Lägesrapport och omvärldsanalys från Migrationsverket Föredragande: Merjem Maslo, omvärldsanalytiker på migrationsverket

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Sammanträdesdatum: Sida: 1(2) Sammanträde med Beredningen för hållbar utveckling tis dag 13 september 2016 Plats : Vänersborg, Residenset, Sessionssalen Tid: Kl ca Ärenden Hålltid kl Upprop och val av justerare Hålltid kl Regionfrågan, handling bifogad Dnr RS Kort lägesrapport av regionfrågan samt presentation av VGRs remissvar på kommitténs delbetänkande. Föredragande: Johnny Magnusson och Boris Ståhl Lägesrapport och omvärldsanalys från Migrationsverket Föredragande: Merjem Maslo, omvärldsanalytiker på migrationsverket LUNCH Workshop systemanalys, handling bifogad Dnr RS Förberedande workshops inom kommunalförbunden genomfördes innan sommaren. Syftet med en gemensam workshop i BHU är att diskutera kring de mest prioriterade funktionerna för hela regionens transportsystem. Föredragande: Georgia Larsson och Christian Bergman Lägesrapport Sverigeförhandlingen Dnr RS Kort rapport av läget i Sverigeförhandlingen. Föredragande: Max Falk - Infrastrateg VGR PAUS OCH KAFFE kl POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

2 Sammanträdesdatum: Sida: 2(2) Hålltid kl Workshop om den framtida sammanhållningspolitiken , handling bifogad Workshopen syftar till att ge inspel för att förbereda för ett förslag till ställningstagande om den framtida sammanhållningspolitiken. Förslaget går upp för ställningstagande på BHU den 18/ Föredragande: Cecilia Nilsson Uppföljning och utveckling av den regionala kompetensplattformen i Västra Götaland. RS Information om uppföljning och utveckling Föredragande: Anders Carlberg Ingen föredragning Gemensam påverkansagenda för Västra Götaland, handling bifogad Dnr RS Information om processen för att ta fram gemensamma påverkansfrågor Ansvarig: Charlotta Lundström Förslag till utveckling av BHUs föredragnings och sammanträdesformer, handling bifogad Föredragande: Johnny Magnusson och Linn Riedl Förslag till BHUs sammanträdestider 2017, handling bifogad Tänk på miljön Res gärna kollektivt Johnny Magnusson Ordförande

3 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Fyll i Förvaltning Handläggare: Linn Riedl Telefon: E-post: linn.riedl@vgregion.se Till Beredningen för hållbar utveckling Regionfrågan Lägesrapport och information om remissvar på delbetänkande Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen Sammanfattning av ärendet Våren 2015 tillsattes en indelningskommittén för att föreslå en indelning av Sverige i färre och större regioner. 30 juni lade kommittén ett delbetänkande som nu är ute på remiss, och med anledning av det informerar VGR om sitt remissvar vilket har följande tidplan för förankring och beslut: Tidsplan augusti Förslag till yttrande tas fram augusti Avstämning och inspel 29 augusti Information MBL 30 augusti Information Regionstyrelsen 1 september Avstämning Styrgruppen för regionfrågan 6 september Information Koncernstabsledningen 13 september Information BHU 27 september Beslut i Regionstyrelsen 6 oktober Svar till departementet Förvaltning Ann-Sofi Lodin Förvaltningschef Bilaga Förslag till remissyttrande - Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

4 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Diarienummer RS XX-ÅÅÅÅ 2 (2) Delbetänkande Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

5 1 (6) Förslag till remissyttrande Datum 2016-xx-xx Diarienummer RS XXX-2016 S2016/00212/FS Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Sammanfattning. Västra Götalandsregionen har i olika sammanhang framhållit att det finns ett starkt behov av att Sverige delas in i färre och större regioner för att kunna möta framtida utmaningar. Detta gäller såväl inom området regional utveckling som inom de traditionella landstingsverksamheterna. Vi förutsätter att den inriktning som kommittén anger om att Sverige ska indelas i 6 regioner/län kommer att fullföljas. Detta är utgångspunkten för att vårt remissyttrande och att Västra Götalandsregionen i allt väsentligt ställer sig bakom kommitténs förslag. De fyra utgångspunkterna som kommittén anger som grund för sitt förslag till ny indelning är relevanta. Utifrån dessa utgångspunkter för en ny indelning finns, enligt vår mening, egentligen inget skäl att ändra Västra Götalands geografiska indelning. Västra Götaland svarar redan idag väl upp mot dessa utgångspunkter. Om det däremot utifrån ett nationellt perspektiv finns behov av att ändra Västra Götalandsregionens geografiska område, ser vi inget hinder för detta. Kommittén föreslår att Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen ska bilda en ny region. Vi delar bedömningen om att detta i så fall bör ske 2019 Vår uppfattning är att arbetet med att bilda en ny region ska ske vid ett tillfälle. Vi ser därför negativt på kommitténs förslag om att en ny indelning ska ske i två steg. Om ett senare beslut om indelningen kommer att beröra den nya region vi ska skapa tillsamman med Värmland, förutsätter vi att en sådan förändring sker inom de strukturer organisation mm som skapas från och med Vi vill även poängtera att en regionindelning som delar på arbetsmarknadsregioner kan hämma utvecklingen i regionen och landet. Indelningen i arbetsmarknadsregioner är naturliga byggstenar i planering av såväl trafik, infrastruktur liksom utbildning, vård och annan samhällsservice. Västra Götalandsregionen anser precis som kommittén att de statliga myndigheternas regionala indelning måste samordnas och följa den indelning som gäller för län och regioner. Vi delar kommitténs åsikt och vill understryka matchningens betydelse för att uppnå en mer effektiv och samstämmig Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 2 (6) samhällsapparat som underlättar samverkan mellan den statliga, regionala och kommunala nivån. Vi vill även understryka nödvändigheten av bra samverkan med kommunerna under processen med att bilda en ny region. Vår erfarenhet från Västra Götalandsregionen är att det måste skapas tydliga och stabila strukturer för hur en löpande samverkan ska ske när den nya organisationen väl är på plats och för att det ska ske måste kommunerna involveras redan inför och under ombildningsprocessen. Yttrande Västra Götalandsregionen har i olika sammanhang framhållit att det finns ett starkt behov av att Sverige delas in i färre och större regioner för att kunna möta framtida utmaningar. Detta gäller såväl inom området regional utveckling som inom de traditionella landstingsverksamheterna. Vi förutsätter att den inriktning som kommittén anger om att Sverige ska indelas i 6 regioner/län kommer att fullföljas. Detta är utgångspunkten för att vårt remissyttrande och att Västra Götalandsregionen i allt väsentligt ställer sig bakom kommitténs förslag. 5. Samhällsorganisationens utmaningar Vi delar kommitténs beskrivning av att den demografiska utvecklingen och urbaniseringen kan leda till oönskade konsekvenser och ökade skillnader inom Sverige. Sjukvården står inför stora utmaningar och måste ges förutsättningarna för att möta dessa. Kommitténs förslag till regional indelning ger, i vår mening, goda möjligheter att anpassa det svenska sjukvårdssystemet till invånarnas framtida behov av hälso- och sjukvård och för att genomföra de förändringar som förespråkas i utredningarna Träning ger färdighet, koncentrera vård för patientens bästa (SOU 2015:98) och Effektiv vård (SOU 2016:2) Vår bedömning är också att ett färre antal regioner med ansvar för sjukvårdssystemet innebär bättre möjligheter till samverkan och utveckling. Med dagens antal landsting och många samverkansformer försvåras ett gemensamt utvecklingsarbete. Det blir den aktör med lägst ambition eller förmåga som lägger ribban för utvecklingen. Vi delar kommitténs bedömning att det finns flera små och ekonomiskt resurssvaga landsting som inte står rustade för framtidens utmaningar och inte kommer att kunna vidta nödvändiga åtgärder eller är stora nog för att utveckla möjligheter till nivåstrukturering. 6 Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling Vi delar kommitténs beskrivning av fördelarna med stora regioner i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Västra Götalandsregionen erfarenhet är att en stor region ger nya och bättre möjligheter till planering och resursutnyttjande, Utkast 5 Remissvar Indelningskommitténs betänkande

7 3 (6) samordnat agerande och skapande av nya allianser. En större ekonomisk bas ger möjlighet till kraftfulla insatser för tillväxt och utveckling. Erfarenheterna i Västra Götaland visar att det är möjligt att hitta former för att uppnå en god samverkan med kommunerna i en stor region med många kommuner. Vidare visar vår erfarenhet att en stor region har bättre förutsättningar att jobba för flerkärnighet och säkra tillväxt och utveckling på fler orter än enbart en storstad eller huvudcentra. I likhet med kommittén anser vi att ett viktigt argument för stora regioner är att de även bidrar till vidgade arbetsmarknadsregioner. Ett tydligt och nästan omedelbart resultat av bildandet Västra Götalandsregionen är mobiliseringen inom transportinfrastrukturen och kollektivtrafiken som knutit ihop Västra Götalands arbetsmarknadsregioner och där med skapat en funktionell regionförstoring. Exempel på stora systempåverkande investeringar är dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan, utbyggnad av E6 till motorväg hela vägen mellan Göteborg och Oslo, Västsvenska paketet samt beslut om utbyggnad av E20. Större regioner och en mer symmetrisk regional indelning ökar också förutsättningarna för att lyfta in fler områden i det regionala utvecklingsansvaret. I likhet med OECD 1 anser vi att det finns ytterligare potential för sektorsövergripande koordinering på regional nivå. T ex så skulle koordineringen kunna öka och regional och lokal kompetens inom närings- arbetsmarknads- och utbildningspolitiken bättre kunna nyttjas med ett utökat regionalt ansvar inom dessa politikområden. Även koordineringen av infrastrukturplanering med övrig fysisk planering, t ex bostadsförsörjning, kan förbättras med ett utökat regionalt ansvar. Men med dagens kraftiga obalans i den regionala samhällsorganisationen saknas förutsättningarna för att lägga nya uppgifter på regional nivå. Stora regioner har ekonomiska och administrativa resurser samt en kunskapsplattform för att kunna hantera ansvar för fler områden. Ansvaret bör se likt ut för samtliga regioner i Sverige, men då behöver även förutsättningarna för att axla det ansvaret finnas hos varje region. Då är storleken en avgörande faktor och jämlik styrka viktigt för balansen, demokratin och jämlika förutsättningar för invånarna i landet. 7. En ändamålsenlig regional samhällsorganisation Västra Götalandsregionen anser precis som kommittén att de statliga myndigheternas regionala indelning måste samordnas och följa den indelning som gäller för län och regioner. Vi delar kommitténs åsikt och vill understryka matchningens betydelse för att uppnå en mer effektiv samhällsapparat som underlättar samverkan mellan den statliga, regionala och kommunala nivån. Detta är naturligtvis särskilt viktig för de myndigheter som har direkt koppling till landstingens och kommunernas verksamheter samt till det regionala utvecklingsansvaret. Det är därför bra, som kommittén föreslår, att länsstyrelserna uppdrag att samordna staten regionalt förtydligas och förstärks. Vi menar att ett tydligare ansvar inom den statliga organisationen kommer att underlätta samverkan och gemensamt utvecklingsarbete mellan stat och region, men även mellan stat och kommun. 1 OECD, Territorial Reviews Sweden, Utkast 5 Remissvar Indelningskommitténs betänkande

8 4 (6) 8. Utgångspunkter för indelning i nya län De fyra utgångspunkterna som kommittén anger som grund för sitt förslag till ny indelning är relevanta. I betänkandet förs ett resonemang om demokrati och legitimitet. Vi vill understryka vikten av denna dimension och instämmer i det kommittén framför som risker med de omfattande indirekt valda samverkanskonstellationer som finns. Beslutsprocesserna måste var transparenta och det ska vara tydlig för invånarna var ansvaret för olika beslut ligger. Med en större storlek ökar möjligheten för regionerna att på egen hand styra sin sjukvårdsverksamhet. Det underlättar på så vis både det demokratiska inflytandet på hälso- och sjukvårdsutvecklingen men inte minst ansvarsutkrävande från medborgarnas sida gentemot det politiska styret. 9. Sex nya län Kommittén föreslår 6 nya län och landsting, varav 3 föreslås bildas i ett första steg. De tre Landstingen föreslås bildas från och med 2019, efter de allmänna valen, och länen 1 år tidigare. Först fyra år senare bildas övriga län och landsting. Vår uppfattning är att det skulle var bättre om förändringen sker vi ett tillfälle och då från och med Det finns uppenbara risker ur styrnings- och resursperspektiv med en utdragen process. Kommittén föreslår ingen ändring i benämningen. Vi anser att det idag är olyckligt att den formella benämningen är Landsting medan vi som organisation använder Region. Det nya landstingen bör istället benämnas region Här vill vi ännu en gång lyfta demokratiaspekten utifrån antagandet att de flesta invånare uppfattar begreppet landsting som en renodlad hälso- och sjukvårdsorganisation. Demokrati kräver tydlighet och att invånare tillåts förstå vilka ansvarsområden som ligger hos vilka folkvalda. Landstingsval blir således vilseledande kunskapsmässigt då det inte signalerar att det även innefattar de regionala utvecklingsområdena kollektivtrafik, infrastruktur, FoUU, kultur, näringsliv, miljö etcetera. Vidare vill vi påpeka vikten av att fokus ligger på att förändringen är en demokrati- och effektivitetsreform och inte en landstingsreform. Vi vill understryka nödvändigheten med bra samverkan med kommunerna under processen med att bilda en ny region. Vår erfarenhet från Västra Götalandsregionen är att det måste skapas tydliga och stabila strukturer för hur en löpande samverkan ska ske när den nya organisationen väl är på plats och för att det ska ske måste kommunerna involveras redan inför och under ombildningsprocessen Utkast 5 Remissvar Indelningskommitténs betänkande

9 5 (6) 10. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar Instämmer i kommitténs förslag och bedömning. 13. Västra Götalands län Utifrån de utgångspunkter för en ny indelning som kommittén anger finns, enligt vår mening, egentligen inget skäl att ändra Västra Götalands geografiska indelning. Västra Götaland svara redan idag väl upp mot dessa utgångspunkter. Om man däremot utifrån ett nationellt perspektiv ser behov av att ändra Västra Götalands geografiska område, ser vi inget hinder för detta. Kommittén föreslår att Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen ska bilda en ny region. Vi delar bedömningen om att detta i så fall bör ske 2019 Vår uppfattning är att arbetet med att bilda en ny region ska ske vid ett tillfälle. Att bedriva ett sådant stort förändringsarbete och sedan konsolidera nya strukturer och system kräver insatser och fokus på uppgiften. Vi ser därför negativt på kommitténs förslag om att en ny indelning ska ske i två steg. Vi ser det inte som rimligt att göra en regionbildning två gånger under en 4-årsperiod. Det är vår åsikt att en regionbildning bör innebära att det är jämlika parter som bygger något nytt tillsammans. Det görs genom att parterna enas om vilka principer, strukturer, arbetssätt, visioner, politisk organisation och antal fullmäktigeledamöter etcetera, som ska gälla för den nya regionen, inte genom att en region ska tas upp i en annan. Det är därför viktigt att samtliga parter som kommittén i slutändan avser ska utgöra en gemensam ny region bildar den regionen gemensamt och vid ett tillfälle. Om ett senare beslut om ytterligare förändringar i indelningen från och med 2023 kommer att beröra Västra Götaland måste detta ske inom den organisation och de strukturer som skapas från och med Ett indelningskriterium i ansvarskommitténs förslag var att inte dela på funktionella arbetsmarknadsregioner. En regionindelning som delar på arbetsmarknadsregioner kan hämma utvecklingen i regionen. Indelningen i arbetsmarknadsregioner är ett mått på människors rörelsemönster och är därför naturliga byggstenar i planering av såväl trafik, infrastruktur liksom utbildning, vård och annan samhällsservice. Vår erfarenhet vid bildandet av Västra Götalandsregionen är att stor vikt måste läggas på att den nya organisationens utformning och lokalisering av olika verksamheter sker med utgångspunkt att inomregional balans ska råda. Med det förslag till indelning som föreslås i delbetänkandet finns det, enlig vår uppfattning, inga skäl att behålla sjukvårdsregionerna och samverkansnämnderna Utkast 5 Remissvar Indelningskommitténs betänkande

10 6 (6) Vi förutsätter att samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen istället sker genom bilaterala överenskommelser. 16 Val i samband med indelningsändringar Kommittén föreslår att nuvarande valkretsar i Västra Götaland för val till riksdagen inte ändras och att nuvarande Värmland blir en valkrets. Vi instämmer i kommitténs förslag. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Utkast 5 Remissvar Indelningskommitténs betänkande

11 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RUN Västra Götalandsregionen Koncernstab regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Georgia Larsson Telefon: E-post: Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Regional systemanalys Västra Götaland - workshop Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen antog 2008 en systemanalys för transportinfrastrukturen. Den har fungerat som stöd för regionens prioritering av åtgärder inom den regionala transportinfrastrukturplanen under två planrevideringar (2010, 2014). Som ett underlag till revidering av Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götalandsregionen tas en ny systemanalys fram. Syftet med den regionala systemanalysen är att ta fram en politiskt genomarbetad och förankrad utvecklingsstrategi för regionens transportsystem. Systemanalysen kommer att utgöra ett av underlagen för regionens inspel till både den nationella och den regionala långsiktiga transportinfrastrukturplanen. Fördjupad beskrivning av ärendet Workshop BHU har sedan tidigare godkänt upplägg, i form av workshops, för framtagande av en systemanalys inom ramen för revideringen av den regionala transportinfrastrukturplanen. Huvudsyftet med workshoparna är att utifrån en gemensam målbild diskutera fram prioriterade funktioner för transportinfrastrukturen. Förberedande workshops inom kommunalförbunden genomfördes innan sommaren. Syftet med BHU s workshop 13/9 är nu att enas kring de mest prioriterade funktionerna för hela regionens transportsystem. Beslutsprocessen är enligt följande: - 18 oktober Ställningstagande om systemanalys - 25 oktober Beslut av regionstyrelsen - 31 oktober Systemanalysen skickas till Trafikverket Förvaltning Fredrik Adolfson Förvaltningschef Ulrika Bokeberg Avdelnings-/enhetschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

12 2 (2) Diarienummer RS Bilaga Sammanfattande underlag för diskussion i form av bildspel Besluten skickas till georgia.larsson@vgregion.se max.falk@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Cecilia Nilsson Telefon: E-post: Till Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Information och workshop EU:s framtida sammanhållningspolitik Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Västra Götaland har flera företrädare som deltar i diskussionerna om utformningen av EU:s framtida regionalpolitik. Västra Götaland vill göra sin röst hörd och den så kallande framtida sammanhållningspolitiken kommer troligen ingå i Agenda Västra Götaland. Det är därför angeläget att BHU gör ett första ställningstagande i frågan. På BHU:s sammanträde den 13 september genomförs en workshop som ett led i att förbereda ett förslag till ställningstagande till sammanträdet den 16 oktober Fördjupad beskrivning av ärendet Vi är mitt upp i EU:s långtidsbudget år I slutet av året har den Europeiska Kommissionen planerat att komma med förslag till de budgetförändringar som brukar göras i halvtid. Det pågår därför en diskussion i Europa om vad som bör ändras i halvtidsöversynen, liksom hur nästa långtidsbudget bör utformas. Nettobetalaren Storbritanniens utträde ur unionen kommer säkerligen att göra denna process mer komplicerad än vanligt. Den största budgetposten är numera sammanhållningspolitiken som ska utjämna ekonomiska, social och territoriella skillnader mellan olika delar av Europa. Västsverige (Västra Götaland och Halland) får del av dessa regionalpolitiska medel : 1 miljard kronor till Västsveriges handlingsplan för det europeiska socialfondsprogrammet som stödjer kompetensutveckling och sysselsättning. 450 miljoner kronor till det europeiska regionalfondsprogrammet i Västsverige som stödjer utvecklingen av små och medelstora företag. Därtill kommer medel i de så kallade Interreg-programmen för gränsöverskridande samarbete. Sammanhållningspolitiken utgör exempel på det som kallas flernivåstyre: Ramarna för strukturfondsprogrammen bestäms på europeiska och nationell nivå, men regional och lokal nivå utformar innehållet till stöd för förverkligandet av VG 2020 och prioriterar Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

31 Datum Diarienummer RS (4) bland projektansökningar. Se bilagan över resultatet av strukturfondsprogrammen De svenska stads- och regionkontoren i Bryssel ordnade tillsammans med SKL en konferens om den framtida sammanhållningspolitiken i april Deltagarna enades om vikten av en samlad position från de svenska regionerna för att kunna påverka. Norra Sverige har antagit en position förra året, men tills nu verkar övriga regioner avvakta SKL:s planerade ställningstagande i november Den 27 september ordnar SKL en uppföljande nationell dialogkonferens och flera andra möten äger rum i Europa. Västra Götaland har flera företrädare som deltar i de diskussionerna. Exempelvis har Kerstin Brunnström utsetts till ordförande i Nordsjökommissionen, Birgitta Losman leder SKL:s 8-grupp som koordinerar sammanhållningspolitiken för SKL och har regelbunden dialog med regeringen, och Göteborg Stad är medlemmar i Eurocities. Västra Götaland vill göra sin röst hörd och den framtida sammanhållningspolitiken kommer troligen ingå i Agenda Västra Götaland. Det är därför angeläget att BHU gör ett första ställningstagande i frågan. På BHU:s sammanträde den 13 september genomförs en workshop som ett led i att förbereda att förslag till ställningstagande till sammanträdet den 16 oktober Nedreösterrikes appell om den framtida sammanhållningspolitiken Eftersom sammanhållningspolitiken är starkt ifrågasatt i diskussionerna har Nedreösterrike tagit initiativ till att samla Europas regioner bakom en appell riktad mot Europeiska Kommissionen och andra beslutfattande organ inom EU. En liknande samling ägde rum 2010 inför nuvarande strukturfondsperiod. Målsättningen är att samla underskrifter från alla 276 så kallade statistiska NUTS 2-regioner. Västra Götaland och Halland utgör en gemensam NUTS 2-region, men kan båda skriva under. Deklarationen är tänkt att vara bred så att samtliga regioner kan stå bakom den. Appellen finns bifogad och innehåller följande punkter: 1. Sammanhållningspolitiken omsätter flernivåstyre i handling. 2. EU:s sammanhållningspolitik är angeläget för alla regioner i Europa. 3. Medel för alla, men mest för de fattigaste regionerna. 4. Projektbidrag måste kvarstå som främsta metoden framför finansiella instrument. 5. Flexibilitet, förenkling och partnerskap som bygger på tillit. 6. Regionerna är redo att bidra till en förnyelse av sammanhållningspolitiken. Senast 31 maj samlade Nedreösterrike in underskrifter från politiska företrädare. På grund av den korta tidsfristen fick BHU:s presidium ta ställning till frågan innan Regionstyrelsen i juni 2016 gav ordföranden i uppdrag att skriva under appellen. Den 28 september ska ett antal regioner överlämna appellen till företrädare för EU:s institutioner. SKL:s 8-grupp utser en svensk representant. Nedreösterrike planerar att samla in exempel på goda EU-projekt senare.

