Utbildardagar Workshop Att vara utbildare på Leda Scouting

Transkript

1 Utbildardagar 2019 Workshop Att vara utbildare på Leda Scouting Övning: Samtida undersökning Alla deltagare får varsin fråga på en lapp (hård papp eller stöd). Man behåller sin fråga under hela övningen. Alla minglar runt och den man möter svarar på min fråga o tvärtom. Svar noteras på frågelappen. Efter ca 20 minuter samlas svaren in. Vi summerar sedan i storgrupp alla svar och tankar kring frågorna och utvecklar det som behöver mer tid. Alla besvarar samtliga frågor. Frågor på lappar 1. Vilken deltagare önskar jag ha på Leda scouting på en kort kurs (en dag)? 2. Vilken deltagare önskar jag ha på Leda scouting på en helgkurs? 3. Mina erfarenheter och kunskaper - som är bra att ha när jag leder kursen Leda scouting 4. Vem vill/bör jag helst vara kursledare tillsammans med? 5. En bra ledarutbildare som jag minns. Vad var ett bra sätt att lära ut? 6. Vilka delar i kursprogrammet för Leda Scouting är jag mest intresserad av? Lista på kursinnehållet. 7. Vad är svårast i kursinnehållet och som jag vill att vi pratar lite extra om här och nu? Lista på kursinnehållet. 8. Hur kan patruller användas i kursen? 9. Mina tips till en bra kurs - där deltagarna får ut max.

2 Utbildardagar 2019 Workshop Att vara utbildare på Leda Scouting SAMTIDA UNDERSÖKNING sammanställning av deltagarnas svar Vilken deltagare önskar jag ha på Leda scouting - på en kort kurs (en dag)? Svar: Gamla ledare som vill fräscha upp sina kunskaper. Ledare som har tidsbrist just nu och som inspireras att gå helgkursen senare. Vilken deltagare önskar jag ha på Leda scouting - på en helgkurs Svar: Mix av unga och nya vuxna Motiverade deltagare Vem vill/bör jag helst vara kursledare tillsammans med? Svar: Någon som jag trivs ihop med Vi ska komplettera varandra Någon med färsk avdelningsledarerfarenhet Alla i teamet bör ha färsk avdelningsledarerfarenhet Personkemin ska fungera Mina erfarenheter och kunskaper - som är bra att ha när jag leder kursen Svar: Jag vet att vissa kursdeltagare vill prata öppet, medan andra inte vill. Vad som gick bra förra kursen och vad som gick sämre. (Utvärdering: Handen) Jag har lång scouterfarenhet Jag lyssnar på deltagarna Jag kan prata inför en grupp Mina tidigare erfarenheter som kursledare Jag är engagerad och är en möjliggörare. Jag använder stödjande och lyssnande ledarskap, då krävs inte lång egen erfarenhet Jag använder scoutmetoden Jag jobbar med vision och reflexion Jag har varit scoutledare och vet hur patrullsystemet fungerar Jag har gått Leda scouting Har varit scoutledare eller haft annan position i kårer Jag har en kunskapsbank, sedan jag var en 8-åring Har bra erfarenheter från t.ex. målspåren, har egna praktiska erfarenheter. Har erfarenhet från andra kurser och scouting. Min värdegrund Jag har scouterfarenhet och med åldern också många andra erfarenheter Har varit med om dåliga/misslyckade situationer tidigare, men har löst dem via reflexion. Förståelse för olika behov hos deltagare

