1 (3) Kallelse till kommunstyrelsens arbetsutskott Onsdagen den 13 februari 2019, kl. 08:30 Sammanträdesrum 3, Stadshuset I tur att justera: Ersättare

Transkript

1 1 (3) Kallelse till kommunstyrelsens arbetsutskott Onsdagen den 13 februari 2019, kl. 08:30 Sammanträdesrum 3, Stadshuset I tur att justera: Ersättare: Tid och plats för justering: Lena Wallentheim Hanna Nilsson Kommunledningsförvaltningen Föredragningslista Uppdateringen avser ärende 9 och 10. Ärenden 1. Protokollsjustering 2. Tilldelningsbeslut bredbandsutbyggnad Inga handlingar 3. Ersättningslokaler till projektet Origo Handlingar Föredragande Till Enhetschef fiber AU Avdelningschef AK KS Ekonomichef KF KLF tjänsteskrivelse Ansökan projekt Origo med projektbudget 4. Borgensavgifter 2019 Handlingar KLF tjänsteskrivelse Marknadsundersökningens utfall

2 2 (3) 5. Förslag på ny finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne Ekonomichef KS Kommundirektör, ekonomichef, avdelningschef AK, avdelningschef RTJ. KS Kanslichef KF Handlingar KLF tjänsteskrivelse Medlemsavgift 2019 med ny och gammal modell Medlemsavgift 2020 med indexuppräkning Skrivelse och protokoll från KFSK 6. Verksamhetsplan och internbudget 2019 för kommunledningsförvaltningen Handlingar KLF tjänsteskrivelse Verksamhetsplan och internbudget 2019 Kommunledningsförvaltningen exkl AK och räddningstjänsten Verksamhetsplan 2019 Arbetsmarknad och kompetensutveckling Internbudget 2019 Arbetsmarknad och kompetensutveckling Verksamhetsplan 2019 Räddningstjänsten Internbudget 2019 Räddningstjänsten 7. Motion gällande väggyta centralt i Hässleholm och i kransorterna att uttrycka sig med graffiti konst/mural konst lagligt Handlingar KLF tjänsteskrivelse KSAU protokoll KLK tjänsteskrivelse KF protokoll KLK tjänsteskrivelse TNAU protokoll KN protokoll Motionen Kommunstyrelsens arbetsutskott

3 3 (3) 8. Detaljplan för Såningsmannen 11 m.fl., Tyringe - samråd Kanslichef AU Kanslichef KF Tillväxtchef KS Handlingar KLF tjänsteskrivelse Planbeskrivning Plankarta Behovsbedömning För ev. yttrande/kännedom - Detaljplan för Såningsmannen 11 m.fl., Tyringe 9. Förslag till riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun Handlingar KLF tjänsteskrivelse TN protokoll Förslag till riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun Behovsbeskrivning vid behov av lokalförändring 10. Sponsorbidrag avseende Hässleholms stadsfest 2019 Handlingar KLF tjänsteskrivelse Ansökan Kommunstyrelsens arbetsutskott Lars Johnsson (M) Ordförande Kommunstyrelsens arbetsutskott Louise Davidsson Sekreterare

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer AK 2018/400 Kommunstyrelsen Handläggare Sven-Olof Hoberg Arbetsmarknad- och kompetensutveckling Ersättningslokaler till projektet Origo Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag på lokal i Norra Skånehuset till projektet Origo som tekniska förvaltningen tagit fram. 2. Budgetkompensation för ökad internhyra avseende lokaler för projektet Origo sker i samband med höstens revidering av internhyror Hyran under de kommande 36 månaderna är kr/år varav Regionala Socialfonden finansierar 47 procent. Sammanfattning Under 2018 ökade elevantalet på grundvux med 25 procent. Ytterligare 60 elever som avslutat sfi-utbildningen kommer att börja på grundvux i januari För att grundvux ska kunna ta emot de nya eleverna behövs tillgång till fler undervisningslokaler. För att lokalbehovet ska kunna tillgodoses kommer grundvux att ta i anspråk de lokaler i Kasern Möller som disponeras av integrationsprojektet RSFI (Resurs, Språk, Friskvård, Integration). Övertagandet sker när projektet avslutas den 31 januari Projektet lämnar en lokalyta på 255 kvm. Den 1 februari 2019 startar T4Vux ett nytt integrationsprojekt, som heter Origo, i samarbete med Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och Hässleholms Miljö AB som samverkansaktör. Det är en fortsättning på RSFI. Origo behöver ersättningslokaler istället för de som övertagits av grundvux. Ersättningslokalerna är en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras enigt projektplanen. Origo avser att ta i anspråk en ersättningslokal på 180 kvm i Norra Skåne-huset, där projektets övriga verksamhet finns. I projektansökan till Europeiska Socialfonden är arbetet i Origo beskrivet utifrån en sammanhållande metodologi som innebär att aktiviteterna ska ske på et sammanhållet sätt. Om inte förutsättningarna i Hässleholms kommun / Arbetsmarknad- och kompetensutveckling506 Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stobygatan 5 Telefon: Telefax: E-post: Arbetsmarknad-kompetensutveckling@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

5 2 (5) projektansökan uppfylls kan Europeiska Socialfondens delfinansiering i projektet omfattande kronor äventyras. Beskrivning av ärendet Under 2018 ökade elevantalet på grundvux med 25 procent. Ytterligare 60 elever som avslutat sfi-utbildningen kommer att börja på grundvux i januari För att grundvux ska kunna ta emot de nya eleverna behövs tillgång till fler undervisningslokaler. Elevantalet på sfi-utbildningen har ännu inte minskat i sådan omfattning att undervisningslokaler kan frigöras där. Enligt skollagen 20 kap 10 har hemkommunen ansvar för att de som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning. För att lokalbehovet ska kunna tillgodoses kommer grundvux att ta i anspråk de lokaler i Kasern Möller där integrationsprojektet RSFI (Resurs, Språk, Friskvård, Integration) har kontor, klassrum och mötesrum. Övertagandet sker när projektet avslutas den 31 januari Projektet lämnar en lokalyta på 255 kvm. Den 1 februari 2019 startar T4Vux ett nytt projekt som heter Origo i samarbete med Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och Hässleholms Miljö AB som samverkansaktör. Det är en fortsättning på RSFI. Origo kommer att behöva ersättningslokaler för de som övertagits av grundvux. Ersättningslokaler är en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras enigt projektplanen. I projektansökan till Europeiska Socialfonden är arbetet i Origo beskrivet utifrån en sammanhållande metodologi som innebär att aktiviteterna ska ske på ett sammanhållet sätt. En möjlig konsekvens om projektet inte får tillgång till lokaler så att projektet kan genomföras enligt projektansökan kan bli att Europeiska Socialfonden drar tillbaka sin finansiering av projektet omfattande kronor. Om så sker kan inte projektet genomföras och kommunen kommer att ha kostnader för hyreskontrakt på lokaler som inte används. Dessutom uppstår kostnader för den anställda projektpersonalen som måste sägas upp. Enskilda individer som projektet haft möjlighet att hjälpa till arbete eller studier, kommer att åter vara hänvisade till ekonomiskt bistånd. Det tidigare projektet RSFI som avslutas hade 74 deltagare. Av dessa kom 12 deltagare i arbete, varav 2 startade egna företag och de övriga 10 fick anställning. 30 började studera inom olika studieformer som arbetsmarknadsutbildning, grundvux och sfi. De som gick vidare till sfi var deltagare som inte tidigare klarat sfi-studierna. De övriga 32 slutande av olika skäl som flytt till annan kommun eller utlandet, föräldraledighet, pension, andra arbetsmarknadsåtgärder eller behandling för psykisk ohälsa. Projektet har utvecklat nya språkinlärningsmetoder. Metoderna mötte JAV

6 3 (5) intresse på Symposium 2018, som hölls på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Origo är ett 3-årigt projekt som delfinansieras av Europeiska socialfonden. Projektbudgeten för hela projekttiden är kronor. Europeiska Socialfondens delfinansiering uppgår till kronor (47 procent av projektbudgeten.) Medfinansieringen är 53 procent och fördelar sig enligt nedan. Aktivitets- och utvecklingsersättning för deltagare hänvisade från Arbetsförmedlingen omfattande kronor lyfts in i projektbudgeten. Försörjningsstöd från socialförvaltningen omfattande kronor lyfts in projektbudgeten som deltagarfinansiering, vilket inte belastar socialförvaltningens budget. Arbetsmarknad och kompetensutveckling finansierar kronor inom T4vux egen budgetram. Projektet ska hjälpa utrikes födda som varit i Sverige upp till sju år som har fysisk eller psykisk funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden. För att möta behoven hos dessa individer är det viktigt att både personal och de aktiviteter som projektet kommer att erbjuda deltagarna finns samlade på en och samma plats. RSFI och T4Vux har startat och drivit ett Makerspace i samarbete med Hässleholm Miljö AB i Norra Skåne-huset. Här kommer projektdeltagarna i Origo att erbjudas aktiviteter i en arbetsnära kontext vilket innebär att skapa arbetsliknande förhållanden för deltagarna. Syftet är att förbereda deltagarna inför kommande arbetsplatspraktik och inträde på arbetsmarknaden. De ska förstå vad som förväntas av dem och vara beredda på arbetslivets villkor. Deltagarna kommer även att erbjuds individanpassad sfi-undervisning, undervisning i samhällsförståelse, arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildningar. Under projektets tre första månader kommer inga deltagare att vara inskrivna i projektet. Under de resterande 33 månaderna kommer det att finnas totalt 100 till 130 deltagare i verksamheten. Varje deltagare kommer att vara inskriven i cirka 6 månader. Enligt projektansökan ska projektet ha deltagare från den 1 maj. Lokalerna som RSFI disponerar i Norra Skåne-huset som uppgår till ca kvm. I utrymmena finns en stor verkstadsdel där projektet har sitt Makerspace, som även är öppet för allmänheten två dagar i veckan. Detta har visat sig fungera väl, och allt fler kommuninvånare har också upptäckt denna mötesplats. Därutöver finns även utrymmen för andra aktiviteter och flera kontorsrum. 150 kvm är mark utomhus JAV

7 4 (5) som används till miljöstation av Hässleholms Miljö AB. Existerande lokaler kommer att tas över av projektet Origo, och omdisponeras utifrån nya lokalbehov. Makerspace är en förutsättning för metoden i Origo, och projektets deltagaraktiviteter kommer att vara förlagda på dit. Eftersom Origo inte får överta lokalerna i Kasern Möller till förmån för grundvux är det av stor betydelse för projektet att även få tillgång till nya lokaler som finns i Norra Skåne-huset, i direkt anslutning till Makerspace. Lokalytan uppgår till 180 kvm består av två rum. Det ena rummet ska användas som undervisningssal och det andra som kombinerad sal för undervisning, samlingsplats och lunchrum. Vissa anpassningar av lokalerna måste göras. Projektledningen har tillsammans med ekonomiavdelningen och Tekniska förvaltningen tittat på flera alternativ i Norra Skåne-huset. Det förslag som nu lämnas är det mest ekonomiskt fördelaktiga. I processen har man utvärderat hur man på bästa sätt kan utnyttja projektets befintliga lokaler för att hålla kostnaderna nere. Det ligger i projektets intresse att finna den bästa lösningen både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och ett kvalitetsperspektiv med tanke på de projektmål man kommer att arbeta mot. Enligt den kostnadskalkyl som Tekniska kontoret lämnat kommer årshyran att uppgå till kronor inkl. nödvändiga anpassningar av lokalen som uppgår till högst kronor, vilka fördelas på 3 år som är den aktuella hyrestiden. Av denna kostnad finansierar Regionala Socialfonden 47 procent och kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen återstående 53 procent. Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Utrikesfödda som har fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och som står långt från arbetsmarknaden får större möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Barnperspektivet Inte aktuellt. Miljökonsekvenser Inte aktuellt. Facklig samverkan Inte aktuellt. JAV

8 5 (5) Ekonomiska konsekvenser Kostnader för lokalhyra uppstår med kronor/år i 3 år, varav Europeiska Socialfonden finansierar 47 procent. Arbetsmarknad och kompetensutveckling självfinansierar projektet med kronor under 3 år. Det är en årlig ökad kostnad på drygt kronor jämfört med RSFI. Arbetsmarknad och kompetensutveckling har hittat finansiering i internbudgeten genom att anpassa andra kostnader. Socialförvaltningen medfinansierar projektet genom deltagarersättning i form av försörjningsstöd på totalt kronor under en treårsperiod. Bilaga Ansökan projekt Origo med projektbudget Arbetsmarknad- och kompetensutveckling Jan-Ole Engkvist Sven-Olof Hoberg Avdelningschef Utvecklingsledare JAV

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Redovisningschef Anders Ekström Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen Datum Diarienummer KLK 2018/863 Kommunfullmäktige Borgensavgifter 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott kommunfullmäktiga besluta följande: föreslår kommunstyrelsen föreslå Nivån på borgensavgifter för 2019 fastställs enligt följande: Rörlig ränta Hässlehem/Hibab Övriga bolag 1 år 0,31% 0,56% 2 år 0,35% 0,59% Fast ränta 1 år 0,32% 0,57% 2 år 0,39% 0,64% 3 år 0,45% 0,70% 4 år 0,47% 0,72% 5 år 0,50% 0,75% 6-10 år 0,53% 0,78% För befintliga lån gäller fastställda borgensavgifter fram till att lånen förfaller. För alla nya eller omplacerade lån under 2019 ska de nya borgensavgifterna tillämpas. Utnyttjade koncernkontokrediter ska belastas med borgensavgifter för rörlig ränta, 1 år. Sammanfattning En marknadsundersökning har genomförts i oktober 2018 för att fastställa ränteskillnaden mellan lån med kommunal borgen och lån på egna meriter. Ekonomiavdelningen föreslår att borgensavgifter för 2019 fastställs enligt fastställd och vedertagen modell samt marknadsundersökningens utfall. Borgensavgifterna ökar överlag något jämfört med tidigare. Vid en beredning framkom att beredningen inte vill anta ekonomiavdelningens förslag utan ett reviderat förslag från Hässlehem som framgår under förslag till beslut. Ekonomiavdelningen / Redovisningsenheten Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

36 2 (6) Beskrivning av ärendet Inledning Sedan 2011 är kommuner skyldiga att enligt lag ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsbolag. Detta innebär att bolagen undantas reglerna i kommunallagen avseende självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Om kraven ställs för lågt riskerar detta att klassas som otillåtet statsstöd. Bevisbördan för att kraven inte ställs för lågt ligger på kommunen. Vidare stipulerar EU:s statsstödsregler att med statsstöd avses alla insatser av ekonomisk art som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna eller ge en ekonomisk fördel för ett visst företag eller en viss produktion. Dessa regler omfattar således inte enbart de kommunala bostadsaktiebolagen, utan innefattar även annan verksamhet som bedrivs av kommunala företag på en konkurrensutsatt marknad. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag sätter också en övre gräns för hur hög avgiften kan vara i syfte att förhindra värdeöverföring från bostadsbolagen till kommunen. Otillåtet stöd och konsekvenser Ur lagstiftarens synvinkel är konsekvensen av otillåtet stöd att det skett en konkurrenssnedvridning i marknaden. Enligt huvudregeln skall otillåtet stöd återbetalas för att återställa den situation som rådde innan stödet. Exempel på otillåtet stöd kan vara att borgensavgiften inte är marknadsmässig eller att räntan på ett förmedlat lån inte är marknadsmässig. Konsekvenserna av detta kan t ex bli att kommunen tvingas att kräva återbetalning av otillåtet stöd privata konkurrenter kräver skadestånd anmälan sker till EU-kommissionen borgensåtagande och låneavtal blir ogiltiga Bakgrund och målsättning I princip bör ränteskillnaden vid varje lånetillfälle ligga till grund för borgensavgiften. Marknadssituationen är dock sådan att Kommuninvest nästan alltid vinner upphandlingarna, vilket minskar övriga bankers benägenhet att lämna offerter. Att dessutom lämna anbud mot pantbrev som säkerhet uppfattas som ett rent merarbete utan att man får täckning för sina kostnader. Många kommuner har därför valt att göra marknadsundersökningar som får ligga till grund för borgensavgiften för det närmaste året. En färsk sådan redovisas i ärendet och ligger till grund för nya borgensavgifter för JAV

37 3 (6) Modell för borgensavgifter Den modell som tillämpas i många kommuner och som överensstämmer med SABO/SKL s rekommendation samt PWC s rekommendation till Hässlehem ska innehålla följande parametrar: 1. Skillnaden mellan att låna med pantbrev eller annan säkerhet och att låna med kommunal borgen. 2. Skillnaden mellan billigaste lånealternativ, normalt sett Kommuninvest, och billigaste affärsbank med kommunal borgen 3. Tillägg för periodiserad pantbrevskostnad, normalt 2% / 50 års livslängd 4. Tillägg för ev övriga finansieringskostnader Det har visat sig att man lätt räknar fel när man laborerar med subtraktioner på flera nivåer. Därför rekommenderas följande uppställning, som innefattar de aktuella parametrarna och som säkerställer vilka räntenivåer som jämförs: Modell för borgensavgifter Bästa anbud med kommunal borgen Bästa anbud på bolagets egna meriter med säkerhet i form av pantbrev eller företagshypotek Ränteskillnad mellan lån med kommunal borgen och lån på bolagets egna meriter Tillägg för periodiserad pantbrevskostnad (2% / 50 år) Tillägg för ev övriga finansieringskostnader Summa marknadsmässig borgensavgift för aktuellt lån som ska gälla under lånets hela löptid Exempel -0,20 0,60 +0,80 +0,04 +0,84 Kommunfullmäktige fastställde ovanstående modell för beräkning av borgensavgifter. Samtidigt beslutade man att frångå modellen genom att fastställa följande avgifter för grundat på statistik på riksnivå: Marknadsundersökningens utfall och förslag till borgensavgifter Ekonomiavdelningen har genomfört en marknadsundersökning med ränteavläsning per den 5 oktober. Indikativa räntor har inkommit från Kommuninvest, SEB och Handelsbanken (HB). I bilaga 1 redovisas nominella räntor, ränteskillnad vid kommunal borgen och egna meriter (t ex pantbrev) samt förslag till borgensavgift inkl påslag för periodiserad pantbrevskostnad. Kommuninvest erbjuder endast lån mot kommunal borgen och har klart lägre räntor än bankerna. Skillnaden har genomgående ökat jämfört med tidigare år, vilket förklaras av JAV

38 4 (6) att man har sänkt sina marginaler till priset av minskad överskottsutdelning till medlemmarna. SEB lämnar bara indikation för Hässlehem eftersom man inte gjort någon analys på övriga bolag. Man förutsätter högst 50% belåningsgrad av pantbrevens värde och maximal löptid på 5 år. HB lämnar indikation för samtliga bolag och även för 8 resp 10 års löptid. För Hässlehem förutsätter man högst 75% belåning och för Hibab högst 60% belåning. Ränteskillnaden mellan lån mot kommunal borgen och lån på egna meriter (exkl periodiserad pantbrevskostnad) visas nedan: Rörlig ränta (inkl marg.) 1 år 2 år Fast ränta (inkl marg.) 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år Hässlehem Enl SEB 0,27% 0,31% Hässlehem Enl HB 1,19% 1,24% Hibab Övriga bolag Enl HB Enl HB 1,24% 1,79% 1,34% 1,84% 0,28% 0,35% 0,43% 0,51% 0,58% 1,35% 1,10% 0,87% 0,83% 0,79% 1,40% 1,15% 0,92% 0,88% 0,84% 0,90% 0,95% 0,85% 0,90% 1,60% 1,45% 1,29% 1,09% 0,89% SEB s ränteindikation är klart lägre än HB. Ränteskillnaden jämfört med Kommuninvest ligger mellan 0,27% och 0,58%. HB uppger att man inte fn gör några affärer med bolagen och därför inte gjort någon djupare analys av dessa, varför ränteindikationen kan ligga något i överkant. Eftersom skillnaden är så stor har vi räknat ut HB s påslag för Hibab och övriga bolag jämfört med Hässlehem, samt HB s påslag för 8 och 10 år jämfört med 5 år för Hässlehem. Dessa påslag har applicerats på SEB s räntor för att få fram en bild av vilka räntor SEB rimligen borde kunna erbjuda för övriga bolag samt på längre löptid. Med påslag för 0,04% i periodiserad pantbrevskostnad samt interpolering av räntorna på 6, 7 och 9 år blir utfallet enligt tabellen nedan. Då skillnaden inte är stor för 6-10 föreslås att ett genomsnitt tillämpas för dessa löptider. JAV

39 5 (6) Borgensavgift utifrån SEB med HB's påslag för övriga bolag + 8 och 10 år jmf m 5 år + interpolering för 6, 7 och 9 år + pantbrevsavgift 0,04% Rörlig ränta (inkl marg.) 1 år 2 år Fast ränta (inkl marg.) 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Hässlehem Hässlehem Enl SEB Enl HB 0,31% 0,35% 0,32% 0,39% 0,47% 0,55% 0,62% Hibab Övriga bolag Enl HB Enl HB 0,36% 0,91% 0,45% 0,95% 0,37% 0,44% 0,52% 0,60% 0,67% 0,57% 0,74% 0,89% 0,81% 0,72% 6 år 0,66% 0,71% 0,76% 7 år 0,70% 0,75% 0,80% 8 år 0,73% 0,78% 0,83% 9 år 0,70% 0,75% 0,80% 10 år 0,68% 0,73% 0,78% 0,69% 0,74% 0,79% 6-10 år i genomsnitt Borgensavgifterna blir något högre än tidigare. Hässlehem och Hibab hade tidigare 0,28 0,48 och övriga bolag 0,53-0,73. I beräkningarna har dock tagits hänsyn till att minusräntorna troligen snart upphör, annars hade avgiften ökat ytterligare 0,07 på 1 år och 0,03 på 2 år (bankerna tillämpar inte negativa räntor). Vidare har vi bortsett från att SEB bara lånar ut till 50% och HB till 60% resp 75% av säkerheten. Om man bara skulle låna på egna meriter hade man sannolikt tvingats utnyttja en större andel av sin säkerhet med högre räntor som följd. Ekonomiavdelningen föreslår att kommunfullmäktige fastställer borgensavgifterna för 2019 enligt fastställd och vedertagen modell samt marknadsundersökningens utfall. Eva-Lotta Svensson Ekonomichef Bilagor Marknadsundersökningens utfall JAV

40 6 (6) Beredningens förslag Vid beredning med kommunledningen och bolagens representanter gav Hässlehem följande förslag till borgensavgifter för 2019 som antogs av beredningen: Rörlig ränta Hässlehem/Hibab Övriga bolag 1 år 0,31% 0,56% 2 år 0,35% 0,59% Fast ränta 1 år 0,32% 0,57% 2 år 0,39% 0,64% 3 år 0,45% 0,70% 4 år 0,47% 0,72% 5 år 0,50% 0,75% 6-10 år 0,53% 0,78% JAV

41 Bilaga 1 Marknadsundersökningen - översikt och anal~s Bästa låneränta på egna meriter jmf m kommunal borgen. Beräknade bergensavgifter. Lånebehov 2019 Hässlehem Hässlehem HlmMiljö Hl m Vatten Hi bab Lån som förfaller Beräknad nyupplåning so 58 Summa nya lån 2019 (mkr) Bank: SEB HB Låneränta ~å bolagens egna meriter {ej kommunal borgen} Rörlig ränta (Stibor 90 eller Här noteras era Indikerade låneräntor bankens basränta, inkl marg.) per kl 11} 1 år -0,07% 0,85% 1,45% 1,45% 0,90% 2 år 1,00% -0,03% 0,90% 1 år 0,18% 1,25% 1,50% 1,50% 1,30% 2 år 1,25% 1,60% 1,60% 1,30% 1,28% 1,70% 1,70% 1,33% 4 år 0,50% 0,84% 1,17% 1,75% 1,75% 1,54% Sår 1,49% 1,49% 1,70% 1,80% 1,80% 1,75% 1,50% 1,50% Fast ränta (inkl marg.) 3 år 6 år år år - 2,38% - - 2,43% 9 år år - 2,62% - - 2,67%.J L Med egna meriter menas i första hand pantbrev (förekommer i Hässlehem och i viss mån Hibab), företagscertifikat eller annan säkerhet som ni begär. i SEB's kommentarer kring kreditgivning Qå bolagens egna meriter Vi har inte gjort någon analys på övriga bolag och har därför ingen uppfattning om prisbilden fö r dessa. AB Hässlehem { ) Beräknat på SO% belåningsgrad Observera att vi skrivit in negativ ränta, för att åskåd ligöra en så korrekt marginal som möjligt. Ränt an kan dock aldrig bli lägre än noll oavsett ränte läge. li I i I I l'! Vår kommentar: Minusränta tillämpas dock inte och här borde egentligen stå 0%. M en eftersom de flesta bedömare förväntar sig att riksbanken börjar höja räntan under 2019 så räknar vi med de uppgivna räntorna. l I I I I HB's kommentarer kring kreditgivning Qå bolagens egna meriter Eftersom vi inte gör några affärer i någon större utsträckning med kommunen idag har vi inte gjort någon djupare analys av de enskilda bolagen och därför kan ränteindikationen ligga något i överkant I I AB Hässlehem { ) Utgångsläget är mot pantbrev i flerbostadshus, maximal belåning 75 %. I i Hlm Miljö AB ( ) Annan säkerhet dock ej pantbrev ' i' : Hlm Vatten AB { ) Annan säkerhet dock ej pantbrev i! I Hässleholms Industribyggnads AB { ) Utgångsläget är mot pantbrev i annan fastighet än flerbostadshus såsom ind ust ribyggna der, lagerbyggnader m m, maximal bel åning 60 %. I -- -~ ~.. --

42 Bank: Kommuninvest Låneränta med kommunal borgen Hässlehem Rörlig ränta (Stibor 90 eller bankens basränta, inkl marg.) 1 år -0,34% 2 år -0,34% Fast ränta (inkl marg.) 1 år Hässlehem Hibab HlmMiljö Hlm Vatten Här noteras era indikerade låneräntor per kl 11) -0,34% -0,34% -0,34% -0,34% -0,34% -0,34% -0,34% -0,34% -0,10% -0,10% -0, 10% -0,10% -0,10% 2 år 0,15% 0,15% 0, 15% 0, 15% 0, 15% 3 år 0,41% 0,41% 0,41% 0,41% 0,41% 4 år 0,66% 0,66% 0,66% 0,66% 0,66% 5 år 0,91% 0,91% 6 år 7 år 1,13% 1,33% 0,91% 1, 13% 0,91% 1, 13% 0,91% 1,13% 1,33% 8 år 1,13% 1,33% 1,33% 1,33% 1,48% 1,48% 1,48% 1,48% 1,48% 9 år 1,63% 1,63% 1,63% 1,63% 1,63% 10 år 1,77% 1,77% 1,77% 1,77% 1,77% Bankränta 12å egna meriter - kommuninvests ränta med kom. borgen = egentlig borgensavgift (exkl 12antbrevskostnad} Rörlig ränta (inkl marg.) Hässlehem Hässlehem Hibab Hlm Miljö Hlm Vatten 1 år 0,27% 1, 19% 1,24% 1,79% 1,79% 2 år 0,31% 1,24% 1,34% 1,84% 1,84% Fast ränta (inkl marg.) 1 år 0,28% 1,35% 1,40% 1,60% 1,60% I 2 år 0,35% 1,10% 1,15% 1,45% 1,45% 3 år 0,43% 0,87% 0,92% 1,29% 1,29% 4 år 0,51% 0,83% 0,88% 1,09% 1,09% 5 år 0,58% 0,79% 0,84% 0,89% 0,89% 0,90% 0,95% 0,85% 0,90% 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år HB's ränte12åslag för övriga bolag jmf m Hässlehem + 8 och 10 år jmf med 5 år+ intere,olering_ övriga år Rörlig ränta (inkl marg.) Hässlehem Hässlehem Hibab HlmMiljö Hlm Vatten 1 år 0,05% 0,60% 0,60% 2 år 0,10% 0,60% 0,60% Fast ränta (inkl marg.) 1 år 0,05% 0,25% 0,25% 2 år 0,05% 0,05% 0,35% 0,35% 3 år 0,42% 0,42% 4 år 0,05% 0,26% 0,26% 5 år 0,05% 0,10% 0,10% Ränte12åslag i förhållande till 5 år 6 år: 7 år: 8 år: 9 år: lnterpolering lnterpolering Räntepåslag jmf m 5 år lnterpolering 10 år: Räntepåslag jmf m 5 år 0,04% 0,04% 0, 04% 0, 04% 0,08% 0, 08% 0, 08% 0, 08% 0,11% 0,11% 0,11% 0,08% 0,06% 0,08% 0,08% 0,11% 0,08% 0,06% 0,06% 0,06%

43 ~ I Borgensavgift utifrån SEB med HB's Råslag för övriga bolag+ 8 och 10 år jmf m 5 år+ inter~olering för och 9 år + Rantbrevsavgift 0 104% I I Rörlig ränta (inkl marg.) Hässlehem Hässlehem Hibab Hlm Miljö Hlm Vatten 1 år 0,31% 0,36% 0,91% 0,91% 2 år 0,35% 0,45% 0,95% 0,95% Fast ränta (inkl marg.) I,. I 1 år 2 år 3 år 4 år 0,32% 0,39% 0,47% 0,55% 5 år 0,62% 0,37% 0,44% 0,52% 0,60% 0,67% 6år 0,66% 0, 71 % 0,57% 0,74% 0,89% 0,81% 0,72% 0,76% lår 0, 70% 0,75% 0,80% 0,57% 0,74% 0,89% 0,81% 0,72% 0,76% 0,80% 8 år 0,73% 0,78% 0,83% 0,83% 9år 0,70% 0, 75% 0,80% 0,80% 10 år 0,68% 0,73% 0,78% 0,78% 0,69% 0,74% 0,79% 0,79% Hässlehem 0,31% 0,35% Hibab 0,36% 0,45% Övriga bolag 0,91% 0,95% 2 år 0,32% 0,39% 0,57% 0,74% 3 år 4 år 5 år 6-10 år 0,47% 0,55% 0,62% 0,69% 0,37% 0,44% 0,52% 0,60% 0,67% 0,74% 6-10 år i genomsnitt Sammanställning till ärendet Rörlig ränta 1 år 2 år Fast ränta 1 år 0,89% 0,81% 0,72% 0, 79%

