cement- och kalkindustrin Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009, 2010, slutrapport
|
|
- Rolf Eliasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskningsprogram Industriforskning Dnr Total kostnad Projekt Projekt nr Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO2 avskiljning i cement- och kalkindustrin Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009, 2010, slutrapport Universitet/Högskola/Företag Proj koordinator - medelsmottagare: Föreningen Mineralteknisk forskning - MinFo Avdelning/Institution Utförare Umeå universitet, Tillämpad fysik och elektronik, Energiteknik och termisk processkemi, ETPC Adress MinFo: Drottning Kristinas väg 26, Stockholm UmU: Umeå Universitet, Tillämpad fysik ooch Elektronik, ETPC, Umeå Fullständigt namn och E-post till forskningsledare/kontaktperson MinFo: Jan Bida, jan.bida@minfo.se UmU: Rainer Backman, rainer.backman@chem.umu.se Slutrapport, namn och förlag Effektiv förbränning och CO2-avskiljning i cement- och kalkindustrin Sammanfattning Uppnådda huvudresultat Projektet har utförts under med målet att utveckla förbränningstekniken vid tillverkning av cement och kalk samt att ta fram mer energieffektiv teknik för avskiljning av koldioxid ur rökgaser genom att bl.a. minska rökgasvolymen med 20 % i brännprocessen och att öka användningen av koldioxidneutrala bränslen vid kalk- och cementframställning i roterugn med 50 %. Arbetet har omfattat sammanställningar av existerande och framtida tekniska processer för koldioxidavskiljning, uppbyggande av en processmodell för cement- och kalkugnen, fabriksförsök och insamling av fabriksdata samt laboratorieförsök på CO 2 -absorption såväl som på cement- och kalkprodukternas egenskaper. Projektet har utförts av två industridoktorander i nära samarbete mellan Cementa AB, Nordkalk Oyj Abp och Umeå universitet och har koordinerats av Föreningen för Mineralteknisk Forskning MinFo. Resultaten är sammanfattade i ett antal rapporter och presentationer samt i två licentiatarbeten. Denna rapport sammanfattar de uppnådda resultaten inom de två delprojekten samt presenterar en lista över mer detaljerade dokument framtagna under projektets gång. Koldioxidavskiljningsmetoder ur rökgaser i cement- och kalkproduktion En teknisk sammanställning som beskriver olika typer av metoder för s.k. Post Combustion avskiljning av CO 2 har utförts och har resulterat i ett manuskript Post combustion CO 2 capture in cement and lime processes inlämnat för publicering (CLOCK 10/2010). En möjlighet att nå nollutsläpp av CO 2 -emissioner vid cement- och kalktillverkning är att tillämpa post-combustion avskiljning av CO 2 i rökgaser. Det finns idag ingen tillämpning av denna teknologi inom cement- och kalkindustrin, men den har använts för gasseparering i kommersiellt syfte vid t.ex. rening av naturgas. För att uppnå utsläppsminskningar måste den uppfångade CO2-gasen
2 förvaras permanent utan kontakt med atmosfären. Konceptet kallas Carbon Capture and Storage (CCS). I Sleipner-fältet i Nordsjön utanför Norges kust har Statoil Hydro separerat CO 2 från naturgas före distribution. Efter att CO 2 -gasen har skiljts ut pumpas den in under havets botten i en akvifär. Möjliga post-combustion CO 2 separationsteknologier för industriella processer är absorption och adsorption. Flera andra teknologier och koncept har föreslagits, t.ex. membraner, kryogenisk destillation och mineralkarbonatisering. Den teknologiska utvecklingen är snabb, nya koncept och processer och utveckling av kända metoder sker kontinuerligt. Inom kraftproduktionsindustrin har pilot- och demonstrationsprojekt funnits en tid. Båda processerna använder ett cykliskt sorption-desorptions koncept. I bsorptionsprocesser görs detta genom att den flytande absorbenten pumpas från en reaktor till en annan. Betingelserna i reaktorerna skiljer sig åt så att en utgående ström med koncentrerad CO 2 fås. Då adsorptionsteknologin används innebär det att gasen som matas in i reaktorn stoppas innan den når desorptionsenheten, alltså innan koncentrerad CO 2 frigörs. I adsorptionsprocessen används fasta absorbenter i flera parallella reaktorer som körs kontinuerligt. För industriella gaser som ska renas med avseende på CO 2 finns det tre huvudsakliga tekniker för CO 2 absorption utifrån de absorbenter som används; monoetanolamin (MEA), KS och kalium karbonat. Det finns en pilotanläggning som använder en icke specifierad typ av aminlösning. Generellt består CO 2 -absorptionsprocessen av en absorptions- och en desorptionskolonn. Processen innebär att CO 2 -gasen som ska renas tillförs i absorptionskolonnens nedre del. Aminlösningen som har låg koncentration av CO 2 förs in i den övre delen. Kolonnen fungerar som en motströmsreaktor där CO 2 absorberas i aminlösningen. Den behandlade gasen lämnar processen i den övre delen av absorptionskolonnen. Den anrikade CO 2 -gasen pumpas genom en värmeväxlare till toppen av desorptionskolonnen. Som desorptionsgas används ånga som förs i den nedre delen av kolonnen vilket gör att en koncentrerad CO 2 -gas kan tas ut i övre delen av kolonnen. För att återanvända den del av absorbenten som har bildat en stabil saltförening används en s.k. reclaimer. Aminlösningen med låg andel CO 2 återcirkuleras från nedre delen av desorptionskolonnen till absorptionskolonnen. En komplett absorptionsprocess för post- combustion uppfångning innebär stora industriell komplex. För att t.ex. kunna rena rökgaserna från en 1000 MW kraftverk krävs en yta på 170 X 110 meter för anläggningen. Adsorptionsteknologierna kategoriseras