LäkemedelsNytt. Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Vad skall våra skattepengar användas till?

Transkript

1 I detta nummer: LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Vad skall våra skattepengar användas till? Debatten om läkemedelsnotan pågår hela tiden. I en nyligen publicerad artikel i Landstingsvärlden, uppmärksammade professor Arne Melander, läkemedelsepidemiolog och chef för Nepi, det inkonsekventa med att vi blir så upprörda när pensionspengar förs över till företagsledningar och aktieägare samt slösas bort genom att stora fallskärmar utlöses och bonus utbetalas till direktörer i dåligt skötta företag, samtidigt som skattemedel slösas bort av oss läkare och sjuksköterskor utan att någon reagerar. Varför förskrivs nya dyra läkemedel när gamla, beprövade och bättre läkemedel finns på marknaden? Exempelvis borde förskrivningen av tiazider (Esidrex och Salures) mot hypertoni ökas kraftigt jämfört med förskrivningen av nya och dyrare hypertoniläkemedel. Som skydd mot hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död är tiazider vanligen lika effektiva som de nya läkemedlen på marknaden och kostar bara cirka en tiondel av de nya läkemedlens pris. Alla läkemedelsordförande i Sverige och de lokala experterna inom respektive område har till exempel enats om, att simvastatin skall användas i första hand mot höga blodfetter och att citalopram i första hand skall användas mot depression. Beslutet har fattats efter att vi tagit del av expertisens aktuella kunskap och även av SBU:s nyligen publicerade rapport om behandling av depression. Förskrivningen av dessa rekommenderade läkemedel bör ökas kraftigt. Även vad gäller mätstickor för sockerkontroll kan stora besparingar göras, utan att patientsäkerheten äventyras. Billigare och lika bra stickor som originalen finns på marknaden och besparingar på hundratals miljoner kan göras i Sverige, bara inom sockerkontrollområdet. Landstingsskatten höjs och medarbetare blir uppsagda på grund av landstingets dåliga ekonomi. I detta läge är det angeläget att göra de besparingar som går, utan att patienterna får en sämre läkemedelsbehandling. Jag vet av egen erfarenhet, att det ofta är enkelt att övertyga patienterna att pröva ett nytt kostnadseffektivt läkemedel. Patienterna är nästan alltid positiva till ett byte, om både deras och samhällets kostnad minskar, samtidigt som behandlingen inte blir sämre. Läkemedelsföretagens kostnader för forskning med mera finansieras av deras inkomster under patenttiden och vi måste hålla i minnet att de är bland de mest vinstgenererande företagen på marknaden. Vår uppgift är att se till att patienterna får bästa möjliga läkemedelsbehandling till lägsta möjliga kostnad. Även Läkemedelsindustriföreningens verkställande direktör, Rickard Bergström, har uttalat att Läkemedelsordförandekommitténs (Lok) senaste beslut att rekommendera citalopram i första hand mot depressioner är rimligt. Låt oss hjälpas åt att hålla nere läkemedelsnotan och härigenom få pengar över till vården. Rolf Tryselius, ordf Nordvästra läkemedelskommittén Kvalitetsindikatorer för säkrare läkemedelsbehandling av äldre Karo-Line-fråga: Kan SSRI-preparat ge elstötsliknande utsättningsfenomen? PRESSMEDDELANDE: Läkarna sätter stort värde på Janus webb Nyheter från världskongressen i gastroenterologi i New Orleans ACE-hämmare vid behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt Psykiatriska kliniken, Danderyds sjukhus, inbjuder läkare till Kurs i psykofarmakologi Kalendarium NÖLK 2/9 Temamöte om smärta 7/10 Temamöte om hjärtsvikt 27/10 Temamöte om sömn 11/11 Temamöte om osteoporos 2/12 Temamöte om statiner Lokal: Kevinge Golfklubb kl Separat inbjudan kommer att finnas på Januswebb 8/9 Utbildningseftermiddag: Allmänläkare och webben 27/9 Kritisk läkemeelsvärdering steg 1 heldagskurs 20/10 Utbildningseftermiddag om barnortopedi 28/10 Kritisk läkemedelsvärdering steg 2 heldagskurs 3/11 Utbildningseftermiddag om gynekologi Kalendarium NVLK 14-15/10 Kritisk läkemedelsvärdering, internat för läkare verksamma vid KUS, Solna. Anmälan obligatorisk. 19/10 Tema gynekologi/osteoporos. Lunchmöte kl i matsalen, KUS, Solna 7/12 Tema astma-allergi. Lunchmöte kl i matsalen, KUS, Solna

