Årskurs: 4-6 Material: Eva Hörnblad, Sara Otthén, i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer

Transkript

1 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 1600-talet Malmö blir svenskt Övningar med lärarinstruktion Årskurs: 4-6 Material: Eva Hörnblad, Sara Otthén, i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer

2 2

3 Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som är 15 m långt efter det att det är uppspänt tvättklämmor Laminerade tids kort, se nästföljande sidor eller kort med de tidsperioder och/eller händelser som är aktuella för gruppen att repetera. Kort översikt över tidsperioderna ur ett Skåneperspektiv för den som vill ha kort information kring tidsepokerna, se nästföljande sidor Övning: Spänn upp repet så att det är 15 långt. Låt eleverna markera ut tidsperioderna med hjälp av ordkorten och tvättklämmor. Dessa ska vara tidskronologiska. Hur långt ska det vara mellan korten om repet är 15 m långt och en meter representerar ett visst antal år (1 000 år = 1 m) Sätt upp repet med tidsperioderna i klassrummet. Andra händelser och berättelser kan placeras in efterhand på tidslinjen. Alternativ: Ni behöver ett rep, tvättklämmor och urklippta bilder av händelser under den tiden som ni arbetar med. Spänn upp ett snöre mellan två träd. Låt eleverna sätta fast korten med hjälp av tvättklämmor i den tidsordning de tycker är rätt. Diskutera om de sitter rätt. Är det några kort som ska flyttas? Varför? Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 3

4 FÖRHISTORISK TID Jägar- och samlarstenåldern Bondestenåldern Bronsåldern Järnåldern Vikingatid 4

5 HISTORISK TID Medeltid Renässans och upplysningstiden Industrialiseringen och franska revolutionen 5

6 Malmö 1600-tal Malmö 1700-tal 6

7 Kort översikt över tidsperioderna ur ett Skåneperspektiv: Förhistorisk tid Den är från den tiden innan det fanns några skriftliga källor. Arkeologerna arbetar med förhistorisk tid. Jägar/samlar-stenåldern f. Kr f.kr. Det har funnits människor i det som i dag är Skåne ca senaste åren. Det vill säga sedan istidens inlandsis drog sig tillbaka från området. Första tiden, från år sedan fram till 6000 år sedan, har vi den perioden som brukar kallas jägar/samlar-stenåldern. De första människorna var här på tillfälliga besök sommartid för att jaga, fiska och samla bär och nötter till mat. Det var en väldigt lång period och i början av den här tiden var det en väldigt karg miljö, i slutet prunkande urskogar med medelhavsklimat. Bondestenåldern f. Kr 1700 f.kr. För ca år sedan, under bondestenåldern, började de första verktygen dyka upp. Det blev en övergång från att överleva av naturens kapital till att bruka jorden och bli bofasta. Nu började människan på allvar omforma miljön, man tar aktivt bort skogen för att skapa odlingsytor. Att bli bofast och hålla djur betydde allt mer, men man hade en möjlighet att kunna försörja fler. Det blev en stor ökning av befolkningen. Under den här tiden bygger man de första, i dag äldsta stående monumenten, dösar. Bronsåldern 1700 f. Kr 500 f.kr. För 4000 år sedan till ca 2500 år sedan fanns en period som kallas bronsåldern. Jordbruket utvecklades mycket under den här tiden. Korn som gav större skördar odlades. För att kunna göra detta rensades marken från sten och man började bearbeta jorden med en så kallad årder, en föregångare till plogen. Skåne var en del av ett hantverksnätverk där man utbytte kunskap och erfarenhet i att bearbeta metall. Livet i Skåne förändras mycket på grund av metallimporten. Här tillverkades vapen och smycken av brons. Järnåldern 500 f.kr. ö 1050 e.kr. Järnåldern var en period på ca 1500 år, från 2500 år sedan till 1000 år sedan. Klimatet började bli svalare och fuktigare. Gräsbetet växte bättre och det blev större skördar. Man lärde sig att bryta järnmalm, smälta ut järnet och smida det till redskap och vapen. Bosättningarna blev större och behovet av stallar för förvaring av boskapen under de allt kallare vintrarna krävdes. Vikingatid 800 e.kr e.kr. Den sista perioden av järnåldern kallas i Norden för vikingatiden. Medeltid 1050 e. Kr 1530 e.kr. En historisk tidsepok. 7

8 Historisk tid 1530 e. Kr Historiker arbetar med historisk tid. De använder skriftliga källor för att studera historiska händelser. Historisk tid börjar när det finns skriftliga källor att tillgå. Litteratur- och källförteckning: Nationalencyklopedin, historisk tid. (hämtad ) Persson, Thomas, Museipedagog, Malmö Museer 8

