Gustaf Vallinder i samspråk med en elev första skoldagen i Stavreskolan 29 augusti Invigningen av skolan var i oktober samma år.

Transkript

1 Gustaf Vallinder i samspråk med en elev första skoldagen i Stavreskolan 29 augusti Invigningen av skolan var i oktober samma år.

2 Folkskolinspektör G. Vallinder lämnar vid läsårets slut sin tjänst vid Trollhättans folkskolor, där han med aldrig sviktande energi arbetat sedan den första januari Han har fått vara med om en enorm utveckling av skolväsendet och på ett sätt har han bildat en epok i skolans historia. Hans tjänst slutar just när den nya skolorganisationen träder i kraft. Man kan alltså tala om "Vallinders tid" som den tid då gamla skolan hade sin största utveckling innan den fick vika för de moderna organisationsformerna. Vallinders uppgift har varit skolledarens, men hans största intresse var undervisning, berättar han själv. Men både som skolledare och undervisare har han varit ett föredöme, en eldsjäl och en föregångsman. Folkskolinspektör Vallinder är bördig från Karlskoga socken och från början var det nog inte påtänkt att han skulle bli "studerader karl", ty han och hans bröder började sin bana i faderns skräddarverkstad. Men ungarna i skräddarmästarens familj var mycket begåvade och så gick det som det gick. Vallinder lämnade sax och vax och nål och tråd och började studera på Karlskoga praktiska skola. Sen blev det realexamen och 1913 tog han studenten i Stockholm som privatist. Folkskollärarexamen bärgades i Strängnäs 1916 och filosofie kandidat blev han Sen kom han 1923 till Grängesberg som folkskollärare och 1934 till Trollhättan. Någon hoppjerka har Vallinder alltså inte varit. De som någon gång har ringt till herr Vallinder på folkskoleexpeditionen har märkt att han brukar avsluta samtalen med ett raskt tack, tack, tack,

3 tack som kommer snabbt som hackspettens attacker mot en trädstam. Det är arbetets brådska som drivit inspektören till ett uppdrivet tempo. Och så har vi då tecknat bakgrunden till skolmannen Vallinder en begåvad man som gjorde en rask färd genom studiernas värld fram till filosofie kandidaten en praktisk skolman som alltid har mycket att syssla med. Undervisningen lockade Komna så långt ska vi låta skolmannen själv få ordet. Undervisningen har varit mitt stora intresse och jag har städse försökt att främja den, säger han inledningsvis. Framför allt har jag velat främja den individuella undervisningen i den mån det varit möjligt. Men det är svårt nu med de stora klasserna. Läsundervisningen i småskolan har också intresserat mig. Den bör vara så arbetsskolbetonad som möjligt så att barnen riktigt leker in bokstäverna. Kontakt med barnen Själv har jag undervisning med fem timmar varje vecka och även om det ibland har varit för mycket med tanke på alla andra uppgifter, så har jag med glädje tagit den kontakt med barnen, som undervisningen ger, ty en skolledare bör ha kontakt med eleverna. På senare tid är det mest kristendomsämnet jag har ägnat mig åt. Många skolnyheter Jag har fått vara med om en rad nyheter på skolans område under min trollhättetid, säger herr Vallinder infördes sjunde skolåret samt metallslöjd för pojkar och skolkök för flickor. Fortsättningsskolan, som till och med 1936 var allmänna, ändrades 1936 och blev yrkesbestämd. Pojkarna får en undervisning som knyter an till metallindustrin och elektrotekniken, flickorna får ägna sig åt husligt arbete. Men fortfarande fanns vissa läsämnen kvar. Från 1950 ägnar man sig dock uteslutande åt praktiskt arbete. Man kan inte begära att barnen mitt i sommaren ska sitta och plugga läxor, säger skolmannen.

