Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Kommunstyrelsen Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Onsdagen den 27 februari 2019 kl Plats: Äppelkriget, Kommunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden 2019/1 2 3 Uppföljning av internkontrollplan 2018 för 2018/ kommunstyrelsen 4 Internkontrollplan 2019 för kommunstyrelsen 2018/ Förslag på ledarpolicy för Tomelilla kommun 2019/ Avgifter och taxor kost - vård och 2018/ omsorgsnämnden 7 Ny finansieringsmodell för beräkning av 2019/ medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne 8 Svar på granskning av kommunstyrelsens hantering 2018/ av projekt finansierade av EU-medel 9 Antagande av detaljplan för Hantverksgården 2017/ Delegeringsbeslut Lån Kommuninvest / Redovisning av delegeringsbeslut 2019/ Anmälningsärenden kommunstyrelsens 2019/ arbetsutskott 30 januari Anmälningsärenden kommunstyrelsens arbetsutskott 13 februari / Per-Martin Svensson (M) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 1

2 Tomelilla den 20 februari 2019 Dnr KS 2019/1 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Kommunstyrelsen Dialoger och informationsärenden kommunstyrelsen den 27 februari 2019 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger dialoger och informationsärenden till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Kommunchef Britt-Marie Börjesson informerar om aktuella frågor. 2. Information och diskussion om gemensam driftsorganisation för VA-verksamheten med Simrishamns kommun. Samhällsbyggnadsnämndens presidium deltar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen den 20 februari Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent 2 1 (1)

3 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter Resultat av genomförda kontroller Uppföljningen av den interna kontrollen 2018 utgörs av kvarstående kontrollpunkter från 2017 års uppföljning. Detta enligt beslut K 48/2018. Resultat av genomförda kontroller 2017 Ekonomiavdelningen Process Kontrollmoment Kontrollmetod Fordran Migrationsverket Skickas ansökningar in rätt och i rätt tid. Erhålls rätt belopp. Bokförs intäkt och fordran rätt Finns rutiner för ansökningar och uppföljning. Finns rutiner för bokföringen Har gått från ca mnkr ner till 3 mnkr, bör tas bort som kontrollpunkt framöver. Ekonomiavdelningen har infört tydliga uppföljningsrutiner för ansökningar och ut/inbetalningar från Migrationsverket och kan följa det på ett betydligt tydligare och enklare sätt idag jämfört med Process Kontrollmoment Kontrollmetod Avtalshantering Finns övergripande rutiner för avtalshantering? Finns tekniska hjälpmedel för avtalsbevakning och uppföljning? Inventering av avtals hantering per nämnd Stickprovskontroll för uppföljning av avtalstrohet Ny rutin kring avtalshantering har tagits fram i samråd och samarbete med kanslichefen. Rutinen redogör för hur ett avtal ska hanteras och dokumenteras, vem som ska få information osv. På detta sätt kan vi fånga upp nya avtal, men även ha kontroll över när andra avtal går ut, ska förlängas, alternativt sägas upp. Övrigt: Kontanthantering: Har i princip eliminerat kontanthantering, Kontrollpunkten är avslutad. Attest behörigheter: Nytt attestreglemente är antaget. Kontrollpunkten är avslutad Prognoser i verksamheten: Ny process införd. Kontrollpunkten är avslutad. Kontrollpunkter som kvarstod Sekretessbelagda dokument. Rutin är framtagen. Makulering/kreditering av fakturor. Rutin behöver uppdateras under Registervård leverantör. Kvalitetssäkrad metod finns Periodiseringar. Genomförs kontinuerligt. Redovisning av anläggningstillgångar. Kontrollpunkten kvarstår. Gränsdragning mellan drift och investering. Definition finns på publicerad på Forum. 1 3

4 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter Utvecklingsavdelningen Projekt i Finns adekvata avtal och samarbete med rutiner för uppföljning externa aktörer Utvärdering av pågående projekt Finns rutiner, fungerar de? Nya projekt, kontroll av avtal och styrmodell Rutiner behöver förbättras ytterligare både för uppföljning av ekonomi och mål/resultat. Avtalsregleringen för samverkan behöver förbättras än mer. Övrigt: Personal frånvarande/ej på plats, rutin för att spara på V-disken införd, överlämning vid frånvaro, rutinen fungerar. Kontrollpunkt är avslutad. Hög arbetsbelastning, stort ansvar och för många arbetsuppgifter. Specialistfunktioner, realistisk och bra prioritering bland arbetsuppgifter och uppdrag. Frågan tas upp på och utgör en del av APT. Kontrollpunkt är avslutad. Ekonomiskt risktagande. Projekt med extern finansiering, förankring vid externa projekt görs med kommunchef. Kontrollpunkt är avslutad. Risk att mål inte uppnås: delaktighet i mål och mätindikatorer, behöver utvecklas men utgör ingen kontrollpunkt. Muta/bestickning, rutin fungerar. Kontrollpunkt är avslutad. Avbrott IT och mobil, Rutin för att spara dokument och info fungerar. Kontrollpunkt är avslutad. Kontrollpunkter som kvarstod Rutiner för att säkerställa att det finns tydliga samverkansavtal i projekt där någon form av samverkan ingår. Mallar för projektplaner är framtagna. Definiera och tydliggöra ansvarsfrågan i alla projekt. Mallar för projektplaner är framtagna. Projektekonom ska kopplas till samtliga projekt. Punkten kvarstår IT avdelningen Process Kontrollmoment Kontrollmetod Strömförsörjning Kastanjeskolan Åtgärder: Kontroll av reservkraft är tillräcklig. Kontroll av att kopplingsskåp är kopplade till reservkraften Test av strömförsörjning och reservkraft. IT-avdelningen och Fastighetsavdelningen har undersökt detta och denna punkt har nu Fastighetsavdelning tagit över och det ska byggas ut reservkraft på Kastanjeskolan under Övrigt: Virus i nätverket: Virusskydd för skadliga länkar via mail har köpts in. IT-säkerhetsutbildning för alla medarbetare pågår via korta mail-kurser. Brandväggarna byts ut under 2018 med bättre funktioner. Vi har även strypt ned skriv-rättigheter för medarbetare för att förhindra virusspridning tillsammans med verksamheterna. Tjänst för att hitta sårbarheter utifrån är igång 2 4

5 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter Kontrollpunkter som kvarstod Strömförsörjning på Kastanjeskolan med kontroll av reservkraft och att kopplingsskåp är kopplade till reservkraft. IT-avdelningen och Fastighetsavdelningen har undersökt detta och denna punkt har nu Fastighetsavdelning tagit över ansvaret för. Virus i nätverket: Virusskydd för skadliga länkar via mail har köpts in. IT-säkerhetsutbildning för alla medarbetare pågår via korta mail-kurser. Vi har även strypt ned skriv-rättigheter för medarbetare för att förhindra virusspridning tillsammans med verksamheterna. Tjänst för att hitta sårbarheter utifrån är igång. Kontrollpunkten är avslutad. Brandväggarna byts ut med bättre funktioner. Punkten kvarstår. Åtgärdas under Kansli Underlag till kallelser Är underlagen till kallelserna kompletta? Hålls inlämningstiderna? Kontroll av underlag och inlämning till något/några kallelser per nämnd/styrelse för Kontroll görs löpande och följsamheten till uppsatta deadlines är bättre. Rutinerna behöver utvecklas ytterligare. Övrigt: Ärendehanterings system Do-Är dör. Migrering till Evolution är utförd och godkänd. Gamla servern är nedstängd. Kontrollpunkten är avslutad Felaktig registrering. Kansliet arbetar aktivt för att använda standardformuleringar och på så sätt göra den enklare att hitta efterfrågade handlingar i ärendehanteringssystemet Evolution. Kontrollpunkten är avslutad. Bristande kunskap i regelverket för utlämnande av allmän, offentlig handling. Kansliet har informerat chefer inom kommunförvaltningen, bland annat vid en chefsdag, om hur offentliga handlingar ska lämnas ut. Kontrollpunkten är avslutad. Kontrollpunkter som kvarstod Underlag till kallelser behöver vara kompletta och tider för inlämning följas. Kontroll görs löpande och följsamheten till uppsatta deadlines är bättre. Rutinerna behöver utvecklas ytterligare. Kontrollpunkten kvarstår Säkerhetsamordning Process Kontrollmoment Kontrollmetod Många och ibland aggressiva besökare i receptionen Säkerhetsglas monterat. Får övervakningskameror monteras? Bemanning Utbildning Kontroll och uppföljning av fysik säkerhetsutrustning. Kontroll av besöksfrekvens Rätt bemanning med rätt utbildning Sedan säkerhetsglaset monterades känner personalen att deras arbetsmiljö blivit tryggare. Processen med övervakningskameror fortlöper, Lindstens El har varit och tittat och ska återkomma med tekniska detaljer och kostnader. Efter det kommer vi att skicka in en ansökan till Länsstyrelsen. Vi måste invänta uppgifterna från Lindstens då det tekniska måste finnas med i ansökningshandlingarna. Normalt sätt är det numera alltid två personer i receptionen, ensamarbete undviks så långt det är möjligt. All ordinarie personal utbildas i hot och våld 3 5

6 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter Övrigt: Nycklar till kommunala fastigheter i omlopp: Hanteringen av nycklar har skärpts till och fungerar tillfredsställande. Kontrollpunkten är avslutad. Kontrollpunkter som kvarstod Besökares tillträde till kommunhuset: Rutin för externa besökare i kommunhuset kommer ses över. Beräknas klart före sommaren Kommer efter översyn finnas tillgänglig på Forum. Implementering i verksamheterna ska förslagsvis ske på arbetsplatsträffar. Dessutom måste rutinen finnas med vid introduktion av nyanställda. Rutin för externa besökare i kommunhuset finns framtagen. Viss revidering kvarstår med anledning av Tomelilla direkts uppstart. Kontrollpunkten kvarstår Övervakningskameror i anslutning till receptionen är på plats. Kommunikationsavdelningen Process Kontrollmoment Kontrollmetod Information på webben Är publicerad information rätt och aktuell Finns rutiner och systemstöd för att validera publicerad information på kommunens webb, både externt och internt Finns ansvarig per verksamhet för material som publiceras på webben? Problem med att få webbansvarig/verksamhet att ta aktivt ansvar, möten har bokats men ställts in. Rutin behöver förbättras för att säkerställa rätt och aktuell info på webben Övrigt: Vid större produktioner av tunga dokument (t.ex. årsredovisning, ÖP) ligger kommunikationsavdelningens arbete alltid sist i processen. Då förseningar sker i andra enheters arbete minskar det tiden som kommunikationsavdelningen kan lägga på dokumenten. Då dokumenten alltid har en bortre deadline kopplad till utskick inför politiska beslut kan avdelningen inte skjuta förseningen framför sig som andra enheter kan. Kontrollpunkten avslutad, hanteras med förbättrade interna rutiner. Bemanning på kommunikationsavdelning vid kris. Förstärkning på kommunikationsavdelningen, en tjänst delad på två personer, inte längre så sårbart. Samverkan med grannkommuner inom SÖSK fortsätter. Kontrollpunkten är avslutad. Slarv med att ställa om telefon vid möte etc. problem med tillgänglighet i telefon fortsatt. Lindemansprojektet som startar 2018 har som delmål att förbättra intern och extern service. Kontrollpunkter kvarstår 2018 Kontrollpunkter som kvarstod Information på webben. Ny extern webbplats lanseras våren I samband med detta tas en struktur fram för hur webbplatsen långsiktigt ska underhållas och uppdateras. En modell för bemanning vid kris ska arbetas fram. Punkten kvarstår. 4 6

7 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter Kostenheten Skadedjur och annan smittspridning utvärdering av gällande rutiner för egenkontroll Sammanställning av gjord kontroll under viss vecka Revision av egenkontroll görs årligen Revisionen gjordes vecka 8 och resultatet var utan anmärkning. Avslutade punkter: Inbrott/stöld/snatteri/vandalisering Inget vi kan kontrollera men ser till att dörrar är låsta när personalen går hem. Kontrollpunkten är avslutad. Dataintrång/virus/sabotage Förlitar oss på IT-avdelningens rutiner. Kontrollpunkten är avslutad. Internetanslutning/telefoni nere Se ovan. Kontrollpunkten är avslutad. Arbetsplatsolyckor Finns säkerhetsföreskrifter och rutiner om olyckan skulle vara framme. Kontrollpunkten är avslutad. Elavbrott Inget vi kan kontrollera men reservkraft finns på Kastanjeskolan och äldreboendena. Kontrollpunkten är avslutad. Vattenskador Rutiner finns att se över alla kökets funktioner vid olika tillfällen. Kontrollpunkten är avslutad. Brand/Utrymning All personal har utbildningen Brand i praktiken som förnyas var tredje år, Utrymningsövningar genomförs tillsammans med den verksamhet där köket finns. Kontrollpunkten är avslutad. Leveransstopp av livsmedel Fick vi testat i skarpt läge under snöovädret februari/mars De flesta kök klarar 4-5 dagar utan leverans. Ändringar i matsedel är då nödvändigt. Kontrollpunkten är avslutad. Allergena ämnen Finns i egenkontrollen som är styrd av SLV. Kontrollpunkten är avslutad. Personalbrist eller sjukdom Brist i hela länet på utbildade kockar så det gäller att hålla hårt i de vi har. Sjuktalet var ,1 % och det är problem med vikarier så en prioritering av arbetsuppgifter måste göras. Kontrollpunkten är avslutad. Kontrollpunkter som kvarstod Kontroll av smak. Provsmakning av nya rätter i Smedstorp under året. Tanken är att provsmakning skulle ske vid vissa matråd men då kallelsen har kommit sent så har inga förberedelser hunnit med. Kontrollpunkten är avslutad. Matsvinn. Ett arbete för att minska matsvinnet pågår. Bland annat mäts matsvinnet varje dag. Kontrollpunkten kvarstår 2019 Samhällsbyggnad Utsläppsvärden Rosendal Kontroll av rening av avloppsvatten Extra kontroll och övervakning under intrimning av ny tekning. Rosendal. Extra mätningar har utförts, samtliga gränsvärden har klarats. Vi är nu styrda av tillståndet som reglerare utsläppsvärden. Kontrollpunkten är avslutad. Övrigt: Missade garantibesiktningar: Inga avvikelser har redovisats. Rutiner finns nu och läggs in i bevakningssystem, punkten behöver kvarstå 2018 så att vi ägnar detta ett speciellt focus 5 7

