Ämnesöversikter expertgruppen för Genusforskning

Transkript

1 Ämnesöversikter 2010 expertgruppen för Genusforskning

2 Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning Ämnesbeskrivning och rekommendationer

3 Förord Vetenskapsrådet har som en del av sitt strategiska arbete behov av ämnesöversikter för svensk forskning, vilka dels täcker det nuvarande tillståndet, dels är prognoser för utvecklingen under de närmaste fem till tio åren. Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer har under år 2010 fått i uppdrag att ta fram ämnesöversikter inom respektive område. Arbetet med ämnesöversikter blir dessutom ett återkommande inslag i Vetenskapsrådets strategiska arbete för att stödja svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Ämnesöversikterna utgör underlag för en process där vi syftar till att ta fram ett gemensamt dokument med förslag till prioriteringar inom svensk forskningsfinansiering. Detta gemensamma dokument beslutas av Vetenskapsrådets styrelse i oktober Uppdraget med att ta fram ämnesöversikter har lösts på olika sätt inom olika områden. En ledstjärna för arbetet har dock varit bred förankring i forskarsamhället. I uppdraget har legat att beskriva bland annat vilken forskning som är vanlig respektive ovanlig i Sverige och vilken forskning som är stabil och väletablerad respektive sporadisk. Beskrivningar finns även av vilka forskningsfält som är på väg att försvinna eller vilka som är under tillväxt och vilka skälen till detta är, vilken forskning som väntas expandera eller har rönt förnyat intresse. Forskningen inom ett visst område kan dras med problem eller svårigheter som i förlängningen innebär hot mot områdets utveckling, antingen kvalitativt eller kvantitativt. På motsvarande sätt kan forskningsfält innehålla möjligheter som, rätt utnyttjade, leder till att fältet stärks. Denna volym innehåller den ämnesöversikt som tagits fram av expertgruppen för genusforskning. Vid läsningen bör man alltså hålla i minnet att texten utgör underlag för en övergripande prioritering som arbetas fram och beslutas av Vetenskapsrådets styrelse. Alla goda förslag har därför inte kunnat tas med i den sammanvägda prioriteringen, men har naturligtvis mycket noga övervägts. Jag vill här rikta ett stort tack till alla representanter för forskarsamhället som bidragit till arbetet. Mille Millnert Generaldirektör Vetenskapsrådet

4 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning Ämnesöversikt...7 Översiktlig beskrivning av forskningsfältet...7 Genusforskning inom humaniora...7 Genusforskning inom samhällsvetenskap...8 Genusforskning inom medicin och hälsa...9 Genusforskning inom naturvetenskap...10 Genusforskning inom teknikvetenskap...11 Genusforskning inom utbildningsvetenskap...12 Genusforskning rekommenderade satsningar...14 Utvecklingsområden...14 Förslag till tematiska satsningar...14 Bakgrundsmaterial...16

5 SAMMANFATTNING Genusforskning är numera väl etablerat inom en lång rad discipliner, speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap. En stark genustradition finns inom humaniora framför allt i historia, litteraturvetenskap, etnologi, engelska och idéhistoria. Inom samhällsvetenskapen är den väl etablerad inom många discipliner, till exempel inom statsvetenskap, kulturgeografi, sociologi och socialantropologi. Genusforskning i medicinen är starkast inom folkhälsovetenskap och allmänmedicin. Den tillämpade, praktiknära forskningen inom medicin, natur- och teknikvetenskaperna är mindre utvecklad behöver växelverka med den teoriutveckling som sker inom samhällsvetenskap och humaniora för att fortsätta utvecklas som ett interdisciplinärt forskningsområde. Genusforskning i alla dess olika delar beskriver, problematiserar och utmanar maktrelationer mellan män och kvinnor på olika nivåer och i olika sammanhang. En utmaning för framtiden är att samla kunskap och kompetens från olika områden till mång- och tvärvetenskapliga samarbeten för att utveckla forskningen inom angelägna teman såsom 1/mänskliga rättigheter: våld och diskriminering, 2/kunskapsöverföring och förändring, 3/jämställdhet och likabehandling, 4/hälsa och genus samt 5/ nya medier och genus. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 5

6 Inledning Vetenskapsrådet har under tagit fram ämnesöversikter för rådets alla ansvarsområden. Översikterna syftar till att beskriva forskningsområdena med avseende på aktuella forskningsfrågor och trender, väletablerade respektive svagare forskningsinriktningar och teman som är angelägna att satsa på i framtiden. Vetenskapsrådets expertgrupp för genus är ett rådgivande organ som har till uppgift att bistå Vetenskapsrådets styrelse med beslutsunderlag i principiella och strategiska frågor och att rekommendera insatser som rör genus i forskningssammanhang. Expertgruppen har därför som en del av Vetenskapsrådets strategiska arbete tagit fram denna översiktliga beskrivning av genusforskning i Sverige med rekommendationer för framtida satsningar. Översikten har baserats på aktuella inventeringar av genusforskning och genusforskningsmiljöer i Sverige 1,2. Expertgruppens ledamöter har också inhämtat synpunkter från genusforskare inom olika områden. Ett seminarium på temat arrangerades under hösten 2010 vid Vetenskapsrådet Liinason, Mia och Lövkrona, Inger: Genusforskning en lägesbeskrivning. Dnr Liinason, Mia (manuskript) Genusforskningens läge och institutionella situation en nulägesöversikt. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. nr , dokumentation från workshop 28 okt Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 6

7 Ämnesöversikt Översiktlig beskrivning av forskningsfältet Genusforskningen undersöker de sociala och kulturella betydelserna av kön. Föreställningar om kvinnligt och manligt i olika kulturella, materiella, sociala och historiska sammanhang undersöks. Egenskaper och beteenden som tillskrivs kvinnor och män analyseras i relation till konsekvenserna för människors sysselsättningar, rättigheter, resurser, hälsa, inflytande och möjligheter. Fokus på maktrelationer mellan kvinnor och män är centralt för genusforskningen. Det vi idag kallar genusforskning etablerades som kvinnoforskning under slutet av 1970-talet i Sverige. Det finns inom fältet ett kritiskt perspektiv på vetenskapen som mandominerad, och ett intresse för hur män varit normerande och hur kvinnor har osynliggjorts i forskning. Kopplingar mellan makt och andra med genus samverkande sociala ordningar som klass, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionalitet har blivit alltmer vanligt i genusstudier. Eftersom genusforskningen vanligtvis beaktar sociala konstruktioners betydelse för såväl samhällens organisering som människors uppfattningar om världen har den främst utvecklats inom ämnen med en konstruktionistisk kunskapssyn så som historia, sociologi och litteraturvetenskap. Områden med utpräglat positivistisk vetenskapssyn är svårare att kombinera med genusteorier, varför genusforskningen ofta har en svagare ställning inom dessa. Inom exempelvis medicin och nationalekonomi har emellertid fruktbara genusperspektiv utvecklats inom delområden. Genusforskning är numera väl etablerat inom en lång rad discipliner, speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap. Det finns en lång tradition av att beskriva hur genusforskningen står på två ben. Det betyder att många forskare på fältet ser sig som både genusforskare och forskare inom sitt respektive ämne, dvs. som etablerade inom två områden i lika hög grad. Genusvetenskap har på senare år även utvecklats som eget forskningsämne vid flertalet lärosäten vid särskilda institutioner, enheter eller centrumbildningar. Skillnaden är i högre grad organisatorisk än teoretisk. Genusforskare finns idag både inom ämnen på olika institutioner och inom ämnet genusvetenskap på särskilda genusinstitutioner. Den kritiska genusforskningen utgör forskningsbasen för exempelvis jämställdhetsåtgärder i samhället och efterfrågan på kunskap är därför stor. På många håll är genus en integrerad del av högskoleutbildning inom HS-området. Även inom det medicinska området finns ett krav från Högskoleverket om införandet av genusperspektiv i grundutbildningarna. Genusforskning inom humaniora Beskrivning av forskningsområdet Humaniora handlar om människor och mänskliga relationer och om hur vi som människor beskriver och förstår världen. Genus är självfallet en central aspekt av människors liv och det var också inom humaniora som genusforskningen först växte fram. Fortfarande är humaniora det område där genusforskningen är mest etablerat. Inom historieämnet studeras historiska skeenden ur ett genusperspektiv och beskrivs hur maskulinitet och femininitet är föränderlig genom historien. Den litteraturvetenskapliga genusforskningen analyserar olika texter/ genrer samt dessa texters (historiska) tillkomstsituation ur ett genusperspektiv. Inom kulturstudier undersöks genus betydelse för konstarterna, teologi, religion och språk. Styrkor, svagheter och trender En stark genustradition finns inom framför allt historia, litteraturvetenskap, etnologi, engelska (främst litteraturdelen), och idéhistoria. Av dessa tillhör litteraturvetenskap och historia pionjärämnena som alltifrån 1970-talet erbjudit kurser i det som då kallades kvinnoforskning och senare feministisk for Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 7

8 skning. Trenden inom dessa ämnen liksom inom konstvetenskap och i viss mån i teater- och filmvetenskap är att genusforskningen ökar i omfattning. Historisk genusforskning har haft avgörande betydelse för att synliggöra frågor som rör kvinnors medborgarskap, kvinnors arbete samt kvinnors respektive mäns positioner i det offentliga. Vanligen använda historiska källor har ofta dolt kvinnors liv och verksamhet och det krävs en aktiv genusteoretisk utgångspunkt för att komma förbi detta hinder. Viktiga aktuella forskningsområden såväl nationellt som internationellt rör just medborgarskap, arbete och ekonomi, men också mansforskning samt det föränderliga i kvinnlighet och manlighet. Forskning där relationer mellan flera maktordningar, genus, klass, sexualitet, etnicitet, ålder och funktionalitet, står i centrum för analysen har utvecklats de senaste åren och den trenden kommer sannolikt att hålla i sig. Den litteraturvetenskapliga genusforskningen har framför allt varit inriktad på identitetskonstruktioner. På 70-talet och framåt stod konstruktionen av kvinnan och det kvinnliga i centrum. Sedan 90-talet riktas intresset även mot konstruktionen av maskulinitet, etnicitet, sexualitet, vilka samtliga är viktiga forskningsteman. Genusperspektivet förekommer i betydligt mindre omfattning inom språkforskningen, till exempel lingvistik och språksociologi (i språkämnenas litteraturdelar ser situationen dock bättre ut). Även arkeologi och filosofi har relativt få genusforskare inte heller förefaller antalet att öka. Möjligheter, utmaningar och hot En utmaning tillika möjlighet för humanistisk (och samhällsvetenskaplig) genusforskning är att placera den svenska forskningen i ett internationellt sammanhang. Hur kan svensk genusforskning bidra till utveckling av forskning i andra länder och hur kan svenska forskare i samverkan med andra skapa en världsledande genusforskning inom humaniora? Det faktum att Norden ofta betraktas som ett internationellt sett lyckat exempel på jämställdhetsarbete kunde här både bana väg för mer samverkan och bilda utgångspunkt för vidare studier i ett komparativt perspektiv. Genusforskning inom samhällsvetenskap Beskrivning av forskningsområdet Ett stort antal frågeställningar och teman behandlas i samhällsvetenskaplig genusforskning, till exempel sådana som är inriktade på förhållanden i arbetslivet - jämställdhet, mångfald, etnicitet, organisation och arbetsmarknad. Forskningen rör också människors hela liv, relationen mellan arbete och till exempel betydelsen av sexualitet och kropp, familj och våld mot kvinnor och i nära relationer, liksom globaliseringsfrågor och relationer mellan stater eller nationer. Makt är ett genomgående centralt tema för samhällsvetenskaplig genusforskning, där man under senare år utvecklat teori där fler maktassymmetrier än genus inkluderas i forskningen. Styrkor, svagheter och trender Genusforskningen finns i stort sett inom de flesta samhällsvetenskapliga discipliner, men är närvarande i olika hög grad. Inom flera ämnen finns genusforskningen väl etablerad även om det inte blivit självklart integrerat vid alla lärosäten, till exempel inom statsvetenskap, företagsekonomi, kulturgeografi, sociologi och socialantropologi. Det har också blivit ett eget ämne, genusvetenskap, vilket av många uppfattas huvudsakligen som en del av samhällsvetenskapen. Inom några ämnen är genusforskningen fortfarande svag, till exempel inom psykologi, rättsvetenskap och nationalekonomi där genusforskning inte integrerats i huvudämnet. Det finns också generellt sett en brist på institutionsöverskridande samarbeten trots många överlappande teman. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 8

9 Samhällsvetenskaplig genusforskning har stark betoning på kritisk reflektion i analysen av olika fenomen i samhället. Den har med teori om strukturers betydelse på flera nivåer, främst organisationsoch samhällsnivå, bidragit med nya perspektiv på centrala samhällsfrågor som exempelvis ekonomisk tillväxt, välfärdsstatens utveckling och politikens villkor. Maktbegreppet och maktperspektivet är väl utvecklat och ständigt närvarande i forskningen. Flera forskningsområden ser ut att vara på stark frammarsch inom den samhällsvetenskapliga genusforskningen. Några sådana exempel är organisationsforskning och forskning om mänskliga rättigheter. Även området social studies of technology skulle kunna pekas ut som ett område under framväxt, liksom aktionsforskning. Familj, äktenskap, tvåsamhet och kärlek är ytterligare några exempel. Möjligheter, utmaningar och hot Genusforskningen är på väg att institutionaliseras på många håll, men fortfarande betraktas detta som en utmaning inför framtiden inom flera discipliner. I flera ämnen ses en generationsväxling som en risk för ett glapp där återväxten är svag. Att se till återväxten och att bygga forskningsmiljöer är därför en central framtidsfråga. Innehållsmässigt blir det fortsättningsvis en utmaning att i forskningen skilja på genus och jämställdhet i förhållande till finansiering och krav utifrån. All genusforskning genererar inte kortsiktiga och tydliga vinster. En hotbild är en forskningspolitik där inte grundforskning och kritisk forskning skulle prioriteras. Några viktiga forskningsområden i behov av utveckling inom den samhällsvetenskapliga genusforskningen är forskning om könskonstruktioner bland barn och ungdom och forskning om riskbeteende, hälsa och skydd. Ålder som parameter är ett annat område som behöver utvecklas, liksom genusforskning inom viktiga samhällsfrågor som miljö, hållbarhet och välfärd. Genusforskning inom medicin och hälsa Beskrivning av forskningsområdet Genusforskning i medicinen innebär att se på män och kvinnor med en helhetssyn som inkluderar biologiska, sociala, psykologiska och kulturella aspekter och som särskilt beaktar genusordningen i samhället, variationerna bland män och kvinnor beroende på t.ex. livsvillkor, livsstil, eller utbildning (intersektionalitet) samt hur genus konstrueras i interaktion med andra. Genusanalyser innebär att biologin ses som föränderlig och relaterad till livsvillkor och kultur. Vilken benstyrka och bentäthet en människa har beror inte bara av genetisk disposition, t.ex. könskromosomer, utan fysiska aktiviteter under uppväxten och senare, näringsintag, rökning och intag av mediciner kommer att sätta spår i benen. Genus i medicinen innefattar således biologi men forskning om könsskillnader är inte alltid genusforskning. Biologiska, beteendemässiga och andra skillnader mellan män och kvinnor måste sättas i ett socialt och kulturellt sammanhang när vi ska tala om genus. Styrkor, svagheter och trender Genusforskning finns i varierande grad inom olika medicinska områden. Starkast är medicinsk genusforskning inom folkhälsovetenskap/allmänmedicin (FHV/AM). Inom dessa discipliner studeras hälsa, sjukdom, riskfaktorer och förebyggande hälsovård ur ett bio-psyko-socialt helhetsperspektiv. Genusforskningen inom FHV/AM utgår i huvudsak från små men etablerade forskargrupper och handlar till exempel om våld mot kvinnor i nära relationer, arbetslöshet - ohälsa, jämställdhet - hälsa, alkoholbruk, psykiska sjukdomar och ohälsa, bemötande i sjukvården (vis t.ex. depression, värk eller cancer), patient Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 9

10 ers erfarenhet av sjukdom och symptom (t.ex. värk, rehabilitering, klimakteriebesvär, cancer), genusbias i sjukvården, medikalisering och riskfokusering, samt genusperspektiv i läkarutbildning. Inom den kliniska forskning som utgår från sjukhusförankrade, organrelaterade, discipliner är genusforskningen mindre utvecklad och begränsas ofta till studier av förekomsten av könsskillnader i olika parametrar. Forskningssatsningar rörande kvinnors hälsa har betytt många nya kliniska projekt som undersöker och fördjupar kunskapen om ohälsa, sjukdomar och deras följder hos kvinnor (t.ex. demens, obesitas, osteoporos, gynekologiska sjukdomar, mödravård, muskuloskeletala besvär, cancer). Genom inriktningen på kvinnor saknar dessa studier ofta analyser av könsskillnader och analyser av genus betydelse förekommer sparsamt. Inom vårdvetenskaplig forskning har analyser av kön och genus hittills varit ovanliga och i de teorier som ligger till grund för forskning i arbetsterapi, sjukgymnastik och omvårdnad är föreställningen om könsneutralitet starkt representerad. På flera håll håller en förändring på att ske med studier som uppmärksammar könsskillnader eller analyserar genus betydelse avseende t.ex. åldrande, kroppsideal, rehabilitering, telefonrådgivning, eller maskulinitet inom sjuksköterskeyrket. Inom den forskning som fokuserar grundläggande biologiska processer som nervimpulsers överföring, enzymers uppbyggnad eller genmönster uppmärksammas knappast alls könsskillnader eller genus men en viss förändring håller på att ske så till vida att könsskillnader börjar beaktas. Forskning pågår t.ex. om könsskillnader i neurotransmission och i steroidhormoners effekter i olika målorgan. Möjligheter, utmaningar och hot De etablerade forskargrupperna inom FHV/AM har byggts upp genom riktade satsningar från staten och forskningsråden kring genusforskning. Samma förhållanden gäller för annan medicinsk forskning om könsskillnader och genus. Utan särskilda satsningar på genusforskning bedöms inte denna forskning kunna behålla sin position och utvecklas eftersom genus inte alltid betraktas som en självklar del av medicinområdet. Det faktum att mycket av genusforskningen i medicin genomförs av små forskargrupper utspridda på olika institutioner, universitet och högskolor är också en svaghet/hot inför framtiden fortsatt forskning är beroende av enstaka individers aktivitet. Starkare och mer samordnade miljöer behöver byggas så att seminarieserier, kreativa diskussioner och utveckling av nya forskningsprojekt underlättas. Avgörande frågor för genusforskning inom medicinen är varför symptom, sjukdomspanorama och sjukdomsutveckling skiljer mellan kvinnor och män och hur till synes omotiverade könsskillnader i behandling och bemötande uppkommer. Här kan genusforskningen bidra med viktig ny kunskap genom att utforska såväl biologiska som sociala orsaker i samspel. En stor potential i form av kompetenta genusforskare finns särskilt inom områdena folkhälsa/allmänmedicin och dessa forskare kan bidra till utvecklingen av en stark svensk medicinsk genusforskning även i discipliner utanför deras egen. Genusforskning inom naturvetenskap Beskrivning av forskningsområdet Genusforskning inom naturvetenskapen i Sverige är på sina ställen spirande, men än så länge mycket svag. Den befintliga forskningen kan delas in i två grupper, genusforskning inom naturvetenskap och genusforskning om naturvetenskap, även om det är ibland svårt att göra en gränsdragning mellan dessa. Med forskning om naturvetenskap avses exempelvis forskning om kvinnors situation i naturvetenskapen, medan forskning inom naturvetenskap handlar till exempel om teoriutveckling inom ett ämne. Genusforskning inom naturvetenskap i Sverige är mycket svag och det finns knappast några forskningsmiljöer där det finns både disputerade forskare och doktorander som arbetar med dessa frågeställningar. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 10

11 Styrkor, svagheter och trender Det starkaste området för naturvetenskaplig forskning med genusperspektiv finns inom science education, som engagerar flera forskare. Dessa arbetar dock inom pedagogikinstitutioner, inte inom naturvetenskapliga forskningsinstitutioner. Genusforskning inom fysik, liksom genusforskning inom matematik handlar, förutom science education, framför allt om forskande kvinnors situation i dessa ämnen samt studenters identitetsskapande som naturvetare. Förutom science education finns genusforskning inom biologi, och där är svensk genusforskning relativt stark även internationellt, jämfört med genusforskning inom andra naturvetenskapliga discipliner. Två excellenscentra för genusforskning arbetar för att skapa broar till och möjligheter för genusforskning inom naturvetenskapen. Forskning om genus och naturvetenskap finns inom STS- området (science and technology studies), men det finns ansträngningar för att också förstärka genusforskning inom naturvetenskap, framför allt inom biologi och fysik. Detta sker delvis genom återkommande gästforskare, till exempel från Tyskland. Möjligheter, utmaningar och hot För att främja genusforskning inom naturvetenskap i Sverige behöver det byggas upp miljöer och forskarskolor med inriktning mot naturvetenskap och genus. Förmodligen behöver dessa initialt tillföras internationell kompetens, där den går att finna. Tillsvidare är den naturvetenskapliga genusforskningen mycket personberoende, och kommer förmodligen att vara så under en överskådlig tid framöver. Det behöver skapas miljöer kring dessa personer, för att skapa en kritisk massa med naturvetenskapliga forskare med ett genusperspektiv. Genusforskning inom teknikvetenskap Beskrivning av forskningsområdet Genusforskning inom teknikområdet är ett interdisciplinärt forskningsfält med behov av en mångfald av perspektiv. Eftersom det akademiska systemet är disciplinärt uppbyggt med några få undantag, så har genusforskningen utvecklats inom två parallella fält: 1. Forskning ur ett samhällsvetenskapligt eller humanistiskt perspektiv (till exempel science and technology studies, antropologi). Sådan forskning handlar exempelvis om hur artefakter är designade, hur tekniska system påverkar och påverkas av vårt användande, hur kulturer inom olika yrken är formade och påverkar praktiken eller växelverkan mellan teknik och samhälle/sociala strukturer. 2. Forskning inom teknisk fakultet. Denna forskning har sin utgångspunkt i feministisk vetenskapsteori och försöker att forma en situerad praktik inom t.ex. datavetenskap och systemvetenskap, medieteknik, digital teknik, tekniskt bistånd, infrastruktur, arkitektur och samhällsplanering. Denna parallella utveckling innebär en utmaning för området. Den teoretiska utvecklingen pågår inom båda fälten, i olika utsträckning inom enskilda projekt. Den tillämpade, praktiknära forskningen inom teknikvetenskaperna behöver växelverka med den teoriutveckling som sker inom samhällsvetenskap och humaniora för att båda ska utvecklas som ett interdisciplinärt forskningsområde med stark samhällsrelevans. Styrkor, svagheter och trender Forskningen har byggts upp under ett antal år (sedan tidigt 1990-tal) på ett par olika institutioner parallellt, vilket lett till en förhållandevis bred förankring och kompetens, givet områdets begränsade storlek. Den interdisciplinära kompetensen bidrar till att bredda riktningarna för teknikveten Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 11

12 skapernas tillämpningsområden, synliggöra kontextberoende inom teknikutvecklingen och relatera teknikvetenskapernas kunskapsproduktion till kunskapsteoretisk utveckling. Metodutveckling inom forskningen gynnas av den interdisciplinära ansatsen och samspelet mellan teknikvetenskapliga och samhällsvetenskapliga kompetenser. Möjligheter, utmaningar och hot Områdets brist på väletablerade definitioner innebär att det finns stor frihet att tolka och experimentera. Kontakter och samverkan etableras ofta med omgivande samhälle där behov av kompetensen uppstår och formuleras. Samverkan sker också med forskare och forskargrupper inom teknikvetenskaperna i övrigt vilket bidrar till medvetandegörande och fördjupning av forskningen inom ett bredare fält. Nya områden utvecklas, till exempel inom informatik och medieteknik. Genusforskning inom utbildningsvetenskap Beskrivning av forskningsområdet Genusforskning inom utbildningsvetenskap har förändrats och även expanderat i takt med att benämningen utbildningsvetenskap införts som mångvetenskapligt och ämnesöverskridande forskningsområde. I princip samtliga akademiska ämnen kan idag göra anspråk på att ingå i begreppet utbildningsvetenskap om de riktar sitt intresse mot utbildning vilket naturligtvis också gäller området genus och utbildningsvetenskap. Inom området pågår genusforskning som spänner över stora fält, till exempelförskolans/skolans historia, språkanalyser av läromedel och språkbruk, sociologiska och etnologiska intersektionalitetsstudier i förskolor och skolor, internationellt komparativa studier, professionsstudier av förskollärar/läraryrket, teoretiska studier inom filosofi, statsvetenskapliga arbeten, förutom forskning inom pedagogikämnet där fortfarande dessa ämnesspecifika ansatser finns representerade men där forskningen tydligare har perspektiv på lärande, klassrum, identitet/subjekt, makt. Studier av maskuliniteter har blivit ett allt synligare område. Alltmer har forskningen studerat förändring och den variation av femininiteter och maskuliniteter som skapas i olika utbildningsmiljöer. Styrkor, svagheter och trender Expansiva och nya teman är de som utmanar gränser mellan ämnen och olika praktikområden. Här finns nya didaktiska utmaningar med könsperspektiv i gränsöverskridanden mellan till exempel filosofi och matematik, fysik, naturvetenskap och konstnärliga ämnen (teatervetenskap, konstvetenskap) och pedagogik eller didaktik. Dessa gränsöverskridanden tycks just nu bli de viktigaste redskapen för att utmana de maskulina kodningar som dominerar naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik. Som genusforskning över lag, har den utbildningsvetenskapliga genusforskningen rört sig mer mot poststrukturalistiska teoribildningar. Eftersom utbildningsvetenskap är in service till ett enormt fält av förskolor, skolor, folkhögskolor och högskolor har mycket av det unika för genus handlat om gränsdragningar mellan och komplexiteter kring teori/praktik. Många uppsatser på olika nivåer har också detta som fokus, dvs använder sig alltmer av teoretiska perspektiv och forskning som söker utforska och överskrida motsatser/dualismer mellan teori och lärandepraktik, filosofi/skolverklighet, huvud/kropp, forskning och levt liv. Dessa teoretiska ansatser är just nu de mest kraftfulla inom forskningsområdet genus och utbildningsvetenskap. Möjligheter, utmaningar och hot De starka relationerna mellan staten med dess politiska och administrativa diskurser och utbildning är också något mycket komplext som har befrämjat den utbildningsvetenskapliga genusforskningen Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 12

13 men också i viss mån har påverkat dess frågeställningar. De har fungerat som stöd för genusforskning eftersom staten haft ett intresse av att utveckla jämställdhet och könsrollskritik i förskola/skola. Utbildningsvetenskaplig genusforskning har lidit stor brist på enhetliga satsningar och institutionell uppbyggnad och till stor del utförts av enskilda forskare, ofta i kombination av relativt omfattande undervisningsbörda. Framför allt behövs stabila miljöer, med större och mer långsiktiga projekt. Detta är också viktigt för att åstadkomma de miljöer som kan bära den utbildningsvetenskapliga genusforskningen över det generationsskifte som nalkas även här och som kan bli synliga på den internationella arenan. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 13

14 Genusforskning rekommenderade satsningar Ojämställdhet mellan kvinnor och män är ett stort globalt och lokalt problem. Det har beröring med mänskliga rättigheter, demokrati, ekonomi, kultur, familjefrågor, arbetsliv, sexualitet, fattigdom, ohälsa och våld. Genusforskning i alla dess olika delar beskriver, problematiserar och utmanar maktrelationer. Genusforskning utförs inom ett mycket stort antal discipliner och är särskilt starkt inom humaniora och samhällsvetenskap. Genusforskningen är inom flera områden väl etablerad och framgångsrik i konkurrensen om externa forskningsmedel exempelvis från Vetenskapsrådet. Inom andra områden ses forskningen inte som en självklar del av ämnet och har därmed svårt att finna finansiering. Särskilda medel för genusforskning vid Vetenskapsrådet är därför fortsatt en viktig insats för områdets fortsatta utveckling. Utvecklingsområden Förbättrade förutsättningar för tvärdisciplinära samarbeten Ett vanligt förekommande problem för genusforskningen är att i och med att den ofta bedrivs i form av tvär- eller interdisciplinära samarbeten så kan det vara svårt att finna finansiering. Förbättrade möjligheter för finansiering av sådana samarbetsprojekt förordas. Genusforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap Genusforskningen inom medicin, teknik och naturvetenskap behöver stärkas. En kapacitetsuppbyggnad i form av forskningsresurser och forskarutbildade (till exempel genom etablering av forskarskolor) är angelägen inom dessa områden av genusforskningen. Den tillämpade, praktiknära forskningen inom teknikområdet behöver växelverka med den teoriutveckling som sker inom samhällsvetenskap och humaniora för utvecklas som ett interdisciplinärt forskningsområde med stark samhällsrelevans. Förslag till tematiska satsningar Nedanstående teman bygger på den nulägesanalys av genusforskningen som har genomförts, ur vilken expertgruppen särskilt valt att lyfta fram ett antal angelägna forskningsområden där genusforskningen bör få ett framträdande utrymme. Mänskliga rättigheter: våld och diskriminering Inom området mänskliga rättigheter är genusperspektivet centralt men ofta osynliggjort eller förbisett. Mänskliga rättigheter med genusperspektiv kan innefatta många frågor, t.ex. lag och rätt, våld, hälsa, utbildning, politik, demokrati och villkor i arbetslivet. Våld och diskriminering är två av dessa, vilka kan tolkas som uttryck för maktrelationer där genus utgör en viktig del. Forskning om våld och diskriminering ur genusperspektiv i ett globalt och lokalt perspektiv är av stort värde i arbetet för mänskliga rättigheter. I en nyligen framlagt betänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige 4 föreslås ett långsiktigt forskningsprogram om mänskliga rättigheter. Delegationen poängterar att forskningen bör var mångdisciplinär för att täcka hela bredden av frågeställningar inom området. Expertgrupp för genus instämmer i slutsatsen och vill framhålla genusforskningens betydelse i detta sammanhang. 4 Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, SOU 2010:70 Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 14

15 Kunskapsöverföring och förändring För att forskningsresultat ska kunna få påverkan behöver kunskaper överföras till olika områden, till exempel skola, universitet, politik och arbetsliv. Processerna för denna kunskapsöverföring är emellertid otydliga, inte minst för genusforskningen. Hur skapas förändring ur ökad medvetenhet om genus och vilket motstånd möter förändringar på områden relaterade till genus? Forskning om hur genusforskningen medverkar till en ökad medvetenhet och kunskap om kvinnors och mäns villkor i samhället vore angelägen. Jämställdhet och likabehandling Kritisk forskning om jämställdhet och likabehandling kan lägga grund för en positiv samhällsförändring av stor betydelse för samhället och individen. Forskningen innefattar många olika aspekter såsom beskrivningar och analys av policy och pågående förändringsprojekt liksom kritiska perspektiv på dessa. Ett intersektionellt perspektiv som inkluderar flera maktdimensioner såsom kön, klass, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionalitet behövs i forskningen. Normkritiska perspektiv är av stor betydelse. Hälsa och genus Genusaspekter har en given plats i framtidens hälsoforskning. Med en ökning av livsstilsrelaterade sjukdomar och en åldrande befolkning står hälsoforskningen inför utmaningar där samspelet mellan det fysiska, psykiska och sociala blir alltmer centralt. Därmed blir det viktigt att även beakta kvinnors och mäns delvis skilda livsvillkor under olika faser i livet, liksom hälsoeffekterna av de olika sätt som individers identiteter formas och uttrycks i relation till genus. Till området hälsa och genus hör forskning om bl.a. överlevnad, livslopp och ålder, livsstil och beteenden, våld och våldsprevention, sjukdomar och sjuklighet, kroppar och kroppsuppfattning samt hälso- och sjukvård. Nya medier och genus Temat fokuserar de förändringar nya medier och överhuvudtaget den digitala utvecklingen inneburit för vårt sätt att kommunicera och leva våra liv. Det kan handla om datorspelens sociala gemenskap, om bilddagböcker på nätet eller om sjukvårdens fortlöpande digitalisering. Forskning på detta område kan ske inom samtliga ämnesområden från teknik och medicin till samhällsvetenskap och humaniora. Av särskilt intresse är de forskningsinitiativ som innebär samarbeten över ämnesgränserna för att komma åt dessa förändringar i våra livsmönster. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 15

16 Bakgrundsmaterial Liinason, Mia och Lövkrona, Inger: Genusforskning en lägesbeskrivning (dnr ). Dokumentation från workshop 28 okt 2010 (dnr ) Liinason, Mia (manuskript) Genusforskningens läge och institutionella situation en nulägesöversikt. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 16