4 Åttonde skolår kommer 1948 fick vi beslut om åttonde skolår, men ännu har vi inte haft möjligheter att effektuera detta beslut. Från höstterminen 1958 hoppas vi dock på åttonde skolår och från höstterminen 1960 på ett frivilligt nionde läsår. Sedan ska enhetsskolan komma i första hälften av talet. Statsmakterna har angett 1962 som premiärår. Men om detta kan realiseras vet vi dock inte än. Inspektör Gustaf Vallinder på sitt ämbetsrum i folkskoleexpeditionen.

5 Andra nyheter på skolans område är yrkesval och yrkespraktik. Men hittills har denna bara omfattat fem dagar. Vid ett åttonde läsår ökas dock möjligheterna till sådan orientering. Filmundervisningen kan också nämnas som ett modernt inslag i skolan. Den bestod till en början av några filmvisningar per år i någon biograf. Nu har skolan egna ljudfilmsapparater och dessutom ett stort filmarkiv. Ett liknande arkiv finns i Vänersborg och utbyte av filmer sker. Nu kan en klasslärare när han finner lämpligt illustrera undervisningen med film. Läsklasser nyhet En annan sentida nyhet i staden är så kallade "läsklasser". Det finns nämligen barn som i stort sett är normalbegåvade, men har vissa läs- och skrivsvårigheter och som har svårt att hänga med i en vanlig klass. Då får de komma till läsklass, där man har barn och där "fröken" hinner med var och en på ett helt annat sätt. Läsklasserna har visat sig mycket värdefulla. Dessutom finns läsklinik. Barn med speciella lässvårigheter får för specialutbildad lärare privatlektioner där man bekämpar svårigheterna. Skolmognadsklass värdefull Det finns vidare skolmognadsklasser. Barn mognar olika, somliga går vid nio månader, andra blir över året, somliga talar rent tidigt, andra senare. Likadant är det med skolmognaden. Barnen kan vara normalbegåvade men sent utvecklade. Då får de gå i skolmognadsklass, som har elever vilket betyder att lärarinnan kan ägna dem extra tid. Så småningom slussas de in i normalklasserna. Förr ansågs det kanske socialt nedsättande om barnen gick i skolmognadsklass men numera har föräldrarna kommit till insikt om att det är den bästa hjälp barnen kan få. Till den moderna skolan hör också socialdemagogiska inrättningar såsom skolläkare, tandvård, barnbespisning med mera. Numera finns också talfelsbehandling på programmet. Två skolmän i staden är specialutbildade på detta och dessutom kommer en doktor från Göteborg, som är expert på talfel, varje år på inspektion.

6 Vidare måste undervisningen i engelska nämnas. Den infördes för sjunde klassen Från började man i femte och året därpå i sjätte. Meningen är att eleverna från sjätte klassen ska kunna gå in i treåriga realskolan. I år var det andra året som sådana tre-klassare tog sin realexamen och det har gått bra hittills. Marsch mot Stavreskolan vid skolstarten 29 augusti Gustaf Vallinder i mitten efter fanbäraren. För få klassrum Detta om undervisningen. Men en skolledares största bekymmer är ändock lokalfrågan. 64 av stadens 127 folkskoleklasser måste dela salar då man endast har 95 klassrum. Och inte blir situationen bättre nästa år. Från ska det dock bli bättre, tror herr Vallinder. I Malgön