3 Utbildardagar 2019 Workshop Att vara utbildare på Leda Scouting Att utvärdera kursen så att den blir bättre och bättre Jag är bra på lekar Jag är bra på att lyssna och att se människor Blandad erfarenhet av scouting och andra typer av evenemang Att alltid vara två på ett kurspass, så man stödjer och kompletterar varandra. Jag är bra på att prata och att framföra ett budskap. Min ledarerfarenhet och erfarenheter från tiden som scout. Så här gjorde vi.. Jag kan ge praktiska exempel på hur man implementerar teorin i praktiken. En bra ledarutbildare som jag minns. Vad var ett bra sätt att lära ut? Svar: Att använda liknelser och bilder t.ex. Värderingar = Bojen eller Näckrosen. Fysisk rörelse Dynamiskt kurspass; Ett givande och tagande, inte bara kursledaren har svar utan även deltagarna. Att vara konsekvent hålla sig till ämnet Att tala fritt (utan manuskript/bok) och använda exempel Flera talare som byts av Deltagarna flyttar runt, byter platser Lyssna på deltagarna, möt alla med stor respekt. Ingen kan allt, lär ut det du kan. Bjud på dig själv, berätta egna anekdoter. Plocka ner på basic nivå Då kursledaren återberättade sina erfarenheter och avslöjade sina bästa tricks. Två ledare turas om - vid varje byte av talare flyttade alla deltagare ett steg i ringen. Detta skapade ny energi. Att tala lugnt, pedagogisk och roligt. Att förklara något på flera olika sätt. Engagemang Vara öppen för frågor, man anpassar sig efter gruppen. Se och få med alla i gruppen, göra avstämning att alla är med. Att lära ut på ett roligt och äventyrligt sätt. Att inspirera deltagarna att vara aktiva själva. Leda istället för att styra.

4 Utbildardagar 2019 Workshop Att vara utbildare på Leda Scouting Mina tips till en bra kurs - där deltagarna får ut max. Svar: Se till att man är redo själv och att ha energin till att dela Bra och fyllig information till deltagarna innan kursen Var bra förberedd Varva teori och praktik allvar och lek Learning by doing Kursteamet ska vara samspelt Försök plocka bort rena presentationskoncept Inte bara sitta och prata Mångfald, blandad kompott bland deltagare Blandade patruller, t.ex. ålder och kunskaper/erfarenheter Att teamet har olika erfarenheter inom scouting Kursteamet samspelt, påläst och har roligt. Dela erfarenheter med varandra och lyssna på deltagarna, Ett givande oh tagande. Att få en sammanfattning av kursen (eller delar av kursen) i pappersform att kunna ha i bröstfickan Hur kan patrullen användas i kursen? Svar: I diskussioner I grupparbeten I övningar Genom att använda pl-rollen som presentatör, redovisare Vid matlagning Rotera pl under kursen Patrullindelning med alla delaktiga Bestäm tillsammans i storgrupp vilka kriterier som är viktiga för att få den optimala patrullen. Lista dessa på whiteboard/blädderblock. Ju fler kriterier desto svårare att få ihop patrullerna. Exempel på kriterier på kurs: Kön, ålder, erfarenhet, stor/liten kår, stadskår/landsortskår Bestäm antal patruller. Dela ut tomma kort till deltagarna där var och en skriver sitt namn på ena sidan och egenskaperna på den andra sidan. Sedan läggs alla korten med namnet ner mot bordet/golvet och tillsammans delar man upp, i det bestämda antalet patruller. Därefter vänder ledaren på korten och alla ser hur patrullerna ser ut. Patrullindelningen är klar när alla tydligt uttalat att de är nöjda. Om någon inte är nöjd så kan hen försöka få till det på ett bättre sätt. Antingen med korten på ena eller andra hållet. Efter det ställs frågan igen är alla nöjda nu? Om förslaget känns väldigt skevt och korten ligger med namnen synliga så kan ni vända på korten och se om kriterierna fortfarande är okej. Fortsätt tills alla är nöjda.

