Uttryck - material och teknik

Transkript

1 Uttryck - material och teknik Elin Kolvik SHF 1 15 hp, Ht 12 / vt 13

2 Inledning Denna kurs har inte varit lika klar och tydlig som första kursen enligt mig. Jag har inte kunnat se en tydlig röd tråd till de olika teknikerna jag fått lära mig. I min portfolio berättar jag om min slutuppgift och sedan alla de tekniker jag har tagit till mig. Slutuppgift På introduktionen utav uppgiften gick jag från lektionen som ett riktigt stort frågetecken, jag fattade inte alls vad jag skulle göra eller hur jag skulle tolka uppgiften. Det var inte förens på första handledningen som jag hade greppat uttrycket kulturell kontext och bakgrund. Jag var först inne på idéer om att avbilda Stockholm eller fånga något som jag tyckte var en kultur i Stockholm. Jag var även inne på att plocka något från västkusten där jag har stark anknytning till. Ett som jag var säker på var att jag ville sticka något, och på första handledningen blev jag tipsad om att kolla på bohus stickning. Eftersom min anknytning är just Bohuslän så passade det väldigt bra. Jag hittade en bok 1 som berättade lite om företaget som det faktiskt är, och dess historia. Jag hittade också en hemslöjdsbok 2 med tekniker på typisk hemslöjd för Bohuslän. Där fastnade jag för ett par vantar som kallades fiskarvantar på sidan 114 i boken. Dessa stickades med två tummar och i ull utblandat med kvinnohår. Jag blev fascinerad utav hur smart det är att ha två tummar, man kan på så sätt vrida på dem och hela vanten kommer att slitas samt att om den ena sidan är våt så är den andra torr. Jag ville sticka ett par sådana fiskarvantar, men var inte säker på om jag skulle göra det på det traditionella sättet med kvinnohår och valkning. För jag tyckte fortfarande att Bohus stickningsmönstrena var väldigt vackra och dekorativa. Min tanke var då att applicera ett mönster från bohusstickning till den gamla modellen med två tummar. Som ny teknik i detta så ville jag färga mitt garn, detta gjorde jag enligt vad textilgruppen fick lära sig syrafärgning. Jag testfärgade lite olika garner och doseringar innan jag färgade min slutgiltiga garnhärva. 1 Häglund. U. (1999) Bohus stickning, Risbergs Tryckeri AB 2 Lychou. K. (1996) Hemslöjd och Folkkonst i Bohuslän, Kerstin Lychou och Warne Förlag AB 2

3 Till exempel så provade jag att färga en blandning av ull och polyestergarn för att se hur garnet skulle suga åt sig färgen. Översta härvan; 70% polyester, 30% Ull Nedre härvan; 50% polyester, 50% ull Efter att jag färgat garnet så började jag sticka på en prototyp, för att se hur det blev med två tummar på en stickad vante. Jag kunde inte hitta någonstans ett stickningsmönster på dessa fiskarvantar så jag improviserade fram den andra tummen med hjälp av ett befintligt tumvante mönster. Jag började leta efter om det fanns några mönster att köpa på bohus stickningar, och jag hittade att köpa ett urval på bohusläns museum. Jag köpte ett mönster vid namn Stigbygeln. Jag köpte även mer ullgarn utav ny fyrtrådig ull och gjorde den sista färgningen, och sedan började stickandet. 3

4 Från början hade jag tänkt att valka vantarna riktigt täta som man gjort enligt den traditionella fiskarvanten, men eftersom jag valde ett bohus stickningsmönster så tog det inte lång tid för mig att ändra mig till att rugga ihop vantarna istället. Stigbygeln är inte ett av deras ruggade mönster, men jag tyckte att det kännetecknar bohus stickning och valde att göra det på mina vantar ändock. Man skulle väl kunna säga att de närmsta mina vantar har kommit kvinnohår är nog min egna hårborste som fick agera uppruggare! Jag broderade även in mina initialer och satte en knapp och en hake på varsin vante precis som den ursprungliga fiskarvanten. 4

5 Skissa i verkstaden Första mötet med Elina var genom materialet lera och försöka ändra utseendet på en ursprunglig form till lätt, tung eller obalanserad. Detta var rätt svårt tyckte jag, på så kort tid forma något som skall kännas lätt eller tungt. Vi fick med oss uppgifter att redovisa i portfolion och mina 5 teknikskisser valde jag att göra i mitt egenfärgade ullgarn och fem olika sticktekniker och sticka i fem olika materialer. 5

