Klimatstrategi med Energiplan Söderköping

Transkript

1 Klimatstrategi med Energiplan Söderköping Antagen av kommunfullmäktige

2 Förord Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. I enlighet med Kommunfullmäktiges beslut har denna klimatstrategi med energiplan tagits fram. I Söderköpings kommun har en ledningsgrupp och en arbetsgrupp arbetat med planen. Ledningsgruppen har bestått av kommunchef, tekniskchef, ekonomichef, samhällsbyggnadschef, fastighetsförvaltare, energi- och klimatrådgivare och planerare/utredare tekniska förvaltningen. Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från de flesta nämnder samt en konsult. Söderköpings kommun har medverkat i ett regionalt energiplaneringsprojekt som startade våren Det har varit ett samverkansprojekt mellan Regionförbundet Östsam, som projektägare, och Linköpings universitet. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket. Samarbetet har bland annat resulterat i lokala workshopar. Karin Westerberg och Mikael Sonesson från Linköpings universitet, med Jenny Ivner som huvudansvarig, har hållit i trådarna och sett till att workshoparna i Söderköping har fallit mycket väl ut. Energikontoret har övertagit och påbörjat ett uppföljningsprojekt kring det fortsatta energistrategiska arbetet i regionen. Projektets mål är att ta fram en handlingsplan för regional stöttning gentemot varje kommun i länet, samordna åtgärder med andra kommuner och identifiera gemensamma projekt att söka bidrag för. Söderköpings kommun har beviljats stöd av Energimyndigheten för att arbeta med en strategi för energieffektivisering under åren Detta dokument gäller fram till 2014 för att följa samma tidsperiod som det beviljade energieffektiviseringsstödet (EES). Söderköping april 2012 Anna-Lena Johansson Tekniska förvaltningen Antagandehandling

3 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Vision för Söderköpings kommun Styrande dokument Vad är vad? Klimatstrategi och energiplan Statistik möjligheter, svårigheter och brister Nationella och regionala klimat- och energimål Söderköpings klimat- och energimål Organisation i Söderköping Åtgärder och uppföljning SÖDERKÖPINGS KLIMATSTRATEGI Bakgrund Förhållningssätt, tänkbara åtgärder och några räkneexempel Utsläppsdata Söderköping SÖDERKÖPINGS ENERGIPLAN 23 Bilaga 1: Nulägesbeskrivning Bilaga 2: MALL Handlingsplan för miljöåtgärder och underordnade dokuments åtgärder Bilaga 3: Förslagsbank med åtgärder Bilaga 4: Ordlista Bilaga 5: Omsorg om miljön Antagandehandling

4 Sammanfattning Energianvändningen i Söderköpings kommun var under år 2008 drygt kwh per invånare och år. Knappt 40 procent kom från fossila bränslen (bensin, diesel, eldningsolja 1(ofta kallad villaolja) och gasol). Under 1990-talet fram till 2008 har den totala användningen av fossila bränslen minskat med cirka MWh i Söderköping. Det motsvarar en års-uppvärmning för genomsnittsvillor. Den minskade användningen av eldningsolja 1 är den stora orsaken till att den fossila bränsleanvändningen har minskat. Söderköping arbetar för att uppnå de övergripande nationella energi- och klimatmål som riksdagen har satt upp. De grundar sig på EU:s så kallade mål, som kort beskrivet innebär att; till år 2020 ska utsläppen av koldioxid minska med 20 procent, energianvändningen minska med 20 procent och den förnybara energin öka med 20 procent, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. För att vi, och kommande generationer, ska få ett hållbart samhälle behöver vi göra omställningar med avseende på klimat och energianvändning. Antagandehandling

5 1. Inledning Detta dokument innehåller en inledning och delarna Söderköpings klimatstrategi och Söderköpings energiplan. Till detta dokument hör fem bilagor; en nulägesanalys över Söderköpings energianvändning, en mall för framtagande av handlingsplan, en lista över olika åtgärdsförslag, en ordlista som förklarar centrala ord och begrepp inom klimat- och energiområdet samt Linköpings kommuns dokument Omsorg om miljön som innehåller 44 åtgärdsförslag för den kommunala organisationen. 1.1 Bakgrund Klimatet har förändrats under de senaste 150 åren och konsekvenser följer av förändringen. Det sker bland annat en snabbare höjning av medeltemperaturen på jorden än tidigare och som en följd av detta sker en höjning av världshavens vattennivåer. Det sker också förändringar av nederbördsförhållanden som leder till extrem torka eller översvämningar. De flesta är överens om att klimatförändringen beror på att koldioxid och andra så kallade växthusgaser släpps ut i atmosfären från människans olika verksamheter. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Atmosfärens halt av växthusgaser ökar på grund av utsläpp av långlivade växthusgaser. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid som finns naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är metan, dikväveoxid, svavelhexaflourid och flourföreningar (flourkolväten och flourkarboner) 1. Den gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser är koldioxidekvivalenter CO 2e och används för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp, se bilaga 4 ordlista. Globala klimatprognoser visar att utan mycket kraftiga utsläppsminskningar kommer den globala medeltemperaturen att stiga mer än två grader jämfört med förindustriell nivå. Ökar temperaturen mer bedöms riskerna för mer omfattande och allvarliga effekter stiga kraftigt. Med detta i åtanke måste varje individ måna om vår jord och på alla sätt, genom små eller stora insatser verka för ett mer hållbart samhälle. För att kunna hushålla med de ändliga resurserna krävs det att vi bland annat skaffar oss en medvetenhet om hur vår energianvändning ser ut. 1.2 Syfte Syftet med klimatstrategi med energiplan är att visa Söderköpings ambitioner och viljeinriktning att verka för ett hållbart samhälle, att beskriva hur vi använder energiresurserna, att arbeta mot uppsatta klimatmål, att arbeta mot uppsatta energieffektiviseringsmål, och att uppfylla lagkravet om kommunal energiplanering. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. Energimyndigheten ansvarar för tillsyn av lagen. Detta dokument ersätter energi- och klimatpolicydokument och tidigare energiplaner. 1 xthusgaser.4.4b00b7db11efe58e66b html Antagandehandling