32 Datum Diarienummer RS (4) Tidsplan 2016 och september möte SKL:s 8-grupp 13 september Beredningen för hållbar utveckling workshop 21 september avstämning kommunalförbundens EU-ansvariga 23 september Västgruppen 27 september SKL genomför nationell dialogkonferens i Stockholm 28 september Nedreösterrikes appell överlämnas till EU:s institutioner 4 oktober BHU-presidium 6 oktober SKL:s TRU-beredning ställningstagande 13 oktober CPMR-DG REGIO - konferens 18 oktober BHU förslag till ställningstagande 2-4 november CPMR:s generalförsamling 18 november SKL:s styrelse ställningstagande December översyn av innevarande långtidsbudget 2017 EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget och 7:e sammanhållningsrapporten publiceras. Workshop-frågorna vid BHU:s sammanträde 13 september Efter en kort introduktion kommer BHU få diskutera följande påståenden i grupper: Koncernkontoret tänker, vad tycker du? 1. Precis som Nedreösterrike-appellen säger är det angeläget med flernivåstyre och att lokal och regional nivå bör finnas med i genomförandet av EU:s budget. 2. Kunskap om de lokala behoven och aktörerna är avgörande för framgångsrika utvecklingsinsatser. 3. Den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europa är inskriven i Lissabonfördraget artikel 174. Det bör vara en politik för samtliga regioner, och inte bara de fattigaste. 4. Vi ser gärna att Västsverige även i framtiden får del av europeiska regionalpolitiska medel som ett stöd för förverkligandet av framtida utvecklingsstrategier. Beredning Ett beredningsmöte har ägt rum den 31 augusti 2016 med kommunalförbund och Göteborgs Stads EU-ansvariga tjänstemän. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Cecilia Nilsson T.f. Avdelningschef, näringsliv

33 4 (4) Bilaga Appellen: En stark och förnyad regionalpolitik för alla regioner efter år 2020 Det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige, programperiod resultat Regional plan för Socialfonden i Västsverige programperioden resultat Ytterligare information Dokumentation från den svenska konferensen i april 2016 om den framtida sammanhållningspolitiken Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

34 En stark och förnyad regionalpolitik för alla regioner efter år 2020 Vi, Europas regionala och lokala företrädare, är ansvariga för att utforma och genomföra utvecklingsstrategier, att tillhandahålla samhällservice till våra medborgare och att genomföra nödvändiga reformer som förbereder våra regioner för framtiden. Trots stor tilltro till de grundläggande principerna för EU:s regionalpolitik, anser vi att det ännu är en lång väg att gå innan vi når ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i Europa. Med tanke på de kriser som hotar själva grundtanken med det europeiska samarbetet är dessa mål mer aktuella än någonsin. Vi är, och vi önskar förbli, viktiga partner till de europeiska institutionerna, vilket innefattar ett nära samarbete i utformningen av EU:s förnyade sammanhållningspolitik med målet att möta nuvarande och kommande utmaningar som Europa står inför. Vi, Europas regionala och lokala företrädare, är således redo att medverka till förnyelsen av den EU:s sammanhållningspolitik efter år Vi är beredda att bidra med konkreta och innovativa förslag i debattens olika delar, inklusive förenkling, flexibilitet, ett system för resultatbaserad utvärdering samt en koppling till den europeiska terminen. Mot bakgrund av ovannämnda anledningarna har vi, företrädare för den lokala och regionala nivån, antagit följande deklaration: EU:s demokratiska legitimitet bygger på subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen där beslut fattas så nära medborgaren som möjligt. Sammanhållningspolitiken är ett av de viktigare europeiska politikområdena där flernivåstyrningsprincipen tillvaratas genom partnerskap, solidaritet, samarbeten samt beprövade och platsanpassade insatser. Sammanhållningspolitiken sätter individen i centrum och dess instrument är skräddarsydda för att regioner och städer efter sina förutsättningar ska kunna bidra till EU:s målsättningar. För att europeiska lagförslag och initiativ ska vara relevanta och framgångsrika behöver EU ett genuint engagemang från regionala och lokala aktörer. Sammanhållningspolitiken möjliggör en långsiktigt pålitlig planering som ger resultat genom strategiska långtidsinvesteringar i linje med EU:s prioriteringar såsom; forskning och innovation, förnybar energi, små och medelstora företag, konkurrenskraft och jobbskapande. Vidare är det den EU-politik som bäst låter sig mätas. En politik för alla regioner i Europa! Sammanhållningspolitiken för samman alla regioner i Europa samt främjar konvergens och minskar därmed skillnaderna mellan och inom regioner, vilket möjliggör att gemensamma europeiska mål kan nås. Det är därför viktigt att alla regioner är delaktiga i sammanhållningspolitiken även i programperioden efter Tillräckliga EU-medel för alla! För att hela Europa ska kunna leverera resultat på ett trovärdigt sätt förutsätts att tillräckliga medel anvisas inom EU:s budget. Med beaktande av de olika socioekonomiska och miljömässiga utmaningar som återstår runtom i EU, måste bidrag kvarstå som det huvudsakliga finansieringsinstrumentet för alla regioner. Dessutom bör alla regioner kunna använda sig av finansiella instrument där det är lämpligt. Att den största delen av finansiella resurser även fortsättningsvis avsätts för mindre utvecklade regioner ska inte ifrågasättas. Samtidigt är det avgörande att stötta övergångsregioner i deras ansträngningar för fortsatt tillväxt samt att möjliggöra för utvecklade regioner att konsolidera och stärka sina uppnådda resultat genom tillräckliga medel. Detta mot bakgrund av mer utvecklade regioners förmåga att initiera och underlätta dynamiska processer hos alla regioner. Territoriellt europeiskt samarbete är en viktig faktor! Genom att föra samman aktörer från olika medlemsstater och regioner ger gränsöverskridande och interregionala samarbeten ett viktigt bidrag till Europa och dess invånare och säkerställer samtidigt ett tydligt europeiskt mervärde. Därför bör den allsidiga territoriella samarbetspolitiken stärkas och vara väl finansierad. Ett tillvägagångssätt baserat på regionala verkligheter! Ett flexiblare tillvägagångssätt som återspeglar finansieringssätten måste garanteras för att uppnå effektivitet och för att snabbt kunna svara på de behov och utmaningar som uppstår. Förenkling är i detta sammanhang en förutsättning för att kunna leverera på bästa sätt. Det måste finnas en balans mellan de administrativa kraven och stödets omfattning. Regionalpolitik kräver flexibilitet för att kunna tillgodose olika regionala behov både i förberedelse- och implementeringsfasen av projekt. För att lagförslag och initiativ ska implementeras effektivare bör en ny typ av partnerskap, byggt på tillit mellan regioner, medlemstater och EU-institutioner, etableras. Vi, europeiska regioner och lokala aktörer, uppmanar de europeiska institutionerna såväl som medlemsländerna, att ta vår gemensamma ståndpunkt i beaktande i utformandet av den nya sammanhållningspolitiken efter Område Namn

35 1 (2) PM Datum Västra Götalandsregionen Koncernstab, Regional utveckling Handläggare: Cecilia Nilsson Telefon: E-post: Det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige, programperioden Programinformation Övergripande mål för programmet i Västsverige var: att skapa hållbar tillväxt genom fler och växande företag som bidrar till nya jobb samt en hållbar stadsutveckling: Målgrupp för insatserna: Små och medelstora företag Insatsområden: 1. Entreprenörskap, innovativt företagande och hållbar stadsutveckling 2. Samverkansinitiativ och innovativa miljöer Budget: 572 miljoner kronor Medfinansiering: - Privat medfinansiering: 244,7 miljoner kronor - Offentlig medfinansiering: 977, 9 miljoner kronor (varav Västra Götalandsregionen: 285 miljoner kronor) Programresultat Antal deltagande företag Antal nya företag Mål Utfall Antal nya arbetstillfällen Det regionala strukturfondsprogrammet bidrog till: 121 projekt beviljades medel förbättring av kapitalförsörjning för små och medelstora företag nyföretagarrådgivning positivt bidrag till företagens tillväxt (genom snabbare expansion, ökade möjligheter till extern finansiering i framtiden och ökad lönsamhet) hållbar stadsutveckling genom åtgärder för upprustning av den fysiska miljön i Göteborg fokus på ökad integration och mångfald i regionens arbetsliv nya innovationsmiljöer nya samverkansarenor Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

36 (2) Exempel på projekt Projekt Omställningskontoret, projektägare Trollhättans stad Den ekonomiska nedgången under 2009 hade svåra effekter i regionen Fyrbodal, särskilt eftersom bilindustrin var stor i området. Företaget GM beslutade att avveckla Saab och förhandlingar pågick om att sälja bilfabriken. En stor mängd människor och företag tvingades i konkurs. Syftet med projektet Omställningskontoret var att öka förutsättningarna för nyanställningar genom insatser som stärker företagen, förnyar och breddar näringslivet. Ett nätverk bestående av kommunernas näringslivsenheter och fristående koordinatörer samverkade i Omställningsprojektet. När Saabs konkurs var ett faktum förlängdes projektet bytte namn till Omställningskontoret+. Fyrbodal Beviljat ERUF-stöd: kr Medfinansiering: Fyrbodals kommunalförbund kr, Trollhättans kommun kr, Västra Götalandsregionen kr Projekt Asta- Active Safety test Arena, projektägare ASTA - Active Safety Test Area AB AstaZero är idag världens första fullskaliga testmiljö för framtida trafiksäkerhet och är en fokuspunkt för utveckling inom aktiv trafiksäkerhetsforskning. ASTA används som en viktig komponent i att nå Vägverkets nollvision, och stimulerar tillväxt i hela regionen. Nya näringar, speciellt baserade på mindre tillväxtföretag inom kommunikationssystem, energisystem och infrastruktur stimuleras. ASTA är en investering i fast och permanent infrastruktur, byggnader och provutrustning på en yta av 400 ha. Initiativtagare till ASTA är Test Site Sweden (TSS) och dess medlemmar AB Volvo, Volvo Personvagnar, Chalmers, Saab Automobile, Scania, Vägverket och Västra Götalandsregionen. Tack vare satsningen som möjliggjordes genom regionalfonden och medfinansieringen från Västra götalandsregionen finns i dag en fysisk innovationsmiljö och testinfrastruktur där myndighet, akademi och industri genomför forskning, utveckling, test och demonstrationer av avancerad säkerhetsteknik för fordon och infrastruktur. Beviljat ERUF-stöd: kr Västra Götalandsregionens medfinansiering: kr

37 1 (2) PM Datum Västra Götalandsregionen Koncernstab, Regional utveckling Handläggare: Cecilia Nilsson Telefon: E-post: Regional plan för Socialfonden i Västsverige programperioden Programinformation Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ökat arbetskraftsutbud är det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet. Mervärde ska skapas genom att göra det möjligt att påverka och förbättra: 1. individer, gruppers situation i arbetslivet 2. företagens strategier, produktivitet, tillväxt 3. arbetsplatsernas formella och informella rutiner 4. policy och idéutveckling inom politikområden, strukturer, institutioner Insatser för att främja kompetensutveckling, ökat arbetskraftsutbud och minskat utanförskap är centrala delar i den västsvenska regionala planen för socialfonden. Målgrupp för insatserna: Utsatta individer och grupper Två programområden: PO1: Kompetensförsörjning kompetensutveckling av anställda kvinnor och män PO2: Ökat arbetskraftsutbud kompetensutveckling av kvinnor och män utanför arbetsmarknaden Budget: 660 miljoner kronor för PO1 695 miljoner kronor för PO2 Medfinansiering: Total offentlig medfinansiering: 903,4 miljoner kr (varav Västra Götalandsregionen 5 miljoner kr) Ingen privat medfinansiering i förra programperioden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

