Förstudierapport inom Litteratur tryckta böcker och e-böcker

Transkript

1 inom Litteratur tryckta böcker och e-böcker

2 Datum Sid 2 (45) Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Föregående upphandling Tryckta böcker Nuvarande ramavtal Informationsspridning av ramavtalen Behovsundersökning Marknadsundersökning Hållbarhet Andra upphandlingar inom området Relevant lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd Elektroniska anbud E-beställningar Rekommendation Källförteckning Bilagor... 45

3 Datum Sid 3 (45) 1 Sammanfattning Det nuvarande ramavtalet för Litteratur tryckta böcker löper ut den 28 februari 2016, därefter finns det möjlighet att förlänga avtalet ytterligare ett (1) år. vid Kammarkollegiet har initierat en förstudie för att utreda om en ny upphandling ska genomföras. Ramavtalet inom området nyttjas i hög utsträckning och inget i statistiken visar på någon större förändring i efterfrågan. Informationsinhämtning har skett genom en enkät som skickats ut till 340 myndighetspersoner. Därefter har projektgruppen haft ett referensgruppsmöte där representanter från 12 olika myndigheter deltog. Leverantörsdialoger har genomförts i form av möten samt genom utskickade frågeformulär. Projektgruppen har även haft ett möte med en branschorganisation. Avlutningsvis har projektet har tagit del av ramavtalsförvaltarens samlade erfarenheter av ramavtalsområdet. Av den information som framkommit i svaren på enkäten och på mötet med referensgruppen kan konstateras att avropande myndigheter tycker att avtalet i stort har fungerat bra. Statistiken visar att ramavtalet används i stor utsträckning. Denna höga nyttjandegrad bekräftades även av myndighetsenkäten där över 130 av respondenterna uppgav att de beställt från ramavtalet. Därtill är omsättningen, ca 64 MSEK per år, tillräckligt hög för att motivera en upphandling av ett nytt ramavtal på området. Projektguppen har funnit att det finns ett behov av ett statligt ramavtal inom området och rekommenderar således att en upphandling av Litteratur - trycka böcker genomförs. Projektets rekommenderar vidare att e-böcker inte ska ingå i en kommande Litteraturupphandling utan att e-böcker bör upphandlas separat. en är framtagen av: Aida Colakovic Mattias Ek

4 Datum Sid 4 (45) 2 Inledning 2.1 Bakgrund till förstudien Förstudien är genomförd av och omfattar Litteratur trycka böcker och e-böcker. vid Kammarkollegiet övertog från och med den 1 januari 2011 ansvaret för upphandlingsverksamheten inom den statliga inköpssamordningen. Detta innebär att har som uppdrag att ingå ramavtal för varor och tjänster som är avsedda för andra statliga myndigheter. Enligt förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning ska det finnas ramavtal eller andra gemensamma avtal som effektiviserar upphandlingarna för varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. 2.2 Mål med förstudien Syftet med förstudien är att samla information och kunskap om pågående utveckling inom området samt om vilka behov som myndigheterna har. Förstudien ska även belysa förutsättningarna för att en upphandling inom området ska genomföras. Målet är att arbeta fram ett underlag som kan ge stöd inför ett eventuellt arbete med att ta fram ett förfrågningsunderlag. Samtliga rekommendationer som lämnas i samband med denna förstudie kan komma att prövas på nytt, ändras och anpassas i en kommande upphandling då ny information kan tillkomma och förutsättningar kan ändras med tiden. 2.3 Omfattning och avgränsningar i förstudien Syftet med förstudierapporten har inte varit att ta fram en kravspecifikation till en kommande upphandling, och således är eventuella krav som kan ställas endast beskrivna på en övergripande nivå. en beskriver nuläge och erfarenheter av användningen av ramavtalen inom området. Den innehåller avropande myndigheters och leverantörers synpunkter på det nuvarande ramavtalet samt deras förslag rörande upplägg av en eventuellt kommande upphandling. Därtill innefattar förstudierapporten en analys av myndigheters behov och marknadens utbud. Ramavtalen inom detta område kan i dag användas av statliga myndigheter samt stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten.

5 Datum Sid 5 (45) Kommuner och landsting har således inte rätt att avropa från de statliga ramavtalen på detta område. 2.4 Målgrupp Förstudien riktar sig till berörda personer inom och de myndigheter som avropar från ramavtalet samt de leverantörer och branschorganisationer på området som är intresserade av en eventuellt kommande upphandling. 2.5 Metod för förstudien Förstudiearbetet har utförts i enlighet med s projektstyrningsmetodik. Den innefattar: initiering av projektet med definition av projektets huvudsakliga mål i form av ett projektdirektiv detaljerad planering, dvs. en projektbeskrivning och planering av projektets aktiviteter genomförande som omfattat informationsinsamling, analys och författande av förstudierapporten leverans av förstudien med föregående kvalitetssäkring. Informationsinsamlingen till förstudien har skett genom att en enkät har skickats ut till avropande myndigheter innehållande frågor kopplade till de nuvarande ramavtalen och till utformningen av en eventuellt kommande upphandling. Därtill har en referensgrupp med deltagare från olika avropande myndigheter deltagit i förstudien och bidragit med värdefull information och synpunkter. Vidare har projektgruppen haft möten med leverantörer och en branschorganisation för att få deras syn på de nuvarande ramavtalen och diskutera branschens utveckling. Möten har hållits med ansvarig ramavtalsförvaltare från. Det kommer att göras en analys av all information som inkommit i förstudien för att på så sätt undersöka hur en upphandling ska utformas på bästa sätt. Det kan innebära att förslag från enskilda intressenter inte alltid kan beaktas vid utformningen av en eventuellt kommande upphandling.