5 Utbildardagar 2019 Workshop Att vara utbildare på Leda Scouting Vad är svårast i kursinnehållet - som jag vill att vi pratar lite extra om här och nu? Scouternas vision och strategi Tips: Presentera Scouternas vision o uppdrag + Strategin - sätt sedan upp dem på väggen. Bra att ha målet för scoutverksamheten ( VARFÖR ) synligt under hela kursen. Scouternas värderingar: Svårt att prata om på ett underhållande sätt. Tips: Visa sidan Gör sedan en Tvärtom övning. Dvs. låt deltagarna ändra en rubrik + förklaringen - så att budskapet blir helt tvärtom. Det ursprungliga budskapet blir ännu mer tydligt - och tvärtom-budskapet blir så hemskt att det kan upplevas som absurt.. och lite kul. Exempel: Vi har ingen avbytarbänk Vi har plats för alla i laget. Scouterna jobbar i den lilla gruppen där var och en får synas och utvecklas i en drogfri miljö. Vi är schyssta kompisar. Vi har många på avbytarbänken Alla barn o ungdomar får inte spela med i laget. Scouterna jobbar gärna med stora grupper där bara några syns. I den stora gruppen utvecklas de starkaste individerna, i en icke drogfri miljö. Vi är egoistiska och bryr oss mest om oss själva. Ledarskap baserat på Scouternas värderingar Tips: Scoutlagen + Scoutlöftet sammanfattar kort Scouternas värderingar, som alla scoutledare ska leda och agera utifrån. De är kortfattade och välkända av många. Se till att Scoutlagen och Scoutlöftet finns uppsatta på väggen eller på t.ex. träkubbar i rummet. I Handledningen till Leda Scouting finns flera bra övningar på sidan Exempel från verksamheten på sidan ger underlag för bra diskussioner. Lyssnande och stödjande ledarskap Tips: Läs gärna högt från sidan 40 - Synen på människan och Se scouterna! Övningen Lyssnande och stödjande ledarskap 2 på sidan 44. Förbered korta scener/improvisationer som spelas upp. T.ex. spåraravdelningen ska bestämma tema för några kommande scoutmöten. Ledarens agerande diskuteras efteråt. Var ledarskapet lyssnande och stödjande? Använd lyssnande och stödjande ledarskap själv, som kursledare. Då kan du hänvisa till en tidigare situation under kursen där du praktiskt använde denna typ av ledarskap.

6 Utbildardagar 2019 Workshop Att vara utbildare på Leda Scouting Målspåren: Det är krångligt med målspår Det finns hela 14 målspår för att täcka in dessa 5 utvecklingsområden för scouten Kroppen: Tanken: Känslan: Gruppen: Andlig: Se bilaga: Målspår grupperade Fysisk utveckling Intellektuell utveckling Emotionell utveckling Social utveckling Existensiell utveckling Tips: Kolla in Där finns kortfilmer om hur man jobbar med de 14 målspåren - att man kan krydda en given aktivitet med olika målspår - och få aktiviteten att handla om helt olika syften/mål. Där beskrivs även varje Målspår per åldersgrupp samt hur Scoutmetoden kan tillämpas per åldersgrupp. VARFÖR + HUR = VAD: Skriv varje ord på ett pappark. Visa aktuellt ord då ni jobbar med olika delar av kursen. Varför = Vision och uppdrag. Utvecklingsområden för scouten. Målspåren. Hur = Scoutmetoden Vad = Terminsprogrammet, aktiviteter på ett scoutmöte. Märkessystemet Att kombinera målspår med Scoutlagens 1:a punkt Tips: Se bilagan LivStil programmaterial om scoutlagen. Scoutlagens 1:a punkt kombineras här med målspåren Kritiskt tänkande, Existens och Egna värderingar Scoutmetoden Tips: Se bilagan Scoutmetoden de sju fundamenten. Klipp ut varje symbol och använd dem i övningar. T.ex. att kursdeltagarna ska kombinera ett målspår med en eller flera delar av scoutmetoden och skapa en aktivitet. Gör övningen på sidan 61 Färglägga scoutmetoden

7 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Pin Ett frågetecken Material - Aktivitet Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken. Nu till uppgiften: Lyssna till ett påstående. Om du anser att påståendet är något man tror, ställ dig på ena sidan om linjen. Om påståendet är något du vet, ställ dig på andra sidan. Jorden är rund. Det finns någon slags Gud. Alla människor är lika mycket värda. Människan är god innerst inne. Det finns ungefär 7 miljarder människor på jorden. Att vara på scoutläger är det roligaste du kunde ha gjort den här veckan. Löv är gröna. Män är starkare än kvinnor. Livet har en mening. Jorden föddes ur en explosion. Ledaren berättar Vi människor delar upp saker i det vi vet, och det vi tror. Det är inte alltid en självklar uppdelning. Mycket som du tar som sanning kanske någon annan inte håller med dig om, fast du anser att det är självklart. Det är i själva verket få saker vi kan vara helt säkra på, och därför är det viktigt att respektera att alla människor tänker olika, för vem vet, kanske var det inte du som hade rätt i slutändan? Diskussion Vilka av påståendena var ni inte överens om? Hur resonerar de olika sidorna? Finns det något man kan veta helt säkert? Utcheckning: Ställ er i en ring. Gå varvet runt och säg något som du tror.

