Stina Michelson jobbar som kurator på Bris.

Transkript

1 Nyhetsbrev december 2015 rapporter från barn och unga som beskriver en vardag av fysisk och psykisk misshandel. Barn som utsätts för våld hemma tror dessutom ofta att det är deras eget fel och de är rädda för att splittra familjen om de berättar. Barnens berättelser vittnar även om att de inte känner till sina rättigheter att våld mot barn alltid är fel och att det finns hjälp att få. Men hur lätt är det för ett redan utsatt barn att själv ta kontakt med elevhälsa, BUP eller annan berörd myndighet? Vad händer med mina föräldrar om jag berättar? Vad händer med mig? Barnen har många frågor. foto bris Hej! Jag heter Stina Michelson och jag är kurator på Bris. Idag pratade jag med en 16-årig kille i Bris-chatten. Han berättade att han inte vill gå hem för att han inte vill se sina föräldrar. De gör honom bara ledsen och deppig så han stannar hellre ute. Han skrev: Alltid när de är arga är jag rädd att de ska slå mig eller skrika. Det är det enda de gör för tydligen så fungerar inget annat på mig. Min kollega Erik berättar senare om ett samtal han nyligen haft med en ung tjej. Tjejens föräldrar var arga på henne för att hon röker. Inga föräldrar gillar väl att deras dotter röker, men min pappa reagerar på Stina Michelson jobbar som kurator på Bris. ett så konstigt sätt. Han har slagit mig åtta gånger. En gång drog han mig i håret när han kände röklukt. Får han göra så?. I Bris Forum skriver en annan kille att han är orolig för sin kompis som länge blivit psykiskt misshandlad av sin pappa som kontrollerar och hotar, säger att hon är dum och att hennes åsikter inte spelar någon roll. Inlägget avslutas så här: Idag slog han henne och hon vågar inte göra något. Jag vill inte vara anledning till förvärring av situationen så jag vågar inte berätta för polisen eller någon. Trots att våld mot barn är förbjudet sedan 1979 får vi på Bris återkommande Därför finns Bris. Jag och mina kollegor är bara ett telefonsamtal bort. Till oss kuratorer kan utsatta barn ringa, chatta eller mejla utan kostnad, varje dag året om. Vi erbjuder professionellt samtalsstöd, information, kunskap och konkret hjälp om barnet efterfrågar det. Vi har kunskap och erfarenhet att ta hand om det som barnet berättar, såväl känslomässigt som praktiskt. Vi agerar när vi hör berättelser om våld, vi tar barnens berättelser på allvar, vi backar aldrig - och vi blir inte rädda. Ett samtal till Bris kan vara första steget till att få det stöd och det skydd barnet har rätt till och behöver. Vi berättar för barn att de har rätt att slippa våld, att de inte har ansvar för att ta hand om sin familj, att de har rätt att må bra och att de är betydelsefulla. Vi ingjuter hopp i de barn som inget har och berättar hur vi kan hjälpa dem att må bättre. Vårt arbete är dock inte möjligt utan ert stöd och era gåvor. Ju större resurser Bris har, desto fler barn kan få konkret hjälp så att våldet upphör. Tack för att Du stöttar oss Din hjälp kan rädda liv! Vi tar barnens berättelser på allvar och vi backar aldrig!