44 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Redovisningschef Anders Ekström Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen (2) Datum Diarienummer KLK 2018/1105 Kommunstyrelsen Förslag på ny finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen följande beslut: Kommunförbundet Skånes förslag till ny finansieringsmodell godkänns. Sammanfattning Kommunförbundet Skåne (KFSK) föreslår att medlemskommunernas avgifter fr o m 2020 ska baseras på antalet invånare 1/ med en indexuppräkning utifrån SKL:s årliga prisindex för kommunal verksamhet, PKV. Hittills har avgiften varit 0,4 promille av skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Bytet av avgiftsbas ökar Hässleholms avgift med 6 kkr till kkr. Efter indexuppräkningen blir kommunens avgift kkr. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunförbundet Skåne (KFSK) verkar för att stötta, utveckla och effektivisera kommunernas verksamhet. Se vidare i årsredovisningen 2017 ( ttelse-2017webb.pdf). Man omsätter ca 100 mkr/år, varav ca 28% utgörs av medlemsavgifter. Hässleholm betalar kkr grundat på 0,4 promille av våra skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Ekonomiavdelningen / Redovisningsenheten Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

45 2 (2) Förslag Summan av skatteintäkter och allmänna statsbidrag påverkas inte bara av inkomstutveckling och befolkningsförändringar, utan också riksdagsbeslut om statsbidrag och taxeringsregler. Dessutom kan avgifterna för enskilda kommuner skifta en hel del mellan åren. Den är dessutom inte helt enkel att räkna fram; SKL brukar bistå med detta. KFSK föreslår därför att en invånarmodell med indexuppräkning införs fr o m Den bygger på att alla kommunerna betalar samma avgift/invånare. För 2019 får KFSK in 21,25 kr/invånare räknat på totalsumman. För respektive kommuner varierar avgiften f.n. mellan 19,39 för Lund och 22,97 för Lomma. Antalet invånare bestäms till 1/1 året innan beräkningsåret. Avgiftssumman 2019 uppräknas utifrån SKL:s årliga prisindex för kommunal verksamhet, PKV ( html). Intäkten för KFSK ska bli densamma, fördelningen per kommun blir något annorlunda jämfört med idag, men avgiften/invånare blir densamma för alla kommuner. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär för Hässleholm en höjd avgift med 6 kkr till kkr jmf med betalar vi kkr motsvarande 21,13 kr/invånare, vilket höjs till 21,25 (se bil 1). Efter indexuppräkning med 3% för 2019 blir avgiften kkr, en ökning med 26 kkr (se bil 2). Förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår att den förslagna finansieringsmodellen godkänns. Kommunledningsförvaltningen Bengt-Arne Persson Eva-Lotta Svensson Kommundirektör Ekonomichef Bil 1: Medlemsavgift 2019 med ny och gammal modell Bil 2: Medlemsavgift 2020 med indexuppräkning Bil 3: Skrivelse och protokoll från KFSK JAV

46

47

48 Skånes kommuner Viktig information kring förslag på ny finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne Här nedan kommer viktig information kring ny finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne. Observera att detta utskick kräver kommunens svar till Kommunförbundet Skånes kansli senast Kommunförbundet Skånes styrelse (nedan benämnt förbundet) beslutade om ett förslag på ny finansieringsmodell. För att förbundsmötet , ska kunna godkänna en ändring av finansieringsmodell krävs att samtliga medlemskommuner är eniga om detta. Om inte samtliga medlemskommuner är eniga om att anta den föreslagna finansieringsmodellen kommer Kommunförbundet Skånes nuvarande finansieringsmodell att kvarstå: 22 Förbundsmötet äger besluta om annan grund för årsavgiftens fastställande och erläggande om samtliga medlemmar är eniga härom. (Kommunförbundet Skånes stadgar, daterade ). Med anledning av förbundets nuvarande stadgar översänder förbundet, det av styrelsen beslutade ärendet inklusive bilagor och utdrag från sammanträdesprotokollet, för behandling i medlemskommunerna. Ny finansieringsmodell för Kommunförbundet Skåne baserat på invånare och indexuppräkning Förslaget till ny finansieringsmodell utgår från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare, vilket för 2019 är 21,25 kr/invånare. Den föreslagna finansieringsmodellen utgår från den avgift man tar ut året innan det år då förändringen genomförs och sedan görs en årlig justering av detta grundbelopp för pris- och lönekompensation. Här ska SKL:s årliga prisindex för kommunal verksamhet användas. Finansieringsmodellen innebär inte ökade medlemsavgifter till Kommunförbundet Skåne till följd av ökat invånarantalet i kommunerna, eftersom det enbart är grundbeloppet och förändring av pris- och lönekompensation som ligger till grund för den totala medlemsavgiften för nästkommande år. Eftersom alla kommuner föreslås betala lika per invånare kan det betyda att en kommun med stor befolkningsökning kan procentuellt få betala mer än en kommun som har oförändrad eller minskad befolkning (se exempel i bilaga 2). Om behov föreligger att justera grundbeloppet till nästkommande budgetår, exempelvis till följd av förändring av Kommunförbundets uppdrag till kommunerna, föreslås detta beslutas av Kommunförbundet Skånes styrelse i samband med beslut om Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, Lund Webbadress: kfsk.se Telefon:

49 nästkommande års medlemsavgift. Den nya finansieringsmodellen föreslås införas fr.o.m. budgetåret Avgiftens storlek, både vad gäller justering av index och eventuell justering av grundbeloppet bestäms för varje år av styrelsen inom av förbundsmötet angiven ram. Kommunförbundet Skånes nuvarande finansieringsmodell Förbundets nuvarande finansieringsmodell bygger på summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Förbundsavgiften utgår med viss promille av den summan. Avgiften storlek bestäms varje av styrelsen inom förbundsmötets angivna ramar. För 2019 är avgiften beslutad till 0,4 promille av förbundsmötets angivna max 0,5 promille. Medlemsavgiftens storlek, utifrån nuvarande finansieringsmodell, kan variera i stor grad mellan medlemskommunerna och år. Vid eventuella frågor, vänligen kontakta: E-post: alexander.brydon@kfsk.se Telefon: Vänligen skicka ert svar via brev eller e-post till adresserna nedan: Kommunförbundet Skånes kansli Box Lund E-post: alexander.brydon@kfsk.se Kommunförbundet Skåne 2(2)

50

51

52

53 Ny finansieringsmodell för beräkning av allmän medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne uppdatering i förhållande till Kommunförbundet Skånes arbetsutskott Inledning Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade vid sammanträdet att ge Kommunförbundet Skånes kansli i uppdrag att ta fram förslag på ny finansieringsmodell avseende medlemsavgiften fr.o.m. budgetåret Kommunförbundet Skånes ekonomiavdelning har tagit fram förslag på tre finansieringsmodeller som föredragits för styrelsens presidium Efter genomgång av förslagen diskuterade sig presidiet fram till ytterligare en finansieringsmodell som till vissa delar liknar en av de tre modeller som ekonomiavdelningen tagit fram. Denna finansieringsmodell utgår från ett basår, i förslaget används år 2019 som basår. Detta år erhåller Kommunförbundet Skåne totalt tkr från de skånska kommunerna enligt nuvarande finansieringsmodell. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. Medlemsavgiftsmodeller i andra delar av Sverige Nuvarande modell för beräkning av medlemsavgiften till Kommunförbundet Skåne härstammar från Svenska Kommunförbundets tidigare modell. Ett antal regionala förbund använder sig fortfarande av modellen. Dessa är förutom Skåne även Blekinge, Halland, Södermanland och Norrbotten som samtliga låter SKL göra avgiftsberäkningarna eftersom dessa anses komplicerade och kräver underlag som de enskilda förbunden inte har lätt tillgängligt. Kommunförbundet Stockholms län och Regionförbundet Kalmar gör egna avgiftsberäkningar men dessa bygger i princip på samma modell som ovan. Kommunförbundet Stockholms län baserar sin avgift, som kallas serviceavgift, på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,42 promille och förbundsmötet har satt ett tak på 0,5 promille. Större delen av verksamheten finansieras med serviceavgiften. Den kursverksamhet som förbundet bedrevs lades ner Gymnasieskolornas intagningsverksamhet och energiverksamheten finansieras med en särskild avgift. Göteborgsregionens kommunalförbund, som har drygt 1 miljon invånare, tar ut sin förbundsavgift som ett krontal per invånare. Avgiften är fn 75,52 kr och höjdes 2018 med 1,41 kr. Innan dess hade avgiften inte höjts sedan Befolkningstillväxten har varit 1-1,3%/år under denna period. Förbundsavgiften utgör nu 17% av förbundets totala avgifter. Regionförbundet Kalmar baserar sin avgift på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,141 promille av skatter och statsbidrag. I förbundet ingår kommunerna och landstinget. Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, Lund Webbadress: kfsk.se Telefon:

54 Kommunförbundet Västernorrland har sedan tre år tillbaka lämnat den modell som Kommunförbundet Skåne använder sig av. I stället utgår man från den avgift man tog ut vid det år då förändringen genomfördes och sedan dess pris- och löneuppräknas den årligen. Motivet att lämna invånarantalet samt skatteintäkter och statsbidrag är att man menar att det inte finns någon direkt koppling mellan förbundets uppgifter och invånarantalet. Förbundet stöder kommunernas profession och innehållet i deras uppgifter förändras inte med antal invånare. I stället tar förbundet ut en högre avgift om uppgifterna förändras i väsentlig omfattning. Norrbottens kommuner använder samma modell som Kommunförbundet Skåne och tar en avgift på 1,45 promille. Nuvarande modell för Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skånes nuvarande modell för medlemsavgiften baseras på av styrelsen fastställd promillesats inom den ram som förbundsmötet beslutat. Promillesatsen multipliceras med medlemskommunernas beräknade skatteintäkter med rikets genomsnittliga utdebitering som grund samt generella statsbidrag. Det innebär att förbundets intäkter har kopplats till utvecklingen av medlemmarnas skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa beror inte enbart på inkomstutveckling och befolkningsförändringar utan också på riksdagsbeslut om statsbidrag och beslut om taxeringsregler som kan förändra kommunernas skatteunderlag. Om förbundet får i uppgift att utöka eller minska sin verksamhet kan ökad eller minskad finansiering ske genom att promillesatsen förändras. Avgiften ändrades senast 2012 från 0,38 promille till 0,40 promille av kommunernas skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Alternativ avgiftsmodell för Kommunförbundet Skåne Invånarmodell med indexuppräkning Invånarmodellen föreslås utgå från den avgift man tog ut året innan det år då förändringen genomförs och sedan görs en årlig justering av detta grundbelopp för pris- och lönekompensation. Här bör SKL:s årliga prisindex för kommunal verksamhet användas. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår också från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. För 2019 blir detta 21,25 kr/invånare. Som tidigare föreslås att invånarantalet 1 januari, året innan medlemsavgiften tas ut, ska ligga till grund för beräkningen. Invånarmodellen ger således inte ökade avgifter totalt till Kommunförbundet Skåne till följd av att invånarantalet i kommunerna ökar eftersom det enbart är grundbeloppet och förändring av pris- och lönekompensation som ligger till grund för den totala medlemsavgiften för nästkommande år. Men eftersom alla kommuner föreslås betala lika per invånare kan det betyda att en kommun med stor befolkningsökning kan procentuellt få betala mer än en kommun som har oförändrad eller minskad befolkning (se bilaga 2). Om behov föreligger att justera grundbeloppet till nästkommande budgetår, t.ex. till följd av förändring av Kommunförbundets uppdrag till kommunerna, föreslås detta beslutas av styrelsen i samband med beslut om nästkommande års medlemsavgift. Om den nya modellen genomförs innebär detta att en del kommuner kommer att betala mer än i dag vid genomförandeåret och andra mindre eftersom avgiften/invånare ska vara lika, vilket den inte är i dagens modell (se bilaga 1). Kommunförbundet Skåne 2(3)

55 Nedan presenteras ändringar i ärendet i förhållande till arbetsutskottets sammanträde Den nya finansieringsmodellen föreslås införas fr.o.m. budgetåret Avgiftens storlek, både vad gäller justering av index och eventuell justering av grundbeloppet bestäms för varje år av styrelsen inom av förbundsmötet angiven ram. För att förbundsmötet ska kunna godkänna en ändring av finansieringsmodell krävs att samtliga medlemskommuner är eniga om detta, i enlighet med Kommunförbundet Skånes nuvarande stadgar daterade Om samtliga medlemskommuner är eniga om ändringen och förbundsmötet beslutar om ny grund för årsavgiften enligt förslaget ovan krävs också att stadgarna ändras. Styrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till ny finansieringsmodell, att översända ärendet för godkännande till samtliga 33 medlemskommuner, samt att om samtliga medlemskommuner är eniga om att godkänna den nya grunden för årsavgiften ge kansliet i uppdrag att ta fram förslag till ändring i Kommunförbundet Skånes stadgar daterade innefattande ändring i 22, Avgift till förbundet. Kommunförbundet Skåne 3(3)

56 2019+3% Bilaga Medlemsavgift till Kommunförbundet Skåne Exempel (uppräkning med 3% ifh till 2019) Kommun Invånarantal Avgift Index Avgift % Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Avgift per invånare Förändring Förändring kr % ,51% 2,53% 3,63% 2,56% 2,65% 3,34% 2,30% 2,67% 2,61% 2,74% 2,45% 2,76% 2,75% 3,09% 3,21% 2,95% 3,58% 2,35% 2,51% 1,84% 2,71% 2,70% 3,09% 2,81% 2,85% 2,44% 2,61% 2,71% 2,56% 2,94% 2,67% 2,32% 2,23% ,00% 21,63 Sida 1

57 2019 Bilaga Medlemsavgift till Kommunförbundet Skåne Jämförelse mellan nuvarande modell och förslag på ny modell Kommun Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Avgift per invånare Invånarantal Nuvarande Ny Skillnad Skillnad avgiftsmodell 2019 avgiftsmodell kr % ,68% 1,11% -3,26% 2,23% -0,17% -1,37% 0,56% -0,49% 0,98% 1,89% 3,38% -0,07% -0,11% -1,12% -7,48% 9,59% -2,92% -1,64% -4,61% 1,90% 5,16% 2,91% -1,43% 1,06% -1,74% 0,33% 2,57% -1,10% 4,50% -1,73% 1,55% 0,43% -1,10% ,25 Sida 1

58 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Arbetsutskottet (Dnr ) Kommunförbundet Skånes finansieringsmodell. Inledning Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade vid sammanträdet att ge Kommunförbundet Skånes kansli i uppdrag att ta fram förslag på ny finansieringsmodell avseende medlemsavgiften fr.o.m. budgetåret Kommunförbundet Skånes ekonomiavdelning har tagit fram förslag på tre finansieringsmodeller som föredragits för styrelsens presidium Efter genomgång av förslagen diskuterade sig presidiet fram till ytterligare en finansieringsmodell som till vissa delar liknar en av de tre modeller som ekonomiavdelningen tagit fram. Denna finansieringsmodell utgår från ett basår, i förslaget används år 2018 som basår. Detta år erhåller Kommunförbundet Skåne totalt tkr från de skånska kommunerna enligt nuvarande finansieringsmodell. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. Medlemsavgiftsmodeller i andra delar av Sverige Nuvarande modell för beräkning av medlemsavgiften till Kommunförbundet Skåne härstammar från Svenska Kommunförbundets tidigare modell. Ett antal regionala förbund använder sig fortfarande av modellen. Dessa är förutom Skåne även Blekinge, Halland, Södermanland och Norrbotten som samtliga låter SKL göra avgiftsberäkningarna eftersom dessa anses komplicerade och kräver underlag som de enskilda förbunden inte har lätt tillgängligt. Kommunförbundet Stockholms län och Regionförbundet Kalmar gör egna avgiftsberäkningar men dessa bygger i princip på samma modell som ovan. Kommunförbundet Stockholms län baserar sin avgift, som kallas serviceavgift, på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,42 promille och förbundsmötet har satt ett tak på 0,5 promille. Större delen av verksamheten finansieras med serviceavgiften. Den kursverksamhet som förbundet bedrevs lades ner Gymnasieskolornas intagningsverksamhet och energiverksamheten finansieras med en särskild avgift. Göteborgsregionens kommunalförbund, som har drygt 1 miljon invånare, tar ut sin förbundsavgift som ett krontal per invånare. Avgiften är fn 75,52 kr och höjdes 2018 med 1,41 kr. Innan dess hade avgiften inte höjts sedan Befolkningstillväxten har varit 1-1,3%/år under denna period. Förbundsavgiften utgör nu 17% av förbundets totala avgifter. Regionförbundet Kalmar baserar sin avgift på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,141 promille av skatter och statsbidrag. I förbundet ingår kommunerna och landstinget. Kommunförbundet Västernorrland har sedan tre år tillbaka lämnat den modell som Kommunförbundet Skåne använder sig av. I stället utgår man från den Justerandes sign Utdragsbestyrkande

59 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Arbetsutskottet avgift man tog ut vid det år då förändringen genomfördes och sedan dess prisoch löneuppräknas den årligen. Motivet att lämna invånarantalet samt skatteintäkter och statsbidrag är att man menar att det inte finns någon direkt koppling mellan förbundets uppgifter och invånarantalet. Förbundet stöder kommunernas profession och innehållet i deras uppgifter förändras inte med antal invånare. I stället tar förbundet ut en högre avgift om uppgifterna förändras i väsentlig omfattning. Norrbottens kommuner använder samma modell som Kommunförbundet Skåne och tar en avgift på 1,45 promille. Nuvarande modell för Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skånes nuvarande modell för medlemsavgiften baseras på av styrelsen fastställd promillesats inom den ram som förbundsmötet beslutat. Promillesatsen multipliceras med medlemskommunernas beräknade skatteintäkter med rikets genomsnittliga utdebitering som grund samt generella statsbidrag. Det innebär att förbundets intäkter har kopplats till utvecklingen av medlemmarnas skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa beror inte enbart på inkomstutveckling och befolkningsförändringar utan också på riksdagsbeslut om statsbidrag och beslut om taxeringsregler som kan förändra kommunernas skatteunderlag. Om förbundet får i uppgift att utöka eller minska sin verksamhet kan ökad eller minskad finansiering ske genom att promillesatsen förändras. Avgiften ändrades senast 2012 från 0,38 promille till 0,40 promille av kommunernas skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Alternativ avgiftsmodell för Kommunförbundet Skåne Invånarmodell med indexuppräkning Invånarmodellen föreslås utgå från den avgift man tog ut året innan det år då förändringen genomförs och sedan görs en årlig justering av detta grundbelopp för pris- och lönekompensation. Här kan förslagsvis SKL:s prisindex för kommunal verksamhet användas, vilket många kommuner gör redan i dag. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår också från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. För 2018 blir detta 20,81kr/invånare. Som tidigare föreslås att invånarantalet 1 januari, året innan medlemsavgiften tas ut, ska ligga till grund för beräkningen. Invånarmodellen ger således inte ökade avgifter totalt till Kommunförbundet Skåne till följd av att invånarantalet i kommunerna ökar eftersom det enbart är grundbeloppet och förändring av prisoch lönekompensation som ligger till grund för den totala medlemsavgiften för nästkommande år. Men eftersom alla kommuner föreslås betala lika per invånare kan det betyda att en kommun med stor befolkningsökning kan procentuellt få betala mer än en kommun som har oförändrad eller minskad befolkning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

60 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Arbetsutskottet Om behov föreligger att justera grundbeloppet till nästkommande budgetår, t.ex. till följd av förändring av Kommunförbundets uppdrag till kommunerna, föreslås detta beslutas av styrelsen i samband med beslut om nästkommande års medlemsavgift. Om den nya modellen genomförs innebär detta att en del kommuner kommer att betala mer än i dag vid genomförandeåret och andra mindre eftersom avgiften/invånare ska vara lika, vilket den inte är i dagens modell. Beslut av förbundsmötet Om styrelsen väljer att ändra nuvarande finansieringsmodell och besluta att antaga ovan nämnda invånarmodell är det sedan förbundsmötet som tar det slutliga beslutet. En ändring av finansieringsmodell bör föregås av en informations/förankringsprocess tillsammans med kommunerna. Nästa förbundsmöte hålls Kommunförbundet Skånes ramar för kommande 2020 års budget bör tas senast i september 2019 för att kommunerna ska ha möjlighet att arbeta in detta i sina budgetar för det kommande året. Förslagsvis bör beslut i förbundsmötet ske enligt någon av alternativen nedan (utan inbördes prioriteringsordning): 1) Förbundsmötet tar beslut om ny ersättningsmodell med införande år ) Förbundsmötet tar beslut om ny ersättningsmodell med införande år ) Förbundsmötet tar i maj 2021 beslut om ny ersättningsmodell med införande år Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta att Kommunförbundet Skånes kansli ska tydliggöra vilket prisindex som ska användas vid prisuppräkning, samt att i övrigt föreslå Kommunförbundet Skånes förbundsmöte att besluta om ny ersättningsmodell med införande år Justerandes sign Utdragsbestyrkande

61 Ny finansieringsmodell för beräkning av allmän medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne Inledning Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade vid sammanträdet att ge Kommunförbundet Skånes kansli i uppdrag att ta fram förslag på ny finansieringsmodell avseende medlemsavgiften fr.o.m. budgetåret Kommunförbundet Skånes ekonomiavdelning har tagit fram förslag på tre finansieringsmodeller som föredragits för styrelsens presidium Efter genomgång av förslagen diskuterade sig presidiet fram till ytterligare en finansieringsmodell som till vissa delar liknar en av de tre modeller som ekonomiavdelningen tagit fram. Denna finansieringsmodell utgår från ett basår, i förslaget används år 2018 som basår. Detta år erhåller Kommunförbundet Skåne totalt tkr från de skånska kommunerna enligt nuvarande finansieringsmodell. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. Medlemsavgiftsmodeller i andra delar av Sverige Nuvarande modell för beräkning av medlemsavgiften till Kommunförbundet Skåne härstammar från Svenska Kommunförbundets tidigare modell. Ett antal regionala förbund använder sig fortfarande av modellen. Dessa är förutom Skåne även Blekinge, Halland, Södermanland och Norrbotten som samtliga låter SKL göra avgiftsberäkningarna eftersom dessa anses komplicerade och kräver underlag som de enskilda förbunden inte har lätt tillgängligt. Kommunförbundet Stockholms län och Regionförbundet Kalmar gör egna avgiftsberäkningar men dessa bygger i princip på samma modell som ovan. Kommunförbundet Stockholms län baserar sin avgift, som kallas serviceavgift, på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,42 promille och förbundsmötet har satt ett tak på 0,5 promille. Större delen av verksamheten finansieras med serviceavgiften. Den kursverksamhet som förbundet bedrevs lades ner Gymnasieskolornas intagningsverksamhet och energiverksamheten finansieras med en särskild avgift. Göteborgsregionens kommunalförbund, som har drygt 1 miljon invånare, tar ut sin förbundsavgift som ett krontal per invånare. Avgiften är fn 75,52 kr och höjdes 2018 med 1,41 kr. Innan dess hade avgiften inte höjts sedan Befolkningstillväxten har varit 1-1,3%/år under denna period. Förbundsavgiften utgör nu 17% av förbundets totala avgifter. Regionförbundet Kalmar baserar sin avgift på kommunernas samlade skatteintäkter och statsbidrag. Avgiften uppgår till 0,141 promille av skatter och statsbidrag. I förbundet ingår kommunerna och landstinget. Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, Lund Webbadress: kfsk.se Telefon:

62 Kommunförbundet Västernorrland har sedan tre år tillbaka lämnat den modell som Kommunförbundet Skåne använder sig av. I stället utgår man från den avgift man tog ut vid det år då förändringen genomfördes och sedan dess pris- och löneuppräknas den årligen. Motivet att lämna invånarantalet samt skatteintäkter och statsbidrag är att man menar att det inte finns någon direkt koppling mellan förbundets uppgifter och invånarantalet. Förbundet stöder kommunernas profession och innehållet i deras uppgifter förändras inte med antal invånare. I stället tar förbundet ut en högre avgift om uppgifterna förändras i väsentlig omfattning. Norrbottens kommuner använder samma modell som Kommunförbundet Skåne och tar en avgift på 1,45 promille. Nuvarande modell för Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skånes nuvarande modell för medlemsavgiften baseras på av styrelsen fastställd promillesats inom den ram som förbundsmötet beslutat. Promillesatsen multipliceras med medlemskommunernas beräknade skatteintäkter med rikets genomsnittliga utdebitering som grund samt generella statsbidrag. Det innebär att förbundets intäkter har kopplats till utvecklingen av medlemmarnas skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa beror inte enbart på inkomstutveckling och befolkningsförändringar utan också på riksdagsbeslut om statsbidrag och beslut om taxeringsregler som kan förändra kommunernas skatteunderlag. Om förbundet får i uppgift att utöka eller minska sin verksamhet kan ökad eller minskad finansiering ske genom att promillesatsen förändras. Avgiften ändrades senast 2012 från 0,38 promille till 0,40 promille av kommunernas skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Alternativ avgiftsmodell för Kommunförbundet Skåne Invånarmodell med indexuppräkning Invånarmodellen föreslås utgå från den avgift man tog ut året innan det år då förändringen genomförs och sedan görs en årlig justering av detta grundbelopp för pris- och lönekompensation. Här kan förslagsvis SKL:s prisindex för kommunal verksamhet användas, vilket många kommuner gör redan i dag. Förslaget till ny finansieringsmodell utgår också från att alla kommunerna betalar samma avgift per invånare. För 2018 blir detta 20,81kr/invånare. Som tidigare föreslås att invånarantalet 1 januari, året innan medlemsavgiften tas ut, ska ligga till grund för beräkningen. Invånarmodellen ger således inte ökade avgifter totalt till Kommunförbundet Skåne till följd av att invånarantalet i kommunerna ökar eftersom det enbart är grundbeloppet och förändring av pris- och lönekompensation som ligger till grund för den totala medlemsavgiften för nästkommande år. Men eftersom alla kommuner föreslås betala lika per invånare kan det betyda att en kommun med stor befolkningsökning kan procentuellt få betala mer än en kommun som har oförändrad eller minskad befolkning. Om behov föreligger att justera grundbeloppet till nästkommande budgetår, t.ex. till följd av förändring av Kommunförbundets uppdrag till kommunerna, föreslås detta beslutas av styrelsen i samband med beslut om nästkommande års medlemsavgift. Om den nya modellen genomförs innebär detta att en del kommuner kommer att betala mer än i dag vid genomförandeåret och andra mindre eftersom avgiften/invånare ska vara lika, vilket den inte är i dagens modell. Se bilaga 1. Kommunförbundet Skåne 2(3)

63 Beslut av förbundsmötet Om styrelsen väljer att ändra nuvarande finansieringsmodell och besluta att antaga ovan nämnda invånarmodell är det sedan förbundsmötet som tar det slutliga beslutet. En ändring av finansieringsmodell bör föregås av en informations-/förankringsprocess tillsammans med kommunerna. Nästa förbundsmöte hålls Kommunförbundet Skånes ramar för kommande 2020 års budget bör tas senast i september 2019 för att kommunerna ska ha möjlighet att arbeta in detta i sina budgetar för det kommande året. Förslagsvis bör beslut i förbundsmötet ske enligt någon av alternativen nedan (utan inbördes prioriteringsordning): 1) Förbundsmötet tar beslut om ny ersättningsmodell med införande år ) Förbundsmötet tar beslut om ny ersättningsmodell med införande år ) Förbundsmötet tar i maj 2021 beslut om ny ersättningsmodell med införande år Kommunförbundet Skåne 3(3)

64 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer KLK 2018/989 Kommunstyrelsen Handläggare Ekonomichef Eva-Lotta Svensson Ekonomiavdelningen Verksamhetsplan och internbudget 2019 för kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen följande beslut: Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunledningsförvaltningens verksamhetsplan och internbudget Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har upprättat verksamhetsplan och internbudget för Detta år har förvaltningen valt att ha separata dokument för verksamhetsplan och internbudget för före detta kommunledningskontoret, arbetsmarknad och kompetensutveckling samt räddningstjänsten. Beskrivning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har upprättat ett förslag till verksamhetsplan och internbudget för Detta år har förvaltningen valt att ha separata dokument för verksamhetsplan och internbudget för före detta kommunledningskontoret, arbetsmarknad och kompetensutveckling samt räddningstjänsten. Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges strategisk plan med budget med budget och flerårsplan De övergripande målen och inriktningsmålen är nedbrutna till delmål/årsmål för förvaltningen. Kommunledningsförvaltningen har upprättat ett förslag till internbudget inom kommunfullmäktiges fastställda ram. ] Kommunledningsförvaltningen / Ekonomiavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

65 2 (2) Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Förslaget till internbudget kommer bland annat innebära längre handläggningstider och försämrad tillgänglighet. Barnperspektivet Bedöms inte föreligga behov av tillämpning. Miljökonsekvenser Inga miljömässiga konsekvenser Facklig samverkan Samverkan genomförs den 13 februari Ekonomiska konsekvenser Förslaget till internbudget är inom kommunfullmäktiges fastställda budgetram. Bilagor 1. Verksamhetsplan och internbudget 2019 Kommunledningsförvaltningen exkl AK och räddningstjänsten 2. Verksamhetsplan 2019 Arbetsmarknad och kompetensutveckling 3. Internbudget 2019 Arbetsmarknad och kompetensutveckling 4. Verksamhetsplan 2019 Räddningstjänsten 5. Internbudget 2019 Räddningstjänsten Sändlista: Kommundirektören Samtliga avdelningschefer på kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Bengt-Arne Persson Eva-Lotta Svensson Kommundirektör/förvaltningschef Ekonomichef JAV

66 Verksamhetsplan och internbudget 2019 Kommunledningsförvaltningen exkl. AK och räddningstjänsten

67 Innehållsförteckning Förord... 1 Målstyrning... 3 Omvärld - utveckling... 4 Ansvar och uppdrag... 6 Mål... 7 Hässleholms kommun ska ha en samhällsservice av hög kvalitet... 7 Hässleholms kommun ska vara en hållbar tillväxtmotor... 9 Hässleholms kommun ska ha en god ekonomi Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Budget Driftbudget Investeringsbudget Bilden på framsidan är hämtad ur filmserien #mitthässleholm som är producerad av LangFilm. Diarienummer: [Ange diarienummer] Fastställt den: [Ange datum] Fastställt av: Kommunstyrelsen För revidering ansvarar: Kommunledningsförvaltningen För uppföljning ansvarar: Kommunledningsförvaltningen Dokumentet gäller för: Kommunledningsförvaltningen Giltighetsperiod: 2019 Ersätter: Verksamhetsplan och internbudget 2018, kommunledningskontoret Kommunstyrelsen

68 1 (14) Förord Denna verksamhetsplan ska beskriva hur förvaltningen utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål planerar och genomför verksamheten så att målen uppnås samt hur resurserna fördelas. Under 2019 kommer denna verksamhetsplan inte innehålla hela förvaltningen utan fd förvaltningen för arbetsmarknad och kompetensutveckling samt fd förvaltningen för räddningstjänst har separata verksamhetsplaner. Viktiga händelser under 2018 Nedan följer några exempel på viktiga händelser som fd kommunledningskontoret genomfört eller varit delaktigt i under 2018: - Genomfört valet till riksdag, kommun och landsting. - Kommunens InfoPointprojekt inleddes under året. Projektet innebär en övergång från stationär turistbyrå till 20 stycken InfoPoints. - Ett medborgarkontor har öppnats i Stadshuset med syfte att förenkla för medborgaren i kontakt med kommunen och avlasta förvaltningarna. - Utbyggnaden av kommunens fibernät har fortsatt men fokus har skiftat från tätorter till landsbygd. - Kommunens IT-miljö driftsattes under året helt i egen regi efter att samarbetet med kommunerna i Unikom avslutades. - Under året har kommunen intensifierat arbetet med att införa Office365 som ny plattform för e-post, dokument och digitalt samarbete. - Nytt förslag på instruktioner för informationssäkerhet har tagits fram. - Nya lagstiftningar har börjat gälla. Till exempel ny kommunallag, förvaltningslag och dataskyddsförordning/dataskyddslag. Här har förvaltningen fungerat som ett koncernövergripande kunskapsstöd. - En ny rutin för friskvårdsbidrag och förmåner har tagits fram i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare. - En upphandling av nytt ekonomisystem har genomförts tillsammans med Osby kommun och Östra Göinge kommun. Nytt år och nya utmaningar 2019 Kommunledningsförvaltningen kommer under 2019 att arbeta med många olika frågor och uppdrag som kommundirektören fått av kommunstyrelsen. Nedan följer några exempel på dessa uppdrag: Ta fram ett diskussionsunderlag innehållande olika kommun- och koncernövergripande förslag på budgetjusteringar som kan användas i 2020-års budgetarbete. Genomföra en översyn i syfte att effektivisera kommunövergripande administrativa processer. Genomföra kapacitetsutredningar för samtliga lokaler som kommunens verksamheter nyttjar. Ta fram förutsättningar och konsekvenser för en förbättrad samordning för all samhällsbetald trafik. Utreda förutsättningarna att inrätta ett koncernbolag.