8 2. En scout är ärlig och pålitlig Pin OK-hand Material Penna och papper. Aktivitet Ge scouterna var sitt papper och en penna. Låt dem ta några minuter till att skriva tre påståenden om sig själva, varav ett är sant och två är falska. Dela sedan in dem två och två och låt dem läsa upp de olika påståendena för varandra. De ska sedan gissa vilket påstående som är sant. Ledaren berättar Vad vet vi om varandra? Känner vi varandra så väl som vi tror? Kanske har du någon gång hittat på något om dig själv? Hur vill vi att andra ser på oss? Detta är frågor som jämt är på tapeten och som alla funderar över. Diskussion Hur kändes det att dela dessa påståenden med varandra? Var det lätt att förstå vilket påstående som var sant? Har du någon gång hittat på något om dig själv? Varför har du gjort det? Utcheckning Ställ er i en ring, gå varvet runt och säg något om dig själv, som är sant, som alla kanske inte vet.

9 3. En scout är vänlig och hjälpsam Pin Två händer som håller i varandra. Material Penna och papper. Aktivitet Alla får var sitt papper och skriver sina namn överst. Pappret skickas runt och alla skriver något snällt om personen vars namn står på pappret. Ledaren berättar När gjorde du senast en god gärning? När gjorde du senast något för att få någon annan att må bra? Det behöver inte vara något stort, bara att le mot någon kan göra den personens dag. Bara tanken hos någon att den har blivit sedd kan vara något som finns kvar länge. Hur gör du för att visa att du tycker om någon eller tycker att någon gjort något bra? Diskussion Hur reagerar du när du ser någon som är ensam? Vad får dig att känna att du hjälpt någon? Hur är du mot andra? Utcheckning Ställ er i en ring och låt alla säga något om hur det kändes att få läsa snälla saker om sig själv.

10 4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat. Pin Tummen upp. Material Spindelnät av snöre som finns uppsatta. Aktivitet Att ta patrullen genom ett spindelnät, som är ett rutnät uppspänt mellan två träd. Varje hål får bara användas en gång, och alla i patrullen ska igenom varsitt hål. Här krävs planering och samarbete. Ledaren berättar Ibland pratar vi om att det måste vara rättvist, men vad är egentligen rättvist? Är det att alla får lika mycket av allt? På sätt och vis ja, fast en person har aldrig samma förutsättningar som en annan. En är lång, en annan kort. Någon har god ekonomi, någon har inte god ekonomi. Någon... och så vidare. Diskussion Var det lätt att komma överens om hur ni skulle göra? Hur handlade aktiviteten om att visa hänsyn och vara en god kamrat? Blev det rättvist? Utcheckning Ställ er i en ring. Var och en bestämmer tyst en patrullkompis som den ska vara lite extra schysst mot under resten av lägret. Välj gärna någon du inte känner så bra.