2 Det finns barn som inte längtar till julen. När omgivningen är upptagen med sitt eget firande blir ensamheten större och utsattheten värre. Vi svarar på telefon, chatt och mejl året om. Swisha en gåva till eller stöd oss på bris.se 2 nyhetsbrev december 2015

3 Expertgrupp Barn ökar ungas inflytande på Bris Hur ser den nya generationens stöd ut på nätet? Den frågan ställde Bris till Expertgrupp Barn ett pilotprojekt i syfte att ge barn och unga ökat inflytande över Bris verksamhet. Vuxna kan vara experter på många saker men endast barn är experter på att vara barn. Det är utgångspunkten för Bris pilotprojekt Expertgrupp Barn vars syfte är att öka barn och ungas deltagande och inflytande i organisationen i enlighet med barnkonventionens riktlinjer om barnrätt. Projektet bygger på en modell som har utarbetats av Bris sakkunniga Marie Angsell och Bris barnrättsspecialist Emma Bennwik. Under hösten påbörjades arbetet med Expertgrupp Barns första uppdrag som involverar två skolor i Umeå, Sävar skola och Sjöfruskolan. - Det unika med vår modell är att vi satsar på en större bredd av barn för att inkludera fler. Vi vill även nå de barn som inte självmant skulle anmäla sig för att vara med och påverka, säger Marie Angsell. I stället för att arbeta med en fast referensgrupp av elever väljs tillfälliga grupper av barn ut för varje Bris-uppdrag. På så sätt får Bris tillgång till fler synpunkter och idéer från barn och fler får också möjlighet att delta och få inflytande. Samtliga elever får även foto bris Vilma Redig i klass 8B på Sävar skola i Umeå är en av eleverna som deltar i Bris Expertgrupp Barn. foto bris Expertgrupp Barns första uppgift var att ge Bris råd om hur en stöd-app till barn och unga skulle kunna se ut och fungera. information och utbildning om både Bris och om FN:s barnkonvention. - Jag tycker det är jättekul att vi får vara med och bestämma och komma med idéer, säger Vilma från klass 8B på Sävar skola. Klasskamraten Elsa instämmer. Båda ingår i den grupp på 17 elever som nyligen fick ett första uppdrag av Bris. Uppdraget innebar att delta i en workshop tillsammans med Bris för att komma med förslag på hur en ny digital app för stöd till unga skulle kunna se ut och fungera. Appen är tänkt att utformas för mobiler och läsplattor och ingå i Bris olika stöderbjudanden. - Kanske kan vi göra appen lite mer intressant för unga att använda. De flesta använder ju mobil i dag och eftersom vi är ungdomar vet vi vad ungdomar tycker, säger Vilma. På frågan om hur hon ser på behovet av den här typen av stöd hos unga, svarar Vilma: - Vissa har det svårt och alla har inte föräldrar som de kan prata med. Då är det ju jättebra att det finns en app där man kan prata med någon, så att man inte är alldeles ensam. Under den tre timmar långa workshopen fick eleverna arbeta kreativt med att utveckla idéer tillsammans och därefter redovisa dem i form av collage av bilder och urklipp ur tidningar. Stämningen bland eleverna var hög och de båda gruppledarna Marie Angsell och Anna Löfhede från Bris drog en lättnadens suck när de insåg att upplägget fungerade. - Jag tror att vårt respektfulla bemötande och tydligheten kring att deltagarna har viktiga kunskaper spelade en stor roll för deras engagemang, säger Marie Angsell. Kollegan Anna Löfhede, som är kontaktperson för Bris Expertgrupp Barn instämmer: - Workshopen var väldigt rolig att organisera och leda. Det är alltid roligt att träffa ungdomar och lyssna till deras tankar och reflektioner. Jag tänker att det viktigaste arbetet nu återstår. Nu ska vi som organisation väga in ungdomarnas åsikter och idéer i vårt arbete på riktigt. Jag ser fram emot att få träffa eleverna igen och berätta hur vi gjorde. Att ge dem återkoppling som visar att Bris följer barnkonventionen i handling. Eleverna Vilma och Elsa som deltog i workshopen hade många bra tankar kring det nya samarbetet: - Det kanske blir bättre miljö på skolan och kanske de som mår dåligt får en möjlighet att må bättre, tror Elsa. - Ja, fler känner ju till Bris nu i alla fall, säger Vilma. För att ytterligare barnrättssäkra arbetet med Expertgrupp Barn kommer både aktiviteter och beslut som tas inom ramen för modellen att föregås av barnkonsekvensanalyser, där hänsyn tas till grundprinciperna i barnkonventionen och där både barnets bästa och barns egna synpunkter väger lika tungt som övrig relevant kunskap och erfarenhet. Därtill beaktas givetvis även aktuella lagar och rådande ekonomi och innan arbetet påbörjas görs en form av riskanalys. Bris modell för Expertgrupp Barn kommer att kunna användas vid såväl verksamhetsutveckling som för nya produkter och kommunikationsstrategier, vid opinion och påverkan och vid idéer till projekt. För att öka barn och ungas inflytande är målet att barn ska vara med i flera delar av ett projekt och inte bara tillfälligtvis. Förhandsinformation, transparens och insyn är lika viktigt som återkoppling och utvärdering. nyhetsbrev december

4 Bris idolkort 2015 Jag fick skit för att jag var stökig och tog plats I skolan fick hon kritik för att hon var stökig, högljudd och hade svårt att sitta still. Idag hyllas artisten Zara Larsson för sitt mod att ta plats och säga ifrån. Genom sin medverkan i Bris idolkortskampanj 2015 hoppas hon nu kunna uppmuntra unga att våga vara sig själva. Nyligen lanserades Bris idolkortskampanj för 18:e året i rad. Kampanjen vänder sig till Sveriges alla sjätteklassare som får en uppsättning idolkort där kända profiler berättar om svårigheter de haft som barn. Syftet är att visa att känslor som exempelvis osäkerhet, utanförskap och rädsla är något som alla kan ha erfarenhet av, även framgångsrika artister, idrottare eller skådespelare. Årets idoler 2015 är artisten Zara Larsson, skådespelaren William Spetz, hockeyproffset Danijela Rundqvist och Youtube-stjärnan Victor Beer. Bris fick en pratstund med Zara Larsson, en ung artist som inte bara fått uppmärksamhet för sin talang utan även för sin rättframhet och för sina starka åsikter. Zara, varför tackade du ja till att bli Brisidol? - Därför att jag tycker att det är viktigt att visa att även idoler kan ha haft svårigheter som unga. Jag sparade själv på Bris idolkort när jag gick i skolan och tyckte det var en jättebra grej. Tänk om någon som mår dåligt kan känna igen sig i det jag skriver på mitt idolkort, och kanske vågar prata med någon om det? Beskriv dig själv som yngre! -Jag var väldigt högljudd. Jag tog mycket plats, sjöng mycket, hade svårt att sitta still och var verkligen inte den blyga tjejen. Jag var stökig och hade svårt att koncentrera Namn: Zara Larsson. Ålder: 18 år. Yrke: Artist. Bor: I Stockholm. Aktuell: Medverkar i Bris idolkortskampanj mig. Det var så mycket som hände i mitt huvud. Jag blev lite motarbetad eftersom tjejer förväntas vara tysta och duktiga medan killar får ta plats och vara högljudda. Jag fick gå på många möten med mina föräldrar och lärare för att jag stack ut, det blev lite som en ond cirkel. Men jag vill förtydliga att jag trots allt hade fantastiska lärare och att jag gick i en bra klass. Jag mobbade inte och blev inte mobbad, jag hade en bra skolgång. Hur hanterade du att alla inte uppskattade att du tog plats? - Jag sket i det! Och det är jag idag glad över att jag gjorde. Numera uppmuntras jag att vara högljudd och ta plats. Jag kan säga att jag nog hade haft otroliga problem om jag inte hade haft sången att luta mig tillbaka Zara Larsson På varje utvecklingssamtal i skolan fick Zara höra att hon skulle vara tystare, inte sjunga så mycket och inte tycka så mycket om allt. Idag hyllas hon istället för sin sång och sina åsikter. Du som är under 18 år kan kontakta våra Bris-kuratorer via telefon, mejl eller chatt om du behöver prata om något som känns jobbigt. När du hör av dig till oss får du vara anonym och du behöver inte ens berätta vad du heter. Vi kan aldrig se varifrån du ringer, mejlar eller chattar och det syns inte på telefonräkningen att du ringt till oss. Du är alltid välkommen till Bris. TELEFON Viljestark MEJL & CHATT bris.se 4 nyhetsbrev december 2015

5 Här är årets Bris-idoler 2015! Danijela Rundqvist Tomboy Victor Beer Osäker William Spetz Ville passa in Danijela spelade fotboll och ishockey. Tjejerna bråkade eftersom hon var för sportig, så hon hängde med killarna i stället. Känslorna skrev hon om i sin dagbok. Till slut blev hon hockeyproffs och lever idag sin dröm. Hon vill att alla ska få göra det de älskar. Du som är under 18 år kan kontakta våra Bris-kuratorer via telefon, mejl eller chatt om du behöver prata om något som känns jobbigt. När du hör av dig till oss får du vara anonym och du behöver inte ens berätta vad du heter. Vi kan aldrig se varifrån du ringer, mejlar eller chattar och det syns inte på telefonräkningen att du ringt till oss. Du är alltid välkommen till Bris. När Victor var yngre hade han problem med stamning och att han pratade för snabbt. Det var svårt att prata inför grupp och han var rädd att ingen skulle förstå. Nu tänker Victor inte längre på det och använder sitt snabba språk i sina sketcher. Du som är under 18 år kan kontakta våra Bris-kuratorer via telefon, mejl eller chatt om du behöver prata om något som känns jobbigt. När du hör av dig till oss får du vara anonym och du behöver inte ens berätta vad du heter. Vi kan aldrig se varifrån du ringer, mejlar eller chattar och det syns inte på telefonräkningen att du ringt till oss. Du är alltid välkommen till Bris. William var rädd för att ha för många tjejkompisar och att inte vara killig nog. Men kön kunde ju inte vara mer oviktigt på bästa kompisar. Vänskap handlar ju om kärlek och att finnas där för varandra i vått och torrt. Du som är under 18 år kan kontakta våra Bris-kuratorer via telefon, mejl eller chatt om du behöver prata om något som känns jobbigt. När du hör av dig till oss får du vara anonym och du behöver inte ens berätta vad du heter. Vi kan aldrig se varifrån du ringer, mejlar eller chattar och det syns inte på telefonräkningen att du ringt till oss. Du är alltid välkommen till Bris. TELEFON MEJL & CHATT bris.se TELEFON MEJL & CHATT bris.se TELEFON MEJL & CHATT bris.se på. Den fungerade som en ventil för mig, jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte haft musiken. Idag är du en stor idol för många, hade du själv någon förebild som barn? - Oj, det var nog först Carola, sedan var det Whitney Houston. Jag tyckte hon var oerhört vacker och hade en fantastisk röst. Kanske var det även Beyoncé, som jag ser upp till nu väldigt mycket, redan då. Om du fick träffa ditt yngre jag idag, vad skulle du säga till henne? - Jag hade sagt: Ändra inte på någonting! Keep doing you. Fortsätt bara vara den du är även om det kan kännas jobbigt ibland. Det kommer att bli bra till slut. Och det blev det ju! Vilka råd skulle du vilja ge till barn och unga som mår dåligt idag? - Det beror i och för sig på vad det handlar om för typ av problem, men jag skulle säga att det finns alltid någon att prata med. Det låter kanske jätteklyschigt men lärarna, skolkuratorer och rektorer är där för elevernas skull. Du ska inte behöva må dåligt, du ska inte ens behöva må lite dåligt. Gör du det är det något som inte stämmer och då har du rätt att få hjälp. Sedan förstår jag att det kan vara ett stort steg att våga söka hjälp om man inte mår bra. Försök ändå att hitta stöd någonstans i skolan, någon att luta dig emot. Du får fortfarande en del kritik för att du tar plats, inte minst på nätet. Hur hanterar du det idag? - Tyvärr är det mycket näthat. Det kommer i perioder. Visst är det trist men det har blivit så normaliserat för mig, jag bara blockar och raderar elaka inlägg. Oftast tar jag inte åt mig utan låter det rinna av mig som en gås. Och det är ju lite tragiskt i sig. Sedan händer det att hatet ibland kommer under skinnet på mig och jag mår dåligt, men då har jag många vänner som stöttar och hjälper mig. Det har också hänt att jag tagit reda på vem personen är som sprider hatet och gjort en polisanmälan. Man ska inte behöva ta sådant. nyhetsbrev december