2 Kvalitetsindikatorer för säkrare läkemedelsbehandling av äldre Socialstyrelsen har i januari i år lämnat en rapport Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. Avsikten med rapporten är att ge läkarna stöd i valet av lämplig läkemedels-behandling hos äldre och därmed göra användningen av läkemedel säkrare och bättre, men också att ta fram indikatorer för att följa upp och mäta kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling. Omfattande användning av läkemedel hos äldre Äldre är den grupp i Sverige som använder mest läkemedel. De som är 75 år och äldre utgör ungefär 9 procent av befolkningen, men svarar för mer än en fjärdedel av läkemedelskonsumtionen. I genomsnitt används i denna grupp fem läkemedel per person och man vet att läkemedelsanvändningen har ökat under 90-talet. Denna omfattande användning av läkemedel innebär en stor risk för läkemedelsinteraktioner och biverkningar och påverkar också följsamheten till ordinationen. Den förändrade känsligheten för läkemedel hos äldre Läkemedlens kinetik (upptag, fördelning, omvandling och utsöndring) påverkas med stigande ålder. Betydelsefulla förändringar i kroppen är en ökad andel kroppsfett, vilket gör att fettlösliga läkemedel som psykofarmaka, sömnmedel och lugnande medel ligger kvar längre i kroppen. Leverns storlek och blodflöde minskar och därmed också dess metaboliska kapacitet. Likaså sjunker njurarnas funktion och därmed påverkas utsöndringen av läkemedel, vilket kan resultera i förhöjda koncentrationer av läkemedel och risk för biverkningar exempelvis av digoxin och många antibiotika. Med stigande ålder kan också känsligheten för ett läkemedel förändras pga förändrad verkan på cellnivå eller förändrad kapacitet i organsystemen, exempelvis är den åldrande hjärnan mer känslig för läkemedel med antikolinerga egenskaper. Också blodtrycksregleringen påverkas, vilket bland annat kan leda till ortostatiska reaktioner med yrsel och balansstörningar eller till och med kognitiva störningar. Detta leder till en ökad känslighet för blodtryckssänkande läkemedel och speciellt då de läkemedel som är blodkärlsvidgande. Då skyddsmekanismerna i magsäckens slemhinna försämras ökar risken för att antiinflammatoriska läkemedel som NSAID kan orsaka blödningar och sår. Denna typ av läkemedel kan också orsaka vätskeretension i kroppen eller leda till njursvikt, på grund av störd genomblödning av njurarna. Mot denna bakgrund har en arbetsgrupp vid Socialstyrelsen, på uppdrag av regeringen, utarbetat ett förslag till indikatorer för utvärdering av läkemedelsbehandlingens kvalitet hos äldre. Läkemedelsspecifika indikatorer Dessa indikatorer beskriver kvalitet avseende typ av läkemedel, dosering, behandlingsregim samt hur läkemedel kombineras med varandra. De är inte avhängiga vilken/vilka diagnoser patienten har, utan är allmängiltiga för äldre. Till preparat som generellt anses olämpliga för äldre räknas bensodiazepiner med lång halveringstid (diazepam, nitrazepam, flunitrazepam) läkemedel med betydande antikolinerga effekter (ex neuroleptika av högdostyp, tri- och tetracykliska antidepressiva teofyllin i peroral form cimetidin kinin 2

3 Har du frågor om läkemedel? RING KaroLine Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset Avd för klinisk farmakologi, Karolinska apoteket, fax: fax: e-post: e-post: Fråga med svar i sin helhet kan beställas från Eva Lilliehöök, Karolinska apoteket tel Fråga: Kan SSRI-preparat ge elstötsliknande utsättningsfenomen? Frågan gäller en kvinna som behandlats med sertralin mer än tre månader på grund av depression. Preparatet trappades ner successivt enligt FASS. Vid utsättning erfar patienten elstötsliknande ilningar vid vissa kroppsrörelser. Symtomen fortgår minst tre veckor efter seponering. Svar: Elstötsliknande symptom finns beskrivna som utsättningsfenomen vid seponering av paroxetin och sertralin. I