utifrån den regenereringsteknologi som tillämpas. Flera kända teknologier finns tillgängliga; Pressure Swing Adsorption (PSA), Temperature Swing Adsorption (TSA) och en kombination av båda Pressure and Temperature Swing Adsorption (PTSA). PSA innebär att adsorptionen utförs vid ett tryck som är högre än det omgivande trycket. Genom att sänka trycket till lägre än det omgivande på den CO 2 -anrikade adsorbenten frigörs CO 2 - gasen. TSA innebär att regenerering utförs genom att värma den CO 2 -rika adsorbenten varvid absorberad CO 2 frigörs. PTSA utförs genom att värma och samtidigt sänka trycket hos absorbentlösningen varvid CO 2 frigörs. PSA och PTSA har testats för CO 2 separering vid pilotanläggningar. TSA har testats på 60-talet vid en pilotanläggning av en dubbel fluidiserad bädd. Då användes CaO som adsorbent. Möjliga nya teknologier är Vacuum Swing Adsorption (VSA) och Electric Swing Adssorption (ESA). PSAprocessen kan beskrivas som en cykel i fyra steg med två bäddar. Flera adsorbenter finns tillgängliga för PSA och de flesta är baserade på zeoliter. Review-arbete inom projektet resulterade bl.a. i att tekniska beräkningar med hjälp av projektmodeller för CO 2 avskiljnings med ammoniakskrubbning vid Slite fabriken gjordes. Resultaten visade att denna teknik i daginte är rimligt under rådande processbetingelser. Laboratorieförsök med accelererad CO 2 -absorption i vatten med enzymer har utförts vid två CO 2 - nivåer och ph. Resultaten indikerar ökad CO 2 -absorption med enzym, men ytterligare utveckling av den experimentella apparaturen krävs för att kvantifiera förloppet (CLOCK 02/11).
3 Modellering av kemin i cement- och kalktillverkningsprocessen Simuleringsmodeller för cement- och kalktillverkning i roterugnsprocesser har tagits fram. Arbetet har inkluderat i huvudsak framtagande av termodynamisk data som sedan implementerats i integrerade processmodeller. Vid skapande av den termodynamiska databanken har de för cementoch kalktillverkning relevanta systemkomponenterna tagits med, dessutom har ett omfattande arbete gjorts för att ta fram data för föreningar som inkluderar fosfor. Fosfor är ett viktigt spårelement då det påverkar slutprodukten samtidigt som fosforlasten i processerna ökar i och med ökad användning av flera CO 2 -neutrala bränslen. Den termodynamiska databasen för applikation i cement- och kalktillverkning innefattar totalt 17 systemkomponenter, nämligen C, H, O, N, Ca, Si, Al, Fe, Mg, S, Cl, F, Na, K, Zn, Ti och P. Föreningar från tillgänglig databas i FactSage har valts ut och modifierats till att ge en databas med föreningar som predikterar kemin i cement- och kalktillverkning. Databasen innehåller föreningar i gasfas, fasta faser, rena smältor och blandsmältor. De integrerade processmodellerna har kompletterats med en rutin för beräkning av kylning av slutprodukterna enligt ett ickejämviktsförfarande vilket efterliknar den industriella processen. Cement- och kalktillverkning är energiintensiva processer, varför typ och kvalitet av bränsle är viktigt i flera avseenden % av CO 2 -emissionerna härrör från förbränning av bränslet och utgör alltså den teoretiskt maximal andelen av biogent CO 2 som tillverkningen kan nå. Bränsleaskan utgör dessutom en del av slutprodukten varför nya element kan leda till kvalitesförändringar av densamma. För närvarande finns ett antal bränslen möjliga att använda i simuleringsmodellerna vilka omfattar fossila, CO 2 -neutrala och upparbetade avfalls- och returbränslen, så som olika slags kol, petroleum coke, processerad restolja, gummidäck, sågspån, kött- och benmjöl och brännbara sopor. Alla typer av bränslen är möjliga att definiera och simulera i modellerna. Separata processmodeller för cement- och kalkprocessen har utvecklats i projektet. Omfattande simuleringar har utförts för båda processerna dels baserade på fabriksförsök, dels på ett antal möjliga bränslemixscenarier. Till en viss del har modellen kunnat verifieras med fabriksförsök. En vidare utveckling som omfattar ett antal tungmetaller beteende i rökgaserna samt en komplettering med en damningsmodell planeras. CO 2 -neutrala bränslen En kartläggning av bränsleanvändning inom cementproduktion i Sverige har utförts. På basen av denna har CO 2 -neutrala andelar av bränsle relaterad CO 2 beräknats för olika bränsleblandningar. Ett presumtivt CO 2 -neutralt bränsle är rapsrester eller återstoden efter att rapsolja utvunnits ur rapsfrön. Dock innehåller rapskakorna störelement för cement- och kalkprocesser. Laboratorieförsök har utförts för att se om störelementen kan lakas ut (CLOCK 02/08). Vid projektslut förväntades en ökad användning av CO 2 -neutrala bränslen med 50 %. Inom den svenska cementindustrin utgjordes 8.2 % av bränslemixen av CO 2 -neutrala bränslen år Motsvarande siffra för 2010 var 13.9 %, vilket innebär en ökning med nästan 70 %. CO 2 -neutrala bränsleanvändningen inom kalkindustrin har under projektets gång ökat från en mycket låg nivå till 5000 ton/år. Som resultat av projektet görs för tillfället processutveckling bl.a. på kalkugnen i Pargas för att ytterligare öka andelen CO 2 -neutrala bränslen i kalkproduktionen. Fabriksförsök Data från flera fullskalemätningar vid cement- och kalktillverkningsindustrier har samlats in. Mätningar har utförts vid normala dritfsförhållanden och dels vid olika testkörningar. Tester med olika nivåer av syrgastillförsel och olika bränslemixer har utförts och uppmätts. Med hjälp av dessa har detaljerade massbalanser och processer kunnat beskrivas och använts vid uppbyggnad av modeller.
