Syöpä 3/2009. cancer.fi. Håller cancer. på att bli underhållning? Kylie Minogue. Förhöjt PSA vad ska man göra? Matstrupen varnar för cancer

Transkript

1 Syöpä 3/2009 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Förhöjt PSA vad ska man göra? Matstrupen varnar för cancer Lasse Svahnström och magcancer cancer.fi Håller cancer på att bli underhållning? Kylie Minogue

2 s.4 s.12 s.10 I DETTA NUMMER 3/ Stjärnornas krig Håller cancer på att bli underhållning? Satu Lipponen 7 Förhöjt PSA - vas ska man göra? Teuvo Tammela 8 När biopsi på prostatan har tagits Hur påverkas valet av behandling av svaret från patologen? Paula Kujala 10 Matstrupen varnar för cancer Marika Javanainen 12 Livet i lagom stora portioner, godbitarna först Lasse Svahnström vet att livet förändras av cancer. Tuula Vainikainen 15 Asumtomatisk helicobacter ingen anledning till oro I VARJE NUMMER 3 Ledare Tobaksepidemin på upphällningen Harri Vertio En förhoppningsfull attityd spelar enormt stor roll. Ändå har man rätt att ibland vara hjälplös och trött och luta sig mot andra. Lasse Svanhström s.12 Omslag: David Gray/Reuters/Lehtikuva SyöpäCancer utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med sex nummer i året. Prenumerationspris 30 per årgång. Gratis för medlemmar. 39. årgången. ISSN Huvudredaktör: Päivi Hietanen Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Anu Kytölä Redaktion: Caj Haglund, Nina Nupponen, Hilkka Olkinuora, Marjo Pajunen,Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg, Päivi Lähteenmäki, Risto Sankila Ledare och kolumner: Harri Vertio Redaktör: Jaana Ruuth Medicinvetenskaplig redaktör: Matti Rautalahti AD: Kirsi-Marja Puuras/Najadi Redaktionsråd: Marja Koskelainen (Förening för strup- och muncancerinvalider), Leila Märkjärvi (Saimens Cancerförening), Kalevi Kiviniitty (Norra Finlands Cancerförening), Marja-Liisa Kotisaari (Pirkanmaan Syöpäyhdistys rf.), Paula Jylhe (Cancerföreningen i Satakunta), Kari Ojala (Sydvästra Finlands Cancerförening), Auli Nevantaus (Mellersta Finlands Cancerförening), Kaarina Kiviharju (Kymmenedalens Cancerförening), Ulf Sundstén (Österbottens Cancerförening), Katriina Päivinen (Norra Karelens Cancerförening), Leena Rosenberg (Cancerpatienterna i Finland), Leena Vasankari-Väyrynen (Sylva), Marjut Öster (Södra Finlands Cancerförening) Adress: Lilla Robertsgatan 9, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) toimitus@cancer.fi Internet: Foto: David Gray/Reuters/Lehtikuva Jouko Keski-Säntti Ken McKay/Rex Features/Lehtikuva Chris Radburn/PA Photos/Lehtikuva Rufenach/Plainpicture/Fennopress Vesa-Matti Väärä Repro: TS-Yhtymä Ab, Åbo Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2009

3 Juni-09 Ledare Tobaksepidemin på upphällningen I Finland har vi redan i trettio år bedrivit en aktiv tobakspolitik och det har gett resultat. Bland män har rökningen minskat kontinuerligt och bland kvinnor har den inte ökat, utan håller eventuellt på att minska. För några år sedan startade en neråtgående trend bland unga människor. Tack vare dessa förändringar har lungcancer blivit ovanligare bland män samtidigt som många andra tobaksrelaterade cancerformer har minskat. I konsekvensens man ska vi fortsätta med våra insatser för att minska rökningen. Numera krävs det ofta lagstiftning för att få till stånd minsta lilla förändringar. Men för att lagarna ska fungera på det praktiska planet måste de vara begripliga och motiverade för den stora allmänheten. Då är det inte särskilt viktigt om det finns en stor övervakningsapparat eller inte. Största delen av oss ser till att följa lagar som vi tycker är vettiga. I hemmen och bilarna i Finland minskade rökningen i själva verket redan innan den minskade i de övriga nordiska länderna. Trots det finns det alltid grupper som tycker att det faktum att snus är skadligt inte räcker som kriterium för lagstiftning mot snus. Ändå känns det onödigt att bygga upp intensifierade övervakningsmekanismer för dessa några människor. De stora linjerna i tobakspolitiken är så mycket viktigare och vi kan redan nu skönja ett slut på tobaksepidemin. Hur snabbt de skadliga effekterna av rökning kommer att minska beror nu på i vilken grad de vuxna slutar röka. Det är alltså en högaktuell fråga hur stödet till rökstopp ska ordnas. I dessa dåliga ekonomiska tider finns det säkert bättre saker att använda pengarna på än att köpa tobak. Harri Vertio Generalsekreterare Foto: Jouko Keski-Säntti PS. Screening för prostatacancer minskar dödligheten i cancer, visar en internationell studie. I juni ordnade Cancerorganisationerna ett expertmöte kring denna viktiga nya information. Efter expertbedömningen kan vi förmedla vår syn på hur nödvändigt det är med screening för prostatacancer och vilka andra undersökningar som behövs.