38 (2) Programresultat Antal deltagare Mål Programområde Programområde Total Antal deltagare Utfall 454 projekt beviljades medel i Västsverige på ca 1,2 miljarder kr, varav Göteborgs kommun beviljades 37 projekt på 182 miljoner kr Större andel kvinnor har deltagit i projekten (54 % respektive 46 %). Den privata sektorn dominerar de beviljade projekten inom PO1 medan den primärkommunala sektorn dominerar inom PO2 Goda resultat på individnivå har uppnåtts, dock svagare på strukturell nivå. Socialfonden har bidragit till plattform för samverkan och samarbete mellan aktörer/myndigheter på både lokal, regional och nationell nivå Positiva effekter för synen på jämställdhet och tillgänglighet Socialfondens insatser hade stor betydelse under finanskrisen 2008/2009 Exempel på projekt För att möta fordonsindustrikrisen 2008 utlyste Svenska ESF-rådet i samverkan med det Västsvenska Strukturfondspartnerskapet extra medel till projekt inom programområde 1, kompetensförsörjning. Det genomfördes ett flertal kompetensförsörjningsprojekt inom Västra Götalands samtliga delregioner som ledde till att flera tusen medarbetare utvecklade sin kompetens och blev mer gångbara på arbetsmarknaden, bolagen utvecklades och ökade sin kapacitet att möta nya efterfrågningar och fick utrymme att jobba strategiskt med kompetensförsörjning. Projekt prioriterades inom tillverkningsindustrin och närliggande branscher som hade låg beläggning på grund av den rådande konjunkturen och därmed riskerade att få genomföra uppsägningar. Projekten skulle omfatta kompetensutvecklingsinsatser som bidrog till att utveckla medarbetare så att de kunde stanna i verksamheterna samt insatser som skulle stötta medarbetare som riskerade att bli uppsagda få förnyad kompetens. Exempel på projekt: Projektnamn: Västkraft, projektägare Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionen 1028 kvinnor och 3442 män deltog i utbildningsinsatser 92 företag Totalt genomfördes utbildningsinsatser Beviljat ESF-stöd: kr, ingen medfinansiering behövdes. Projektnamn: Fordon och Framtid, projektägare IDC West Sweden AB Skaraborg 868 kvinnor och 2872 män deltog i utbildningsinsatser 42 företag Totalt genomfördes utbildningsinsatser inom 22 olika områden (ex. ledarskap, Excel, CNC etc.) Beviljat ESF-stöd: kr, ingen medfinansiering behövdes.

39 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Koncernstab Kommunikation och Externa relationer/ Externa relationer Handläggare: Charlotte Beijer Telefon: E-post: Till Beredningen för hållbar utveckling Process och tematiska områden för BHU:s påverkansagenda Agenda Västra Götaland Ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen Sammanfattning av ärendet BHU gav i november 2014 uppdraget att ta fram en gemensam påverkansagenda. Grundförutsättningen är att påverkansfrågor hämtas från VG2020. Gemensamt för frågorna som förs upp på agendan är att de påverkas av beslut i regering/riksdag och/eller EU. Fördjupad beskrivning av ärendet Frågor till agendan nomineras av Kommunalförbunden, Göteborgs Stad eller Västra Götalandsregionen i samband med att Västgruppen sammanträder. Västgruppen är styrgrupp för Agenda VG. Utgångsläget är att en påverkansfråga kan drivas av Västra Götalandsregionen tillsammans med ett kommunalförbund eller ett par kommuner inom ramen för Agenda Västra Götaland, förutsatt att ingen part är emot att påverkansfrågan drivs eller driver parallella processer gällande samma påverkansfråga. Framtagning och genomförande av ett påverkansarbete mellan regional- och kommunalnivå har inte tidigare genomförts i denna omfattning. Detta är ett första steg i att hitta hur vi kan gå fram gemensamt i frågor som rör regional utveckling. Processen, arbete och resultat kommer nogsamt följas för att skapa förutsättningar för en utveckling av agendan, dess format och innehåll. Enheten för Externa relationer, Koncernstab Kommunikation och Externa relationer vid Västra Götalands regionen utgör kansli för den gemensamma agendan. Processen Enheten för Externa relationer, Koncernstab Kommunikation och Externa relationer vid Västra Götalandsregionen utgör kansli för den gemensamma agendan. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