69 2 (14) Utarbeta en kommunövergripande handlingsplan med förslag på samordnande myndighetsinsatser, i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. Förbereda införandet av en servicenämnd och en serviceförvaltning som ska ersätta nuvarande tekniska nämnden och tekniska förvaltningen. Kommunledningsförvaltningen ska under året också göra den största utbyggnaden av trådlöst nätverk som någonsin gjorts i kommunen, arbetsvärdera samtliga befattningar för att skapa en tydligare lönepolitik, prioritera digitalisering av processer, förbereda för inrättandet av ett kontaktcenter med mobil verksamhet i tätorterna senast 1 januari 2020, implementera ett nytt ekonomisystem samt i övrigt verkställa de mål, prioriteringar och uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutar om. Bengt-Arne Persson Kommundirektör/förvaltningschef

70 3 (14) Målstyrning Mål- och resultatstyrning Mål- och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Målhierarki Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av övergripande mål och inriktningsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna mål. Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående årsresultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Utvärderingen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser ligger till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Vid budgetberedningen under våren görs en sammanställning kring behovet av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser, på både kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget i juni månad. Planering Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning genom nämndspecifika mål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Uppföljning Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid fem olika tillfällen i form av tre månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, det vill säga senast i samband med inlämnandet av verksamhetsberättelsen

71 4 (14) Omvärld - utveckling Tillgänglig service med medborgaren i fokus Medborgare har idag förändrade förväntningar på offentlig sektor. Kraven är betydligt högre på god tillgänglighet, enkelhet och gott bemötande. För att förbättra sin service och nåbarhet går många kommuner ifrån traditionella telefonväxlar och inför istället ett medborgarcenter/kontaktcenter. Den servicemätning som årligen genomförs av SKL visade 2018 att Hässleholms kommun har ett betydligt lägre resultat avseende tillgängligheten på telefon och e-post än andra kommuner. För att Hässleholms kommun ska kunna ha en samhällsservice av hög kvalitet och en god tillgänglighet behövs det därför enklare kontaktvägar än idag. Det ska vara lätt att hitta information, ansöka om olika insatser och få svar på sina frågor. I den strategiska planen för finns ett mål om att ett kommungemensamt kontaktcenter ska inrättas med mobil verksamhet i de större tätorterna. Ett kontaktcenter är ett sätt att samla ihop kommunens kanaler till en gemensam väg in. Kontaktvägar bör erbjudas baserat på medborgarens val. Det ska alltså vara möjligt att komma i kontakt med kommunen genom personligt besök, telefon, e-post, sociala medier eller e-tjänster. Majoriteten av medborgarnas ärenden ska oavsett kanal kunna hanteras direkt i första kontakten. Ett kontaktcenter kan på så vis leda till högre kvalitet i servicen mot medborgaren, effektivare verksamhet och avlastning av förvaltningarna. Det kan också stärka Hässleholms kommuns varumärke, eftersom ett gott bemötande och en god service är en grundförutsättning för att bygga förtroendefulla relationer med medborgare och andra intressenter. Digitalisering E-tjänster och digitalisering är ett annat sätt att öka servicegraden. Hur kan Hässleholm bli den smarta digitala kommunen? Arbete med en digital strategi är påbörjat, och för att digitaliseringsprojekten ska bli till verklig nytta för kommuninvånarna, besökare, organisationer och näringsliv är det viktigt att de leder till effektivisering, förenkling och bättre service. Vanliga användare bör därför vara med genom hela processen för att testa att tjänsterna fungerar i praktiken. Attraktiv arbetsgivare och hållbart arbetsliv Hässleholms kommun har fortsatt goda förutsättningar att möta utmaningen kring kompetensförsörjning. Det attraktiva läget, de medvetna målen och det långsiktiga arbetet på hållbart arbetsliv ger genklang bland de som söker sig till offentlig sektor. Den avgörande faktorn för attraktivitet är möjligheten till inflytande och utveckling. Arbetet med en utvecklad mål- och resultatstyrning är därför viktigt även ur attraktivitetssynpunkt och har direkt påverkan på möjligheten att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Enkäten Hållbart MedarbetarEngagemang, HME, ger direkt svar på hur väl vi lyckas i detta arbete.

72 5 (14) Övergripande tillväxt och utveckling Hässleholms kommun har mycket goda förutsättningar för tillväxt. Det geografiska läget och de mycket goda kommunikativa förutsättningarna för kommunen i gränslandet mellan Skåne, Småland och Blekinge med närhet till Danmark och Tyskland utgör en bas för tillväxtmöjligheterna. En stark företagaranda, samarbetsnätverk och närhet till forskningsmiljöer i Kristianstad, Lund, Karlskrona, Växjö och Malmö är ytterligare några faktorer. Hässleholms kommun kan stärka sina förutsättningar ytterligare genom att göra större investeringar på attraktivitetsåtgärder såsom bostadsbyggande och skapandet av urbana och robusta miljöer. På så sätt förbättrar kommunen sina grundförutsättningar för tillväxt. Det finns emellertid utmaningar för Hässleholm som handlar om förtroendekapital mellan kommun och näringsliv. Vidare finns en utbredd matchningsproblematik som gör att Hässleholm och flera andra kommuner har en hög arbetslöshet trots god utveckling på arbetsmarknaden. Insatser kommer att fortsatt göras under 2019 för att göra det lättare för företag att verka i Hässleholms kommun. Till detta arbete behöver kommunikationen till företag i och utanför kommunen stärkas. Kommunen behöver agera för att komma i en positiv spiral genom att berätta sin historia och sin vision för framtiden. Satsningen på fler företag i fler branscher är mycket viktig de kommande åren. Detta för att öka entreprenörskapet och inflödet av nya företag till kommunen men också för att fortsatt minska sårbarheten för konjunkturförändringar. Inom tillväxtavdelningen kommer under 2019 insatser att inledas för att stärka kommunens potential i segmentet tillväxt genom tillgänglighet. Ekonomi Enligt SKL:s ekonomirapport från december 2018 ligger åren av hög tillväxt i Sverige bakom oss. Kommunerna har de senaste åren fått känna på det demografiska trycket främst avseende barn och unga och detta syns bland annat genom omfattande investeringar i förskolor och skolor. Enligt SKL:s ekonomirapport kommer det demografiska trycket ligga kvar på en hög nivå. Om kostnaderna ökar i takt med demografin till 2022 skulle kommunerna behöva genomföra åtgärder så som nya arbetssätt och arbetsmetoder, motsvarande 31 miljarder, utan höjda statsbidrag. Hässleholms kommun står för väldigt tuffa ekonomiska utmaningar de kommande åren och precis som i övriga kommuner i landet beror det mycket på det demografiska trycket och på konjunkturavmattningen. För att välfärden ska kunna bibehållas och utvecklas måste kommunen möta denna utmaning på många olika sätt. Bland annat genom att förändra arbetssätt och arbetsmetoder genom att utnyttja ny teknik och digitalisering samt att förändra servicenivån på den kommunala servicen. För kommunledningsförvaltningen kommer det att vara viktigt att effektivisera de kommunövergripande administrativa processerna genom att hitta nya smarta arbetssätt och dra nytta av ny teknik, tydliggöra de olika rollerna i processerna, kompetensväxla samt att skapa en gemensam målbild i kommunen för god ekonomisk hushållning.

73 6 (14) Ansvar och uppdrag På kommunledningsförvaltningen ligger det koncernövergripande ansvaret för bland annat ekonomistyrning, personalpolitik, ärendehantering till kommunstyrelsen (KS) och kommunfullmäktige (KF). Kommunledningsförvaltningen arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen och kommundirektören och bidrar till dessa med strategisk kompetens inom olika sakområden. Arbetet inriktas dels på den interna arbetsorganisationen och dels på kommunen som helhet. Kommunledningsförvaltningen arbetar operativt samtidigt som förvaltningen har uppdraget att vara en kompetensresurs för ledningen. Uppgiften är också att, i samverkan med externa parter, skapa förutsättningar för en positiv utveckling av kommunen. Kommunledningsförvaltningen ger även stöd till förtroendemannaorganisationen och samordnar arbetet med att skapa väl fungerande demokratiska styrformer. Det innebär att kommunledningsförvaltningen utgör den samlade resurs som står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen består idag av nio avdelningar och ansvarar för övergripande utvecklingsfrågor och gemensamma funktioner inom ekonomi, personal, kansli, IT, tillväxt, kommunikation, arbetsmarknad och kompetensutveckling, räddningstjänst och fiberutbyggnad. I förvaltningens uppdrag ingår även strategisk planering, omvärldsbevakning och genomförande av kommunövergripande beslut, projekt och säkerhetsarbete. Verksamheten omfattar bland annat EU-frågor, juridiskt stöd, budget, bokslut, upphandling, personalpolitik, arkiv, infrastruktur, näringsliv, turism, marknadsföring, kommunväxel och medborgarkontor. Antalet anställda per 31 december 2018 uppgick till 283 tillsvidareanställda, 71 tidsbegränsat anställda. Därutöver finns det 80 anställda som räddningspersonal i beredskap (RiB).

74 7 (14) Mål Hässleholms kommun ska ha en samhällsservice av hög kvalitet Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Delmål/årsmål: Indikatorer/målvärde Vad ska vi genomföra för att uppnå detta Det ska vara enklare för Genomförd aktivitet medborgaren att kontakta Servicemått i KKIK kommunen och få svar på sina frågor, samtidigt som servicen effektiviseras. Etablera ett kommungemensamt kontaktcenter. Till kontaktcentret ska det knytas en mobil verksamhet i de större tätorterna. Kommunens informationsgenomförd aktivitet förvaltning bidrar till kommunens långsiktiga informationsförsörjning och ett effektivt resursutnyttjande. Det finns en strategi och handlingsplan för hur kommunen uppnår en god informationsförvaltning (tillgänglig information, säker och laglig hantering av information) och ett effektivt resursutnyttjande (ex. genom tydliga beslutsprocesser, tillgängliga styrdokument, kompetenshöjning, e-tjänster/digitalisering, optimering av befintliga system)

75 8 (14) Hässleholms kommuns kontakter med näringslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet Delmål/årsmål Indikatorer/ Målvärde Vad ska vi genomföra för att uppnå detta Förenkla för företag NKI Insikt Minst 67 Nyhetsbrev, nätverksträffar, dialogmöten Förvaltningsövergripande (1-2 seminarier/år) Inspirationsseminarier förvaltningsövergripande Implementera aktivitetsplan förenklaaktiviteter Implementering av ny process etableringar (arbetsgrupp Exploatering/Plan/Tillväxt) Information om upphandling och konkurrensfrågor Nyföretagande - I linje med liknande kommuner i utveckling. Verka för nya etableringar genom etableringsgrupp centrum. Fler företag i fler branscher. Utveckla nya arbetssätt för att attrahera förenettotillväxt företag - tag i utvalda branscher (teknikföretag, besöksnäring, små livsmedelsföretag, bostadsut2%. vecklare och järnvägsrelaterad tjänstesektor). Förädlingsvärde Förbättrat årligen. Genomförande av TÖS (satsning på SME-företag) - Tillväxt Östra Skåne. Implementering av ny entreprenörsmiljö Norra Station. Implementera logistikregionen KristianstadHässleholm.

76 9 (14) Hässleholms kommun ska vara en hållbar tillväxtmotor Hässleholms kommun ska ha välkomnande och trygga livsmiljöer Delmål/årsmål: Indikatorer/ Målvärde Vad ska vi genomföra för att uppnå detta Bilden av Hässleholm som en attraktiv kommun för arbete, boende, besök och näringsliv ska stärkas. Genomförda aktiviteter. Implementera en ny kommunikationspolicy samt fördjupa samarbetet mellan kommunens förvaltningar. HME - Hållbart medarbetarengagemang (medarbetarundersökning) - ökat indextal Förstärka arbetet med #mitthässleholm.

77 10 (14) Hässleholms kommun ska ha en god ekonomi Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Delmål/årsmål: Indikatorer/målvärde Vad ska vi genomföra för att nå detta En gemensam bild ska finnas om vad som är god ekonomisk hushållning för vår kommunkoncern Genomförd aktivitet Genomföra möte med politiska företrädare om god ekonomisk hushållning. En välfungerande måloch styrprocess med hög delaktighet på olika nivåer i organisationen Genomförd aktivitet Skapat en gemensam bild över våra kommunövergripande administrativa processer och påbörjat effektivisering. Genomförd aktivitet Arbeta fram ett nytt förslag till riktlinjer under Identifiera och dokumentera bristerna i processen. Påbörja utvecklingsarbetet Genomföra utredning som kartlägger kommunövergripande administrativa processer och hur dessa kan effektiviseras.

78 11 (14) Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Del/årsmål Indikatorer/Målvärde Vad ska vi göra för att genomföra detta Medarbetaren upplever ett ökat närvarande ledarskap HME-index avseende ledarskap ökar. Tydliggöra chefsnivåer samt roll och ansvar på de olika nivåerna. Stimulera till ökad dialog om medarbetarnas del i mål och resultat i verksamheterna. Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv Del/årsmål Indikatorer/Målvärde Vad ska vi göra för att genomföra detta Verksamheterna har god kunskap om social och organisatorisk arbetsmiljö Samtliga förvaltningar har mål för sitt arbetsmiljöarbete. Öka kunskapen om social och organisatorisk arbetsmiljö i verksamheterna. Informerar om vikten av mål för sitt arbetsmiljöarbete. Medarbetaren upplever ökad delaktighet Andel svarande i HME-enkät ökar. Stimulera till ökad dialog om medarbetarnas del i mål och resultat i verksamheterna. Stimulera till ökad dialog om syftet med HMEmätning. HME-index ökar.

79 12 (14) Budget Driftbudget Ansvar 21 fd KLK Totalt fd KLK Totalt Ansvar 2110 Förvaltningschef Vht 035 Gemensam Ledning Budget Vht 882 Skydds-o Säkerhetsarbete 650 Vht 094 Integrationsenheten 287 Totalt Ansvar 2111 Ekonomiavdelningen Vht 042 Ekonomiadministration Vht 459 Bidrag till föreningar 150 Vht 489 Bidrag till föreningar Vht 899 Bidrag till föreningar 43 Vht 099 Avgifter till regionala organ (grundad på taxa eller liknande bestämmelse) Vht 351 Bidrag till flygplatser (Kristianstad Österlen Airport) 750 Totalt Ansvar 2112 Kansli och juridik Vht 001 Kommunfullmäktige Vht 003 Kommunstyrelse Vht 031 Kansli Vht 039 Kommunarkiv Vht 090 Valnämnd Vht 096 Partistöd Vht 759 Överförmyndare Totalt Ansvar IT-avdelning 769 Vht 093 IT-drift -256 Vht 0932 IT-strategi Totalt Ansvar Fiberavdelning Vht FIBER-STADSNÄT-EGET

80 13 (14) Totalt Ansvar 2114 Tillväxtavdelningen Vht 032 Utvecklingsåtgärder Vht 0341 Europa Direkt 420 Vht 0342 Europaforum Vht 037 Näringsliv Vht 0382 EU-kontor SKNO Vht 3681 Busstrafik Vht 430 Turistvht Totalt Ansvar 2115 Personalavdelningen Vht 060 Personaladministration Vht 062 Övergripande kompetensutveckling Vht 063 Fackliga företrädare Vht 064 Minnesgåva 334 Vht 066 Företagshälsovård 320 Totalt Ansvar 2116 Kommunikationsavdelning Vht 031 Servicekontor Vht 0360 Kommunikation Vht 0362 Webb 598 Vht 082 Televäxel Vht 0831 Vaktmästeri 1 859

81 14 (14) Investeringsbudget INVESTERINGAR (tkr) Projekt Budget 2019 Fiberutbyggnadsprojekt IT-projekt, anslagstyp 1 inkl. wifi till skolan och omsorgen Klientarbetsplats, chromebooks och Ipads till skolan Uppdatering av IT-utrustning, arbetsmarknad och kompetensutveckling Ks oförutsedda Säkerhetsåtgärder (brandlarm, kameraövervakning, värdeskåp mm) Säkerhetsåtgärder i skolor och förskolor (PDV) Upphandling ekonomisystem Förstudie Markan Ungdomens Hus 400

82 Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vx

83 Verksamhetsplan 2019 Arbetsmarknad & kompetensutveckling

84 Innehållsförteckning Viktiga händelser under året som gått... 2 Utbildningar... 2 Projekt... 2 Framtida utmaningar... 3 Fler utbildningsplatser än tidigare... 3 Finansiering av nya projekt... 3 Undervisningen på sfi och grundvux... 3 Kritiska framgångsfaktorer... 4 Finansiering av utbildningar och projekt... 4 Finansiering av sfi och grundvux... 4 Ny organisation... 4 Målstyrning... 6 Målstyrningsmodellen... 6 Uppnåendemål... 6 Indikatorer och målvärden... 6 Ansvar och uppdrag... 7 Avdelningens inriktning... 7 Kansliet... 7 Arbetsmarknadsenheten... 7 T4Vux... 7 FlexVux... 8 Yrkeshögskolan Syd... 8 Norra station... 8 Mål... 9 Hållbar tillväxtmotor... 9 Attraktiv arbetsgivare Samhällsservice av hög kvalitet Resurser Medarbetare

85 Viktiga händelser under året som gått Utbildningar Yrkeshögskolan Syd fick 8 av 10 utbildningsansökningar beviljade av Myndigheten för Yrkeshögskolan. Detta ska jämföras med hela landet där i genomsnitt drygt 4 av 10 utbildningsansökningar beviljades. Totalt beviljades 550 utbildningsplatser till Yrkeshögskolan Syd som ska pågå fram till halvårsskiftet Bland de beviljade utbildningarna finns en tågteknikerutbildning, som söktes för första gången. Det är strategiskt viktigt för kommunen att få denna utbildning med tanke på att Region Skåne bygger en underhållsdepå för Öresundstågen i Hässleholms kommun, som planeras vara klar att tas i bruk Detta kommer att skapa många arbetstillfällen i kommunen. Med tågteknikerutbildningen kan Yrkeshögskolan Syd hjälpa till med att förse underhållsdepån med välutbildad arbetskraft. Utbildningen startade under hösten och av de 17 som börjat på utbildningen är 6 från kommunen. Projekt Projektet Framtidens Teknikutbildningar har avslutats efter ett mycket framgångsrikt genomförande. Projektets uppdrag var att bidra till att öka tillgången på efterfrågad yrkeskompetens inom teknikbranschen. För att uppnå detta behövdes ett bättre samarbete mellan utbildningsanordnare näringsliv. Under projekttiden inrättades en samverkansorganisation mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Teknikutbildningar på Hässleholms Tekniska Skola, Jacobsskolan och Yrkeshögskolan Syd certifierades som Teknikcollege. Det är en kvalitetsstämpel som höjer utbildningarnas kvalitet och därmed även attraktiviteten. En SSAfunktion (Samverkan Skola Arbetsliv) har inrättats vilket effektiviserar samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Prao- och praktikhanteringen har digitaliserats. Verksamheten som byggdes upp inom projektet kommer i fortsättningen ingår i den ordinarie verksamheten. Arbetsmarknadsenheten startade projektet Strategisk samverkan i Skåne Nordost. med målet En om dagen Målet innebär att 20 långtidsarbetslösa i månaden ska få ett avlönat arbete. Projektets målgrupp är arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden på grund av en sammansatt problematik. De kan vara unga, nyanlända eller långtidsarbetslösa. Med långtidsarbetslösa avses arbetslösa i mer än 12 månader. De kan ha en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Eller är de, eller har de varit sjukskrivna och har behov av stöd för att komma tillbaka i arbete. Idén med projektet är dels att utifrån en redan fungerande samverkan lokalt mellan kommunen och Arbetsförmedlingen utveckla nya möjligheter för arbetssökande med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Detta ska göras genom att också involvera arbetsgivare inom offentlig sektor, privat sektor och den sociala ekonomin. Men även genom att tillsammans med de övriga kommunerna i Skåne Nordost utveckla samverkan mellan kommunernas arbetsmarknadsenheter. På Norra Station startade projektet Entreprenörsmiljö i Hässleholm. Syftet med projektet är att stödja entreprenörer som vill starta ett företag. Projektet erbjuder en entreprenörsmiljö d.v.s. en fysisk mötesplats med en bred stödstruktur och ett 2

86 nätverk för entreprenörer som vill starta och utveckla en verksamhet. Även redan startade företag kan vända sig till entreprenörsmiljön för stöd och nätverksbyggande. Det är en plats där företagare från både stad och landsbygd enkelt kan bygga nya affärsnätverk, få stöd i sin verksamhet och hyra kontor eller skrivbordsplats. Framtida utmaningar Fler utbildningsplatser än tidigare Yrkeshögskolan Syd har fler utbildningsplatser än tidigare. Detta innebär att det behövs effektivare marknadsföringsinsatser för att få tillräckligt många sökande så att utbildningarna fylls. I årets intagning var det ett lågt antal sökande till några utbildningar, framför allt till utbildningarna som elkraftsingenjör och anläggningsingenjör. Totalt står 36 utbildningsplatser lediga. Även vissa utbildningar på Flexvux har svårt att hitta elever. Den växande utbildningsverksamheten gör att undervisningslokalerna på Norra Station inte längre räcker till. Nya undervisningslokaler måste därför sökas. Finansiering av nya projekt Finansiering för nya projekt måste sökas för att kunna fortsätta arbetet med att göra kommuninvånarna självförsörjande och att hjälpa till med att förse näringslivet med utbildad arbetskraft. Undervisningen på sfi och grundvux De senaste årens kraftiga inflöde av asylsökande har pressat på utbyggnaden av sfi-undervisningen. Under de senaste tre åren har det funnits fler elever i kommunens sfi-undervisning än någonsin tidigare. Lärare och specialpedagoger har nyrekryterats för att kommunen ska kunna erbjuda undervisning enligt de lagstadgade kraven. Avdelningen får statsbidrag till sfi-undervisning för varje asylsökande i två år. Tidsgränsen gäller utan hänsyn till vilken språklig förmåga eller hälsostatus den asylsökande har. Efter två år övertar kommunen det ekonomiska ansvaret för den fortsatta sfi-undervisningen. De flesta eleverna i sfi-undervisningen är lågutbildade, vilket innebär att majoriteten av dem behöver mer än två års undervisning för att bli godkända. Antalet elever ökade mycket under 2017, samtidigt minskade de elever i andel som finansieras av statsbidraget, eftersom allt fler studerar längre än två år. Det finns elever som studerar i såväl tre som fyra år. En minskande ersättning av statsbidrag i förhållande till antalet elever är en ihållande trend som kommer att bli allt tydligare under de kommande åren. 3

87 Under 2018 har visserligen antalet ansökningar till sfi minskat, men det tar längre tid för dem som är inskrivna på sfi att bli klara med sina studier. Detta beror på en ny lag som började gälla 1 januari 2017, som innebär att eleverna på sfi måste vara klara med den svåraste kursen (D-kursen) för att få fortsätta studera inom andra skolformer. Många av eleverna behöver lång tid på sig för att klara denna kurs och de kommer därför att dröja kvar längre inom sfi-undervisningen. Privata utbildningsanordnare som Folkuniversitetet och Glimåkra folkhögskola rekryterar elever till sin sfi-undervisning ur kön till undervisningen på T4vux. Ersättningen till de privata utbildningsanordnarna är hög och har stor påverkan på avdelningens ekonomi, eftersom avdelningen med egna budgeterade medel ersätter de privata anordnarna för sfi-undervisningen. De flesta elever som är klara med sfi-utbildningen fortsätter studera på grundvux, vilket innebär att grundvux måste byggas ut eftersom eleverna blir fler. Undervisningen på T4vux (sfi och grundvux) har kommit in i en trend där intäkterna från statsbidraget minskar medan antalet elever kommer att förhålla sig relativt konstant under de närmaste åren. Detta kommer att sätta stor press på avdelningen ekonomi. Redan under 2018 hade avdelningen problem med att balansera budgeten. Kritiska framgångsfaktorer Finansiering av utbildningar och projekt Det är av avgörande betydelse att staten tar fortsatt ansvar och finansierar olika utbildningsformer som genomförs inom den kommunala verksamheten. Det är också viktigt att avdelningens kommande projektansökningar blir beviljade eftersom projekten och projektmedlen är en förutsättning för utveckling och finansiering av verksamheten. Finansiering av sfi och grundvux Statsbidraget till sfi-verksamheten minskar, men antalet elever minskar inte i motsvarande takt, utan förhåller sig relativt konstant. Samtidigt ökar trycket från elever som vill studera på grundvux. För att avdelningen ska kunna fortsätta att erbjuda undervisning enligt de lagstadgade kraven krävs utökad budgetram till undervisningen på både sfi och grundvux. Ny organisation Den 1 januari 2019 övergick förvaltningen till att bli en avdelning under kommunledningsförvaltningen. De delegationsregler som gällde för förvaltningen arbetsmarknad och kompetensutveckling tillät att de beslut som krävdes för att söka projektmedel och annan finansiering, samt att leda den dagliga verksamheten fattades inom förvaltningen. Om verksamheternas arbete ska kunna fortgå på samma sätt som tidigare måste de nya delegationsreglerna tillåta att verksamheterna kan arbeta på samma sätt som innan omorganisationen. Delegationsreglerna måste också bestå över tid. 4

88 Verksamheterna behöver behålla sin personal och nyrekrytera efter behov. En fortsatt närhet till nyckelfunktioner som ekonom och kommunikatör och andra strategiska funktioner viktigt för verksamheterna. Jan-Ole Engkvist Avdelningschef 5

89 Målstyrning Målstyrningsmodellen Kommunfullmäktige har fattat beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder, förvaltningar och avdelningar gör en omvärldsanalys som innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av utvecklingsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna utvecklingsmål för den närmaste fyraårsperioden. Dessa långsiktiga mål ska nämnderna sedan bryta ned till årsmål. Syftet är att skapa en röd tråd i styrningen från visionen genom de övergripande målen och utvecklingsinsatserna till den dagliga operativa verksamheten. Uppnåendemål Kommunfullmäktiges utvecklingsmål har brutits ner till fyraårsmål och därunder ettårsmål som gäller för arbetsmarknad och kompetensutveckling. Målen bygger delvis på avdelningens omvärldsanalys. Målen är formulerade som uppnåendemål. Det innebär att målen beskriver ett tidsangivet önskvärt framtida tillstånd (TÖFT). Uppnåendemål bör helst uttryckas i presens (d.v.s. ett tillstånd som är nu) även om målet beskriver ett framtida tillstånd som kan tänkas råda när målet är uppnått. Detta tillgodoser målets syfte, att; informera, styra, utveckla och utvärdera. Metoden är hämtad ur Jan-Anders Hedenquist och Jan Håkanssons bok - Formulera och utvärdera mål. Kristianstad Indikatorer och målvärden Måltexterna redovisas i tre kolumner. I den första kolumnen under Årsmål anges avdelningens ettårsmål. I den andra kolumnen Så mäts måluppfyllelsen anges (Indikatorn) d.v.s. hur måluppfyllelsen ska mätas. I den tredje kolumnen Då är målet uppnått anges (Målvärdet), d.v.s. det värde eller det tillstånd som ska gälla när målet är uppnått. Syftet med indikatorn och målvärdet är att underlätta utvärderingen av målen. En del av målen är så konkreta att målvärdet finns i målformuleringen. Det tydligaste exemplet på detta är mål som anger att en viss procentuell nivå eller att ett visst antal av något ska uppnås. Exempel: Minst 80 procent av eleverna på Flexvux yrkesutbildningar har anställning 6 månader efter avslutad utbildning I detta fall och liknande fall när målen är så konkreta att de står för sig själva behöver inget målvärde anges, eftersom det enbart skulle innebära en upprepning av målet. Målets formulering kan ibland göra att även Indikatorn blir överflödig. 6