6 Jan Sjögren Kreativitet var första ämnet som diskuterades vilket var väldigt intressant, det fick lite utav en ny bild för mig. Men ändå inte helt, utan också bekräftades. Sättet att alla skulle välja en egen bok att läsa ur och sammanfatta vid en lektion var väldigt spännande, på så sätt fick man en större plattform och infallsvinklar på uttrycket kreativ. Kreativitet är kvalité, en tanke som är ny. Skapande är kvantitet, att producera. Jag har bifogat min essä om kreativitet. Gästföreläsningar Mötet med Kerstin Wickman var väldigt lärorikt och inspirerande! Hon gick igenom mycket matnyttigt kring vad modernt är. Jag lärde mig om den gustavianska stilen, allmoge stilen som även kallas för vikingstil och arts and craft. Jag lärde mig att Stockholms utställning som öppnade på 30talet satte en otrolig prägel på designen, den vände blad. Jag fick lära mig ett nytt uttryck anorexiadesign även kallad minimalismen som kom på 90talet. Agneiska metall lab Dessa lektioner gav mig mod att faktiskt gå till metallkoridoren. Under första omgången av lab så skulle vi bygga en 3d form med hjälp utav att endast bocka, såga och borra i en aluminium bit om 300 x 300 mm. Som inspiration så kunde vi tänka likt origami. Jag valde att göra en geometrisk skål som jag först fick negativ respons till att det inte skulle gå att genomföra på grund av alla bockningar jag skulle behöva göra. Då tog jag till mitt favoritcitat skam den som ger sig och slutförde min idé trots allt, och enligt citatet så gick det faktiskt till slut. Utmaningen i detta var att faktiskt ens kunna föra mig i metallsalen, se efter hur metallen reagerar vid sågning eller putsning och självklart alla bockningar. 6

7 Andra labbtillfället så skulle vi få testa på att få stansa in bokstäver i antingen koppar eller mässing. Vi fick inspirationskällan; ditt favoritcitat som motiverar dig eller en låttext. Det som var utmanande i detta moment var att jag hade valt en form som var pillig och det gjorde att jag fick mer övning sågandet i det än från första laborationstillfället med min geometriska skål. Jag valde att stansa in Somna aldrig osams med dig själv, den har jag nu faktiskt på mitt nattduskbord bredvid min väckarklocka. Träsammansättning Dessa lektioner kändes lite överflödiga, just för att vi bara fick titta på hur man gör. Och det vi fick titta på var väldigt repetition från grundskolan. Jag har inte själv gått vidare och testat sammansättningarna än, men känner att det inte är aktuellt. Trä som material tilltalar mig inte i dagsläget. Metall med Uffe Vi har gått igenom en hel del. Lödning, planering och gjutning. Roligast och mest lärorikt som jag kunde ta till mig var planering och drivning utav metall. Det fick vi öva genom att planera en metallskål. 7

8 Lödningen känner jag mig osäker på, och inte minst med tanke på hur problematiskt det var för mig när jag skulle testa det. Vi fick en bläckplåt som vi kunde göra en pepparkaksform utav och mjuklöda ihop. Jag skulle hellre nita ihop något före lödning då jag inte tycker det blir en snygg övergång med lödning, men det är nog min okunskap och klumpighet. Om jag skulle öva på det skulle det självklart bli snyggare gjort. Gjuta i tenn är första ingången till att gjuta i metall, eftersom tenn har en låg smältpunkt. Jag kände att gjutningen kan vara användbart i framtiden, och blev sugen på att testa någon form i kartong som Uffe hade gjort med denna pusselbit. Han visade många olika tekniker på att gjuta, och jag känner mig trygg och skulle kunna testa på detta själv. Keramik med Lasse Denna lektion såg jag fram emot, mitt första möte med keramiken och lera. Jag har aldrig arbetat i lera så det var väldigt spännande! Första lektionen var förberedande inför andra lektionen i glacering. Vi gjorde plattor med mönster i, och för den som ville så kunde man testa att dreja. Jag satt kvar efter lektionen på lunchen och försökte centrera klumpen, jag muttrade hela tiden skam den som ger sig. Och likt geometriska skålen i metallen så gick det till slut. Men jag kan ju inte säga att det blev perfekt, men det gick. 8