4 Stjärnornas krig Håller cancer på att bli underhållning? Hur inverkar det när en popdrottning blir sjuk? Är det rätt att man gör pengar på sin sjukdom ända till det bittra slutet? Kan man kanske slå knockout på cancern med underhållning? TEXT SATU LIPPONEN FOTO LEHTIKUVA v issas bröst engagerar mera än andras: när sångerskan Kylie Minogue insjuknade i bröstcancer inverkade hennes sjukdom också på andra kvinnor i Australien, där stjärnan är född. Minogue fick höra om sin bröstcancer Forskare gick igenom tidsperioden för att ta reda på hur kändisens cancer hade påverkat samhället. Och visst hade den påverkat. Läkarna skickade åriga kvinnor till radiologiska bröstundersökningar på lindrigare grunder än vanligt, konstaterades i undersökningen. Också antalet nålprov ökade. Antalet cancerdiagnoser ökade dock inte under samma tidsperiod, så det större antalet undersökningar och prov gav inga resultat. Forskaren Margaret Kelaher från universitetet i Melbourne slöt sig till att läkarna och deras patienter fattar beslut på ett annat sätt än tidigare efter en cancerdiagnos hos en kändis. Som dokusåpastjärna gjorde Jade Goody sin cancer till underhållning fram till slutet. Foto: Chris Radburn/PA Photos/Lehtikuva Det kan hända vem som helst Det finns en klar risk för att människor i fel ålder springer på onödiga intensivundersökningar om en ung kändis blir sjuk. Kändisarnas sjukdomar kan å andra sidan också vara till nytta. Folk drar slutsatsen att om en kändis kan få cancer så kan jag också få det, och så får de 4

5 Kylie Minogue insjuknade i bröstcancer Nyförtiden är hon en av de mest bekanta cancerpatient i värden. Foto: Ken McKay/Rex Features/Lehtikuva tröst i sin egen situation när de följer med kändisens sjukdom. Sjukdomsinsikten växer och kan hjälpa till att upptäcka cancern tidigt. Det är i alla fall ytterst viktigt att media berättar om sjukdomen på ett sådant sätt att folk inte lockas till tester som det inte är någon nytta med. En rosig bild uppmålades av läkemedlet Medias inverkan har runt om i världen synats också i hur man har krävt att en selektiv medicin mot bröstcancer ska tas i bruk för alla kvinnor, trots att den bara lämpar sig för en del av patienterna. I Australien målade media upp bilden av en sjuk kvinna som fråntogs möjligheten till en ny behandling, säger en av dem som gjort undersökningen, professor Simon Chapman. Media gav en för rosig bild av läkemedlet och överdrev dess effekt. I många länder har det dyra selektiva bröstcancerläkemedlet väckt stora passioner, i Britannien t.o.m. demonstrerade kvinnor för den. Annat är det hos oss. I Finland har media förhållit sig sakligt till trastuzumab. Orsaken är troligen att de kvinnor som har nytta av läkemedlet får det mot sin sjukdom som en del av behandlingen inom specialsjukvården. Sjukdom enligt dokusåporna Den mest omtalade cancerpatienten i Britannien under början av året har varit Jade Goody, som dog i 27 års ålder i cancer i livmoderhalsen. Också publiciteten kring Goodys sjukdom inverkade på unga kvinnors beteende: antalet cellprov från livmoderhalsen (papa) rapporterades ha ökat med 20 procent. Cancer Research UK, som är en av världens största välgörenhetsorganisationer, gav den förra Big Brother-stjärnan offentlig erkänsla: medvetenheten om cancer i livmodershalsen 5