90 Ansvar och uppdrag Avdelningens inriktning Arbetsmarknad och kompetensutveckling ansvarar för kommunens vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Avdelningens övergripande uppdrag är att erbjuda vuxna kommuninvånarna grundläggande och kvalificerad utbildning. Målet är att alla kommuninvånare ska vara självförsörjande. På detta sätt medverkar avdelningen till att säkra tillgången på utbildad arbetskraft i regionen. Avdelningens ska även stödja nyföretagandet i kommunen. Avdelningens verksamheter är fördelade på fem enheter som leds av enhetschefer. Det finns även en enhet för avdelningens gemensamma administration. Det är kommunstyrelsen som har det politiska ansvaret för verksamheten. Kansliet Kansliet sköter avdelningens övergripande och gemensamma administration och resurser. Inom kansliet finns följande funktioner: Avdelningsledning. Avdelningsservice. Marknadsföring och information. Avdelningens ekonomi och projektadministration. Utveckling och kvalitet samt ärendeberedning. Projektledning för vissa av avdelningens projekt. Arbetsmarknadsenheten På Arbetsmarknadsenheten finns cirka tio heltidstjänster som är finansierade inom den kommunala budgetramen. Genom att kontinuerligt ansöka om extern finansiering, främst från europeiska socialfonden (ESF) och Arbetsförmedlingen, kan Arbetsmarknadsenheten som regel ha mer än dubbelt så många anställda än vad den kommunala budgetramen medger. På så sätt kan mer expansiva arbetsmarknadsinsatser genomföras med förebyggande åtgärder, även för arbetslösa kommuninvånare som i framtiden riskerar att hamna i beroende av ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Målsättningen är att stärka individer som står långt från arbetsmarknaden och därmed minska antalet personer som är i eller riskerar att hamna i ett långvarigt bidragsberoende. Insatserna fokuserar på vägledning och flexibla samarbetslösningar mellan arbetssökande, arbetsgivare och myndigheter. Ambitionen är att skräddarsy lösningar för de som behöver extra stöd för att få ett avlönat arbete eller börja studera och bli självförsörjande. Arbetsmarknadsenheten har även ansvar för praktikanordning och arbetsmarknadspolitiska anställningar på kommunens arbetsplatser och att anordna feriearbeten för skolelever. T4Vux T4vux har grundläggande utbildningar för vuxna. Det är sfi (utbildning i svenska för invandrare), Lärvux (särskild utbildning för vuxna) och grundvux (grundläggande vuxenutbildning motsvarande grundskolans årskurs 1 till 9). Utbildningarna bedrivs i huvudsak under dagtid, men det finns även distansundervisning (NTI7

91 skolan) och kvällsundervisning. Enheten har även ett resurscenter som kan erbjuda ett djupare stöd i studierna till elever som har särskilda behov. Resurscentret är en gemensam tillgång för avdelningens enheter. FlexVux Flexvux ger ämneskurser på gymnasial nivå för de som saknar betyg och behöver läsa in behörighet för vidare studier. Flexvux genomför också yrkesutbildningar som vård- och omsorgsutbildning samt köksbiträdes- och kockutbildningen, båda med inriktning mot storhushåll. Flexvux administrerar även för yrkesutbildningar som finansieras av stadsbidrag. Exempel på detta är yrkesvuxutbildningar, lärlingsutbildningar och yrkesförarutbildningar. Dessa utbildningar upphandlas hos externa utbildare eller från andra kommuner. Yrkeshögskolan Syd Yrkeshögskolan Syd genomför eftergymnasiala yrkeshögskoleutbildningar inom tågteknik, bygg och anläggning samt inom el och automation. En genomförd utbildning ger behörighet till kvalificerade arbeten som exempelvis tågtekniker, elkonstruktör, arbetsledare anläggning, produktionsledare husbyggnad och elinstallatör. Utbildningarna erbjuds företrädesvis på heltid men några även på deltid. Utbildningarna har egna ledningsgrupper där majoriteten är representanter för företag och branschorganisationer med direkt koppling till de olika utbildningarna. De är därmed anpassade till näringslivets behov och ger därför mycket goda förutsättningar till anställning. Norra station Norra station är en kunskaps- och företagsby i Hässleholm. På Norra station finns bland annat kommunal vuxenutbildningen, yrkeshögskoleutbildningarna och enstaka kortare högskolekurser. Det finns lärcentra där de studerande ges tillgång till olika resurser som underlättar studerandet. Lärcentret är avsett för invånare i Skåne nordosts kommuner som studerar på högskola, universitet eller är antagna till en kurs inom exempelvis vuxenutbildning eller något studieförbund. På lärcentret kan man studera enskilt eller i grupp, låna datorer och skriva tentamen. De studerande som är registrerade på lärcentret får tillträde till studieutrymmena även under kvällar och helger. På Norra station finns även tre studie- och yrkesvägledare som hjälper till med frågor som rör karriärsval och utbildning. Studie- och yrkesvägledarna är en service till kommunens vuxna invånare. 8

92 Mål Hållbar tillväxtmotor Genom kunskap och kompetens bidrar kommuninvånarna till utveckling och välfärd () Deltagare i utbildning och andra arbetsmarknadsinsatser kommer i studier eller arbete Årsmål Så mäts Då är målet är uppnått måluppfyllelsen Det finns en fungerande Det finns ett upprättat samverkan med dokument som reglerar Arbetsförmedlingen för formerna för samverkan. nyanlända inom etableringen. En om dagen, 20 Statistiksammanställning långtidsarbetslösa i ur verksamhetssystemet månaden, har fått avlönat GWA. arbete. Minst 90 procent av de Telefonintervjuer med som examinerats efter en deltagarna efter avslutad utbildning på Yrkeshögutbildning. skolan Syd har fått anställning. Minst 80 procent av de Telefonintervjuer med som genomgått en deltagarna 6 månader yrkesutbildning inom efter avslutad utbildning. Flexvux har fått anställning. S Arbetslösa ungdomar är närmare arbetsmarknaden Årsmål Minst 75 arbetslösa ungdomar har anställts på BEA-avtal i Hässleholms kommun. Så mäts måluppfyllelsen Antal ungdomar som är anställda på BEA-avtal. 9 Då är målet är uppnått

93 Det finns preventiva åtgärder för ungdomar Årsmål Alla ungdomar i åldern 16 till 17 år har erbjudits feriearbete. Så mäts måluppfyllelsen Statistik över antalet ungdomar i åldern 16 till 17 år som har erbjudits feriearbete. Då är målet är uppnått Utbudet av utbildningar är anpassat efter branschernas och organisationernas behov i närtid Årsmål Så mäts Då är målet är uppnått måluppfyllelsen En tågmekanikerututbildningen har startat. bildning har startat på Flexvux. Elevernas måluppfyllelse har ökat Årsmål Andelen elever som slutfört sina kurser inom vuxenutbildningen har ökat med 10 procent. Andelen elever på T4vux utbildningar som slutat på grund av treveckorsregeln har minskat med 20 procent. Så mäts måluppfyllelsen Betygsstatistiken och elevstatistiken i verksamhetssystemet Procapita. Avslutningsorsaker i verksamhetssystemet Procapita. 10 Då är målet är uppnått

94 Attraktiv arbetsgivare Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv Avdelningens arbetsplatser har trygga arbetsmiljöer Årsmål Avdelningens resultat av den årliga medarbetarenkäten uppnår minst samma HMI år 2019 som Så mäts måluppfyllelsen Sammanställningen av medarbetarnas svar. Då är målet är uppnått Samhällsservice av hög kvalitet Hässleholms kommuns kontakter med närings- och föreningslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet Mindre företag i utveckling erbjuds stöd Årsmål Minst 15 företag har etablerats på Business Class. Så mäts måluppfyllelsen Antal företag som ingår i Business Class. 11 Då är målet är uppnått

95 Resurser Medarbetare Av den tillsvidareanställda personalen är det 12 som är deltidsanställda. Avdelningen kommer bara att ha ett litet antal personal som avgår med pension under de närmaste åren. Därför kommer pensionsavgångarna inte att ge upphov till problem med kompetensförsörjningen. Personal Anställningsform Tillsvidareanställda Allmän visstidsanställning Timanställda Totalt Antal anställda Heltidsanställda Deltidsanställda Utöver personalen i tabellen ovan har 117 personer visstidsanställning med anställningsstöd. Det stora flertalet arbetar heltid. 12

96 Arbetsmarknad & kompetensutveckling Stobygatan Hässleholm tel vx

97 Ansvar 28 AK Totalt AK Budget Totalt Ansvar 280 AK Kansli Vht Totalt Ansvar 281 Norra Station Vht Totalt Ansvar 283 Arbetsmarknadsenheten Vht 131 Arbetsmarknadsenheten Vht Totalt Ansvar 284 Kvalificerad Yrkesutbildning Vht Totalt Ansvar 285 Grundvux Vht 660 Vht 661 Vht 664 Vht 665 Vht 666 Vht 668 SFI Vht 670 Vht 674 Vht 675 Vht 676 Vht 677 Vht 678 Lärvux Vht 680 Vht 684 Vht 685 Vht 686 Vht Totalt Ansvar 286 Flexvux Vht 660 Vht 664 Vht 665 Vht 666 Vht 667 Vht 668 Vht

98 1(11) Datum Dnr Verksamhetsplan 2019 Räddningstjänsten -

99 2(11) Innehållsförteckning Förord Omvärld År Mål Resurser Medarbetare Budget... 11

100 3(11) Förord Räddningstjänsten är organiserad i två verksamheter; skadeavhjälpande och olycksförebyggande. Räddningschefen är ansvarig för räddningstjänstens verksamhetsplan och verksamheterna har i sitt uppdrag att medverka till ett framgångsrikt resultat. Verksamhetsplanen fastställs årligen av kommunstyrelsen. Verksamhetsplanen visar hur Räddningstjänsten ska verkställa kommunfullmäktiges fastställda mål för budgeten Utifrån de kommunövergripande utvecklingsmålen har Räddningstjänsten beslutat om egna utvecklingsmål som därefter har brutits ned till årsmål för verksamheten. Verksamhetsplanen är ett styrande dokument där det anges vilka aktiviteter och projekt som räddningstjänsten kommer att genomföra under året. Målstyrningen handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån målen för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. På detta sätt skapas en grogrund för ständiga förbättringar. Hässleholm 1 februari 2019 Anders Nählstedt Tf. Räddningschef

101 4(11) 1 Omvärld Arbetet med att skapa utvecklingsmål inleds med att göra en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en bedömning och beskrivning av faktorer och trender. Utifrån omvärldsanalysen ställs frågor gällande framtida behov: Personella resurser? Materiella resurser? Vad behöver/vill vi som förvaltning fokusera på? Vad vill vi arbeta för/med? Var vill vi vara? Materialet ligger till grund för budgetsamtal och äskande om pengar. 1.1 År 2019 Fokus kommer att vara att optimera resurserna inom avdelningen, säkerställa att det arbetas med rätt uppgifter för att möta den aktuella riskbilden och den förändring som sker i samhällstrukturen. I detta arbete är det tredje man som alltid ska ställas i centrum och eventuella förändringar ska stärka dennes skydd. För att säkerställa att kommunens fastställda handlingsprogram kan uppfyllas är det av största vikt att kunna behålla numerären på de olika RIB-stationerna. Dessa avdelningar är, tillsammans med heltiden i Hässleholm, oerhört viktiga för att losstagning vid trafikolycka samt rökdykning kan ske enligt tiderna i handlingsprogrammet. Det finns stora möjligheter att samnyttja kommunala resurser, både i det förebyggande arbetet såväl som i det operativa. Personal på andra förvaltningar rör sig dygnet runt, året om över hela kommunens yta. De kan göra en tidig insats både vid brand och vid andra olyckor i väntan på räddningstjänst och ambulans. Något som med stor framgång görs redan idag i flera svenska kommuner. Det finns också möjligheter att samverka med ex väktarbolag och andra verksamheter som är rörliga geografiskt i kommunen. Det är viktigt att räddningstjänsten omvärldsbevakar nya hjälpmedel som släckmedel och verktyg. Arbetsmiljöverket har fastställt att rökdykning är den farligaste arbetsuppgiften som tillåts i Sverige och skall undvikas eller underlättas så långt som möjligt med hjälp av tekniska hjälpmedel. Skum som släckmedel är ifrågasatt av miljöskäl. Räddningstjänsten är restriktiv med skumanvändning och följer noga utvecklingen för att se hur detta påverkar verksamheten. Räddningstjänstens tio brandstationer är gamla och behöver renoveras alternativt ersättas med nya. Stationen i Sösdala är undermålig och det finns behov av en ny station. Stationen i Bjärnum har undermåliga utrymmen för omklädning och dusch, och stationen måste även få sådana utrymmen för kvinnor. Ett projekt är påbörjat tillsammans med Tekniska förvaltningen för att genomföra en ombyggnad. På sikt måste även övriga brandstationer ses över. Räddningstjänsterna i Skåne strävar efter att göra Skåne till Sveriges brandsäkraste region. Genom ett aktivt olycksförebyggande arbete kan antalet olyckor minska och de som

102 5(11) inträffar kan minimeras i omfattning. Privatpersoner i sina bostäder och personal på företag och verksamheter är de som har störst möjlighet att förebygga en olycka och dess konsekvenser samt göra en insats i ett tidigt skede. Statistik talar tydligt om att det är i bostadsmiljö som människor omkommer i bränder. För att minska antalet omkomna i bränder krävs olika metoder för att nå ut med vårt budskap till privatpersoner såväl yngre som äldre och i olika samhällsklasser. Räddningstjänsten arbetar aktivt för att informera om vikten av att ha ett gott brandskydd och att göra en snabb första insats innan räddningstjänsten anländer. I dagens omvärld finns olika aktörer som, liksom räddningstjänsten, erbjuder utbildningar inom brand- och olycksförebyggande arbetet. Räddningstjänsten avser fortsätta erbjuda denna typ av utbildningar och samtidigt delge deltagarna våra erfarenheter från det skadeavhjälpande området. För att vara attraktiva inom utbildningsområdet gäller det att kontinuerligt förändra, förbättra och anpassa våra utbildningar efter omvärlden samt att tillse att våra instruktörer har en god pedagogisk förmåga. Räddningstjänsten ska vara flexibel gällande plats, utformning av utbildning och innehåll i utbildningen för att förenkla för kommunal verksamhet och privata företag att ge sina anställda en bra brandutbildning. Detta ställer krav på lyhördhet för behov och ständig utveckling. Räddningstjänsten har en bra grundorganisation med de två verksamhetsbenen. Det långsiktiga arbetet handlar nu om att bygga på denna organisation. Under kommer räddningstjänsten arbeta för att införa gemensam inre ledning i Skåne Nordost.

103 6(11) 2 Mål Nedan redovisas de planerade aktiviteterna som ska genomföras under 2017 för att nå de uppsatta förvaltningsövergripande målen. Inom vissa områden kompletteras aktiviteten av en strategi som ytterligare förklarar aktiviteten. Samhällsservice av hög kvalitet Hässleholms kommuns kontakter med näringslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet Årsmål Indikatorer/målvärd Aktivitet e Ansvar Räddningstjänstens kundkontakter ska kännetecknas av kompetens, engagemang och lyhördhet. NKI >80 COFV Kontinuerligt förbättra informationen på hemsidan. Internutbildning av personal som arbetar med myndighetsutövning samt råd- och informationsgivning.

104 7(11) Ge barn och unga en bra start i livet Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift Årsmål Indikatorer/målvär de Aktivitet Ansvar Räddningstjänsten ska erbjuda samtliga förskolor gratis studiebesök på brandstationerna inkluderande lämplig typ av brandinformation. Bereda möjlighet för samtliga förskolor inom respektive stationsområde att besöka brandstationen i närområdet. Marknadsföra studiebesök. CSAV/COFV Räddningstjänsten ska under läsåret 2019/2020 utbilda elever i åk 5 i brand-, trafik- och vattensäkerhet. 75 % av eleverna i årskurs 5 ska ha erhållit utbildningen. Ta fram nytt och anpassat utbildningsmaterial. Planera in datum för studiebesök på brandstationerna. Ta fram åldersanpassat informationsmaterial Planera och genomföra utbildningarna i klasserna under läsåret 2019/2020. COFV

105 8(11) Hållbar tillväxtmotor Hässleholm ska ha välkomnande och trygga livsmiljöer Årsmål Indikatorer/målvär de Aktivitet Ansvar Räddningstjänsten ska införa en övergripande ledning av räddningsinsatser som möjliggör effektiv ledning och samverkan Bemanning av inre befäl dygnet runt Driftsätta ett övergripande ledningssystem för räddningstjänsterna inom Skåne Nordost. RC/CSAV Utanförskapet ska minska Årsmål Indikatorer/målvär de Aktivitet Ansvar Räddningstjänsten ska bistå med personal vid uppdrag/insatser i otrygga områden, identifierande genom ReAgera, i de fall räddningstjänstens närvaro bedöms som lämplig. Genomföra insatser/uppdrag vid samtliga förfrågningar från EST. Planera så att Räddningstjänsten har en organisation som kan möta behovet. RC Räddningstjänsten ska erbjuda riktade utbildningar till utbildningsställen som har SFIutbildning. 100 % av utbildningsställena ska erbjudas utbildningen. Ta fram nytt utbildningsmaterial avseende brand-, vattenoch trafiksäkerhet. COFV 25 % av SFIklasserna i kommunen ska ha genomgått utbildningen. Planera utbildningarna med respektive skolas utbildningsansvarig Genomföra planerade utbildningar.

106 9(11) God ekonomi Hässleholm ska ha en god kostnadskontroll Årsmål Indikatorer/målvär de Aktivitet Ansvar Tilldelad ram för räddningstjänsten skall hållas. Budget i balans Fördela ut budgetansvar till kontoansvariga. RC Debitera insatser enligt avtal. Attraktiv arbetsgivare Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Årsmål Indikatorer/målvär de Aktivitet Ansvar Räddningstjänsten ska marknadsföra den egna organisationen på Facebook ska räddningstjänsten ha 1500 följare. Starta en Facebook-sida. COFV Räddningstjänsten ska vara en attraktiv arbetsgivare för RIBpersonal Minst ett inlägg per vecka ska göras från 1/3. Undantaget är semesterperioden juni-augusti, då minst ett inlägg varannan vecka ska göras. Tillsätta projektgrupp, som tillsammans med COFV, ansvarar för kommunikationen. Ta fram lämpligt kommunikationsmaterial Infört friskvårdsbidrag Friskvårdsbidrag till RIB-personal Inloggning till kommunens datorer RIB-personalen ska ha inloggning till kommunens datorer Fastställt digitalt arbetsflöde RIB-personalens administrativa arbetsuppgifter efter räddningsinsats ska digitaliseras RC/CSAV

107 10(11) Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv Årsmål Indikatorer/målvär de Aktivitet Ansvar Räddningstjänsten ska hitta nya rekryteringsmöjligheter för RIBpersonal Minst ett förslag framtaget Omvärldsbevakning RC/CSAV Utreda möjligheter intern inom kommunen.

108 11(11) 3 Resurser 3.1 Medarbetare Räddningstjänsten har ca. 150 medarbetare (40 heltidsanställda, 80 räddningsmän i beredskap och 30 värnmedlemmar). 3.2 Budget DRIFT (tkr) Verksamhet Räddningstjänsten Prognos ,0 Intäkter ,4 Kostnader ,4 Netto ,0 INVESTERINGAR (tkr) Verksamhet Räddningsutrustning Fordon Verksamhetsinventarier Slangtvätt Inventarier Sösdala Prognos Budget Plan Plan

109 Internbudget räddningstjänsten 2019 KOSTNADER INTÄKTER NETTO Driftbudget 3 INTÄKTER - Räddningschef Skadeavhjälpande avdelningen Olycksförebyggande avdelningen KOSTNADER UTGIFTER Skadeavhjälpande avdelningen 5 KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT Räddningschef Skadeavhjälpande avdelningen Olycksförebyggande avdelningen 6 ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTNADER Räddningschef Skadeavhjälpande avdelningen Olycksförebyggande avdelningen 7 RES.INFO.FÖRS SKATT,AVSKR Räddningschef Skadeavhjälpande avdelningen Olycksförebyggande avdelningen 8 FINANSIELLA KOSTNADER Skadeavhjälpande avdelningen Investeringsbudget RÄDDNINGSUTRUSTNING RÄDDNINGSFORDON

110 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer KLK 2017/400 Handläggare Kommunjurist Magnus Gjerstad Kansliavdelningen Motion om väggytor centralt i Hässleholm och i kransorterna där man lagligt kan uttrycka sig med graffitikonst/muralkonst Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att motionen ska avslås. Beskrivning av ärendet Magnus Åkeborn (V) och Håkon S Jansen (MP) väckte en motion i kommunfullmäktige i vilken de på anförda skäl yrkade att kommunen upprättar/anvisar en större väggyta centralt i Hässleholm, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/mural konst lagligt. upprätta/anvisa en större väggyta centralt i kransorterna, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/mural konst lagligt. Motionen remitterades till dåvarande kulturnämnden samt tekniska nämnden. Kulturnämnden och tekniska nämnden, genom tekniska förvaltningen, pekade båda i sina yttranden på vissa omständigheter som de ansåg krävde ytterligare utredning. Kulturnämnden förklarade sig beredd att åta sig ansvaret för att ta fram en sådan utredning, som den ansåg borde ske i samråd med berörda kommunala förvaltningar och eventuellt andra berörda intressenter. Kommunledningskontoret bedömde att det var ett lämpligt sätt att hantera frågan. Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2017, 243, att återremittera ärendet för vidare utredning. Kommunledningskontoret / Kansliavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

111 2 (2) I sedermera upprättad tjänsteskrivelse föreslog dåvarande kommunledningskontoret att, mot bakgrund av vad som framgick av tekniska nämndens yttrande, motionen skulle avslås. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade därefter den 18 januari 2018, 14, att ärendet skulle återremitteras. Bedömning Kommunledningsförvaltningen vidhåller tidigare förslag, alltså att motionen mot bakgrund av vad som framgår av tekniska nämndens yttrande bör avslås. Elisabeth Aidemark Avdelningschef JAV Magnus Gjerstad Kommunjurist

112 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Hässleholms kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 Motion om graffitikonst/mural konst Dnr: KLK 2017/400 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att återremittera ärendet. Yrkande Lena Wallemheim (S) yrkar att ärendet återremitteras. Pär Palmgren (M), Lena Svensson (Q och Hans-Göran Hansson (MP) instämmer i Lena Wallentheims yrkande. Omröstning Ordförande ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller åten-emitteras och finner att ärendet ska återremitteras. Beskrivning av ärendet Magnus Åkebom 01) och Håkon S Jansen (MP) väckte en motion i vilken de på anförda skäl yrkade att kommunen "uppriittar/anvisar en större väggyta centralt i Hässleholm, där man kan uttrycka sig med graffiti konst! mural. konst lagligt. upprätta/ anvisa en större väggyta centralt i kransortema, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/ mural konst lagligt." Motionen remitterades till kulturnämnden och tekniska nämnden. Kulturnämnden och tekniska nämnden, genom tekniska förvaltningen, pekade båda i sina yttranden på vissa omständigheter som de ansåg krävde ytterligare utredning. Kultumänmden förklarade sig beredd att åta sig ansvaret för att ta fram en sådan utredning, som den ansåg borde ske i samråd med berörda kommunala förvaltningar och eventuellt andra berörda intressenter. Kornmunledningskontoret bedömde att det var ett lämpligt sätt att hantera frågan. Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2017, 243, att återremittera ärendet för vidare utredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering Utdraget bestyrkes 32 (42)

113 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Hässleholms kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet bedömer kommunledningskontoret att frågeställningar förlmippade med motionärernas förslag som fö1ts fram av telmiska nämnden och kulturnämnden är komplicerade och i flera fall svåra att entydigt besvara. Det kan vidare med fog antas att även om det skulle vara möjligt att komma fram till någon form av regelverk för verksamheten är det inte riniligen möjligt att ständigt övervaka att reglerna följs och att det därför firms en överhängande 1isk att reglerna inte följs och att verksamheten därmed inte kommer att fungera som tänkt. Vid sådant förhållande framstår det som olämpligt att göra de anordningar som motionärerna yrkar. Kommunledningskontoret föres lår mot bakgrund av detta förhållande att motionen bör avslås. Sänt till: Kommunleclningskontoret Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering Utdraget bestyrkes 33 (42)

114 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KLK 2017/400 Handläggare Kommunjurist Magnus Gjerstad Kansliavdelningen Motion om graffitikonst/mural konst Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beskrivning av ärendet Magnus Åkeborn (V) och Håkon S Jansen väckte en motion i vilken de på anförda skäl yrkade att kommunen upprättar/anvisar en större väggyta centralt i Hässleholm, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/mural konst lagligt. upprätta/anvisa en större väggyta centralt i kransorterna, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/mural konst lagligt. Motionen remitterades till kulturnämnden och tekniska nämnden. Kulturnämnden och tekniska nämnden, genom tekniska förvaltningen, pekade båda i sina yttranden på vissa omständigheter som de ansåg krävde ytterligare utredning. Kulturnämnden förklarade sig beredd att åta sig ansvaret för att ta fram en sådan utredning, som den ansåg borde ske i samråd med berörda kommunala förvaltningar och eventuellt andra berörda intressenter. Kommunledningskontoret bedömde att det var ett lämpligt sätt att hantera frågan. Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2017, 243, att återremittera ärendet för vidare utredning. Kommunledningskontoret / Kansliavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

115 2 (2) Bedömning Av föreliggande yttrande från tekniska nämnden i ärendet framgår att det finns flera frågeställningar förknippade med motionärernas förslag, exempelvis följande. * Vilken nämnd/ förvaltning ska ha ansvaret för väggen/ konsten? * Hur regleras att inte något opassande/olagligt målas, t.ex. hets mot folkgrupp? * Vem bedömer vad som är opassande/olagligt? Hur ofta ska väggen censureras? Vem ansvarar för detta? * Hur ofta ska väggen kontrolleras avseende opassande/olaglig konst? * Kan kommunen få stå till svars för opassande/olaglig konst på väggen? * Vad händer när väggen är fullmålad? Är det ok att måla över annans konst? Kulturnämnden pekar i sitt yttrande bland annat på att graffitti på härför upplåten plats kan spilla över på angränsande byggnader. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet bedömer kommunledningskontoret att ovannämnda frågeställningar är komplicerade och i flera fall svåra att entydigt besvara. Det kan vidare med fog antas att även om det skulle vara möjligt att komma fram till någon form av regelverk för verksamheten är det inte rimligen möjligt att ständigt övervaka att reglerna följs och att det därför finns en överhängande risk att reglerna inte följs och att verksamheten därmed inte kommer att fungera som tänkt. Vid sådant förhållande framstår det som olämpligt att göra de anordningar som motionärerna yrkar. Motionen bör därför avslås. Därmed finns inte något behov av ytterligare utredning. Kommunledningskontoret Charlotte Nygren Bonnier Biträdande förvaltningschef Elisabeth Aidemark Avdelningschef JAV Magnus Gjerstad Kommunjurist

116 SM1MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Hässleholms kommun Kommunfullmäktige 243 Motion om graffiti konst/mural konst Dnr: KLK 2017/400 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för vidare utredning. Reservationer Socialdemokraternas, Centerpa1tiets, Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledamöter reserverar sig mot beslutet. Yrkande Ulf Berggren (SD) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för vidare utredning. Magnus Åkebom (V), Håkon S. Jansen (11P), Lena Wallentheim (S) och Sven-Erik Andersson (Q yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Robin Gustavsson (KD) och John Bruun (L) bifaller återremissyrkandet Kenny Hansson (M:) yrkar i första hand återremiss och i andra hand avslag. Omröstning Ordförande ställer under proposition om ärendet ska avgöras idag eller om det ska återremitteras och finner att det ska återremitteras. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns. "Den som vill återremittera ärendet röstar ja. Den som vill avgöra ärendet idag röstar nej." 29 ja-röster och 30 nej-röster lämnas. 2 platser är tomma. Ledamot/tjänstgörande ersättare Röst Ledamot/tjänstgörande ersättare Röst Patrik Jönsson (SO) Ja Jonny Dolkov (SO) Marie Hult (L) Ja Ja Lena Wallentheim (S) Joachim Fors (S) Nej Nej Douglas Roth (M) Lennart Nilsson (SO) Ja Ja Lena Nilsson (S) Dolores Öh man (MP) Nej Nej Robin Gustavsson (KO) Ja Thomas Rasmusson (S) Sven-Erik Andersson (C) Nej Nej Kommunfullmäktige Justering k b 1 Utdraget bestyrkes r),j 33 (37)

117 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Hässleholms kommun Kommunfullmäktige Ulf Berggren (SD) Ja Ja Kenny Hansson (M) Winn ie Aronsson (L) Ja Karin Axelsson (Ml Ja Ja Anita Johannesson(-) Göran Blomberg (M) Ja Ja Sverre Albinsson (SO) Petra Johansson (SD) Ja Margreth Segerstein (M) Ja Ja Gunnel Gustavsson (KO) Lars Klees (SD) Irene Nilsson (S) Nej Leif Nilsson (S) Camilla Lindoff (S) Nej Hans-Göran Hansson (MP) Nej Nej Magnus Åkeborn (V) Benny Petersson (S) Nej Nej Agne Nilsson (C) Nej Helena Malje (S) Christer Welinder (S) Nej Nej Connie Asterman (S) Marianne Nilsson (S) Nej Mats Sturesson (C) Nej Nej Ja Ja Solbritt Lindborg (MP) Ingrid Nyman (S) Nej Nej Ja Rolf Delcomyn (S) Anna Wallentheim (S) Nej Nej Sven-Inge Persson (S) Per-Åke Purk (V) Nej Nej Hå kon S. lansen (MP) Meta Jarl (S) Nej Nej Ja Annelie Cederberg (S} Margareta Axelsson (S) Nej Nej Bengt Rudbring H Ja Anders Wallentheim (S} Nej Summa: 29 John Bruun (L) Ja Ja Björn Widmark (FV) Gunnel Bruhn (SO) Lars Johnsson (M) Mattias Jönsson (SD) Ja Ja Karina Olsson (SO) Andreas Novotny (M) Christer Caesar (KD) Ja Ja Eskil Johannesson (FV) Ja Ja Maria Tennevi (KO} Richard Bernsheim (Ml Ann-Kristine Johnsson (C} Nej Summa: 30 Kommunfullmäktige har därmed på begäran av minoritet beslutat att återremittera ärendet. Beskrivning av ärendet Magnus Åkebom (V) och Håkon S Jansen (MP) har väckt en motion i vilken de på anförda skäl yrkar att kommunen: "upprättar/ anvisar en större väggyta centralt i Hässleholm, där man kan uttrycka sig med graffiti konst! mural konst lagligt. upprätta/anvisa en större väggyta centralt i kransortema, där man kan uttrycka sig med graffiti konst! mural konst lagligt." Motionen har remitterats till kulturnämnden och tekniska nämnden. Kulturnämnden och tekniska nämnden, genom tekniska förvaltningen, har i sina yttranden båda pekat på vissa omständigheter som de anser kräver ytterligare utredning. Kommunfullmäktige Utdraget bestyrkas t J../ 34 (37)

118 SAlvfMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Hässleholms kommun Kommunfullmäktige Kulturnämnden har förklarat sig beredd att åta sig ansvaret för att ta fram en sådan utredning, som den anser bör ske i samråd med berörda kommunala föxvaltningar och eventuellt andra berörda intressenter. Kommunledningskontoret bedömer att det är ett lämpligt sätt att hantera frågan. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen beslutade , 252, att föreslå kommunfullmäktige att ge kulturnämnden i uppdrag att nä1mare utreda förslagen i motionen och återkomma till fullmäktige med förslag till beslut. Motionen anses härmed besvarad. Ulf Berggren (SD) yrkar avslag på motionen. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner arbetsutskottets förslag till beslut bifallet. Sänt till: Kulturnämnden Kommunledningskontoret Kommunfullmäktige Justering k_ :o- Utdraget bestyrkes 35 (37)