6 Safer internet forum 2015 Hur ska barn och unga bli säkrare på nätet? Det var huvudfrågan på årets internationella Safer internet Forum-konferens i Luxemburg i oktober. Bris var självklart på plats Liksom 15-åriga Ida Genter som ingick i ett expertråd av ungdomar från hela Europa. Ida Genter, 15 år, var en av deltagarna i den ungdomspanel som fungerade rådgivande under Safer Internet Forum-konferensen i Luxemburg foto privat 15-åriga Ida Genter gav vuxna råd på internetkonferens För barn och unga är internet en självklar del av livet sociala medier underlättar kontakten med vänner, ger möjlighet att snabbt uttrycka och sprida åsikter samt erbjuder forum där man kan hitta likasinnade. Men precis som i verkliga livet har gemenskapen baksidor, exempelvis i form av bilder som sprids i syfte att skada, grooming och mobbing där utövaren dessutom kan vara anonym. Safer Internet Forum (SIF) är en årlig internetkonferens som arrangeras av European Schoolnet på uppdrag av Europeiska kommissionen. Syftet med konferensen är att öka kunskapen om barn och ungas säkerhet på nätet med utgångspunkt från barns rättigheter och behov, att främja barns kreativitet samt att analysera trender. I år hölls konferensen i Luxemburg den oktober och bland deltagarna fanns representanter från olika europeiska stödlinjer representanter från sociala medier som Facebook, Twitter, Ask.Fm, Instagram, lärare, forskare samt beslutsfattare. På plats var även Bris samt en ungdomspanel bestående av 11 unga från olika europeiska länder, där Sverige representerades av 15-åriga Ida Genter från Freinetskolan Hugin i Norrtälje. Hej Ida! Du medverkade i SIF:s ungdomspanel för andra året i rad. Vad hade panelen för uppgifter i år? - Den här gången var min uppgift att vara ungdomsmoderator, att fungera som en länk mellan de vuxna och ungdomarna under konferensen. Jag fick också i uppgift att skriva blogginlägg om olika föreläsningar och diskussioner som vi hade. De diskussioner jag skrev om handlade om rättigheter för unga på nätet och hur man kan se till att man är säker online. Texterna kommer att publiceras på Alla vi i ungdomspanelen fick också i uppgift att dela med oss till våra klasskamrater av de kunskaper vi fått under konferensen, när vi kom hem. Hur tyckte ungdomspanelen att internet kan göras bättre och mer säkert för unga? - Vi tog fram 9 stycken råd eller digital rights som vi vill att de vuxna jobbar vidare med. De handlade om att alla barn har rätt till utbildning om internet, om rätt till privatliv på nätet, om rätten att uttrycka sina åsikter, om rätten ta bort information om sig själv på nätet, om rätt till gratis internet, om ett internet fritt från mobbning, om tydliga och rättvisa villkor för hur man använder nätet och om hur man kan anpassa nättekniken för barn i alla åldrar. Hur upplevde du att de vuxna på konferensen tog till sig av dina åsikter? - Jag tyckte att de verkligen lyssnade på mig och vad jag tyckte. Om unga ska vara delaktiga måste de vuxna lyssna lika mycket på de unga som på andra vuxna. Jag nämnde bland annat att jag ibland tyckte att de pratade för avancerat så att det kunde bli svårt att förstå. Bara för att man inte kan språket så bra betyder det inte att man inte har bra idéer. Det tog de till sig och försökte ändra på. Vad var det bästa med att delta i Safer Internet Forum? - Att få dela med mig av mina idéer och tankar och att känna att vuxna vill lyssna på vad vi ungdomar har att säga. Och att få träffa och lära känna nya unga människor från andra länder. läs mer här! Vill du läsa mer om ungas tankar kring ett bättre och säkrare internet, klicka här: På Instagram, se 6 nyhetsbrev december 2015

7 Så stöttade Bris barn och vuxna efter skolattacken i Trollhättan Torsdag eftermiddag den 22 oktober kom första telefonsamtalet från media till Bris efter attacken på en skola i Trollhättan. Behovet av stöd kring krishantering var enormt. Så här agerade Bris. Nyheten om att en man tagit sig in på en skola i Trollhättan och attackerat lärare och elever med svärd, slog ner som en bomb. Vad var motivet och hur kunde detta hända i en miljö där barn och unga ska garanteras trygghet och säkerhet? Hur förklarar man det som hänt för barn? Många hörde av sig till Bris för råd och stöd kring krishantering ett ämne som Bris har lång och gedigen erfarenhet av, bland annat via arbetet med stödgrupper till barn och unga i samband med diskoteksbranden i Göteborg och tsunamin i Sydostasien. -Händelsen i Trollhättan visade att Bris har en viktig roll i samhället. Det är till oss många vänder sig i första hand