8 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter Sårbar projektledning: Inga avvikelser. Fler involverade men på grund av få personer har vi inte nått fram till att ha en biträdande projektledare. Punkten bör kvarstå Olyckor snöras/istappar. Inga skador rapporterade. Punkten bör kvarstå bättre rutiner bör utarbetas. Kontrollpunkter som kvarstod För samhällsbyggnadsverksamheten är det enbart planenhetens frågor som ligger inom KS ansvarsområde. Förslag till rutin för exploatering är framtaget under

9 Intern Kontrollplan med Riskanalys 2019 Ärende KS 2019/xxx Intern kontrollplan 2019 för KS verksamhet: KLK och Måltidsverkstaden Matris nr Kontrollmoment, vad ska granskas Process/rutin/system Kontrollansvarig Kontrollmetod Omfattning Kontrollfrekvens och kvantitet Rapportering till Riskbedömning sannolikhet/konsekvens 1 Säkerställa korrekt och kvalitativ återkoppling till externa och interna parter 2 Säkerställa tydlighet i alla uppdrag. 3 Säkerställa tydlig kommunikation. 4 Ansvarsfördelning mellan systemägare, systemförvaltare och digitaliseringsenheten. 5 Säkerställa kompetensförsörjning 6 Säkerställa kompetensförsörjning 7 Egenkontroll gällande skadedjur och smittspridning. 8 Införa larmfunktion i kommunhuset Kommunikationsplaner kopplade till uppdrag och projekt. Översyn, dokumentation av ansvarsfördelning. Plan för att tryggad kompetensförsörjning. Plan för att tryggad kompetensförsörjning. Planera resurser och prioritera uppdrag. Kontrollpunkter i egenkontroll Kvalitetssäkrad larmfunktion och rutin. Överlämnade av arbetsuppgifter till Tomelilla direkt och den gemensamma administrationen.. Utvecklingschef Översyn av mallar och rutiner. Utvecklingschef Uppföljning och utvärdering Utvecklingschef Digitaliseringschef Kanslichef HR-chef Chef måltidsverkstan Säkerhetssamordnare Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering Rutin för dokumentation och ansvar Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering Genomförs under året Kommunchef 2 Genomförs under året Kommunchef 1 Genomförs under året Kommunchef 1 Genomförs under året Kommunchef 3 Kontinuerlig uppföljning under året Kontinuerlig uppföljning under året Kommunchef 4 Kommunchef 3 Granskning Enligt kontrollplan Verksamhetschef Uppföljning och utvärdering Genomförs under året Kommunchef 4 2 9

10 Matris nr Intern Kontrollplan med Riskanalys Säkerställa den ekonomiska uppföljningen 10 Genom bra planering minimera antal överklagade planer 11 Säkerställa tidsplaner för externa och interna byggprojekt. 12 Säkerställa beredskap för alternativa kommunikationskanaler 13 Säkerställa samordnad och effektiv kommunikation Kontrollmoment, vad ska granskas Utfall utifrån prognoser. Tidpunkter för utställning, granskning och beslut Utarbeta en kanalstrategi och kommunikationsplan för extern och intern kommunikation inklusive webbpublikationer Process/rutin/system Kontrollansvarig Ekonomichef Planer och rutiner för avbrott i el- och /eller IT-försörjning. Kommunikationschef Kommunikationschef Kontrollmetod Följa upp och kontrollera underlag, skatteprognoser, pensioner och stadsbidrag. Granskning Uppföljning Omfattning Kontrollfrekvens och kvantitet Uppföljning två gånger per år Stickprov genomförs under året Kontinuerlig uppföljning under året Ärende KS 2019/xxx Rapportering Riskbedömning till sannolikhet/konsekvens Kommunchef 3 Samhällsbyggnadschef Verksamhetschef Planer för kompetensförsörjning. Samhällsbyggnadschef Verksamhetschef Uppföljning Uppföljning en gång per år Kommunchef 3 Uppföljning och utvärdering Riskvärdering Risker som bedöms i kategori 4 bör åtgärdas omgående Risker som bedöms i kategori 3-4 ska följas upp Risker som bedöms i kategori 2 bör följas upp Risker som bedöms i kategori 0-1 behöver inte följas upp utöver normala rutiner Genomförs under året Kommunchef

11 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 13 februari 2019 Ksau 35 Dnr KS 2019/23 Förslag på ledarpolicy för Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar anta ledarpolicy för Tomelilla kommun, handlingsid: Ks Ärendebeskrivning HR-avdelningen genom HR-chef Johan Lexfors har tagit fram ett förslag på ledarpolicy för Tomelilla kommun. Policyn har MBL-förhandlats enligt 11 den 5 februari Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta ledarpolicy för Tomelilla kommun. Beslutsunderlag Förslag på ledarpolicy för Tomelilla kommun, handlingsid: Ks Undertecknat MBL 11 Ledarpolicy i Tomelilla kommun, handlingsid: Ks Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 11

12 MBL-förhandlad Tomelilla kommuns ledarpolicy Att arbeta för en ständigt utvecklad servicenivå till kommuninvånarna är en självklarhet för Tomelilla kommuns chefer. Med mod att gå in i förändring och förbättring, med mod att prova nya vägar och arbetssätt och med en hög grad av tillit leder cheferna sina medarbetare mot måluppfyllelse. Måluppfyllelse Tomelilla kommuns chefer säkerställer att det finns tydliga, relevanta och utvärderingsbara mål för det egna verksamhetsområdet. Cheferna involverar sina medarbetar i arbetet med att bryta ner de övergripande målen till grupp- och individnivå och skapar på så sätt en samsyn kring målens betydelse och varje individs bidrag i arbetet mot måluppfyllelse. Att skapa värde Tomelilla kommuns chefer skapar värde, inte bara genom sitt eget arbete, utan också genom att synliggöra och fira kollegors och medarbetares framgångar och genom att ge stöd och uppmuntran vid bakslag. Varje chef tar ansvar för att ge utrymme för initiativ, kreativitet och utveckling. Att samspela Tomelilla kommuns chefer skapar genom sin helhetssyn förståelse för kollegornas olika uppdrag. Med närvaro, pålitlighet och nyfikenhet bidrar alla chefer till varje möte och skapar förutsättningar för en tillitsfull miljö. Att leda sig själv Tomelilla kommuns chefer tar ansvar för den egna verksamheten och dess bidrag till helheten. Genom sin förmåga till självreflektion och genom att be om och ta emot stöd och hjälp, leder varje chef sig själv mot ständiga förbättringar. Att vilja lyckas Tomelilla kommuns chefer leder med hjälp av sitt engagemang, uthållighet och mod sig själva och sin verksamhet mot måluppfyllelse i en miljö där ett bakslag eller misstag är en källa till lärande. 12

13 13

14 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 januari 2019 Ksau 13 Dnr KS 2018/204 Avgifter och taxor kost - vård och omsorgsnämnden Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar anta taxor för kost inom vård och omsorg i enlighet med bilaga, handlingsid: Ks Deltar inte i beslutet Ida Bornlykke (S) och Per Gustafsson (SD) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Vård och omsorgsnämnden subventionerar måltider för drygt 648 tkr för 2018 trots att portionspriset för en middag höjdes med 5 kronor till 65 kronor och ett helt måltidsabonnemang på särskilt boende höjdes med 200 kronor. Den som äter alla sina måltider på särskilt boende subventioneras med 283,40 kronor per månad. För att täcka kostnaden till kommunens måltidsverkstad behöver måltidspriserna justeras upp inför Förslag: - Måltidsabonnemanget på särskilt boende behöver höjas med 300 kronor till 3400 kronor. - Portionspriset för en middag med efterrätt höjs med 4 kronor till 69 kronor. - Även avgifter för enstaka portioner kvällsmål, frukost och kaffe behöver räknas upp till 33, 33 och 17 kronor. Dessa priser har inte höjts på fem år. Justerandes sign 14

15 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 januari forts. Vård och omsorgsnämndens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta taxor för kost inom vård och omsorg i enlighet med bilaga, handlingsid: Ks Beslutsunderlag Vård och omsorgsnämnden 108/2018, handlingsid: Ks Sammanställning taxor och avgifter vård och omsorgsnämnden, kost, handlingsid: Ks Kostnader och avgifter för kost inom vård och omsorg , handlingsid: Ks Tidigare behandling Vård och omsorgsnämnden 108/2018: Vård och omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta taxor för kost inom vård och omsorg i enlighet med bilaga, handlingsid Von Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 15

16 Vård och omsorgsnämnden Sammanställning taxor och avgifter kost - Vård och omsorg Måltidskostnader (ingår inte i maxtaxan) Middag inklusive efterrätt 65 kr/portion 69 kr/portion Frukost eller kvällsmat 25 kr/portion 33 kr/portion Eftermiddagskaffe 15 kr/portion 17 kr/portion Måltidsabonnemang kr/månad 3400 kr/månad 16

17 Kost inom vård och omsorg Avgift brukare Avgift 2018 Avgift 2019 Avgift brukare 2018 till Måltidsv till Måltidsv 2019 Kommentar Portionspris middag 65,00 66,64 68,64 69,00 genomsnitt 2018 jan-okt 122 brukare/månad Hemkörningsavgift 300 resp 150 * räknas ihop med portionspris till ett middagsabonnemang Middagsabonnemang halvt, ord boende 2370,00 ca 25 brukare betalar hemkörning 1-15 dgr Middagsabonnemang helt, ord boende 1185,00 ca 100 brukare betalar hemkörning dgr Måltidsabonnemang särskilt boende 3 100, ,00 Dygnsportion 112,78 116,16 30 dagar i månaden blir 3480:- Portionspris Middag inkl efterrätt 65,00 66,64 68,64 69,00 Kvällsmål 25,00 32,30 33,26 33,00 ej höjt sen 2013 Frukost 25,00 32,30 33,26 33,00 ej höjt sen 2013 Kaffe inkl kaka 15,00 17,00 ej höjt sen 2013 Beräkning av merkostnad för vård och omsorg med avgiftsnivåer dagar 365 dagar Avgift till Måltidsverkstan för matdistribution 1 999, ,60 Konsumentverket rekommenderar Avgift från brukare för matdistribution 1 950, ,00 Differens per brukare -49,20-598,60 Summa 122 brukare , ,20 Avgift till Måltidsverkstan för dygnsportion 3 383, ,70 Avgift från brukare för måltidsabonnemang 3 100, ,00 Differens per brukare -283, ,70 Summa 145 brukare , ,50 Totalt ,70 Ovanstående beräkning visar på att det är på måltidsabonnemangen vi subventionerar mest med den prissättningen vi har för Intäkten från hemkörningsavgiften kr per månad motsvarar ersättning för ca 130 arbetstimmar vilket i sin tur motsvarar drygt 1 timme per brukare i månaden. 17

18 Skånes kommuner Viktig information kring förslag på ny finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne Här nedan kommer viktig information kring ny finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne. Observera att detta utskick kräver kommunens svar till Kommunförbundet Skånes kansli senast Kommunförbundet Skånes styrelse (nedan benämnt förbundet) beslutade om ett förslag på ny finansieringsmodell. För att förbundsmötet , ska kunna godkänna en ändring av finansieringsmodell krävs att samtliga medlemskommuner är eniga om detta. Om inte samtliga medlemskommuner är eniga om att anta den föreslagna finansieringsmodellen kommer Kommunförbundet Skånes nuvarande finansieringsmodell att kvarstå: 22 Förbundsmötet äger besluta om annan grund för årsavgiftens fastställande och erläggande om samtliga medlemmar är eniga härom. (Kommunförbundet Skånes stadgar, daterade ). Med anledning av förbundets nuvarande stadgar översänder förbundet, det av styrelsen beslutade ärendet inklusive bilagor och utdrag från sammanträdesprotokollet, för behandling i medlemskommunerna. Ny finansieringsmodell för Kommunförbundet Skåne baserat på invånare och indexuppräkning Förslaget till ny finansieringsmodell utgår från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare, vilket för 2019 är 21,25 kr/invånare. Den föreslagna finansieringsmodellen utgår från den avgift man tar ut året innan det år då förändringen genomförs och sedan görs en årlig justering av detta grundbelopp för pris- och lönekompensation. Här ska SKL:s årliga prisindex för kommunal verksamhet användas. Finansieringsmodellen innebär inte ökade medlemsavgifter till Kommunförbundet Skåne till följd av ökat invånarantalet i kommunerna, eftersom det enbart är grundbeloppet och förändring av pris- och lönekompensation som ligger till grund för den totala medlemsavgiften för nästkommande år. Eftersom alla kommuner föreslås betala lika per invånare kan det betyda att en kommun med stor befolkningsökning kan procentuellt få betala mer än en kommun som har oförändrad eller minskad befolkning (se exempel i bilaga 2). Om behov föreligger att justera grundbeloppet till nästkommande budgetår, exempelvis till följd av förändring av Kommunförbundets uppdrag till kommunerna, föreslås detta beslutas av Kommunförbundet Skånes styrelse i samband med beslut om Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, Lund Webbadress: kfsk.se Telefon:

19 nästkommande års medlemsavgift. Den nya finansieringsmodellen föreslås införas fr.o.m. budgetåret Avgiftens storlek, både vad gäller justering av index och eventuell justering av grundbeloppet bestäms för varje år av styrelsen inom av förbundsmötet angiven ram. Kommunförbundet Skånes nuvarande finansieringsmodell Förbundets nuvarande finansieringsmodell bygger på summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Förbundsavgiften utgår med viss promille av den summan. Avgiften storlek bestäms varje av styrelsen inom förbundsmötets angivna ramar. För 2019 är avgiften beslutad till 0,4 promille av förbundsmötets angivna max 0,5 promille. Medlemsavgiftens storlek, utifrån nuvarande finansieringsmodell, kan variera i stor grad mellan medlemskommunerna och år. Vid eventuella frågor, vänligen kontakta: E-post: alexander.brydon@kfsk.se Telefon: Vänligen skicka ert svar via brev eller e-post till adresserna nedan: Kommunförbundet Skånes kansli Box Lund E-post: alexander.brydon@kfsk.se Kommunförbundet Skåne 2(2) 19

20 20

21 21

22 22

23 Ny finansieringsmodell för beräkning av allmän medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne uppdatering i förhållande till Kommunförbundet Skånes arbetsutskott Inledning Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade vid sammanträdet att ge Kommunförbundet Skånes kansli i uppdrag att ta fram förslag på ny finansieringsmodell avseende medlemsavgiften fr.o.m. budgetåret Kommunförbundet Skånes ekonomiavdelning har tagit fram förslag på tre finansieringsmodeller som föredragits för styrelsens presidium Efter genomgång av förslagen diskuterade sig presidiet fram till ytterligare en finansieringsmodell som till vissa delar liknar en av de tre modeller som ekonomiavdelningen tagit fram. Denna finansieringsmodell utgår från ett basår, i förslaget används år 2019 som basår. Detta år erhåller Kommunförbundet Skåne totalt tkr från de skånska kommunerna enligt nuvarande finansieringsmodell. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. Medlemsavgiftsmodeller i andra delar av Sverige Nuvarande modell för beräkning av medlemsavgiften till Kommunförbundet Skåne härstammar från Svenska Kommunförbundets tidigare modell. Ett antal regionala förbund använder sig fortfarande av modellen. Dessa är förutom Skåne även Blekinge, Halland, Södermanland och Norrbotten som samtliga låter SKL göra avgiftsberäkningarna eftersom dessa anses komplicerade och kräver underlag som de enskilda förbunden inte har lätt tillgängligt. Kommunförbundet Stockholms län och Regionförbundet Kalmar gör egna avgiftsberäkningar men dessa bygger i princip på samma modell som ovan. Kommunförbundet Stockholms län baserar sin avgift, som kallas serviceavgift, på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,42 promille och förbundsmötet har satt ett tak på 0,5 promille. Större delen av verksamheten finansieras med serviceavgiften. Den kursverksamhet som förbundet bedrevs lades ner Gymnasieskolornas intagningsverksamhet och energiverksamheten finansieras med en särskild avgift. Göteborgsregionens kommunalförbund, som har drygt 1 miljon invånare, tar ut sin förbundsavgift som ett krontal per invånare. Avgiften är fn 75,52 kr och höjdes 2018 med 1,41 kr. Innan dess hade avgiften inte höjts sedan Befolkningstillväxten har varit 1-1,3%/år under denna period. Förbundsavgiften utgör nu 17% av förbundets totala avgifter. Regionförbundet Kalmar baserar sin avgift på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,141 promille av skatter och statsbidrag. I förbundet ingår kommunerna och landstinget. Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, Lund Webbadress: kfsk.se Telefon:

24 Kommunförbundet Västernorrland har sedan tre år tillbaka lämnat den modell som Kommunförbundet Skåne använder sig av. I stället utgår man från den avgift man tog ut vid det år då förändringen genomfördes och sedan dess pris- och löneuppräknas den årligen. Motivet att lämna invånarantalet samt skatteintäkter och statsbidrag är att man menar att det inte finns någon direkt koppling mellan förbundets uppgifter och invånarantalet. Förbundet stöder kommunernas profession och innehållet i deras uppgifter förändras inte med antal invånare. I stället tar förbundet ut en högre avgift om uppgifterna förändras i väsentlig omfattning. Norrbottens kommuner använder samma modell som Kommunförbundet Skåne och tar en avgift på 1,45 promille. Nuvarande modell för Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skånes nuvarande modell för medlemsavgiften baseras på av styrelsen fastställd promillesats inom den ram som förbundsmötet beslutat. Promillesatsen multipliceras med medlemskommunernas beräknade skatteintäkter med rikets genomsnittliga utdebitering som grund samt generella statsbidrag. Det innebär att förbundets intäkter har kopplats till utvecklingen av medlemmarnas skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa beror inte enbart på inkomstutveckling och befolkningsförändringar utan också på riksdagsbeslut om statsbidrag och beslut om taxeringsregler som kan förändra kommunernas skatteunderlag. Om förbundet får i uppgift att utöka eller minska sin verksamhet kan ökad eller minskad finansiering ske genom att promillesatsen förändras. Avgiften ändrades senast 2012 från 0,38 promille till 0,40 promille av kommunernas skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Alternativ avgiftsmodell för Kommunförbundet Skåne Invånarmodell med indexuppräkning Invånarmodellen föreslås utgå från den avgift man tog ut året innan det år då förändringen genomförs och sedan görs en årlig justering av detta grundbelopp för pris- och lönekompensation. Här bör SKL:s årliga prisindex för kommunal verksamhet användas. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår också från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. För 2019 blir detta 21,25 kr/invånare. Som tidigare föreslås att invånarantalet 1 januari, året innan medlemsavgiften tas ut, ska ligga till grund för beräkningen. Invånarmodellen ger således inte ökade avgifter totalt till Kommunförbundet Skåne till följd av att invånarantalet i kommunerna ökar eftersom det enbart är grundbeloppet och förändring av pris- och lönekompensation som ligger till grund för den totala medlemsavgiften för nästkommande år. Men eftersom alla kommuner föreslås betala lika per invånare kan det betyda att en kommun med stor befolkningsökning kan procentuellt få betala mer än en kommun som har oförändrad eller minskad befolkning (se bilaga 2). Om behov föreligger att justera grundbeloppet till nästkommande budgetår, t.ex. till följd av förändring av Kommunförbundets uppdrag till kommunerna, föreslås detta beslutas av styrelsen i samband med beslut om nästkommande års medlemsavgift. Om den nya modellen genomförs innebär detta att en del kommuner kommer att betala mer än i dag vid genomförandeåret och andra mindre eftersom avgiften/invånare ska vara lika, vilket den inte är i dagens modell (se bilaga 1). Kommunförbundet Skåne 2(3) 24

25 Nedan presenteras ändringar i ärendet i förhållande till arbetsutskottets sammanträde Den nya finansieringsmodellen föreslås införas fr.o.m. budgetåret Avgiftens storlek, både vad gäller justering av index och eventuell justering av grundbeloppet bestäms för varje år av styrelsen inom av förbundsmötet angiven ram. För att förbundsmötet ska kunna godkänna en ändring av finansieringsmodell krävs att samtliga medlemskommuner är eniga om detta, i enlighet med Kommunförbundet Skånes nuvarande stadgar daterade Om samtliga medlemskommuner är eniga om ändringen och förbundsmötet beslutar om ny grund för årsavgiften enligt förslaget ovan krävs också att stadgarna ändras. Styrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till ny finansieringsmodell, att översända ärendet för godkännande till samtliga 33 medlemskommuner, samt att om samtliga medlemskommuner är eniga om att godkänna den nya grunden för årsavgiften ge kansliet i uppdrag att ta fram förslag till ändring i Kommunförbundet Skånes stadgar daterade innefattande ändring i 22, Avgift till förbundet. Kommunförbundet Skåne 3(3) 25

26 2019+3% Bilaga Medlemsavgift till Kommunförbundet Skåne Exempel (uppräkning med 3% ifh till 2019) Kommun Invånarantal Avgift Index Avgift Förändring Förändring % kr % Bjuv ,51% Bromölla ,53% Burlöv ,63% Båstad ,56% Eslöv ,65% Helsingborg ,34% Hässleholm ,30% Höganäs ,67% Hörby ,61% Höör ,74% Klippan ,45% Kristianstad ,76% Kävlinge ,75% Landskrona ,09% Lomma ,21% Lund ,95% Malmö ,58% Osby ,35% Perstorp ,51% Simrishamn ,84% Sjöbo ,71% Skurup ,70% Staffanstorp ,09% Svalöv ,81% Svedala ,85% Tomelilla ,44% Trelleborg ,61% Vellinge ,71% Ystad ,56% Åstorp ,94% Ängelholm ,67% Örkelljunga ,32% Östra Göinge ,23% ,00% Avgift per invånare 21,63 Sida 1 26

27 2019 Medlemsavgift till Kommunförbundet Skåne Jämförelse mellan nuvarande modell och förslag på ny modell Bilaga Kommun Invånarantal Nuvarande Ny Skillnad Skillnad avgiftsmodell avgiftsmodell kr % Bjuv ,68% Bromölla ,11% Burlöv ,26% Båstad ,23% Eslöv ,17% Helsingborg ,37% Hässleholm ,56% Höganäs ,49% Hörby ,98% Höör ,89% Klippan ,38% Kristianstad ,07% Kävlinge ,11% Landskrona ,12% Lomma ,48% Lund ,59% Malmö ,92% Osby ,64% Perstorp ,61% Simrishamn ,90% Sjöbo ,16% Skurup ,91% Staffanstorp ,43% Svalöv ,06% Svedala ,74% Tomelilla ,33% Trelleborg ,57% Vellinge ,10% Ystad ,50% Åstorp ,73% Ängelholm ,55% Örkelljunga ,43% Östra Göinge ,10% Avgift per invånare 21,25 Sida 1 27

28 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Arbetsutskottet (Dnr ) Kommunförbundet Skånes finansieringsmodell. Inledning Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade vid sammanträdet att ge Kommunförbundet Skånes kansli i uppdrag att ta fram förslag på ny finansieringsmodell avseende medlemsavgiften fr.o.m. budgetåret Kommunförbundet Skånes ekonomiavdelning har tagit fram förslag på tre finansieringsmodeller som föredragits för styrelsens presidium Efter genomgång av förslagen diskuterade sig presidiet fram till ytterligare en finansieringsmodell som till vissa delar liknar en av de tre modeller som ekonomiavdelningen tagit fram. Denna finansieringsmodell utgår från ett basår, i förslaget används år 2018 som basår. Detta år erhåller Kommunförbundet Skåne totalt tkr från de skånska kommunerna enligt nuvarande finansieringsmodell. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. Medlemsavgiftsmodeller i andra delar av Sverige Nuvarande modell för beräkning av medlemsavgiften till Kommunförbundet Skåne härstammar från Svenska Kommunförbundets tidigare modell. Ett antal regionala förbund använder sig fortfarande av modellen. Dessa är förutom Skåne även Blekinge, Halland, Södermanland och Norrbotten som samtliga låter SKL göra avgiftsberäkningarna eftersom dessa anses komplicerade och kräver underlag som de enskilda förbunden inte har lätt tillgängligt. Kommunförbundet Stockholms län och Regionförbundet Kalmar gör egna avgiftsberäkningar men dessa bygger i princip på samma modell som ovan. Kommunförbundet Stockholms län baserar sin avgift, som kallas serviceavgift, på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,42 promille och förbundsmötet har satt ett tak på 0,5 promille. Större delen av verksamheten finansieras med serviceavgiften. Den kursverksamhet som förbundet bedrevs lades ner Gymnasieskolornas intagningsverksamhet och energiverksamheten finansieras med en särskild avgift. Göteborgsregionens kommunalförbund, som har drygt 1 miljon invånare, tar ut sin förbundsavgift som ett krontal per invånare. Avgiften är fn 75,52 kr och höjdes 2018 med 1,41 kr. Innan dess hade avgiften inte höjts sedan Befolkningstillväxten har varit 1-1,3%/år under denna period. Förbundsavgiften utgör nu 17% av förbundets totala avgifter. Regionförbundet Kalmar baserar sin avgift på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,141 promille av skatter och statsbidrag. I förbundet ingår kommunerna och landstinget. Kommunförbundet Västernorrland har sedan tre år tillbaka lämnat den modell som Kommunförbundet Skåne använder sig av. I stället utgår man från den Justerandes sign Utdragsbestyrkande 28