11 5. En scout möter svårigheter med gott humör Pin Ett leende. Material En vattenballong. Aktivitet Ställ patrullen på ett led. Skicka en vattenballong mellan alla patrullmedlemmar. Ställ er sedan med lite längre mellanrum och skicka ballongen mellan er igen. För varje gång ni klarar detta utan att ballongen går sönder så gör ni mellanrummen mellan varandra större. Fortsätt tills ni tappar ballongen! Ledaren berättar Om vi hade kastat ett ägg istället för en ballong, skulle samma sak ha hänt? Ser vi på ett ägg så är det oftast slätt och fint med ett polerat hårt skal. Men om skalet knäcks på ett okokt ägg så rinner innehållet ut. Kollar vi istället på en persika så har den inte ett lika polerat och hårt skal. Om du däremot öppnar en persika stannar den kvar i sin form och har en kärna som inte går att dela på, hur hårt du än tar i. Det här är en bild på en människa som bygger sitt värde på antingen prestationer och utsidan som ägget eller på det faktum att du finns och därför är värd att älskas en persika. En persika-person har hög självkänsla: Jag är okej med mina talanger och mina fel. Du är också okej precis som du är. Självkänsla är INTE samma sak som självförtroende. Liksom ett ägg kan ha ett jättebra skal (självförtroende) kan det ändå krossas lätt. Diskussion Vad är skillnaden mellan självförtroende och självkänsla? Tycker ni att bilden av ett ägg och en persika funkar? Hur skulle ni annars kunna förklara skillnaden? Hur hör detta ihop med att möta svårigheter med ett gott humör? Utcheckning Ställ er i en ring. Gå varvet runt och låt var och en säga något som de tänker på efter denna station och avsluta med Jag är bra, med mina talanger och mina fel.

12 6. En scout lär känna och vårdar naturen Pin Vattendroppe. Material En hink fylld med vatten och var sin kåsa till scouterna. Aktivitet Vattenstafett. Dela upp patrullen i två grupper och ställ grupperna med cirka 50 meters mellanrum. Ställ vattenhinken hos den ena gruppen. Nu ska de flytta dunken mellan varandra så fort de kan utan att spilla ut vattnet och när sista personen har bytt sida är de klara. Då får alla dricka vatten från dunken. Ledaren berättar Tänk dig: först har du burit vatten i två timmar. När du sedan dricker av vattnet blir du sjuk eftersom vattnet är så smutsigt. Det gör att du kanske inte orkar hämta vatten nästa dag. Någon annan måste då göra det. Fundera på vad som kan hända om du måste tvätta dig i vattnet i rännstenen på gatan. Eller om du kanske måste dricka det Miljontals människor gör just det! I Sverige är vi så bortskämda med tillgång till rent vatten att vi kanske inte tänker på att vatten är en fråga om liv eller död. Världen blir allt törstigare därför att vi blir fler och fler. Varje vecka blir vi en miljon fler människor. Smutsigt vatten gör att många barn blir sjuka eller dör. Massor av barn kan inte gå i skolan för att de har blivit sjuka på grund av dåligt vatten Till exempel kan de ha fått diarré eller kolera till följd av detta. Över barn dör varje år av diarré som orsakats av smutsigt vatten och dålig sanitet. Det betyder att mer än barn dör på grund av detta varje dag. På de flesta håll där man måste bära vatten är det flickorna och kvinnorna som får göra jobbet. Kvinnorna i Afrika och Asien bär ofta vatten i behållare, som kan väga 20kg, på huvudet. Det är lika mycket som man får ha som mest i bagaget när man flyger. På landsbygden i Afrika använder man en fjärdedel av sin tid till att hämta vatten! Tänk dig att du, innan du går till skolan, måste gå omkring 1,5 timme för att hämta vatten och vatten är tungt!

13 Diskussion Vad kan vi göra? Här i Sverige behöver vi kanske inte spara på vattnet för att det ska räcka till. Däremot krävs det energi för att få fram rent vatten. Genom att spara vatten sparar vi alltså energi, som bidrar till klimatförändringen. Varmvattnet hemma kräver stora mängder energi och genom att spara på vattenåtgången i tvätt, dusch och disk kan vi bidra till att energi används till bättre saker. Sluta dricka flaskvatten! Dels är det gånger dyrare än kranvatten, dels är kranvattnet i Sverige av bättre kvalitet än flaskvattnet! Buteljerat vatten bidrog till lika mycket koldioxidutsläpp som mer än bilar i Sverige Det betyder klimatförändringar, som i sin tur betyder torrare väder på många håll. Fundera på vad du äter och varifrån maten kommer. En vegetarisk kost kräver liter vatten om dagen att odla, medan en köttbaserad kräver det dubbla. Skänk pengar. Vi i Sverige kan hjälpa till på olika sätt för att människor ska få rent vatten. Man kan säga att om vi ger 1 krona så är det egentligen 4 kronor. Vi tjänar inga 4 kronor på att skänka, men andra som får del av våra pengar kan göra det. Pengarna gör att människor blir mindre sjuka, att barnen kan gå mer i skolan, vuxna kan arbeta mer och dylikt. Utcheckning Ställ er i ring fundera tyst en minut på vad du ska göra för att vårda naturen och berätta sedan det för de andra.