9 Vid andra tillfället när vi skulle glacera våra testplattor så fick jag lära mig att allt organiskt bränns bort när man bränner keramiken. Så färgerna man använder är alltså utav metaller, oxideringar. Detta gav mig bränsle till en idé jag har haft, att göra keramik som ser ut som broderad spetts. Det borde gå att klä en spets i keramik och sedan bränna den, och kvar blir endast leran. Till höger är resultatet utav min ena platta, den andra måste ha gått sönder vid bränningen för den fanns inte att hämta ut och ingen i klassen har tagit min av misstag. Lite synd för på den hade jag testat de olika oxiderna och skrivit upp i vilken ordning jag penslat på. Men nu vet jag i alla fall hur rikligt påpenslat cobolt blir. Jag tyckte det var lite klent med information för att jag ska kunna själv arbeta i keramik. Mycket lämnades osagt som jag fick höra av klasskompisarna att man ska skröja och bränna av leran innan man kan glacera den. Leran skall torka också innan det. Det skulle vara bra med en längre lektion med Lasse, där man fick lite teori innan man sedan gick in i det praktiska. Screentryck med Kerstin Det tyckte jag var kul att vi som trä och metallare fick inplanerat en genomgång i. Detta är absolut en teknik jag kommer att ha användning för! Jag vill testa screentryck på papper och olika tyger, jag vill också testa att trycka med flera färger i ett mönster. Jag kanske ska ta och prova ett av mina mönster från föregående kurs och trycka. Svarvning med Daniel Denna lektion var lärorik för mig, jag har aldrig testat på att svarva och det var väldigt bra att få personlig hjälp när jag stod vid svarven och järnen. Jag fick fram dessa kurver och former på första tillfället. Svarvning är något jag tar med mig i framtiden och kommer absolut att prova på igen! Utställningsarbete med Ann-Sofi Besöket på Östgöta länsmuseum var lärorikt då Ann-Sofi gick igenom de olika utställningarna från ett annat perspektiv än att beskåda verken och budskapen som fanns där. De tre olika utställningarna var helt skilda och det var spännande att få höra från en som är kunnig i området utställningsteknik som belyser hur utställningen är utformad. Jag lärde mig att det är noga uttänkt hur saker är placerade för att det ska bli lättare att ta in budskapet. Genom grupperingar och belysning så styr man beskådarens blick och rörelsemönster i ett rum. 9

10 Detta tänkte jag på när jag besökte fotografiska museet i Stockholm under julen, hur de hade hängt fotografierna, hur belysnignen låg och i vad de hade satt fotografierna i. Slutord Under kursens gång kände jag mig utelämnad och lite vilsen i alla tekniker. Att vara indelad under en inriktning som trä och metall känns inte helt bra, jag vill gå på lite möjliga lektioner även textilarnas. Till nästa kurs ska jag kolla igenom schemat ordentligt till slutet, och pricka in de lektioner jag vill gå på och höra av mig till läraren i god tid om det är en textilinriktad genomgång till exempel. 10

11 Bilaga 1 Essä kreativitet Att komma fram genom att zooma ut Kreativitet är en egenskap hos människor som är positivt laddad med olika definitioner beroende på vem man pratar med. Pratar man med Samuel A. Malone som har skrivit boken Kreativ hjärngymnastik handbok i effektivitet så är det en person som ser olika vägar på lösningar till problem. Hon ifrågasätter problemen för att hitta nya vägar och lösningar som ingen kunnat se tidigare. Kreativitet är inte bara att skapa något nytt utan det är även att förändra och kombinera saker och ting på nya eller oväntade sätt. Han skriver själv att boken är tänkt för en person på en chefsroll men passar likväl för privatlivet hemma. Alltså skriver han om en kreativitet som egentligen inte alls har något med vad kreativitet definieras av gemene man i folkmun, skapande eller konstnärlig kreativitet. A. Malone berättar vidare hur kreativitet kan födas fram ur flera personer samtidigt likt ett grupparbete med diskussion eller en så kallad brainstorming. Denna sortens kreativitet är den bästa och ur denna kommer problemet att belysas från olika håll och få störst spridning eftersom alla personer är unika med olika bakgrunder och tidigare erfarenheter. Ordspråket går ju fler kockar desto sämre soppa, men det är helt tvärt om i detta avseende ju fler kockar desto bättre kreativitet. Det hela hänger dock på i detta att deltagarna känner sig bekväma med att yttra sina förslag på förändring eller lösning. Så fort någon säger att någons idé är krass så stoppar detta genast upp kreativiteten genom att förlöjliga personen och dennes idé och nästa gång denne får ordet så kan det hända att denna censurerar sig och nästkommande idéer. En vanlig uppfattning kring kreativa personer är att dessa föddes kreativa, att det ligger i blodet och är icke upplärningsbart. A. Malone berättar om hur man kan öva upp sin kreativitet genom diverse övningar med olika utgångspunkter på att finna en lösning på ett problem. Att tänka kreativit är i helt motsatt mening till att tänka logiskt, det är därför man brukar säga att barn är kreativa. Men det handlar endast om att de inte fått lära sig vad som är rätt och fel ännu. Skolgången står för en stor del i att lära oss människor oss att tänka mer logiskt. Redan från första klass lär vi oss att är 2. Men den riktigt kreativa ser att kan bli 11, eller X eller T. Genom att ifrågasätta problemet så kan man få flera vägar till lösningar. A. Malone skriver om kreativitetens fem stadier. Dessa stämmer in på mig i min omedvetna arbetsgång. Första stadiet är förberedelse där problemet skall bli ett med en själv och man försöker sätta sig rätt sinnesstämning. Här ifrågasätts 11