29 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Arbetsutskottet avgift man tog ut vid det år då förändringen genomfördes och sedan dess prisoch löneuppräknas den årligen. Motivet att lämna invånarantalet samt skatteintäkter och statsbidrag är att man menar att det inte finns någon direkt koppling mellan förbundets uppgifter och invånarantalet. Förbundet stöder kommunernas profession och innehållet i deras uppgifter förändras inte med antal invånare. I stället tar förbundet ut en högre avgift om uppgifterna förändras i väsentlig omfattning. Norrbottens kommuner använder samma modell som Kommunförbundet Skåne och tar en avgift på 1,45 promille. Nuvarande modell för Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skånes nuvarande modell för medlemsavgiften baseras på av styrelsen fastställd promillesats inom den ram som förbundsmötet beslutat. Promillesatsen multipliceras med medlemskommunernas beräknade skatteintäkter med rikets genomsnittliga utdebitering som grund samt generella statsbidrag. Det innebär att förbundets intäkter har kopplats till utvecklingen av medlemmarnas skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa beror inte enbart på inkomstutveckling och befolkningsförändringar utan också på riksdagsbeslut om statsbidrag och beslut om taxeringsregler som kan förändra kommunernas skatteunderlag. Om förbundet får i uppgift att utöka eller minska sin verksamhet kan ökad eller minskad finansiering ske genom att promillesatsen förändras. Avgiften ändrades senast 2012 från 0,38 promille till 0,40 promille av kommunernas skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Alternativ avgiftsmodell för Kommunförbundet Skåne Invånarmodell med indexuppräkning Invånarmodellen föreslås utgå från den avgift man tog ut året innan det år då förändringen genomförs och sedan görs en årlig justering av detta grundbelopp för pris- och lönekompensation. Här kan förslagsvis SKL:s prisindex för kommunal verksamhet användas, vilket många kommuner gör redan i dag. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår också från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. För 2018 blir detta 20,81kr/invånare. Som tidigare föreslås att invånarantalet 1 januari, året innan medlemsavgiften tas ut, ska ligga till grund för beräkningen. Invånarmodellen ger således inte ökade avgifter totalt till Kommunförbundet Skåne till följd av att invånarantalet i kommunerna ökar eftersom det enbart är grundbeloppet och förändring av prisoch lönekompensation som ligger till grund för den totala medlemsavgiften för nästkommande år. Men eftersom alla kommuner föreslås betala lika per invånare kan det betyda att en kommun med stor befolkningsökning kan procentuellt få betala mer än en kommun som har oförändrad eller minskad befolkning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 29

30 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Arbetsutskottet Om behov föreligger att justera grundbeloppet till nästkommande budgetår, t.ex. till följd av förändring av Kommunförbundets uppdrag till kommunerna, föreslås detta beslutas av styrelsen i samband med beslut om nästkommande års medlemsavgift. Om den nya modellen genomförs innebär detta att en del kommuner kommer att betala mer än i dag vid genomförandeåret och andra mindre eftersom avgiften/invånare ska vara lika, vilket den inte är i dagens modell. Beslut av förbundsmötet Om styrelsen väljer att ändra nuvarande finansieringsmodell och besluta att antaga ovan nämnda invånarmodell är det sedan förbundsmötet som tar det slutliga beslutet. En ändring av finansieringsmodell bör föregås av en informations- /förankringsprocess tillsammans med kommunerna. Nästa förbundsmöte hålls Kommunförbundet Skånes ramar för kommande 2020 års budget bör tas senast i september 2019 för att kommunerna ska ha möjlighet att arbeta in detta i sina budgetar för det kommande året. Förslagsvis bör beslut i förbundsmötet ske enligt någon av alternativen nedan (utan inbördes prioriteringsordning): 1) Förbundsmötet tar beslut om ny ersättningsmodell med införande år ) Förbundsmötet tar beslut om ny ersättningsmodell med införande år ) Förbundsmötet tar i maj 2021 beslut om ny ersättningsmodell med införande år Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta att Kommunförbundet Skånes kansli ska tydliggöra vilket prisindex som ska användas vid prisuppräkning, samt att i övrigt föreslå Kommunförbundet Skånes förbundsmöte att besluta om ny ersättningsmodell med införande år Justerandes sign Utdragsbestyrkande 30

31 Ny finansieringsmodell för beräkning av allmän medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne Inledning Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade vid sammanträdet att ge Kommunförbundet Skånes kansli i uppdrag att ta fram förslag på ny finansieringsmodell avseende medlemsavgiften fr.o.m. budgetåret Kommunförbundet Skånes ekonomiavdelning har tagit fram förslag på tre finansieringsmodeller som föredragits för styrelsens presidium Efter genomgång av förslagen diskuterade sig presidiet fram till ytterligare en finansieringsmodell som till vissa delar liknar en av de tre modeller som ekonomiavdelningen tagit fram. Denna finansieringsmodell utgår från ett basår, i förslaget används år 2018 som basår. Detta år erhåller Kommunförbundet Skåne totalt tkr från de skånska kommunerna enligt nuvarande finansieringsmodell. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. Medlemsavgiftsmodeller i andra delar av Sverige Nuvarande modell för beräkning av medlemsavgiften till Kommunförbundet Skåne härstammar från Svenska Kommunförbundets tidigare modell. Ett antal regionala förbund använder sig fortfarande av modellen. Dessa är förutom Skåne även Blekinge, Halland, Södermanland och Norrbotten som samtliga låter SKL göra avgiftsberäkningarna eftersom dessa anses komplicerade och kräver underlag som de enskilda förbunden inte har lätt tillgängligt. Kommunförbundet Stockholms län och Regionförbundet Kalmar gör egna avgiftsberäkningar men dessa bygger i princip på samma modell som ovan. Kommunförbundet Stockholms län baserar sin avgift, som kallas serviceavgift, på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,42 promille och förbundsmötet har satt ett tak på 0,5 promille. Större delen av verksamheten finansieras med serviceavgiften. Den kursverksamhet som förbundet bedrevs lades ner Gymnasieskolornas intagningsverksamhet och energiverksamheten finansieras med en särskild avgift. Göteborgsregionens kommunalförbund, som har drygt 1 miljon invånare, tar ut sin förbundsavgift som ett krontal per invånare. Avgiften är fn 75,52 kr och höjdes 2018 med 1,41 kr. Innan dess hade avgiften inte höjts sedan Befolkningstillväxten har varit 1-1,3%/år under denna period. Förbundsavgiften utgör nu 17% av förbundets totala avgifter. Regionförbundet Kalmar baserar sin avgift på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,141 promille av skatter och statsbidrag. I förbundet ingår kommunerna och landstinget. Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, Lund Webbadress: kfsk.se Telefon:

32 Kommunförbundet Västernorrland har sedan tre år tillbaka lämnat den modell som Kommunförbundet Skåne använder sig av. I stället utgår man från den avgift man tog ut vid det år då förändringen genomfördes och sedan dess pris- och löneuppräknas den årligen. Motivet att lämna invånarantalet samt skatteintäkter och statsbidrag är att man menar att det inte finns någon direkt koppling mellan förbundets uppgifter och invånarantalet. Förbundet stöder kommunernas profession och innehållet i deras uppgifter förändras inte med antal invånare. I stället tar förbundet ut en högre avgift om uppgifterna förändras i väsentlig omfattning. Norrbottens kommuner använder samma modell som Kommunförbundet Skåne och tar en avgift på 1,45 promille. Nuvarande modell för Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skånes nuvarande modell för medlemsavgiften baseras på av styrelsen fastställd promillesats inom den ram som förbundsmötet beslutat. Promillesatsen multipliceras med medlemskommunernas beräknade skatteintäkter med rikets genomsnittliga utdebitering som grund samt generella statsbidrag. Det innebär att förbundets intäkter har kopplats till utvecklingen av medlemmarnas skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa beror inte enbart på inkomstutveckling och befolkningsförändringar utan också på riksdagsbeslut om statsbidrag och beslut om taxeringsregler som kan förändra kommunernas skatteunderlag. Om förbundet får i uppgift att utöka eller minska sin verksamhet kan ökad eller minskad finansiering ske genom att promillesatsen förändras. Avgiften ändrades senast 2012 från 0,38 promille till 0,40 promille av kommunernas skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Alternativ avgiftsmodell för Kommunförbundet Skåne Invånarmodell med indexuppräkning Invånarmodellen föreslås utgå från den avgift man tog ut året innan det år då förändringen genomförs och sedan görs en årlig justering av detta grundbelopp för pris- och lönekompensation. Här kan förslagsvis SKL:s prisindex för kommunal verksamhet användas, vilket många kommuner gör redan i dag. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår också från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. För 2018 blir detta 20,81kr/invånare. Som tidigare föreslås att invånarantalet 1 januari, året innan medlemsavgiften tas ut, ska ligga till grund för beräkningen. Invånarmodellen ger således inte ökade avgifter totalt till Kommunförbundet Skåne till följd av att invånarantalet i kommunerna ökar eftersom det enbart är grundbeloppet och förändring av pris- och lönekompensation som ligger till grund för den totala medlemsavgiften för nästkommande år. Men eftersom alla kommuner föreslås betala lika per invånare kan det betyda att en kommun med stor befolkningsökning kan procentuellt få betala mer än en kommun som har oförändrad eller minskad befolkning. Om behov föreligger att justera grundbeloppet till nästkommande budgetår, t.ex. till följd av förändring av Kommunförbundets uppdrag till kommunerna, föreslås detta beslutas av styrelsen i samband med beslut om nästkommande års medlemsavgift. Om den nya modellen genomförs innebär detta att en del kommuner kommer att betala mer än i dag vid genomförandeåret och andra mindre eftersom avgiften/invånare ska vara lika, vilket den inte är i dagens modell. Se bilaga 1. Kommunförbundet Skåne 2(3) 32

33 Beslut av förbundsmötet Om styrelsen väljer att ändra nuvarande finansieringsmodell och besluta att antaga ovan nämnda invånarmodell är det sedan förbundsmötet som tar det slutliga beslutet. En ändring av finansieringsmodell bör föregås av en informations-/förankringsprocess tillsammans med kommunerna. Nästa förbundsmöte hålls Kommunförbundet Skånes ramar för kommande 2020 års budget bör tas senast i september 2019 för att kommunerna ska ha möjlighet att arbeta in detta i sina budgetar för det kommande året. Förslagsvis bör beslut i förbundsmötet ske enligt någon av alternativen nedan (utan inbördes prioriteringsordning): 1) Förbundsmötet tar beslut om ny ersättningsmodell med införande år ) Förbundsmötet tar beslut om ny ersättningsmodell med införande år ) Förbundsmötet tar i maj 2021 beslut om ny ersättningsmodell med införande år Kommunförbundet Skåne 3(3) 33

34 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 13 februari 2019 Ksau 28 Dnr KS 2018/350 Svar på granskning av kommunstyrelsens hantering av projekt finansierade av EU-medel Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att besvara revisionsrapporten om kommunstyrelsens hantering av projekt finansierade med EU-medel i enlighet med förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tomelilla kommun granskat kommunstyrelsen i syfte att bedöma ändamålsenligheten i hantering av projekt finansierade via EU-medel, s.k. EU-projekt. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar revisorerna kommunstyrelsen att: - Säkerställa att det finns ett ekonomistöd för projektägare. - Ta fram en tydligare struktur för redovisning av EU-projektens intäkter kontra utgifter. - Särredovisa EU-bidrag för samtliga EU-projekt. Förvaltningens, genom verksamhetsutvecklare Eva Lundberg, förslag till svar på rekommenderade åtgärder: En förstärkning av ekonomiavdelningen ska göras under våren Syftet är att centralisera den förvaltningsövergripande administrationen. En av de arbetsuppgifterna som är prioriterad är projektekonomi. En tjänst som kvalificerad redovisningsekonom håller på att rekryteras. Sammantaget kommer den planerade förstärkningen säkerställa att det finns ekonomistöd för projektägarna samtidigt som strukturen för redovisningen av både EU-projekt och andra externt finansierade projekt förbättras. På uppdrag av kommunstyrelses arbetsutskott ska förvaltningen under kvartal ett 2019 lämna en långsikt plan för vilka sorters projektansökningar som planeras och redogöra för hur kvaliteten kan förbättras. Justerandes sign 34

35 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 13 februari forts. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att besvara revisionsrapporten om kommunstyrelsens hantering av projekt finansierade med EU-medel i enlighet med förvaltningens förslag Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse verksamhetsutvecklare Eva Lundberg, handlingsid: Ks Granskning av kommunstyrelsens hantering av projekt finansierade av EUmedel, handlingsid: Ks Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 308/2018: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar överlämna ärendet till förvaltningen för beredning. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 35

36 Tomelilla kommun Till: Kommunstyrelsen TOMELILLA KOMMUN Diarienr Kommunstyrelsen För kännedom Kommunfullmäktige Granskning av kommunstyrelsens hantering av projekt finansierade med EU-medel EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tomelilla kommun granskat kommunstyrelsen i syfte att bedöma ändamålsenligheten i hantering av projekt finansierade via EU-medel, s. k. EU-projekt. Vår sammanfattande bedömning är att det finns en till stor del välfungerande organisation vad gäller kommunstyrelsens hantering av EU-projekt. Det finns en god struktur i form av EUsamordnarens och utvecklingsavdelningens stöd till projektägare och tjänstemän som är involverade i EU-projekt. Vi ser däremot att det till viss del saknas resurser för ekonomistöd till projektägarna samt att kommunstyrelsen inte har ett tillräckligt systematiskt arbetssätt för analys av de sammanlagda kostnaderna för administration av EU-ansökningar kontra intäkter i form av EU-bidrag. Vi bedömer därmed att det saknas en övergripande styrning och ledning över vad kommunstyrelsen förväntar sig få ut av sina engagemang i EU-projekten. Vi grundar vår bedömning på att kommunstyrelsen i nuläget, enligt vad som framkommit i granskningen, inte sammanställer kostnaderna för medfinansiering i form av administration och nedlagd tid kopplat till EU-projekt. Av intervjuer framgår att det inte finns en helt samlad struktur för hur EU-projektens effekter ska redovisas för kommunstyrelsen. Det finns rekommendationer inom SÖSK-samarbetet som uppmuntrar kommunerna att särredovisa kommunens samtliga EU-stöd, vi bedömer att kommunstyrelsen inte fullt ut lever upp till den rekommendationen i dagsläget. Vi har bland annat gjort följande iakttagelser:»- Det finns ett övergripande strategidokument antaget av kommunfullmäktige, som formulerar mål och riktlinjer för EU-arbetet > Analyser gällande vilka projekt som bör realiseras i relation till Tomelilla kommuns visioner och mål sker oftast på verksamhetsnivå, och sällan i form av EPA-analyser >. EU-samordnaren, som delas mellan Sjöbo och Tomelilla, upplevs av tjänstemännen fungera som ett bra stöd vid ansökan och styrning av EU-projekt >- Det saknas vad vi kan erfara ett klart uttalat ekonomistöd till projektägarna för EUprojekten *. Kommunens samtliga EU-stöd särredovisas inte >. Kommunens medfinansiering i form av tid analyseras inte av kommunstyrelsen i relation till projektens målsättningar och resultat»- Kommunstyrelsen har ingen tydlig metod för att följa upp om projektens resultat uppnäs» Det upprättas i dagsläget ingen analys för sammanlagda kostnader för administration av EU-ansökningar kontra intäkter i form av EU-bidrag 36

37 Tomelilla kommun Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Säkerställa att det finns ett ekonomistöd för projektägare > Ta fram en tydligare struktur för redovisning av EU-projektens intäkter kontra utgifter Särredovisa EU-bidrag för samtliga EU-projekt Revisorerna önskar nämndens skriftliga svar framfört senast För Tomelilla kommuns revisorer Försten Lindgren Ordförande 37

38 Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Granskning av kommunstyrelsens hantering av projekt finansierade med EU-medel II" v Building a better working world 38

39 SuiteRng a frsfcter woridng warid Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Genomförande Revisionskriterier Granskningsresultat Strategier och policys Organisation och stöd Kommunens nuvarande EU-projekt Kommunens uppföljning och analys av EU-finansieringen Sammanfattande bedömning Källförteckning

40 BaMfWf a betoer woridngwbrtd 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tomelilla kommun granskat kommunstyrelsen i syfte att bedöma ändamålsenligheten i hantering av projekt finansierade via EU-medel, s. k. EU-projekt. Vår sammanfattande bedömning är att det finns en till stor del välfungerande organisation vad gäller kommunstyrelsens hantering av EU-projekt. Det finns en god struktur T form av EUsamordnarens och utvecklingsavdelningens stöd till projektägare och tjänstemän som är involverade i EU-projekt. Vi ser däremot att det till viss del saknas resurser för ekonomistöd till projektägarna samt att kommunstyrelsen inte har ett tillräckhgt systematiskt arbetssätt för analys av de sammanlagda kostnaderna för administration av EU-ansökningar kontra intäkter i form av EU-bidrag" Vi bedömer därmed att det saknas en övergripande styrning och ledning över vad kommunstyrelsen förväntar sig få ut av sina engagemang i EU-projekten. Vi grundar vår bedömning på att kommunstyrelsen i nuläget, enligt vad som framkommit i granskningen, inte sammanställer kostnaderna för medfinansiering i form av administration och nedlagd tid kopplat till EU-projekt. Av intervjuer framgår att det inte finns en helt samlad struktur för hur EU-projektens effekter ska redovisas för kommunstyrelsen. Det finns rekommendationer inom SÖSK-samarbetet som uppmuntrar kommunerna att särredovisa kommunens samtliga EU-stöd, vi bedömer att kommunstyrelsen inte fullt ut lever upp till den rekommendationen i dagsläget. Vi har bland annat gjort följande iakttagelser:»- Det finns ett övergripande strategidokument antaget av kommunfullmäktige, som formulerar mål och riktlinjer för EU-arbetet > Analyser gällande vilka projekt som bör realiseras i relation till Tomelilla kommuns visioner och mål sker oftast på verksamhetsnivå, och sällan i form av EPA-analyser ^ EU-samordnaren, som delas mellan Sjöbo och Tomelilla, upplevs av tjänstemännen fungera som ett bra stöd vid ansökan och styrning av EU-projekt»- Det saknas vad vi kan erfara ett klart uttalat ekonomistöd till projektägarna för EUprojekten t> > Kommunens samtliga EU-stöd särredovisas inte Kommunens medfinansiering i form av tid analyseras inte av kommunstyrelsen i relation till projektens målsättningar och resultat Kommunstyrelsen har ingen tydlig metod för att följa upp om projektens resultat uppnås Det upprättas i dagsläget ingen analys för sammanlagda kostnader för administration av EU-ansökningar kontra intäkter i form av EU-bidrag Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att:»- Säkerställa att det finns ett ekonomistöd för projektägare >- Ta fram en tydligare struktur för redovisning av EU-projektens intäkter kontra utgifter > Särredovisa EU-bidrag för samtliga EU-projekt 40

41 SuiMiir^abetter worldngworid 2. Inledning Bakgrund Under 2017 gick 42 % av EU:s budget till olika former av stöd på regional nivå, i syfte att skapa jobb men också till forskning och utvecklingsprojekt. Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en sammanställning över de cirka 50 olika fonder och program, från vilka regionala aktörer kan söka medel från. Det regionala stödet är ett viktigt verktyg för EU att implementera sin politik i medlemsländerna. Svenska kommuner kan utnyttja finansiering från EU för att delfinansiera sitt utvecklingsarbete. Kommunen eller de kommunala bolagen kan agera som projektägare och/eller som projektdeltagare. Arbetet med ansökning och hantering av medel ställer krav i form av rutiner, strukturer och kompetens. EU-bidragen ska identifieras, redovisas och följas upp. Projekten kan också genomföras med flertalet kommuner och externa aktörer, vilket medför ett behov av resurser i form av tid och administration. Sammantaget är det således av vikt att projekten uppnår de resultat som förväntas och att kommunstyrelsen får utdelning på sina investeringar. Mot bakgrund av ovanstående har de förtroendevalda revisorerna beslutat att genomföra en granskning av kommunstyrelsens arbete med EU-finansiering Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma ändamålsenligheten i kommunstyrelsens hantering av projekt finansierade via EU-medel, s. k. EU-projekt. Granskningen avser besvara följande revisionsfrågor: ^ Finns kommunala strategier och policys för EU-arbetet? > Finns det en ändamålsenlig organisation för hantering av EU-projekt? ^ Säkerställer kommunstyrelsen att projekten följs upp och att resultat uppnås? > Genomförs det i samband med uppföljning en analys av de resurser som kommunen avsatt i relation till projektens effekt?». Finns det en analys av sammanlagda kostnader för administration av EUansökningar kontra intäkter i form av EU-bidrag? Genomförande Granskningen har skett genom intervjuer, stickprov och dokumentgranskning. Stickprovet innefattar ett antal EU-projekt som Tomelilla kommun har genomfört där granskaren går igenom ansökan, genomförande, uppföljning och resultat. Intervjuerna har genomförts med näringslivsstrateg, utvecklingschef, hållbarhetsstrateg, projektledare av EU-projekt samt EUsamordnaren Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen. 41

42 8uit<fin<abriter woridngworjd Revisionskriterier Kommunallagen Enligt Kommunallagen (2017:725) 6 kap. 1 ansvarar kommunstyrelsen för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha 'uppsikt öve7 nämnders.glt?^m.ma. _v,e,rksa.r?1het;... vid?re ska "ämnderna, enligt 6 kap. 6, inom "sitt verksamhetsområde säkerställa att verksamheten bedrivs i enighet medl demåt'och'nktlini som fullmäktige har bestämt samt se till att den interna kontrollen är tillräcklia"och"att verksamheten bedrivs på ett tillfredställande sätt Kommunstyrelsens reglemente l kommunstyrelsens reglemente fastställs att kommunstyrelsen har ansvar för och bevaknir ^lv. -k-o-tt, u-n?^-intres^r?. ' de komml-lnala frå9or, som följer av Sveriges medlemskaptden ' Europeiska Unionen (EU), såvida detta inte ankommer på annan, l detta ingår att ansöka om statsbidrag, EU-bidrag, regionbidrag eller motsvarande som innebär kommunaf medfinansiering eller tillsättande av nya tjänster Kommunala mål och riktlinjer?e-?o_ttu nalt.. måleil. o. ch rlkthnjerna för kommunens EU-finansiering är framtagna i en EUstrategi för sydöstra Skåne (SÖSK). Strategidokumentet är antaget av kommunernas" respektive kommunfullmäktige i maj ^ ^?i!i. v-ä.l-f??e, re?da lnför den n.y? Pro9ramperioden och bli bättre på att ta till vara på de finansieringsmöjligheter som erbjuds. Få.T?jlig?et att skapa hållbara EU-projekt som är baserade på långsiktiga visioner och förvaltningarnas ordinarie verksamhetsutveckling > Öka EU-kompetensen bland anställda i kommunerna, särskilt när det projektutveckling via EU:s fonder och program <> Se^T-.?_^??ställa målsättnin9en för det gemensamma arbetet kring EU-frågor okar förutsättningarna för kommunerna i sydöstra Skåne att bedriva ett effektivt'~o'ch framgångsrikt arbete kring EU-projektutveckling 42

43 Buifrfingabetter woridngwwtd 3. Granskningsresultat Strategier och policys Iakttagelser Inom SÖSK-samarbetet har en EU-strategi tagits fram för sydöstra Skåne, i denna rapport kommer dokumentet att benämnas strateg idokumentet. Syftet med strategidokumentet är att klargöra för medlemskommunerna inom SÖSK-samarbetet hur de ska arbeta gemensamt med EU-frågor och hur de gemensamt ska arbeta med att framställa utvecklingsprojekt till regionen. Dessa"projekt ska enligt strategin grundas på kommunens utvecklingsbehov utifrån framtagna verksamhetsanalyser (EPA-analyser). EPA-analyserna utgår från kommunens politiska vision och dess utvecklingsmål på lång sikt, de ska även följa ÉU:s mål för år För Tomelilla kommun är värdegrunden livskvalité, vilket ska främjas genom tillit och delaktighet i dialogen mellan medborgarna och kommunen, och i tillväxt vad galler skola, natur, bostäder och företagsamhet. Med utgångspunkt i EPAanalysen görs vidare en djupgående analys av vilka finansieringsmöjligheter som finns i EU:s stödprogram för att realisera kommunens mål i relation till dess värdegrund. l nästa led beslutas vilka EU-projekt som ska genomföras. Tomelilla har med hjälp av Kommunförbundet Skåne tagit fram'en EPA-analys" under åren 2011 och 2012, som ligger till grund för programperioden fram till år Av intervjuerna framgår att den EPA-analys som är framtagen för Tomelilla kommun inte tillämpas'! dagsläget, analyserna gällande vilka projekt som bör realiseras ^relation till kommunens visioner och mal sker istället på verksamhetsnivå, vanligen muntligt. Ofta föreslås projekten på ledningsnivå och EU-samordnaren går därefter igenom projektförslaget och bedömer om det är genomförbart samt vilka medel som finns att söka, och vad projektet skulle innebära administrativt för kommunen. Processen för ledet från projektidé till genomförande ser olika ut beroende på vilken fond som projektet kan kopplas till. Det finns ett samlat EU-projektpaket med diverse olika mallar, guider och rutinbeskrivningar som berör projektformulering, förankring, förstudier, projektbeställningar och kompletterande analyser så som riskanalyser och behovsanalyser. Beroende på projektets utformning och omfattning tillhandahålls den som initierar en EUprojektidé olika mallar och guider från EU-samordnaren Här har EU-samordnaren en viktig funktion i att se över vilka behov som projektansökaren har, bland annat vad gäller huruvida det behövs partner- eller samarbetsavtal, samt om förstudie kan vara aktuellt och vilka analyser som behöver formges i planeringsstadiet. l samband med intervjuerna framgår att det ovannämnda strategidokumentet behandlats på de "utbildningar som hölls i samband med att strategin antogs_av kommunfullmäktige våren 2014 och att det därefter använts övergripande i kommunens EU-arbete. Det råder däremot delade uppfattningar om huruvida strategidokumentet regelbundet används som styrdokument i kommunens EU^arbete och i så fall i vilken utsträckning. Vidare synes strategidokumentet inte vara allmänt känt för samtliga projektägare. Av intervjuerna framgår att det saknas tydliga rutiner gällande vilket ansvar som ställs på projektägare och andra som deltar och har ansvar i EU-projekt. Det finns i dagsläget ingen samlad mtinbeskrivning för vilka förväntningar som ställs på projektägama, däremot finns tydliga förväntningar frå~n samarbetspartners och de EU-fonder som är kopplade till projekten. 43

44 8yi(d?n< a farter woridnq worfd Bedömning Det är positivt att kommunstyrelsen har tagit fram kommunala strategier och policys för kommunens EU-arbete. Strategierna, som antogs i maj 2014, används visserligen som en övergripande strategi för kommunens arbete med EU-projekt och EU-finansiering men det är en brist att strategierna inte är allmänt kända bland alla projektägare och tjänstemän som är involverade i EU-projekt. Vi menar att strategierna bör få större betydelse i arbetet, och om det behövs uppdateras för att kunna fylla rollen som styrande dokument. Vi menar att det i dagsläget sker ett gediget och strukturerat arbete kring att fånga upp aktuella projektidéer för EU-finansiering samt att stötta projektägare som driver EU-projekt. De EUprojekt som bedrivs av kommunstyrelsen bedöms genomsyras av långsiktiga visioner och gå i linje både med kommunens utvecklingsmål och EU:s mål inför Vi grundar denna bedömning på att projekten stödjer kommunens övergripande målsättningar, bl. a. ekologiskt långsiktigt bevarande av vattendrag samt digitalisering och införande av bredband Organisation och stöd Iakttagelser Inom organisationen för EU-bidrag menar de intervjuade att det finns ett tillfredställande stöd för tjänstemännen i formulering av och vägledning inför projektansökningar, i form av EUsamordnaren som delas mellan Sjöbo och Tomelilla. Samordnaren ansvarar för det övergripande perspektivet och ger rådgivning vid behov. Projektägarna ansvarar därefter för sina projekt, och kan söka stöd hos utvecklingschefen och EU-samordnaren. Utvecklingsavdelningen, som ligger under kommunledningskontoret, befinner sig på en mer strukturell nivå vad gäller involveringen i EU-projekt, vilket innebär att de initierar och stöttar projektidéer, l huvudsak samverkar utvecklingsavdelningen med berörda avdelningar inom kommunen gällande EU-projektfrågor, men är även själva involverade med tjänstemän i de projekt som de medfinansierar. Inom SÖSK-samarbetet sker kontinuerligt utbildningar, vilka syftar till att öka kunskapen om EU-projekt bland annat i hur EU-projekt drivs samt vilket stödmaterial som finns att tillgå. Utbildningarna sker vanligtvis fyra gånger per år och gagnar Tomelilla kommun då kommunen ingår i SÖSK-samarbetet. Utbildningstillfällena har även fungerat som en mötesplats för nätverkande mellan olika tjänstemän som har arbetsuppgifter knutna till EU-finansierade projekt. Vid inten/juerna framkommer att kontinuiteten i återkommande utbildningar har varit svår att upprätthålla. Detta beror dels på att externa föreläsare ställt in sina föreläsningar samt att flertal nyckelpersoner lämnat nätverket då de avslutat sin anställning av olika anledningar. Enligt de intervjuade framkommer att det ibland saknas spetskompetens inom vissa frågor kopplade till EU-projekten, varpå ett mer omfattande nätverk mellan SÖSK-kommunerna skulle kunna stärka de olika EU-projekten. Det saknas således i viss mån ett tydligt nätverk för tjänstemän som är involverade i EU-projekt inom kommunen. Däremot finns det andra nätverk inom SÖSK-regionen och Kommunförbundet Skåne där projektägare och andra som är involverade i EU-projekt kan dela sina erfarenheter. Tidigare fanns det en projektgrupp i kommunen, den har dock awecklats efterhand som medarbetare har slutat. Av intervjuerna framgår att vissa tjänstemän kopplade till EU-projekt upplever att den allmänna kunskapen om EU-projekt och EU-finansiering är låg. Det råder en uppfattning om att tjänstemän som är involverade i EU-projekten menar att de ibland inte har tillräcklig kunskap i alla de delar som är relevanta för projektet. Bland annat framgår att det saknas en renodlad projektekonom som kan fungera som ekonomistöd för projektägarna. Projektägare får därför 44

45 Bufhflngabstter woridngworid själva avsätta betydande tid åt att hantera ekonomifrågor som uppkommer under projektets livscykel. Däremot får projektägaren stöttning i tidrap parte ring av en projektassistent, som tillhandahålls av kommunstyrelsen. Inom Tomelilla kommuns SÖSK-samarbete finns vidare ett Leader-kontor i Ystad, där mindre projektstöd kan sökas. Via Leader-kontoret kan den som vill realisera en projektidé få stöttning i ansökan, genomförande och slutredovisning Bedömning Vi bedömer att organisationen kring hantering av EU-finansiering i huvudsak fungerar bra. Ett mer ändamålsenligt stöd gällande projektekonomin hade dock kunnat avlasta projektägarna, vilka i dagsläget själva får lägga en betydande andel av sin tid på frågor rörande ekonomi och administration. Det sker kontinuerligt utbildningar som ökar EU-kompetensen bland anställda i kommunen, vilket går i linje med de kommunala målen och riktlinjerna inom ramen för EU-strategin. Med hjälp av Europa Direkt-kontoret och Leader-kontoret samt EU-samordnarens stöd bedömer vi att målsättningen uppnås vad gäller att öka förutsättningar för kommunerna i sydöstra Skåne, däribland Tomelilla kommun, att bedriva ett effektivt och framgångsrikt arbete kring EUprojektutveckling Kommunstyrelsens nuvarande EU-projekt Nedan listas de EU-projekt som kommunstyrelsen för närvarande är delaktiga i: Bredband och digitalisering i Tomelilla Datum för projektstart: 1 oktober 2017 Datum för projektavslut: 31 december 2020 Projektägare/ledare: Tomelilla kommun; Monika Jingmond Fond/program: Europeiska Regionalfonden (ERUF) Mål och förväntat resultat: Skapa förutsättningar för att få bredbandsnät (fibernät) på landsbygden och öka kunskapen kring digitalisering både i de kommunala verksamheterna men också i näringslivet, samt ta fram och implementera en digital strategi. Europa direkt SydSkåne Datum för projektstart: 1 januari 2018 Datum för projektavslut: 31 december 2020 Projektägare/ledare: Sjöbo kommun; Emma Svärd Samverkanspartner: SÖSK-kommunerna samt Skurups kommun Fond/program: EU-kommissionen Mål och förväntat resultat: Bedriva ett Europé Direkt kontor vars uppgift är att svara pé allmänhetens frågor om EU, informera om EU:s politik och stödmöjligheter, främja den lokala debatten om EU och Europa samt anordna seminarier, debatter, föreläsningar, utbildningar m. m. Fossilbränslefria kommuner! södra Skåne Datum för projektstart: 1 januari

46 Suifdlns a twtter woriang wurld Datum för projektavslut: 30 april 2019 Projektägare/ledare: Kommunförbundet Skåne Samverkanspartner: Länsstyrelsen, Region Skåne och 5 kommuner Fond/program: Europeiska Regionalfonden (ERUF) Mål och förväntat resultat: Fossilfritt Skåne till år 2020 och minskade utsläpp med 80 % till år 2030 Innovationscenter för landsbygden Sydöstra Skåne Datum för projektstart: 1 juli 2016 Datum för projektavslut: 31 juni 2019 Projektägare/ledare: Sjöbo kommun Samverkanspartner: Tomelilla, LRF Skåne, Connect Region Syd, Region Skåne Fond/program: LEADER Sydöstra Skåne (Landsbygdprogrammet) Mål och förväntat resultat: Öka innovationskraften och därmed tillväxten bland landsbygdsföretag. Identifiera och lyfta fram "dolda" resurser på landsbygden och koppla behoven med redan existerande resurser och kompetenser inom Skånes innovationssystem. Tillväxt i Östra Skåne (TÖS) Datum för projektstart: 1 januari 2017 Datum för projektavslut: 31 december 2020 Projektägare/ledare: Kristianstad kommun Samverkanspartner: Totalt 12 kommuner i Östra Skåne (inräknat Tomelilla och Kristianstad) Fond/program: LEADER Sydöstra Skåne (Landsbygdprogrammet) Mål och förväntat resultat: Öka östra Skånes tillväxtpotential och långsiktiga utveckling. Projektet utger från de etablerade små och medelstora företagens behov och utmaningar för att hjälpa dem att växa. Österlens sköna vattendrag Datum för projektstart: 1 september 2018 Datum för projektavslut: prel. 31 augusti 2020 Projektägare/ledare: Tomelilla kommun; Valentina Zulsdorff Samverkanspartner: Ystad Kommun, Simrishamn Kommun, Hörby Kommun, Kristianstad Kommun Fond/program: LEADER Sydöstra Skåne (Landsbygdprogrammet) Mel och förväntat resultat: Återfå vattenmiljöerna till god ekologisk status samt öka biologisk mångfald och rekreationsvärden i regionen Kommunstyrelsens uppföljning och analys av EU-finansieringen Iakttagelser Av intervjuerna framgår att kommunstyrelsen inte har en sammanhållen struktur vad gäller ekonomisk uppföljning och analys efter avslutade EU-projekt. Det samma gäller för 8 46

47 BuitcHng a better worklng worid sammanlagda kostnader för administration kopplat till EU-projekt som kommunen är involverad i. l det material granskarna fått tillgång till från ekonomiavdelningen finns inga kostnader för administration av EU-ansökningar kontra intäkter i form av EU-bidrag redovisade i Tomelilla kommuns totala budget för år Trots flertal förfrågningar har vi bara mottagit ett dokument som redovisar externa bidrag till kommunen, l det dokumentet går det inte att härleda beloppet för de medel som mottagits av kommunstyrelsen för de egenägda EU-projekten "Österlens sköna vattendrag" och "Bredband och digitalisering i Tomelilla". Det går därför inte att dra några större slutsatser från underlaget. Av EU-samordnaren i Sjöbo har vi erhållit en lista över beviljade medel i EU-projekt som Tomelilla kommun medverkar i. De ekonomiska uppgifterna i de två dokumenten stämmer inte överens med varandra. Detta kan bland annat bero på att den planerade budgeten och den faktiska budgeten inte stämmer överens, att hela summan av de beviljade medlen inte förbrukas eller att vissa utgifter inte godkänns i granskningen. Vad gäller kommunstyrelsens uppföljning av projektens effekt i relation till de resurser som avsatts går det inte att fastställa att det sker en samlad analys. EU-projekten följs upp av de fonder som är kopplade till projekten, men kommunens medfinansiering i form av tid ställs inte mot projektens lönsamhet eller utfall. Av intervjuerna framgår att vissa av projektens resultat följs upp, bland annat projektet Fossibränslefria kommuner i södra Skåne, men det ställs inte i relation till kommunens kostnader för administration och nedlagd tid. Enligt intervjuerna framgår att redovisning vad gäller huruvida EU-projektens resultat uppnåtts under projektperioden ibland görs som en slutsummering inför politiken. Ibland redovisas även utvärderingarna på en spridningskonferens eller delas på kommunens hemsida. Således finns ingen fastställd rutin för hur och i vilken omfattning resultaten av EU-projekten ska redovisas. Varje enskild fond har egna rutiner för hur projekten ska redovisas. Av intervjuerna framkommer att det står utom tjänstemännens kontroll att skapa en sammanhållen struktur för hur olika EU-projekt ska redovisas eftersom detta styrs från fondernas sida. Ibland är en extern uppföljning villkoret för EU-fondemas finansiering av projekten och för att projekten ska kunna genomdrivas, men ofta räcker en intern uppföljning och utvärdering i samband med slutredovisning Bedömning Vi har i granskningen konstaterat att sammanställningen från ekonomiavdelningen lämnar en del frågor obesvarade eftersom den inte stämmer överens med den redovisning över pågående EU-projekt som tillhandahållits av EU-samordnaren. Kommunstyrelsen bör därmed säkerställa att redovisningen av externa medel håller en tillräcklig kvalitet och att utdrag och ekonomirapporter kan genereras utan alltför mycket handpåläggning. Enligt strategidokumentet för SÖSK-kommunerna uppmuntras kommunerna att inarbeta rutiner för att särredovisa samtliga EU-stöd. Vår bedömning är att kommunstyrelsen inte följer strategidokumentets rekommendation avseende särredovisning, med utgångspunkt i de dokument vi har mottagit från ekonomiavdelningen. 47

48 euihfii^abettfcir wortsstvy worfd 4. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning ar att det finns en tämligen välfungerande organisation vad gäller kommunstyrelsens hantering av EU-finansiering och ett bra stöd för tjänstemännen i form av EU-samordnaren och utvecklingsavdelningen. Vi bedömer däremot att det saknas resurser för ekonomistöd till projektägarna samt att kommunstyrelsen inte har ett systematiskt arbetssätt för analys av sammanlagda kostnader för administration av EU-ansökningar kontra intäkter i form av EU-bidrag. Vidare ser vi brister i uppföljning av de resurser som kommunen avsatt i relation till projektens effekt. Revisionsfrågor Finns kommunala strategier och policys för EU-arbetet? Finns det en ändamålsenlig organisation för hantering av EUprojekt? Säkerställer kommunstyrelsen att projekten följs upp och att resultat uppnås? Genomförs det i samband med uppföljning en analys av de resurser som kommunen avsatt i relation till projektens effekt? Finns det en analys av sammanlagda kostnader för administration av EUansökningar kontra intäkter i form av EU-bidrag? Svar Ja, men den är inte fullständigt implementerad i verksamheten Ja, det finns en god struktur gällande organisationen för EU-projekt Delvis, det finns ingen samlas struktur för hur resultaten ska redovisas för ansvarig nämnd/styrelse. Ofta sker annan typ av återrapporteringen inom ramen för EU-fonden eller till samarbeta artners så som Re ion Skåne. Delvis. Tidrappori:ering sker på projektens projektkoder, men det genomförs i dagsläget ingen samlad analys av de resurser som kommunen avsätter i relation till projektens effekt. Uppföljning av nedlagd tid i relation till intäkter och resultat borde kunna öras. Nej. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: > Säkerställa att det finns ett ekonomistöd för projektägare». Ta fram en tydligare struktur för redovisning av EU-projektens intäkter kontra utgifter. ^ Särredovisa kommunens EU-bidrag för samtliga EU-projekt Tomelilla den 13 november 2018 Jakob Smith EV Julia Campbell Y 10 48

49 Bufhflngabetter woridngworirf 5. Källförteckning Intervjuade funktioner: ^ Näringslivsstrateg > Hållbarhetsstrateg > Projektledare > EU-samordnare ^ Utvecklingschef Medverkat vid intervjuerna: > Birgit Johansson, förtroendevald revisor > Torsten Lindgren, förtroendevald revisor Dokument: > EPA-analys >- Lista över EU-utbildningar och pågående samt avslutade EU-projekt > Lista över externa bidrag till kommunen år > Loggböcker för EU-samordnarens rådgivning > Lägesrapporter för projekt > Projektansökan > Projektbeskrivningar > Projektutvecklarmapp med mallar och guider > Strategidokument för SÖSK-kommunerna > Uppföljningsrapport 11 49

50 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 13 februari 2019 Ksau 32 Dnr KS 2017/25 Antagande av detaljplan för Hantverksgården Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar anta detaljplanen för Hantverksgården. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade ( 52) att ge samhällsbyggnad i uppdrag att utarbeta ett förslag på ny detaljplan för Hantverksgården- Fabian 8. Fastigheten omfattas av detaljplan för kvarteret Fabian, upprättad Användningsändamålet är bostad med byggrätter för tvåvåningshus som är sammanbyggda med grannfastighetens byggnader. Gällande detaljplan blev aldrig aktuell att bygga efter, vilket gör att detaljplanen inte längre är aktuell. Det finns idag ett tidsbegränsat bygglov som inte är förenligt med gällande detaljplan som gör att en ny detaljplan behöver upprättas. Detaljplanen möjliggör för en permanent etablering av förskola med plats för ca 30 barn och ca sju arbetstillfällen vilket inte är förenligt med gällande detaljplan. Syftet med detaljplanen är att planlägga området för skola, centrum och bostäder. Detaljplanen har varit på samråd 5 juli - 24 augusti 2018 och på granskning 15-9 november Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar detaljplanen för Hantverksgården. Justerandes sign 50

51 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 13 februari forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse planeringsarkitekt Malin Blomberg Hading, handlingsid: Ks Plankarta antagandehandling, handlingsid: Ks Planbeskrivning antagandehandling, handlingsid: Ks Granskningsutlåtande antagandehandling, handlingsid: Ks Behovsbedömning antagandehandling, handlingsid: Ks Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 181/2018: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar, enligt delegation i planuppdraget, att godkänna planförslaget av detaljplan för Hantverksgården för samråd. Kommunstyrelsen 52/2017: Kommunstyrelsen beslutar ge samhällsbyggnad i uppdrag att för prövning utarbeta förslag till ny detaljplan, eventuellt med konsult anlitad av sökanden och godkänd av kommunen, samt att delegera samråds- och granskningsbeslutet till kommunstyrelsens arbetsutskott. Ärendet har hög prioritet. Kommunstyrelsens arbetsutskott 12/2017: Kommunstyrelsen beslutar ge samhällsbyggnad i uppdrag att för prövning utarbeta förslag till ny detaljplan, eventuellt med konsult anlitad av sökanden och godkänd av kommunen, samt att delegera samråds- och granskningsbeslutet till kommunstyrelsens arbetsutskott. Ärendet har hög prioritet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 51

52 LES 33 HERKULES 32 0 = PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark, 4 kap 5 3 B Bostäder BCS e 1 7 FABIAN 8 q 1 b 1 E C S E Centrum Skola Transformatorstation EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning, 4 kap 11 1 e 1 7 Största exploatering är 600 kvadratmeter byggnadsarea inom planområdesgränsen Högsta byggnadshöjd är 7 meter Utförande VESSLAN 13 b 1 Byggnader ska utföras i radonsäkert utförande, 4 kap 16 1 Skydd av kulturvärden q 1 Huvudbyggnadens exteriör får inte förvanskas, 4 kap 16 3 VESSLAN 2 BABIANEN 1 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från och med den dag detaljplanen vinner laga kraft, 4 kap 21 SLAN 14 VESSLAN 3 = ORIENTERINGSKARTA Y=17 TOMELILLA Y=17 GRUNDKARTANS BETECKNINGAR 8 Fastighetsgräns, traktgräns Servitut, ledningsrätt Fastighetsbeteckning Traktnamn Bostadshus karterat efter husliv respektive takkontur Uthus karterat efter husliv respektive takkontur Industri, verksamhet, samhällsfunktion Ägoslagsgräns Fjärrvärme Järnvägsräls Väg utan respektive med kantsten GRUNDKARTA över Fabian 8 i Tomelilla kommun Skåne län Koordinatsystem i plan: SWEREF Koordinatsystem i höjd: RH 2000 Fastighetsredovisningen avser förhållandena Grundkartan är upprättad genom utdrag ur Tomelilla kommuns primärkartverk av Kart och Mät, Tomelilla kommun. Johanna Jönsson Y=17 Till planen hör: Planbeskrivning Detaljplan för Hantverksgården Fabian 8 Tomelilla kommun Skåne Län Upprättad på Samhällsbyggnad STANDARDFÖRFARANDE Dnr: Ks 2017/25 Antagandehandling Beslutsdatum Samråd Instans KSAU Granskning KSAU Antagande Laga kraft KS GC-väg = Staket Mur Slänt Rutnätskryss med koordinater Lövträd Malin Blomberg Hading Planeringsarkitekt FPR/MSA Plankarta skala 1:500 (A3-format) Ulrika Ljung Plan- och exploateringschef meter Plan nr 52

53 Dnr: Ks 2017/25 Planbeskrivning Detaljplan för Hantverksgården Tomelilla kommun, Skåne län Antagandehandling

54 Antagandehandling Inledning Vad är en detaljplan? En detaljplan reglerar på vilket sätt mark och vatten inom ett avgränsat område får användas. Detaljplanen bestämmer t.ex. om bostäder får byggas samt hur mycket som får byggas och var byggnaderna får placeras. En detaljplan består av en plankarta och en planbeskrivning. Det är plankartan som är juridiskt bindande. På plankartan finns bestämmelser om vad som är tillåtet att göra inom det avgränsade området. Planbeskrivningen hör till plankartan och ska underlätta förståelsen för planförslaget. Den redovisar de förutsättningar som finns för detaljplanen och hur den ska kunna genomföras. Syftet med planen och vilka konsekvenser den kan innebära för sakägare, andra berörda och miljön tas också upp. Planbeskrivningen ska även visa hur planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt. Val av förfarande Processen för detaljplanen följer plan- och bygglagen (PBL) SFS 2010:900. Detaljplanen hanteras enligt standardförfarande enligt de lagändringar som trädde i kraft 1 januari Standardförfarande tillämpas eftersom förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen, länsstyrelsens granskningsyttrande och inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen antas inte heller medföra en betydande miljöpåverkan. Planprocessen Detaljplanen hanteras med standardförfarande. Det innebär att detaljplanen kan gå direkt till antagande efter samrådet (begränsat förfarande) om samrådskretsen godkänner planförslaget. Standardförfarande 2(16) 54

55 Antagandehandling Handlingar Planhandlingar Plankarta i skala 1:1000 (A3) med tillhörande planbestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Övriga handlingar Grundkarta Fastighetsförteckning Behovsbedömning Övriga handlingar finns tillgängliga på kontoret för Samhällsbyggnad, Tomelilla kommun. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag Bakgrund Fastigheten omfattas av detaljplan för kvarteret Fabian, upprättad Användningsändamålet är bostad med byggrätter för tvåvåningshus som är sammanbyggda med grannfastighetens byggnader och placerade längs Grönegatan och Rosenkrantzgatan. Det byggnadssätt som gällande detaljplan medger blev aldrig aktuellt att bygga efter och det innebär att planen inte är aktuell idag. Syfte och huvuddrag En skrivelse gällande uppstart av förskoleverksamhet på hantverksgården (fastighet Fabian 8) har inkommit. Denna verksamhet avses omfatta en förskola för ca 30 barn med ca sju arbetstillfällen, vilket inte är förenligt med gällande detaljplan. Förskolan har idag ett tidsbegränsat bygglov och för att möjliggöra en permanent etableringen av förskolan krävs att en ny detaljplan upprättas. Det byggnadssätt som planlades år 1961 med byggrätter för tvåvåningshus som är sammanbyggda med grannfastighetens byggnader anses inte längre vara aktuellt att bygga efter. I denna detaljplan planläggs området för bostäder, centrum och skola. Plandata Läge Planområdet är beläget i Tomelilla centralort, ca 500 m öster om stationen och 250 meter nordost om torget. Planområdet angränsar till Grönegatan i öster, Långgatan i söder, Rosencrantzgatan i väster och till fastighet med flerfamiljshus med gemensam gårdsplan i norr. 3(16) 55

56 Antagandehandling Den röda skrafferade markeringen visar området som detaljplanen avser. Areal Planområdet som detaljplanen avser omfattar fastigheten Fabian 8 med en area på 2147 m 2. Markägoförhållanden Fastigheten Fabian 8 är privatägd. Plansituation För det aktuella planområdet gäller detaljplan från Användningsändamålet är bostad med byggrätter för tvåvåningshus som är sammanbyggda med grannfastighetens byggnader och placerade längs Grönegatan och Rosenkrantzgatan. Byggnader får inte uppföras till en större höjd än 7,2 meter. Punktprickad mark får inte bebyggas. 4(16) 56

57 Antagandehandling Utsnitt från gällande stadsplan (S 42), vunnen laga kraft Planer som delvis upphör att gälla Detaljplan S 42 (1961) upphör att gälla i den del av kvarteret Fabian som planläggs i denna detaljplan. För kvarter Fabian finns en tomtindelning som fastställdes Tomtindelningar blev enligt plan- och bygglagen 1987 gällande som fastighetsplaner. Enligt nu gällande plan- och bygglag från 2011 gäller tidigare fastighetsplaner numera som detaljplanebestämmelser. I samband med den nya detaljplanen upphör fastighetsindelningsbestämmelser i form av tomtindelning, akt 1160K-TI1232, att gälla inom planområdet. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Tomelilla kommuns gällande översiktsplan från 2002 är planområdet inte utpekat för något särskilt, området ligger inom redan utbyggt område för främst bostäder. Detaljplanen strider således inte mot översiktsplanens intentioner. Kulturmiljöprogram Kommunfullmäktige antog ( 134) ett kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogrammet redovisar vilka områden som är av intresse för kulturmiljövården. Det ska utgöra kommunens handlingsprogram och policy vad avser kulturmiljöfrågorna. De områden som är av intresse för kulturmiljövården får i enskilda ärenden vägas mot andra väsentliga intressen. Den del av 5(16) 57

58 Antagandehandling kulturmiljöprogrammet som berör Tomelilla tätort står beskrivet i Ortsrapport Tomelilla. Den röda markeringen visar byggnaden inom Fabian 8 som är försedd med rivningsförbud och exteriört skydd enligt kulturmiljöprogrammet. Många byggnader kring planområdet har i kulturmiljöprogrammet pekats ut som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnaderna markerade med grön färg omfattas av generella krav på varsamhet för ny bebyggelse samt generella krav på varsamhet för befintlig bebyggelse. Byggnader markerade med röd färg omfattas enligt kulturmiljöprogrammet av rivningsförbud med exteriört skydd. Byggnader markerade med rosa färg är utpekade som historiskt betydelsefulla men som inte är så välbevarade i alla detaljer eller originaldelar. En planbestämmelse om att huvudbyggnadens exteriör inte får förvanskas läggs in inom planområdet. De närliggande byggnadernas kulturhistoriska värde bedöms inte bli påverkat av planförslaget. Tillgänglighetsplan Kommunfullmäktige antog ( 51) en tillgänglighetsplan för år Syftet med tillgänglighetsplanen är att öka medvetenheten och förståelsen för behoven i vardagen för personer med funktionsnedsättningar. Målet med planen är att undanröja hinder både i den fysiska miljön och i samhällslivet för personer med olika funktionsnedsättningar. Vid planläggning ska hänsyn tas till kraven på tillgänglighet i PBL (2 kap. 3 och 6 ). Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra kommunala beslut, verksamheternas arbete och den kommunala servicen till medborgarna. Miljömål Kommunfullmäktige antog ( 166) miljömål för Tomelilla kommun. Miljömålen är desamma som de regionala miljömålen. Åtgärder för miljömålen Kommunfullmäktige antog ( 26) ett åtgärdsprogram för miljömålen för Tomelilla kommun. Åtgärdsprogrammet är uppdelat i sex stycken utmaningar. Planens genomförande bedöms inte medföra någon förändring angående miljömålen. 6(16) 58

59 Antagandehandling Kommunala beslut i övrigt Planuppdrag Kommunstyrelsen beslutade ( 52) att ge Samhällsbyggnad i uppdrag att utarbeta förslag till ny detaljplan för Fabian 8. Förutsättningar Byggnader Centralt inom planområdet finns idag en byggnad, Hantverksgården. Ursprungligen var det en villa kallad Ellentorp uppförd som bostad år förvärvade Hantverksföreningen fastigheten och byggnaden har sedan dess kallats för Hantverksgården. I planområdets östra del finns en garagelänga med fem garageplatser samt en nätstation. Natur och rekreation Mark och vegetation Öster om byggnaden består planområdet av en asfalterad parkeringsyta. Väster om byggnaden finns idag en inhägnad gräsyta som fungerar som förskoleverksamhetens utegård. Parker, lekplatser Stadsparken som anlades på 1920-talet ligger ca 400 meter från planområdet. I stadsparken finns två lekplatser. 7(16) 59

60 Antagandehandling Fornlämningar Inom planområdet eller i dess närhet finns inga kända fornlämningar. Skulle fornlämningar påträffas vid markingrepp ska dessa omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen. Riksintressen Planområdet och dess närhet berörs inte av några riksintressen. Samhällsservice Inom planområdet finns idag en förskola. Annan samhällsservice som apotek, bank mm finns vid Torget i Tomelilla centrum som ligger ca 500 meter från planområdet. Förskola, skola och vård Inom planområdet finns idag en förskola. Grundskolan Byavångsskolan finns inom gångavstånd. Vårdcentral ligger ca 700 meter från området. Mataffär, apotek m.m. Från planområdet nås tre olika mataffärer inom 1000 meters avstånd. Gator och trafik Bil-, gång- och cykeltrafik Planområdet angränsar till Grönegatan i öster, Långgatan i söder och Rosencrantzgatan i väster. Området omges av kvartersgator med blandtrafik. Kollektivtrafik Planområdet är beläget ca 600 meter från stationsområdet med buss- och tågförbindelser. Stationsområdet är tillgängligt till fots, med cykel samt med bil. Från stationen avgår såväl tåg till och från Malmö, Ystad och Simrishamn, som expressbuss till och från Ystad och Kristianstad, samt flera av Skånetrafikens regionbussar mot bland annat Brösarp, Sjöbo, Simrishamn, Ystad, Kristianstad och Lund. Kommunikationsmöjligheterna bedöms vara goda. Det finns ingen anslutande kollektivtrafik till planområdet. Parkering och utfart Obebyggda och bebyggda tomter ska, enligt 8 kap plan- och bygglagen, ordnas så att det på tomten eller i närheten av den finns lämpligt utrymme för parkering av fordon. Inom fastigheten Fabian 8 finns idag parkering för 5 bilar samt en garagebyggnad med ett förråd och 4 garageplatser. Parkering av fordon skall även fortsättningsvis lösas inom fastigheten. Parkering för rörelsehindrade ska efter behov kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från bostadshus. 8(16) 60

61 Antagandehandling Hälsa och säkerhet Radon Tomelilla tätort är generellt ett lågriskområde avseende radon. Vid undersökningar av radon på vissa närliggande tomter har det dock upptäckts lite förhöjda radonvärden. Markradonmätning har gjorts inom fastigheten under juni/juli månad Enligt mätningarna tyder mätvärdena på radonhalter i medeltal inom övre delen av normalriskintervallet. Halten kan vara högre vid annan årstid med lägre grundvattennivå eller efter dränering. Enligt mätningarna behövs minst radonskyddat utförande vid nybyggnation. Buller Buller från väg- och spårtrafik Förordningen om trafikbuller (SFS 2015:216) innehåller riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader, den ska tillämpas på mål och ärenden som påbörjats från och med 2 januari Vissa riktvärden ändrades 1 juli 2017, de ändrade riktvärdena ska tillämpas retroaktivt på mål och ärenden som påbörjats från och med 2 januari De riktvärden som gäller för buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Samma värden gäller för bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter men ekvivalentnivån vid fasad är istället 65 dba. Riktvärden för buller på skolgård Enligt Naturvårdsverkets och Boverkets riktvärden för buller på skolgård från vägoch spårtrafik framgår det att ytor som används för lek, vila eller pedagogisk verksamhet bör ljudnivån vara god och möjliggöra den tilltänkta verksamheten. För fastigheten Fabian 8 gäller riktvärden för äldre skolgård. På äldre skolgård som exponeras för buller från väg- och/eller spårtrafik bör den ekvivalenta bullernivån på 55 dba inte överskridas på de delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Vidare bör den maximala ljudnivån inte gå över 70 dba på dessa ytor. Bullerbedömning vägtrafik En översiktlig beräkning av vägtrafikbuller har gjorts med utgångspunkt från Boverkets och Sveriges kommuner och landstings broschyr Hur mycket bullrar vägtrafiken? I metodexemplen för beräkning av trafikbuller var utgångsvärdet för trafikmängd, fordon/dygn mer än dubbelt så mycket än vad som faktiskt passerar vid planområdet. Trafikmätningar har gjorts på Långgatan som är den mest trafikerade gatan vid planområdet. Mätningarna utfördes under en vecka i februari Utifrån mätningarna passerar i snitt ca 500 fordon/dygn på vardagar och ca 400 fordon/dygn på helgen. Då antal fordon/dygn vid planområdet låg långt under 9(16) 61

62 Antagandehandling minsta antal i beräkningsmetoden gjordes en uppskattad beräkning som gav ett resultat på 53 dba ekvivalent ljudnivå. Bullerbedömning järnvägstrafik År (2013) genomfördes en tågtrafikbullerutredning för Bandel 969, Österlenbanan mellan Ystad och Simrishamn, beställd av Trafikverket Region Syd och utförd av Norconsult AB. I tågtrafikbullerutredningen har bullerberäkning bland annat genomförts för byggnaden på Grönegatan 3 mellan planområdet och järnvägen. Rödmarkerad byggnad för vilken nämnd bullerberäkning har genomförts. Tågtrafikbullerutredningen med nämnd bullerberäkning anses kunna ligga till grund för en bullerbedömning inom planområdet. Beräkningarna i bullerutredningen har baserats på dagens trafik med 41 stycken passerande Pågatåg ett normalvardagsdygn där hastigheterna har hämtats från BIS (Trafikverkets datasystem). Som beräkningsmodell har Buller från spårburen trafik. Nordisk beräknings-modell (Naturvårdsverket och Banverket, 1999) använts. 10(16) 62

63 Antagandehandling Gällande beräkning av bullernivåer inomhus i tågtrafikbullerutredningen har nedanstående antaganden gjorts för byggnader: Såväl väggens som fönstrens uppskattade reduktionstal har valts i ett spann på 5 db, detta på grund av dels uppgift saknas om väggkonstruktionens uppbyggnad dels att fönstrens reduktionstal kan variera avsevärt beroende på fabrikat, dess skick, tätningslister etc. Ett ytförhållande (fönster relativt total skiljearea) på 25 % har antagits då uppgift om planlösning saknas. Ljudreduktion hos eventuella friskluftsintag har antagits ej reducera beräknat reduktionstal eftersom uppgift om dessa saknas. Detta är sannolikt ej sant för alla fastigheter. Beräknade ljudnivåer För byggnaden mellan planområdet och järnvägen har följande ljudnivåer beräknats: Ekvivalent ljudnivå utomhus 49 db(a) Maximal ljudnivå utomhus 81 db(a) Ekvivalent ljudnivå inomhus <25 db(a) Maximal ljudnivå inomhus db(a) Bedömning av bullersituationen inom planområdet Vid en jämförelse mellan beräknade ljudnivåer och gällande riktvärden kan det konstateras att det är den uppmätta maximala ljudnivån utomhus som inte uppfyller de fastställda riktvärdena. Detta gäller för byggnaden mellan planområdet och järnvägen. Kommunen bedömer att det är möjligt att uppfylla samtliga gällande riktvärden för bostadsbebyggelse samt skolgård inom Fabian 8. Riktvärdet för den maximala ljudnivån utomhus (vid uteplats i anslutning till bostad) kan uppfyllas t.ex. genom att bebyggelse placeras på ett sådant sätt att en tyst sida uppnås där uteplats kan anordnas. Byggnaderna mellan planområdet och järnvägen reducerar även bullret till viss del inom planområdet. Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att inga åtgärder behöver vidtas för buller i samband med detaljplanen. Transport av farligt gods på järnväg Idag förekommer inga transporter med farligt gods på befintlig järnväg. Det går dock inte att utesluta att det kan förekomma transporter med farligt gods på järnvägen eftersom det teoretiskt är möjligt, därför behöver planeringen av området ta hänsyn till risk för farligt gods. I rapporten Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) visas exempel på lämplig markanvändning inom olika skyddsavstånd. Den nya detaljplanen för Fabian 8 tillåter markanvändning för bostäder, centrum och skola. I Länsstyrelsens rapport anges att minsta avstånd från järnväg är 70 meter för bostäder 11(16) 63

64 12(16) Antagandehandling (småhusbebyggelse) och 150 meter för skola samt bostäder (tät flerbostadshusbebyggelse). Kommunen bedömer det vara möjligt att utgå från riktlinjen för skyddsavståndet för bostäder (småhusbebyggelse) på 70 meter med följande motiveringar: Det ligger flerhusbostäder i 2-3 plan mellan planområdet och järnvägen. Bostadsbebyggelse i intilliggande områden ligger närmare järnvägen än 70 meter. Befintlig byggnad inom planområdet ligger mellan ca 90 meter från järnvägen. Och befintlig byggrätt ligger ca 75 meter ifrån järnvägens mitt. Enligt Länsstyrelsen rapport sjunker individrisknivån kraftigt fram till ca 60 meter för järnväg och ökade skyddsavstånd ger därefter endast en marginell effekt på risknivån. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp samt dagvatten. Kommunen kommer således ansvara för omhändertagandet av dagvatten, men det ses som positivt om fastighetsägare hjälper till att fördröja dagvatten genom att på eget initiativ vidta åtgärder inom sin fastighet. På så sätt minskar belastningen på dagvattennätet vid kraftig nederbörd. Det kommer inte ställas krav på att fastighetsägare ska omhänderta dagvattnet på den egna tomten i samband med ett genomförande av den nya planen. El Fastigheten är ansluten till elnätet som ligger inom E.ON:s verksamhetsområde för eldistribution. Inom planområdet finns underjordiska fjärrvärmeledningar. I planområdets nordöstra hörn finns en nätstationsbyggnad. Avfall Avfall ska hanteras enligt Föreskrifter om avfallshantering Simrishamns och Tomelilla kommuner, antagen av kommunfullmäktige Planförslag Användning Bostäder, centrum, skola Detaljplanen medger användning för bostäder, centrum och skola (BCS). Användningen bostäder (B) avser olika former av boende av varaktig karaktär där bostadsändamålet är huvudsyftet samt bostadskomplement. Med användningen centrum (C) avses all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. I centrum ingår till exempel handel, butiker, restauranger, gym, biografer, bibliotek, teatrar, museum, banker, apotek, hantverk och annan service. I användningen ingår även byggnader för religiösa ändamål, föreningslokaler, samlingslokaler, vuxenutbildning, hotell, vandrarhem och lättare 64

65 Antagandehandling former av vård och hälsovård som vårdcentral, fot- eller hudvård. Användningen skola (S) avser fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet. Kulturmiljö Hantverksgården byggdes år 1898 och har i plankartan försetts med en bestämmelse om att huvudbyggnadens karaktär inte får förvanskas. De kulturhistoriska värden som byggnaden har är dess valv med friser ovan fönster och dörrar. Dess välvda fönsterkarmar och bågar. Takfotfriser och friser i gavel. Byggnadens indragna entré med torn och välvt tak. Fönster- och dörrproportioner i förhållande till fasader. Samt byggnadens skorstenar. Teknisk försörjning Fjärrvärme och el I planområdets nordöstra hörn finns en nätstationsbyggnad som planläggs som transformatorstation. E.ON efterfrågar ett minsta avstånd mellan transformatorstation i byggnad och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag till 5 meter. Då det redan finns en byggnad närmre transformatorstationen än 5 meter är det inte möjligt att lägga in ett minsta avstånd om 5 meter i planen. Planbestämmelser Planbestämmelser i plankartan med redovisning av stöd i plan- och bygglagen (2010:900) Följande planbestämmelser planläggs inom planområdet ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK B C S E1 Bostäder (PBL 4 kap 5 punkt 3) Centrum (PBL 4 kap 5 punkt 3) Skola (PBL 4 kap 5 punkt 3) Transformatorstation (PBL 4 kap 5 punkt 3) EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning e1 Största exploatering är 600 kvadratmeter byggnadsarea inom planområdesgränsen (PBL 4 kap. 11 punkt 1, 30 ) 13(16) 65

66 Högsta byggnadshöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1, 16 punkt 1) Antagandehandling Utförande b1 Byggnader ska uppföras i radonsäkert utförande Skydd av kulturvärden q1 Huvudbyggnadens exteriör får inte förvanskas ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft (PBL 4 kap 21 ) Konsekvenser Behovsbedömning En behovsbedömning av miljöbedömning är genomförd och kommunen bedömer att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas för detaljplanen. Miljökonsekvenser Inga miljökonsekvenser förväntas uppstå av planförslaget. Sociala konsekvenser Genomförandet av detaljplanen sker i ett redan exploaterat område. Planen möjliggör användning för bostad, centrum och skola. Offentlig och kommersiell service såsom kollektivtrafik och mataffär är tillgängligt till fots och med cykel. Korta avstånd till service från planområdet är positivt utifrån ett socialt perspektiv. Fastighetskonsekvenser Inga fastighetsrättsliga åtgärder krävs för ett genomförande av planen. 14(16) 66

67 Antagandehandling Genomförande Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att få bygga i enlighet med planen. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt. Tidplan för upprättande av detaljplan Samråd juli/augusti 2018 Granskning november 2018 Antagande februari 2019 Laga kraft mars 2019 Tidplanen är preliminär och kan ändras under planarbetets gång. Ansvarsfördelning Detaljplanearbete Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad Grundkarta Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad Genomförande av detaljplan Fastighetsägaren Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. Inga fastighetsrättsliga åtgärder krävs för ett genomförande av planen. Ett avtalsservitut för anläggning för nätstation i byggnad finns sedan 1985 mellan fastigheten Fabian 8 och Sydkraft (Numera E:ON). Avtalet gäller för all framtid och avser nätstationen med tillhörande jordkablar och medger Sydkraft att obehindrat beträda egendomen för anläggningens tillsyn, underhåll, ombyggnad och reparation. Ekonomiska frågor Planekonomi Framtagandet av detaljplanen, planhandlingar och underlag bekostas av fastighetsägaren. Ingen planavgift kommer att tas ut i samband med bygglov för åtgärder inom planområdet. Inga kommunala kostnader beräknas uppstå vid genomförandet av detaljplanen. 15(16) 67

68 Antagandehandling Genomförandekostnader Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för och bekostar samtliga åtgärder och anläggningar som krävs för ett genomförande av detaljplanen. Eventuella flyttningar eller ändringar av befintliga underjordiska ledningar bekostas av exploatören/fastighetsägaren. Medverkande tjänstemän Malin Blomberg Hading Planeringsarkitekt FPR/MSA Ulrika Ljung Plan- och exploateringschef 16(16) 68

69 Dnr: Ks 2017/25 Granskningsutlåtande Granskningsutlåtande tillhörande detaljplan för Hantverksgården, Tomelilla kommun, Skåne län. Antagandehandling Upprättad Granskning Detaljplanen har varit utställd för granskning från och med 15 november till och med 9 december Remiss och granskningshandlingar har skickats till alla som är förtecknade i sändlistan samt i upprättad fastighetsförteckning daterad Handlingarna har funnits tillgängliga för allmänheten i receptionen på kommunhuset, på Tomelilla bibliotek samt på kommunens hemsida. Följande sammanställning redovisar inkomna yttranden, erinringar, synpunkter och påpekanden samt kommunens kommentarer och förslag med anledning av desamma. Yttranden som inkommit Inkomna yttranden utan synpunkter: Inkom: Fastighetsägare Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund E.ON Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten Fastighetsägare Inkomna yttranden med synpunkter: Inkom: 1. Byggnadsnämnden Lantmäteriet Solör Bioenergi Syd AB