6 Datum Sid 6 (45) 2.6 Definitioner och förklaringar I förstudien förekommer ett antal begrepp som används i branschen. Dessa begrepp definierats och förklarats nedan: E-bok En e-bok är en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, mobiltelefon, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. E-böcker inkluderar inte inlästa ljudböcker, talböcker, digitala arkiv som innehåller skannade eller fotograferade bilder av äldre böcker, digitala manuskript, digitala tryckfiler och text- och bildfiler. 1 Electronic Publication (EPUB) EPUB en avgiftsfri och öppen standardformat för e-böcker utformat av International Digital Publishing Forum (IDPF). Formatet har filändelsen.epub. Formatet ger omflödningsbar text och bilder, vilket innebär att texten kan optimeras för aktuell bildskärm och läsas på exempelvis mobiltelefon, läsplatta eller dator. Läsaren kan även själv påverka teckensnitt, teckenstorlek samt radavstånd. Formatet är avsett att fungera som ett enda format som förlag och återförsäljare kan använda både för internt bruk och vid försäljning. F-pris (Förlagspris) F-pris är det pris som förlag lämnar för litteratur utgiven i Sverige. Grå litteratur Grå litteratur är den typ av material som inte riktigt går att placera in i de gängse publikationstyper som ges ut av vanliga förlag. Det kan vara rapporter, avhandlingar, manuskript och kliniska riktlinjer, framtagna av myndigheter, universitet och andra organisationer och företag. Juridisk litteratur Juridiska titlar, oberoende utgivningsland, enligt definition i nuvarande ramavtal. L-pris (Listpris) Det pris som förlag rekommenderar för litteratur utgiven utomlands Open access Med open access (OA) avses att vetenskapliga resultat görs fritt tillgängliga på internet. Med vetenskapliga resultat anses främst vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter men även böcker, forskningsdata och metadata. Fri tillgång betyder att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ned, kopiera och sprida verket i digital form. 2 1 När kommer boomen, en kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv, Kungliga biblioteket, 2011, hämtat hämtat

7 Datum Sid 7 (45) PDA-modeller, Patron Driven Acquisition, PDA (eller DDA, Demand Driven Acquisition) PDA är en förvärvsmetod som ger bibliotekets användare större inflytande över vilka e- böcker som köps in. Biblioteket får möjlighet att exponera stora mängder icke-ägda e- böcker i katalogen och därefter låter man användningen styra vilka e-böcker som köps in. Grundtanken med PDA-modellen är att de titlar som haft bevisat hög användning även kommer att få fortsatt användning. 3 Print on demand, POD, (Beställtryck) Print om demand är en tryckeriteknik och process i förlagsbranschen som innebär att nya exemplar av en bok, noter, eller andra dokument, trycks först då förlaget får en order. För böcker används även termen books on demand. Metoden innebär att förlaget inte har några kostnader för lagerhållning, eftersom böckerna trycks först då det kommer in en beställning till förlaget. 4 Punchout-lösningar/system En lösning där myndighetens egna inköpssystem byggts ihop med leverantörens försäljningssystem. Stående order En stående order innebär att ramavtalsleverantören bevakar utgivningen och levererar nästa utgåva så snart den kommit från tryckeriet/förlaget. Varje utskick faktureras i efterhand, precis som vid en vanlig beställning, men myndigheten behöver inte hålla reda på vilka nya publikationer som ges ut. Svensk litteratur Litteratur utgiven i Sverige, enligt definition i nuvarande ramavtal. Utländsk litteratur Litteratur utgiven i utlandet, enligt definition i nuvarande ramavtal. 3 Patron-driven acquisition (PDA) som förvärvsmetod på universitets-och högskolebibliotek, Byström m.fl. Uppsala universitet, 2012, Rapport% pdf, hämtat (Hämtat ).

8 Datum Sid 8 (45) 3 Föregående upphandling Tryckta böcker 3.1 Upphandlingsform och tidpunkter för anbudsgivning och tilldelning Den föregående upphandlingen genomfördes enligt ett öppet förfarande och som tilldelningsgrund användes lägsta pris. Förfrågningsunderlaget publicerades och sista anbudsdag var Ramavtalen började gälla från och med Upphandlingens omfattning Upphandlingen omfattade litteratur med tillhörande tjänster som exempelvis konsoliderade tjänster. Upphandlingen avsåg inköp av juridisk, svensk och utländsk litteratur. 3.3 Anbudsområden Upphandlingen var indelad i tre (3) anbudsområden enligt nedan: Anbudsområde A: Svensk litteratur exklusive juridisk litteratur Anbudsområde B: Utländsk litteratur exklusive juridisk litteratur Anbudsområde C: Juridisk litteratur avsåg teckna ramavtal med tre (3) leverantörer per anbudsområde. Anbud kunde lämnas på ett eller flera anbudsområden. 3.4 Leverantörskvalificering, krav och utvärdering Samtliga anbudsgivare uppfyllde alla kvalificeringskrav ska-krav kopplade till upphandlingsföremålet som ställdes i upphandlingen och gick därmed vidare till utvärderingen. Utvärderingen baserade sig på anbudsgivarens, i anbudet, lämnade, påslag/rabatter och priser. Utvärderingen genomfördes separat för varje anbudsområde och den anbudsgivare som erhållit lägst utvärderingspris inom respektive anbudsområde kunde tilldelas plats ett (1) i rangordningen. Den anbudsgivare som erhållit näst lägst utvärderingspris tilldelades plats två (2) i rangordningen, osv.

9 Datum Sid 9 (45) 3.5 Överprövning Det inkom ingen ansökan om överprövning avseende upphandlingen av Litteratur och ramavtal kunde tecknas efter att avtalsspärren löpte ut. 3.6 Synpunkter och erfarenheter från föregående upphandling Ansvarig projektledare sammanställde en erfarenhetsrapport efter att föregående upphandling avslutades, innehållande erfarenheter från upphandlingen samt förslag och synpunkter inför nästa upphandling, som framgår enligt nedan: Projektet levererade efterfrågade ramavtal med önskat antal leverantörer. Till skillnad från det tidigare statliga ramavtalet så fanns nu även ramavtal med en utländsk leverantör, Dawson Books Ltd. Det inkom inga frågor avseende förfrågningsunderlaget under själva anbudstiden och leverantörer har i efterhand utryckt att det var ett tydligt förfrågningsunderlag. Den föregående projektledaren lyfte fram att det blir färre leverantörer på den svenska marknaden. Samtliga identifierade svenska leverantören inkom dock med anbud. Ett förfrågningsunderlag på engelska skulle sannolikt, enligt projektet, gjort att det hade inkommit fler anbud. E-böcker kommer att efterfrågas mer och mer och bör eventuellt upphandlas separat vilket även framkom i den tidigare förstudierapporten.

10 Datum Sid 10 (45) 4 Nuvarande ramavtal 4.1 Avtalens löptid Ramavtalen, som började gälla från , gäller med maximal förlängningsoption till och med Avropsordning För detta ramavtalsområde gäller fastställd rangordning. En fast rangordning innebär att avropsförfrågan ska ställas till den först rankade ramavtalsleverantören inom detta område. Kan inte den först rankade leverantören åta sig uppdraget, alternativt inte svarar inom utsatt tid, ska förfrågan gå vidare till den ramavtalsleverantör som är rankad tvåa enligt rangordning. 4.3 Antagna ramavtalsleverantörer Avtalsområde Svensk litteratur Följande ramavtalsleverantörer antogs: Adlibris AB Bokus AB BTJ Sverige AB Avtalsområde Utländsk litteratur Följande ramavtalsleverantörer antogs: Bokus AB Adlibris AB Dawson Books Limited Avtalsområde Juridisk litteratur Följande ramavtalsleverantörer antogs: Adlibris AB Bokus AB Jure AB

11 Datum Sid 11 (45) 4.4 Försäljningen på ramavtalen Ramavtalsleverantörerna är skyldiga att en gång per kvartal redovisa den försäljning som skett på ramavtalen Total omsättning på ramavtalet Nedan redovisas omsättningsstatistik avseende år Statistiken baseras på uppgifter redovisade av de fyra (4) ramavtalsleverantörerna Adlibris AB, Bokus A, Jure AB och Dawson Books Limited. BTJ Sverige AB har inte redovisat någon försäljning på nuvarande ramavtal för Omsättning per ramavtalsleverantör Redovisning av försäljning ifrån Adlibris AB Avtalsområde Svensk litteratur Utländsk litteratur Juridisk litteratur Totalt Försäljning (kr) kr kr kr kr Redovisning av försäljning ifrån Bokus AB Avtalsområde Svensk litteratur Utländsk litteratur Juridisk litteratur Totalt Försäljning (kr) kr kr kr kr Redovisning av försäljning ifrån Jure AB Avtalsområde Juridisk litteratur Totalt Försäljning (kr) kr kr Redovisning av försäljning från Dawson Books Limited Avtalsområde Utländsk litteratur Totalt Försäljning (kr) kr kr

12 Datum Sid 12 (45) Omsättning per ramavtalsområde Redovisning av försäljning ifrån samtliga ramavtalsleverantörer Avtalsområde Svensk litteratur Utländsk litteratur Juridisk litteratur Totalt Försäljning (kr) kr kr kr kr Total försäljning 2014: kr. Värt att notera är att år 2011 omsatte ramavtalet kr. Detta innebär att omsättningen har stigit under nuvarande ramavtalsperiod. Det beror främst på att fler universitet har valt att avropa ifrån ramavtalet Administrativ avgift Ramavtalsleverantörerna är skyldiga att betala en administrativ avgift motsvarande 1 % på totalt fakturerat nettobelopp. 4.5 Ramavtalsanvändare Nedan listas de 15 avropsberättigade myndigheter som nyttjat ramavtalen mest år Myndigheter Omsättning (kr) 1) Sveriges domstolar kr 2) Linnéuniversitetet kr 3) Umeå universitet kr 4) Försvarshögskolan kr 5) Kriminalvården kr 6) Försvarsmakten kr 7) Polismyndigheten kr 8) Stockholms universitet kr 9) Södertörns högskola kr 10) Mälardalens högskola kr 11) Linköpings universitet kr 5 Avser samtliga allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar, Hyres-och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden, Domstolsverket 6 Avser samtliga anstalter i landet. 7 Avser samtliga polismyndigheter i landet.

13 Datum Sid 13 (45) 12) Specialpedagogiska skolmyndigheten kr 13) Polishögskolan kr 14) Uppsala universitet kr 15) Skatteverket kr 4.6 Förvaltning av ramavtalet Ramavtalet förvaltas av enheten för ramavtalsförvaltning vid Synpunkter och erfarenheter från förvaltningen Ansvarig ramavtalsförvaltare har ställt samman en förvaltningsrapport innehållande erfarenheter från förvaltningen av ramavtalet samt förslag och synpunkter inför kommande upphandling Synpunkter från avropande myndigheter har inkommit avseende rangordningen på juridisk litteratur. Önskemål finns om mer specialiserad kompetens hos ramavtalsleverantörerna avseende juridisk litteratur. Önskemål gällande e-böcker är frekvent förekommande. Förvaltaren efterfrågar någon form av bevis från anbudsgivaren gällande kompetens inom juridikområdet inför en eventuellt ny upphandling.

14 Datum Sid 14 (45) 5 Informationsspridning av ramavtalen Information om ramavtalen förmedlas på Det är enheten för ramavtalsförvaltning på som är ansvarig för att webbplatsen kontinuerligt uppdateras med relevant information om ramavtalen och även ser till att stöddokumentation i form av exempelvis vägledningar och avropsblanketter finns att tillgå.

15 Procent Datum Sid 15 (45) 6 Behovsundersökning I förstudien har det genomförts en enkätundersökning samt ett referensgruppsmöte. 6.1 Myndighetsenkät En enkät gick ut till 340 statliga myndigheter samt 19 myndighetspersoner som deltog och hade anmält intresse till referensgruppsmötet. Enkäten levererades till totalt 352 mailadresser och enkäten besvarades av 170 respondenter, vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Syftet med enkäten var att undersöka behovet av samt önskemål inom ramavtalsområdet. Vidare var syftet att ge myndigheterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter rörande det befintliga ramavtalet och ge generella synpunkter avseende en eventuellt kommande upphandling av ett statligt ramavtal Användning av ramavtalet Använder ni det statliga ramavtalet som finns för Litteratur tryckta böcker? En majoritet av respondenterna, 76,5 %, använder sig av nuvarande ramavtal som finns för Litteratur. 100% 90% 80% 76.5% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 15.3% 8.2% Ja Nej Vet ej

16 Procent Procent Datum Sid 16 (45) Varför använder ni inte det statliga ramavtalet 30,8 % av respondenterna anser att de endast hade ett mindre behov och har därför genomfört direktupphandling. Bland de övriga respondenterna har 26,9 % inget behov av ramavtalet och ett lika stort antal har genomfört en egen förenklad eller öppen upphandling. Endast 3,8 % av respondenterna saknar kännedom om nuvarande ramavtal. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 26.9% 30.8% 26.9% 20% 10% 0% Inget behov 3.8% Saknade kännedom Endast ett mindre om ramavtalet behov och har därför direktupphandlat Vi har gjort en egen upphandling 0.0% Vet ej 11.5% Annat: Är ni nöjda med produktutbudet på ramavtalet? Är det något som saknas i produktutbudet? Hela 76,9 % av respondenterna anser att de är nöjda med produktutbudet på nuvarande ramavtal. 13,8% kunde inte besvara frågan. 100% 90% 80% 76.9% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9.2% 13.8% Ja Nej Vet ej

17 Procent Procent Datum Sid 17 (45) Vilka inköpskanaler använder ni er av vid avrop från ramavtalet? Majoriteten av respondenterna, 77,7 %, genomför avrop från nuvarande ramavtal genom att beställa tryckta böcker via ramavtalsleverantörernas webbutik. 20,0 % genomför avrop genom att ansluta sig till ramavtalsleverantörernas webbutik genom myndighetens egna e- handelssystem, (s.k. punchout-lösning). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 77.7% Via leverantörens webbutik 20.0% 17.7% Via anslutning av leverantörens webbutik mot myndighetens e- handelssystem (s.k. punch-out) 3.8% 7.7% Via e-post Vet ej Annat Ramavtalets omfattning Vad anser ni om uppdelningen på nuvarande ramavtal (svensk litteratur, utländsk litteratur och juridisk litteratur)? En majoritet av respondenterna, 57 %, anser att det är bra eller mycket bra att nuvarande ramavtal är uppdelat på tre olika områden och en mindre del anser att det är mindre bra eller inte bra alls. Hela 28,2 % av respondenterna har dock svarat att de inte har någon åsikt avseende denna fråga. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 48.2% 40% 30% 20% 10% 0% 28.2% 8.8% 11.8% 2.9% Mycket bra Bra Mindre bra Inte bra alls Vet ej

18 Procent Datum Sid 18 (45) Har ni förslag på någon annan uppdelning? Är det något område som saknas? Vanligt förekommande svar avseende frågan ovan var följande; Ingen uppdelning alls, en uppdelning är överflödigt för detta ramavtal. Juridisk litteratur kan ingå i svensk litteratur. Ingen uppdelning behövs mellan svensk och utländsk litteratur eftersom en och samma leverantör kan täcka båda områden. Utländsk litteratur behöver vara mer specificerad/uppdelad Fördelar och nackdelar med nuvarande ramavtal Hur nöjda är ni överlag med nuvarande ramavtal? En majoritet av respondenterna, 85,3 %, är nöjda eller mycket nöjda med nuvarande ramavtal. Endast 3,8 % anser att de är missnöjda med ramavtalet och 10,8 % kunde inte besvara frågan. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 73.8% 11.5% 10.8% 3.8% 0.0% Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Som exempel på varför respondenterna var nöjda/mycket nöjda med nuvarande ramavtal angavs följande: Att ramavtalet är prisvärt. Att ramavtalet täcker myndighetens behov. Att det är lätt att genomföra ett avrop främst avrop via leverantörernas webbutik. Att servicen överlag är bra. Att det är lätt att returnera tryckta böcker. Att det är smidigt med månadsvis fakturering. Att det är sällan felaktigheter i hanteringen rätt böcker skickas vanligtvis ut och faktureringen brukar oftast stämma.

19 Procent Datum Sid 19 (45) Som exempel på varför respondenterna är missnöjda med nuvarande ramavtal angavs följande: Leveranstiderna är för långa stämmer inte överens med det som regleras i avtalsvillkoren (oftast 5 dagar istället för avtalade 3 dagar). Specialistkunskaper saknas hos personal i kundservice. Rangordningen på ramavtalet är för administrativt betungande för avropande myndigheter. E-böcker saknas i nuvarande ramavtal Kravställande vid kommande upphandling Vad anser ni vara det viktigaste och mest relevanta kravet/utvärderingskriteriet som kan ställas vid en kommande upphandling av Litteratur tryckta böcker? 44,7% av respondenterna anser att produktbredd är en av de viktigaste aspekterna som ska beaktas i en eventuellt kommande upphandling. Leveranstid och pris är även viktiga krav som respondenterna lyfter fram, 17,6 % vardera, tätt följt av enkelhet vid beställning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 17.6% 17.6% 44.7% 0.0% 1.8% 14.1% Leveranstid Pris Produktbredd Fakturering Kundservice Enkelhet vid beställning 4.1% Annat Har ni några förslag på förbättringar och/eller förändringar som ska ingå i det kommande ramavtalet avseende Litteratur-tryckta böcker, som ni vill delge vid Kammarkollegiet. Nedan följer några exempel på respondenternas förslag på förbättringar/förändringar: Ingen uppdelning på ramavtalet Ingen rangordning på ramavtalet Rangordning på ramavtalet behövs E-böcker Större bredd inom juridisk litteratur Tydligare och bredare sortimentskrav gällande fler utländska språk dvs. mer diversifierade ramavtalsområden, främst avseende utländsk litteratur. Grå materiel.

20 Procent Datum Sid 20 (45) Tydliggöra att riksdagstryck bör ingå som leverabler trots att de saknar ISBNnummer. Avropande myndigheter kan inte logga in på en av leverantörernas hemsida. Bättre uppföljning av leveransvillkoren behövs Möjlighet att få nyhetsbevakning/ nyhetslistor via både hemsida och mail. Tilläggstjänst särskilda agenturtjänster som kan bevaka bokmarknader. Ställa tydligare krav avseende elektronisk handel E-böcker Har ni behov av e-böcker i er verksamhet? En majoritet, 55,9 % av respondenterna anser att de har behov av e-böcker i sin verksamhet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 55.9% Ja 44.1% Nej

21 Procent Procent Datum Sid 21 (45) Har er verksamhet upphandlat ett eget avtal/egna avtal avseende e-böcker? En stor del av respondenterna, 73,5 % har inte upphandlat egna avtal avseende e-böcker. (Det kan dock noteras att denna fråga även besvarades av de som i föregående fråga angav att de inte hade behov av e-böcker i sin verksamhet). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 73.5% 22.4% 4.1% Ja Nej Vet ej När löper ert/era avtal ut? Av de som i föregående fråga angav att de har upphandlat egna avtal avseende e-böcker angav 59,1 % att avtalen löper ut någon gång under ,2 % av respondenterna angav att avtalen löper ut 2015 respektive % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 59.1% 18.2% 18.2% 18.2% 0.0% Annat Vänligen beskriv vilken typ av e-böcker som ni har behov av och som ni köper in? Nedan följer de vanligaste svaren avseende vilken typ av e-böcker som myndigheterna vanligtvis köper in: Svensk juridisk litteratur (det överlägset vanligaste svaret). Utländsk juridisk litteratur. Rättsdatabaser. Kursböcker/ facklitteratur. Vetenskaplig litteratur.

22 Procent Datum Sid 22 (45) Ordböcker/nationalencyklopedin. Önskemål om enstaka titlar svensk litteratur. Ungefär, hur mycket köper ni e-böcker för under ett år? Svaren på denna fråga varierar rätt mycket och hamnar alltifrån kr till ca 6 miljoner kronor. Några av respondenterna anger även att de förhåller sig till en mediabudget som kan uppgå till flera miljoner (ca 40-50) och där e-böcker ingår tillsammans med övrig tryckt litteratur, prenumerationer och andra tjänster. Några av respondenterna kunde inte besvara frågan då de förvärvar e-böcker både i paketlösningar (prenumerationer) och som enstaka titlar. Om det fanns ett statligt ramavtal för e-böcker idag, hade ni i sådana fall använt er av det? 49,5 % av respondenterna hade använt sig av ett statligt ramavtal för e-böcker, om det fanns ett sådant. Dock kan hela 40 % inte besvara denna fråga. Endast 10 % av respondenterna hade inte använt sig av ett statligt ramavtal om det fanns till deras förfogande. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49.5% 40.0% 10.5% Ja Nej Vet ej 6.2 Möte med myndigheter Om referensgruppsmötet Den 12 oktober 2015 genomfördes ett referensgruppsmöte med 16 representanter från 12 olika statliga myndigheter. Sju av dessa myndigheter utgör några av de största användarna på nuvarande ramavtal. Syftet med mötet var att få en bild av hur behovet av litteratur ser ut samt att ge möjlighet för myndigheterna att inkomma med synpunkter och erfarenheter beträffande det nuvarande ramavtalet. Därtill gavs referensgruppen möjlighet att komma med förslag på förbättringar inför den kommande upphandlingen av tryckta böcker samt en eventuellt

23 Datum Sid 23 (45) kommande upphandling av e-böcker. Nedan anges i korthet vad som avhandlades under respektive punkt Fördelar och nackdelar med nuvarande ramavtal I nuvarande ramavtal anges att leveranstiden är tre vardagar från lagd beställning avseende svensk litteratur och svensk juridisk litteratur, samt sex vardagar avseende utländsk litteratur och utländsk juridisk litteratur. Det finns även möjlighet till två extra leverasdagar vid utrustade böcker. Några i referensgruppen anser att leveranstiderna som regleras i ramavtalet är för långa men merparten anser att leveranstiderna som följer av ramavtalet är rimliga men att dessa inte följs av ramavtalsleverantörerna i större utsträckning. Majoriteten i referensgruppen anser att produktutbudet är bra och att de hittar det mesta de behöver avropa. Några av referenspersonerna anser dock att produktutbudet är för smalt avseende utländsk litteratur vilket ibland leder till att de tvingas frångå ramavtalet. Avropsformen rangordning framhålls av referensgruppen som både positiv och negativ. Några få av referenspersonerna anser att rangordning är för administrativt betungande medan andra anser att rangordningen är en fördel med nuvarande ramavtal och att man som beställare får vara pragmatisk. Majoriteten nämnde prisnivån som en av de största fördelarna med nuvarande ramavtal Uppdelningen på ramavtalet Deltagarna i referensgruppen hade olika uppfattningar avseende uppdelningen av nuvarande ramavtal. Några av representanterna anser inte att en uppdelning mellan svensk och utländsk litteratur behövs då det finns leverantörer på marknaden som kan täcka båda områden. Flertalet representanter anser dock att området juridisk litteratur bör finnas kvar i kommande upphandling eftersom många myndigheter har behov av specialistkompetens inom detta område. Resterande ansåg att det behövs fler nischade områden/uppdelningar i kommande upphandling, främst avseende utländsk litteratur. En representant efterfrågar främst specialistkunskap inom asiatisk litteratur. Det framkom även förslag på uppdelningar avseende nordisk, germansk och östeuropeisk litteratur. Ett annat förslag var att ha ett eget område där avropsberättigad kan välja snabb leverans (exempelvis maximalt 2 dagar). Det framkom även förslag på att genomföra en separat upphandling enbart för universitetsbiblioteken, då behoven mellan dessa och övriga statliga myndigheter kan variera mycket. Ytterligare ett förslag vara att använda sig av avropsformen förnyad konkurrensutsättning med längre leveransavtal där avropsberättigade kan specificera sitt behov.

24 Datum Sid 24 (45) Produktutbud Flera referensgruppsmedlemmar efterfrågar en större språkbredd (utöver engelska språket). Några i referensgruppen nämnde även att man saknade universitetstryck, grått material och antikvarisk litteratur (litteratur som inte ges ut längre) på det nuvarande ramavtalet Inköpskanaler/elektronisk handel Majoriteten av deltagarna i referensgruppen genomför sina avrop/beställningar via ramavtalsleverantörernas webbsystem. Några av representanterna använder sig av myndighetens egna punchout-system. Under referensmötet framkom det även att det ibland kan vara svårt att se ramavtalspriserna i en av ramavtalsleverantörernas webbsystem Viktigaste krav/utvärderingskriterier att ställa i kommande upphandling av tryckta böcker Nedan listas krav/utvärderingskriterier som referensgruppen ansåg vara extra viktiga att ställa i en eventuellt kommande upphandling av trycka böcker; Leveranstid Produktbredd Tydliga och lättlästa följesedlar Kundservice ska gå snabbt att komma i kontakt med ramavtalsleverantörens personal. Bekräftels på att ramavtalsleverantören mottagit myndighetens synpunkter/klagomål. Tydligt kravställa och (därefter följa upp) att ramavtalspriserna ska kunna ses per artikelnivå i ramavtalsleverantörernas webbutik. Tydligare krav och efterföljande uppföljning avseende e-handel E-böcker Majoriteten av deltagarna i referensgruppen ser ett ökat behov av e-böcker i sina verksamheter. Universiteten får bland annat allt fler studenter som läser kurser på distans och därmed uppkommer ett ökat behov för studenterna att få tag på litterattur elektroniskt. Flertalet representanter framhåller att det är dyrt med e-böcker jämfört med tryckta böcker. Att momsen skiljer sig mellan dessa två litteraturslag kan vara en avgörande faktor. Några av universiteten/universitetsbiblioteken i referensgruppen har genomfört egna förenklade eller öppna upphandlingar avseende e-böcker och andra har genomfört direktupphandlingar vid behov som avsett lägre belopp. Upphandlingarna har vanligtvis avsett inköp av enstaka titlar och uppläggen på förfrågningsunderlagen har varit enkla men tydliga. Enligt referensgruppen är det även svårt att få tag på svensk facklitteratur i e-boksformat eftersom marknaden inte erbjuder detta i någon större utsträckning.

25 Datum Sid 25 (45) Några av referenspersonerna anser att det i vissa fall kan vara lättare att köpa direkt från förlagen, än att köpa från en leverantör/återförsäljare medan andra anser att det kan bli mycket krångligt och administrativt betungande att köpa från varje enskilt förlag. Myndigheterna vill inte behöva köpa in större paket av licenser/databaser för att enbart komma åt några enstaka titlar. Därför är rekommendationen att det enbart upphandlas enstaka titlar som leverantörer/återförsäljare på marknaden förser de avropande myndigheterna med. Alla i referensgruppen vara överens om att den s.k. elib -modellen inte fungerar på ett bra sätt. Det är överlag svårt att beakta olika utlåningsmodeller eftersom myndigheterna har olika preferenser avseende vilka utlåningsmodeller de föredrar. Behovet kan även se annorlunda ut inom en och samma myndighet exempelvis universitetsledningen kontra universitetsbiblioteken. Leverantörerna har inte heller någon påverkan avseende vilka utlåningsmodeller som används, då det är förlagen som vid skapandet av e-boken avgör vilken utlåningsmodell som ska gälla för den/de böckerna som ges ut Eventuell kommande upphandling av e-böcker förslag på upplägg m.m. Referensgruppen rekommenderar, som tidigare nämnts, att en eventuell upphandling av e- böcker enbart bör avse enstaka titlar, och inte databaser/licenser. Inköpen bör enligt myndigheterna även ske via s.k. PDA-modeller. Referensgruppen tror att det finns två-tre leverantörer på marknaden som skulle kunna lämna anbud på en statlig upphandling avseende e-böcker. Referensgruppen belyser att det vid en eventuell upphandling är viktigt att ställa krav på olika gränssnitt, dvs. att det exempelvis går att läsa e-böcker i mobil eller läsplatta. Titelbredd och accesstid är även viktiga krav att beakta. Myndigheterna vill oftast ha direkt access. Det har uppkommit ny juridisk litteratur i e-boksformat som bl.a. används av domstolarna och som enligt myndigheterna bör finnas med i en eventuellt kommande upphandling av e-böcker. Sammanfattningsvis anser referensgruppen att man vid en eventuellt kommande upphandling bör beakta vad myndigheterna vill ha, och inte enbart anpassa förfrågningsunderlaget efter vad marknaden idag kan erbjuda.

26 Datum Sid 26 (45) 7 Marknadsundersökning Marknadsundersökningen har genomförts genom att belysa utvecklingen och förutsättningarna inom branschen och hur detta kan påverka en eventuellt kommande upphandling. En viktig informationskälla har varit de möten som genomförts med både befintliga ramavtalsleverantörer och leverantörer som inte är ramavtalsleverantör på det nuvarande ramavtalet. Ett möte har även genomförts med en branschorganisation. 7.1 Marknaden Tryckta böcker Marknaden Under 2014 såldes enligt Svenska Förläggareföreningen, SvF, uppskattning böcker för ca MKR exklusive moms i Sverige, fördelade på följande genrer: Allmänlitteratur Läromedel för skolan 950 Kurslitteratur för högskolan och yrkesinriktad litteratur Total De tryckta böckerna är fortfarande den helt dominerande publiceringsformen. Den digitala utgivningen växer i omsättning och betydelse, men den ligger på en låg nivå och det går inte lika snabbt som i den anglosaxiska världen Leverantörer/återförsäljare De största leverantörerna på den svenska marknaden är Adlibris AB, Bokus AB och BTJ Sverige AB. Inom juridisk litteratur finns det även Jure AB som är specialiserade inom juridisk litteratur. Utomlands finner man exempelvis Dawson, DelBanco, ProQuest och Blackwell. 8 Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. (Hämtat ). 9 Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. (Hämtat ).

27 Datum Sid 27 (45) E-böcker Marknaden Den svenska e-boksmarknaden växer. Den växer emellertid inte lika snabbt som den amerikanska eller engelska marknaden och den växer långsammare än flertalet av de prognoser som gjordes för några år sedan. Men den växer och får större betydelse i förlagens ekonomi. 10 Utöver den e-boksutgivning som kommer från SvFs medlemmar finns idag en omfattande utgivning hos kursboksförlag, mindre allmänförlag, egenutgivare och andra utgivare utanför den traditionella kretsen av förläggare. Totalt fanns i maj 2015 runt svenska e-böcker tillgängliga för beställning hos de stora nätbokhandlarna. Motsvarande siffra var ett år tidigare titlar. 11 Nedan redovisas en sammanfattning av Riksdagens rapport: E-bokens genomslag har förutspåtts i flera år, men kan ännu inte sägas ha ägt rum. Försäljning, utlåning och läsning ökar nu snabbare än tidigare, men utgör fortfarande en liten andel i relation till tryckta böcker. E-böckerna påverkar etablerade förlags- och distributionsstrukturer på ett fundamentalt sätt. Den illegala nedladdningen är ett stort problem för förlag och distributörer Tryckta anses av användarna ha olika fördelar. Det finns inget som i dag tyder på att e-boken kommer att ersätta pappersboken. I stället kommer förmodligen de olika formaten att väljas till olika sorters läsning. E-boksutvecklingen har kommit längst i USA, följt av Storbritannien. En viktig förklaring är att ett företag där mycket målmedvetet försökt etablera nya konsumtionsmönster och att den engelskspråkiga litteraturen har en stor marknad. Förmodligen kommer e-böckerna inom några år att erbjuda fler tjänster, såsom länkar, animationer och ljudeffekter. Det leder i sådana fall till att skillnaden mellan tryckta böcker och pappersböcker ökar och att e-böckerna och de traditionella böckerna kan komma att betraktas som kompletterande produkter, snarare än konkurrerande Distribution 10 Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. (Hämtat ). 11 Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. (Hämtat ). 12 En bok är en bok är en bok? en fördjupningsstudie av e-böckerna idag, Sveriges Riksdag, 2013/14:RFR3, sid 6-7.