14 7. En scout tar ansvar för sig själv och andra Pin En stopphand. Material - Aktivitet Ledaren väljer ut två eller tre scouter och berättar för dem att de ska agera motsträvigt i den kommande uppgiften och inte vilja hjälpa till. Låt inte de andra scouterna veta vad du givit för instruktioner! Nu till uppgiften: Alla scouterna ska tillsammans hoppa 1000 jämfotahopp. Alla behöver inte hoppa lika många, men sammanlagt ska 1000 bli hoppade. (Om patrullen består av färre än 10 scouter, räkna med ca 100 hopp/person.) Ledaren berättar En scout känner ansvar för sig själv och andra lyder den sjunde scoutlagen. Det kan ibland vara svårt när två intressen krockar. Om någon inte tar något ansvar i en scoutpatrull tvingas några andra ta extra mycket ansvar. Det är inte så snällt mot de som måste ta allt ansvar, men säkert har ni alla råkat ut för detta någon gång. Antingen har ni varit den som tvingats ta mer ansvar, eller den som smitit undan. Dessutom kan det finnas någon som av någon anledning inte kan ta lika mycket ansvar som de andra. Då är det viktigt att respektera det och hjälpa den scouten. Diskussion Hur kändes det när några i patrullen inte hjälpte till? Hur agerade ni andra scouter när några inte hjälpte till? Har du någon gång känt att du har behövt ta för mycket ansvar, för att någon annan har försökt komma undan? Eller har du själv försökt smita? Berätta! Utcheckning: Ställ er i en ring. Tänk ut en situation var där ni, under den resterande tiden av lägret, tänker ta extra ansvar. Det kan vara allt från matlagning till aktiviteter, att vara extra hjälpsam, eller något annat ni kommer på. Gå varvet runt och berätta för varandra vilken situation ni valde.

15 Scoutmetoden är en sak som gör scouting till scouting i hela världen. Vad man gör i olika länder kan skilja sig åt. Men om det görs enligt scoutmetoden och har målet att hjälpa barn/unga att utvecklas då är det scouting. Patrullsystemet Scoutlag och scoutlöfte Friluftsliv Learning by doing Stödjande och lyssnande ledarskap Symboliskt ramverk Lokalt och globalt samhällsengagemang

16

17 Fem UTVECKLINGSOMRÅDEN - för att få scouten att växa Ett målspår kan tillhöra mer än ett område, men detta är den naturliga kopplingen KROPPEN Fysiska utmaningar Ta hand om sin kropp Existens Egna värderingar Självinsikt och självkänsla Ledarskap Relationer SCOUTEN - i sin helhet Känsla för naturen Aktiv i samhället Aktiv i gruppen Förståelse för omvärlden Problemlösning Kritiskt tänkande Fantasi och kreativt uttryck

18 Fyra olika sätt att jobba med målspåren Aktiviteter Gör specifika aktiviteter för att uppnå vissa delmål. T ex: Skriv ett förslag till kommunfullmäktige för att jobba med Aktiv i samhället Arbetssätt Använd ett genomtänkt arbetssätt som hjälper scouterna att nå målet. Exempel: Låt scouterna leda varandra för att jobba med Ledarskap. Lite varje möte Ibland är det bra att inte fokusera ett helt scoutmöte på ett målspår, utan istället återkomma till det en kort stund varje gång. Exempel: Avsluta varje scoutmöte med en punkt i scoutlagen för att jobba med Existens. Fånga tillfället Lär er målspåren och ta vara på de tillfällen som dyker upp för att jobba med dem. Exempel: Stanna upp mötet då en konflikt uppstår. Ta chansen att diskutera hur scouterna vill vara mot varandra och hur konflikten kan lösas. Då jobbar ni med Relationer och Problemlösning.