119 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KLK 2017/400 Handläggare Kommunjurist Magnus Gjerstad Kansliavdelningen Motion om graffitikonst/mural konst Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge kulturnämnden i uppdrag att närmare utreda förslagen i motionen och återkomma till fullmäktige med förslag till beslut. Motionen anses härmed besvarad. Beskrivning av ärendet Magnus Åkeborn (V) och Håkon S Jansen har väckt en motion i vilken de på anförda skäl yrkar att kommunen upprättar/anvisar en större väggyta centralt i Hässleholm, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/mural konst lagligt. upprätta/anvisa en större väggyta centralt i kransorterna, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/mural konst lagligt. Motionen har remitterats till kulturnämnden och tekniska nämnden. Kulturnämnden och tekniska nämnden, genom tekniska förvaltningen, har i sina yttranden båda pekat på vissa omständigheter som de anser kräver ytterligare utredning. Kulturnämnden har förklarat sig beredd att åta sig ansvaret för att ta fram en sådan utredning, som den anser bör ske i samråd med berörda kommunala förvaltningar och eventuellt andra berörda intressenter. Kommunledningskontoret bedömer att det är ett lämpligt sätt att hantera frågan. Kommunledningskontoret / Kansliavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

120 2 (2) Kommunledningskontoret Charlotte Nygren Bonnier Biträdande förvaltningschef Elisabeth Aidemark Avdelningschef JAV Magnus Gjerstad Kommunjurist

121 S1\ JvlMAN'lllÄDESPROTOKOJ.L Sammanträdesdatum Hässleholms kommun Tekniska nämndens arbetsutskott 138 Yttrande gällande central väggyta för laglig konst Dnr: TF 2017/ 771 Beslut Godkänna tekniska förvaltningens inlämnade synpunkter till kommunledningskontorer gällande rubricerat Reservationer Ledamöter som avstår från att delta i beslutet Protokollsanteckning Jäv Yrkande Omröstning Beskrivning av ärendet Tekniska förvaltningen har på anmodan från kommunledningskontoret lämnat följande yttrande till kommunlcdningskontoret gällande motion om Yäggyta centralt i Hässleholm och i kransortema att uttrycka sig med graffiti konst/ mura! ko nst lagligt. FörYaltningens bedömning är att det inte ligger inom nämndens/ förvaltningens ansvarsområde att besluta om det ska finnas allmänna väggytor, centralt i Hässleholm eller i kransorterna, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/ mural konst lagligt. Tekniska förvaltningens inlämnade synpunkter kommer att redovisas för tekniska nämndens arbetsutskott pa sammanträdet den 8 september. Förvaltningen anser att innan beslut fattas gällande rubricerat förslag behöver ett antal frågor klargöras sasom t.cx.: Tekniska nämndens arbetsutskott Utdraget bestyrkes 23 (31)

122 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Hässleholms kommun Tekniska nämndens arbetsutskott Vilken nämnd / förvaltning ska ha ansvaret för väggen/ konsten? Hur regleras att inte något opassande/ olagligt m ålas, t.ex. hets mot folkgrupp? Vem bedömer vad som är opassande/ olagligt? Hur ofta ska väggen censureras? V cm ansvarar för detta? Hur ofta ska väggen kontrolleras avseende opassande/ olaglig konst? Kan kommunen få stå till svars för opassande / olaglig konst p å väggen? Vad händer när väggen är fullmålad? Är det ok att måla över annans konst? Kan ko nsten inspirera till klotter och skadegörelse på annat håll i området? Sänt till: Kommun.lcdningskontoret Tekniska nämndens arbetsutskott Justering -,. _p ~ / 7 'U Utdraget bestyrkes 24 (3 1)

123 SAMMANTRÄDESPROTOKOIL Sammanträdesdatum Diarienummer DIARIENUMMER Hässleholms kommun Kulturnämnden 45 Remiss - Motion om väggyta centralt i Hässleholm och i kransorterna att uttrycka sig med graffiti konst/mural konst lagligt Dnr: Beslut Kulturnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till remissvar och skickar detta till Kommunledningskontoret. Beskrivning av ärendet Magnus Akerborn (V) och Håkan S Jansen (MP) har lämnat en motion till kommunfullmäktige med förslag att en större väggyta ska anvisas såväl centralt i Hässleholm som centralt i kransorterna där man kan uttrycka sig med Graffiti och mura! konst lagligt. Förvaltningens bedömning är att frågan om det ska finnas allmänna väggytor, centralt i Hässleholm eller i kransorterna, där man kan uttrycka sig med Graffitikonst/ mura! konst lagligt är komplex och därför behöver utredas ytterligare i samverkan mellan flera berörda förvaltningar och andra berörda parter. Flera kommuner har gjort försök med lagliga väggar/ zoner för graffiti med varierande resultat. I vissa kommuner har det olagliga klottret minskat och i andra ökat, detta då det gärna spiller över på angränsande byggnader. Därför ser kulturförvaltningen att det är av stor vikt att man i en utredning/ dialog i frågan även bedriver omvärldsspaning för att ta fram exempel på såväl lyckade som misslyckade projekt och beslut. I ett framtida beslut i frågan ser kulturförvaltningen det som viktigt att inte enbart upplåta platser för laglig graffiti utan att även planera för de insatser som behövs runtomkring, exempelvis medel för eventuell sanering av intill liggande ytor, skötsel av ytor samt förebyggande insatser genom föreläsningar i skolan för att därigenom kunna attrahera fler lagliga konstnärer. Kulturnämnden Utdraget bestyrkes 7(12)

124 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer DIARIENUMMER Hässleholms kommun Kulturnämnden Även andra frågeställningar behöver klaras ut innan beslut fattas. Kulturförvaltningen har tagit del av tekniska förvaltningens yttrande i frågan och anser atr de frågor som där lyfts och behöver klargöras är relevanta. Man bör även ha i åtanke att skapa lagliga graffitizoner kan innebära en försvårande omständighet för polisen, detta då lagstiftningen idag ger möjlighet att beslagta sprayfärg etc vid misstanke. Finns tillåtna zoner innebär detta att denna möjlighet minskar. Med anledning av ovanstående så anser kulturförvaltningen att en djupare utredning som har i syfte att såväl anvisa lämpliga platser som föreslå hur en laglig vägg ska "administreras" genomförs av berörda förvaltningar i samråd med polis och övriga berörda instanser. Eftersom förvaltningen anser att graffiti är att betrakta som konst så rekommenderas att ansvaret för frågan om en djupare utredning faller inom kulturnämndens ansvarsområde. Sänt till: Kommunledningskontoret Kulturnämnden Justering Utdraget bestyrkes 8(12)

125 Hässleholm 30/ Motion till Fullmaktige Alla människor har behov av att utrycka sig. Att med konst, musik och alla olika uttryck som ryms under märu1iskans kulturutövande, berätta om eller kommentera livet är något som vi tycker är en rättighet. Vi tycker att det ligger i Hässleholms kommuns uppdrag och intresse att tillhandahålla möjligheter för dessa uttryck. Vi föreslår at: upprättar/anvisar en större väggyta centralt i Hässleholm, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/mura! konst lagligt. upprätta/anvisa en större väggyta centralt i kransorterna, där man kan uttrycka sig med graffiti konst/mura! konst lagligt. Vi vill att detta utreds och att passande platser redovisas, innan 1 Oktober ~ ~än~ +~)./77~1 Håkon S. Jansen Miljöpa1iiet -~Vänsterpartiet t

126 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Kanslichef Elisabeth Aidemark Kansliavdelningen Datum Diarienummer KLK 2019/70 Kommunstyrelsens arbetsutskott Detaljplan för Såningsmannen 11 med flera i Tyringe samråd Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att inte erinra mot förslag till detaljplan för Såningsmannen 11 med flera i Tyringe. Beskrivning av ärendet Ett förslag till detaljplan för Såningsmannen 11 med flera är föremål för samråd och berörda har getts möjlighet att ha synpunkter på förslaget. Detaljplanens syfte är att möjliggöra bostadsändamål i befintlig byggnad inom fastigheten Såningsmannen 11 (f.d. Korskyrkan). Gällande detaljplan medger samlingslokal i två våningar och en ny detaljplan krävs för att möjliggöra bostadsändamål i fastigheten. Planområdet är beläget i centrala Tyringe. Planområdet omfattar fastigheten Såningsmannen 11 (privat ägare) och delar av fastigheten Tyringe 129:1 som ägs av Hässleholms kommun. Planområdets area uppgår till ca 850 m². Följande föreslås i detaljplanen: - Kvartersmark inom planområdet planläggs som B - mark för bostadsändamål. - Inom kvartersmark införs egenskapsbestämmelser som reglerar utformning, utseende etcetera för den planerade bebyggelsen. - Befintlig gata i den södra delen av planläggs som allmän platsmark - GATA. - Inom kvartersmark införs en cirka 1,5 m bred zon med prickmark (mark som inte får bebyggas) mot gatumark i söder. Befintlig byggnad inom planområdet planeras att byggas om till bostadshus med totalt 6 lägenheter i två våningar. Byggnadens volym och funktionalistiska arkitektur avses bevaras till viss del. Mot öster kommer ett av byggnadens stora fönster att Kommunledningskontoret / Kansliavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

127 2 (2) behållas. Den befintliga huvudentrén mot gatan stängs och flyttas till byggnadens östra sida där en ny ramp och trappa uppförs. Inom fastigheten finns möjlighet att anordna uteplatser och parkering för de boende. På byggnadens södra/västra sida föreslås balkonger uppföras. Ett genomförande av detaljplanen bedöms enligt planbeskrivningen inte medföra någon betydande miljöpåverkan. En utredning avseende trafikbuller inom området kommer att genomföras under den fortsatta planprocessen. Bilagor Planbeskrivning Plankarta Behovsbedömning Sändlista: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kansliavdelningen Elisabeth Aidemark Kanslichef JAV

128 8SSUlWWDG Dnr: BN DPUnGVKDQGOLQJ 3ODQEHVNULYQLQJ 6nQLQJVPDQQHQ PÀ 7\ULQJH +lvvohkropvnrppxq 6NnQHOlQ ZZZ KDVVOHKROP VH GS

129 ,QQHKnOO,QOHGQLQJ 3ODQI UVODJ.RQVHNYHQVHU *HQRPI UDQGH ) UXWVlWWQLQJDU +DQGOLQJDU Till detaljplanen hör följande handlingar: Plankarta, Planbeskrivning (denna handling), Grundkarta, Fastighetsförteckning, Behovsbedömning För att få all information och se helheten i ärendet bör plankartan läsas tillsammans med de beskrivningar som hör till ärendet. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslaget samt redovisa planens syfte, konsekvenser, genomförande och förutsättningar. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

130 ,QOHGQLQJ 'HWDOMSODQHQVV\IWHRFKKXYXGGUDJ Detaljplanens syfte är att möjliggöra bostadsändamål i beàntlig byggnad inom fastigheten Såningsmannen 11 (f.d. Korskyrkan). Gällande detaljplan medger samlingslokal i två våningar och en ny detaljplan krävs för att möjliggöra bostadsändamål i fastigheten. Planförslaget innefattar: - Kvartersmark för bostadsändamål. - Allmän platsmark Gata för lokaltraàk. 0LOM EHG PQLQJ Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen eller 6 kap miljöbalken. En särskild miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas därför inte. En behovsbedömning har gjorts som underlag för ställningstagandet. 3ODQI UIDUDQGH Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt PBL (2010:900) 5 kap 7. Beslut i byggnadsnämnden tas inför samråd/granskning samt vid detaljplanens antagande. Ex: STANDARDFÖRFARANDE 3ODQGDWD Planområdet är beläget i centrala Tyringe och avgränsas i söder av Brännerigatan, i öster, norr och väster av beàntlig bostadsbebyggelse. Planområdet omfattar fastigheten Såningsmannen 11 (privat ägare) och delar av fastigheten Tyringe 129:1 som ägs av Hässleholms kommun. Planområdets area uppgår till ca 850 m². Översiktskarta 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

131 3 O D QI U V O D J 2PUnGHWVGLVSRVLWLRQ VDPPDQIDWWQLQJ Kvartersmark inom planområdet övergår från Centrumverksamhet (samlingslokaler) till mark för bostadsändamål. Inga förändringar föreslås för beàntlig gatumark i den södra delen av planområdet. Följande föreslås i detaljplanen: - Kvartersmark inom planområdet planläggs som B - mark för bostadsändamål. Inom kvartersmark införs egenskapsbestämmelser som reglerar utformning, utseende etc. för den planerade bebyggelsen. - BeÀntlig gata i den södra delen av planläggs som allmän platsmark - GATA. - Inom kvartersmark införs en ca 1,5 m bred zon med prickmark (mark som inte får bebyggas) mot gatumark i söder. Den beàntliga kyrkobyggnaden inom Såningsmannen 11 Byggnaden sedd från Brännerigatan Entré på byggnadens östra sida 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ Byggnadens fasad mot väster

132 3nJnHQGHPDUNDQYlQGQLQJ Den beàntliga byggnaden inom planområdet är ej i bruk. ) UHVODJHQPDUNDQYlQGQLQJ Marken inom planområdet föreslås till större del nyttjas som mark för bostadsändamål. Den södra delen av området (Brännerigatan) föreslås nyttjas som gatumark. 3ODQEHVWlPPHOVHU B - Kvartersmark för bostäder. PBL (2010:900) 4 kap 5. GATA - Allmän platsmark avsedd för traàk inom tätort. PBL (2010:900) 4 kap 5. - Prickmark - Marken får inte förses med byggnad, PBL (2010:900) 4 kap 11. För att ge bebyggelsen en enhetlig avgränsning mot gatan begränsas de ytor där byggnad får uppföras. e140 - Största byggnadsarea är 40 procent av fastighetsarean. PBL (2010:900) 4 kap 11. För att säkra en ändamålsenlig utemiljö i anslutning till bostaden begränsas byggnadens utbredning på fastigheten. d1- Minsta fastighetsstorlek är 800 m2. PBL (2010:900) 4 kap 18. För att tillgodose att områdets bebyggelsestruktur behålls införs bestämmelse om minsta fastighetsstorlek på 800 m2. p1 - Huvudbyggnad skall placeras minst 4 m från tomtgräns mot granne. Komplementbyggnad skall placeras minst 5 m från gata och 2 m från tomtgräns mot granne. PBL (2010:900) 4 kap 16. För att säkerställa en luftig bebyggelsestruktur inom kvarteret införs bestämmelse om byggnaders placering. - Högsta byggnadshöjd över nollplanet är + 86 m, PBL (2010:900) 4 kap 11. För att säkerställa en luftig bebyggelsestruktur inom kvarteret och begränsa byggnaders skuggning inom kvartersmark införs bestämmelse om högsta byggnadshöjd. Marknivåer inom planområdet varierar från ca +77 m mot norr till ca m mot Brännerigatan i söder. Bestämmelsen innebär att en byggnad med en byggnadshöjd på ca 8 m kan uppföras inom planområdet. - Minsta resp. största taklutning i grader. PBL (2010:900) 4 kap 11. För att skapa en enhetlig bebyggelseutformning i området regleras minsta respektive största taklutning. Övriga utformningsbestämmelser: - Komplementbyggnad ska underordna sig huvudbyggnad vad gäller utformning. Byggnadshöjden får ej överstiga 3 m och högst 1 komplementbyggnad om 25 m² får uppföras inom fastigheten. PBL (2010:900) 4 kap 16. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

133 ) UHVODJHQEHE\JJHOVH BeÀntlig byggnad inom planområdet planeras att byggas om till bostadshus med totalt 6 lägenheter i två våningar. Byggnadens volym och funktionalistiska arkitektur avses bevaras till viss del. Mot öster kommer ett av byggnadens stora fönster att behållas. Den beàntliga huvudentrén mot gatan stängs och Áyttas till byggnadens östra sida där en ny ramp och trappa uppförs. Inom fastigheten Ànns möjlighet att anordna uteplatser och parkering för de boende. På byggnadens södra/västra sida föreslås balkonger uppföras. Planerad ombyggnation. Fasad ut mot gatan (söderut) J J Fasad mot öster ) UHVODJHQWUD NVWUXNWXU *nqj RFKF\NHOWUD N Gång och cykeltraàk kommer även framöver ske i blandtraàk längs Brännerigatan. Längs Lantmannagatan Ànns GC-väg som går norrut under Helsingborgsvägen och söderut till Tyringe station. Vid slutet av Brännerigatan, väster om planområdet, Ànns en GC-väg som leder över Malmövägen och vidare österut mot park och bostadsbebyggelse..roohnwlywud N Drygt 250 m väster om planområdet ligger Tyringe station med traàk till Hässleholm och Helsingborg. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

134 %LOWUD N Den södra delen av planområdet är idag en del av trottoaren längs Brännerigatan. Marken är dock planlagd för centrumverksamhet. Enligt planförslaget planläggs marken som allmän platsmark GATA vilket innebär att nuvarande markanvändning bekräftas. Planområdet kopplas till det allmänna vägnätet via Brännerigatan/Lantmannagatan och vidare ut mot Helsingborgsvägen. TraÀken till och från planområdet kommer i och med de boendes resor att innebära en marginell traàkökning i närområdet. 3DUNHULQJ Parkering för de boendes behov ska anordnas inom fastigheten. 8WIRUPQLQJDYJDWRU Ingen förändring planeras av beàntliga gator inom och intill planområdet. 7HNQLVNI UV UMQLQJ (QHUJLI UV UMQLQJ WHOHRFKEUHGEDQG E.ON är huvudman för eldistributionen. Fastigheten är idag ansluten till beàntligt ledningsnät. 9DWWHQRFKDYORSS Planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten och avlopp. 'DJYDWWHQKDQWHULQJ Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten, men fastigheten Såningsmannen 11 är idag inte ansluten till det kommunala nätet för dagvatten. Dagvatten får ej rinna ut över trottoar/gata eller grannfastighet. Dagvattenledningar Ànns i anslutning till fastigheten men servis saknas. Eventuell ansökan om ny servis kan göras till Hässleholms vatten. $YIDOOVKDQWHULQJ NlOOVRUWHULQJ Hässleholms Miljö AB är huvudman för renhållningen. Angöring sker idag från Brännerigatan. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

135 . R Q V H N Y H QV H U %HG PQLQJDYPLOM SnYHUNDQ Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen eller 6 kap miljöbalken. En särskild miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas därför inte. Ställningstagandet att detaljplanen inte antas medföra betydande miljöpåverkan grundar sig på följande: - planförslaget följer översiktsplanens intentioner. - riksintressen, strandskydd, miljökvalitetsnormer påverkas inte. - planförslaget innebär inga risker för människors hälsa och säkerhet. 0DUN OXIWRFKYDWWHQ 0DUNI URUHQLQJDU Inom området Ànns inga sedan tidigare kända miljöföroreningar. 5DGRQ Byggnader inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder utan att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridas i byggnaden. Byggnader inom normalrisk-/högriskområde ska normalt utföras med radonskyddande/radonsäker konstruktion eller motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger exploatören. 0LOM NYDOLWHWVQRUPHUI UOXIW Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Gällande miljökvalitetsnormer enligt svensk författningssamling (SFS 2001:527) avser halterna i utomhusluften av kväveoxid, svaveldioxid, bly, kolmonoxid, partiklar, benzen och ozon. Miljökvalitetsnormerna överstigs inte i Hässleholms kommun. Planförslaget bedöms inte innebära någon försämring av luftkvaliteten. 0LOM NYDOLWHWVQRUPHUI UYDWWHQI UHNRPVWHU Miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster (ytvatten, grundvatten och skyddade områden) syftar till att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Planområdet ingår inte i grundvattenförekomst. 6NXJJQLQJ VROI UKnOODQGHQ Planförslaget bedöms inte öka skuggning av intilliggande fastigheter. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

136 'DJYDWWHQ Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Fastigheten ligger lågt och norr om den beàntliga byggnaden Ànns en lågpunkt där det Ànns risk att vatten ansamlas. Troligtvis måste dagvatten pumpas upp till de kommunala ledningarna. +lovdrfkvlnhukhw %XOOHU 4 kap. 33 a Om en detaljplan avser en eller Áera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller 1. vid bostadsbyggnadens fasad, och 2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden Järnvägen passerar ca 70 m söder om planområdet. Mellan järnvägen och planområdet Ànns en förskolebyggnad som troligtvis reducerar bullernivåerna inom området. En utredning avseende traàkbuller inom området kommer att genomföras under den fortsatta planprocessen. 1DWXU RFKNXOWXUPLOM Eftersom fastigheten redan är bebyggd bedöms planförslaget inte innebära någon förändring av naturmiljön i området. Den beàntliga byggnaden bedöms inte ha några kulturhistoriska värden som bör skyddas genom planbestämmelse. Det är dock positivt om byggnadens volym och funktionalistiska linjer bevaras så att det går att se spår av byggnadens tidigare funktion som samlingslokal. 6RFLDODNRQVHNYHQVHU %HIRONQLQJRFKVHUYLFH Den kommande bostadsbebyggelsen som regleras av detaljplanen bidrar till att öka underlaget för både offentlig och kommersiell service i närområdet. Befolkningstillskottet bedöms vara marginellt. 7LOOJlQJOLJKHWRFKWU\JJKHW Utformning av bebyggelse, parkering etc ska följa gällande krav på tillgänglighet. Detaljplanens reglering av kommande bostadsbebyggelse bedöms inte få några konsekvenser för trygghet och tillgänglighet inom området. %DUQSHUVSHNWLY FN:s generalförsamling antog 1989 en konvention om barns rättigheter. Sveriges riksdag ratiàcerade kort därefter konventionen utan några reservationer. Barnkonventionens 12 artikel innebär bland annat att barn ska ha rätt att uttrycka sig om det som berör dem i den fysiska planeringen. Detaljplanens reglering av kommande bostadsbebyggelse bedöms inte speciàkt påverka frågor med barnperspektiv. Det Ànns goda förutsättningar att skapa bra bostadsmiljöer för barn i området. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

137 *HQRPI UDQGH 2UJDQLVDWRULVNDIUnJRU 3ODQI UIDUDQGH Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015 med standardförfarande. Planen skickas ut på samråd och granskning för att ge allmänhet och sakägare möjlighet att påverka planförslaget. *HQRPI UDQGHWLG Detaljplanen har en genomförandetid på 5 år från det datum den vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med detaljplanen och detaljplanen får inte ändras utan att det Ànns synnerliga skäl. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla men kan ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt). +XYXGPDQQDVNDS DQVYDUVI UGHOQLQJ Kommunen är huvudman för allmänna platser (gata och park) och ansvarar för drift och underhåll. Exploatören är ansvarig för genomförandet inom kvartersmark. Hässleholms Vatten AB är huvudman för va-verksamheten för de allmänna ledningarna. Hässleholm Miljö AB är huvudman för fjärrvärmenätet i Hässleholms stad. E.ON Sverige AB är huvudman för eldistributionsnätet inom planområdet. $YWDO Planavtal har upprättats med exploatören. )DVWLJKHWVUlWWVOLJDIUnJRU )DVWLJKHWVSODQ Inom planområdet Ànns ingen gällande fastighetsplan och något behov att upprätta fastighetsindelningsbestämmelser förekommer ej. )DVWLJKHWVELOGQLQJRFK YULJDI UUlWWQLQJDU För detaljplanens genomförande krävs fastighetsreglering genom att delar av fastigheten Såningsmannen 11 överförs till fastigheten Tyringe 129:1. Fastighetsägaren ansöker om fastighetsreglering hos Lantmäterimyndigheten. )DVWLJKHWVNRQVHNYHQVHU Nedan redovisas möjliga konsekvenser av planförslaget på fastighetsnivå: Såningsmannen 11: - Avstår mark för allmän platsmark - GATA till Tyringe 129:1. - Ändrad byggrätt, från centrumverksamhet samlingslokal (C) till (B). 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

138 Tyringe 129:1: - Erhåller mark för allmän platsmark - GATA från Såningsmannen 11. (NRQRPLVNDIUnJRU 3ODQHNRQRPL Upprättandet av detaljplanen bekostas genom planavtal. Exploatören står för alla uppkomna kostnader i samband med exploatering, exempelvis Áytt av ledningar, anslutningsavgifter, bygglovavgifter och eventuella utredningar. 7HNQLVNDIUnJRU Geoteknisk utredning och radonmätning ska genomföras innan byggnation. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

139 ) UXWVlWWQLQJDU %DNJUXQG En ansökan om planbesked avseende ändring av detaljplan för Såningsmannen 11 (fd Korskyrkan) inkom till Byggnadsnämnden, Hässleholms kommun Syftet med den nya detaljplanen är att möjliggöra bostadsändamål i beàntlig byggnad. Gällande detaljplan medger samlingslokal i två våningar och en ny detaljplan krävs för att möjliggöra bostadsändamål inom fastigheten..rppxqdodehvoxw Byggnadsnämnden beslutade lämna som planbesked att nämnden är beredd att pröva en ändring av detaljplanen för Såningsmannen 11. Byggnadsnämnden beslutade att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan när planavtal tecknats med exploatören. Stadsbyggnadskontoret får i uppdrag att samråda om planförslaget med berörda. 7LGLJDUHVWlOOQLQJVWDJDQGHQ gyhuvlnwoljdsodqhu Såningsmannen 11 ligger centralt i Tyringe och utgör därmed en lämplig plats för etablering av bostäder. Förändringen är förenlig med översiktsplanen (ÖP2007). 'HWDOMSODQHU Gällande detaljplan Förslag till ändring av stadsplan för kv Brandvakten má. vann laga kraft 8 februari 1979, och har ingen kvarvarande genomförandetid. För det aktuella planområdet medger detaljplanen samlingslokaler i två våningar. Marken runt byggnaden är prickad (mark som inte får bebyggas). Utsnitt från gällande detaljplan 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

140 5LNVLQWUHVVHQRFKI URUGQDQGHQ Planområdet omfattas inte av riksintressen eller Natura 2000-områden. 7RSRJUD ODQGVNDSRFKYHJHWDWLRQ På den västra sidan om byggnaden sluttar marken norrut för att möjliggöra infart till garage under byggnadens norra del. I övrigt är marken Áack inom och intill planområdet. Såningsmannen 11 ligger centralt i Tyringe och landskapsbilden karaktäriseras av blandad bebyggelse i 1-3 våningar med bostäder och service. Öster om Malmövägen Ànns ett större parkområde. Vegetation inom planområdet utgörs främst av buskar och lägre rabatter. Träd Ànns i planområdets norra och östra del i tomtgränsen mot Såningsmannen 2. Uppvuxen vegetation på byggnadens östra sida. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

141 %HE\JJHOVH Inom fastigheten Såningsmannen 11 Ànns en före detta samlingslokal uppförd i funktionalistisk arkitektur 1939/1940. Invigd som FiladelÀakyrka Byggnaden har renoverats i omgångar sedan den uppfördes, bland annat har den isolerats på utsidan och fått en ny fasadbeklädnad. Den sista gudstjänsten i byggnaden hölls Såningsmannen 11 ingår i ett bostadskvarter med blandad bebyggelse i 2-3 våningar. Mot Malmövägen i öster Ànns två villor varav den ena innehåller verksamheter. Söder om Brännerigatan Ànns förskolan Metropol med tillhörande utemiljöer. Förskolan inryms i en gul tegelbyggnad i 1 våning. Flerbostadshus väster om Såningsmannen 11 Flerbostadshus öster om fastigheten. Flygbild över planområdet från söder. I bildens nederkant skymtar förskolan Metropol. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

142 7UD N *nqj RFKF\NHOWUD N Trottoarer Ànns utbyggda längs gator i området. CykeltraÀk sker i blandtraàk längs Brännerigatan. Längs Lantmannagatan Ànns separat gång- och cykelväg. %LOWUD N Planområdet är idag kopplat till det allmänna vägnätet via Lantmannagatan och Brännerigatan. Gatorna i området bedöms ha god framkomlighet och det Ànns kapacitet att möta det traàktillskott som planförslaget tillför. Brännerigatan är en återvändsgata vilket bidrar till att begränsa traàken på gatan..roohnwlywud N Drygt 250 m väster om planområdet ligger Tyringe station med traàk till Hässleholm och Helsingborg. 3DUNHULQJ Parkeringsplatser Ànns längs Brännerigatans södra sida. Dessa används både av besökande till förskolan och boende i närheten. Det är osäkert om parkeringsplatserna längs gatan kommer att Ànnas kvar i framtiden. Parkering för de boendes behov ska därför lösas inom respektive fastighet. 6HUYLFH 2 HQWOLJVHUYLFH Flera förskolor Ànns i Tyringe och drygt 400 m söder om planområdet Ànns Centralskolan och Vedhyggeskolan med F-9. Vårdcentral Ànns 250 m söder om planområdet..rpphuvlhoovhuylfh Kommersiell service Ànns bland annat längs Järnvägsgatan söder om planområdet, samt längs Helsingborgsvägen i norr. *HRWHNQLN Någon geoteknisk undersökning av markens grundförhållanden har inte gjorts. Enligt SGU:s bergarts- och jordartskartor utgörs marken inom planområdet av morän..xowxuplom RFKIRUQOlPQLQJDU Inom planområdet Ànns inga registrerade fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 lagen om kulturminnen, genast avbrytas och länsstyrelsen underrättas. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

143 Stadsbyggnadskontoret i Hässleholm december 2018 Gertrud Richter planchef Sherif Hosny planarkitekt Planhandlingarna har upprättats av planarkitekt Gustav Karnell, Sigma Civil AB i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Hässleholm. Kommunen svarar i samarbetet för hela myndighetshanteringen i planprocessen. 3ODQEHVNULYQLQJWLOOK UDQGHGHWDOMSODQI U6nQLQJVPDQQHQ PÀ