6 1.3 Vision för Söderköpings kommun Söderköping Vision är visionen om det goda livet! Det innebär bland annat en hållbar utveckling för människor och miljö. Kommunledningen, politiker och tjänstemän har enats om att tydligt visa att visionen är vägledande i allt planeringsarbete inom organisationen, såväl i budgetarbetet och annat planarbete. 2 Finns att läsa på eller kontakta Infokontoret Stinsen Antagandehandling

7 1.4 Styrande dokument Idag finns det antagna dokument Miljöprogram för Söderköping för perioden Kommunfullmäktige Det finns också ett naturvårdsprogram som är framtaget i oktober Miljöprogrammet är överordnat övriga dokument. Det eventuellt tillkommande kostpolitiskt program har placerats under klimatstrategin. De utmaningar som följer med förväntade klimatförändringar förs ingen diskussion kring i detta dokument utan sådant resonemang kan lämpligen föras i kommunens översiktliga planering. Nedanstående struktur bör finnas i alla strategier, program och planer som handlar om miljö och underställda områden. Detta för att tydliggöra hierarkin. De områden som hanteras i detta dokument är kursiverade. Miljöprogram 16 punkter/målområden: 1-7, 9 och 15 Naturvårdsprogram Punkt/målområde: 8, 10-13, 16 Klimatstrategi Punkt/målområde 1. Begränsad klimatpåverkan Avfallsplan Punkt/målområde:15 Energiplan Plan enligt energieffektiviseringsstöd Eventuellt kommande Kostpolitiskt program Miljöprogram 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 9. Grundvatten av god kvalitet 15. God bebyggd miljö Naturvårdsprogram 8. Levande sjöar och vattendrag 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 16. Ett rikt växt- och djurliv Antagandehandling

8 1.5 Vad är vad? Klimatstrategi och energiplan Vad är klimat? Klimat definieras enligt SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) som en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara "observeras" indirekt, genom insamling och analys av väderobservationer under en längre tid. 3 Vad är strategi? En strategi är översiktlig och handlingsriktningar och överordnade. Den pekar ut långsiktiga mål. Vad är energi? Energi definieras enligt Energimyndigheten som rörelse eller förmåga till rörelse 4 Vad är en plan? En plan är här ett dokument som beskriver vad vi planerar att genomföra och hur vi följer upp Antagandehandling

9 1.6 Statistik möjligheter, svårigheter och brister Tillförlitlig, aktuell och lättförståelig data - statistik är ett användbart verktyg för att bland annat få en beskrivning av nuläget, att kunna göra jämförelser och att kunna se förändringar över tid. Det finns en del pålitlig och tillgänlig data för Söderköping som är till hjälp i klimatoch energiarbetet. Energimyndigheten, SCB (Statistiska Centralbyrån), Naturvårdsverket, RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) inser att det finns svårigheter med att leverera tillförlitliga utsläppsdata på kommunal nivå. Utsläpp av växthusgaser mäts på nationell nivå enligt nationella riktlinjer. Dessa uppgifter är i flera fall svåra att bryta ned på kommunal nivå. Andra faktorer som försvårar är bland annat SCB:s sekretess, enligt lag får SCB inte röja uppgiftslämnare som lämnar data i statistiksyfte. Med anledning av detta ska utsläppsdata på kommunal nivå som redovisas som totalutsläpp beaktas med stor försiktighet. Däremot anses utsläppsdata för transporter och industriprocessdata som tillförlitliga på kommunal nivå. Ett annat problematiskt område/behov som finns är att energi- och klimatstatistik behöver knytas ihop närmare. I kommunerna hör energi- och klimatarbetet ihop, som det är nu presenteras utsläpp på RUS och energi på SCB i KRE (Kommunal och Regional energistatistik) Uppgifterna behöver dessutom vara direkt översättningsbara mellan energi och utsläpp. De nationella energi- och klimatmål som också är Söderköpings utmaning att jobba mot, eller snarare med, grundar sig på jämförelser med 1990 års utsläppsnivåer och dessa är i dagsläget inte jämförbara med dagens data. Tillgängligheten av statistik har lång släptid vilket ger svårigheter att snabbt kunna se och följa upp de åtgärder som har gjorts. På nationell nivå finns utsläppssiffror i december året efter utsläppsåret, och fem månader senare blir dessa tillgängliga på läns- och kommunnivå 5 Det tar med andra ord nästan 1,5 år innan utsläppsstatistik finns presenterad på Söderköpingsnivå. Hur mäter vi hur har vi gjort? Nulägesbeskrivning, som visar energianvändning och energiproduktion, se bilaga 1, grundar sig i valda delar på statistik från SCB i övrigt har data efterfrågats hos myndigheter och olika företag, se referenslista bilaga 1. Utsläppsdata presenteras i kapitel 2 och måste beaktas med försiktighet. Men det är ändå den utsläppsdata vi ändå använder oss av, det är den bästa som finns tillgänglig. Brister och svagheter i nulägesbeskrivningen, se bilaga 1(kommunen som organisation) Lokaler: Ytförändring över tid Färdtjänst: Körsträckor, drivmedel typ och åtgång Skolskjuts: 1 av 6 entreprenörers körsträckor och drivmedel typ och åtgång Tjänstefordon: Körsträckor, drivmedel åtgång Privata fordon i tjänsten: Drivmedel typ och åtgång Antagandehandling