9 Frågor i marginalen är i ett separat dokument.

10 Vad händer på bilden? Mål: Att kunna använda ett historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då resonemang om källornas användbarhet. Material: Skisser som visar 1600-talets Malmö, se nästföljande sidor. Skriv gärna ut dem i A3-format. Arbetsblad Våra ord Era ord En kopia var av faktatexten om Einar Bager, se nästföljande sidor Övning 1: Titta tillsammans på Bagers bild som visar den offentliga brunnen på Norra Stortorget. Bilden finns i Storbildsunderlag. För att modelera övningen diskutera frågorna tillsammans: o Vad händer på bilden o Vad kan vi utläsa ur bilden? o Vad känner vi igen på bilden? Dela in eleverna par. Varje elevpar får vars en bild, se nästföljande sidor. Tänk på att i möjligaste mån dela ut ett jämnt antal bilder. Det blir lättare att para ihop dem sedan när de ska redogöra för varandra. Varje elevpar ska diskutera och skriva ner sina tankar i tabellen Våra ord på arbetsbladet. o Vad händer på bilden? o Vad kan vi utläsa ur bilden? o Vad känner vi igen på bilden? Nya grupper bildas med två par som har arbetat med samma bild. De delger varandra vad de har upptäckt. De som lyssnar skriver ner vad de hör i tabellen Era ord. Grupperna återkopplar i helklass vad de kommit fram till. Bilderna finns i Storbildsunderlag som stöd vid återkopplingen. Övning 2: Konstnären bakom bilderna Vem var konstnären som ritade bilderna? Eleverna funderar i par och skriver ner vad de tror. Läs texten om Einar Bager tillsammans. Stämde det som man trodde innan med vem som var konstnären? Vad var likheterna/skillnaderna? Är bilderna en förstahands eller en andrahandskälla? (Bager använder förstahandskällorför att skapa ett bildunderlag. Bilderna är då en andrahandskälla.) 10

11 Vad händer på bilden? Vad händer på bilden? Vad kan vi utläsa ur bilden? Vad känner vi igen på bilden? Södergatan på 1600-talet, skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv

12 Vad händer på bilden? Vad händer på bilden? Vad kan vi utläsa ur bilden? Vad känner vi igen på bilden? Kvarter 49 Oscar 1600-talet, skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv 12

13 Vad händer på bilden? Vad händer på bilden? Vad kan vi utläsa ur bilden? Vad känner vi igen på bilden? Lembska gården vid Södergatan 1600-talet, skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv 13

14 Bildens namn: Våra ord Vad händer på bilden? Era ord Vad såg ni att det hände på bilden? Vad kan vi utläsa ur bilden? Vad utläste ni ur bilden? Vad känner vi igen på bilden? Vad kände ni igen på bilden? Inspirerat av strukturen Mina ord dina ord kooperativt lärande,

15 Einar Bager ( ) Einar Bager undersöker tecken på golvet i Sr. Petri kyrka. Tillhör Malmö Stadsarkivs samlingar Einar Bager var konstnär och historiker som ägnade mycket tid till att studera och kartlägga Malmös historia. Han satt ofta vid samma bord i stadsarkivets forskarsal och studerade gamla domböcker och bouppteckningar. Han läste igenom och gjorde utdrag ur det material som han tyckte var intressant och samlade det i pärmar. Detta kallas att excerpera. Han hämtade inte bara sina uppgifter från Stadsarkivet utan också släktens familjearkiv. Familjen Bager hade genom generationer varit en betydande familj i Malmö och många av hans tidigare släktingar skrev ner i krönikor vad som hände i staden. Här fick han många uppgifter om vardagslivet i Malmö under 1500-talet och framåt. 15

16 BAG Einar Bager vid en gravsten i Sr. Petri kyrka 22 mars. Foto: Lars A. Lindkvist / Malmö Museer Under alla de utgrävningarna som gjordes i gamla staden i Malmö mellan 1930-talet och fram till och med 1980-talet fanns Einar Bager på plats och undersökte utgrävningarna. Fynden han gjorde skrev han om i dagstidningen Syd Svenska Dagbladet. Einar Bager var mycket engagerad i Malmö fornminnesförening. Artiklarna som han bland annat skrev i Sydsvenskan sammanställdes och publicerades också i föreningens årsskrift. Till sina texter gjorde han illustrationer, kulturhistoriska skisser. Einar Bager skrev många böcker om Malmös historia där han delade med sig av all den kunskap han fått genom sitt forskande blev han hedersdoktor vid Lunds universitet. 16

17 Litteratur- och källförteckning: Bagers samling av skisser, Malmö Stadsarkiv Malmö Stad, Databasen för museisamlingar (161018). (161018) Bildförteckning: Malmö Stadsarkiv samlingar, sidan 6 Lars A. Lindkvist, Malmö Museer, sidan 7 17