6 och om papaprov ökade, så många kvinnor klarade sig undan sjukdomen. Britanniens premiärminister Gordon Brown berömde Goody och sade att hon var en sällsynt modig kvinna. Som dokusåpastjärna gjorde Goody sin cancer till underhållning ända fram till slutet. Hon sades ha ingått avtal med media för att kunna lämna barnen tillräckligt med pengar. Sålunda gifte hon sig bara nio dagar före sin död i offentlighetens strålkastarljus, för att kunna kassera in en ansenlig summa pengar för sitt bröllop. Har cancern kändisifierats? Cancer hos en offentlig person väcker intresse hos människor. Filmforskaren Veijo Hietanen har konstaterat att det ofta är frågan om smygtittande på film och i tv. Cancer lämpar sig mycket bra för smygtittande: den har huvudingredienserna för en ordentlig tragedi, nämligen livet och döden. För den stora allmänheten är den dock en okänd, hemlighetsfull och undanträngd sjukdom. Kommunikationsforskaren Erkki Karvonen dryftar i tidskriften Tiedotustutkimus (5/2008) hur politik och media har blivit underhållning. Hans observationer kan tillämpas också på cancerberättelserna: sjukdomarna personifieras och spelet i offentligheten ger rum för beräkning. Men det är också bra att diskussionen i samhället ökar. Karvonen konstaterar att inriktningen på underhållning för in känslorna i spelet. Han anmärker att sunda förnuftet säger att stora känslosvall inte gagnar moget övervägande. Fart på forskningen genom underhållsindustrin I USA har underhållsindustrin ännu en gång kungjort att den tänker sätta stopp för cancern. Den kändisledda föreningen Stand up 2 cancer vill få stjärnorna att samla in miljoner som sedan skänks till stora forsknings- och behandlingscentra för cancer. Tanken är att accelerera forskningen och utvecklingen av behandlingen på ett aldrig tidigare skådat sätt. Kändisar, som rockstjärnorna Sheryl Crow (bröstcancer) och Melissa Etheridge (bröstcancer), spelar till förmån för forskningen och en baseballstjärna tjänar in miljoner. På föreningens webbplats kan man se hur amerikanska kändisar undgår endoskopier av tarmen, hur en tv-stjärna låter undersöka sina bröst och vad ett PSA-test innebär. Serievänner kan följa med vad som händer när Homer Simpson ska endoskoperas. Föreningen är bara ett år gammal men farten är hård. Detta är början på slutet för cancern, skrävlar den. I vida kretsar följer man med kändisföreningen med blandade känslor. Invånarna på planeten Cancer är inte blyga av sig Unga patienter vill också själva förändra den offentliga bilden av sjukdomen. I USA grundade Heidi Adams (Ewings sarkom) en ny förening när hon inte hittade likasinnade. Föreningen Cancer Planet för unga säljer bl.a. underbyxor och t-shirtar. Skjortbröstet ståtar med att här går den galna, sexiga cancergudinnan (Crazy Sexy Cancer Goddess). Ett annat plagg förkunnar att Jag fick cancer och så fick jag den här löjliga t-shirten. Top 10-listor som är populära bland de unga berättar bl.a. vilken musik man ska ta med sig till bildundersökningar eller hur man förklarar för andra hur en kemo-hjärna fungerar. På cancerunderhållningslistorna finns musik, böcker, filmer och annat som hör till ämnet. Medlemmarna i föreningen är inte heller patienter eller konvalescenter utan planetinnevånare, planeteers. www. standup2cancer.org 6

7 Förhöjt PSA vad ska man göra? Vid förhöjd PSA-halt i blodprov är det bäst att patienten får genomgå urologiska undersökningar. TEUVO TAMMELA ntext ormalt läcker det bara en liten mängd PSA, prostataspecifikt antigen, ut i blodomloppet, men vid sjukdomar i prostatan ökar mängden. Halten ökar dessutom med stigande ålder. Godartad prostataförstoring är den vanligaste orsaken till PSA-förhöjning, men en tillfällig prostatainfektion kan också få värdet att stiga. Dessutom stiger halten av många andra tillfälliga faktorer, också sädesavgång kan få värdet att stiga en aning. Följaktligen är det viktigt att åtminstone lindrigt förhöjda PSA-värden kontrolleras på nytt ungefär efter en månad innan större utredningar startar. Vid prostatacancer läcker det tio gånger mer PSA ut i blodomloppet än från vävnad vid godartad prostataförstoring. Därför lämpar sig provet för att bedöma risken för prostatacancer. Om patienten att döma av PSA har ökad cancerrisk, kan urologisk utredning komma i fråga. Prostatan undersöks då med fingret via ändtarmen, så kallad rektalpalpation. Ofta kan man nöja sig med uppföljning om det kan konstateras att patienten har en tydlig prostataförstoring och andelen fritt PSA är stor. Ett annat alternativ är att sätta in medicinering med finasterid eller dutasterid för att minska prostatastorleken, om patienten också har störande urineringsbesvär. På ett halvår bör PSA-värdet sjunka med cirka 50 procent tack vare medicineringen. Om det inte går så, behövs det ytterligare utredning. PSA, prostataspecifikt antigen, är ett enzym som förekommer i mannens sädesvätska i stor koncentration. Dess fysiologiska uppgift är att göra sädesvätskan mer tunnflytande efter ejakulationen för att spermierna ska kunna simma i kvinnans slida. 7