144 L = = , PLAN BESTÄMMELSER FOl,lan<le gillet Inom omraden med nectans.tteooe betecfcm'lgar. Endast angiven a ~ OCh ultomwllng ir liiqtttl Oir be!odcning ~ gllet be$fflmme,lsen inom hela onric;lol }-80.8 O I. ;:J GRÄNSER oj< ~I I*I 10 t' I I I,,, L - ' i I II - ; I """ -f! I 1: ::::: :::::::::::1 ~~ "*..._ <( >,..., 1 L:f{_ M.aruntw 1n1e'1iirsesmedb)WMd PSL (2010_900), _, 11 " Il...., P8L(2010_900)4kaoll Tak~ tarvaramellandeanglwlagrdalen P6l.(2.010.,.900)4kap 11 Cl, Mlns.taf~lir800m1 P8L(2010_900J "'-' t8 ~$k.allpl~!'l'w"14mfrantomtgthmot~. PBl.(2010_900}4~16 Placering p, K ~ e d 9k.alplaoetasmlnst5 m lrans)m&oeh 2 m Hn IOffllOt6nJtnolgrar«111. Utformning l<otll>iomentbyggnld skllll unoorordno sig tivvudb)'ggno v.t<i gllloi" ut~il'iq. Byggnll(tthO;don f# ej &Yef"Stli0;3 3 m. Inom f.astlgheten tir malul'nlll 1 kotnpfementbyggned om 25 mt ~ P8L. (2010_900} 411..tO 16 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Lagstöd Administrativa bestämmelser Hela planomrädet 'H ~~'~==-- u.vtsrännerigatan ~- = Genomförandetid P8L. (2010_900)4k4p 21 { Till planen hör. Planbeskrivning Fastighetsf&tecknlng Samrådshandling Detaljplan för - "'--... Såningsmannen 11 mfl. T rin e. Hässleholms kommun, Skåne län L All Lagstöd Fastighetsstorlek I ----=-~~' PBL (2.010_900}4kap LANTMANNEN PBL (2010_900) Akai,5 Btgn\nsnlng.., markens u&nytrjanoe 5 11 ~ Lagstöd Bebyggandets omfattning -- I e140 d1 P1 GATA I ~~~" ~~ -, r P8L (2010_900) 11ap5 Egenskapsbestämmelser för kvartersmark I 1~ B ;I I GATA t 2, -t- -1 ~5 I ifi BSIII/ I *,\_ samngsrianne -- J I ~ u BSII PSL (2010_900)4kao5 Allmän platsmark med kommunal( huvu<fmannaskap Kvartersmark, - - PBl (2010_900}41 5 Atwällc:lnl~ ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN --, t- Lagstöd Upprättad av Gustav KamelVSigma Civil AB <l<lroud Rlclnor Shorif Hosny BesJutsdatum.,_,,.,,.,.. Iostan... BN A3 Skala 1: m ' Planchef PJanarkitekt BN

145 8SSUlWWDG Dnr: BN Behovsbedömning för 'HWDOMSODQI U 6nQLQJVPDQQHQ PIO 7\ULQJH +lvvohkropvnrppxq 6NnQHOlQ ZZZ KDVVOHKROP VH GS

146 ,QWURGXNWLRQ Syftet med reglerna kring miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planarbetet för att främja hållbar utveckling (6 kap ). För att uppnå detta är det av stor vikt att behovsbedömningen genomförs tidigt i planprocessen. I takt med att nytt underlag framkommer bör bedömningen uppdateras, vilket även innebär att tidigare ställningstagande kring betydande miljöpåverkan kan behöva revideras. Hur behovsbedömning och miljöbedömning bäst genomförs beskrivs i Boverkets (2006) och Naturvårdsverkets (2009) vägledningar för miljöbedömning av planer. När en kommun upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen alltid ta ställning till behovet av att göra en miljöbedömning av planen i enlighet med 6 kap miljöbalken (MB). En detaljplan ska genomgå miljöbedömning om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömning är den process som leder fram till ställningstagandet om en plan kan antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska miljöbedömas. Detta dokument är utformat som ett verktyg för genomförandet av behovsbedömning. Verktyget består av sju checklistor. Den första checklistan behandlar särskilda bestämmelser, vilket omfattar om det gäller undantag eller krav på att genomföra miljöbedömning. De efterföljande fem checklistorna utgör kärnan i verktyget och är tematiskt indelade i miljöaspekterna kulturvärden, naturvärden, sociala värden, materiella värden och risker för människors hälsa eller för miljön. I dessa checklistor ska platsens känslighet och nuvarande förhållanden först beskrivas, för att sedan redogöra för hur planen påverkar dessa förhållanden och hur stor störningen sannolikt kommer att bli. Det räcker med att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan för en miljöaspekt för att så ska anses vara fallet och miljöbedömning ska inledas (NFS 2009:1). En fullständig genomgång av alla checklistor bör ändå göras för att klargöra på vilka grunder planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En fullständig genomgång är även värdefull om det senare visar sig att den först utpekade aspekten inte längre kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En väl utförd och dokumenterad behovsbedömning är också en bra utgångspunkt för avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Behovsbedömningen har även ett värde för arbetet med planbeskrivningen även om det inte krävs en miljöbedömning. I den sista checklistan, Sammanvägd bedömning, sammanställs ställningstagandena från de tidigare ifyllda checklistorna. Syftet är att få en helhetssyn och just kunna göra en sammanvägd bedömning av inringade aspekter. Den senare delen av checklistan hanterar omfattningen av påverkan och behöver inte fyllas i om det redan har fastslagits att planen medför betydande miljöpåverkan (Boverket 2006, s.19). Råder det fortfarande oklarheter om planens påverkan är betydande kan denna del användas som ett stöd för ställningstagandet. Detta ställningstagande ska avslutningsvis motiveras. Sist i dokumentet beskrivs hanteringen av behovsbedömningen i avsnittet som är benämnt Hantering. %HW\GDQGHPLOM SnYHUNDQ Vid bedömning av betydande miljöpåverkan är det skillnaden mellan den miljöpåverkan som genomförandet av detaljplanen medför och den miljöpåverkan som blir följden av om detaljplanen inte genomförs, som är i fokus (Naturvårdsverket 2009, s.36). Det står inte entydigt definierat i lagstiftningen eller förarbeten hur stor påverkan ska vara för att den ska antas vara

147 betydande (Naturvårdsverket 2009, s.35). Skälet till detta är sannolikt att det är platsens känslighet och storleken på störningen som avgör om påverkan blir betydande eller inte. Ju större sannolikheten är för att en viss typ av miljöpåverkan ska inträffa, desto större är risken för att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (Boverket 2006, s.20). Likaså ökar risken om varaktigheten blir lång eller om påverkan förväntas uppkomma ofta. Är området särskilt värdefullt eller känsligt eller om det är svårt att avhjälpa negativ påverkan ökar också risken för betydande påverkan. Kriterierna för bedömning av miljöpåverkan innehåller framför allt negativa aspekter men även positiva aspekter ska beaktas (Boverket 2006, s.18). Det är dock den negativa påverkan som är utslagsgivande vid ställningstagandet om betydande miljöpåverkan. Osäkerhet om vilken påverkan planens genomförande kan få, bör hanteras som en risk för betydande miljöpåverkan. En positiv påverkan av en aspekt kan inte vägas mot en negativ påverkan av en annan (Boverkets 2006, s.18).

148 6lUVNLOGDEHVWlPPHOVHU 8QGDQWDJIUnQPLOM EHG PQLQJ (QVlUVNLOGPNEI UGHWDOMSODQHU NDS PHGstandardförfarandeEHK YHULQWHXSSUlWWDVRPSODQHQHQEDUW 3%/ JlOOHUQnJRWDYQHGDQQlPQGDlUHQGHQ RFKPNE QLGHWWDlUHQGH ludnwxhoorfkwlooulfnolj *loohughwdomsodqhqhqeduwhqyhunvdpkhwvrpwloovwnqgvsu YDVHQOLJW I UHVNULIWHUVRPKDUPHGGHODWVPHGVW GDY NDS 0% $ HOOHU% YHUNVDPKHW RFKlUPNE QLGHWWDlUHQGHDNWXHOORFKWLOOUlFNOLJ" NDS D *loohughwdomsodqhqhqeduwhqnwjlugvrpsu YDVJHQRPIDVWVWlOODQGH 3%/ DYHQYlJSODQHQOLJWYlJODJHQ HOOHUHQMlUQYlJVSODQHQOLJW ODJHQ RPE\JJDQGHDYMlUQYlJ RFKlUPNE QLGHWWD luhqghdnwxhoorfkwlooulfnolji UGHWDOMSODQHQ" 8QGDQWDJ -D 1HM 1HM 1HM.RPPHQWDU.UDYSnPLOM EHG PQLQJ (QGHWDOMSODQVNDDQWDVPHGI UD PNE EHW\GDQGHPLOM SnYHUNDQRPJHQRPI UDQGHWNDQDQWDVLQQHIDWWD I URUGQLQJHQ HQYHUNVDPKHWHOOHUnWJlUGVRPNUlYHUWLOOVWnQGHQOLJW NDS.DQJHQRPI UDQGHWDQWDVLQQHIDWWDHQYHUNVDPKHWHOOHUnWJlUGVRPSn HWWbetydande sättndqsnyhundplom QLHWW1DWXUD RPUnGHVRP I UWHFNQDWVHQOLJWInJHOGLUHNWLYHW (* RFKGlUPHGNUlYHU WLOOVWnQG 6N\GGDGQDWXU " NDS D.DQJHQRPI UDQGHWDQWDVLQQHIDWWDHQYHUNVDPKHWHOOHUnWJlUGVRPSn 0% HWWbetydande sättndqsnyhundplom QLHWW1DWXUD RPUnGHVRP I UWHFNQDWVHQOLJWDUW RFKKDELWDWGLUHNWLYHW ((* RFKGlUPHG NUlYHUWLOOVWnQG 6N\GGDGQDWXU ".RPPHQWDU.UDY -D 1HM 1HM 1HM

149 .XOWXUYlUGHQ,EHG PQLQJHQVNDVlUVNLOWSODWVHQVEHW\GHOVHRFKNlQVOLJKHWEHDNWDV PHGVlUVNLOGKlQV\Q WLOONXOWXUYlUGHQ &KHFNOLVWDQE UXWYHFNODVDYHOOHUWLOOVDPPDQVPHGVDNNXQQLJLQRP NXOWXUPLOM HU %HVNULYI UHNRPVWHQDYNXOWXUYlUGHQLGHRPUnGHQVRPNDQDQWDVNRPPDDWWSnYHUNDVDYSODQHQ %LRORJLVNWNXOWXUDUY,QIRUPDWLRQ.DUDNWlUVGUDJLODQGVNDSRFKEHE\JJHOVH 9lUGHIXOODODQGVNDSVDYVQLWWRFKEHE\JJHOVHPLOM HU $UNLWHNWRQLVNWYlUGHIXOODNXOWXUPLOM HURFKE\JJQDGHU $UNHRORJLVNDNXOWXUPLOM HURFKOlPQLQJDU IRUQOlPQLQJDURFKIRUQOlPQLQJVRPUnGHQ,PPDWHULHOODI UHWHHOVHU WLOOH[HPSHORUWQDPQHOOHUEHUlWWHOVHUVRPlUNQXWQDWLOOSODWVHQ.XOWXUYlUGHQVRPXSSPlUNVDPPDWVDYEUXNDUHHOOHUDOOPlQKHW %HVNULYQLQJ Byggnaden har en särpräglad arkitektur som skiljer den från omgivande bostadsbebyggelse. Den anses dock inte ha några kulturhistoriska värden som föranleder att byggnaden bör skyddas genom planbestämmelse. Byggnaden har fungerat som samlingslokal i ca 70 år och därmed utgjort en viktig mötesplats i centrala Tyringe. %HVNULYI UHNRPVWHQDYVN\GGDGHRFKXWSHNDGHREMHNWHOOHURPUnGHQVRPNDQDQWDVNRPPDDWW SnYHUNDVDYSODQHQPHGDYVHHQGHSnGHWVN\GGDGHHOOHUXWSHNDGHNXOWXUYlUGHW 6WDWOLJDE\JJQDGVPLQQHQHQOLJW NDS.0/ 6)6 %H%5 ) UWHFNQLQJ 9lJOHGQLQJ.\UNOLJDNXOWXUPLQQHQHQOLJW NDS.0/ %H%5 9lJOHGQLQJ $UNHRORJLVNDNXOWXUPLOM HURFKOlPQLQJDU IRUQOlPQLQJDURFKIRUQOlPQLQJVRPUnGHQ HQOLJW NDS.0/ )RUQV N 9lJOHGQLQJ /LVWDPHGOlPQLQJVW\SHU 1DWLRQDOSDUNHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU 1DWXUUHVHUYDW 1DWXUYnUGVRPUnGHHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU.XOWXUUHVHUYDWHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU 1DWXUYnUGVDYWDOHQOLJW NDS -%,QIRUPDWLRQ; 5LNWOLQMHUQDWXUYnUGVYHUNHW 6N\GGDGQDWXU /DQGVNDSVELOGVN\GGVRPUnGH,QIRUPDWLRQ 6N\GGDGQDWXU 5LNVLQWUHVVHI UQDWXUYnUG NXOWXUPLOM YnUGHOOHUIULOXIWVOLYHQOLJW NDS 0% 6N\GGDGQDWXU 5LNVLQWUHVVHPHGKlQV\QWLOOQDWXU RFKNXOWXUYlUGHQHQOLJW NDS 0% 6N\GGDGQDWXU 9lUOGVDUY,QIRUPDWLRQ %HVNULYQLQJ 3ODQHQVSnYHUNDQ %HVNULYSODQHQVSnYHUNDQSnGHRYDQEHVNULYQDNXOWXUYlUGHQD %HVNULYQLQJ Planens genomförande innebär att byggnadens funktion som mötesplats går förlorad och att planområdet får en mer privat karaktär då byggnaden görs om till bostäder.

150 %HG PQLQJDYSnYHUNDQ.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnNXOWXUYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnNXOWXUYlUGHQ" 1HM.RPPHQWDU Byggnaden är inte i bruk idag och riskerar att förvanskas om den fortsätter att stå oanvänd. Genom att göra om byggnaden till bostadshus får byggnaden en ny funktion vilket ökar möjligheten att den bevaras inför framtiden. Genom att byggnadens volym och funktionalistiska linjer avses bevaras kommer det gå att se spår av dess tidigare funktion som samlingslokal och viktig mötesplats i Tyringe. +lqylvqlqjwlooelodjdli URUGQLQJ RPPLOM NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJDU %LODJD GRFK FVDPW D E G H %LODJD D F H J 0LOM DVSHNWHUL NDS S 0%VRPEHU UV %HE\JJHOVH IRUQ RFKNXOWXUOlPQLQJDURFKDQQDWNXOWXUDUY ODQGVNDS 1DWXUYlUGHQ,EHG PQLQJHQVNDVlUVNLOWSODWVHQVEHW\GHOVHRFKNlQVOLJKHWEHDNWDV PHGVlUVNLOGKlQV\Q WLOOQDWXUYlUGHQ &KHFNOLVWDQE UXWYHFNODVDYHOOHUWLOOVDPPDQVPHGVDNNXQQLJLQRPHNRORJL %HVNULYI UHNRPVWHQDYQDWXUYlUGHQLGHRPUnGHQVRPNDQDQWDVNRPPDDWWSnYHUNDVDYSODQHQ 9lUGHIXOODQDWXUW\SHUHOOHUVSULGQLQJVVDPEDQGPHOODQGHVVD 1DWXUW\SHUHQOLJWKDELWDWGLUHNWLYHW /LVWD YHUQDWXUW\SHULKDELWDWGLUHNWLYHWVELODJD $UWHU QDWXUW\SHULKDELWDWGLUHNWLYHW 6N\GGDGQDWXU 2PUnGHQHQOLJW6NRJVVW\UHOVHQVQ\FNHOELRWRSVLQYHQWHULQJHOOHUREMHNWPHGK JWQDWXUYlUGH 6NRJHQVSlUORU 6N\GGDGQDWXU 2PUnGHQHQOLJW1DWXUYnUGVYHUNHWVP\UVN\GGVSODQHOOHUQDWLRQDOSDUNVSODQ 6N\GGDGQDWXU 2PUnGHQHQOLJWlQJV RFKEHWHVPDUNVLQYHQWHULQJHQ 6N\GGDGQDWXU 9lUGHIXOODYDWWHQLHQOLJKHWPHG/HYDQGHVM DURFKYDWWHQGUDJ,QIRUPDWLRQ 6N\GGDGQDWXU 9LNWLJDVSULGQLQJVVDPEDQGPHOODQGHQDWXUW\SHUVRPI UHNRPPHU 9lUGHIXOODDUWHUHOOHUVSULGQLQJVVDPEDQGI UGHVVD 9lUGHIXOODInJHODUWHU,6YHULJHUHJHOEXQGHWI UHNRPPDQGHInJHODUWHU>IUnQELODJD L )njhogluhnwlyhw@i UYLOND6lUVNLOGDVN\GGVRPUnGHQVNDOODYVlWWDV 9lUGHIXOODYl[W GMXU HOOHUVYDPSDUWHU /LVWD YHUDUWHULKDELWDWGLUHNWLYHWVELODJD VRP I UHNRPPHUL6YHULJH $UWHU QDWXUW\SHULKDELWDWGLUHNWLYHW±%HYDUDQGHVWDWXVL6YHULJH ) ULGO\VWDYl[W GMXU HOOHUVYDPSDUWHU $UWVN\GGVI URUGQLQJHQ ) RUWSODQWQLQJVRPUnGHQHOOHUYLORSODWVHUI UIULGO\VWDGMXU $UWVN\GGVI URUGQLQJHQ 1\FNHOEHJUHSSVDPWIRUWSODQWQLQJV YLOR RFK YHUYLQWULQJVRPUnGHQ 5 GOLVWDGHYl[W GMXU HOOHUVYDPSDUWHU $UW'DWDEDQNHQ 9LNWLJDVSULGQLQJVVDPEDQGI UGHDUWHUVRPI UHNRPPHU %HVNULYQLQJ

151 %HVNULYI UHNRPVWHQDYVN\GGDGHRFKXWSHNDGHREMHNWHOOHURPUnGHQVRPNDQDQWDVNRPPDDWW SnYHUNDVDYSODQHQPHGDYVHHQGHSnGHWVN\GGDGHHOOHUXWSHNDGHQDWXUYlUGHW 1DWLRQDOSDUNHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU 1DWXUUHVHUYDW 1DWXUYnUGVRPUnGHHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU.XOWXUUHVHUYDWHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU 1DWXUPLQQHHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU 1DWXUD HQOLJW NDS 0% ) UWHFNQLQJ YHURPUnGHQ 6N\GGDGQDWXU %LRWRSVN\GGVRPUnGHHQOLJW NDS 0% YULJWRFKVNRJOLJWELRWRSVN\GGL6N\GGDGQDWXU * HQHUHOOWELRWRSVN\GGHQOLJW NDS 0% I UWHFNQLQJL6)6 ELODJD ' MXU RFKYl[WVN\GGVRPUnGHHQOLJW NDS 0% 6N\GGDGQDWXU 6WUDQGVN\GGVRPUnGHHQOLJW NDS 0% 1DWXUYnUGVDYWDOHQOLJW NDS -%,QIRUPDWLRQ; 5LNWOLQMHUQDWXUYnUGVYHUNHW 6N\GGDGQDWXU 6WRUDRSnYHUNDGHRPUnGHQHQOLJW NDS 0% VNDUHGRYLVDVL YHUVLNWVSODQ ( NRORJLVNWNlQVOLJDRPUnGHQHQOLJW NDS 0%,QIRUPDWLRQ VNDUHGRYLVDVL YHUVLNWVSODQ /DQGVNDSVELOGVN\GGVRPUnGH,QIRUPDWLRQ 6N\GGDGQDWXU 5LNVLQWUHVVHI UQDWXUYnUG NXOWXUPLOM YnUGHOOHUIULOXIWVOLYHQOLJW NDS 0% 6N\GGDGQDWXU 5LNVLQWUHVVHPHGKlQV\QWLOOQDWXU RFKNXOWXUYlUGHQHQOLJW NDS 0% 6N\GGDGQDWXU 9lUOGVDUY,QIRUPDWLRQ %LRVIlUVRPUnGHQ,QIRUPDWLRQ 6N\GGDGQDWXU 9nWPDUNVRPUnGHQHQOLJWUDPVDUNRQYHQWLRQHQ,QIRUPDWLRQ 5$06$5 RPUnGHQL6N\GGDGQDWXU 6N\GGDGHPDULQDRPUnGHQHQOLJW263$5,QIRUPDWLRQ 6N\GGDGQDWXU 6N\GGDGHPDULQDRPUnGHQHQOLJW+(/&20,QIRUPDWLRQ %63$ RPUnGHQL6N\GGDGQDWXU 1DWXUYnUGVSURJUDP NODVV HOOHU XWDQI UWlWRUWHUQD 6WRURPUnGHQLQDWXUYnUGVSURJUDPPHW * U QSODQHU.ODVV RPUnGHLWlWRUWHUQD.ODVV RPUnGHQDQJHVLDUEHWVPDWHULDOHWWLOO *U QSODQHQI U+lVVOHKROPVVWDG NDUWXQGHUODJNRPPHULZHEENDUWDQ %HVNULYQLQJ 3ODQHQVSnYHUNDQ %HVNULYSODQHQVSnYHUNDQSnGHRYDQEHVNULYQDQDWXUYlUGHQD %HVNULYQLQJ Vegetation inom Såningsmannen 11 består huvudsakligen av mindre plantering och några få större träd, och naturvärden bedöms som låga inom planområdet. Viss vegetation kommer troligtvis att bestå efter planens genomförande och ny vegetation kommer att tillföras då utemiljöer anläggs runt byggnaden. %HG PQLQJDYSnYHUNDQ.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnQDWXUYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnQDWXUYlUGHQ" 1HM.RPPHQWDU Planens genomförande bedöms inte medföra påverkan på gällande naturvärden. +lqylvqlqjwlooelodjdli URUGQLQJ RPPLOM NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJDU %LODJD GRFK FVDPW D E G H %LODJD D F H J

152 0LOM DVSHNWHUL NDS S 0%VRPEHU UV %LRORJLVNPnQJIDOG GMXUOLY Yl[WOLY PDUN YDWWHQ ODQGVNDS

153 6RFLDODYlUGHQ,EHG PQLQJHQVNDVlUVNLOWSODWVHQVEHW\GHOVHRFKNlQVOLJKHWEHDNWDV PHGVlUVNLOGKlQV\Q WLOOVRFLDODYlUGHQ &KHFNOLVWDQE UXWYHFNODVDYHOOHUWLOOVDPPDQVPHGVDNNXQQLJLQRP H[HPSHOYLVIULOXIWVOLY UHNUHDWLRQ SDUNHU JU QRPUnGHQRFKQlULQJVOLY %HVNULYI UHNRPVWHQDYVRFLDODYlUGHQLGHRPUnGHQVRPNDQDQWDVNRPPDDWWSnYHUNDVDYSODQHQ 3DUNHURFKDQGUDJU QRPUnGHQLQRPHOOHULQlUDDQVOXWQLQJWLOORPUnGHQPHGVDPPDQKnOOHQ EHE\JJHOVH WlWRUWV HOOHUERVWDGVQlUDQDWXU NDS 3%/ /lpsoljdsodwvhui UOHN PRWLRQRFKDQQDQXWHYLVWHOVH NDS 3%/ W H[ EDGSODWVHU VNLGEDFNDU OHNSODWVHU ULGVWLJDU F\NHOOHGHU VNLGVSnU PRWLRQVVSnU YDQGULQJVOHGHU MDNWRFK ILVNH RULHQWHULQJ VNRJVPXOOH VFRXWLQJRFKNOlWWULQJ 7LOOUlFNOLJWVWRUIUL\WDVRPlUOlPSOLJI UOHNRFKDQQDQXWHYLVWHOVH NDS 3%/ 7\VWDRPUnGHQ 7XULVWGHVWLQDWLRQHU 0 WHVSODWVHU 6RFLDODYlUGHQVRPXSSPlUNVDPPDWVDYEUXNDUHHOOHUDOOPlQKHW %HVNULYQLQJ Byggnaden har tidigare använts som samlingslokal. %HVNULYI UHNRPVWHQDYVN\GGDGHRFKXWSHNDGHREMHNWHOOHURPUnGHQVRPNDQDQWDVNRPPDDWW SnYHUNDVDYSODQHQPHGDYVHHQGHSnGHWVN\GGDGHHOOHUXWSHNDGHVRFLDODYlUGHW 1DWLRQDOSDUNHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU 1DWXUUHVHUYDW 1DWXUYnUGVRPUnGHHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU.XOWXUUHVHUYDWHQOLJW NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU 6WUDQGVN\GGVRPUnGHHQOLJW NDS 0% 1DWXUYnUGVDYWDOHQOLJW NDS -%,QIRUPDWLRQ; 5LNWOLQMHUQDWXUYnUGVYHUNHW 6N\GGDGQDWXU 6WRUDRSnYHUNDGHRPUnGHQHQOLJW NDS 0% VNDUHGRYLVDVL YHUVLNWVSODQ /DQGVNDSVELOGVN\GGVRPUnGH,QIRUPDWLRQ 6N\GGDGQDWXU 5LNVLQWUHVVHI UQDWXUYnUG NXOWXUPLOM YnUGHOOHUIULOXIWVOLYHQOLJW NDS 0% 6N\GGDGQDWXU 5LNVLQWUHVVHPHGKlQV\QWLOOQDWXU RFKNXOWXUYlUGHQHQOLJW NDS 0% 6N\GGDGQDWXU 9lUOGVDUY,QIRUPDWLRQ %LRVIlUVRPUnGHQ,QIRUPDWLRQ 6N\GGDGQDWXU %HVNULYQLQJ 3ODQHQVSnYHUNDQ %HVNULYSODQHQVSnYHUNDQSnGHRYDQEHVNULYQDVRFLDODYlUGHQD %HVNULYQLQJ Genom planens genomförande ändras markanvändningen inom området från Samlingslokal till Bostäder. %HG PQLQJDYSnYHUNDQ

154 .DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnVRFLDODYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnVRFLDODYlUGHQ" 1HM.RPPHQWDU Byggnaden används inte längre som samlingslokal och har ingen funktion som mötesplats. Planens genomförande bedöms inte medföra en påverkan på sociala värden. +lqylvqlqjwlooelodjdli URUGQLQJ RPPLOM NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJDU %LODJD GRFK D FVDPW D E G H %LODJD D F H J 0LOM DVSHNWHUL NDS S 0%VRPEHU UV %HIRONQLQJ ODQGVNDS

155 0DWHULHOODYlUGHQ,EHG PQLQJHQVNDVlUVNLOWSODWVHQVEHW\GHOVHRFKNlQVOLJKHWEHDNWDV PHGVlUVNLOGKlQV\Q WLOOPDWHULHOODYlUGHQ &KHFNOLVWDQE UXWYHFNODVDYHOOHUWLOOVDPPDQVPHGVDNNXQQLJLQRP H[HPSHOYLVPLOM QlULQJVOLYRFKWUDILN %HVNULYI UHNRPVWHQDYPDWHULHOODYlUGHQLGHRPUnGHQVRPNDQDQWDVNRPPDDWWSnYHUNDVDY SODQHQ 1DWXUUHVXUVHUPHGK JUHI UQ\HOVHI UPnJD 6NRJ VNRJVEUXN ) LVNH YLOWRFKRGOLQJ 0DUNWLOOUHQQlULQJ bqjv RFKEHWHVPDUN MRUGEUXN 9LOGDYl[WHURFKGMXU W H[ ElURFKILVN ( QHUJLUHVXUVHU W H[ YDWWHQGUDJ YLQG VRO ) luvnydwwhq \WYDWWHQI UHNRPVWHU 1DWXUUHVXUVHUPHGLQJHQ OnJI UQ\HOVHI UPnJD cnhupdun lyhqso MEDUEHWHVPDUN MRUGEUXN 0LQHUDOHU EHUJDUWHU MRUGDUWHU ( QHUJLUHVXUVHU W H[ WRUY NRO ) luvnydwwhq JUXQGYDWWHQI UHNRPVWHU gyuljdjhrorjlvnduhvxuvhu W H[ ODQGIRUPHU RFKIRVVLO gyuljdpdwhulhoodylughq 5HNUHDWLRQ LGURWW IULOXIWVOLYRFKWXULVP VW UUHDQOlJJQLQJDU ( QHUJLI UV UMQLQJ W H[ DQOlJJQLQJDUI UHQHUJLSURGXNWLRQ HOQlW>VWDPQlW UHJLRQQlW ORNDOWHOQlW WUDQVIRUPDWRU RFKNRSSOLQJVVWDWLRQHU XWODQGVNRSSOLQJDU@ OHGQLQJVQlWI UIMlUUYlUPHRFK IMlUUN\OD JDVOHGQLQJVQlW GULYPHGHOVWDWLRQHUI UEnWRFKELO +lovr RFKVMXNYnUG W H[ VMXNYnUG DSRWHN RPVRUJRPEDUQ IXQNWLRQVKLQGUDGHRFKlOGUH,QIRUPDWLRQRFKNRPPXQLNDWLRQ W H[ WHOHIRQL LQWHUQHW UDGLRNRPPXQLNDWLRQ 9DWWHQRFKDYORSS W H[ UHQLQJVYHUNRFKOHGQLQJVQlWI UYDWWHQ RFKDYORSSVYDWWHQ UHVHUYRDU EUDQGSRVW WU\FNVWHJULQJV RFKSXPSVWDWLRQHU W PQLQJVVWDWLRQHUI UEnW 5HQKnOOQLQJ W H[ GHSRQLHU nwhuylqqlqjvfhqwudohurfknwhuylqqlqjvvwdwlrqhu 6N\GGRFKVlNHUKHW W H[ GRPVWROVYlVHQGHW nnodjduyhunvdpkhw PLOLWlUWI UVYDU NULPLQDOYnUG NXVWEHYDNQLQJ SROLV UlGGQLQJVWMlQVW WXOONRQWUROO JUlQVVN\GGRFKLPPLJUDWLRQVNRQWUROO 7UDQVSRUWHU W H[ ELO MlUQ JnQJ RFKF\NHOYlJ IO\JSODWV KnOOSODWVHURFKVWDWLRQHU IlUMHOlJHQ KDPQ EUR RPODVWQLQJVSXQNWHU SDUNHULQJI UELORFKF\NHO %HVNULYQLQJ %HVNULYI UHNRPVWHQDYVN\GGDGHRFKXWSHNDGHREMHNWHOOHURPUnGHQVRPNDQDQWDVNRPPDDWW SnYHUNDVDYSODQHQPHGDYVHHQGHSnGHWVN\GGDGHHOOHUXWSHNDGHPDWHULHOODYlUGHW 0LOM VN\GGVRPUnGH NDS 0% 2NlQWRPPLOM VN\GGVRPUnGHQI UHNRPPHU 9DWWHQVN\GGVRPUnGH NDS 0% 6)6 6N\GGDGQDWXU -RUG RFKVNRJVEUXN NDS 0% 5LNVLQWUHVVHI UUHQQlULQJ \UNHVILVNHHOOHURGOLQJDYDNYDWLVNDGMXURFKYl[WHU NDS 0% 5LNVLQWUHVVHI UI\QGLJKHWHUDYlPQHQHOOHUPDWHULDO NDS 0% 5LNVLQWUHVVHI UDQOlJJQLQJDUI ULQGXVWULHOOSURGXNWLRQ HQHUJLSURGXNWLRQ HQHUJLGLVWULEXWLRQ NRPPXQLNDWLRQHU YDWWHQI UV UMQLQJHOOHUDYIDOOVKDQWHULQJ NDS 0% 5LNVLQWUHVVHI UWRWDOI UVYDUHW NDS 0% %HVNULYQLQJ

156 3ODQHQVSnYHUNDQ %HVNULYSODQHQVSnYHUNDQSnGHRYDQEHVNULYQDPDWHULHOODYlUGHQD %HVNULYQLQJ Planområdet är redan ianspråktaget av befintlig kyrkobyggnad. %HG PQLQJDYSnYHUNDQ.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnPDWHULHOODYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnPDWHULHOODYlUGHQ" 1HM.RPPHQWDU Planförslaget bedöms därmed inte påverka materiella värden. +lqylvqlqjwlooelodjdli URUGQLQJ RPPLOM NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJDU %LODJD F GRFK D FVDPW D E G H %LODJD D F H J 0LOM DVSHNWHUL NDS S 0%VRPEHU UV %HE\JJHOVH PDUN YDWWHQ PDWHULHOODWLOOJnQJDU

157 (IIHNWHUSnPLOM RFKNOLPDW,EHG PQLQJHQVNDEnGHHIIHNWHULQRPSODQRPUnGHWRFKSODQHQVSRWHQWLHOODHIIHNWHUSn RPJLYQLQJHQEHDNWDV 6YDUD -D RPIUnJHVWlOOQLQJHQEHU UGHWDOMSODQHQRFK 1HM RP IUnJHVWlOOQLQJHQLQWHEHU UVLGHQQDGHWDOMSODQ &KHFNOLVWDQE UI\OODVLWLOOVDPPDQVPHG HOOHU VWlPPDVDYPHG VDNNXQQLJLQRPPLOM RFKNOLPDWIUnJRU 0DUN -$ 1(- )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElULQVWDELOLWHWLPDUN HOOHUGHJHRORJLVND JUXQGI UKnOODQGHQD ULVNI UVNUHG UDVHWF" 1HM )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUI UlQGUDGHVHGLPHQWDWLRQVI UKnOODQGHQ LYDWWHQGUDJ VM " 1HM +DURPUnGHWWLGLJDUHDQYlQWVVRPWLSS XWI\OOQDGVSODWVHOOHUG\OLNW YDUYLGPLOM RFKKlOVRIDUOLJDlPQHQNDQILQQDVODJUDGHLPDUNHQ" 6H PLOM NRQWRUHWVDUNLY,EODQGILQQVGHWlYHQEHKRYDYDWWVWlPPDDY PHGSHUVRQHUPHGJRGORNDONlQQHGRP W H[ QlUERHQGHHOOHUWLGLJDUH DQVWlOOGD 1HM +DUGHWWLGLJDUHEHGULYLWVQnJRQPLOM IDUOLJYHUNVDPKHWLQRP SODQRPUnGHW HOOHULQlURPUnGHW VRPNDQKDRUVDNDW PDUNI URUHQLQJDU" 6H0LOM NDUWDQ ODJHU SRW I URUHQDGHRPUnGHQ RFKPLOM NRQWRUHWVDUNLY,EODQGILQQVGHWlYHQEHKRYDYDWWVWlPPD DYPHGSHUVRQHUPHGJRGORNDONlQQHGRP W H[ QlUERHQGHHOOHU WLGLJDUHDQVWlOOGD 1HM %HVNULYQLQJ 2. /XIWRFK NOLPDW -$ 1(- )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUYlVHQWOLJDOXIWXWVOlSSHOOHUI UVlPULQJ DYOXIWNYDOLWpQ" 1HM )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElU NDGHXWVOlSSDYYl[WKXVJDVHU" W H[ NQLQJDYIRUGRQVWUDILNHQ NQLQJDYELOEHURHQGH H[WHUQHWDEOHULQJDU 1HM )LQQVGHWULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUI UlQGULQJDUSnPLNURNOLPDWHW OXIWIXNWLJKHW WHPSHUDWXU VNXJJQLQJ Nej %HVNULYQLQJ 9DWWHQ Föreslagna byggnadshöjder skiljer sig inte nämnvärt från befintlig bebyggelse. Vegetationsbeståndet inom planområdet kommer troligtvis att förändras i och med planens genomförande men bedöms inte innebära någon större förändring av mikroklimatet inom fastigheten. )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUI UlQGULQJDYJUXQGYDWWHQ HOOHU -$ 1(- 1HM

158 \WYDWWHQNYDOLWpQ WH[SODFHULQJDYI URUHQDQGHYHUNVDPKHWHUHOOHU VWRUDKnUGJMRUGD\WRUYLGYDWWHQGUDJHOOHUPHGSnYHUNDQSn GDJYDWWHQQlWHW " )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUI UlQGULQJDYIO GHVULNWQLQJHQI U JUXQGYDWWQHW" 1HM )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUI UlQGUDGHLQILOWUDWLRQVI UKnOODQGHQ DYULQQLQJHOOHUGUlQHULQJVP QVWHUPHGULVNI U YHUVYlPQLQJ XWWRUNQLQJ" 1HM )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUI UlQGUDWIO GHHOOHUVWU PI UKnOODQGHQ LQnJRWYDWWHQGUDJ VM " 1HM %HVNULYQLQJ 0LOM NYDOLWHWV QRUPHU -$ 1(-,QQHElUSODQI UVODJHWDWWPLOM NYDOLWHWVQRUPHUULVNHUDUDWW YHUVNULGDV I UI URUHQLQJDULXWRPKXVOXIW 6)6,QIRUPDWLRQ %HVOXWDGHHOOHUI UHVODJQDnWJlUGVSURJUDP gyhuvnulgdqghqdy PLOM NYDOLWHWVQRUPHUQD 1HM,QQHElUSODQI UVODJHWDWWPLOM NYDOLWHWVQRUPHUULVNHUDUDWW YHUVNULGDV I UEXOOHU"(6)6 cwjlugvsurjudpi URPJLYQLQJVEXOOHU Trafikverkets åtgärdsprogram enligt förordning om omgivningsbuller) 1HM,QQHElUSODQI UVODJHWDWWPLOM NYDOLWHWVQRUPHUULVNHUDUDWW YHUVNULGDV I U\WYDWWHQ"(9,66 VHVWDWXVNODVVQLQJ 1HM,QQHElUSODQI UVODJHWDWWPLOM NYDOLWHWVQRUPHUULVNHUDUDWW YHUVNULGDV I UJUXQGYDWWHQ"(9,66 VHVWDWXVNODVVQLQJ) (ligger det inom vattenreservoar, är det en förorenande verksamhet) 1HM,QQHElUSODQI UVODJHWDWWPLOM NYDOLWHWVQRUPHUULVNHUDUDWW YHUVNULGDV I UILVN RFKPXVVHOYDWWHQ 9,66 VHVWDWXVNODVVQLQJ 1HM %HVNULYQLQJ %HG PQLQJDYSnYHUNDQ.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnPLOM RFKNOLPDW" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydande SnYHUNDQSnPLOM RFKNOLPDW" 1HM.RPPHQWDU Planområdet är litet (ca 850 m2) och planens genomförande innebär endast att befintlig samlingslokal inom kvartersmark görs om till bostäder. Planförslaget bedöms därmed inte innebära någon större påverkan på miljö och klimat.

159 (IIHNWHUSnKlOVDRFKVlNHUKHW,EHG PQLQJHQVNDEnGHHIIHNWHULQRPSODQRPUnGHWRFKSODQHQVSnYHUNDQSn RPJLYQLQJHQEHDNWDV &KHFNOLVWDQE UI\OODVLWLOOVDPPDQVPHG HOOHUVWlPPDVDYPHG VDNNXQQLJLQRPPLOM RFKKlOVRVN\GGVDPWUlGGQLQJVWMlQVW 6W UQLQJDU EXOOHU XWVOlSS YLEUDWLRQHU OMXVRFKVNDUSW VNHQ OXNW -$ 1(- )LQQVULVNDWWSODQHQOHGHUWLOODWWPlQQLVNRUXWVlWWVI U WUDILNEXOOHU YHUULNWYlUGHQDLWUDILNEXOOHUI URUGQLQJHQ" Förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostäder). -D )LQQVULVNDWWSODQHQOHGHUWLOODWWPlQQLVNRUXWVlWWVI U LQGXVWUL HOOHUDQQDWYHUNVDPKHWVEXOOHU" (Boverket rapport 2015:21, Naturvårdsverket rapport 6538.) 1HM )LQQVULVNDWWSODQHQLQQHElUQ\DOMXVVNHQVRPNDQYDUD EOlQGDQGH WH[YLGYLQGNUDIWYHUN VWRUDVN\OWDU IRWEROOVSODQHU HOOHUDQGUDLGURWWVDQOlJJQLQJDU " 1HM )LQQVULVNDWWSODQHQLQQHElUULVNI UYLEUDWLRQHU W H[ IUnQ MlUQYlJHQ" 1HM )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUULVNI UOXNW" 1HM )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUULVNI UOXNWHOOHU DOOHUJLIUDPNDOODQGHlPQHQIUnQGMXUKnOOQLQJ" 1HM )LQQVULVNDWWSURMHNWHWLQQHElUDWWPlQQLVNRUXWVlWWVI U UDGRQHOOHUHOHNWURPDJQHWLVNDIlOW" 1HM )LQQVULVNI U YHUVYlPQLQJV SUREOHPDWLNLEHE\JJGPLOM " (se båtnadsområden i GIS, skiktet skyfallskartering i Vattenatlas) -D )LQQVPLOM IDUOLJYHUNVDPKHWLQlURPUnGHWVRPKDUQHJDWLY LQYHUNDQ" 1HM )LQQVULVNDWWSODQHQLQQHElUULVNI UH[SORVLRQ WH[QlUKHW WLOOEHQVLQVWDWLRQ FLVWHUQHUPHGH[SORVLYDlPQHQHWF " 1HM )LQQVPnOSXQNWHOOHUWUDQVSRUWOHGI UIDUOLJWJRGVL QlURPUnGHW".RPPHQWDUHU Järnvägen passerar drygt 70 m söder om planområdet vilket kan innebära en risk för höga trafikbullernivåer. Delar av fastigheten ligger lågt vilket innebär att risk för översvämning av källarvåning kan förekomma vid skyfall.

160 %HG PQLQJDYSnYHUNDQ.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnKlOVDRFKVlNHUKHW".DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydande SnYHUNDQSnKlOVDRFKVlNHUKHW".RPPHQWDU -D 1HM Planens genomförande kan innebära att människor utsetts för trafikbuller från järnväg. Bullerberäkning ska genomföras innan planen ställs ut för granskning. Visar bullerberäkning att gällande riktvärden för trafikbuller överskrids inom planområdet, ska åtgärder genomföras för att reducera bullret till gällande riktvärden. Krav på genomförande av bullerreducerande åtgärder kommer att regleras genom planbestämmelse. Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten med fastigheten är ej ansluten till det kommunala dagvattennätet. I samband med planens genomförande kan ansökan om ny servis göras till Hässleholms vatten. Genom exempelvis pumpning av dagvatten till befintligt dagvattennät kan risk för översvämning undvikas.

161 6DPPDQYlJGEHG PQLQJ 6lUVNLOGDEHVWlPPHOVHU *loohuxqgdqwdjiunqdwwjhqrpi UDPLOM EHG PQLQJ" 1HM *loohunudysndwwjhqrpi UDPLOM EHG PQLQJ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnNXOWXUYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnQDWXUYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnVRFLDODYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnPDWHULHOODYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDbetydandeSnYHUNDQSnPLOM RFKNOLPDW" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDEHW\GDQGHSnYHUNDQSnKlOVDRFKVlNHUKHW" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnNXOWXUYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnQDWXUYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnVRFLDODYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnPDWHULHOODYlUGHQ" 1HM.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnPLOM RFKNOLPDW" 1HM -D %HW\GDQGHPLOM SnYHUNDQ %HG PQLQJ 3nYHUNDQVWRWDOHIIHNW.DQSODQHQDQWDVPHGI UDSnYHUNDQSnKlOVDRFKVlNHUKHW" %HG PQLQJ Planens genomförande kan innebära att människor utsätts för höga trafikbullernivåer. Beräkning av bullernivåer ska genomföras innan planen ställs ut på granskning. Bestämmelse om eventuella bullerreducerande åtgärder kommer att införas i plankartan. Delar av fastigheten ligger lågt vilket innebär att risk för översvämning finns. Genom exempelvis pumpning av dagvatten till kommunalt ledningsnät kan översvämningsrisken undvikas. bughwiruwidudqghrnoduwrpsodqhqndqdqwdvphgi UDEHW\GDQGHPLOM SnYHUNDQE U RPIDWWQLQJHQDYSODQHQVSnYHUNDQIDVWVWlOODVVRPVW GI UGHWVOXWOLJDVWlOOQLQJVWDJDQGHW

162 .DQP MOLJDHIIHNWHUWLOOI OMGDYSODQHQI UDQOHGDDWWDOOPlQKHWHQVEHKRYDYLQIRUPDWLRQlU EHW\GDQGH" %HVNULYQLQJ Nej 3ODQHQVNDUDNWlULVWLVNDHJHQVNDSHUPnVWHEHDNWDV VlUVNLOWSODQHQVRPIDWWQLQJ %HVNULYQLQJ Planområdet är litet, ca 850 m2, och innebär endast att befintlig byggnad görs om till bostadshus. 3ODQHQVNDUDNWlULVWLVNDHJHQVNDSHUVNDEHDNWDV VlUVNLOWSODQHQVI UHQLQJPHGDQGUDSODQHU" %HVNULYQLQJ Planförslaget innebär en förtätning av bostäder i ett stationsnära läge vilket överensstämmer med översiktsplanens intentioner.,ylonhqxwvwulfnqlqjkdusodqhqehw\ghovhi UDQGUDSODQHUVPLOM SnYHUNDQ" %HVNULYQLQJ Planförslaget bedöms inte innebära någon förändring för andra planers miljöpåverkan.,ylonhqxwvwulfnqlqjkdusodqhqehw\ghovhi UJHQRPI UDQGHDYJHPHQVNDSHQVPLOM ODJVWLIWQLQJ" %HVNULYQLQJ Planområdet ligger inte inom eller i närheten av Natura 2000-område. 0RWLYHUDWVWlOOQLQJVWDJDQGH Detaljplanen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan. Skälet till bedömningen är att planområdet redan är ianspråktaget av befintlig kyrkobyggnad, att planområdet är litet och att föreslagen markanvändning ej bedöms påverka intilliggande bostäder. Byggnaden är inte i bruk idag och riskerar att förvanskas om den fortsätter att stå oanvänd. Genom att bostäder tillåts inom byggnaden finns det goda förutsättningar att den kan bevaras, samtidigt som det innebär en kvalitetshöjning av området vilket gynnar intilliggande fastigheter. Planförslaget överensstämmer med översiktsplanens intentioner, omfattas inte av riksintressen och miljökvalitetsnormer påverkas ej. Trafikbullernivåer kan vara höga inom området. Genom att införa bestämmelse om att eventuella bullerreducerande åtgärder bedöms planförslaget inte innebära någon risk för människors hälsa och säkerhet. +lqylvqlqjwlooelodjdli URUGQLQJ RPPLOM NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJDU %LODJD D EVDPW F %LODJD D E HVDPW E +DQWHULQJRFKPHGYHUNDQGHWMlQVWHPlQ Behovsbedömningen har genomförts av kommunens sakkunniga tjänstemän utifrån tillgängligt kunskapsunderlag. Följande tjänstemän har varit delaktiga under arbetet: Joakim Axelsson (planarkitekt) och Sherif Hosny (planarkitekt). Följande konsulter har varit delaktiga under arbetet: Gustav Karnell, planarkitekt Sigma Civil AB. Vid bedömningen av om genomförandet av en detaljplan ska antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kommunen ge den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter

163 som berörs av detaljplanen tillfälle att yttra sig i enlighet med 6 mkb-förordningen. Samråd sker med Länsstyrelsen i samband med framtagande av detaljplanen. Kommunens bedömning i frågan om en detaljplan kan antas med föra en betydande miljöpåverkan ska, enligt 6 mkb-förordningen, göras tillgängligt för allmänheten. Det krav uppfylls genom att behovsbedömningen tillgängliggörs i samband med plansamrådet för detaljplanen. 5HIHUHQVHU Boverket (2006). Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen en vägledning. Boverket. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 2014:24) Kulturmiljölagen (1988:950) (SFS 2014:694) Jordabalk (1970:994) (SFS 2015:419) Miljöbalken (1998:808) (SFS 2014:713) Naturvårdsverket (2009). Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program. Utgåva 1. Naturvårdsverket. NFS 2009:1. Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]. Naturvårdverkets författningssamling. Plan- och bygglagen (2010:900) (SFS 2014:477) Proposition 2003/04:116

164 Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Hässleholm - Byggnadsnämnden - Brevlåda den 18 januari :26 För ev. yttrande/kännedom - Detaljplan för Såningsmannen 11 m.fl., Tyringe, Hässleholms kommun - samråd MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN INFORMERAR Samråd Detaljplan för Såningsmannen 11 m.fl., Tyringe, Hässleholms kommun (BN ) finns utställd för samråd. Synpunkter ska ha inkommit till byggnadsnamnden@hassleholm.se senast den 8 februari Detaljplanen handläggs i detta fall med standardförfarande, vilket innebär samråd följt av granskning och därefter antagande. Planhandlingarna finns tillgängliga på: - Upplysningar om planförslaget lämnas av planarkitekt Sherif Hosny, tel sherif.hosny@hassleholm.se Med vänlig hälsning Anna Nordström Plankoordinator Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Tfn/mobil: Anna.Nordstrom@hassleholm.se Hässleholms kommun Hässleholm

165 TJÄNSTESKRIVELSE REVIDERAD Datum Diarienummer KLK 2019/111 Handläggare Kommunjurist Magnus Gjerstad Kansliavdelningen Förslag till riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta föreliggande förslag till Riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun med den ändringen att meningen När verksamheten är stängd kan den användas av besökande under rubriken Förskole gårdar stryks. Beskrivning av ärendet Tekniska nämnden har tagit fram ett förslag till Riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun. Dokumentet syftar till att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig lokalförsörjning i kommunen. Kommunens verksamheter ska arbeta med lokalförsörjning efter en enhetlig strategi och skapa en samsyn i dessa frågor. Föreliggande förslag har föregåtts av ett remissförfarande, varvid samtliga kommunens nämnder getts tillfälle att inkomma med synpunkter över ett utkast till förslag. Utkastet har därefter justerats mot bakgrund av lämnade synpunkter. Kommunledningsförvaltningen bedömer att föreliggande förslag kan antas med den ändringen att meningen När verksamheten är stängd kan den användas av besökande under rubriken Förskole gårdar stryks. Kommunledningsförvaltningen Elisabeth Aidemark Avdelningschef Magnus Gjerstad Kommunjurist Kommunledningskontoret / Kansliavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: 1(1)

166 Tekniska nämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Svar på synpunkter av remissbehandling riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun Dnr: TF 2018/1885 Beslut Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun. Inkomna synpunkter till Tekniska nämnden har beaktats. En del av synpunkter som bidrar till att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig lokalförsörjning i Hässleholms kommun har tagits in i riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun. Yrkande Samtliga ledamöter i tekniska nämnden yrkar bifall till liggande förslag. Beskrivning av ärendet Tekniska nämnden skickade ärendet TN 2018/1176 på remiss till övriga nämnder i Hässleholms kommun. Sex nämnder har svarat på remissen. Alla inkomna synpunkter har beaktats. Syfte med riktlinjerna för lokalförsörjning i Hässleholms kommun är att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig lokalförsörjning i Hässleholms kommun. Dokumentet är övergripande och ändamålet med dokumentet är inte att fördjupa sig i alla frågor som berör kommunens lokalförsörjning utan dessa riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun är ett förslag som har enhetlig struktur och en tydlig tillvägagångssätt gällande kommunens lokalförsörjningsplanering. Ärendets tidigare behandling Tekniska nämndens arbetsutskott beslutade , 196, följande: Föreslå tekniska nämnden föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun. Inkomna synpunkter till Tekniska nämnden har beaktats. En del av synpunkter som bidrar till att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig lokalförsörjning i Hässleholms kommun har tagits in i riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17 (26)

167 Tekniska nämnden Protokoll Sammanträdesdatum: kommun. Sänt till: Samtliga nämnder Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18 (26)

168 Riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun Underrubrik

169 Innehållsförteckning I - Riktlinjer för lokalförsörjning... 2 Inledning... 2 Utgångspunkter för god lokalförsörjning i Hässleholm kommun... 2 Helhetssyn... 2 God ekonomisk hushållning... 3 Ansvar och roller... 3 Kommunfullmäktige... 3 Kommunstyrelsen... 3 Övriga nämnder... 3 Tekniska nämnden... 3 Strategisk lokalförsörjningsgrupp... 4 Förvaltningarnas lokalsamordnare eller motsvarande funktion... 5 Fastighetsstrateg... 5 Hässleholms kommuns hyresmodell... 5 Lokalbanken... 5 II - Riktvärden och kvalitetskrav... 6 Riktvärden... 6 Nybyggnation förskolor... 6 Förskole gårdar... 7 Grundskolor... 7 Skolgårdar... 7 Nybyggnation särskilda boende för äldre... 7 Kvalitetskrav... 8 Effektivitet och flexibilitet... 8 Ekologisk hållbarhet... 8 Tillgänglighet... 8 Konstnärlig utsmyckning... 8 III-Beskrivning av lokalförsörjningsprocessen... 8 Lokalförsörjningsprocess

170 1 (13) 1. Lokalbehovsplan Lokalförsörjningsplan Beslut om budget Programarbete och framtagande av hyresavtal Beslut om genomförande och godkännande av hyresavtal Projektering och produktion Uppföljning/Slutredovisning Lokalförsörjningsprocess för mindre lokalanpassningar Framtagande av beslutsunderlag Förslag till tilläggsavtal Godkännande och beställning Genomförande Hyrespåverkan Diarienummer: TF 2018/1885 Fastställt den: [Ange datum] Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunstyrelse För uppföljning ansvarar: Kommunstyrelse Dokumentet gäller för: Samtliga nämnder Giltighetsperiod: [Ange start och slutdatum eller tillsvidare] Ersätter: [Ange dokumentnamn] Kommunal författningssamling: [Ange författningsförsamling] Antagen: [Ange datum]

171 2 (13) I - Riktlinjer för lokalförsörjning 1 Inledning Detta dokument syftar till att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig lokalförsörjning i Hässleholms kommun. Kommunens verksamheter ska arbeta med lokalförsörjning efter en enhetlig strategi och skapa en samsyn i dessa frågor. I första delen beskrivs de strategiska och styrande utgångspunkterna för kommunens lokalförsörjning inklusive ansvar och roller. I andra delen beskrivs de riktvärden och kvalitetskrav som ska gälla vid planeringen. Den tredje delen beskriver Hässleholm kommuns lokalförsörjningsprocess med arbetssättet och ansvar. Detta dokument omfattar alla nämnder. Vissa verksamhetsbehov kommer att lösas av att en extern huvudman bedriver verksamhet, antingen på uppdrag av en kommunal nämnd eller som huvudman. En extern verksamhetsutövare som ansvarar för sina egna lokaler omfattas inte av kommunens principer för lokalförsörjning. Utgångspunkter för god lokalförsörjning i Hässleholm kommun Helhetssyn En effektiv lokalförsörjning innebär att tillhandahålla verksamhetslokaler som är funktionella, kostnadseffektiva och ta hänsyn till miljömässiga, sociala och samhällsekonomiska aspekter på kort och lång sikt. Nämnderna ska medverka i den långsiktiga och strategiska planeringen av kommunens lokalbestånd. Detta innebär att aktivt söka möjligheter till effektiviseringar i lokalanvändning samt bidra till att föreslagna åtgärder genomförs. Vid förändrat lokalbehov ska utgångspunkten vara att i första hand effektivisera befintliga lokaler, eventuellt genom ombyggnad och tillbyggnad. Lokaler ska så långt det gå samnyttjas av flera verksamheter. Nybyggnation kan ske när det finns ett stadigvarande och långsiktigt behov av nya lokaler och där andra alternativ kan uteslutas. Vid tillfälliga lokalbehov ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt fastighetsbestånd, i andra hand genom extern inhyrning. Riktlinjerna för lokalförsörjning i Hässleholms kommun omfattar lokaler som kommunens verksamheter brukar. Vad som menas med en lokal definieras i Jordabalken (1970:994) i 12 kap. Hyra 1 första, andra och tredje stycket. 1

172 3 (13) God ekonomisk hushållning Kommunen ska äga och hyra väl anpassade lokaler till lägsta möjliga kostnad. Investeringar i lokaler binder kapital och påverkar det ekonomiska utrymmet under lång tid för kommunens nämnder. Den kommunala verksamheten ska bedrivas i för ändamålet lämpliga lokaler och till lägsta möjliga kostnad. Fastigheterna ska underhållas och användas med målsättningen med att bibehålla kapacitet och funktionalitet i syfte att uppnå maximal livslängd och optimal driftsekonomi. Alla kommunens nämnder ska samverka för att arbeta med energieffektivisering för att minska driftkostnader och för att minimera påverkan på miljön. Ansvar och roller Ansvaret gällande lokalförsörjningen delas mellan flera olika instanser inom Hässleholms kommun. Kommunfullmäktige Fastställer Riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen initierar de framtida revideringar av Riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun samt godkänner de reviderade Riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun. Kommunstyrelsen har ansvar att föreslå till kommunfullmäktige styrdokument och arbetssätt som fastställer om hur den långsiktiga strategiska lokalplaneringen ska bedrivas i Hässleholms kommun. För detta ändamål tillsätter kommunstyrelsen en kommunövergripande lokalförsörjningsgrupp, den strategiska lokalförsörjningsgruppen. Kommunstyrelsen har även ansvaret att fastställa mål för fastighetsförvaltning gällande kommunägda byggnader och lokaler. Kommunstyrelsen beslutar även om styrdokument för fastighetsförvaltningen. Övriga nämnder Nämnderna är ansvariga för att lyfta fram sina behov gällande lokaler och att genom samverkan i den strategiska lokalförsörjningsgruppen delta i arbetet kring kommunens strategiska lokalförsörjning. Nämnderna är vidare ansvariga för att en hög nyttjandegrad upprätthålls i de lokaler som nämnden nyttjar. Nämnderna är beställare av nya lokaler och anpassningar av befintliga lokaler. Beställningarna görs av respektive nämnd och kommunens fastighetsstrateg. Detta gäller både om lokalbehovet avses lösas med kommunägda lokaler eller genom inhyrning. Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar för projektbudget, projektgenomförande, fastighetsförvaltning, drift, underhåll och utveckling av det kommunala fastighetsinnehavet. Tekniska nämnden har som uppgift att tillhandahålla verksamhetslokaler till kommunens olika verksamheter.

173 4 (13) Tekniska nämnden ska ansvara för: 1. Att de lokaler som anskaffas genom inhyrning och ny- eller ombyggnad blir yteffektiva och ändamålsenliga. 2. Att en hög effektivitet upprätthålls i förvaltning och drift av fastigheter och lokaler. 3. Att en hög effektivitet vid genomförande av inhyrning samt vid ny och ombyggnad upprätthålls. Sådana förändringar skall präglas av ekonomisk långsiktighet. 4. Att värdet och den tekniska livslängden för kommunens ägda fastigheter upprätthålls till den tid som kommunen har ett behov av byggnaden eller till den tid som finns beslut om att upprätthålla fastighetskapitalet. 5. Att vakansgraden i kommunens lokalinnehav minimeras över tiden i enlighet med kommunens lokalbehov. Detta uppnås med kontinuerlig analys och bedömning för avveckling av lokaler. 6. Att ha ansvaret för fastighetsrelaterade miljönyckeltal med syfte att externt och internt kunna jämföra verksamheten över tid. Nyckeltalen skall tas fram för nybyggnation och förvaltning gällande klimatpåverkan, energieffektivitet och avfallsmängd och väljas med hänsyn till den uppföljning som redan genomförs i kommunen. 7. Att lokalförsörjningen bidrar till uppfyllandet av nämnders, styrelsers och kommunfulmäktiges befintliga inriktningar och målsättningarinom områden som lokalförsörjningen kan påverka. Tekniska nämnden deltar i arbetet kring kommunens lokalförsörjning genom den strategiska lokalförsörjningsgruppen. Med utgångspunkt från beslutade riktvärde och nyckeltal ska tekniska förvaltningen stödja nämnder och övriga förvaltningar med sakkunskap för att uppnå en hög utnyttjandegrad av lokalerna. Strategisk lokalförsörjningsgrupp Strategisk lokalförsörjningsgrupp inrättas och består av fastighetsstrateg, fastighet- och projektchefer, planchef, mark- och exploateringschef, chef för bygg avdelning på SBK, förvaltningarnas kontaktpersoner för lokalfrågor och en ekonom från KLK. Gruppen leds av fastighetsstrateg som ansvarar för att frågorna rapporteras till kommundirektörens ledningsgrupp. Gruppen samverkar med förvaltningschefer och andra viktiga funktioner kring lokalfrågor, adjungeras vid behov. Gruppens uppdrag: 1. Analys av nämndernas lokalbehovsplaner och bedömning av den sannolika lokalutvecklingen inom respektive område. 2. Beställning av utredningar gällande olika alternativa lösningsförslag i ett tidigt skede. 3. Bedöma behov, planstatus, alternativ prioritet utifrån inkomna lokalbehovsplaner. 4. Slutlig prioritering av ärendena i lokalförsörjningsplanen. 5. Ansvarig för framtagandet av kommunens lokalförsörjningsplan. 6. Föreslå mark- och lokalanvändning ur helhetsperspektiv.