18 Hus då och nu Mål: Att kunna använda ett historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då resonemang om källornas användbarhet. Material: Arbetsblad med en skiss som visar en 1600-talet byggnad och en nutida bild av en byggnad, se nästföljande sidor Arbetsblad Hus då och nu likheter Arbetsblad Hus då och nu skillnader Övning: Titta på bilderna tillsammans i helgrupp via Storbildsunderlag. För de elever som vill/behöver ha bilderna framför sig finns ett bildunderlag på nästa sida. Titta på den första bilden som visar spinneriet vid Djäknegatan. o Varför tittar vi på bilden? o Vad är det vi ser? Låt eleverna dela med sig av sina tankar. Fortsätt med att titta på nästa bild, Hotell Radison Blue och diskutera vad det är ni ser. Dela ut arbetsbladet Hus då och nu - likheter, se nästföljande sidor. De kan arbeta enskilt eller i par med uppgiften. När instruktionerna ges finns arbetsblanden i Storbildsunderlaget för att underlägga instruktionsgenomgången. Låt dem sedan fortsätta med Hus då och nu skillnader. De fortsätter jobba i par eller enskilt som ovan. Varje elevpar skriver en mer utvecklad text utifrån sina stödord kring sina funderingar och slutsatser. Låt varje elevpar dela med sig av sina tankar, slutsatser och hur de kommit fram till dem i helklass. Använd bildstödet Hus då och nu i Storbildsunderlaget där båda bilderna finns sidan om varandra. 18

19 Hus då och nu Spinneriet vid Djäknegatan, skiss av Einar Bager Malmö Stadsarkiv Hotell Radison Blue Östergatam 10, 2016 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad

20 Hus då och nu likheter Titta på de båda de olika byggnaderna på båda bilderna. Vilka likheter ser du hos byggnaderna? Varför tror du att det är så? Skriv stödord i rutorna. Vilka byggnadsmaterial använde man förr och nu som är lika? Vilka former och konstruktioner är lika på byggnader från förr och nu? Beskriv varför du tror att det är så: Beskriv varför du tror att det är så: På vilka sätt använde man byggnader på ett liknande sätt förr och nu? Övrigt: Beskriv varför du tror att det är så: 20

21 Hus då och nu skillnader Titta på de båda de olika byggnaderna på båda bilderna. Vilka skillnader ser du hos byggnaderna? Varför tror du att det är så? Skriv stödord i rutorna. Vilka byggnadsmaterial använde man förr och nu som är olika? Vilka former och konstruktioner är olika på byggnader från förr och nu? Beskriv varför du tror att det är så: Beskriv varför du tror att det är så: På vilket sätt använde man byggnader på olika sätt förr och nu? Övrigt: Beskriv varför du tror att det är så: 21

22 Vad beskriver jag? Mål: Att kunna formulera sig och kommunicera historisk kunskap. Material: En påse eller låda per elevgrupp Ord och bilder på saker och personer som ska beskrivas t.ex. bilder på historiska byggnader och personer, se exempel nästföljande sidor. Övning: Eleverna kan jobba i par eller i grupp. Skriv ut det antal uppsättningar som behövs efter antal grupper, en per grupp. Klipp ut ord/bildkorten och lägg i påsen. En av eleverna drar en lapp ur påsen. Utan att berätta vad där står eller vad bilden föreställer ska hen beskriva den hen ser. Vad var det som beskrevs? De andra i gruppen får berätta vad de tror? Eleverna turas om tills orden/bilderna är slut.

23 Exempel på bilder och ord som kan användas i arbetet med Malmö under 1500-talet. STORHETSTID BLOMSTRADE HANDELSSTAD KARTA MM :004 Malmö på 1580-talet. Kopparstick av Franz Hogenberg Malmö Museums samling MYNTMÄSTARE JÖRGEN KOCK ( ) Porträtt från 1531 hämtat från wikipedia

24 Foto: Bo Lindvall KOCKSKA GÅRDEN Foto: Bo Lindvall HAMNINLOPP MYNTMÄSTARE INFLYTANDE ÄNKA Foto: Bo Lindvall ROSENVINGSKA HUSET ÄNKA MARTIN LUTHER ( ) porträtterad av Lucas Cranach d.ä. hämtat från wikipedia

25 REFORMATOR Foto: Eva Hörnblad CLAURS MORTENSEN ( ) REFORMATIONEN BOKTRYCKAR- KONSTEN MALMÖ RECESS 1524 GUSTAV VASA ( ) Nationalencyklopedin GREVEFEJDEN REFORMATIONEN 25