8 Vid stark misstanke om cancer gör urologen en ultraljudsundersökning av prostatan via ändtarmen och tar provbitar under lokalbedövning. Det går dock inte att utesluta cancer med bara ultraljudsundersökning. Vid cancerfynd behandlas tumören utifrån sin art och spridning. Också patientens ålder påverkar valet av behandling och vid överläggningarna om behandlingen beaktas patientens synpunkter. När provbitarna inte visar på cancer, rekommenderas uppföljning och regelbundna PSAprover eftersom patienten i vilket fall som helst har ökad risk att insjukna i prostatacancer senare. Normalvärdet varierar med åldern PSA anges i normalvärden. Ju äldre mannen är desto högre är de värden som anses normala. Referensvärdena varierar något mellan laboratorierna, men män under 50 år ska ha ett värde under 2,5 mikrogram per liter ( μg/l), medan ett värde på upp till 6,5 μg/l anses normalt hos män över 70 år. Cancer upptäcks hos procent vid värden som är över referensvärdet men lägre än 10 μg/l. Vid värden över 10 μg/l upptäcks cancer hos varannan. Det kan emellertid förekomma cancer i prostatan trots att PSA är normalt, men då är den vanligen liten. PSA blir ett mer exakt mått på cancerrisken om man mäter det fria PSA. Ju lägre andelen fritt PSA är desto större är risken för cancer. Om den fria andelen är lägre än 10 procent vid värden under 10 μg/l har mer än 50 procent cancer. Däremot har mindre än 10 procent cancer när den fria andelen ligger över 25 procent. Cancerrisken kan också bedömas utifrån hur snabbt PSA ökar. Cancerrisken är förhöjd om värdet stiger med mer än 0,75 μg/l per år. Det krävs då återkommande PSA-mätningar och det gäller att också beakta att värdet bara kan vara tillfälligt förhöjt. Teuvo Tammela är professor i urologi och överläkare. Han är anställd vid Tammerfors universitetssjukhus och Tammerfors universitet. När biopsi p Hur påverkas valet av behandling av svaret från patologen? etext PAULA KUJALA n stor del av prostatabiopsierna tas på grund av förhöjda PSA-värden. Och faktum är att det upptäcks allt fler fall av cancer i ett tidigt stadium. Det viktigt att kunna bedöma hur cancern kommer att bete sig för att bästa möjliga behandlingsform ska kunna väljas för patienten och överbehandling undvikas. Det pågår mycket forskning för att man ska upptäcka nya markörer för aggressiv prostatacancer och genetiska förändringar hos cancercellerna. Trots det är tumörens utbredning och differentiering fortfarande de faktorer som bäst kan förutse hur cancern kommer att utvecklas. Differentieringen graderas Differentieringen av prostatacancer bestäms genom ett så kallat Gleasontal eller Gleasongradering. Patologen bedömer körtelmönstret i cancern utifrån hur mycket det påminner om det normala körtelmönstret. 8

9 å prostatan har tagits Bedömningen görs på en femgradig skala (grad 1 5). Prostatacancer växer ofta i flera härdar i olika delar av prostatan och deras utseende kan variera. Patologen räknar därför ihop den vanligaste och den mest aggressiva Gleasongraden. Talet bedöms särskilt för biopsier från olika delar av prostatan och patologen räknar ut ett gemensamt tal för hela provet. Vid Gleason-talet 6 eller lägre tyder provet på väl differentierad cancer, talet 7 på relativt väl differentierad cancer och talet 8 10 på dåligt differentierad cancer. Proverna visar utbredningen Hur mycket cancer det finns i biopsierna och i hur många biopsier ger information om dess utbredning. Vanligen tar man biopsier. I sitt svar anger patologen längden på biopsierna, längden på cancerområdena och volymprocenten på cancern och uppger i vilka prover det finns cancer. Vid relativt väl och dåligt differentierad cancer (Gleasontal 7 eller högre) krävs det ofta snabbare och mer aktiv behandling än vid väl differentierad cancer (Gleasontal 6 eller lägre). En av de svåra uppgifterna vid diagnostiseringen är att bland de väl differentierade fallen upptäcka de fall som eventuellt kan fortskrida snabbare och att samtidigt undvika överbehandling av stora patientgrupper. Där har man hjälp av de egenskaper som patologen anger för cancerns utbredning. När väl differentierad cancer finns bara i små mängder och på ett litet område i biopsierna, kan aktiv uppföljning vara en lämplig behandlingsform förutsatt att också Resultaten av en färsk europeisk screeningstudie (ERSPC) visar att PSAscreening kan minska dödligheten i prostatacancer med en femtedel. I studien deltog män från Finland. Nyttan med screeningar anses ligga i att de upptäcker cancern i ett tidigt stadium då den fortfarande kan botas. Det upptäcktes dock betydligt fler fall av cancer i screeninggruppen än i jämförelsegruppen. Detta faktum pekar mot att alla tidigt upptäckta tumörer inte har utvecklats till skadliga cancertumörer. Resultaten ställer därmed extra stora krav diagnostiken av prostatacancer. PSA-värdena och den behandlande läkarens bedömning av läget stämmer in på biopsifynden. Även om patologen inte är närvarande vid samtalen med patienten om behandlingsformen, är exakt diagnostik och ett gott samarbete mellan patologen och den behandlande läkaren en viktig hörnsten i valet av behandlingsform. Paula Kujala är docent i patologi och överläkare på Laboratoriokeskus inom Birkalands sjukvårdsdistrikt. 9