28 Datum Sid 28 (45) Distributionen av e-böcker har två huvudflöden - utlåning genom folkbiblioteken och försäljning genom återförsäljare, i första hand nätbokhandeln. Samtidigt som biblioteksutlåningen tycks plana ut har förlagens försäljning till konsumenter via återförsäljare växt snabbare. Den är svår att mäta då den är spridd på olika kanaler och olika typer av återförsäljare, både svenska och utländska Låntagarmodeller Utlåningsmodellen (kallas också elibmodellen). När biblioteket tecknar en licens utifrån utlåningsmodellen får det obegränsad tillgång till ett utbud. Varje gång en titel lånas ut betalar biblioteket en i förväg avtalad summa (ca 20 kr). Fördelen för bibliotekets del kan vara att de inte har några kostnader för att välja ut, köpa eller lagerhålla titlar. Å andra sidan kan det vara svårt för biblioteket att kunna förutsäga kostnaderna, som kan skena iväg om utlåningen blir oväntat hög. Biblioteket bygger inte heller sin egen samling vid den s.k. elibmodellen. 14 Förvärvsmodellen (kallas även licensmodellen, overdrivemodellen eller biblioteksmodellen). Förvärvsmodellen är den som mest liknar utlåning av tryckta böcker. Biblioteket köper en titel som endast kan lånas ut till en låntagare åt gången. Fördelen med denna modell är att biblioteket själv styr vilka titlar de erbjuder, men nackdelen är att e-boken kan bli utlånad. En annan eventuell nackdel är att biblioteket måste ägna tid åt att välja vilka titlar som ska köpas in. 15 Låntagarmodellen (eller användarstyrt förvärv). I låntagarmodellen är det användarnas efterfrågan som styr. När en användare önskar få tillgång till en titel köps den in eller tillgängliggörs just för det aktuella lånet. Ibland sker det automatiskt, ibland går biblioteket in och väljer hur man ska anskaffa titeln. En fördel för biblioteket kan vara att endast de titlar som efterfrågas köps in. Nackdelen med denna modell är att biblioteket eventuell kan förlora kontrollen över sitt utbud. Det är inte heller säkert att de titlar som tillgängliggörs är desamma som biblioteket skulle ha valt att köpa in, om ett helhetsperspektiv på verksamheten och samlingarna hade varit styrande. 16 Prenumerationsmodellen (kan också kallas Big Deals eller abonnemangsmodellen). Biblioteket betalar en årlig avgift för att kunna låna ut ett förlags titlar. Biblioteket behöver inte handha inköpen, men utbudet av e-böcker kan ändras utan att biblioteket kan göra något åt det Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. (Hämtat ). 14 En bok är en bok är en bok? en fördjupningsstudie av e-böckerna idag, Sveriges Riksdag, 2013/14:RFR3, sid En bok är en bok är en bok? en fördjupningsstudie av e-böckerna idag, Sveriges Riksdag, 2013/14:RFR3, sid En bok är en bok är en bok? en fördjupningsstudie av e-böckerna idag, Sveriges Riksdag, 2013/14:RFR3, sid En bok är en bok är en bok? en fördjupningsstudie av e-böckerna idag, Sveriges Riksdag, 2013/14:RFR3, sid 42.

29 Datum Sid 29 (45) Leverantörer/återförsäljare Elib är den i särklass största e-boksproducenten i Sverige. Publit är ytterligare en e- boksproducent. Publit har fått industriforskningsanslag, bland annat från Vinnova, för att utveckla tjänster för att konvertera, distribuera och sälja e-böcker. Dessutom digitaliserar de stora förlagen i stort sett all ny skönlitteratur och viss äldre. Några förlag gör det själva, andra köper tjänsten från Elib eller Publit. 18 Elib har länge varit den dominerande distributören av e-böcker i Sverige och har enligt vissa en nästintill monopolliknande ställning, särskilt vad gäller e-boksförsäljning till biblioteken. Fler företag har dock påbörjat e-boksförsäljning, exempelvis Adlibris AB, BTJ Sverige AB, Bokus AB (Dito), Bokon och CDON. Det har länge spekulerats om Amazon tänker ge sig in på den svenska marknaden och vad det i sådana fall skulle betyda för de svenska distributörerna. 19 Några utländska leverantörer/återförsäljare på ektronisk facklitteratur är Dawson, Ebsco, Delblanco, ProQuest och YBP (ägs av Ebsco). 7.2 Möte med leverantörer Projektet genomförde under hösten 2015 separata möten med fyra ramavtalsleverantörer, enligt en i förväg fastställd agenda. På mötena har projektledare och projektmedlem deltagit från s sida samt företrädare för respektive leverantör. Därtill har frågor avseende e-böcker skickats ut till tre leverantörer inom verksam bransch. Syftet med mötena var att få en bild av leverantörernas synpunkter och erfarenheter beträffande det nuvarande ramavtalet. Därtill har projektet efterfrågat leverantörernas syn på de båda marknaderna i stort. Diskussionspunkterna framkommer i huvudsak nedan Fördelar och nackdelar med nuvarande ramavtal Majoriteten av ramavtalsleverantörerna är eniga om att det är ett etablerat och fungerade ramavtal men att det främst är förmånligt ur kundens myndigheternas perspektiv p.g.a. de låga priserna. Flertalet anser att föregående ramavtal var mer förmånligt för marknaden. Flera av ramavtalsleverantörerna nämner även att det med nuvarande ramavtal i vissa fall kan vara svårt att gå med vinst, främst avseende juridisk litteratur (kurslitteratur) eftersom förlagen har små marginaler och nästintill inte ger några rabatter på dessa böcker. Vidare pekar ramavtalsleverantörerna på olika behov bland de avropande 18 En bok är en bok är en bok? en fördjupningsstudie av e-böckerna idag, Sveriges Riksdag, 2013/14:RFR3, sid En bok är en bok är en bok? en fördjupningsstudie av e-böckerna idag, Sveriges Riksdag, 2013/14:RFR3, sid 15.

30 Datum Sid 30 (45) myndigheterna (främst mellan universitetsbiblioteken och övriga statliga myndigheter) samt att myndigheterna har möjlighet att returnera böcker kostnadsfritt som ytterligare två nackdelar. Det råder dock delade meningar bland ramavtalsleverantörerna avseende avropsformen rangordning på nuvarande ramavtal. Några ställer sig positiva till detta medan andra pekar på att de har förlorat flera kunder som känt sig låsta av rangordningen. Några av ramavtalsleverantörerna nämner även att prissättningen i nuvarande ramavtal saknar transperens, främst avseende prispåslag på F-pris, se mer info i avsnitt Pris nedan. En ramavtalsleverantör nämner att lägsta pris leder till en utslagningseffekt av små och medelstora leverantörer vilket kan resultera i att markanden blir låst Uppdelningen på ramavtalet Det råder delade meningar bland ramavtalsleverantörerna avseende uppdelningen av nuvarande ramavtal. Några av ramavtalsleverantörerna anser att det finns fog för att ha ett eget delområde för juridisk litteratur, medan andra ställer sig frågande till detta. Övriga förslag på uppdelning var bl.a. att slå ihop delomården svensk och utländsk litteratur till ett enda anbudsområde, eller att eventuellt dela upp områden enligt utrustade och outrustade böcker. Det framkom även önskemål från en ramavtalsleverantör om flera ramavtalsområden, främst avseende utländsk litteratur. Ett förslag var uppdelning på klassiska språk (engelska, spanska, tyska, franska) samt övrig utländsk litteratur. Leverantören anser inte att området juridisk litteratur hamnar rätt i nuvarande ramavtal (enligt de två övriga definitionerna) eftersom det avser både svenska och utländska böcker Mest betydelsefullt för kunder inom offentlig sektor Nedan anges några områden som ramavtalsleverantörerna anser har varit mest betydelsefulla för kunderna (myndigheterna) inom detta ramavtal. Produktutbud, bredd. Bra flöde i punchout-systemet lätt att styra mot ramavtalet. Fungerade faktureringsrutiner, e-fakturor. Välfungerande kundservice och reklamationsrutiner. Manuell kundservice - utbildad personal med sakkunskap avseende visst specifikt litteraturområde (exempelvis juridisk litteratur) Tilläggstjänster En av ramavtalsleverantörerna förslår att presentlinslagning, presentkort och fler utrustningsalternativ kan finnas med som tilläggstjänster vid en eventuellt kommande upphandling av tryckta böcker.