för att få svar på sina frågor kring krishantering och stöd. Detta är vår hemmaplan, säger Marie Angsell, sakkunnig på Bris. En första åtgärd från Bris var att omedelbart utöka öppettiderna i stödet till barn och unga via telefon, mejl och chatt, samt även för vuxna i Bris Vuxentelefon Om barn. Under den påföljande helgen efter attacken märktes ett ökat tryck på stödverksamheten. Många av de barn som kontaktade Bris var lite yngre, mellan 8-11 år, och de uttryckte både rädsla, oro och funderingar kring det som hänt. -Barn hör sällan av sig för att prata om en aktuell händelse. Däremot kan en händelse trigga en oro hos dem. Barn kontaktar oss för att prata om sig själva och det som ligger dem nära, säger Marie Angsell. Det är viktigt för vuxna att veta att sådana här händelser drabbar alla barn på något sätt, även om de inte befann sig i närheten. Dels blir de oroliga för sin egen säkerhet men barn är också väldigt empatiska och tycker synd om andra barn. Även trycket från media var stort Aftonbladet, DN, Sydsvenskan, SvD och SR var bara några av de kanaler som alla ville ha svar på samma fråga: Hur pratar vi med barn om en händelse som ingen hade kunnat förutspå? Bris betonade människors behov av att känna lugn, trygghet och någon form av Aftonbladet publicerad DN.se publicerad kontroll när man på olika sätt drabbas av en traumatisk händelse. Barn behöver prata och ställa frågor och få bekräftelse från vuxna i sin närhet. Vuxna ska finnas tillgängliga och vara öppna för dialog ställa frågor till barnet och vara lagom pådrivande. Det är viktigt att inge hopp och inte överföra sin egen oro på barnet. Det är också bra att tänka på att alla barn reagerar olika och att inget är rätt eller fel. Barn kan bli arga, ledsna, rädda eller kanske känna sig tomma. Andra blir kanske inte berörda alls. Utöver det utökade stödet i telefon, chatt och mejl, kommunicerade Bris direkt till barn och unga via Bris Instagram, Svenska dagbladets Juniorbilaga, SVT:s Barnkanalen samt i Lilla Aktuellt. Läs mer om Bris stöd till barn och vuxna i kris: SR publicerad Efter skolattacken i Trollhättan syntes Bris i flera medier för att ge råd och stöd kring krishantering. Så pratar du med barn i kris: Var nyfiken och observant. Ställ konkreta frågor. Uppmuntra och underlätta för barnet att ställa sina frågor. Informera. Var ärlig men undvik detaljer. Överför inte din egen oro. Lugna och inge hopp. Bris råd till unga i kris: Prata med någon du känner. Känn efter vad just du behöver. Gör något som du tycker om. Fortsätt att göra det du brukar - men pressa dig inte om du mår dåligt. Var snäll mot dig själv. Var med personer du känner dig trygg med. Närhet är bra kramas gärna. nyhetsbrev december

8 TACK för att Du svarade på Bris enkät! Den 28 oktober skickade Bris ut en enkät till medlemmar i syfte att få information om hur ni medlemmar ser på ert medlemskap, volontärarbete och hur vi kan bli bättre på att ge information. Enkäten som gick ut via e-post bestod av totalt fem frågor och hade en svarsfrekvens på 28 procent. Bris arbetar just nu med att analysera svaren för att se hur vi bäst tar tillvara era viktiga åsikter. Resultatet av analysen kommer att presenteras i nästa utskick av Bris nyhetsbrev den 25/ Så stödjer du Bris Bris går helt och hållet runt på bidrag från företag, enskilda, medlemmar, stat, kommuner, landsting, organisationer och stiftelser. Privatpersoner kan stödja Bris vid insamlingar, genom sms till 72909, insättningar på plusgiro samt autogiro och medlemskap. Läs mer om insamling på Hit går hundralappen Under 2014 låg Bris kostnader på 69.2 miljoner kronor. I procent fördelades dessa pengar enligt nedan: Insamling 18,4% Administration 5,3% ändamål 76,3% Fotnot: Ändamål innebär verksamheten inom enheterna för Kunskap, Kommunikation Stöd och Region. REDAKTIONEN Redaktör/skribent: Anna Vorne Skribent: Charlotte Ljunggren Ad: Marie Landelius Foto: Bris och privata OBS! Barnperspektivet.se har flyttat! Vuxna som söker information om barn och unga hittar numera all information på bris.se under sidan För vuxna om barn. Bris, Box 3415, Stockholm. Tel Fax info@bris.se. Medlemskap och gåva pg