10 Matstrupen varnar för cancer ctext MARIKA JAVANAINEN ancer i matstrupen är rätt sällsynt i Finland sjukdomen upptäcks årligen hos ca 160 finländska män och 80 kvinnor. Bara få fall av matstrupscancer kan helt botas, eftersom cancern oftast upptäcks för sent. Av mina egna patienter med cancer i matstrupen har de som klarat sig länge varit sådana där cancern har upptäckts i ett verkligt tidigt skede, berättar överläkare Markku Luostarinen från centralsjukhuset i Lahtis. En del av fallen av cancer i matstrupen kan man hitta via så kallade Barrett-förändringar. Genom att följa med dem kan man upptäcka elakartade förändringar redan som förstadier, då det ännu går det att behandla dem. Barretts slemhinna är slemhinna i matstrupen som har förändrats så att den liknar magsäckens slemhinna. Det orsakas av att magsyra under långa tider stiger upp i matstrupen. Detta kallas reflux och ger sig till känna som halsbränna. Barretts slemhinna är naturens 10 Barrett-förändringar som uppkommer i matstrupen är en kroppens naturliga försvarsreaktion som kan leda till farlig cancer. Cancer i matstrupen Upptäcks årligen hos ca 240 finländare, klart oftare hos män än hos kvinnor. Matstrupscancer orsakas av rökning, alkohol, refluxsjukdom, övervikt, skador i trakten av matstrupen, joniserande strålning. Att äta frukt och grönsaker minskar risken för matstrupscancer. Barretts matstrupe anses vara ett förstadium till matstrupscancer, trots att den bara sällan leder till egentlig cancer. sätt för matstrupen att anpassa sig, så att den bättre tål den uppstigande syran och magsaften. Magsäcksslemhinnan tål syra bättre än matstrupens ursprungliga slemhinna. Barretts slemhinna är omvandlad och därför är den en instabil vävnad. Det gör att cancer lättare utvecklas i den än i en vanlig matstrupe. På populationsnivå är cancerrisken i alla fall synnerligen liten, trots att refluxsymtom är allmänna. Var tredje finländare lider av refluxsymtom varje månad och var tionde dagligen, men bara kanske var hundrade har Barrettförändringar. Bara 250 cancerfall uppkommer per år.