4 Modellerna har använts för att simulera nuvarande processer, för att simulera syrgasanrikad förbränning, partiell oxy-förbränning och användande av olika bränslemixer, etc. Simuleringsresultat har verifierats med data från fullskalemätningar samt jämförts med experimentell data och data från i litteraturen. Omvärldsbevakning Projektet har letts av en projektarbetsgrupp bestående av representanter från deltagande företag, Umeå universitet och MinFo. Arbetsgruppen har sammanträtt under projekttiden minst tre gånger per år. Forskningsarbetet har redovisats för projektarbetsgruppen vid dessa tillfällen, resultaten har diskuterats och tidsplaner och projektinnehåll har delvis reviderats för att anpassa arbetet till rådande kunskapsläge och arbetsframgång. Vidare för att understöda forskningsarbetet har flera stödgrupper upprättats, en kalkstödgrupp och en cementstödgrupp. Dessa utgjordes av deltagande företags personal med uppgift att knyta forskningen till produktionen och att fungera som sakkunnigt stöd i frågor gällande bl.a. anläggnings- och processteknik. Arbetsgruppens sammansättning och storlek möjliggjorde tillförsel av aktuell kunskap och relevanta frågeställningar. Vidare har doktoranderna deltagit i flertalet kurser, konferenser och workshops för att fördjupa och bredda sig i för projektet aktuella frågor. Det har varit industrispecifika, cementoch kalkrelaterade frågor om biobränsleanvänding vid kalktillverkning, framtidens utmaningar för förbränning i roterande ugnar, avancerad förbränningsteknik för CO 2 -avskiljning och mer allmänna kurser om CCS (Carbon Capture and Storage) så som Accelerated Carbonation for Environmental and Materials Engineering, klimatgaskonferens om CCS i olika industrisektorer, kursen Perspectives on Energy Systems i Energimyndighetens regi, oxyförbränning och Energitinget Tolkning av dessa i förhållande till forskningens syfte/mål Slutsatser Projektet har resulterat i ökad kunskap om CCS (Carbon Capture and Storage). Detta gäller i synnerhet infångningssteget (carbon capture) samt ökad kunskap om möjligheter och begränsningar i tekniska tillämpningar. Projektet har också givit ökad insikt om hållbarhet inom cement och kalktillverkning. Ett avancerat processimuleringsverktyg har utvecklats och använts bland annat till att undersöka hur CO 2 -neutrala bränslen påverkar process och produkt samt vilka energibesparingar som kan nås vid ändrade förbränningstekniker. Följande tillämpningar har tillkommit som följd av den inom projektet inhämtade kunskapen: Underlag för feasibility-studier för CCS-anläggning. Baskunskap om hur syrgasanrikning och oxyförbränning påverkar produkt och drift i cement- och kalkprocessen. Användning av CO 2 -neutrala bränslen så som sågspån, RDF, gummidäck och kycklingfjädrar. Utvecklingsprojekt rörande förgasning av biobränslen inom kalktillverkning. Förbättring och anpassning av brännare för att kunna nyttja fler typer av bränslen. Projektet, som det första som adresserade teknologin för CO 2 -uppfångning inom den nordiska mineralindustrin, har bidragit till initierandet av flera nya projekt inom branchen. Ett exempel är det småskaliga testcentret för bestämning av optimal CO 2 -infångningsteknologi för cementindustin som byggs upp på Norcems fabriksområde i Brevik. Tre teknologier, aminabsorption, kyld ammoniak och mineralkarbonatisering utgör designbasis för testcentret som uppförs i samrbete med Aker Clean Carbon och Alstom.