26 Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på vattenförsörjningen Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor. Övning: Gå stadsvandringen gemensamt. Till varje plats finns det några frågor som pedagogen kan ställa till eleverna. De ska hjälpa till att få eleverna mer delaktiga och knyta ihop de kunskaper som de tidigare läst om till att anknyta till fysiska platser i staden. Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad

27 Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad

28 Frågorna ska vara ett stöd till pedagogerna som går med elevgruppen under stadsvandringen. Istället för att berätta om varje plats så får eleverna fundera och besvara frågor eller påståenden. Den korta informationstexten används som ett stöd för pedagogerna. 1. Malmöhus slott På borggården finns en skulptur över Malmö som grundar sig på en karta från Så här såg staden ut ungefär en lång tid in i 1700-talet. Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Frågor att ställa till eleverna. Vad föreställer det här? Vilken tid ska det avspegla? (finns skrivet på skulpturen) Finns det några platser som ni känner igen? Visa exempel på staden av gårdar? Vindmöllorna utanför staden? Vad kan det vara idag? Genom portar förde man ut och in varor i staden. Visa en av stadsportar Var gick den gamla muren? Titta er omkring. Vattnet från Korrebäcken rann ut precis utanför muren där restaurang Vega ligger idag. Var kan det vara? 28

29 2. Kockska gården Förr fanns här handelsstånd. Varorna fanns i källaren och försäljaren gick ner och hämtade vad som skulle köpas. Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Frågor att ställa till eleverna: Vad tror ni har hänt på den här platsen? Södergatan på 1600-talet, skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv 3. Den offentliga brunnen på Stortorget Genom träledningar ledde man vattnet från dammen ner till en offentlig brunn på Stortorget. De vita stenarna visar var den ursprungliga brunnen låg. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Frågor att ställa till eleverna: Vi kan se vita stenar som ligger nästan i en cirkel. Vad är detta spår av? Det finns en skylt på den nya fontänen. Vilken information får vi om platsen när vi läser den? 29

30 4. Flensburgska gården Huset kallas Flensburgska gården efter familjen Flensburg som ägde fastigheten Det hus vi ser idag byggdes redan Det har varit både bostadshus och magasin. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Frågor att ställa till eleverna: Varifrån känner vi igen det här huset? Kvarter 49 Oscar 1600-talet, skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv 5. Lilla torg Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Frågor att ställa till eleverna: Vad hände på det här torget? Titta på vad brunnen är dekorerad med. 30

31 6. Korrebäcken i Slottsparken Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Frågor att ställa till eleverna: Vad är det vi ser spår av. 7. Pildammarna Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Frågor att ställa till eleverna: Det här är Pildammen. Vad kan du berätta om den här platsen som har anknytning till 1600-talet? 31

32 Orsaker till ekonomisk nedgång under 1600-talet Mål: Kunna beskriva enkla samband mellan orsak och konsekvens. Material: Arbetsblad Orsaker till ekonomisk nedgång, se nästföljande sida. Övning: I par eller enskilt arbetar eleverna med uppgiften på arbetsbladet Orsaker till ekonomisk nedgång. Sammanfatta övningen genom att i helgrupp gå igenom vad eleverna har skrivit ner för orsaker, hur de har definierat vad ekonomisk nedgång är och vad de definierade orsakerna leder till. 32

33 Orsaker till ekonomisk nedgång 1. Skriv ner tre orsaker till ekonomisk nedgång under 1600-talet, en orsak i varje cirkel. 2. Förklara i rutan vad ekonomisk nedgång betyder och vad det leder till Orsak 1 Ekonomisk nedgång Vad betyder det? Orsak 2 leder till Orsak 3

34 Kartans användning Mål: Att kunna undersöka omvärlden med hjälp av kartor och föra resonemang om källans användbarhet. Material: Tre olika kartor som visar staden ur olika perspektiv i nutid, t.ex. cykelkarta (finns på malmo.se), bullerkarta (finns på malmo.se) och en busslinjekarta (se Skånetrafiken), en uppsättning till varje grupp. Övning: I mindre grupper får eleverna diskutera frågan Vad använder vi kartor till idag?. Låt varje grupp dela med sig av sina tankar. Dela ut en uppsättning av de tre nutidskartor till varje grupp. De ska studera dem och fundera kring vilken av kartorna som är lämpligast för vad och varför. Låt grupperna dela med sig till varandra. Gå ut och hitta kartor i vardagen. Vilka kartor hittar vi när vi rör oss i staden eller hemma? Vad kan vi utläsa ur dem? 34