11 Masscreening med endoskopi för att hitta Barrett-förändringar behövs absolut inte, säger överläkare Markku Luostarinen. Om vi skulle ha obegränsade resurser borde vi undersöka alla finländares matstrupar, eftersom Barrett-förändringar kan förekomma också hos människor som har symtomfri refluxsjukdom. Halsbränna och cancer Man kan hitta Barrett-förändringar vid en endoskopisk undersökning och fyndet kan säkerställas med en provbit. Någon lättare undersökningsmetod finns inte. Refluxsjukdom är en riskfaktor för cancer i matstrupen, men bara då den ger upphov till Barrett-förändringar. Cancerrisken i samband med refluxsjukdom är så liten att man inte ska oroa sig för det. Det är fel att skrämma någon med det här, säger Markku Luostarinen. Man behöver inte undersöka matstrupen endoskopiskt hos alla som lider av halsbränna. Undersökningen görs dock vanligen om refluxen är förknippad med sväljningssvårigheter eller avmagring eller om en kortvarig läkemedelsbehandling inte ger lindring. Magsäcksslemhinnan är av annan färg än matstrupsslemhinnan. Vid undersökningen måste man kunna se att slemhinna av magsäckstyp finns klart högre upp än vanligt. Det är frågan om en Barrett-förändring om provbiten visar omvandlad slemhinna med det som kallas intestinal metaplasi. Det lönar sig att följa med Barrett-förändringar, trots att bara få fall av cancer hittas. Uppföljningen bör bara inriktas på just den grupp av patienter som också har andra riskfaktorer eller som redan har s.k. dysplastiska förändringar, berättar Markku Luostarinen. Enbart en Barrett-förändring innebär inte att personen kommer att utveckla cancer i matstrupen. Det är dock bäst att följa med matstrupen om personen förutom Barrettförändringarna också har andra riskfaktorer för matstrupscancer. Sådana riskfaktorer är ålder över 50 år, lång Barrett-förändring, sår eller ärrförträngning på det förändrade området, fetma och rökning. Mera sällan och färre än tidigare Barrett-förändringar är rätt vanliga. Tidigare kontrollerades alla förändringar med endoskopiska undersökningar vart annat år, men under de senaste tio åren har man strävat efter att begränsa mängden patienter som följs med. Samtidigt har man gått in för glesare kontrollintervall. Kontroller behövs inte om Barrett-förändringen inte är förknippad med andra faktorer som ökar risken för cancer. Dessa undersökningar är besvärliga för patienterna och oroar dem i onödan utan att de är till någon nytta. Dessutom är det slöseri med resurser, säger Markku Luostarinen. Den nuvarande rekommendationen är att Barrett-förändringen kontrolleras endoskopiskt med tre års intervall om patienten har minst två riskfaktorer. På många orter kontrolleras också patienter som har bara en riskfaktor. På annat håll i världen är kontrollintervallet ofta upp till fem år. Kontrollundersökningarna görs oftare om provbitarna från Barrett-området visar dysplasi, vilket innebär att utvecklingen mot cancer redan har börjat. Det finns olika grader av dysplasi och ibland är det svårt att skilja mellan dysplasi och vanlig inflammation. Lindrig dysplasi följs med årligen. Svår dysplasi kräver sedan aktiv behandling, eftersom det då redan finns cancerceller i matstrupen som inte ännu har vuxit in patientens övriga vävnader. En sådan förändring, som kommer omedelbart före cancern, strävar man efter att avlägsna om patientens ålder och allmäntillstånd samt dysplasins läge tillåter det. Också svår dysplasi är fortfarande ett förstadium till cancer, och behandlingen av den får inte vara farligare än själva sjukdomen. Dysplasins utveckling till cancer räcker flera år, och alltid utvecklas den inte alls till cancer. Det behövs tusentals endoskopiska undersökningar för att rädda en patient. 11

12 Livet i lagom stora portioner, godbitarna först Lasse Svahnström vet att livet förändras av cancer. Men man kan ändå ta för sig av livet och alla läckerbitar det bjuder på. Den som har magcancer äter små portioner och ofta. Samma regel kan man också följa i livet i övrigt. TEXT TUULA VAINIKAINEN Lasse Svahnströms magcancer upptäcktes av en slump. Han hade länge besvärats av diafragmabråck som orsakade att surt maginnehåll drevs upp i matstrupen. Besvären hade hållits i schack med mediciner, men i slutet av 1996 gick han på gastroskopi för han ville veta om det trots allt var nödvändigt med operation. Man tog en provbit på de prickar som syntes vid undersökningen och det var cancer. Jag fick cancerbeskedet per telefon den andra januari Jag var fullkompligt chockad för jag var inte alls förberedd på det. En operationstid fanns två veckor senare. När jag frågade om diafragmabråcket också ska opereras var svaret att det inte behövs just nu. Och jag tänkte förstås att de inte opererar för att jag ändå ska dö, skrattar Svahnström mer än tolv år senare. 12 FOTO VESA-MATTI VÄÄRÄ Den läkare som gav cancerbeskedet sa att prognosen var god eftersom cancern hade upptäckts i ett så tidigt stadium och det inte fanns någon stor tumör. På den tiden var Lasse Svahnström lågstadielärare i Kyrkslätt. Han jobbade normalt före operationen för det höll tankarna på avstånd. Minnesbilderna från de dagarna är diffusa och han antar att han skötte jobbet. Livet förändras På Jorvs sjukhus opererades magsäcken, mjälten och gallblåsan bort. Han var intagen i tolv dagar. Efter operationen sa läkaren att det såg bra ut. Man hade troligen fått bort allt och sjukdomen hade alltså bästa möjliga prognos. Samtidigt sa han att mitt liv kommer att förändras helt. Det kändes lite bryskt, tyckte jag då. Till en början fick jag bara dropp för man hade konstruerat en ny magsäck av överdelen av tarmen och det tog tid innan den kunde ta emot näring. Senare fick jag börja äta nästan normalt, men i små portioner och ofta. Jag hade trott att jag måste mixa all mat, men maten i sig var inget problem när jag väl hade lärt mig att äta i små portioner och dricka i små klunkar. I början avråddes jag från att äta citrusfrukt för fruktköttet kunde fasta i tarmarna.

