Ekologisk ostronskivling

Transkript

1 Jordbruksinformation

2 Ekologisk ostronskivling ett intressant komplement till ditt företag? Ostronskivling. (Foto: Per-Olov Andreasson) Jämfört med champinjonodlingen är både produktionen och konsumtionen av ostronskivling i Sverige mycket mindre. Det finns emellertid flera anledningar till att börja med ekologisk odling av ostronskivling. I de fall man planerar att odla ostronskivling i liten skala rör det sig om en mycket lägre investering än när det gäller champinjoner. Då både produktionen och konsumtionen av ostronskivling också är betydligt lägre så är konkurrensen rimligtvis mindre, men en lägre konsumtion betyder också att det finns en marknad som måste bearbetas. Ostronskivlingen anses ha flera positiva egenskaper för vår hälsa. Den innehåller en stor mängd mineraler där särskilt den höga halten av magnesium anses viktig. Det höga fiberinnehållet är positivt för matspjälkningen. I Japan har man gjort undersökningar som anses bevisa att ostronskivling även stärker immunförsvaret och kan sänka kolesterolhalten i blodet. Ostronskivlingen kan med fördel också ersätta kött i vissa rätter. Med sin starka smak kan den även användas som krydda i många rätter. Dessa egenskaper i kombination med ekologisk odling gör ostronskivlingen till en intressant ingrediens i en modern kosthållning. Historik Ostronskivlingen (Pleurotus ssp.) är jämte champinjonen och shiitake troligtvis den mest odlade svampsorten i världen. Odling av ostronskivling är vanligt i Japan, Kina, Indonesien, USA, Italien och Ungern. Ostronskivsodling startade i Sverige först i mitten på talet. Produktionen i Sverige i dag uppgår bara till ca 150 ton/år. En odling utanför Halmstad står för merparten av denna produktion men det finns ytterligare några odlingar i landet. Olika stadier i odling av ostronskivling Vi ska gå igenom följande faser i odling av ostronskivling som alla är nödvändiga: 1. Substrat (olika tillverkningsmetoder) 2. Ympning 3. Genomväxt och mognadsfas 4. Fruktifikation och skörd 2 1. Substrat Olika avfallsprodukter inom jordbruket kan utgöra råvaror till substratet: spannmålshalm från sädeslag, majskolvar och avfall från bönproduktion. Denna skrift gäller ekologisk produktion och tar bara upp substratproduktion baserad på vetehalm. Tillgången på ekologiskt producerad vetehalm och enkelheten i proceduren är

3 anledningarna till detta. Det går även att använda halm ifrån andra sädeslag men då måste du tänka på skillnaden i vattenupptagningsförmåga, t.ex. går vattenupptagningen mycket snabbare i kornhalm. Det finns även en strukturskillnad mellan olika sorters spannmålshalm. Som tillskott till vetehalmen används ekologiskt lusernhö i proportionen 70 % halm och 30 % lusernhö. Precis som med champinjonproduktion är det viktigt att vetehalmen har god kvalitet. Den ska ha lagrats torrt, vara gyllengul i färgen, ha en seg struktur och lukta friskt. För att kunna vattna upp vetehalmen rätt och uppnå rätt packningsgrad måste den hackas i 1 2 cm stora bitar. Detta gäller givetvis också lusernhöet som ingår i substratet. En hackelsekvarn eller eventuellt en modern kompostkvarn kan användas till detta. När halmen väl är hackad måste du snabbt gå vidare i processen, annars kan halmen lätt ta värme om den lagras i för tjockt lager. Det skiljer en del mellan småskalig och storskalig (många ton) produktion av substrat. Då detta är en introduktionsskrift i odling av ostronskivling kommer den småskaliga produktionen att nämnas mer detaljerat. Uppvattning av substratet Efter hackning av halm lusernblandningen packas den ordentligt i nätsäckar av konstmaterial exempelvis potatissäckar. Nätsäcken får inte vara av PVC eller annan klorbaserad plast i ekologisk odling. Dessa säckar sänks ned i behållare typ 200 l oljefat eller liknande. Denna behållare ska vara fylld med vatten. Lämpligen används någon tyngd för att hålla säckarna på plats. Målet är att substratet ska ta upp sin dubbla vikt i vatten vilket kan ta 2 3 dagar. Man kan också lägga ut substratet på en väl rengjord betongplatta och vattna upp halmen med en spridare. Var noga med att behållaren är väl rengjord så att substratet inte förorenas. Välj ett rengöringsmedel som enligt förpackningen är godkänt av KRAV. Värmebehandling Avsikten med värmebehandling är att skapa en bra livsmiljö för de mikroorganismer som hjälper till att skapa ett bra substrat för ostronskivlingen. Samtidigt vill du skapa en ogynnsam miljö för de mikroorganismer som är skadliga. Du kan med fördel använda dig av samma fat eller motsvarande behållare som användes till uppvattningen. Denna behållare fylls med vatten som värms upp till C. Nätsäckarna med substrat sänks ned i detta vatten under en timme. Sedan tar du upp säckarna och placerar dem i ett lager på ett väl rengjort betonggolv eller på en plastfolie. När det färdiga antalet säckar har placerats ut täcks de över med en plastfolie. Här får de ligga 1 2 dygn vid en temperatur på +30 C. Nätsäck. (Foto: Per-Olov Andreasson) 3

4 Småskalig värmebehandling. 1. Gasoltub 2. Nätsäck 3. Oljefat eller annan lämplig behållare 4. Gasolbrännare utblås Under denna tid förökas de goda mikroorganismerna kraftigt. Efter detta ska substratet ympas med ostronskivlingsmycelium. Här tar vi också upp värmebehandling i lite större skala, om än inte så ingående eftersom det innebär hantering av 10-tals ton substrat. I en kammare eller tunnel lastas substratblandningen in till en höjd av ca 2 meter. Denna kammare måste vara mycket välisolerad då en temperatur på +60 C ska upprätthållas. I botten finns det en kanal där man för in varm ånga och även friskluft. Ovanpå denna kanal ligger det ett galler som substratet placeras på. Med en fläkt, ett friskluftsspjäll och en temperaturgivare placerade i substratet kontrolleras temperaturen och syrehalten i kammaren. I en kammare som är 2 meter bred och drygt 7 meter lång får du ut ca 10 ton färdigt substrat. Innan substratet lastas in vattnas det åter upp till lagom nivå. Efter att substratet lastats in tillförs ånga som med fläktens hjälp driver igenom substratmassan. Under några timmars tid stiger temperaturen till +60 C i substratet utan friskluft. Då börjar du öppna för friskluften. Under 6 timmar håller du denna temperatur med hjälp av ånga och friskluft och en stor tillväxt av aeroba mikroorganismer. Sedan ökas mängden friskluft för att driva ned substrattemperaturen till +55 C som sedan behålls i 1,5 2 dygn. Efter detta kyls substratet ned till +30 C och värmebehandlingen är klar. När substratet tas ut tillförs vatten till erforderlig nivå och substratet är färdigt att ympas med ostronskivlingsmycelium. ånga friskluft 4 S U B S T R A T Värmebehandlingskammare sedd ifrån sidan Storskalig värmebehandling. Mycelium. (Foto: Per-Olov Andreasson) 2.Ympning Ostronskivlingsmyceliet är liksom champinjonmycelium ympat på specialbehandlade rågkärnor. Det är en alltför komplicerad procedur att själv tillverka det. Du köper det därför från någon av de fåtaliga tillverkarna i Europa. Var noga med att få ett intyg från tillverkaren att myceliet inte är genmodifierat! Detta är ett krav för att ostronskivlingen ska få kallas ekologisk. Direkt när du fått hem myceliet ska du kontrollera att temperaturen inne i påsarna inte överstiger +5 6 C. Efter det lagras myceliet vid +2 3 C tills det ska användas. Uppbrytning och ympning av myceliet är en känslig procedur som kräver högsta hygien. Därför ska utrymmet som du gör detta i vara väl rengjort och desinficerat. Se också till att inga färdigodlade säckar kommer in i detta rum. Sätt också upp klisterpapper, eventuellt elektriska flugfångare för att bekämpa de skadeinsekter som kan ha tagit sig in i rummet. Dessa försiktighetsåtgärder vidtar vi inte utan anledning. Myceliet ska brytas upp så att alla rågkärnor är lösa. Substratet töms ur nätsäckarna. Har större mängder substrat värmebehandlats (troligtvis i en kammare) kan du använda dig av grep eller frontlastare för att ta ut substratet. När du tar ut det värmebehandlade substratet ur sina nätsäckar (eller kammare) är det oerhört känsligt för att bli infekterat av skadeorganismer eftersom det ännu inte är koloniserat av ostronskivlingsmycelium. Likaså när du bryter upp myceliet uppstår det en massa sårytor som är mottagliga för smitta.

5 En betongblandare kan användas för att blanda in myceliet i substratet. Alternativt kan ett lager substrat varvas med ett lager mycelium osv. och sedan blandas med grep, frontlastare eller annat lämpligt redskap. Det viktigaste är att du får en homogen inblandning av mycelium i substratet. Det varierar något hur stor myceliemängd du ska använda beroende på vilken myceliestam du har. En tumregel är emellertid att använda ca 5 kg mycelium till 100 kg substrat. Om du snålar på myceliemängden (under 4 kg mycelium till 100 kg substrat) tar produktionen längre tid och fler skadedjur hinner utvecklas. Homogeniteten i blandningen är mycket viktig. Kommer det för mycket mycelium på ett ställe kan det bli en för häftig temperaturutveckling. Vid för liten myceliemängd tar utväxten för lång tid och detta ökar risken att substratet invaderas av konkurrerande svampar. Efter att myceliet har blandats in i substratet fylls det åter i säckar. Säckarna du fyller i ska vara av typen transparenta plastsäckar, tjocklek 0,04 mm. I ekologisk odling får säcken inte vara av PVC eller annan klorbaserad plast. Den ska rymma kg substrat sommartid och kg substrat vintertid. Mängden påverkar värmeutvecklingen och säckarna får inte bli för varma på sommaren, respektive för kalla på vintern. Säckarna måste perforeras med 5 10 mm stora hål med 10 cm avstånd. Sättet att fylla säckarna kan variera från enkel manuell fyllning till avancerade säckningskaruseller. Det viktigaste är att du har någon typ av våg så att vikten av säckarna inte varierar för mycket. Efter att substratet har fyllts i plastsäckar ska dessa ställas in i ett rum med rätt klimatförhållande för genomväxt av mycelium. Detta kan göras i speciella genomväxtrum. Från dessa rum flyttar du sedan säckarna till odlingsrummet. Bäst är emellertid om du använder dig av odlingsrummet även som genomväxtrum då detta minimerar antalet tillfällen som du måste flytta odlingssäckarna. Odlingsrummet Rummet som ska användas både som genomväxtrum och odlingsrum måste ha särskilda egenskaper. Det är bra om det är väl isolerat då det sänker uppvärmningskostnaderna på vintern. Invändigt ska väggar och golv vara lätta att rengöra för att kunna hålla en hög hygien. Byggnadsmaterialen ska även tåla en relativ luftfuktighet på upp till 90 %. Under vinterhalvåret måste du kunna värma luften i odlingsrummet till C. Tillgång måste även finnas till ett fläktstyrt friskluftsintag som gärna utrustas med filter för att stoppa skadeinsekter. Belysning under fruktkroppsbildningen är viktig. Den bästa belysningen är vanliga vita lysrör. Belysningen ska vara så stark så att det går att läsa vanligt tryck utan problem ( lux). För att kunna hålla uppe luftfuktigheten finns det flera möjligheter. Det enklaste är att begjuta golv och väggar med vatten. Du kan också ha en slang med ett mindre munstycke framför fläkten. Det går att läsa av relativa luftfuktigheten med en hygrometer. Storleken 5

6 på odlingsrummet ska också vara avpassat till den mängd substrat man har i rummet. En tumregel är att du har ca 100 kg substrat/m 2 golvyta. Fläkten som står för friskluftsförsörjningen måste klara av att transportera upp till 50 m 3 luft/100 kg substrat och timme. Odlingsrummet ska vara så placerat att du inte hanterar gammalt substrat i närheten. Det ska också vara möjligt att hålla en hög hygien omkring odlingsrummet. Plastsäckarna fyllda med substrat kan ställas på hyllor. Dessa hyllor kan givetvis också utrustas med hjul. Ställer du säckarna på golvet eller på hyllor måste du se till att du har ett avstånd av cm mellan säckarna för att klungorna med ostronskivlingar som växer ut ska få plats där. Tänk även på att det måste finnas ordentligt med utrymme i gångarna där du ska arbeta så att du kan röra dig fritt. Olika odlingssätt. Hyllan kan även utrustas med hjul. Du kan också använda dig av upprättstående spjut med en fot, vilka du spetsar säckarna på. Det går också bra att bara odla i ett lager säckar på golvet men då bör du ställa dem på t.ex. pallar för att få ett isolerande luftlager mellan säckarna och golvet. Hur många säckar du har fyllt är givetvis beroende av flera faktorer som hur mycket svamp du vill kunna skörda och hur mycket substrat som får plats i odlingsrummet. Acceptabel skördenivå är % utbyte av substratvikten. Odlingshylla. (Foto: Anders Tullander) 3. Genomväxt och mognadsfas I början av genomväxtfasen har substratet i säckarna ingen egen aktivitet, därför kan du höja rumstemperaturen till C under 2 3 dagar. Efter denna tid har tillväxtsprocessen startat i säckarna och du kan sänka rumstemperaturen till C. Du bör emellanåt sticka in en tunn termometer i vissa säckar för att kontrollera temperaturen på substratet. Skulle det visa sig att temperaturen börjar krypa uppåt +30 C måste du öka mängden friskluft som blåses in i odlingsrummet. Om temperaturen i substratet stiger upp mot C är det risk för obotliga skador på både substrat och mycelium. Under hela genomväxttiden är det viktigt att hålla en relativ luftfuktighet av %. Under inga omständigheter får den sjunka ned mot 70 %. Resultatet är då att myceliet torkar in. Inget tillskottsljus behövs under genomväxtfasen. Du ska ha som ambition att under genomväxtfasen ha en temperatur av C i substratet. Temperaturen i substratet är viktigare än temperaturen i luften. Efterhand som myceliet koloniserar substratet så blir substratet vitare och vitare. Under slutet av genomväxtfasen inträder den så kallade mognadsfasen då myceliet blir tjockt och ostliknande. Myceliet har då lagrat upp så mycket näring från substratet att det kan fortsätta in i nästa fas som är s.k. fruktifikation och skörd. Säckar i utväxt. (Foto: Anders Tullander) Myceliestammar Myceliestammarna för ostronskivling kan delas in i följande kategorier: 6

7 Vintersorter Sommarsorter Hybridstammar Sporfattiga Pleurotus ostreatus Pleurotus pulmonarius Pleurotus ostreatus x P. florida Pleurotus HK35 Dessa sorter är bara ett axplock av det som finns på marknaden. Sporfria sorter finns, men även om de påstås vara fria från sporer kan de innehålla en mycket låg mängd sporer. Vintersorterna kräver upp till 5 veckors tid från späckning av mycelium till dess att de är färdiga för fruktifikation. För att fruktificera krävs det ett temperaturfall ned till C i luften under ett par dagar för att dessa sorter överhuvudtaget ska sätta fruktkroppsanlag. Därför är det lämpligt att som namnet antyder odla dessa sorter under vinterhalvåret eftersom de inte är så värmekrävande. Sommarsorterna behöver bara 2 3 veckor på sig från ympning av mycelium till dess att de är färdiga för fruktificering. De fruktificerar också lättare vid en temperatur av C i luften. Därför är det givetvis lämpligt att odla dessa sorter under sommaren eftersom de är mer värmetoleranta. Hybridsorterna kan odlas under hela året eftersom de är toleranta mot både höga och låga temperaturer. Allergi Ett problem som kan uppstå i en ostronskivlingsodling är att en del personer kan utveckla allergi mot de sporer som ostronskivlingen avger. Vissa sorter avger så mycket sporer att det kan lägga sig i lager i odlingsrummet. Dessa problem kan yttra sig som feberattacker, smärtor i ryggen och andnöd. Märker du av att du lider av dessa symptom ska du inte ignorera dem eftersom de kan bli kroniska. Friskluftsmask som andningsutrustning. (Foto: Per-Olov Andreasson) Det kan vara lämpligt att alltid bära en friskluftmask med riktigt partikelfilternär du vistas i odlingslokalen under skörd. Friskluftsmasken består av ett midjebälte som innehåller batteri samt motor och styrenhet. Från motorn går det en luftslang upp till en hjälm med visir som sätts under övertryck. Har du möjlighet att köpa in och odla sporfattiga sorter ska du givetvis göra detta. I vissa fall där du upplever problemen som stora eller där vidtagna åtgärder inte hjälper bör du sluta med att odla ostronskivling. 4. Fruktifikation och skörd Färdiga fruktkroppar av ostronskivling kan bildas ur vilka hål som helst i säcken. När du ser att små fruktkroppsanlag börjar bildas är det viktigt att tänka på följande. Belysningen ska vara tänd ca 12 timmar/dygn. Detta kan enkelt skötas av ett tidrelä. Den relativa luftfuktigheten ska ligga mellan %. Är den för låg (under 60 %) riskerar du att få kvalitetsproblem i form av ostronskivlingar som spricker i kanterna. Om den är extremt låg kan fruktifikationen helt upphöra. Vid för höga värden (över 90 %) riskerar du att svamparna angrips av bakterieangrepp. Det tar ca en vecka för de små fruktkroppsanlagen att utvecklas till skördemogna ostronskivlingar. Skördetidpunkten bestäms av svam- Fruktifikation. (Foto: Elisabeth Bååth) 7

8 pens utseende. När kanten på ostronskivlingen rätat ut sig och ovansidan är nästan helt rak bryter eller skär du loss hela klungan av ostronskivlingar tätt intill plastsäcken. Se till att det inte finns några rester kvar eftersom dessa kan bli en inkörsport för smitta. När du plockat de sista ostronskivlingarna tar det ca två veckor innan nästa skördeomgång kan inledas. Uppskattningsvis % plockas under det första skördetillfället. En del odlare plockar bara en enda omgång, medan andra tar både två och tre omgångar. Har du ett för högt smittotryck kanske du ska nöja dig med en omgång. Är smittotrycket emellertid under kontroll och inga andra säckar väntar på att sättas in kan du försöka dig på både ett och två tillfällen till. Skördedags. (Foto: Elisabeth Bååth) Efter plockning ställer du omedelbart in svampen i en kyl vid en temperatur av +2 3 C. När säckarna skördats färdigt plockar man ut dem ur odlingsrummet. Precis som vid champinjonodling finns det en risk att substratet vid det här laget bär på olika sjukdomar. Se därför till att de inte kommer i kontakt med nya säckar och hantera dem helst inte i utrymmen som användes vid preparering av nytt substrat. Platsen där du tömmer säckarna ska helst ligga några hundra meter bort från odlingen och om möjligt inte i den vanligaste vindriktningen. Det som är kvar av substratet efter avslutad skörd duger utmärkt som kreatursfoder. Det går även bra att använda som foder till grisar och höns. När odlingsrummet är tomt desinficeras det med ett desinfektionsmedel godkänt för ekologisk produktion, t.ex. VirkonS. (VirkonS innehåller: Sulfaminsyra, äppelsyra, kaliumpersulfat, natriumklorid, natriumhexametafosfat, anjontensid, samt färgämne och parfym. Virkon S är biologiskt nedbrytbart.) Ett annat desinfektionssätt är att använda het ånga, men då måste du vara säker på att temperaturen är tillräckligt hög och ångningstiden tillräckligt lång. Du måste också göra klart för dig om byggnadskonstruktionen tål den omilda behandling som behandling med het ånga innebär. Efter detta är rummet klart att användas igen. Skadegörare och biologiska förändringar på ostronskivling Gallmyggor (Cecidomyidae) Gallmyggorna är mycket små, ca 1,5 mm. Det är betydligt vanligare att du bara ser larverna till gallmyggan som ofta är orange. Eftersom denna skadeinsekt kan föröka sig direkt från larv till larv kan det under kort tid uppstå en population på flera miljoner individer. Då larverna livnär sig på mycel kan de orsaka stor skada i ostronskivlingsodlingen. Sorgmyggor (Sciaridae) Sorgmyggornas larver orsakar samma skada i en ostronskivlingsodling som i en champinjonodling. Larverna livnär sig både på mycelium och på substrat. De gräver också gångar i de färdiga fruktkropparna. Sorgmyggan kan med andra ord orsaka stor skada i en ostronskivlingsodling. 8

9 Puckelflugor (Phoridae) Puckelflugor gräver gångar i de färdiga fruktkropparna och orsakar därmed stor skada i odlingen. Kvalster (Acarina) Kvalster trivs där det finns förmultnande material och höga temperaturer. En bra allmänhygien ihop med en fullgod värmebehandling räcker för att åtgärda problemet. Nematoder (Nematsoidea) Nematoder är små maskliknande varelser som i enskilda exemplar knappt är möjliga att se för blotta ögat. Nematoderna lever av mycelium och kan i stora mängder orsaka stor skada på odlingen. En bra allmänhygien, desinfektion av tomma odlingsrum och en fullgod värmebehandling minskar risken avsevärt. Bakterier (Pseudomonas) Smitta av bakterier yttrar sig som bruna fläckar på ostronskivlingarna. Väsentligt är att hålla koll på den relativa luftfuktigheten som inte ska vara högre än % under skörd. Ha inte heller för höga odlingstemperaturer under sommaren. Spindelnätsmögel (Dactylium dendroides) Spindelnätsmögel sprider sig som ett silvergrått nät ifrån smittopunkten och kan efter ett tag täcka hela substratmassan. Möglet blir rosaskimrande efter en tid. Bra värmebehandling, lagom relativ luftfuktighet, en inte för hög odlingstemperatur och en bra allmänhygien bör räcka som åtgärder. Grönmögel (Trichoderma spp. Aspergillus spp. Cladosporium spp.) En otillräcklig värmebehandling av substratet kan resultera i grönmögelangrepp som visar sig som små gröna fläckar på substratytan. Är angreppet stort är det bäst att avlägsna den angripna säcken ur odlingslokalen. En förbättrad värmebehandling är också ett måste. Allmänhygien och biologiska förändringar En bra allmänhygien innebär filter på friskluftsintag, klisterskivor och eventuellt elektriska flugfångare. Dessa åtgärder, tillsammans med en fullgod värmebehandling, är de åtgärder en ekologisk odlare kan använda. Se även till att hålla råttor och möss borta. Oönskade biologiska förändringar på ostronskivlingen, precis som på champinjonen, är svampens reaktion på ett klimat som inte motsvarar dess krav. En för liten friskluftsmängd efterhand som fruktkropparna växer resulterar i en för hög halt av koldioxid (CO 2 ) i luften. Resultatet blir för liten hatt och för lång stam på svampen. En lagom koldioxidnivå är ppm i luften. Det är mycket viktigt att luftfördelningen i rummet är tillräcklig. Odlaren måste genom erfarenhet lära sig att hitta rätt balans för de olika faktorerna, som styr odlingen: 9

10 Vid för stark belysning blir foten kort och tjock. Då blir det svårt att plocka ostronskivlingarna. Vid för svag belysning blir foten lång och smal. För låg relativ luftfuktighet i luften gör att kanten på de färdigutvecklade ostronskivlingarna spricker. För hög relativ luftfuktighet i luften gör ostronskivlingarna känsliga för bakterieangrepp. Om den relativa luftfuktigheten blir extremt hög kan produktionen stanna av helt då detta skadar fruktificeringen. När svamparna får blomkålsliknande bildningar är detta troligtvis resultatet av att friskluften som används till odlingen är förorenad. Se därför till att odlingen inte är placerad på ett ställe där detta kan inträffa. Förutsättningar Då ostronskivlingen kan vara lättare att odla än champinjonen och investeringen i ett inledningsskede inte är alltför hög, kan det vara intressant att pröva på denna typ av odling. Du ska dock komma ihåg att för närvarande är marknaden mycket mindre än för champinjonen. Ostronskivlingens egenskaper som nämndes i början av broschyren gör den emellertid intressant i en tid då alltfler människor intresserar sig för de livsmedel de äter. Investeringsbidrag Det kan eventuellt finnas en möjlighet för dig att få investeringsbidrag. Information om detta kan du få från länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 10

11 För specialinformation och referenser kan du kontakta någon av dessa adresser: Utbildning Elisabet Bååth Umeå universitet Umeå Tfn Föreningar Kontrollförening ekologisk odling KRAV kontrollföreningen för ekologisk odling Box Uppsala Tfn Svenska svampodlarföreningen Leverantör av odlingsutrustning Tullanders Byggnadsutvecklng Anders Tullander Box Landeryd Tfn Leverantörer av mycelium Sylvan/Nordchamp Leif Ilm Tvillingegård, Sengelösevej 9 DK-2630 Taastrup Danmark Tfn Le Lion/Hollander Bv Johan Jansen Industriestraat GD s Heerenberg Nederländerna Tfn Leverantör av KRAV-godkänd lusern Bobergs valltork Fornåsa Borensberg Tfn Leverantör av biologiska bekämpningsmedel Econova Predator Box Åby Tfn Leverantör av desinfektionsmedel Pharmaxim Stenbrovägen Helsingborg Tfn Litteratur Koso, S & Koso K Ostronmussling. Privatpublikation. Utgivning: Mykoso HB, Äppelvägen 16, Olofström. Tfn Bech, K Odling av pleurotus ostronskivling. Champinjon-Laboratorie. Den Kgl. Veterinär og Landbohöjskole. Tåstrup, Köpenhamn, Danmark. Översättning och bearbetning av material från CCO, Holland. Undervisning i odling av ostronskivling. Översättning: J-E Haglund, Plönningeskolan och A. Tullander, Plönningeskolan, Harplinge. Per-Olov Andreasson Ekologisk champinjonodling. Jordbruksinformation Jordbruksverket, Jönköping. Horticultur Sven Tuvesson Övraby Tomelilla Tfn

12 Text och illustrationer: Per-Olov Andreasson Omslagsfoto: Elisabeth Bååth Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: Webbplats: Trycksaken har bekostats gemensamt av Sverige och EU ISSN JO05:10