35 Repetition av ord Mål: Att kunna formulera sig och kommunicera historisk kunskap. Material: Eventuellt ord/bildkort från övningen Vad beskriver jag? Övning: Ställ eleverna i en cirkel. En elev står i mitten. Eleven i mitten säger ett ord som tillhör t.ex. forntiden och pekar på någon i ringen, t.ex. vikingatåg. Den som blir utpekad, hukar sig, de två som är placerade på var sin sida om den som blir pekad på upprepar vikingatåg och pekar på varandra. Den som reagerar sist, säger ordet sist av de två eller om den som blir pekad på inte hukar sig, får byta plats med den som står i mitten. Varje ord får endast användas en gång. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 35

36 Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Utdrag ur Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering, se nästföljande sida. Utdrag ur Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering med transkribering, se nästföljande sida Utdrag ur Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering med transkribering och förtydligande, se nästföljande sida Övning: Eleverna ska arbeta med en originaltext framtagen av Malmö Stadsarkiv. Det är ett utdrag ur Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering. Det är skrivet i Upsala den 27 september Berätta kort om vilken sorts text som kommer att delas ut utan att berätta något om innehållet. Dela in eleverna i par och låt varje par få en uppsättning av originaltexten. De ska: o Läsa igenom texten. o Fundera över vilka eventuella svårigheter de möter. o Fundera över vilken information texten innehåller. När varje elevpar har försökt att läsa texten får de en ny text med transkribering. En transkribering är samma text som originalet, men är inte handskriven. Varje elevpar läser igenom transkriberingen och diskuterar samma frågor som tidigare. De ska: o Läsa igenom texten. o Fundera över vilka eventuella svårigheter de möter. o Fundera över vilken information texten innehåller. Som ett tredje steg får elevparen samma texter men också ett förtydligande från Malmö Stadsarkiv. De diskutera följande frågor: o Vilka svårigheter kan möta en forskare när man ska använda källor? o Är det en första eller andrahandskälla? o Är källan trovärdig, varför/varför inte? o Vad berättar källan? Vad är din tolkning? o När kan en sådan här källa vara relevant, när kan den användas? I helklass läses texten igenom, översätts och diskuteras utifrån frågeställningarna och källors användning. Utdraget och transkriberingen av Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering finns i Storbildsunderlag. 36

37 Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering, Upsala den 27 september Läs igenom texten. 2. Möter ni några svårigheter när ni läser texten? Vilka? 3. Vilken information innehåller texten? 37

38 Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering, Upsala den 27 september 1675 med transkribering 1. Läs igenom texten. 2. Möter ni några svårigheter när ni läser texten? Vilka? 3. Vilken information innehåller texten? 38

39 Carl XI:s resolution på Malmö stads besvär angående inkvartering, Upsala den 27 september 1675 med transkribering och förtydligande. Brevet innehåller förhållningsorder från kungen gällande Malmös försvar. Kungen beslutade att alla som ägde ett hus i staden skulle vara med och hjälpa till med inkvarteringen. Inkvartering innebar att stadens invånare hade soldater boende hos sig i sina hem. Under slutet av 1600-talet hade staden knappt 3000 fasta invånare. Dessa skulle inkvartera mellan 1800 och 2400 soldater. Soldater som ibland även hade sina familjer med sig. Enligt brevet skulle inkvarteringen upphöra när det genom guds hjälp blivit fred igen. Freden dröjde och bestämmelserna om inkvartering var gällande under stora delar av 1700-talet. (Malmö Stadsarkiv Linus Sollin) 39

40 1. Vilka svårigheter kan möta en forskare när man ska använda källor? 2. Är det en första eller andrahandskälla? 3. Är källan trovärdig, varför/varför inte? 4. Vad berättar källan? Vad är din tolkning? 5. När kan en sådan här källa vara relevant, när kan den användas? 40

41 Försvenskningen nyckeltabell och 4-fältare Mål: Att kunna formulera sig och kommunicera historisk kunskap. Material: Arbetsblad: Försvenskningen nyckelschema, se nästa sida. Arbetsblad: Försvenskningen 4-fältare, se nästföljande sidor. Övning 1: Dela in eleverna i grupper om tre. Genom att använda Försvenskningen nyckelschema får eleverna hjälp med att börja meningar när de ska formulera ett självbärande svar. Det är förslag som de kan använda sig av om de vill, men de kan välja andra alternativ. Gör nya grupper om 3 elever. Grupperna ska nu jobba med en 4-fältare där de får omsätta det som de har beskrivit i nyckelschemat. I par eller enskilt skriver eleverna en faktatext utifrån informationen de har i 4- fältaren. I faktatexten ska eleverna i möjligaste mån ta hjälp av och använda de begrepp som klassen tagit upp och arbetat med i klassens begreppslista. 41

42 Försvenskningen nyckelschema Läs frågan och titta på förslaget till svar. Förslag till svar hjälper dig hur du skulle kunna börja meningen i din egen förklaring under Förklara med egna ord. Fråga? Förslag till svar Förklara med egna ord 1. Vilken tid sker försvenskningen? Försvenskningen sker ungefär, under Var händer försvenskningen? Försvenskningen händer i/ vid 3. Varför händer detta? Försvenskningen hände därför att 4. Vem eller vilka handlar försvenskningen om? Försvenskningen handlar om