13

14 Cancer i magsäcken årligen upptäcks cirka 720 fall av magcancer magcancer håller på att bli mera sällsynt ovanligare i Finland än på annat håll i världen i medeltal infektion med helicobacter inverkar på uppkomsten av magcancer rökning ökar risken att insjukna i magcancer 1,5 2,5 gånger att äta frukt och grönsaker skyddar mot uppkomsten av magcancer Ingen blir gladare av att blicka bakåt, man ska se framåt. På den tiden bodde Lasse Svahnström ensam, men en bekant var hos honom några dagar efter sjukhusvistelsen. Livet återgick så småningom i invanda banor och kring sin femtioårsdag var han tillbaka i skolan. I början var det vårt på morgnarna. På väg till jobbet mådde jag ofta illa, men det var nästan omöjligt att kräkas. När det var dags för lektionerna hade det jämnat ut sig så mycket att jag kunde jobba. Ungefär ett år efter operationen blev han sjukskriven på grund av stark utmattning och depression. Senare arbetade han halvtid i mer än fem år. Det var inte så lätt att ordna för en klasslärare. År 2003 var det dags för pensionering. Depression är ett naturligt inslag vid den här typen av sjukdom så det behöver man inte vara rädd för. Depression hör nästan till saken och det är bra om man ger den fritt utlopp. Man får inte låta det onda växa inom sig, säger Lasse. Jag har fått hjälp av att jag har pratat mycket om min sjukdom. Efter operationen har jag inte behövt mediciner. Jag får bara B12- sprutor var tredje månad för B12 tas bara upp av magsäcken. Dessutom går jag på laboratoriekontroller ett par gånger om året. 14 Jag har en skuld... Lasse Svahnströms liv förändrades av cancern. Där hade läkaren så rätt. Men den tog inte kål på livskvaliteten, snarare var det tvärtom. Några år efter insjuknandet fick han känsla av att ha en skuld för att han hade blivit botad. Han kontaktade Södra Finlands Cancerförening och blev stödperson. Efter intervjuer fick han gå på en kurs i två veckor. De första patienterna kontaktade honom 2000 och sedan dess har han varit stödperson för människor med tarmcancer. Vad jag vet finns det bara tre utbildade stödpersoner för cancer i magen i hela landet. Så vi är ganska sällsynta, berättar Svahnström som flyttade till Åbo för ett knappt år sedan. Han besöker flitigt läroanstalter för hälso- och sjukvård för att upplysa vårdpersonal om sina erfarenheter. Han ställer gärna upp som stödperson och tutor med egen erfarenhet när tillfälle ges. Varför och hur ska det gå? En cancerdiagnos väcker ofta stor ångest och ett stor kunskapsbehov. Utöver informationen

15 från vårdpersonalen har man också ett behov av att dela erfarenheterna med någon som varit i samma situation. Man vill förstå varför just jag drabbats av det här och hur det kommer att gå. Det är frågor som jag aldrig kan ge ett uttömmande svar på, men jag kan lyssna och uppmuntra. Jag kan också tala om att ingen kan säga var just han eller hon står bland procenttalen trots att det finns mycket cancerstatistik och information om prognoser. Man ska aldrig ge upp utan kämpa. En förhoppningsfull attityd spelar enormt stor roll. Ändå har man rätt att ibland vara hjälplös och trött och luta sig mot andra. Cancer berör aldrig bara den sjuke själv. Sjukdomen påverkar också många i ens omgivning och den som är sjuk behöver inte bli stödperson för sina anhöriga. De närstående kan gärna söka stöd till exempel i Cancerorganisationernas grupper för anhöriga, är Lasse Svahnströms råd. Dessutom är det bra att veta att det inte är så farligt att man går ner mycket i vikt vid magcancer. Det är inget tecken på att sjukdomen förvärrats, utan betyder att kroppen anpassar sig till den nya situationen. Själv gick jag ner elva kilo. Jag var i god kondition så det var inget större problem. Trots sjukdomen kan man påverka sin hälsa på många sätt. Däremot går det åt energi i onödan att spekulera och söka orsaker. Ingen blir gladare av att blicka bakåt, man ska se framåt. Det är viktigt att se till att man har något att njuta av. När jag fyllde femtio några månader efter operationen, ville mina vänner bjuda ut mig på restaurang. Först tänkte jag att aldrig i livet, jag som inte kan äta ordentligt. Lyckligtvis gav de inte efter. Vi hade en trevlig kväll och jag njöt oerhört av deras sällskap. Och när jag sa som det var, gick det att ordna mindre portioner också av annat än köttbullar och knackkorv. Jag lade om mina matvanor efter operationen. Numera äter jag de bästa bitarna först. Förr brukade jag spara godbitarna till sist. Det kan vara värt att portionera livet på samma sätt, säger Lasse Svahnström. Asymtomatisk helicobacter ingen anledning Helicobacter pylori är den största enskilda orsaken till magcancer. Innan bakterien upptäcktes trodde man att ulcussjukdom orsakades av stress och livsstilsfaktorer. Ungefär häften av världens befolkning är bärare av bakterien. TEXT till oro ANU KYTÖLÄ År 1979 upptäckte patologen J. Robin Warren böjda bakterier vid färgning av vävnadsprover från magsäckar. Barry J. Marshall, som specialiserade sig på internmedicin, intresserade sig för upptäckten och fortsatte att undersöka bakterien. Senare fick de Nobelpriset i medicin för sin upptäckt av Helicobacter pylori. De såg också sambandet mellan bakterien och de vanligaste magsjukdomarna. Helicobacter pylori fanns hos nästan alla av deras patienter med magsår och duodenalsår (tolvfingertarmen). Marshall svalde själv bakterier och fick gastrit, alltså magkatarr, i sin friska mage. 15