12 problemet med hur och att läsa mycket om mycket för att få en bred infallsvinkel är viktigt. Andra stadiet är ansträngning, här börjar man brainstorma idéerna och utveckla dessa. Idéerna skall inte ha någon värdering eller kvalitet, utan ju fler idéer desto bättre. Det tredje stadiet kallas för inkubationstid, här så lägger man problemet åt sidan och ödslar ingen energi eller tanke åt det. Som uttrycket att sova på saken är precis vad man gör i detta stadie. Efter ett tag kommer man till insikt, och detta är det näst sista stadiet. Likt en heurekakänsla så vet intuitionen vad som är rätt och man arbetar vidare med valet. Sista stadiet är utvärdering där man prövar sin idé och alternativt bearbetar om den. På lektionen när vi skulle redovisa våra svar vi funnit i böckerna vi läst, så hade en författare sagt att en kreativ person är likväl innovativ. Så jag tänkte själv, om jag skulle säga till vänner att jag är innovativ för jag och andra tycker att jag är kreativ, så skulle de nog inte hålla med lika snabbt. Enligt A.Malone så säger han att en kreativ person skapar något som inte funnits förut, och det är väl det precis vad en innovativ människa också är. Men orden i sig har enligt mig ändå inte samma riktning, den ena är mer nyanserad åt det tekniska och logiska och det andra ordet lutar mer åt det konstnärliga som oftast inte alls är logiskt. Jag håller med i det A. Malone skriver, det är applicerbart och användbart i det riktiga livet och beskriver hur kreativitet i arbetslivet uppfattas. Efter jag läst boken har jag bråkat med mig själv med min definition kring vad en kreativ person är, och jag har pratat med vänner och frågat hur de skulle definiera en kreativ person. Jag och två vänner drog en gräns för att kreativitet är att göra vissa förändringar på redan befintliga ting eller lösningar, medans innovationer är att göra helt nya ting eller en lösning. Det lät vettigt när det diskuterades. Men jag vet inte om jag helt är nöjd med det svaret. På så sätt så låter helt plötsligt ordet kreativ som något mindre bra än att vara innovativ. Och som jag sa i inledningen så är kreativitet något positivt klingande Och om man drar det längre, en konstnär som målar tavlor, hon målar unika objekt. Är hon då innovativ? Eller är hon kreativ eftersom den vardagliga benämning på en kreativ person är konstnärligt skapande. Inte om mina vänner fick bestämma, då hade hon varit innovativ. Fast om man lägger fram det som att måla med samma pensel och färger men nya motiv är inte tillräckligt många nya variabler för att vara då innovativ, då blir hon ju kreativ i alla fall? A. Malone skriver om att alla kan öva upp sin kreativitet vilket jag står helt bakom också. Det är ett speciellt sätt att tänka och kan liknas med teknikprylen datorn, det är lite ovant med en ny dator men sedan har man lärt sig den och vill ha en ny när den börjar bli full på minne. En kreativ person är ständigt hungrig på nya utmaningar och ett citat som sades under redovisningsdagen var kom 12

13 inte med dina lösningar utan kom med dina problem, det tyckte jag var mycket talande och sanningsenligt som fastnade hos mig. Jag tycker att en kreativ person är nytänkande, skapande, idérik och ifrågasättande. För att vara allt det så behöver man tänka utanför ramarna och få helikopter perspektiv på tillvaron och problemet. 13