10 1.7 Nationella och regionala klimat- och energimål Nationella mål Den svenska klimatstrategin har främst inriktat sig på att minska utsläpp av växthusgaser. Det är minst lika viktigt att anpassa samhället till effektiv energianvändning. Den nya klimatpolitiken kommer till utryck i propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik" som antogs av riksdagen i juni Målen i propositionerna fram till år 2020 är en direkt anpassning till EU:s mål 6 och lyder: Klimatutsläppen ska minska 40 procent. Målet avser den icke handlande sektorn, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri mm. Mål för stora industrier och energiproduktion sätts gemensamt inom EU 50 procent av den totala energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor Energianvändningen ska bli 20 procent effektivare jämfört med år 2008 Med effektivare energianvändning avses minskad energiintensitet i samhällsekonomin 10 procent förnybar energi i transportsektorn Regionala mål De regionala målen ansvarar Länsstyrelsen för. Här följer en sammanställning av de miljömål som hittills har satts upp i vår region, de är hämtade från Här är vi nu! mål i sikte Länsstyrelsen håller på att arbeta fram nya mål. För gällande mål se länsstyrelsens hemsida 8. Minskade utsläpp av växthusgaser För perioden ska utsläppen av växthusgaser som medelvärde vara minst fyra procent lägre än 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. Det är troligt att vi når det regionala målet. Minskad elförbrukning inom industrin 2010 ska elförbrukningen inom industrin ha minskat och för respektive bransch ligga i nivå med eller vara lägre än förbrukningen inom övriga EU-länder. (Länseget mål) Det regionala delmålet är inte uppnått. Minskad förbrukning av el och fossila bränslen för uppvärmning 2010 ska förbrukningen av elenergi och fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler ha minskat med 30 procent jämfört med år (Länseget mål) Det regionala delmålet är uppnått. Minskad förbrukning av fossila bränslen för transporter 2010 ska transportsektorns årliga förbrukning av fossila bränslen ha minskat med 25 procent jämfört med år (Länseget mål) Det regionala delmålet är inte uppnått. 6 Fram till år 2020 ska utsläppen av koldioxid minska med 20 procent, energianvändningen minska med 20 procent och förnybar energi öka med 20 procent, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer Antagandehandling

11 1.8 Söderköpings klimat- och energimål Mål till och med Minska energianvändningen inom den kommunala organisationen med minst 11, 2 procent. Basår Minska Söderköpings totala koldioxidutsläpp med ton (cirka 6, 5 procent) under perioden Medverka till att minska energianvändning i Söderköping, utom den kommunala organisationen 4. Kartläggning för att få fram den genomsnittliga Söderköpingsbons koldioxidutsläpp (utom offentlig konsumtion). 5. Kartläggning av den kommunala organisationens drivmedelsanvändning Mål till procent av kommunens totala energi ska vara förnybar 2008 var andelen 21 procent 7. Energianvändningen per Söderköpingsbo ska minska med 20 procent Basår Söderköpingsbon ska minska sina utsläpp med 500 kg CO 2e /pers jämfört med 2014-års nivå procent av den kommunala organisationens motordrivna transporter ska drivas med förnybar energi 10. Vart fjärde nybyggt bostadshus ska vara minst passivhus 11. All köpt el inom den kommunala organisationen ska vara grön el 12. Det ska finnas minst ett biogastankställe inom kommunen 13. Det ska finnas tydliga miljö- och klimatkrav i all offentlig upphandling Mål 4 bidrar till att uppfylla mål 8 Mål 5 bidrar till att uppfylla mål 9 Mål 10, 11 och 12 bidrar till att uppfylla mål 2, 6, 8 Antagandehandling

12 Några exempel på möjliga åtgärder, se även kapitel 2.2 Korta interna bilresor byts mot cykel/gång, bidrar till att uppfylla mål 1, 2, 7 och 8 Bilresor, exempelvis pendling Norrköping - Söderköping byts mot kollektivtrafik, bidrar till att uppfylla mål 2, 3, 7 och 8 Användning av vindkraft, bidrar till att uppfylla mål 2, 6 och 8 Beteendeförändringar bidrar till att uppfylla mål 1, 2, 3, 5, 6 och 8 Exempelvis: Sparsam körning och Handla klimatsmart Upphandlingskrav av fordon (förnybar energi) bidrar till att uppfylla mål 9 och 13 Antagandehandling

13 1.9 Organisation i Söderköping Här beskrivs den organisation som arbetar med klimat- och energi frågor. Tekniska nämnden är ansvarig för det övergripande energi- och klimatarbetet i kommunen. Men det är respektive nämnd som årligen sätter upp tydliga klimat- och energimål och beslutar för sin respektive handlingsplan. Beredning av klimat- och energifrågor sker i styrgruppen KLEN (klimat och energi) och i den befintliga energiarbetsgruppen. KLEN utgörs av kommunledningsgruppen. Eftersom styrgruppen och/eller arbetsgruppen består av tjänstemän från alla nämnder fungerar de grupperna lämpligen som en kanal till den egna nämnden där beslut tas om mål och handlingsplan. Viktiga framgångsfaktorer för klimat- och energiarbetet är att relevanta resurser tillsätts, något som bör bevakas i budgetarbetet. Det är också viktigt att mål och åtgärder implementeras i alla verksamheter, att åtgärderna står i proportion till mål och att de kan följas upp och utvärderas Åtgärder och uppföljning Skillnader klimatåtgärder energiåtgärder Det är viktigt att klargöra att det finns skillnader mellan klimat- och energiåtgärder. En klimatåtgärd innebär en minskad belastning på klimatet. En energiåtgärd innebär att man minskar energianvändningen. En klimatåtgärd är alltså inte alltid en energiåtgärd. En klimatåtgärd kan till exempel vara att byta bränsle från fossilt till förnybart, det minskar utsläppen som påverkar klimatet men innebär inte att man minskar energianvändningen. En energiåtgärd får oftast positiva klimateffekter eftersom man minskar energianvändningen även om energikällan inte är den mest klimatsmarta. Klimat Vilka klimatåtgärder som ska genomföras varje år bereds av KLEN och energiarbetsgruppen. Efter framtagning av åtgärder tas handlingsplan fram av ansvarig förvaltning och förankras politiskt på respektive nämnd samt rapporteras till tekniska förvaltningen. Klimatåtgärderna följs upp årligen genom redovisning av den utsläppsreducering som åtgärden genererade. I vissa fall kan tillförlitliga beräkningar göras, i andra fall måste förmodligen ett flertal antaganden göras som bidrar till att osäkerheten i redovisningen blir högre. Lämpliga och tillförlitliga klimatindikatorer är i dagsläget svåra att ta fram. Det kan därför vara lämpligare att fokusera på vilken utsläppsreduktion valda åtgärder genererar. Se även kapitel 1.5. Till uppföljning används mall enligt bilaga 2. Varje åtgärd redovisas efter avslut, eller om åtgärden pågår under flera år sker redovisning årligen på respektive nämnd samt rapporteras till tekniska förvaltningen. Antagandehandling