43 Fråga? Förslag till svar Förklara med egna ord 5. Nämn två exempel på vad försvenskning innebar. Ett exempel på vad försvenskningen innebar är Ett annat exempel på vad försvenskning innebar är 6. Vilka konsekvenser orsakade försvenskningen? Befolkningen i 43

44 Försvenskningen 4-fältare Vad var försvenskningen? Varför skedde försvenskningen? Vilka konsekvenser förde försvenskningen med sig för de styrande? Skriv fördelar och nackdelar. Fördelar: Vilka konsekvenser förde försvenskningen med sig för befolkningen? Skriv fördelar och nackdelar. Fördelar: Nackdelar: Nackdelar:

45 Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor. Övning: Gå stadsvandringen gemensamt. Till varje plats finns det några frågor som pedagogen kan ställa till eleverna. De ska hjälpa till att få eleverna mer delaktiga och knyta ihop de kunskaper som de tidigare läst om till att anknyta till fysiska platser i staden. Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad 2017

46 Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad

47 Frågorna ska vara ett stöd till pedagogerna som går med elevgruppen under stadsvandringen. Istället för att berätta om varje plats så får eleverna fundera och besvara frågor eller påståenden. Den korta informationstexten används som ett stöd för pedagogerna. 1. Malmöhus slott På borggården finns en skulptur över Malmö som grundar sig på en karta från Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Frågor att ställa till eleverna: Vad i stadsbilden är en del av stadens försvar? 2. Kanontornen Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Frågor att ställa till eleverna: Man byggde så här för att kunna försvara slottet. Ge exempel på vad det är som stärker försvaret. 47

48 3. Bastioner Från mitten av 1600-talet satsade danskarna på att utveckla Malmö till en garnisonsstad. En stad där militärer är samlade och förlagda. Danskarna hann inte bygga färdigt innan de förlorade Skåne i freden i Roskilde Svenskarna fortsatte bygga ut befästningarna runt staden för att stärka stadens försvar. Man förstärkte murar, förbättrade vallgravarna runt staden och bastionerna. Bastioner är den spetsiga del av fästningsvallen som sticker ut. Här ställdes kanonerna och den spetsiga vinkeln gjorde att man fick en annan räckvidd med kanonerna. De som anföll kunde inte gömma sig någonstans inte ens längs muren. Idag kan vi se spår av bastioner vid Malmöhus. Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Frågor att ställa till eleverna: Vad är det vi ser? Varför är formen som den är? Är det den bästa formen? Hur tror ni det gick till att bygga dem? 4. Försvarsmuren Detta är en modell för hur en genomskärning av försvarsmuren såg ut. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Frågor att ställa till eleverna: Vad föreställer det här? 48

49 5. Stortorget kung Karl X Gustav På Stortorget kan vi se den svenske kungen Karl X Gustav som vann kriget mot danskarna Han står som staty mitt på torget sittandes på sin häst Hannibal. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Frågor att ställa till eleverna: Vad har den här mannen haft för roll? Vad hette han? 6. Diendenska gården (1620-talet) och Thottska huset (1558-talet) Diedenska gården och Thottska huset är grannar.diedenska gården till vänster i bild var en fyrlängad gård som bedrev åkerbruk på de gemensamma åkrarna utanför staden Huset bärs upp av en hög stenfot. Vid sidan om ingången fanns plats för två gatubodar, en på var sida. Gården bestod inte bara av det hus som man ser mot Östergatan utan av en brygghuslänga utmed Humlegatan och en stall- och ladulänga och ett så kallat bakhus, söder om gathuset. Thottska huset är Malmös äldst bevarade korsvirkeshus. Så här såg rikemanshusen ut på 1500-talet och låg utmed stadens huvudgata. 49

50 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Frågor att ställa till eleverna: De här byggnaderna är från talet. Hur kan vi se det? 7. Drottningtorget striden om Malmö Här låg bastion Stockholm. Det var här danskarna försökte ta sig in i Malmö i juni De hade först belägrat Malmö. Danskarna lyckades ta sig upp på befästningarna strax intill Österport, men svenskarna och malmöborna lyckades slå tillbaka danskarna när de försökte erövra porten. Till slut kastades danskarna ut ur staden. Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Frågor att ställa till eleverna: Det här är idag Drottningtorget. Vad hände på den här platsen? 50