31 Datum Sid 31 (45) Marknadens utveckling Samtliga ramavtalsleverantörer anger att efterfrågan på e-böcker har ökat de senaste åren. Print-on demand har enligt ramavtalsleverantörerna också blivit allt vanligare, samt att kunder (myndigheter) i allt större utsträckning vill hämta ut beställda böcker i butik. De anger även att myndigheters behov avseende leverastiden är ytterst varierande, ibland kan exempelvis en och samma myndighet ha olika krav/behov avseende leverastider. Några av ramavtalsleverantörerna nämner även att de ser en viss ökning avseende försäljning av PDF-format på slutsålda böcker/böcker som inte längre trycks av förlagen De viktigaste och mest relevanta krav och kriterier som kan ställas i kommande upphandling Nedan anges ett urval av leverantörernas förslag på de viktigaste och mest relevanta krav och kriterier som kan ställas i en eventuellt kommande upphandling: - Leveranstider. - Leveransplats. - Lagerhållning storlek på lager. - Utrustningsalternativ. - Sortiment/produktbredd. - Inköpsstöd. - Olika orderlösningar/inköpssystem. Krav avseende e-handel bör vara tydligare utformat än vid föregående litteraturupphandling. Punchout-lösningar leder till större avtalstrohet och är enligt ramavtalsleverantörerna viktigt att beakta. Personalens sakkunskap, utbildning och erfarenhet i kundservice bör ges mervärde vid en utvärdering. Leverantörerna anser även att det extra viktigt att följer upp de krav som ställts på inköpssystem eftersom det inte alltid är en självklarhet att krav som anges i förfrågningsunderlaget efterlevs i praktiken Pris I föregående upphandling angavs följande om anbudspriser; Anbudsgivaren ska, för anbudsområde A Svensk litteratur ange, offererade påslag eller rabatter i procent på F-pris. Detta ska, i Bilaga 1 Prisbilaga, flik 1 Svensk litteratur, fyllas i under påslag eller rabatt på F-pris. Lämnas rabatt ska detta anges med ett minustecken (-) före siffran. Med F-pris avses förlagspris, dvs. det pris som lämnas av förlag för litteratur utgiven i Sverige. Offererade påslag eller rabatter läggs på eller dras ifrån den i prisbilagan angivna uppskattade årsvolymen i SEK och en totalsumma för böcker erhålles. Anbudsgivaren ska, för anbudsområde B Utländsk litteratur ange, offererade påslag eller rabatter i procent på L-pris. Detta ska, i Bilaga 1 Prisbilaga, flik B Utländsk litteratur,

32 Datum Sid 32 (45) fyllas i under påslag eller rabatt på F-pris. Lämnas rabatt ska detta anges med ett minustecken (-) före siffran. Med L-pris avses så kallat listpris, dvs. det pris som förlag rekommenderar för litteratur utgiven utomlands. Offererade påslag eller rabatter läggs på eller dras ifrån den i prisbilagan angivna uppskattad årsvolymen i SEK och en totalsumma för böcker erhålles Anbudsgivaren ska, för anbudsområde C Juridisk litteratur ange, offererade påslag eller rabatter i procent på F-pris för svensk juridisk litteratur och påslag eller rabatter i procent på L-pris för utländsk juridisk litteratur. Detta ska, i Bilaga 1 Prisbilaga, flik C Juridisk litteratur, fyllas i under påslag eller rabatt på F-pris respektive L-pris. Ramavtalsleverantörerna hade många åsikter avseende utvärderingen av pris vid föregående litteraturupphandling. L-pris för utländsk litteratur används mest i USA och England och är enligt ramavtalsleverantörerna svårberäkneligt, då det krävs att de har bra koll på valutakurser. I vissa fall kan även listpriset understiga själva försäljningspriset. Några av ramavtalsleverantörerna förslår att man vid en eventuellt kommande utvärdering inte utgår från påslag/rabatter på F-pris och L-pris utan lämnar rabatter på butikspris i en varukorg. En av ramavtalsleverantörerna anser dock att en varukorg inte är att föredra och att utvärdering enligt F-pris och L-pris kan fungera även om det inte är det mest optimala förslaget E-böcker Några av ramavtalsleverantörerna har e-böcker i sitt utbud, men har dock inget större och/eller nästan obefintligt utbud av elektronisk facklitteratur vilket är det som myndigheter efterfrågar. Ramavtalsleverantörerna är ense om att e-böcker inte bör utgöra en del av en litteraturupphandling. Ramavtalsleverantörerna anser vidare att det är ett komplext och föränderligt område som är svårt att upphandla och utvärdera eftersom det är uppbyggt på olika affärsmodeller. Enligt en av ramavtalsleverantörerna kan dock en upphandling genomföras om den enbart avser enstaka titlar. En upphandling som beaktar olika låntagarmodeller kan istället tangera en databasupphandling. Markanden avseende e-böcker (elektronisk facklitteratur) skiljer sig från den vanliga litteraturmarknaden och har således även olika leverantörer (främst utländska leverantörer). Leverantörerna på nuvarande ramavtal har därmed inte för avsikt att lämna anbud på en eventuellt kommande upphandling av e-böcker. 7.3 Möte med branschorganisation Om Svenska Förläggareföreningen Svenska Förläggareföreningen, SvF, är de svenska bokförlagens branschorganisation. Deras medlemmar utgörs av bokförlag med utgivning som spänner över alla genrer och format och de representerar både stora och mindre förlag. Idag utgör medlemsförlagen i