174 5 (13) 7. I samråd med förvaltningschef återkalla ett särskilt ärende eller besluta om en utredning, förstudie och översiktlig ekonomisk kalkyl 8. Den strategiska lokalförsörjningsgruppen kan initiera mark- och fastighetsförvärv. Förvaltningarnas lokalsamordnare eller motsvarande funktion Förvaltningarna utser en kontaktperson för lokalfrågor som har i uppgift att ta fram de årliga/fleråriga lokalbehoven. Dessa lokalbehov presenteras i respektive förvaltnings lokalbehovsplan som behandlas och beslutas av respektive nämnd. Lokalsamordnaren tar fram en beskrivning av lokalbehov, inklusive verksamhetens motivering med risker och konsekvenser om förändringen inte genomförs. Detta gäller samtliga ärenden i lokalbehovsplanen. Lokalsamordnaren skall samråda kring lokalbehovsplanen med den strategiska lokalförsörjningsgruppen innan behovsplanen behandlas i respektive nämnd. Fastighetsstrateg Fastighetsstrategen har i uppdrag att arbeta långsiktigt med kommunens lokalförsörjning kopplat till verksamhetsutveckling, uppsatta mål och demografiska förändringar. I uppdraget ingår även rollen att fungera som strategisk rådgivare åt förvaltningarna i lokalfrågor. Fastighetsstrategen ska ha yttrandemöjlighet kring alla nya hyresavtal samt förändringar av befintliga hyresavtal innan dessa blir godkända av verksamhetsnämnder och tekniska nämnden. Fastighetsstrategen samordnar och redovisar lokalförsörjningsplanen tillsammans med investerings- och driftbudget till budgetberedningen. Fastighetsstrategen ska samordna och i vissa fall ta fram beslutsunderlag och initiera politisk behandling gällande fastighetsrelaterade frågor. Fastighetsstrategen ska medverka i tidiga skeden i stadsbyggnads- och planprocesser. Hässleholms kommuns hyresmodell Regler för internhyressystemet blev antagna av kommunfullmäktige De ändrade reglerna för internhyressystemet infördes , KS Den kommande revideringen av kommunens interna hyresmodell borde ha ett tydligt mål att utveckla och implementera ny hyresmodell som ska stimulera till ett effektivt utnyttjande av lokalresurserna, upprätthålla konkurrensneutralitet och bidra till en rättvisande fördelning av lokalkostnaderna. Lokalbanken Syftet med lokalbanken är att få kännedom om oanvända lokalresurser inom kommunen och effektivisera lokalutnyttjandet. Tekniska nämnden ansvarar för kommunens lokalbank. Del av lokalen som kan avgränsas, har en separat entré, egen toalett och kan användas av annan verksamhet eller uthyras till extern part kan lämnas till lokalbanken.

175 6 (13) Vid uppsägningen av del av lokal ska framgå huruvida uppsägningen gäller begränsad tid eller tillsvidare. I de fall där uppsägningen gäller en begränsad tid ska det framgå när lokalen önskas återtas. Uppsägningstider för del av lokal är sex (6) månader. Tekniska nämnden äger rätt att prova varje enskild uppsägning, för att säkerställa att lokalen uppfyller kraven för uppsägning. Hyresminskning för del av lokal som lämnas beräknas utifrån schablon per kvadratmeter. Tomställda lokaler redovisas under tekniska nämndens resultat. Om uppsägningen gäller en begränsad tid har tekniska nämnden möjlighet att hyra ut lokalen utan besittningsrätt under den aktuella tiden till lämplig intern eller extern hyresgäst om sådan finns. Samarbete med kultur- och fritidsnämnden ska ske för att se över möjligheten att hyra ut icke uthyrda lokaler enligt timtaxa till föreningar, studiecirklar eller liknande. Om uppsägningen är tillsvidare ska tekniska nämnden bedöma lokalens skick och därigenom utvärdera om lokaler/byggnaden kan hyras ut, rivas eller säljas. Beslutet om att avyttra byggnaden genom försäljning eller rivning ska fattas enligt gällande delegeringsregler. Om byggnaden kommer att behövas i framtiden är det tekniska nämndens ansvar att förvalta fastigheten på ekonomiskt bästa sätt och minimera kommunkoncernens kostnader för dessa lokaler/byggnader. II - Riktvärden och kvalitetskrav Nedan beskrivs riktvärden och kvalitetskrav som ska användas vid planering av lokaler för kommunala verksamheter. Externa huvudmän omfattas inte av dessa riktvärden och kvalitetskrav vid planering av lokaler för verksamhet inom Hässleholms kommun utan utgår från egna program och ramverk. Riktvärden Utöver de krav som ställs i tillämplig lagstiftning, kommunens egna bestämmelser ska utgångspunkten för planering av verksamhetslokaler vara följande: När det gäller nya lokaler för förskola- och skola ska den långsiktiga lokalbehovsplaneringen, framtagen av barn- och utbildningsförvaltningen beaktas. Nybyggnation förskolor LOA-ytor i förskolor bör inte överstiga 9-11 kvm/barn. Personalutrymmen, kontor, städutrymmen och tekniska utrymmen (fläktrum, soprum) ingår inte. Dessa ytor projekteras och dimensioneras mot den verksamhet som ska bedrivas i lokalerna. Det finns uppsatta normer och standarder för dessa utrymmen.

176 7 (13) Förskole gårdar Barnens friyta ska vara tillräcklig för att ge utrymme för barnens lek. Gården ska kunna inhägnas och endast användas av förskolan när verksamheten pågår. När verksamheten är stängd kan den användas av besökande. Barnens utemiljö ska vara hälsofrämjande, tillgänglig och pedagogiskt utformad. Bedömning görs från fall till fall, med hänsyn tagen till olika kommundelar och lägens förutsättningar. Syftet med en bedömning från fall till fall är att uppmuntra till kreativa lösningar med hög kvalitet som utgår från platsen. Bedömningen av storleken på friytan och dess kvalitet ska göras med hänsyn tagen till den faktiska utnyttjandegraden vid givna tillfällen under dagen, då alla verksamhetens barn inte vistas samtidigt på friytan. Även närhet till parker och grönområden ska tas hänsyn till i bedömningen. Grundskolor LOA-ytor i grundskolor bör inte överstiga kvm/elev. Personalutrymmen, kontor, städutrymmen och tekniska utrymmen(fläktrum, soprum) ingår inte. Dessa ytor projekteras och dimensioneras mot den verksamhet som ska bedrivas i lokalerna. Det finns uppsatta normer och standarder för dessa utrymmen. Utformningen av skollokaler ska planeras så att det finns en möjlighet till samutnyttjande och möjlighet att hyra ut matsal och/eller gymnastiksal som är anpassad efter skolans storlek, på kvällstid. Skolgårdar Utemiljön vid skolor ska vara hälsofrämjande, utvecklande och pedagogiska. Utemiljöns friyta innefattar de ytor som elever har tillgång till för lek, rörelse och stilla vistelse. Tillgång till grönska, skugga och undanskymdhet behöver finnas på skolgårdar. Bedömningen av storleken på friytan och dess kvalitet ska göras med hänsyn tagen till den faktiska utnyttjandegraden vid givna tillfällen under dagen, då alla verksamhetens barn inte vistas samtidigt på friytan. Även närhet till parker och grönområden ska tas hänsyn till i bedömningen. Nybyggnation särskilda boende för äldre Ett särskilt boende för äldre bör bestå av fyra till åtta avdelningar med lägenheter i varje avdelning. Detta ger mellan 32 till 80 lägenheter i boendet. En enskild lägenhet bör inte överstiga 35 kvm inklusive hygienutrymme. Total kvadratmeter per boende (exklusive tekniska driftutrymmen och eventuellt tillagningskök) bör inte överstiga 80 kvm/bra för ett boende. Åldres utemiljöer Det ska finnas sittplatser, vattenblänk och grönska likaväl som vyer över aktiva stråk som gångoch cykelvägar, samt promenadslingor med hög tillgänglighet i anslutning till byggnaden.

177 8 (13) Kvalitetskrav För att uppnå effektiva lokaler används följande parametrar som underlag för planering och utvärdering av ny-, om- och tillbyggnads projekt. Effektivitet och flexibilitet Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- och tillbyggnader. För att underlätta vid förändrad verksamhet ska flexibilitet eftersträvas för att skapa möjlighet till enkel konvertering. Lokaler ska så långt det gå samnyttjas av flera verksamheter. Ekologisk hållbarhet I sitt arbete mot en miljömedveten och hållbar utbyggnad av kommunens fastigheter använder sig kommunen av certifieringssystemet Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad), ett miljöklassningssystem som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis. Med tillämpandet av systemet vill kommunen garantera att nyproducerade och renoverade byggnader uppförs på ett ansvarsfullt sätt. En byggnad kan uppnå klassning brons, silver eller guld. Beslutet om vilken nivå ett nybyggnadsprojekt ska uppnå ska följa kommunens riktlinjer inom området. För alla kommunens nya lokaler och större förändringar av befintliga lokaler ska giftfria material väljas och fokus ska vara på att skapa giftfria miljöer. Detta i enighet med gällande svenska standarder och normer inom området. Ekosystemtjänster ska främjas i det kommunala fastighetsinnehavet, till exempel genom att stora träd bevaras och skyddas så långt det är möjligt vid nybyggnation. Ekologisk kompensation i enlighet med skadelindringshierarki är utgångspunkt. All byggnation ska bidra till en hållbar utveckling genom att uppfylla gällande nationella och lokala mål för samhällsutvecklingen. Tillgänglighet Offentliga lokaler dit allmänheten har tillträde ska vara tillgängliga. Vid alla ny-, om- och tillbyggnader av lokaler dit allmänheten har tillträde ska en inventering göras med hänsyn till Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder och ett projektspecifikt åtgärdsprogram ska fastställas. Konstnärlig utsmyckning När så är lämpligt ska konstnärlig utsmyckning av lokaler och utemiljöer göras. III-Beskrivning av lokalförsörjningsprocessen Lokalförsörjningsprocessen beskriver hela processen från tidigt uttryckt behov, via beställning, till färdigställd och anpassad lokal för kommunala verksamheter. Processen används för lokalplanering, nyproduktion, nya inhyrningar och större lokalanpassningar. Här nedan beskrivs stegen i lokalförsörjningsprocessen. Tidplan för lokalförsörjningsprocessen ska synkroniseras med planerings- och uppföljningsprocessen. I lokalförsörjningsprocessen används gemensamma arbetsmallar.

178 9 (13) Lokalförsörjningsprocess 1. Lokalbehovsplan Varje nämnd tar fram och beslutar om sin egen femåriga lokalbehovsplan. Lokalbehovsplaner ska ha en gemensam struktur och denna struktur ska tillämpas av alla nämnder i kommunen. Lokalbehovsplanen ska beskriva nämndens totala lokalbehov på långsikt, vilket även innefattar de behov som kan komma att uppfyllas av en extern huvudman. Tekniska nämnden ska ta fram femårig lokalbehovsplan i form av en förvaltningsplan gällande kommunens hela fastighetsbestånd. Förvaltningsplan innehåller ett handlingsprogram för varje fastighet i beståndet. Handlingsprogrammet för varje fastighet i beståndet ska inneha uppgifter om budget, framtidsmål, analys av föregående period, kommande underhållsbehov, riskanalys, prognoser och nyckeltal för betalningsflöden och kapitalvärden. Nämndernas lokalbehovsprognoser bygger på kommunens officiella befolkningsprognos, beslutad översiktsplan och det gällande bostadsförsörjningsprogrammet. Bostadsbyggandet har stor inverkan på kommunens lokalförsörjning, på både kort och lång sikt. De långsiktiga prognoser som görs i lokalbehovsplaneringen tar hänsyn till den förväntade exploateringen enligt översiktsplanen. Prognosarbete i denna fas ska svara på frågor både vad avser hur stor efterfrågan kommer att bli på kommunal service och när denna efterfrågan kommer att uppstå. Lokalbehoven kan även uppstå på grund av olika myndighetskrav eller med anledning av verksamhetsförändringar som påverkar verksamhetslokaler. Varje ärende som tas i lokalbehovsplanen ska klargöra tidshorisonten för lokalbehovet och upprättas enligt den bifogade blanketten "Behovsbeskrivning - vid behov av lokalförändring", se bilaga 1. Förutom bedömningen om hur längre kommer behovet efter lokalen vara i framtiden ska varje lokalbehovsärende ha klara tidsangivelser om när lokalen/åtgärder förväntas bli genomförda. Verksamhetsnämnderna ska prioritera sina ärenden i lokalbehovsplanen enligt följande ordning: a) prioritet 1 = snarast, b) prioritet 2 = 2-3 år, c) prioritet 3 = 4-5 år. Lokalbehovsplanen revideras årligen och är en del av kommunens lokalförsörjningsplan. 2. Lokalförsörjningsplan Kommunens lokalförsörjningsplan är en femårsplan och revideras årligen och löpande vid behov för att alltid vara aktuell. Under året analyseras erfarenheterna, underlagen ses över, förändringar uppdateras och konsekvenserna belyses inför revideringen av lokalförsörjningsplanen. Planen grundar sig på nämndernas beslutade lokalbehovsplaner och de tidigare fattade besluten gällande kommunens lokalförsörjning.

179 10 (13) Arbetet med lokalförsörjningsplanen bedrivs i projektform och i nära samarbete mellan kommunens nämnder i en tjänstemannagrupp, den strategiska lokalförsörjningsgruppen. Kommunens strategiska lokalförsörjningsgrupp är ansvarig för framtagandet av kommunens lokalförsörjningsplan. Nämnderna deltar i den strategiska lokalförsörjningsgruppen via sina representanter och bidrar med sin kunskap om verksamheten. Strategiska lokalförsörjningsgruppen tar fram och analyserar förslag på olika lösningar som kan finnas, inkluderande transparenta risk- och konsekvensanalyser. Strategiska lokalförsörjningsgruppen bedömer när ett behov är tillräckligt utrett för att tas upp för beslut i lokalförsörjningsplanen. Dessa utredningar blir sedan bilagor till lokalförsörjningsplanen. Fastighetsstrategen koordinerar utredningsarbetet. I lokalförsörjningsplanen anges ett åtgärdsförslag för kommunens lokalförsörjning som både kan innehålla nyinvesteringar, reinvesteringar, avyttringar och inhyrningar. Kommunala investeringar i nybyggnation eller inhyrningar hos extern part görs endast om det löser ett långsiktigt behov som inte kan tillgodoses inom eget bestånd. Innan beslut tas om investering i nybyggnation eller inhyrning ska marknadslösningar övervägas som alternativ om det bedöms vara mer effektivt och för kommunens bästa. Förslaget till lokalförsörjningsplan, för varje verksamhetsområde separat, remitteras ut till respektive nämnd. Nämnderna får tillfälle att yttra sig över förslaget till lokalförsörjningsplan, prioriteringar och förslagen till beslut som föreligger. Efter att nämnderna har yttrat sig gör den strategiska lokalförsörjningsgruppen de nödvändiga justeringar, om dessa behövs, av lokalförsörjningsplanen. Strategiska lokalförsörjningsgruppen gör de slutgiltiga prioriteringar i lokalförsörjningsplanen innan den överlämnas till tekniska förvaltningen som ska ta fram investerings- och driftbudgeten. Detta underlag presenterar sedan fastighetsstrategen till kommunens budgetberedning. Kommunfullmäktige fastställer lokalförsörjningsplanen samtidigt som kommunens budget för kommande år beslutas. 3. Beslut om budget När lokalförsörjningsplanen och budgeten har beslutats och blivit gällande kan nämnderna beställa de beslutade projekten enligt den gällande lokalförsörjningsplanen av tekniska nämnden. Budgetansvar för genomförande av projektet har tekniska nämnden.

180 11 (13) 4. Programarbete och framtagande av hyresavtal 5. Beslut om genomförande och godkännande av hyresavtal Efter att tekniska nämnden har fått en beställning gällande de beslutade projekten startas ett projekt som leds av tekniska förvaltningen. När projektet är bemannat ska ett projektspecifikt lokalprogram tas fram och detta lokalprogram med tillhörande ritningar ska ligga som underlag för hyresavtalsframtagande. Arbete i programskedet ska inkludera representanter från den verksamhetsdrivande nämnden. Det projektspecifika lokalprogrammet ska ta hänsyn till kommunens övergripande riktlinjer, mål och kvalitetskrav.. Det projektspecifika lokalprogrammet med tillhörande ritningar inklusive förslaget till hyresavtal ska godkännas av tekniska nämnden. Lokalprogrammet med tillhörande ritningar inklusive förslaget till hyresavtal ska även godkännas av verksamhetsdrivande nämnd. Tekniska nämnden kan besluta att godkänna det föreslagna hyresavtalet om det ligger inom ramen för den beslutanderätt som kommunfullmäktige delegerat. I annat fall bereder kommunstyrelsen ärendet till kommunfullmäktige som beslutar om genomförandet och godkännande av hyresavtalet. Om det av någon anledning finns behov av att avbryta ett projekt som beställts kan verksamhetsdrivande nämnd tillsammans med tekniska nämnden fatta beslut om detta och ärendet behöver då inte gå vidare till kommunfullmäktige för beslut. 6. Projektering och produktion Projektering och produktion får påbörjas när ett beslut om genomförande är fattat och hyresavtal är godkänt. Detta gäller även externa förhyrningar. Projektet ska följa tidplan som finns i den formella beställningen som följer tidsangivelserna i lokalförsörjningsplanen. Om det under projektering uppkommer kostnader som påverkar projektbudgeten och som överstiger 10 procent eller mer (dock minst 100 tkr) och i samband med det påverkar även det godkända hyresavtalet blir projektet en fråga för kommunstyrelsen /kommunfullmäktige att på nytt besluta om. 7. Uppföljning/Slutredovisning För uppföljning/slutredovisning, tillämpas punkt 6.5 Uppföljning/Slutredovisning i Riktlinjer investeringar, fastställda av kommunfullmäktige den 26 mars 2018.

181 12 (13) Lokalförsörjningsprocess för mindre lokalanpassningar En mindre lokalanpassning är en åtgärd i en redan förhyrd lokal med ett totalt ekonomisk värde på upp till 20 prisbasbelopp för hela kontraktsperioden. Eftersom förändringar i lokaler har påverkan på nämndernas budgetramar är det viktigt att dessa åtgärder är beaktade i lokalförsörjningsplaneringen. Tekniska nämnden ombesörjer beställningen efter att tekniska nämnden har tagit emot beställningen från den verksamhetsnämnden. Dessa åtgärder ska finnas med i kommunens investeringsplan. Ett tilläggsavtal eller en mindre verksamhetsanpassning ska rymmas inom beslutade budgetramar för en verksamhets nämnd. Oförutsedda åtgärder i lokaler som kräver utökade budgetramar för nämnden kan först ske efter beslut om utökad ram från kommunfullmäktige. 1. Framtagande av beslutsunderlag 2. Förslag till tilläggsavtal 3. Godkännande och beställning Förvaltningen, tillsammans med tekniska förvaltningen, tar fram ett beslutsunderlag som strategiska lokalförsörjningsgruppen kan ta ställning till. Underlaget ska utgå från aktuell drift och investeringsbudget för nämnden. Om det blir investeringsbudget eller driftbudget avgörs enligt punkt 3. Grundregler för vad som är en investering i Riktlinjer för investeringar. Behovsunderlag ska innehålla behovsbeskrivning enligt bilaga 1 och en redovisning kring vilka ekonomiska konsekvenser det konkreta förslaget har på nämndens budget. Tekniska förvaltningen tar fram ett förslag på tilläggsavtal. Verksamhetsnämnd granskar tekniska nämndens beslutsunderlag och förslaget till tilläggsavtal. Om förslagen är ekonomisk hållbara, medel finns i nämndens budget och bedöms som nödvändiga godkänns förslaget till tilläggsavtal av nämnden. Efter nämndens godkännande skickar förvaltningen den aktuella beställningen till tekniska förvaltningen 4. Genomförande Tekniska förvaltningen genomför lokalanpassningen i enlighet med mottagen beställning. Om det under projektering uppkommer kostnader som påverkar projektbudgeten och som överstiger den 10 procent eller mer och i samband med det påverkar även det godkända tilläggsavtalet blir projektet en fråga för den beställande nämnd att på nytt besluta om. 5. Hyrespåverkan När anpassningen är färdigställd får verksamhetsnämnd en ökad hyra på lokalen i och med tecknandet av tilläggsavtalet.

182 13 (13) Bilaga 1. Behovsbeskrivning vid behov av lokalförändring

183 Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vx

184 1(3) BILAGA Datum Diarienummer TF 2018/ Handläggare Predrag Amanovic Fastighetsavdelningen Behovsbeskrivning-vid behov av lokalförändring När er verksamhet/förvaltning har behov av att förändra sina lokaler/bygga nytt behöver tekniska förvaltningen en behovsbeskrivning för att på bästa sätt kunna hjälpa er med förslag och kostnadsuppskattning. Ert underlag beskriver ert behov ur verksamhetssynpunkt tekniska förvaltningen hjälper er med förslag på lösningar och kostnadsuppskattning. Önskad lokalförändring ska gå via lokalansvarig inom respektive förvaltning till teknisk förvaltning och sedan när den är bearbetad av tekniska förvaltningen till den strategiska lokalförsörjningsgruppen. Checklista vid behovsbeskrivning Problembeskrivning o Beskriv nuläget, vilken verksamhet bedrivs idag, hur ser lokalerna ut och hur betjänar de verksamheten o Hur ser framtiden ut, redovisa befolkningsstruktur, bostadstillväxt, elevprognoser, politisk tagna beslut och konsekvenser av dessa o Vilka behov är långsiktiga, vad är grundvolymen? o Vilka behov är kortsiktiga eller tidsbegränsade? Tekniska förvaltningen Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, FakturorHLM, Box 140, Hässleholm

185 2(3) Omvärldsanalys o Finns möjlighet till/och/eller förslag på lokalsamordning med annan verksamhet inom egen organisation. o Beskriv de tankar som finns kring samverkan med andra verksamheter såsom andra kommunala förvaltningar eller föreningar. Verksamhetsanalys o Finns det organisationsförändringar, förändringar i arbetssätt och arbetsformer som påverkar verksamheten och vilka följder får det för lokalbehovet. o Jämställdhetsperspektiv jämställdhetsaspekterna ska beaktas vid framtagande av behovsbeskrivning. o I första hand ska alltid verksamhetslösningar utredas innan lokallösningar prövas (t.ex. förändrade gränssnitt mellan förskolelokaler och skollokaler eller målgrupper inom omsorg). Lokalbehovsanalys o Beskriv vilken typ av funktioner och utrymmen som verksamheten kommer att behöva. o Krävs det speciella installationer, inredning eller utrustning för vissa funktioner, ex IT, telefoni, larm, reservkraft. o Hur ser sambanden ut mellan funktionerna, vilken påverkan har dessa funktioner på arbetsmiljön (vilka funktioner bör ligga i anslutning till varandra t.ex.). o Gör en bedömning av personalantal och vilka yrkeskategorier som kommer att nyttja lokalen. Tekniska förvaltningen Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, FakturorHLM, Box 140, Hässleholm

186 3(3) o Vilka behov har verksamheten av parkeringsplatser (anställda, besökare och tjänstefordon), markytor, ladd infrastrukturen, cykelparkeringar mm. o Hur påverkas trafiksituationen. o Finns samband mellan inre funktioner och yttre miljön som bör beaktas. o Kommer lokalen att besökas av allmänheten som ställer krav på tillgänglighet. Riskanalys/konsekvens Vad blir konsekvenserna och vilka problem står ni inför? o om inget görs o vid en verksamhetslösning o vid en långsiktig lokallösning o vid en kortsiktig/flexibel lokallösning Fastighetsavdelningen Predrag Amanovic Tekniska förvaltningen Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, FakturorHLM, Box 140, Hässleholm

187 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer KLK 2018/1006 Handläggare Tillväxtchef Stefan Larsson Tillväxtavdelningen Hässleholms stadsfest 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen beslutar följande: Ansökan om sponsringsbidrag från Hessle City avseende Hässleholms stadsfest avslås. Kommunens medfinansiering av evenemanget Hässleholms stadsfest 2019 sker inom ramen för Hessle Citys verksamhetsbidrag. Sammanfattning Hessle City har ansökt om kr i sponsringsbidrag för Hässleholms stadsfest 2019 (KLK 2018/1006). Hässleholms stadsfest arrangerades för första gång under 2018 och var mycket framgångsrikt och uppskattat av såväl besökande som deltagande restauranger och företag. Det samlade besökarantalet uppskattades till personer. Ansökan om sponsorsbidrag föreslås avslås. Medfinansiering av Hässleholms stadsfest 2019 föreslås ske inom ramen för Hessle Citys verksamhetsbidrag. Beskrivning av ärendet Hässleholms stadsfest arrangerades för första gång år 2018, från fredagen den 24 augusti till lördag den 25 augusti. Genomförandet av arrangemanget var framgångsrikt och mycket uppskattat av såväl besökande som deltagande restauranger och företag. Såväl butiker som restauranger upplevde en merförsäljning. Återkoppling från polis och annan säkerhetspersonal var också positiv. Det samlade besökarantalet uppskattades till personer. Kommunledningskontoret / Tillväxtavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

188 2 (2) Hessle City har för 2019 ansökt om kr i sponsringsbidrag för Hässleholms stadsfest. Tillväxtchefen föreslår att särskilda medel för sponsring av evenemanget Hässleholms stadsfest inte beviljas. Kommunens medfinansiering av Hässleholms stadsfest 2019 sker inom ramen för verksamhetsbidraget. Bilagor Inga Sändlista: Hessle City Tillväxtavdelningen Tillväxtavdelningen Stefan Larsson Tillväxtchef JAV

189 Hässleholms kommun Ansökan om sponsringsbidrag & Uppg~fte~ om -~ö~nden f.e. ( o:~sa~on/forerung...,~ ~ 5 ;?o " r :.:.' ~ f;ri oooooooo ooooo OO O oo ooo Oooooooooooo o;oo garusationsnummer... Q.v..:l dress... M~... S:\.':\..11.~~ ~~-~\!-'.~ 8"i(..... Posta.dress... ~.%.L~.8'.... Konta.k. er ö ].!-L,u.i-\. ~ :. ; ; ; -~ tt~~r.,. ~\,,~\.... ctp å:fs.~{ööc;-;,-;...~... ~~i:: ~ \~... \i\ ~. It :r.: ; E -post....!...~... ~.'?...1:-:.~..~:':1.:.S:~.... Web~plats......~.~;;,;Ui.,..~.\.~,':d:!::r:...~... ~ ~ ~:::~:::e~.'.'._'~f.j.!.;;;_~(~~ "/ n..,...,...,... Uppgifter om arrangemanget/ evenemanget Vilken typ av_,.spen er ansökan, ringa in..ett alternativ Idrott ( Evenemang Kultur Ovrig t.s~';?.'t.b~,.~~?...[fr..~0.$.fe.st..l-:q.f.l Namn p~ a.rrangemanj_et/evenemanget.... Datum eller period...9.\~.q$.f d...~.~q\ ~10.~'1.... ökt bidrag fdo Hässleholms kommun kr... 5.Q:.C:CO:..... ökt b,idrag från annan/ sponsor: Sökt kr. ~C(\.CCO.. \QQ...QOO'..h.~~""' 1,-,.-,,r ~ \J t'lj'\ o.d c'tlt. :.>.. Beskriv~ av arrangemanget/evenem,nget ::-,.p.~-~:-:':".\~... ::..... ~'Jf!e.S..~~-Kf\~~~~~~~~...5.:\~\4s.:.~?,-t...-J~.~.J.lr~~~~~~-~--- 9.~.\'. B.S~~~-~ ---~ -~-~ Mal..5..~f-S:;~~s...~ ~ns~.. ~--;rs;;~.c:~~~---s.l~~--\.~~~f..... ylg,~.,q.~~~---~~ -~~~-~~~... }S!.~.~ ~~.~ -~ ~-+~-~i.... :-R.r....l:Y.J~.1...!-. g~~- - v.)~~':'~:~9-j.~~..y..~.... Oppe_t för allmäohere Ja Nej ~fyllda kriterier.(se riktlinjer för sp!msring) (... '.i.~!'.'.~... :?.l~.n}.~--~~----~, -~~~~ 5.~~-ZA~~--~ --J':'19.-!~~~~.~)~:'1 :x J. : '?.~~.., ;101;~1::~s.~.~. ~~Y.~... -~---~.\s.~~-~ :...5 ~ ~.,S,,.. :...'b af4!~"~~~~<;..~~'5,\~w;~~.-~~t:;~-~tf'b~ \ a...l.({... :h...~...}... < 'J. ~:-:-.~ ~~ Förväntade resultat (.- _ B era.. k nat genereran de gastnatter.... (ange antal)..., )0...Si' F..orvantat...mresan de publik (ange antal)...i ~t::'/'vyl - m? l..i... iil l."''"' U \.A.!... A..L Förväntat besöksantal (ange antal)... /5.C0..0:::-:.2.QQO.C:,.,.... F.. (.ange anta9-1\... orvantat an tal..overna.ttrun~ar z:.; oooo,,, c.-rw:.t. c1 (7wi,(. s.,... Öv.oga forvantade reeultat..... ~p...t... U _... :-:t..... \...~:~ ::':".~\.~Y..1 [.::X.:.C...~. :.i.~~-~-~~~~~f.... (.H., /.i:.~...1.~.lt.i\...,~, 'J;- ~ t... A.k... ~.f4..~.... e '"\....'LY.f...I..~... 1.~...~-~...~ ~~-.,_o.t\ '-:JeSCk.L.. t

190 Hessle FÖR EN LEVANDE STAD! Kompletteringar till ansökan om sponsringsbidrag Hässleholms Stadsfest 2019 Efter succen med Hässleholms Stadsfest 2018 där vi verkligen fick ett kvitto på att denna 2-dagars fest var väldigt efterlängtad och något som behövdes för många, att även vi fick i Hässleholm kan ha fest som vi är stolta över. Mer information finner ni i våran summering som är bifogad i ansökan. Vi på HessleCity vill nu att detta får en fortsättning även 2019 och framåt som på ett sätt lyfter fram staden och kommunen, laddar varumärket "Hässleholm" på ett positivt sätt. Det skall även framöver vara ett öppet event som riktar sig ' till både gammal & ung. HessleCity tar åter på sig rollen som samordnare och verkställare av stadsfesten. Ledorden samverkan och tillsammans för en levande och attraktiv stad skall finnas med i allt arbete. Samarbete skall ske med kommunen och andra aktiva aktörer i staden. Tillsammans skapar vi. Datumen för Hässleholms Stadsfest är satta till aug HessleCity ansöker härmed ett sponsorbidrag på kr ex. moms från Hässleholms Kommun för att kunna samordna, projektleda och genomföra det hela i samverkan med övriga aktörer för en levande stad.

191 Budget: Intäkter: Hässleholms Kommun Sparbanksstiftelsen Övriga sponsorer & HessleCity kr kr kr Totalt: kr Kostnader: Scen & teknik Artister & underhållning Säkerhet, sjukvård & ordning Renhållning & El-teknik mm Marknadsföring Övriga kostnader: Oförutsedda kostnader: kr kr kr kr kr kr kr Totalt: kr Hässleholm Med vänlig hälsning Tommy Nilsson Ordförande i HessleCity Johan Jönsson Centrumledare i HessleCity

192 Summering av Hässleholms Stadsfest 2018 Hässleholms Stadsfest blev en succe som verkligen satte Hässleholm på karta. Vårt mål och syfte med att ställa till med en fest för hässleholmarna med omnejd efter 6 års väntan infriades. Dag 1: Fredag 24/8 Under Fredag 24/8 var det mycket folk som njöt av god mat och dryck. Vi inledde redan under eftermiddagen med barnallsång i Hembygdsparken, en lyckad start torts att vädret ej var med oss. Kvällen inledes med Samir & Viktor som verkligen fyllde Stortorget. Enligt våra beräkningar var det ca personer på torget. Starten kunde inte bli bättre. När väl detta uppträde var slut så fylldes alla stadens restauranger samt att tivoli mm fick sin beskärda del.