14 Energi Vilka energiåtgärder som ska genomföras under finns i kapitel 3 tabell 2. Energiåtgärderna följs upp och rapporteras till energimyndigheten varje år i mars månad under åren Energimyndigheten tar fram ett antal indikatorer utifrån inrapporterade data som sedan kommer att redovisas årligen. Regionförbundet Östsam startade under december 2012 upp ett projekt vars syfte är att åstadkomma en regional samordning kring vilka energiindikatorer som ska användas för att följa upp Östergötlands kommuners energiplaner, dels för att jämföra och analysera utvecklingen av energianvändningen och dels emissioner från energianvändningen. Energimyndigheten och Regionförbundet Östsams indikatorer kompletterar varandra. Till uppföljning används ej mall enligt bilaga 2. Energiindikatorer redovisas årligen på SKL:s hemsida så snart de har tagits fram av Energimyndigheten respektive Regionförbundet Östsam. Förslag och tips på åtgärder att välja bland, se bilaga 3 Bilaga 3 är en förslagsbank med åtgärder som kan används som de är eller som uppslag till nya åtgärder! Hur följs våra mål upp? Respektive förvaltning gör handlingsplaner/uppföljningar enligt bilaga 2 MALL handlingsplan/uppföljning för miljömål/åtgärder och underordnade dokuments mål/åtgärder Tekniska nämnden tar del av uppföljningarna och sammanställer dem och kopplar till målen. Sammanställningen offentliggörs årligen. I framtiden kan det vara tänkbart att även införa ekologiskt bokslut. Det finns idag en motion angående ekologiskt bokslut och nyckeltal, Kommunfullmäktige ska ta ställning till den. Antagandehandling

15 2. Söderköpings Klimatstrategi 2.1 Bakgrund Utsläppen av växthusgaser i Östergötland år 2008 var enligt RUS(Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Transporterna utgjorde den största utsläppskällan och stod för 47 procent av utsläppen. Länets utsläpp av växthusgaser minskade med 22 procent mellan åren 1990 och På nationell nivå minskade utsläppen med 11,7 procent under samma tidsperiod. En stor del av minskningarna skedde i energisektorn under 1990-talet beroende på utbyggnad av fjärrvärme och övergång till biobränslen. Samhället måste ställa om För att åstadkomma nödvändiga globala utsläppsminskningar till år 2050 krävs att världens energisystem ställs om och blir koldioxidsnåla, att energin används mycket effektivare inom industrier, bostäder och fordon samt att konsumtionen minskar i betydande omfattning. Övergången till ett samhälle byggt på förnybar energi måste gå hand i hand med radikalt minskad energianvändning. I övergången från ett högenergisamhälle till ett lågenergisamhälle krymper transporter, konsumtion och industriell verksamhet till väsentligt lägre nivå än idag. Andelen förnybar energi av världens energianvändning har stått still på cirka 13 procent under snart 20 år. I Sverige ökar motsvarande andel och var 44 procent Samtidigt använder varje svensk tre gånger så mycket energi som en genomsnittlig världsmedborgare. Tänk på att kretsloppstänkandet är grunden till att minska klimatpåverkan! Kraftiga minskningar krävs Möjligheten att nå begränsad klimatpåverkan är beroende av internationella insatser och samarbete mellan världens länder. De globala utsläppen behöver vända nedåt omkring år , ha minskat med procent till år 2050 jämfört 1990 års nivå, och vid seklets slut vara nästan noll. Även om utsläppen av växthusgaser i det närmaste upphör på sikt kommer dock atmosfärens halt av långlivade växthusgaser att avta mycket långsamt. Effekter som avsmältning av inlandsisar och havsnivåhöjning kommer att pågå under lång tid. Sverige når delmålet till 2012 Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under talet. Riksdagens delmål är att minska utsläppen från 1990 med i genomsnitt minst 4 procent under Sveriges utmaning till procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning 40 procent minskning av klimatutsläppen Fossilfria fordon 2030 Antagandehandling

16 2.2 Förhållningssätt, tänkbara åtgärder och några räkneexempel En del av de åtgärder som beskrivs här återfinns även i bilaga 3. Här presenteras de i vissa fall på ett mer informativt sätt än i bilagan. Transporter Inom området transporter skulle följande exemplifierade åtgärder kunna bidra till att minska klimatpåverkan: kollektivtrafik påverka resebeteende, verka för gräddfil (en egen fil, del av gata/väg, som är avsedd endast för kollektivtrafiken och därigenom ökar dess framkomlighet och snabbhet) ta fram en ny resepolicy är under utarbetande där resesättet är i fokus bilpool 9 utreda möjligheterna att övergå till en extern bilpool. Skulle också kunna ge Söderköpingsborna möjlighet till att kombinera poolbil med kollektivtrafik smartare logistik mattransporter, skola och hemtjänsten tydliggöra i kommunens översiktliga planering var cykelstråk ska finnas Här följer ett tänkbart scenario som mer än fördubblar användningen av förnybart bränsle för interna transporter - tjänstefordon (exklusive kollektivtrafik 10 ). Om man exempelvis byter ut bensindrivna bilar mot eldrivna bilar, etanoldrivna bilar och biogasbilar och om privatbilsanvändningen i tjänsten minskade. Nästan 25 procent av bränsleanvändningen (i liter mätt) består av drivmedel till privata bilar och där saknas kännedom om typ av bränsle. Bränsleanvändning 2009 Dagens nivå % 44% Bensin Diesel 27% Etanol Möjlig bränsleanvändning 2020 Möjlig utveckling till % 6% 21% Bensin Diesel 26% Etanol 31% Biogas Elbilar 5 st 9 En bilpool innebär kort att flera personer eller organisationer mfl delar på ett antal bilar, man äger dem inte själv. 10 Köpt kollektivtrafik är till största delen bensin och diesel. Här måste upphandlingen styra valet av bränsle. Antagandehandling