40 Datum Diarienummer RUN (4) 1. En fråga nomineras av Kommunalförbund, Göteborgs Stad eller Västra Götalandsregionen i samband med att Västgruppen sammanträder. Efter att en fråga nominerats ansvarar varje part för att förankra hemåt. 2. Efter nominering och förankring sker en avstämning med samtliga parter vid Västgruppen som ger ok eller inte. 3. Om frågan får ok ger Kommunalförbunden och Göteborgs Stad förslag på tjänstemän i sina respektive organisationer som tillsammans med Västra Götalandsregionen bildar arbetsgrupp för frågan. 4. Frågan lyfts till BHU:s presidium för avstämning. 5. Arbetsgruppen tar fram ett förslag till position för Västra Götaland. 6. Positionen presenteras på BHU. 7. Positionen ges klartecken. Politisk styrgrupp tillsätts vid behov. 8. Arbetsgruppen, ledd av Externa relationer, tar fram en gemensam lobbyplan för frågan. Tematik I de kontakter som hittills har funnits mellan Göteborgs Stad, kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen om Agenda VG har nedanstående frågor kommit upp som tänkbara att bedriva påverkansarbete kring. 1. Inlokalisering av myndigheter Västra Götaland har idag fyra av landets 237 statliga myndigheter. En sammanställning visar att Västra Götaland ligger fyra från botten räknat i antalet statligt anställda som andel av befolkningen. Att lokalisera fler myndigheter till Västra Götaland ger goda sysselsättningseffekter och ökar differentieringen på en annars tekniktung arbetsmarknad. Våra lärosäten har högkvalitativa samhällsvetenskapliga utbildningar som säkrar kompetensförsörjningen samt ett näringsliv öppet för samverkan och utveckling. Statskontoret överlämnade i början av april sin utredning Statliga myndigheters lokalisering- Ett samlat underlag, som är tänkt att ligga till grund för statens fortsatta arbete. Med detta underlag som grund kan ett gemensamt påverkansarbete för att lokalisera fler myndigheter till Västra Götaland bedrivas. 2. Sammanhållningspolitiken Västra Götalandsregionen har tillsammans med Halland ansvar för att ta fram de handlingsplaner som styr sammanhållningspolitiken gällande Regionalfonden (forskning, innovation, SME) och Socialfonden (Arbetsmarknad/Sysselsättning). Samlat styr våra planer strax under 1,5 miljarder kronor innevarande period ( ), exkluderat medfinansiering. EU:s budgetterminer löper på sju år och sammanhållningspolitiken är därmed en del av förhandlingen om den kommande budgeten efter Vad vi vet i dagsläget är att Sverige som medlemsland fortsatt vill minska/slopa sammanhållningspolitiken för oss själva. Det finns en förhoppning om att en minskad

41 Datum Diarienummer RUN (4) sammanhållningspolitik kan innebära minskad avgift till EU (även om det inte är en självklarhet). Även tyskarna håller denna linje nationellt. För Agenda VG skulle det handla om att bevara sammanhållningspolitiken efter 2020, och att få så mycket medel som möjligt till Västra Götaland. 3. Vattendirektivet Sedan 2004 är det Europeiska vattendirektivet implementerat i svensk lag. Direktivet syftar till att upprätthålla och skydda vattenkvaliteten idag och för framtida generationer. Regeringen har ålagt de sju vattenmyndigheterna att ta fram åtgärdsprogram vart sjätte år för att garantera vattenkvaliteten. Man är just nu i processen att besluta om ett åtgärdsprogram för åren De förslag till åtgärdsprogram som tagits fram har mött kritik från flera håll, bland annat från Jordbruksverket som hävdar att de är för långtgående och strider mot miljöbalken. I Västra Götalandsregionens remissvar gällande åtgärdsprogrammet för Västerhavet lyfts synpunkter rörande delaktigheten i processen från lokal nivå, ekonomiska kostnader för implementering samt stora effekter för enskilda företag. Regeringen valde i slutet av 2015 att begära en omprövning av åtgärdsprogrammen och man inväntar nu besked. Givet den oro och de konkreta synpunkter som finns hos lokala och regionala aktörer i regionen bör frågan lyftas som en prioriterad påverkansfråga. 4. De regionala banorna I den nuvarande nationella infrastrukturplanen finns i stort sett inga medel avsatta till de regionala banorna i Västra Götaland. I dagsläget finns inte heller tillräckligt med pengar hos Trafikverket för att underhålla vissa banor och bibehålla den funktion som de en gång är byggda för. Akuta hastighetsnedsättningar har varit nödvändiga från En successiv nedtrappning av banornas funktion är ett hot mot samhällsutvecklingen och de människor som bor och verkar i stråken utmed banorna. I Västra Götaland finns sju banor som Trafikverket betraktar som lågtrafikerade. Dessa är Kinnekullebanan, Viskadalsbanan, norra Bohusbanan och Älvsborgsbanan, DVVJ, Lysekilsbanan och Alvhem-Lilla Edet. Västra Götalandsregionen anser att även dessa banor är viktiga för samhällsutvecklingen, för framtida godstrafik och för att invånarna ska kunna nå arbete, studier och fritid. I nuvarande regional infrastrukturplan finns 673 mnkr avsatta för att göra standardförbättrande åtgärder på länets enkelspåriga banor som utgör viktiga regionala pendelstråk. För närvarande sker ingen motprestation från statens sida vilket gör att banornas standard successivt försämras. Västra Götalandsregionen har tydligt pekat ut dessa banor som en del av ryggraden i regionens kollektivtrafiksystem och har ambitionen att utveckla trafiken på samtliga. Koncernstab Kommunikation och Externa relationer Erik Lagersten Charlotta Lundström

42 Datum Diarienummer RUN (4) Förvaltningschef Enhetschef

43 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer: RS Västra Götalandsregionen Fyll i Förvaltning Handläggare: Linn Riedl Telefon: E-post: linn.riedl@vgregion.se Till Beredningen för hållbar utveckling Sammanträdes- och föredragningsformer för Beredningen för hållbar utveckling Förslag till beslut 1. Beredningen för hållbar utveckling antar framlagt förslag om sammanträdes- och föredragningsformer Sammanfattning av ärendet 5/ förde BHU-ledamöterna fram en rad önskemål gällande sina sammanträdes- och föredragningsformer. Sammanfattningsvis skulle önskemålen/problembilden kunna sammanfattas på följande vis: För långa och rent informativa presentationer/dragningar För mycket passivt lyssnande för ledamöterna som önskar mer diskussion och mer utrymme för att styra och leda BHU fungerar inte fullt ut som det gemensamma forum det har potential att vara och man upplever inte alltid att kommuner och region ses som jämlikar BHU uppdrog åt presidiet att föreslå vilka justeringar av beredningens sammanträdesformer som bör göras för att utveckla beredningens sammanträdes- och föredragningsformer vilka tagit fram nedanstående förslag. Förslag till sammanträdes- och föredragningsformer 1. BHU ges en ny och kortare sammanträdestid Då kan eftermiddagarna nyttjas till andra möten mellan kommun och regionrepresentanter när alla ändå är på samma plats. 2. En 30/70-grundregel införs Det vill säga t ex 10 min föredragning och 20 min diskussion för ärenden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se