ett arbete beskrivs en 22-årig man som behandlats med sertralin (upp till 150 mg/dag) under 5 månader på grund av depression. På grund av biverkningar trappas sertralin ut långsamt under 8 veckors tid. Dagen efter den sista dosen erfar patienten återkommande, sekundlånga, elektriska stötar genom kroppen. Stötarna beskrivs som kraftiga men successivt avtagande i styrka. Tretton veckor efter avslutad behandling var patienten besvärsfri. Vid sökningar i svenska biverkningsdatabasen SWEDIS i juni 2004 återfinns flera liknande fall. Diagnosspecifika indikatorer och kriterier Läkemedelsanvändningen vid tolv vanliga diagnoser hos äldre har analyserats med utgångspunkt från ändamålsenlighet och risker. Diagnoserna var hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, kroniskt förmaksflimmer, hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, typ2-diabetes, esofagit och ulkusjukdom, urinvägsinfektion, artros, demens, depression och sömnstörning. För varje diagnos definierades läkemedelforts från sid 2 Dessa preparat har hög risk för biverkningar och bör endast användas om särskilda skäl föreligger. Till preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell indikation räknas NSAID, opioider, neuroleptika, protonpumpshämmare, digoxin, loopdiuretika och SSRI. SSRI med förhållandevis kort halveringstid, såsom paroxetin och sertralin, är förknippade med högre frekvens utsättningssymtom än till exempel fluoxetin. Höga doser och behandling under lång tid ökar också risken. Sammanfattning: Elstötsliknande symtom finns beskrivna som övergående utsättningsfenomen vid seponering av paroxetin och sertralin. Pauline Raaschou, Sigurd Vitols Avd för Klinisk Farmakologi, KUS-Solna Referenslista kan erhållas från författarna. Tillägg: Dessa utsättningssymtom skall inte förväxlas med abstinens. SSRI-preparat saknar tillvänjande farmakologiska egenskaper (toleransökning, rus-effekt, känsla av begär etc) och kan därför inte klassificeras som tillvänjande. Lena Flyckt sanvändning som rationell, irrationell och olämplig/riskfylld. Exempelvis anges kalciumantagonister med negativ inotrop effekt som olämplig/riskfylld behandling vid hjärtsvikt eftersom de kan försämra en hjärtsvikt, medan ACE-hämmare, betablockerare och diuretika anges som rationell behandling vid samma diagnos. Som en olämplig/riskfylld behandling vid demens anges läkemedel med betydande antikolinerga effekter, då dementa uppvisar större känslighet för dessa preparat. En fullständig genomgång av Socialstyrelsens förslag på läkemedelsspecifika och diagnosspecifika indikatorer återfinns i rapporten i sin helhet på Maria Samuelsson-Almén 3

4 PRESSMEDDELANDE Läkarna sätter stort värde på Janus webb De flesta Stockholmsläkare känner till webbplatsen janusinfo.se. De använder den frekvent och ger innehållet utmärkt betyg. Det visar en nyligen avslutad enkätundersökning om Janus webb och läkemedelsinformation på internet. I undersökningen analyserades enkätsvar från 354 läkare i Stockholms län. Åtta av tio uppger att de känner till Janus webb. I stort sett samtliga husläkare i studien har hört talas om Janus webb. Hälften av dem som känner till Janus använder webbplatsen minst någon gång i månaden och en fjärdedel besöker den en till flera gånger i veckan. Det totala besöksantalet på Janus webb är cirka per månad, vilket är en fördubbling jämfört med förra våren. Av enkätsvaren framkom att nästan samtliga läkare har tillgång till internet på arbetsplatsen, och att tre av fyra läkare tycker att det är mycket bra eller bra att använda internet för att nå producentobunden läkemedelsinformation. När läkarna i undersökningen listar vilka webbplatser de använder för att hämta läkemedelsinformation, är Janus en av de tre mest besökta sajterna. De andra två är Läkemedelsverkets webbplats och fass.se. Mycket bra intryck Läkarna är också nöjda med innehållet på Janus webb. Nio av tio användare tycker att det övergripande intrycket är bra eller mycket bra. Hälften av användarna upplever att de har mycket eller ganska stor nytta av webbplatsen. Figur. Svar på fråga 11: Vilket är ditt övergripande intryck av innehållet på Janus webb? Andel i procent. De tjänster som används av flest läkare är Interaktioner, Nya läkemedel och Expertgruppsutlåtanden. Läkemedel och fosterskador respektive Läkemedel och amning nyttjas av något färre läkare, men är de tjänster som anses ha störst värde när de används. Föredömligt lätt att använda, mycket samlat på ett ställe och mycket bra stöd i det kliniska arbetet är några av kommentarerna från läkarna om Janus webb. Fotnot: Janus webb, är Stockholms läns landstings webbplats för producentobunden läkemedelsinformation. För ytterligare information kontakta Ulrika Nörby, redaktionschef, tel eller Margaretha Julander, förvaltningschef, tel Fakta om undersökningen Undersökningen är utförd av företaget Inregia AB och omfattade husläkare, verksamhetschefer i primärvården, läkare vid medicinkliniker, AT-läkare samt ST-läkare inom allmänoch internmedicin. Enkäten skickades till 714 läkare. Svarsfrekvensen var 51 procent. Syftet var att få en uppfattning om kännedom och användning av Janus webb bland förskrivare i Stockholms läns landsting som en del i en större utvärdering. Enkätundersökningen ska nu följas upp med fokusdiskussioner, för att få veta hur Janus webb kan bli ännu bättre. 4

5 Nyheter från världskongressen i gastroenterologi Digestive Disease Week 2004 i New Orleans Digestive Disease Week är årets tongivande händelse inom gastroenterologin. Här debatteras aktuella frågor och nya behandlingsresultat redovisas. Även retrospektiva bedömningar görs huruvida behandlingsprinciper är försvarbara gentemot det allmänna kostnadsläget inom sjukvården och de rättigheter i fråga om behandlingsval som patienten med fog kan begära. Under det gångna året 2003 har kunskaperna om många gastroenterologiska problem utvecklats och behandlingarna spetsats. Ett av de viktigaste stegen framåt har varit behandlingen av de inflammatoriska tarmsjukdomarna, särskilt Crohns sjukdom, där vi idag har helt nya behandlingsprinciper i form av biologiska läkemedel och humaniserade antikroppar i vår hand. Behandling med infliximab (Remicade) vid Crohns sjukdom visade i Accent II-studien positiv behandlingseffekt gentemot konventionell behandling med minskad incidens av svåra komplikationer. Detta innebär att infliximab idag är ett behandlingsalternativ jämfört med glukokortikoider i USA där man på grund av det allmänna viktproblemet inom populationen har en överhängande risk för utveckling av diabetes. Gastroenterologins stora problem är de gastrointestinala blödningarna, främst från ulcerationer. Man redovisade att kombinationsbehandling med terapeutisk endoskopi i form av fokal koagulering kombinerat med injektion av adrenalin givet tillsammans med kontinuerlig infusion av protonpumpshämmare innebar överlägsna behandlingsresultat. För att uppnå optimal trombocytfunktion och hemostas krävs intragastriskt ph>6, vilket endast låter sig göras med protonpumpshämmare i kontinuerlig infusion. Tilläggsbehandling med misoprostol (Cytotec) kunde också ges med 200 mikrogram x 4. Eradikering av Helicobacter pylori diskuterades dock som tveksam eftersom man generellt idag endast har förekomst av H. pylori i befolkningen på 17 procent. Det finns heller inget som talar för att H. pylori potentierar blödning orsakad av NSAID. Mag-tarmkanalens fysiologi har allt mer kommit i fokus som en möjlig punkt för att attackera med läkemedel och därmed skapa behandlingsmöjligheter mot till exempel obesitas. En av de mest betydelsefulla kunskaperna är att obesitas är en orsak till nonalcoholic steatohepatitis (NASH) och småningom levercirros som är en av de vanligaste orsakerna till levertransplantation idag. Epidemiologin inom området visar idag att 25 procent av populationen i USA har BMI>30 (= fetma). Till detta kommer att man ser en utvecklingstrend för övervikt som förvånansvärt nog inte drabbar de lindrigt överviktiga utan istället de med kraftig övervikt. Man noterar att andelen överviktiga inom befolkningen ökar mest för de med BMI>50! Dietbehandling anses svår och enda botemedlet idag är kirurgi. Erfarenheterna från dietbehandling visar dock att denna kan användas förebyggande och att låg-kolhydratdiet ger bättre resultat än lågfettdiet (jfr Atkins diet). Det finns en intressant fysiologisk förklaring i mag-tarmkanalen mot utveckling av obesitas. Personer med övervikt har en generellt låg frisättning av tarmhormoner med bromsande effekt på ventrikelns tömningsfunktion. Detta innebär en snabb tömning och sannolikt snabb absorption av näringsämnen och helt naturligt också ett kort intervall till hunger och nästa måltid, alltså en ond cirkel. Denna observation gäller för både glukagon-lik peptid-1 (GLP-1) och peptid YY (PYY) som bägge frisätts från tarmen efter måltid och har en bromsande effekt på ventrikelns tömningshastighet ( ileal brake ). Genom detta har mag-tarmkanalens hormoner kommit att framstå som intressanta modeller för framtida utveckling av läkemedel mot obesitas. Fettvävens betydelse som hormonellt organ belystes genom data på leptin som frisätts från magsäcken efter måltid, men har en osäker betydelse för den centralnervösa mättnadskänslan. Adiponectin tilldrar sig stort intresse och anses idag vara ett av de vanligaste proteinerna i plasma. Den metaboliska rollen 5

6 av adiponectin är att motverka insulinresistens. Ett kuriosum är att behandling med adiponectin visade sig ha en leverskyddande effekt och minska utvecklingen av fibros. Om detta kan minska problemet med utveckling av levercirrhos och på sikt gastrointestinala varixblödningar återstår att se. Breda satsningar görs idag på att få fram läkemedel mot irritabel tarm (IBS). Huvudsakligen har dessa effekter på mag-tarmkanalens 5-HT/serotonin neurotransmission. Dessa preparat har i vissa fall visat sig uppvisa tidssamband med ischemisk colit utan att något övertygande kausalsamband har kunnat visas. Data presenterades med en tre gånger ökad risk för kärlskador i tunntarm och colon epidemiologiskt studerat under 3 miljoner patientår. De redovisade resultaten kan tala för att ischemisk tarmskada kan vara en del av grundsjukdomen, snarare än en biverkan av läkemedelsbehandlingen. Sammanfattningsvis var årets DDW inriktat på optimering av redan etablerade behandlingsmetoder. De stora symposierna och stateof-the-art fokuserade på meta-analyser både som enskilda redovisningar och kumulerade meta-analyser. Detta är de basala kunskaper som ligger till grund för Cochrane-biblioteket. Med kumulerad meta-analys kunde man klart visa när tiden var mogen för konsensus avseende behandling och hur detta då följdes av expertisen på området. New Orleans Per M Hellström Professor i gastroenterologi och hepatologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna ACE-hämmare lika bra som angiotensin-ii-antagonist (ARB) vid behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt VALIANT, VALsartan In Acute myocardial infarction Behandling med ACE-hämmare har i flera stora studier (SAVE, TRACE, AIRE) visat effekt på mortalitet och morbiditet efter hjärtinfarkt, komplicerad av kliniska tecken på svikt och/eller nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Syftet med VALIANT var att studera om behandling med valsartan, en angiotensin-ii-antagonist (ARB) ensamt eller i kombination med captopril, skulle resultera i bättre överlevnad än behandling med enbart captopril (ACEhämmare). Studien genomfördes på patienter med genomgången hjärtinfarkt (inom 0,5-10 dagar) med kliniska och radiologiska tecken på hjärtsvikt och/eller nedsatt vänsterkammarfunktion (ejektionsfraktion <40 %). Uppföljningen var 24,7 månader. Totalt inkluderades patienter, vilket gör studien till en av de största publicerade postinfarktstudierna. Behandling Patienterna randomiserades till någon av de tre alternativen 1. Valsartan (startdos 20 mg, måldos 160 mg x 2). 2. Kombinationsbehandling (startdos valsartan 20 mg, captopril 6,25 mg, måldos valsartan 80 mg x 2, captopril 50 mg x 3). 3. Captopril (startdos 6,25 mg, måldos 50 mg x 3) Resultat Mortaliteten var likvärdig i de tre behandlingsarmarna, 979 (19,9 %) i valsartangruppen jämfört med 958 (19,3 %) i captoprilgruppen och 941 (19,5 %) i kombinationsgruppen (Figur A). Även sekundär effektvariabel (kardiovaskulär död, infarkt respektive hospitalisering för hjärtsvikt) var likvärdig i behandlingsgrupperna: (31 %), (32 %) respektive (31 %) av patienterna i respektive grupp (Figur B). Biverkningar, som ledde till utsättande av medicineringen (se Tabell). Lågt blodtryck som ledde till ändring av dosen eller avbry- 6

7 tande av behandling var vanligast i den kombinationsbehandlade gruppen (20,1 %), men signifikant vanligare i valsartangruppen (16,5 %) än captoprilgruppen (12,7 %). Även njurpåverkan, som ledde till dosändring, var vanligare i den kombinationsbehandlade gruppen (6,1 %) och valsartangruppen (6,0 %) än i captoprilgruppen (3,8 %). Som förväntat var hosta vanligast i captoprilgrupperna. Tabell. Biverkan (%) som orsak till utsättande av läkemedel. Valsartan Valsartan Captopril + Captopril Hypotension 1,4* 1,9 0,8 Njurrelaterad 1,1 1,3* 0,8 orsak Hosta 0,6* 2,1 2,5 Någon 5,8* 9,0* 7,7 biverkan * p<0,05 jämfört med captopril Kommentar VALIANT indikerar, att behandling med captopril är likvärdig med behandling med valsartan. Mot bakgrund av betydligt större säkerhetsdata och betydligt lägre pris är captopril (ACE-hämmare) fortfarande förstahandsalternativ hos patienter med tecken på hjärtsvikt efter hjärtinfarkt. Intressant var att kombinationsbehandling gav, till en högre kostnad, mer biverkningar och ingen positiv effekt. Hos patienter med svikt efter infarkt, som inte tål ACE-hämmare, kan man använda ARB. Man har nu åter visat att äldre, billigare behandling är väl så bra som nyare, dyrare. Sven V Eriksson När du söker producentobunden läkemedelsinformation Här hittar du KLOKA LISTAN, ett interaktionskapitel, ett stort antal länkar (exempelvis till Läkartidningen och Läkemedelsboken) och annan värdefull information kring läkemedel. 7

8 FoUU-sektionen vid Psykiatriska kliniken, Danderyds sjukhus inbjuder läkare till Kurs i psykofarmakologi Seminarierna är i första hand riktade till överläkare och ST-läkare inom såväl öppensom slutenvårdspsykiatri samt primärvård. Kursen kommer att ges på onsdagar 22,29/9, 6,13,20,27/10, 10,17/11 kl samt 24/11 kl på FoUU-sektionen, Stora Föreläsningssalen, Psykiatriska kliniken, hus 38, plan 1, Danderyds sjukhus Avslutning den 2 december 2004 Kursen omfattar följande: Vårt förhållande till läkemedelsindustrin Sten Jacobson, chefläkare, NLPO Profylaktisk behandling vid Affektivt syndrom Alexander Mathé, professor Antidepressiva Björn Mårtensson, universitetslektor Etnofarmakologi Batja Håkansson, överläkare Anxiolytika Christer Allgulander, lektor, överläkare Farmakologisk behandling hos äldre Anne Tham, docent Placebo Per Borgå, med dr Optimal användning av antipsykosmedel Anders Berntsson, chefsöverläkare Transmittorsystem och antipsykosläkemedel Anna-Lena Nordström, docent Kursen har plats för 30 deltagare. Kostnad kronor, exklusive moms. Upplysningar om kursen lämnas av utbildningsledare Agneta Bagge, tel agneta.bagge@psyk.nlpo.sll.se Anmälan senast 5 september till FoUU-sektionen, fax LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf Nordöstra Läkemedelskommittén Avd för klinisk farmakologi, KUS-Solna Chefredaktör INGVAR KRAKAU, distr läkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN, informationsläkare Nordvästra Läkemedelskommittén, Borgmästarvillan Stockholm, tel: maria.samuelsson-almen@nvso.sll.se Övriga i redaktionskommittén ANETTE ALLHAMMAR, distr läkare, sekr NVLK MARGARETA DENKERT, apotekare SVEN V ERIKSSON, kardiolog LENA FLYCKT, psykiater CHRISTINA GIP, geriatriker SEHER KORKMAZ, klin farmakolog ANDERS NILSSON, distr läkare EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: margareta.lindborg@chello.se Distribution MICHAEL CARLSSON tel , fax michael.carlsson@medicarrier.sll.se Läkemedelsnytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information Stockholms läns landsting 8