17 Gällande etanol ska man dock beakta att energibalansen för produktion av etanol varierar. Enligt rapporten Energibalans för bioetanol - en kunskapsöversikt av Pål Börjesson, Lunds universitet, är energibalansen för spannmålsbaserad etanol i genomsnitt 1,6 för de studier som utförts och redovisas i rapporten, med en spridning mellan 0,7 till 2,8. Om energibalansen för bioetanol är över 1 betyder detta att energiutbytet i form av etanol är större än den hjälpenergi som gått åt för att producera etanolen. Om däremot energibalansen är under 1 har mer hjälpenergi förbrukats än vad som återfinns i etanolen. Som jämförelse är energibalansen i genomsnitt 1,4, 1,8 samt 3,2 för etanol baserat på majs, sockerbetor respektive lignocellulosa (t ex energiskog). Jordbruk Som kommun har man begränsade möjligheter att påverka jordbruket. Söderköping är en landsbygdskommun med stor jordbruksverksamhet. För att minska utsläppen fodras ett samarbete med jordbrukarna att nå detta syfte. Viktiga klimatutmaningar för det svenska jordbruket framöver är till exempel att lyckas med att: använda kväve och energi effektivare minska utsläpp av växtnäring och av växthusgaser anpassa odling och produktion till ett förändrat klimat möta efterfrågan på klimatmärkta produkter och bioenergi minska beroendet av fossil energi Omkring procent av energin har fossilt ursprung inom jordbruket idag. Jordbruket har alla förutsättningar att producera sin egen förnybara energi som RME(rapsmetyleter) och biogas till fordon, el och värme i sin verksamhet. Matkonsumtion Ungefär 25 procent av den mat som produceras når inte våra munnar, 15 procent av denna mat är dessutom ätbar när den kasseras. Att börja med att respektera vår mat skulle hjälpa moralen en bra bit på väg. Med detta i bagaget kan vi lägga grunden till att göra medvetna val av produkter, såsom närodlat och säsongsprodukter. I dagens samhälle är det mer sällan som vi lagar och äter maten i samma process. Snabbmat är allt vanligare och ingrediensernas ursprung diffusare. Inom kommunens rådighet kan vi se över vår matkonsumtion och de inköpsval vi gör. Det är lämpligt att utforma ett program över hur kommunens organisation arbetar för att göra klimatsmarta kostval beträffande bland annat inköp och distribution. SaMMa 11 (Samverkansgruppen för minskat matavfall) är en organisation som arbetar för att minska avfall. Närodlat eller inte? Välja mat efter säsong säsongsbetonad mat Regeringens vision om ett hållbart samhälle anger att politikens mål är att främja: Solidaritet och rättvisa i alla länder, mellan länder och mellan generationer. Utgångspunkten är att vi människor inte får leva idag på ett sätt som förstör våra barns eller framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Närodlat är ett begrepp som saknar definition. I vardagligt tal avser man jordbruksprodukter som odlats i närområdet, men om det också är klimatsmart odlat eller om det bara är 11 Representanter från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Konsumentföreningen Stockholm, Avfall Sverige, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), SIWI (Stockholm International Water Institute, Lantmännen), IVL (Svenska Miljöinstitutet), Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen Antagandehandling

18 transporten som blir kortare. Att välja närodlat istället för importerat kan tyckas vara ett självklart val för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är emellertid inte så enkelt och det hänger samman med att det är svårt att definiera vad ett närodlat livsmedel är. De långa och miljöskadliga transporterna är för många konsumenter det mest uppenbara miljöproblemet med den internationella livsmedelshandeln. Transporterna utgör dock nästan alltid en liten del av de totala utsläppen. Exempel på detta är tomater som odlas i Spanien och transporteras till Sverige för att säljas och jämför dessa med lokalt odlade tomater i växthus så kan de spanska tomaterna vara väl så klimatsmarta beroende på hur växthuset värms upp. Närodlade produkter väljs utifrån många andra kriterier än klimatet, som kvalitet, och smak. Ändå är det 85 procent som enligt en undersökning som COOP gjorde bland konsumenterna, är det just kortare transportsträckor som avses när man väljer närproducerat. Tätt följt (79 procent) av att gynna lokala producenter. 12 Sammanfattningsvis är inte närodlat lika med klimatsmart, snarare ett politiskt mål om sysselsättning, levande landsbygd etcetera. Ett klimatsmart val är att äta säsongsbetonad mat. Att välja säsongsbetonad mat innebär att man väljer att äta den mat som finns tillgänglig på nära håll under viss del av året, exempelvis spenat under perioden maj-aug och kålrot aug-feb. Om man väljer att köpa/efterfrågar dessa produkter utanför dess egentliga säsong ökar klimatbelastningen avsevärt. Klimatpåverkan ökar då antigen i form av längre transporter eller odling i energikrävande växthus för att förlänga säsongen. Kött, fisk eller grönt? Nötkreatur släpper ut stora mängder metan som är en potent klimatgas. Det beror på att kon idisslar och i matsmältningsprocessen frigörs metan. Uppfödningstiden, dvs. hur länge djuret lever, är det viktigaste ur klimatsynpunkt. Den höga klimatbelastningen gör att det finns skäl att äta mindre mängd nötkött. Grisen är förhållandevis klimatsmart i jämförelse med nötkreatur, även om griskött ger tre gånger så höga utsläpp som kyckling. Orsaken till att den är bättre än nötkött är att grisen är fodereffektiv vilket betyder att den ger mycket kött per kilo foder, dessutom idisslar inte grisen vilket gör att den endast släpper ut små mängder metangas. Fisk är en klimatsmart proteinkälla. Men det spelar stor roll hur fisken fiskas eller odlas för hur bra eller dålig den är för klimatet. Det finns två märkningar för hållbar fiskproduktion i Sverige, och det är MSC och KRAV. Båda dessa är bra ur ett klimatperspektiv. Tomater Uppvärmningen av växthusen de flesta tomater i våra mataffärer kommer från växthus - ger den största klimatpåverkan för tomaterna. Om förnyelsebar energi används för uppvärmningen så minskar växthusgaserna radikalt. I Sverige värms mer än 70 procent av växthusen med förnyelsebart bränsle. Gurka är något mer energikrävande än tomat, men en övergång till förnybara bränslen gör att även denna grönsak får en förhållandevis låg miljöbelastning. Ungefär en tredjedel av gurkväxthusen i Sverige värms med förnybara bränslen. Svenskt Sigill, KRAV m.fl. har 12 Källa: COOP - rapporten 2009 Antagandehandling

19 tagit initiativ till en klimatcertifiering av mat som kommer att ge vägledning vilka gurkor som kommer från växthus som värmts med förnybara bränslen. Frilandsodlade grönsaker är benämningen på grönsaker som normalt odlas på odlingsfält och inte i växthus. Exempel på sådana grönsaker är rotfrukter, lök och purjolök, blomkål, vitkål, broccoli och sallad. Frilandsodlade grönsaker har generellt mycket låg klimatpåverkan. Svenskt eller utländskt kött? Typ av kött, betesmark, foder och transport är några parametrar som har inverkan på om man gör ett klimatsmart val av kött (om man nu väljer att äta kött). När det gäller betande nötkreatur och får påverkar typen av betesmarker utsläppen av växthusgaser. Betesmarker och andra välskötta gräsmarker som sällan plöjs binder kol under lång tid och kan därför utgöra så kallade kolsänkor, som minskar utsläppen av växthusgaser. Däremot kan förändrad markanvändning, till exempel när savanner omvandlas till betesmark eller regnskog huggs ner för att bereda plats för djurproduktion, frigöra stora mängder växthusgaser. Den mineral- och stallgödsel som används i foderodlingen, och energin som krävs för odling av foder, bidrar också till utsläpp av växthusgaser. Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Eftersom själva djurhållningen orsakar så stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer foder och kött som fraktas, och kött måste dessutom fraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. Hur stora utsläppen blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. 13 Klimatsmart beteende Information internutbildning, vad är klimatsmarta beslut. Informera kommuninvånarna i kampanjer och föreläsningar om klimatsmart sätt att leva genom kommunens energi- och klimatrådgivare. Sparsam körning, utbildningen skulle kosta Söderköpings kommun cirka kr (exklusive förlorad arbetstid) och på 1,5 år har utbildningen återbetalat sig, förutsatt att alla förare använder den nya körstilen. Bilen är en viktig del av transportsystemet och ska användas där den gör mest nytta, det vill säga på medellånga avstånd och där kollektivtrafiken inte är tillräckligt tät. 50 procent av alla resor är kortare än 5 km. En bil som drar 0,75 l/mil släpper ut 1 kg CO 2e på 5 km. Är dessutom bilen kall när resan börjar ökar utsläppet med 50 procent tills motorn blivit varm(beror på årstiden hur långt man måste köra) En rätt använd motorvärmare hjälper till Antagandehandling

20 Bil kontra buss En bilresa mellan Söderköping och Norrköping som är 15 km släpper ut 3 kg CO 2e Motsvarande resa med kollektivtrafik(buss) är 0,3kg CO 2e per person. 14 Om en person som reser ensam i bil mellan Söderköping och Norrköping varje arbetsdag under ett år skulle byta transportsätt mot kollektivtrafik skulle koldioxidutsläppen minska med 1404 kg per år. Vindkraft Kommunen har sedan tidigare en antagen handling gällande vindkraft Tillägg till översiktsplan för Söderköpings kommun LOKALISERING AV VINDKRAFTVERK antagen av Kommunfullmäktige Syftet med tillägg är att föreslå var och hur en lämpligt avvägd utbyggnad av vindkraft kan ske inom kommunen med hänsyn till andra olika allmänna och enskilda intressen som kommunen har att ta hänsyn till. Vidare bör målsättningen vara att få till stånd mer vindkraftsproduktion inom kommunens geografiska område. År 2009 använde Söderköpings kommuns organisation MWh/år varav 45 procent el, motsvarande drygt 6 300MWh/år. Produktionen av el från vindkraft på 2-3 MW effekt är cirka 6-7 GWh/år. Det betyder att 1 vindsnurra skulle behövas för att täcka kommun organisationens behov av el. Sparsam körning eller Eco-driving som det ibland kallas ger en bränslebesparing på procent hos en normal förare. Notera också att beteendet kan återgå till normal körning efter en tid. För att hålla besparingen bör man påminnas om körstilen men jämna mellanrum. Tre bilfakta som kan hjälpa dig att spara både pengar och miljö! 95 procent av tiden står bilen oanvänd 50 procent av bilresorna är kortare än 5 km 25 procent är kortare än 2 km. Passivhus Ordet och konceptet passivhus kommer från Tyskland, som är ett föregångsland med tusentals byggda passivhus. Kortfattat kan man förklara denna teknik med att man bygger mycket energisnålt genom att: 1. minimera värmeförluster genom klimatskalet 2. installera energieffektiv ventilation 3. tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol 14 Antagandehandling

21 Energieffektivisering energistrategi Kommunen har tidigare genomfört ett omfattande energioptimeringsprogram med inriktning på konvertering till miljövänligare bränsle. Kommunens fortsatta strategi innebär att energieffektivisera i kommunägda byggnader såväl som hyrda, energieffektivisera den offentliga belysningen och arbeta med information till personal i verksamheten som syftar tii ett energi- och klimatsmart arbetssätt. Målen fram till och med 2014, se kapitel 3 Söderköpings energiplan. Positiva förändringar I kommunen finns nu väldigt få villor som använder olja. Fjärrvärmenätet byggs ut, antalet godkända bergvärmepumpar och vedpannor ökar. Klimatstrategin har även positiv inverkan på miljön. För mer läsning se kommunens gällande Miljöprogram 15 och tillhörande uppföljning Antagandehandling

22 2.3 Utsläppsdata Söderköping 2009 Här presenteras utsläppsdata och en kvalitetsbedömning av data för Söderköping Utsläppsdata beskriver de totala växthusgaserna, uttryckt i CO2e per huvudsektor. Bedömningen och data är inhämtad från RUS. kvalitetsklass 1: kan användas för kommuner och även i mindre områden kvalitetsklass 2: innehåller vissa osäkerheter kvalitetsklass 3: bör endast hanteras på länsnivå Tabell 1: Utsläppsdata och kvalitetsbedömning för Söderköping 2009 hämtad från RUS Huvudsektor Kvalitetsklass Utsläpp av CO 2e i ton Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp Jordbruk Internationell luftfart och sjöfart 2 0 TOTALT Kvalitetsklass 1 är så tillförlitlig att den kan användas på kommunnivå men eftersom övervägande sektorer tillhör mer osäkra klasser blir även de totala utsläppen på sista raden osäker på kommunnivå. Se även kapitel 1.6 Antagandehandling