5 Simuleringar med de utvecklade modellerna visar att det är tekniskt möjligt att öka andelen CO 2 - neutrala bränslen med bibehållen kvalitet. Detta kräver dock förändringar i de nuvarande processerna med avseende på behandling och transport av stora bränslevolymer. Några energieffektiva CCS-alternativ tillgängliga idag finns inte. Genom en ytterligare ökad användning av CO 2 -neutrala bränslen kan bränsleandelens miljöbelastning minskas, men dock i begränsad utsträckning. Vidare visar resultaten en potential med syrgasasanrikning i roterugnsdrift som genom fortsatt processutveckling gör att det uppskattade energibesparingsmålet kunde nås på 15 till 20 år. Projektpresentation Problemställning För cementframställningen förbrukas ca 3,5 TWh och i produktionen av malda och brända kalkprodukter förbrukas 1,3 TWh, vilket motsvar ca 3,1 % av industrins totala förbrukning. De dominerande energislagen är eldningsoljor, kol och koks vid bränning av kalksten till cementklinker och bränd kalk. Framställning av cementklinker och kalk sker genom energikrävande brännprocesser vid höga temperaturer under samtidig emission av CO 2 från två olika källor; från bränslet(fossila bränslen dominerar idag) och från råmaterialet kalciumkarbonat (kalksten). Under de senaste tio åren har cementindustrin i Norden gjort omfattande forskningsinsatser för att ersätta en del av sin användning av fossila bränslen med CO 2 -neutrala bränslen. Satsningar har skett på flera områden bl.a. livscykelanalys, produktutveckling, förbränningsteknik, modellutveckling och bränslelogistik. Resulten från de tidigare arbetena kommer att nyttjas i detta projekt. Den sk. oxyfueltekniken har studerats för kolpulverbaserade applikationer sedan De flesta studier och utvärderingar av tekniken har gjorts inom kraftindustrin och på senare år i Sverige inom stålindustrin. Det finns idag inga kända applikationer inom cement- och kalkindustrin. Motiven för att studera oxy- fuel-förbränningen idag drivs främst av a) möjligheterna till att producera en CO 2 gas som är lämplig för avskiljning b) potentialen att kunna reducera kostnaderna för utläppskontrollen med speciellt fokus på NOx. Försök med att introducera biobränslen och avfallsbaserade bränslen har redan startat i cementindustrin; till en mindre del i kalkproduktionen. Det krävs dock en kombination av processförändringar och ny teknik för att kunna öka andelen alternativa bränslen i processerna. Skillnaderna i att använda biobränslen i jämförelse med fossila bränslen är inte klart utredda. Inom cement- och kalkproduktionen är inverkan på produkternas kvalitet en viktig del. Nya modellverktyg måste utvecklas som inkluderar nya förbränningstekniker som oxy-förbränning, där syret i förbränningsluften ökas. Avancerade analysmetoder för bränslen behöver introduceras, liksom kunskap om stoftemissioner och spårelementens uppträdande. Vissa nyckelreaktioner som involverar spårelement och fosfor (ökar med biobränslen) i klinkerprodukterna är inte kända. I ett långsiktigt perspektiv måste också beaktas att recirkulation av betong från gamla konstruktioner kan införas i cementprocessen. De nya teknikerna för avskiljning av CO 2 från rökgaserna måste utvecklas och testas. De idag bäst tillgängliga teknikerna för CO 2 separation från rökgaser, som kemisk absorption med aminer, kräver mycket stora energiinsatser per ton borttaget CO 2. Den industriella implementeringen är låg idag, men införandet av denna typ av installationer kan bli en nödvändighet för att kunna möta framtida miljökrav, vilket skulle medföra ett kraftigt ökat energibehov. Syfte och mål Syftet med detta projekt är att introducera oxy- förbränningstekniken, som inte tidigare utvärderats i nordisk cement- och kalkindustri, för att ytterligare energieffektivisera produktionen och motverka
6 framtida ökande energibehov. Potentialen ligger i att andelen CO 2 - neutrala bränslen kan ökas (biobränslen mfl), ett reducerat energibehov i processen och att avskiljningen av CO 2 underlättas samt NOx emissionen reduceras. Applikationen inom cement- och kalkindustrin, skiljer sig från andra applikationer där oxy-tekniken introducerats, genom att slutprodukternas kvalitet starkt påverkas av bränslekvalité och CO 2 -balansen. Projektet är indelat i två delprojekt med olika delmål Delprojekt 1 CO 2 -avskiljningsmetoder ur rökgaser i cement- och kalkproduktion Delprojektet har som mål att utveckla energieffektivare koncept för CO 2 -separation i cement- och kalkproduktionen. Detta skall uppnås genom att a) Utvärdera oxy-förbränningsteknikens potential för att öka koncentrationen av CO 2 i rökgaserna, b) Utveckla strategier för val av lämpliga bränsleoch förbränningstekniker, c) En teknisk ekonomisk utvärdering av oxy-fuel tekniken för cementoch kalkproduktion. Delprojekt 2 Modellering av kemin i cement- och kalkprocessen Delprojektet har som mål att utvärdera oxyförbränningstekniken och de CO 2 -neutrala bränslenas inverkan på klinker och kalkprodukternas kvalitet. Detta skall uppnås genom att a) Utveckla prediktiva modeller för massbalanser, huvudreaktioner och spårelementreaktioner i cement- och kalkprocesserna vid användning av oxy-förbränning, b) Validera en processmodell för cement- och kalkprocessen som inkluderar oxy-förbrännings effekt på produkt kvalitet, termisk verkningsgrad och drift av mineralbränningsprocesser i två driftsanläggningar, c) Etablera beslutsunderlag för branschen för förestående investeringar och processutveckling. Vid projektet slut kommer det att finnas utvecklat ett modellverktyg som ger ett bra underlag för att bedöma möjligheterna att nå besparingsmålet i form av minskad CO 2 emission och reducerad energiförbrukning samt strategier och