7 (min anm. kvarteret) byggs nu den första skolbyggnaden som får 23 klassrum, 13 för läroverket och tio för folkskolan. Den blir klar till höstterminen Sedan ska där byggas ytterligare tio klassrum och detta bygge hoppas man snart kunna starta. I Strömslund ska byggas gymnastiksal med flera utrymmen. I kvarteret Lyrfågeln efter Tunhemsvägen ska uppföras en folkskola med 17 klassrum. Detta gör sammanlagt 37 klassrum. Dessutom har man den blivande Hjortmosseskolan med 34 klassrum, 17 för högstadiet och 17 för låg- och mellanstadiet. Enligt skolöverstyrelsen som behovsgranskat dessa planer behöver dock skolan få 44 klassrum. Tre arkitekter ritar för närvarande på skolan och i höst lägger de fram sina förslag. Vidare ska Hebeskolan få gymnastiksal. Föräldraauktoritet behövs Sedan räknar herr Vallinder upp alla som han haft gott samarbete med. Främst föräldrarna. Men där har han dock det önskemålet att det i vissa fall vore bra om föräldrarna hade litet större auktoritet inför sina barn. Han har också haft gott samarbete med lärarna. Jag har inte velat inspektera utan inspirera, säger han, och genom samtal sökt vägleda särskilt de yngre lärarna. Vidare har vi genom expertföredrag velat ge lärarna impulser. Samarbetet med skolans övriga personal är också gott skolan har numera över 230 anställda. Myndigheterna i staden får vackra lovord efter kriget har de varit mycket generösa mot skolan och visat stort intresse. Statens inspektörer nämns också med aktning. Fem sådana har Vallinder haft att göra med. David Andersson, Eric Wiking, Verner Engström, John Sjöstedt och Bertel Peterson. Pressen får också lovord för gott samarbete. Det har hela tiden varit mycket arbete, säger inspektör Vallinder, men jag har inte klagat ty det har intresserat mig. Enorm utveckling Att arbete inte fattats säger sig själv när man ser en statistik över skolans utveckling. Läsåret hade skolorna barn fördelade på 56

8 klasser och 48 klassrum. Personalen uppgick till 76. Då åt endast 196 barn i barnbespisningen, som hade tre anställda. Sedan gick dock barnantalet ned en aning och hade skolorna endast barn, lägsta siffran sedan stadsblivandet. Men sedan har det gått uppåt oavbrutet och innevarande läsår har man barn i 127 klasser. Personalen uppgår till 232 och klassrummen till barn äter i bambis och 48 personer svarar för mathållningen var skolans utgifter kronor, innevarande läsår är de kronor en 20-dubbling alltså. Men trots arbetsbördan har herr Vallinders tid räckt till för andra uppgifter. Han har sålunda varit utrymningschef. Han är vice ordförande i socialvårdsdelegerade och i lokalstyrelsen för läroverket. Han är ledamot i den nya skolstyrelsen och ordförande i undervisningsavdelningen där. Vidare kan nämnas att han är ordförande i Föreningen Trollhättans Sommarkolonier. Han tillhör också Trollhättans missionsförsamling där han tillhör styrelsen sedan 18 år, numera som vice ordförande. Han har också predikat ibland. Även under sin tid i Grängesberg ägnade han sin kraft åt missionsförbundet. Han är vice mästare i Korsriddarorden i Trollhättan och medlem i Tempelriddarorden där han tidigare varit tjänsteman. Trollhättan demokratisk stad 24,5 år har herr Vallinder tjänat stadens folkskola och han trivs så bra med staden att han stannar här i fortsättningen också. Men först av allt ska han ta en ordentlig semester det har varit dåligt med det de sista åren säger han. Vidare hoppas han kunna få tillfälle till utlandsresor. Jag trivs så bra i Trollhättan, säger han sedan, den är så demokratisk vår stad och detta uppskattar jag. Den nye Hellner För många år sedan, när Vallinder var ny i staden, kom statens inspektör på besök i en skolklass. En liten knatte trodde det var Vallinder och

9 frågade efteråt sin fröken: "Vet fröken vem det var? Jo, det var den nya Hellner". Kanske en gång om stadens nya skolchef ska sägas samma: Det är den nya Vallinder. Så har vi då försökt att teckna en bild av skolledaren och pedagogen G. Vallinder inför dennes avgång som skolchef i vår stad. Mycket har han betytt för skolan och mycket arbete och intresse har han ägnat den. Vid examen fredagen den 13 juni kommer säkert den avgående inspektören att hjärtligt avtackas för sina insatser. Han är värd det tacket. Gustaf Vallinder överlämnar nycklar till Birger Larsson när Stavreskolan öppnades 29 augusti 1951.