51 Kan du se bastionerna? Mål: Att ge exempel på hur 1500-talet och 1600-talet kan avläsas i våra dagar genom byggnader. Material: Vars en utskrift av texten Riksfästet Malmöhus, se nästföljande sidor. Karta över Malmö idag, utskriven på A3, se nästföljande sidor. Övning: Berätta om eller läs texten om Riksfästet Malmöhus, se nästföljande sida. Dela in eleverna i mindre grupper eller två och två. Varje grupp får en karta. I gruppen ska de diskutera, jämföra den gamla kartan med den nutida och markera vad de kan se bastionerna. Gå ut i staden och titta om ni kan se dem i verkligheten. Vad används de till nu? Märk ut dem på en nutida karta. Några av de bastioner som vi kan se spår av idag. Reproduktion av en karta över Malmös fortifikation 1686, Malmö Museers samlingar 51

52 Riksfästet Malmöhus Från mitten av 1600-talet satsade danskarna på att utveckla Malmö till en garnisonsstad. En stad där militärer är samlade och förlagda. Danskarna hann inte bygga färdigt innan de förlorade Skåne i freden i Roskilde Svenskarna fortsatte bygga ut befästningarna runt staden för att stärka stadens försvar. Man förstärkte murar, förbättrade vallgravarna runt staden och bastionerna. Bastioner är den spetsiga del av fästningsvallen som sticker ut. Här ställdes kanonerna och den spetsiga vinkeln gjorde att man fick en annan räckvidd med kanonerna. De som anföll kunde inte gömma sig någonstans inte ens längs muren. Idag kan vi se spår av bastioner vid Malmöhus. Slottet blev istället ett riksfäste. Istället för att vara en stad inne i landet Danmark blev det en gränsstad för Sverige och viktigt att kunna försvara sig. Staden fick landets starkaste och mest moderna fästningar. Några av de bastioner som vi kan se spår av idag. Reproduktion av en karta över Malmös fortifikation 1686, Malmö Museers samlingar 52

53 53

54 Vad beskriver jag? Mål: Att kunna formulera sig och kommunicera historisk kunskap. Material: En påse eller låda per elevgrupp Ord och bilder på saker och personer som ska beskrivas t.ex. bilder på historiska byggnader och personer, se exempel nästföljande sidor. Övning: Eleverna kan jobba i par eller i grupp. Skriv ut det antal uppsättningar som behövs efter antal grupper, en per grupp. Klipp ut ord/bildkorten och lägg i påsen. En av eleverna drar en lapp ur påsen. Utan att berätta vad där står eller vad bilden föreställer ska hen beskriva den hen ser. Vad var det som beskrevs? De andra i gruppen får berätta vad de tror? Eleverna turas om tills orden/bilderna är slut. 54

55 Exempel på bilder och ord som kan användas i arbetet med Malmö under 1500-talet. STORHETSTID BLOMSTRADE HANDELSSTAD KARTA MM :004 Malmö på 1580-talet. Kopparstick av Franz Hogenberg Malmö Museums samling MYNTMÄSTARE JÖRGEN KOCK ( ) Porträtt från 1531 hämtat från wikipedia

56 Foto: Bo Lindvall KOCKSKA GÅRDEN Foto: Bo Lindvall HAMNINLOPP MYNTMÄSTARE INFLYTANDE ÄNKA Foto: Bo Lindvall ROSENVINGSKA HUSET ÄNKA MARTIN LUTHER ( ) porträtterad av Lucas Cranach d.ä. hämtat från wikipedia

57 REFORMATOR Foto: Eva Hörnblad CLAURS MORTENSEN ( ) REFORMATIONEN BOKTRYCKAR- KONSTEN MALMÖ RECESS 1524 GUSTAV VASA ( ) Nationalencyklopedin GREVEFEJDEN REFORMATIONEN 57

58 Orsak-händelse-konsekvens i seriestrippformat Mål: Genom en enkel utvecklingslinje synliggöra och beskriva enkla samband mellan orsak, händelse och konsekvens och motivera sitt resonemang genom text och bild. Material: Skiss för seriestripps, se nästföljande sidor. Mall Skiss för seriestripp, se nästföljande sidor. Skiss för seriestripp, elevexempel, se nästföljande sidor. Självskattning, se nästföljande sidor. Checklista för kamratrespons, se nästföljande sidor. Färgpennor, klister och sax. Bilder, se nästföljande sidor. Digitala verktyg för de som vill färdigställa seriestrippens i t.ex. stopmotion film via appen imotion för iphone. Övning: Fundera tillsammans i helgrupp över händelser som ni tagit upp under historieundervisningen t.ex. stormningen av Malmö eller uppdämningen av Korrebäcken. Diskutera vad som orsakade händelsen, själva händelsen samt kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av händelsen. Ta upp fler exempel som anknyter till den undervisningen som varit kring 1600-talet i Malmö. Har ni under arbetet placerat ut händelser och berättelser på tidslinjen är detta ett bra underlag för att utgå ifrån. För att beskriva övningen använd ett av era exempel. I Storbildsunderlag finns mallen Skiss för seriestripp. Använd den när instruktionerna gås igenom. Modellera genom att tillsammans göra ett exempel. För att kunna använda den här övningen som ett bedömningsunderlag ska kopplingar till bedömningsmatrisen i den pedagogiska planeringen göras samtidigt som genomgången. För att levandegöra innehållet ska eleverna använda miljöer som speglar tiden som bakgrund och person/-er som för en dialog via pratbubblor. Överst i varje ruta ska en förklarande text finnas. Förslag på miljöer finns på nästföljande sidor. Ett elevexempel finns som stöd för pedagogen hur en seriestripp skulle kunna utformas. Eleverna arbetar självständigt. Dela ut vars en Skiss för seriestripp. Varje elev väljer en händelse som hen vill illustrera och gör ett utkast, skiss med streckgubbar. För att få syn på sitt eget arbete ska eleven göra en självskattning. Ser eleven själv att det finns förbättringar att göra gör hen det innan en kamrat tittar på seriestrippen och gör en kamratbedömning. 58

59 Via kamratbedömning ska eleverna hjälpa varandra att förbättra sin serie utifrån bedömningsmatrisen. Kamratbedömningen görs via bifogad checklista både för den som blir bedömd ska få stöd, men också för att den som bedömer ska kunna visa att hen kan o ställa frågor till och värdera källor via begreppen rimlig, relevant, tolkning och trovärdig o reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv En elev kan känna att hen behöver respons från flera för att kunna utveckla och förbättra sitt arbete. När eleven känner sig nöjd med utkastet skapar hen den slutgiltiga versionen som ska bedömas av pedagogen utifrån bedömingsmatrisen. För de elever som vill arbeta lite mer med en händelse kan de skapa en enkel stopmotion film av seriestrippen. De gör samma förarbete med skissen men använder sedan en app för stopmotion ex imotion. Istället för att skriva texter så lägger de på röster. 59

60 Skiss för seriestripp 3. Välj en händelse. 4. Gör en skiss med streckgubbar hur händelseförloppet var. Streckgubbarna ska föra en dialog genom pratbubblor. 5. Bakgrunden ska spegla rätt historisk tid. 6. Skriv en förklarande text överst i varje ruta. Instruktionstexten är till hjälp för dig. Händelse: Orsak (före/innan händelsen) Vad ledde fram till händelsen? Händelse Vad var det som skedde? Kortsiktig konsekvens (efter händelsen) Vad blev följderna? Långsiktig konsekvens Hur påverkas vi idag? Vilka spår ser vi av händelsen idag?

61 Skiss för seriestripp (elevexempel) 1. Välj en händelse. 2. Gör en skiss med streckgubbar hur händelseförloppet var. Streckgubbarna ska föra en dialog genom pratbubblor. 3. Bakgrunden ska spegla rätt historisk tid. 4. Skriv en förklarande text överst i varje ruta. Instruktionstexten är till hjälp för dig. Händelse: Orsak (före/innan händelsen) Vad ledde fram till händelsen? Händelse Vad var det som skedde? Kortsiktig konsekvens (efter händelsen) Vad blev följderna? Långsiktig konsekvens Hur påverkas vi idag? Vilka spår ser vi av händelsen idag? 61

62 Självskattning Namn: Händelse: 1. Jag har valt en händelse. JA NEJ Det här kan jag förbättra: 2. Jag har gjort en skiss med streckgubbar som för en dialog och har en förklarande text överst i varje ruta. JA NEJ Det här kan jag förbättra: 3. Jag har gjort en rimlig och trovärdig tolkning av händelsens konsekvenser. JA NEJ Det här kan jag förbättra (använd orden som står i fetstil): 62

63 Checklista kamratrespons Namn på den som ger respons: Kamrat som blir bedömd: Händelse: 1. Har valt en händelse. JA NEJ På vilket sätt är händelsen relevant? Förklara Det här kan jag förbättra (använd ordet som står i fetstil): 2. Har gjort en skiss med streckgubbar som för en dialog och har en förklarande text överst i varje ruta. JA NEJ På vilket sätt är dialogen och texten rimlig och trovärdig? Förklara Det här kan jag förbättra (använd orden som står i fetstil): 3. Har gjort en rimlig och trovärdig tolkning av händelsens konsekvenser. JA NEJ På vilket sätt synliggörs detta? Förklara Det här kan jag förbättra (använd orden som står i fetstil): 63

64 64

65 Allmänna miljöer Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad

66 1500-talsmiljöer Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad 66

67 1600-talsmiljöer Skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv Skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv Skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv 67