metoder utvecklade som medger möjligheter att bedöma energibesparingpotentialen i nya CO 2- avskiljningsmetoder. Förväntad nytta med forskningen i relation till Energimyndighetens uppdrag att ställa om energisystemet. Målet är att reducera energiförbrukningen vid tillverkning av cement- och kalk med totalt 562 GWh/år genom att introducera en ny förbränningsteknik, oxy-fuel förbränning, som medger processeffektivisering och minskad CO 2 -emission. Det förväntade ökande energibehovet för efterföljande processteg, där CO 2 separeras ur rökgaserna, reduceras med totalt 550 GWh/år som bränsle (Dagens BAT, absorbtion med aminer, kräver 4 GJ/ton borttagen CO 2. Idag är inte klarlagt vilken typ av bränsle som kommer att brukas, men här har antagits att CO 2 neutrala dito används). Detta nås genom att tekniken förväntas medge en 50 %-ig ökad användning av CO 2 neutrala bränslen i jämförelse med dagens förbränningsteknik, vilket minskar den fossila CO 2 emissionen med 38 kton/år i cementproduktionen. Ett betydligt energieffektivare system, jämfört med dagens standardteknik, skall utvecklas för att avskilja CO 2 ur rökgaserna. Detta beräknas reducera CO 2 utsläppen i rökgaserna med 20%, vilket ger en årlig reduktion av cement- och kalkindustrins CO 2 med 550 kton. En indirekt energieffektivisering åstadkoms i cementprocessen genom en 10 %ig minskning av elförbrukningen som en följd av minskade rökgasvolymer motsvarande 12 GWh el/år. Besparingen beräknat på ersättningen av fossila bränslen med alternativa dito förväntas uppnås 5 år efter projekets slut, den totala potentialen till 100% efter 15 år. Effektivare metoder torde ha utvecklats inom 10 år, som kräver mindre än 4 GJ/t borttagen CO 2, men fortfarande förblir energibehovet mycket högt. Förutom samhällsvinsten i form av en mer hållbar produktion finns det en affärsmässig lönsamhet. Genom en minskad CO 2 -emisson och energieffektivare produktionslösningar i brännprocessen och för CO 2 avskiljningen stärks producenternas konkurrensförmåga. Besparingen beräknas bli totalt 133 kwh/ton cement och 214 kwh/ton kalk. Till detta kommer en potentiell besparing i kontroll och avskiljning av NOx ur rökgaserna, då en introduktion av oxyförbränning i andra applikationer givit detta positiva bidrag.
7 Appendix Projektinterna och konfidentiella rapporter 2007 CLOCK 01/07 Provbränning av kalksten 2 i roterugnen i Pargas, Matias Eriksson, Synnöve Hollsten, Nordkalk, CLOCK 02/07 Sammanfattning av försök med syrgasanrikning U8 Slite, Erik Viggh, Cementa, FoU, Bodil Wilhelmsson-Hökfors, CLOCK 01/08 Simulering av syrgasanrikning och oxyförbränning vid cementtillverkning och förbättrad beräkning av energiförluster, Bodil Wilhelmsson Hökfors, CLOCK 02/08 CLOCK 03/08 Möjlighet att laka ut fosfor, alkali, klor och svavel ur rapsrester, Bodil Wilhelmsson Hökfors Seminar and workshop on biofuels in lime kilns, STFI Packforsk, Bodil Hökfors CLOCK 04/08 Sammanfattning av Elforsk-seminarium Ny avancerad förbränningsteknik - ett sätt att avskilja CO 2 25 November 2008, Norra Latin, Stockholm, Bodil Hökfors CLOCK 01/09 Simulering av partiell oxy-förbränning i Slite Ugn 8, Bodil Hökfors, CLOCK 03/09 CLEAN COAL IN THE FUTURE? technology status and implications to Finland, March 4h, 2009, Venue: Fortum Corporation, Espoo, Finland, sammanfattning Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj CLOCK 04/09 Oslo-Göteborg Klimatgaskonferens, Göteborg , sammanfattning Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj CLOCK 06/09 CLOCK 07/09 CLOCK 08/09 CLOCK 09/09 IFRF: TOTeM 33 Challenges in Rotary Kiln Combustion Processes, , Pisa, Italy, sammanfattning och poster: Coupled Fluent- KilnSimu simulation of a rotary lime kiln, Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj Pre-Feasibility Study, CCS Cementa Slite, Implementation of oxycombustion technology, Hassan Alamien, Cementa AB och Tarald Syvertsen HC Norge Climbus Päätösseminaari Vähähiilinen talous tulee, otammeko sen uhkana vai mahdollisuutena? Helsingfors , sammanfattning av seminariet Matias Eriksson och Markus Fagervik, Nordkalk Abp Oyj 2009 Sawdust trial at a lime kiln, försöksrapport Markus Fagervik, Nordkalk Abp Oyj 2011
8 CLOCK 02/11 CLOCK 10/11 Doktorandrapporter 2008 CLOCK 05/08 CLOCK 06/ CLOCK 01/11 CLOCK 10/11 CLOCK 11/11 CO 2 reducering med hjälp av karboanhydras, Tore Klevebrant, Cementa Research. Efficient Oxycombustion and CO 2 -capture in Cement and Lime Manufacturing Processes, Final technical report, Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj, Bodil Hökfors, Cementa AB and Rainer Backman, Umeå Universitet. Individuell uppsats i kursen Perspectives on Energy Systems Energieffektivisering och CO 2 -reducering vid Cementtillverkning, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Energiteknik och termisk processkemi, Umeå universitet Individuell uppsats i kursen Perspectives on Energy Systems The energy system lime-cement-co 2 in Sweden, Matias Eriksson, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University, Nordkalk Abp Oyj Sammanfattning av Oxy-fuel combustion- sessionen vid konferensen Swedish Finnish Flame Days 2011, Challenges in Combustion Technology Today, Piteå Januari, Bodil Hökfors, Accelerated mineral carbonation a CCS option for the Swedish cement and lime industries. Bodil Hökfors. Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO 2 -avskiljning i cement och kalkindustrin - slutrapport. Rainer Backman, Umeå Universitet, Matias Eriksson, Nordkalk Oy Abp och Bodil Hökfors, Cementa AB. Publicerade artiklar och konferensbidrag 2007 CLOCK 03/07 MinBaS-dagen 2007, 11 december 2007, SGU, Uppsala Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO 2 -avskiljning i cementoch kalkindustrin MinFo , Matias Eriksson, Nordkalk AB, Rainer Backman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry,Umeå University, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, UmeåUniversity CLOCK 04/07 Konferens i Mineralteknik, 5-6 februari 2008, Luleå A Predictive Chemistry Model for Cement Process, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University,, Erik O. Viggh, Cementa AB,, Rainer Backman,, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University CLOCK 05/07 ZKG Zement, Kalk und Gips International, nr 07/2008 A Predictive Cement Model for the Cement Process, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University,, Erik O. Viggh, Cementa AB, Rainer Backman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University