16 Mottagaren betalar portot Vanlig bakterie Förr drabbades nästan alla finländare av Helicobacter pylori. Tack vare högre levnadsstandard har förekomsten minskat och bara procent av personer födda bär på bakterien. I Finland har Helicobacter pylori diagnostiserats sedan Det är inte känt hur bakterien smittar, men man får den redan i barndomen och infektionen sitter i resten av livet om bakterien inte visas på porten. Den kan finnas på slemhinnorna i magen i decennier utan att ge symtom. Hos ungefär var femte blir den aktiv och kan ge upphov till sår i magen eller på tolvfingertarmen. Servicekort Jag vill bli medlem. Namn Adress Jag är svenskspråkig och vill ha tidskriften. Adressförändringar: Namn Medlemsnummer Från tidskriftens baksida, alla numrena ovanför namnet. Gammal adress Nytt namn Ny adress Både rökning och Helicobacter pyloriinfektion ökar risken för magcancer, men i kombination är risken mångdubbelt större. Bakteriesmitta utan symtom behöver inte behandlas, men läkemedel sätts in om patienten har sår i magen eller på tolvfingertarmen. Det finns många olika läkemedelskombinationer och de har alla ungefär lika god effekt. Bärare av Helicobacter pylori har ökad risk att få magcancer. Släktingar i första ledet till personer med magcancer har större anlag att få samma sjukdom. Därför bör den som har asymtomatisk Helicobacter pyloriinfektion få behandling om någon nära anhörig har magcancer. Infektion med Helicobacter pylori är också kopplad till MALT-lymfom. Man har fått goda resultat genom att behandla sjukdomen med en kur mot bakterien. Jag är svenskspråkig och vill ha tidskriften. Cancerföreningen i Finland Kod Svarförsändelse BLI MEDLEM Du får en högklassig tidskrift samtidigt som du stöder kampen mot cancer. För medlemsavgiften får du Syöpä-Cancer tidskriften, som utkommer sex gånger om året. Medlemskap berättigar till vårddagsersättning om 2-5 euro, ifall medlemmen ifråga är hänvisad till sjukhusvård på grund av cancersjukdom. Medlems- och patientförmånerna varierar från förening till förening. Förmånerna kan utgöras t.ex. av rabatt på Cancerorganisationens poliklinik, rabatt i simhallen, förmånliga medlemsresor arrangerade av föreningen, föreningens egen informationstidning etc. Var vänlig kontakta respektiva förening. Birkalands Cancerförening (03) Cancerföreningen i Finland (09) Cancerföreningen i Satakunta (02) Cancerpatienterna i Finland (09) Finlands mun- och halscancerpatienter (09) Finlands prostatacancerförening (09) Kymmenedalens Cancerförening (05) Mellersta Finlands Cancerförening (014) Norra Finlands Cancerförening Norra Karelens Cancerförening (013) Norra Savolax Cancerförening (017) Saimens Cancerförening (05) Sydvästra Finlands Cancerförening (02) SYLVA (09) Södra Finlands Cancerförening (09) Ålands Cancerförening (018) Österbottens Cancerförening (06) Prenumera Syöpä-Cancer -tidskriften (09)