23 3. Söderköpings energiplan Under åren har kommunen beviljats stöd från energimyndigheten så kallat EES (energieffektiviseringsstöd). Stödet innebär att kommunen arbetar med energieffektivisering inom två valda områden; utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationer i dessa och köpa in eller hyra energieffektiva byggnader. Stödet ska användas till strategiskt arbete. Stödet för inte användas för investering eller till inköp, eller för att upprätta energideklarationer. Planen enligt EES är Söderköpings energiplan till och med 2014 och omfattar den egna organisationen som kommunen har rådighet över. Planen följs upp och rapporteras till energimyndigheten varje år i mars månad under åren Energimyndigheten tar fram ett antal indikatorer utifrån inrapporterade data som kommer att redovisas årligen. Regionförbundet Östsam startade under december 2011 upp ett projekt vars syfte är att åstadkomma en regional samordning kring vilka energiindikatorer som ska användas för att följa upp Östergötlands kommuners energiplaner, dels för att jämföra och analysera utvecklingen av energianvändningen och dels emissioner från energianvändningen. Energikontoret och Regionförbundet Östsams indikatorer kompletterar varandra. För att kunna sätta upp mätbara EES-mål, som också är ett krav från Energimyndigheten, har en nulägesbeskrivning gjorts. Beskrivningen finns att läsa i bilaga 2. Nulägesbeskrivningen är uppdelad i två delar, en del som beskriver den egna organisationen och en del Söderköping som geografiskt område. Enligt planen till 2014 och den långsiktliga strategin till och med 2020 (som innebär att Söderköping uppfyller de nationella målen) betyder det att den totala energianvändningen ska minska med 3 GWh från basåret 2009 till och med Tabell 2: Energieffektiviseringsåtgärder Typ av åtgärd Tidplan Energianvändning med basår 2009 i MWh Besparing i procent Besparings -mål i MWh Energieffektivisering i kommunhuset (Del av energieffektivisering i fastigheter) Energieffektivisering i fastigheter (total energianvändning i fastigheter) 5,4 670 Beteende/information (total energianvändning i fastigheter) Interna transporter (inkl. köpt kollektivtrafik) Gatubelysning Total energibesparing , , Antagandehandling

24 Energieffektiviseringsmålen enligt tabell 2 ger förutom en minskad energianvändning även minskade utsläpp. Beräkningarna är gjorda utifrån följande: 1kWh el från nordisk mix ger 90 g CO 2e utsläpp och 1 m 3 olja E01 ger 2,68 ton CO 2e utsläpp och 1 m 3 olja = kWh. Kommunhuset Besparingen har uppskattats till 4,4 ton CO 2e Fastigheter Från 2009 återstår att konvertera 11 procent olja av totalt MWh/år eller i kommunens fastigheter. Dessa 11 procent motsvarar 136,5 m 3 = 365,8 ton CO 2e. 49 procent är el som motsvarar kwh. Kommunen har nu ändrat sitt elavtal till förnybar energikälla, då kan man tillgodoräkna sig en koldioxidsänka på 170g per kwh(från Eon) = 1034 ton CO 2e Återstoden 40 procent är fjärrvärme från E.On som har ett CO 2e utsläpp per MWh producerad värme som är 87 kg Beteende/Information Den här punkten är en del av energianvändning i fastigheter och här kan man bara räkna elanvändning som möjlig besparing och den är en del av de 49 procent vilket redan är medräknat i det nya elavtalet. Interna transporter Här uppskattas värdet av besparingen till 70 MWh som i sin tur kommer att spara ca 70 ton koldioxid. Gatubelysning Mål på 315 MWh representerar 53 ton CO 2e. Sammanfattningsvis är EES åtgärdernas totala CO 2e sänka 1527, 2 ton Det betyder att åtgärderna bidrar med cirka 26 procent till att uppfylla målet om att sänka utsläppen med ton, se kapitel 1.8 Antagandehandling

25 Bilaga 1: Nulägesbeskrivning Här ges en beskrivning av energianvändning och energiproduktion i Söderköpings som organisation respektive Söderköping som geografisk område. Nuläget avser som regel år 2009 och Kommunfakta Söderköping är en småstad med medeltida stadskärna från 1200-talet. Kommunen har skiftande geografi och består av såväl stad som landsbygd och skärgård. Göta Kanal passerar genom Söderköping och mynnar ut i Östersjön vid Mem. I Östergötland finns det tretton kommuner, Söderköping med sina invånare (år 2008) är i rangordning den 6:e befolkningstäta kommunen. Landarealen, exklusive vattenarealen, är 532 km 2, det ger 26 invånare/km 2. Åldersfördelningen i Söderköping, jämfört med Östergötland, visar att det i Söderköping finns en större andel barn upp till 15 år, en lägre andel åringar och än större andel åringar Se tabell 1 och 2. Tabell 1: Folkmängd per ort år 2008 Tabell 2: Fördelning per åldersgrupp år 2008 Folkmängd Söderköping tätort S:t Anna 2206 Västra Husby 1477 Östra Ryd 1077 Gårdeby 329 Totalt kommunen Källa: Söderköpings kommun , SCB Åldersfördelning Söderköping Östergötland % 16 % % 14 % % 26 % % 26 % % 19 % Källa: Söderköpings kommun , SCB Söderköpings Vision 2020 är att det ska finnas invånare i kommunen år Befolkningsutvecklingen från 1995 till 2005 har genererat en total ökning med drygt 110 personer. Ökningen har varit liknande i såväl tätort som landsbygd. Se diagram 1. Antagandehandling

26 Befolkningsutveckling i Söderköpings kommun år Antal människor ÅR Tätort Landsbygd Total folkmängd Diagram 1: Befolkningsutveckling Källa: Regionförbundet Östsam I Söderköpings kommun finns det flest arbetsställen inom jordbruket, det är knappt en tredjedel av de totala arbetsställen. Fastighet, försäkring och kreditinstitut står för drygt 15 % av arbetsställena. Se diagram 2. Andel arbetsställen i Söderköpings kommun år 2008 Arella (jordbruk) 12% Tillverkning, gruvor, energi 7% 29% Byggindustri Handel 16% Hotell och resturang 3% 3% 12% 11% 7% Transport och kommunikation Fastighet, försäkring, kreditinstitut Myndigheter, utbildning, hälsa och sjukvård Andra samhälliga och personliga tjänster Diagram 2: Andel arbetsställen Källa: SCB Antagandehandling