9 2008 CLOCK 07/ CLOCK 02/09 CLOCK 05/09 CLOCK 09/09 MinBaS-dagen 2008, 11 december 2008, Bergsskolan, Filipstad Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO 2 -avskiljning i cementoch kalkindustrin, Bodil Wilhelmsson Hökfors An industrial perspective on modelling of a rotary kiln for lump lime production, 9 NAFEMS NORDIC Seminar, Multi-Disciplinary Simulation in Engineering Analysis April 21-22, 2009 Helsinki, Finland. Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj Energitinget 2009, 11 mars 2009, Älvsjö Energieffektiv oxy-förbränningsteknikoch CO 2 -avskiljning i cement- och kalkindustrin Matias Eriksson, Nordkalk AB, Rainer Backman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University, Bodil Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, UmeåUniversity MinBaS-dagen 2009, 2 december 2009, Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala. Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO 2 -avskiljning i cement- och kalkindustrin, Nytt CCS program. Matias Eriksson CLOCK 06/11 MinBaS-dagen 2011, 24 mars 2011, Nova Park, Knivsta. Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO 2 -avskiljning i cementoch kalkindustrin, Presentation. Bodil Hökfors. CLOCK 07/11 MinBaS-dagen 2011, 25 mars 2011, Nova Park, Knivsta. Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO 2 -avskiljning i cementoch kalkindustrin, Work shop. Bodil Hökfors. CLOCK 08/11 CLOCK 09/11 CLOCK 11/11 MinBaS-dagen 24 mars 2011, Nova Park, Knivsta. Brända kalkprodukter tillverkning av högkvalitativ metallurgisk kalk, Presentation. Matias Eriksson. MinBaS-dagen 25 mars 2011, Nova Park, Knivsta. Brända kalkprodukter tillverkning av högkvalitativ metallurgisk kalk, Work shop. Matias Eriksson. MinBaS-dagen 25 mars 2011, Nova Park, Knivsta. Brända kalkprodukter tillverkning av högkvalitativ metallurgisk kalk, Work shop. Matias Eriksson. Licentiatavhandlingar (bifogade) 2009 CLOCK 10/09 Post combustion CO 2 capture in the Swedish lime and cement industries, Matias Eriksson, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå Universitet, ISBN CLOCK 11/09 Use of predictive chemical models in cement and lime kiln applications, Bodil Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå Universitet, ISBN
10 Artikelmanuskript 2011 CLOCK 03/11 CLOCK 04/11 CLOCK 05/11 Improved process modeling for a lime rotary kiln using equilibrium chemistry Bodil Hökfors, Rainer Backman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University, Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj. Oxygen enrichment in rotary kiln lime production. Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj. Rainer Backman, Bodil Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University. On the phase chemistry of Portland cement clinker. Bodil Hökfors, Rainer Backman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University. Erik Viggh, Cementa AB.
cement- och kalkindustrin Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport 2010-12-31
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-06679 Total kostnad 12 672 000 Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Projekt nr 30527-1 Energieffektiv oxyförbränningsteknik
cement- och kalkindustrin Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009, 2010 och slutrapport.
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-06679 Total kostnad Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Projekt nr 30527-1 Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO2 avskiljning
Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport 2010-12-31. Avdelning/Institution
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-06679 Total kostnad 12 672 000 Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Projekt nr 30527-1 Energieffektiv oxyförbränningsteknik
Optimering av processer vid cementklinker- och kalktillverkning. Ett projekt inom MinBaS Innovation
Optimering av processer vid cementklinker- och kalktillverkning Ett projekt inom MinBaS Innovation Projektet Koordinator Projektledare Rainer Backman Industridoktorander Matias Eriksson Erik Viggh Forskare
Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme
Naturvårdsverkets diarienummer 752-7499-06 Regionförbundets diarienummer 2006-369/400 Slutrapport Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Åtgärdsbeskrivning, sammanfattning Åtgärden har lett till
Syrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för schaktugnar
Syrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för Dnr.2015-02519 Att genom ny kunskap och ny teknik skapa förutsättningar för minskad miljöpåverkan vid produktion
Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport 2010-12-31. Avdelning/Institution MinFo
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-05515 Total kostnad Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Pnr 30496-1 Uppföljn.,teknikspridn.&adm. inom MinFo projektpaket
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.
Energigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA 2012-05-15
Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA 2012-05-15 Smart Grids Program Karl Bergman Johan Söderbom Uthållighet i energisystemet
BESLUT 1 (9) BESLUT. 2012-03-08 Dnr: 551-5198-11. Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA
BESLUT 1 (9) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA Slutliga villkor avseende energiförbrukning, utsläpp av kväveoxider och damning från verksamheten som Gyproc AB bedriver på
Klimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
5. Öka resurseffektiviteten
5. Öka resurseffektiviteten Att se till att råvaror och energi används mest effektivt är utan tvekan en vinnande strategi i framtidens samhälle. Det omfattar allt ifrån smartare applikationer understödda
Minskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen
Minskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen Bodil Wilhelmsson PhD Projektledare bodil.wilhelmsson@cementa.se www.cementa.se Population growth Goal: Sustainable living
Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport Avdelning/Institution MinFo
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-05515 Total kostnad Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Pnr 30496-1 Uppföljn.,teknikspridn.&adm. inom MinFo projektpaket
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:
Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Nordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening
9 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning
Introduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets
2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5
Sammanfattning I detta kapitel ges en inledande orientering av processerna för metallpulvertillverkning. Vidare förklaras verksamheterna inom de stora fabriksanläggningarna Svampverket, Pulververket, Distaloy-
Ökad fjärrvärmeleverans till industrin
Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden Inledning
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015
Innovation - VINNOVA MinBaS dagen 2015 18 mars 2015 MinBaS Innovation - Utlysningar 2014-2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26
Klimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Utvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Datum: 28 juni 2011. Rapportering av arbetsseminariet med titeln. Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller?
Datum: 28 juni 2011 Rapportering av arbetsseminariet med titeln Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller? skriven av Anna-Karin Jannasch, Catator AB Den 21 juni 2011 genomförde företaget
Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete
Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning
Årsstämma 2008. Mina damer och herrar, aktieägare och anställda,
Årsstämma 2008 Mina damer och herrar, aktieägare och anställda, Fjärde året i rad med förbättrat rörelseresultat Under 2007 höjde styrelsen för Alfa Laval målet för rörelsemarginalen (EBITA) till 15 procent
Version 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning
Version 2005-09-12 Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag Medlemskap och programforskning Värmebehandlingscentrum för metalliska material (preliminär version) 1 INLEDNING
Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Biogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Brännegenskaper hos kalkstenar och alternativa material för produktion av cementklinker och bränd kalk
Brännegenskaper hos kalkstenar och alternativa material för produktion av cementklinker och bränd kalk MinBaS dagen 2017 Matias Eriksson Nordkalk AB/Umeå Universitet Om projektet Projekttid 2015-11-01-2017-08-31
Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!
Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09
Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning
2 Underrättelseskyldigheten
M/Zarah Andersson 2010-12-21 2010/1655 RAPPORT Svenska Kraftnäts arbete som systemansvarig myndighet för naturgas 1 Inledning Enligt 3 förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
KALK FÖR VATTENRENING
KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den
Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)
Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
MinBaS Innovation - VINNOVA
Innovation - VINNOVA MinBaS Innovation Utlysningar 2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26 MSEK Tidplan Nov 2013 Juni 2017 Programmet
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15
Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga
Energibesparing i växthus genom integrerade säsongslager för termisk energi
Slutrapport projekt V0872003, Januari 2012, Viktoria Martin, Amir Vadiee Energibesparing i växthus genom integrerade säsongslager för termisk energi 1 Bakgrund Uthållig växthusodling kommer sannolikt att
PROCESSUTVECKLING OCH ENERGIBESPARING I MINERALINDUSTRIN EXEMPEL FRÅN MINBAS II PROGRAMMET OCH MINFOS ENERGIPROJEKTPAKET
1 PROCESSUTVECKLING OCH ENERGIBESPARING I MINERALINDUSTRIN EXEMPEL FRÅN MINBAS II PROGRAMMET OCH MINFOS ENERGIPROJEKTPAKET Marianne Thomaeus, Research director, MinFo- Swedish Mineral Processing Research
INSTRUKTION FÖR CENTRUM FÖR HÅLLBAR PRODUKTION AV CEMENT OCH BRÄND KALK
INSTRUKTION FÖR CENTRUM FÖR HÅLLBAR PRODUKTION AV CEMENT OCH BRÄND KALK Typ av dokument: Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 209-0-0 2024-2-3 Område: Organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten
BeBo Beställargruppen Bostäder Årsberättelse 2010
1 BeBo Beställargruppen Bostäder Årsberättelse 2010 Stockholm i december 2010 Göran Werner, koordinator för BeBo WS Environmental 2 Sammanfattning Denna rapport avser arbete under år 2010 i Energimyndighetens
Industriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Presentation av Förbränningsfysik
Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i
Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?
Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Simon Harvey Professor i industriella energisystem Industriella energisystem och -tekniker,
Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23
Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2
Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten. Bengt Ridell 2011-11-09
Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten Bengt Ridell 2011-11-09 Uppdraget Statusrapport teknikläget, marknadsläget, forskningsområden mm solkraft och solväte Solceller kisel, tunnfilm, dye
Bioraffinaderiutveckling Spillvärme - en skogsindustriell restström
Bioraffinaderiutveckling Spillvärme - en skogsindustriell restström Framtidens bioraffinaderi - klustersamarbete Det är vi som är värd för klustret Utveckling och Forskning Clas VD Kjell Ewa Sören Controller
Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions
Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,
MinBaS Område 3 Rapport nr 3:3 Mineral Ballast Sten. Superren kvarts. MinBaS project nr 3,3 SLUTRAPPORT. Pajeb Kvarts AB.
MinBaS Område 3 Rapport nr 3:3 Mineral Ballast Sten OBS! Konfidentiell begränsad distribution MinBaS project nr 3,3 Superren kvarts Lennart Falk Stockholm, januari 2005 1 Sammanfattning innehar rättigheterna
Föreningen för industriell elteknik. Presentation av FIE
Föreningen för industriell elteknik Presentation av FIE Föreningen för Industriell Elteknik Föreningen bildades 1960 och har till uppgift att verkar för samarbete mellan företag och eltekniker, som direkt
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,
Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens, 2019 03 13 Globalt Primärenergianvändning [Mtoe] Globalt Globalt Globalt Globalt Globalt
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb
Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken
Svenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan
Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods
Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods Rune Bergström, Östen Ekengren B 1481 Stockholm, september 2002 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL
Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?
1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Towards Blocking---resistant Communication on the Internet
Towards Blocking---resistant Communication on the Internet SLUTRAPPORT Stefan Lindskog Karlstads universitet SE---651 88 Karlstad stefan.lindskog@kau.se 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3
Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se
Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket
Årstidsplan för bokslut och årsprognoser KS-2012/754
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/754 2012-09-24 Kommunstyrelsen Årstidsplan för bokslut och årsprognoser KS-2012/754 Beslut Kommunstyrelsen beslutar
Bergsskolan i Filipstad
i Filipstad LÅNG ANRIK HISTORIA grundades år 1830 av bergmästaren Franz von Schéele. Han såg behovet av kompetensförsörjning för att utveckla gruvindustrin och järnbruken. Många ingenjörer, tekniker och
Miljöfysik. Föreläsning 4
Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst
Inför rapportering av 2014 års utsläpp
Inför rapportering av 2014 års utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll Uppföljning rapportering av 2013 års utsläpp Viktiga datum vid rapportering våren 2015 Sanktioner Inför kommande
Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan
Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan Den här ansökan omfattar främst Transport 1. Projektidé och bakgrund Dieselanvändningen till jordbrukets maskiner står idag för 50 % av jordbrukets direkta
Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB
Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten
PX10184 /Dnr 19-1324/11. Energieffektiv bakning i pilotskala. delrapport. Birgitta Raaholt. November 2011 SIK
PX10184 /Dnr 19-1324/11 Energieffektiv bakning i pilotskala delrapport Birgitta Raaholt November 2011 Projektinformation Projekt påbörjat April 2011 Granskas av Lilia Ahrné Projektledare Birgitta Raaholt
Innovativ Grön Hydraulik. Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram.
Innovativ Grön Hydraulik Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram. Den strategiska FoU-planen för ett framtida nationellt branschprogram inom hydraulik är klar! 20 stycken workshops/möten
Nova Naturgas. Miljöimpuls! Väst 29.3 2006 1 2006-03-31
Nova Naturgas Miljöimpuls! Väst 29.3 2006 1 2006-03-31 Nova Naturgas Sedan 1976 Omsättning ca. 200 MSEK Ca 30 personer Statoil, Ruhrgas, DONG, Fortum Säte i Göteborg 2 2006-03-31 Novas marknadsroll Nova
Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19
NR U 5226 MAJ 2015 RAPPORT Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19 Exempelbyggnader För Boverket och Energimyndigeheten Martin Erlandsson Författare: Martin Erlandsson
Farsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING
TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att
MinBaS Innovation - VINNOVA
Presentation av MinBaS Innovation - ett forsknings- och innovationsprogram med finansiering från Vinnova Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Mariette Karlsson Sveriges Stenindustriförbund
Halvera mera 1 etapp 2
Halvera mera 1 etapp 2 Slutrapport Utarbetad av Katarina Högdal, WSP Environmental Stockholm, juni 2015 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges mest framträdande fastighetsägare
LKAB Strategisk inriktning och organisation av FoU-verksamheten
LKAB Strategisk inriktning och organisation av FoU-verksamheten Lars-Eric Aaro LKAB T.f. VD och koncernchef Direktör Div. Sales & Marketing Mission for Technology & Business Development Secure the competiveness
Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat
Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer
Modern analytik för skoländamål
KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 Modern analytik för skoländamål Stig-Göran Huldén Laboratoriet för Oorganisk Kemi Åbo Akademi 11/9/09 1 KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 I workshopen presenteras några exempel
Fastighetskontorets strategi för energieffektivisering
Sandra Holmström Fastighetsavdelningen 08-508 270 39 Sandra.holmstrom@fsk.stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2009-10-20 Fastighetskontorets strategi för energieffektivisering Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden
Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3
1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets
Konkurrenskraft och Klimatmål
Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme
Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser
Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser 1 Projektet och dess motivering 1 Projektet och dess motivering Det av Teollisuuden
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften