya, tilltänkta läkemedlets effekt, kan man kemiskt modifiera grundstrukturen något. Numer finns det även sk fusionsproteiner, vilket innebär att man kopplar ihop två kroppsegna ämnen med varandra (proteiner / äggviteämnen) för att uppnå en önskad effekt eller för att öka dess livslängd i kroppen. Dessa nya läkemedel mot psoriasis (och ofta även mot olika reumatiska sjukdomar) har en specifik effekt på kroppens aktiverade immunsystem och blockerar eller hämmar något steg som underhåller uppkomsten av psoriasis. Tre preparat har nu blivit godkända i Sverige för behandling av hudpsoriasis (Enbrel, Raptiva och nu senast Remicade ), och fler är på väg. Dessa läkemedel som grupp är vanligen INTE bättre än redan använda systempreparat som Methotrexate, Neotigason eller Sandimmun. De kan dock för vissa svårt sjuka psoriatiker vara ett alternativ när annan behandling inte fungerar, men generellt sett är de inget förstahandsval. Inget av de nya preparaten har visats kunna bota psoriasis, utan sjukdomen kommer tillbaka när man slutar med behandlingen. Då dessa nya biologiska läkemedel är uppbyggda av stora molekyler/proteiner kan de INTE tas som tabletter eller kapslar, utan måste tillföras kroppen i form av en spruta/injektion i magen (subcutan injektion), i lårmuskulaturen (intramuskulär injektion) eller som ett dropp rakt in i blodomloppet (intravenös infusion). Detta försvårar delvis behandlingen och kan ge problem för patienter och för en ovan sjukvårdspersonal. Dena ena gruppen kallas TNF-alfa-hämmare. Vid psoriasis och vid psoriasisartrit producerar kroppen ett överskott av proteinet TNF-alfa, som är ett signalämne inom immunsystemet som håller inflammationen aktiv i både hud och leder. Hämmar man effekten av detta protein, så lugnar sig både huden och ledbesvären. Dessa läkemedel har redan sedan 1993 börjat användas mot äkta ledgångsreumatism (Reumatoid Artrit, RA) med god effekt och är registrerade i Sverige på denna indikation Det finns i dagsläget tre läkemedel registrerade på den svenska marknaden: Enbrel (indikation hudpsoriasis, psoriasisartrit, RA, m.fl), Remicade (indikation hudpsoriasis psoriasisartrit, RA, m.fl) och Humira (indikationen RA och psoriasisartrit). Den andra gruppen av biologiska läkemedel är T-cells-blockerare. T-cellen är en sorts vit blodkropp, som tillhör immunsystemet och som aktiveras vid psoriasis och håller den immunologiska reaktionen igång både i huden och i lederna vid psoriasis. Raptiva hämmar T-cellen i flera steg (dess aktivering, passagen genom blodkärlen och vandringen ut i huden). Det finns även ytterligare ett preparat (Amevive ) godkänt på den amerikanska marknaden, som fungerar lite annorlunda.

22 22 KOSTEN Kostråd Många med olika kroniska sjukdomar inklusive de med psoriasis försöker på egen hand behandla sig själva med hjälp av kosten eller med kosttillskott / naturmedel. Röda GRÖNSAKER i form av tomater och morötter har enligt en Italiensk studie en viss skyddande effekt mot att psoriasis bryter ut. Den bakomliggande orsaken är osäker, men kan ev bero på deras innehåll av beta-karoten eller andra sk antioxidanter? Beta-karoten finns i röda och gula grönsaker, t.ex morötter. Antioxidanterna ska hämma uppkomsten av reaktiva ämnen i kroppen. Beta-karoten omvandlas i kroppen även till A-vitamin, som i höga doser har en lugnande effekt på psoriasis. I en amerikansk studie med tillägg av höga doser beta-karoten såg man dock ökad (och inte minskad) risk för lungcancer-utveckling, varvid studien avbröts i förtid. Dessa resultat har dock tillbakavisats i andra, jämförande studier. GLUTEN (latinska och betyder lim) är ett äggviteämne, som finns i tre av de svenska sädesslagen, men framför allt i vete- och rågmjöl. Det förekommer inte i havre, bovete, majs och ris. Vid brödbakningen blåses brödets gluten upp till ett skum, och som gör brödet poröst. På 60-talet behandlades psoriatiker med sk kalkondiet (kalkon, grädde och fruktjuicer) och vissa blev bättre i sin sjukdom. Denna diet är fri från gluten. Utifrån dessa observationer har ny forskning visar att vissa psoriatiker har en tyst glutenallergi, som efter strikt glutenfri diet blir bättre i sin psoriasis. Diagnosen ska utredas och verifieras med blodprov och tunntarmsprov innan dietomläggning. Glutenfri kost är en mycket besvärlig diet att hålla, och man ska inte starta själv utan klar diagnos, då det bara är ett fåtal psoriatiker som verkligen har en äkta, bakomliggande glutenallergi. Ett högt innehåll av MARINA FETTER (fiskfetter, sk omega-3-fetter) har en viss lugnande effekt på psoriasis. Eskimåer har en mycket låg förekomst av både psoriasis och hjärt-kärlsjukdomar. Detta har man kopplat till intaget av mycket marina fetter. Det finns även vetenskapligt stöd för detta i studier både vad gäller hud- som ledbesvär orsakade av psoriasis. Däremot ser man ingen effekt på psoriasisutslagen ifall man smörjer med krämer/salvor som innehåller dessa fetter.

23 23 Naturmedel Enligt Konsumentverket använder ca 20 % av Sveriges befolkning regelbundet naturmedel och av detta är det vanligast med Ginseng-preparat (ca 5 %). Svenskarna köper natur- och hälsokostmediciner för ca 1 miljard kronor årligen. Upptäckten att vissa växter och djur hade giftiga eller läkande egenskaper gjordes nog på ett tidigt stadium av människans utveckling. Uppgiften att ta tillvara och föra uppgifterna vidare tillkom medicinmännen, som oftast även var präster, varigenom kunskaperna kom att insvepas av magi och myter. Värt att notera är att ca 25 % av dagens läkemedel kommer direkt eller indirekt från djur- / växtriket. Naturmedel definieras som sådant medel som enligt betryggande erfarenhet vid normalt bruk ej medför hälsorisker för människa eller djur och i vilken den verksamma beståndsdelen är en växt- eller djurdel, ett mineral eller i naturen förekommande bakteriekultur, salt eller saltlösning. Naturmedlen kontrolleras utav Socialstyrelsen, Konsumentverket och Livsmedelsverket. VITAMINER är substanser som är livsnödvändiga för människokroppens normala ämnesomsättning. Dessa kan inte tillverkas (i tillräcklig mängd) i människokroppen varför de måste tillföras utifrån via födan. A-vitamin är livsnödvändigt för en normal utveckling av hud, slemhinnor och för ett normalt mörkerseendet. Trots att psoriatiker inte har A-vitaminbrist har man en viss effekt med mycket höga doser A-vitamin. Utifrån detta har Neotigason (acitretin) forskats fram, som har en god effekt på psoriasis. Det ges i form av kapslar man tar dagligen. Alla A-vitaminlika ämnen är dock gravt FORSTERSKADANDE på kvinnor, och därför rekommenderar man inte gravida kvinnor längre att äta lever (rik på A+Dvitamin). D-vitamin bildas normalt i huden under inverkan av dagsljuset (UVB-ljuset). D- vitamin har hand om kroppens kalk-balans, men påverkar även hudcellernas utmognad. Utifrån detta har Daivonex (ett lokalt verkande D-vitamin mot psoriasis) forskats fram. Det hjälper dock inte att äta vanliga D-vitamintabletter från apotek eller hälsokosten, då kroppen styr sin egen kalkbalans mycket hårt. MINERALER är sk spårämnen, dvs de behövs i liten mängd för att kroppen ska fungera på ett optimalt sätt. Jämför med blomsternäring. En normal kost täcker kroppens behov. Teoretiskt skulle man kunna tänka sig att psoriatiker har brist på koppar och zink, men studier har visat på motsatsen. Inget är dessutom känt att höga doser av något speciellt mineral har någon effekt på psoriasis. I hälsokostaffärerna erbjuds psoriatikerna många olika preparat som Aloe-Vera, Tee Tree Oil mm, men inget av dessa preparat har någon vetenskaplig effekt. En del gillar kosmetiken i krämerna / salvorna. Tyvärr har många gånger revolutionerande naturpreparat visat sig innehållande otillåtna, höga halter kortisonpreparat, och sen dragits in från marknaden.

24 24 FÖREBYGG Att förebygga uppkomsten av psoriasis är svårt. Den sannolikt viktigaste bakomliggande orsaken är arvet, och att påverka detta för egen del går ju inte. Man kan dock för nästkommande generation, dvs för ens egna barn, påverka risken/chansen att de ska få psoriasis, då risken/chansen blir påtagligt högre ifall bägge föräldrarna har psoriasis mot att bara den ene har känd sjukdom (psoriasis). Då det är vanligt att en halsflussinfektion i ungdomsåren gör att sjukdomen bryter ut och även förvärrar en känd psoriasis, bör man inte gå och dra på en halsinfektion utan i stället söka läkarhjälp. Det kan även gälla andra, mer ospecifika infektioner. Rökning, övervikt, högt alkoholintag och stress är skilda faktorer som enskilt enligt en Italiensk studie är riskfaktorer för uppkomst av psoriasis. Detta är faktorer man själv kan påverka i stor grad. Lokalisationen av psoriasisutslagen till armbågar och knän anses delvis bero på att detta är slitageytor, och hudirritationen ger upphov till psoriasis just där. Man har även sett att de som har psoriasis i händerna betydligt oftare har det i sin dominanta hand (t.ex psoriasis i högerhanden hos högerhänta). Är man hantverkare eller använder händerna mycket, kan det vara värt att skydda händerna lite extra för att undvika försämring. Det finns visst stöd för att intag av röda grönsaker i form av tomat och morötter skulle kunna ha en viss skyddande effekt mot att psoriasis bryter ut. Att äta nyttigt med omväxlande kost är aldrig fel. Att däremot drastiskt lägga om kosten till extremkost (extrem vegankost) kan utlösa ledbesvär i form av psoriasisartrit hos psoriatiker. Att även tänka på sin livssituation är aldrig fel. Stress kan utlösa och förvärra psoriasis, men debatten kring detta ämne fortsätter. Att leva sunt, vara lugn, harmonisk och i balans är bara till godo. För PPP-patienter är det en mycket klar koppling till rökning och där rökstopp på sikt är en mycket viktig hjälp till förbättring av sin sjukdom. Har du psoriasisartrit är det viktigt att Du håller Dig i form och tränar muskler och leder på ett skonsamt sätt utan att i onödan slita på lederna. Sjukgymnast och arbetsterapeut spelar en mycket viktig roll vid behandlingen av psoriasisartrit, då de ger smärt- och funktionsbehandling och kan även utprova hjälpmedel och ledskydd, för att Du bättre ska klara vardagens uppgifter.