27 Energianvändning i kommunen som organisation Kommunägda fastigheter Ramunderstaden AB förvaltar kommunägda verksamhetslokaler såsom förskolor, skolor, vård- och servicebyggnader samt förvaltningslokaler. Den totala energianvändningen för kommunägda fastigheter uppgick 2009 till MWh. Av den totala förbrukningen kommer 45 procent från elenergi. Se tabell 3 och diagram 3. Tabell 3: Total förbrukning år 2009 Energislag Andelar i procent Olja 8 % Fjärrvärme 46 % Elvärme 25 % Övrig El 20 % Totalt MWh/år Källa: Ramunderstaden AB Energianvändning i MWh/år 2009 Övrig El; 2838,64 Olja; 1133,48 Elvärme; 3496,59 Fjärrvärme; 6480,41 Diagram 3: Energianvändning kommunen som organisation 2009 Källa: Ramunderstaden AB Antagandehandling

28 Skolor I Söderköpings kommun fanns det under elever i kommunala förskoleklasser och grundskolor samt det kommunala gymnasiet Nyströmska skolan. Till 2011 har elevantalet sjunkit med 286 elever. Skolorna har en sammanlagd yta om drygt m 2 1. Den totala energianvändningen 2009 var cirka 6320 MWh. Från 2005 till 2011 har energianvändningen minskat med drygt 3300 MWh. Fjärrvärme står för den största energianvändningen. Se diagram 4. Under 2007 minskade de totala ytorna för Söderköpings kommunala fastigheter. Exakt hur stor ytförändringen var för just skolbyggnader framgår ej här. Den minskade användningen av energi för skolor och fritidshem kan förmodligen, till viss del, härledas till den minskade ytomfattningen. Nyckeltal total energianvändning 2008: Nyckeltal total energianvändning 2009: Nyckeltal total energianvändning 2011: 2,88 MWh/elev 0,20 MWh/m 2 2,86 MWh/elev 0,19 MWh/m 2 2,88 MWh/elev 0,17 MWh/m Energianvändning i skolor och fritidshem i Söderköpings kommun år MWh/år År Fjärrvärme Elvärme El övrigt Olja Diagram 4: Energianvändningen i skolor i MWh/år, Källa: Ramunderstaden AB och Motsvarar skolorna och fritidshemmen: Ankaret, Björkbacken, Bergaskolan, Hagaskolan, Mogata skola, Brobyskolan, Ramunderskolan, S:t Anna skola, Skönbergaskolan, Västra Husby skola, Nyströmska skolan, Östra Ryd skola Antagandehandling

29 Förskolor Inom förskolan var cirka 427 barn inskrivna år Den totala ytan för förskolorna 2 var 2009 cirka m 2. Den totala energianvändningen 2009 var cirka 1270 MWh. Från 2005 till 2011 har energianvändningen minskat med cirka 280 MWh. Den största användning av energi är el, 2009 användes drygt 820 MWh el per år. Under åren 2005 till 2011 har den totala elen minskat med ungefär 255 MWh per år. Den minskade användning av olja beror främst på oljeavvecklingen i S:t Anna respektive Alboga förskola. Se diagram 5. Nyckeltal total energianvändning 2008: Nyckeltal total energianvändning 2009: Nyckeltal total energianvändning 2011: 2,67 MWh/barn 0,20 MWh/m 2 2,98 MWh/barn 0,22 MWh/m 2 2,27 MWh/barn 0,18 MWh/m Energianvändning i förskolor i Söderköpings kommun år MWh/år År Fjärrvärme Direktverkande el El övrigt Olja Diagram 5: Energianvändning i förskolor i MWh/år, Källa: Ramunderstaden AB och Motsvarar förskolorna; Alboga, Broby, Engeln, Högby, Kullborg, Norrtull, Skönberga, Solrosen, Västra Husby, Östra Ryd Antagandehandling

30 Vårdboende respektive serviceboende Det finns ett flertal vårdboenden inom Söderköpings kommun 3. På dessa boenden finns drygt 80 platser, ytan är drygt m 2. Den totala energianvändningen 2009 var cirka 1630 MWh. Från 2005 till 2011 har energianvändningen minskat med drygt 220 MWh. Fjärrvärme står för den största energianvändningen. Se diagram 6. Nyckeltal total energianvändning 2008: Nyckeltal total energianvändning 2009: Nyckeltal total energianvändning 2011: 22,80 MWh/plats 0,18 MWh/m 2 17,94 MWh/plats 0,16 MWh/m 2 21,83MWh/plats 0,18 MWh/m 2 MWh/år Energianvändning i vårdboende i Söderköpings kommun år År Fjärrvärme Direktverkande el El övrigt Olja Diagram 6: Energianvändning i vårdboende i MWh/år, Källa: Ramunderstaden AB och Motsvarar här boendena; Blå Porten - Blåklinten, Birkagården, Aspgårdens vårdboende och Stenbrinken Antagandehandling

31 Det finns olika serviceboende och LSS-boende inom Söderköpings kommun 4. På dessa boenden finns totalt 83 platser, ytan är knappt m 2. Den totala energianvändningen 2009 var drygt 700 MWh. Från 2005 till 2011 har energianvändningen minskat med drygt 130 MWh. Aspgården i Östra Ryd står ensamma för användningen av olja. Se diagram 7. Nyckeltal total energianvändning2008: Nyckeltal total energianvändning2009: Nyckeltal total energianvändning2011: 10,76 MWh/plats 0,17 MWh/m 2 7,56 MWh/plats 0,12 MWh/m 2 8,62 MWh/plats 0,13 MWh/m 2 Energianvändning i serviceboende och LSS-boende i Söderköpings kommun år MWh/år År Fjärrvärme Direktverkande el El övrigt Olja Diagram 7: Energianvändning i serviceboende/lss-boende i MWh/år, Källa: Ramunderstaden AB och Motsvarar här boendena; Blå Porten, Aspgårdens serviceboende, Lötgatan, Skogshem, Rådmansgatan och Älgstigen Antagandehandling