DAGVATTENUTREDNING ENSTA 1:65

Transkript

1 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING ENSTA 1:65 SLUTRAPPORT

2 UPPDRAG , Dagvattenutredning Ensta 1:65 Titel på rapport: Dagvattenutredning Ensta 1:65 Status: Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Botkyrka kommun Christer Silver Holmberg Tyréns AB Olof J. Jonasson Mia Sklenar Göran Andersson Mia Sklenar REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Uppdragsansvarig: Olof J. Jonasson Datum: Handlingen granskad av: Mia Sklenar Datum: Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 SAMMANFATTNING Tyréns har fått i uppdrag av Botkyrka kommun att utföra en dagvattenutredning för en planerad förskola och ett äldreboende i Vårsta i södra Botkyrka. Planområdets areal är ca 3 hektar och består idag av barrskog, tallskog med inslag av gran, på isälvssediment (sand). Det aktuella området är en del av en större fastighet, Ensta 1:65, som ägs av Botkyrka kommun. Det aktuella området ligger i anslutning till Vinterskogen som är ett kommunalt naturreservat samt Natura 2000-område. Närområdet har höga natur- och upplevelsevärden och är ett av Botkyrka kommuns mest välbesökta tätortsnära rekreationsområden. Genom planområdet och utmed Brodalsvägen löper Sörmlandsleden. Inom planområdet finns fornlämningar invid Brotorpsvägen och längs med Dalvägen finns en fjärrvärmeledning. Planområdet ingår i ett område viktigt för infiltration och en mindre del av området i söder ingår i ett grundvattenmagasin (magasinsidentitet ). Planområdet ligger delvis ovanpå Vårsta grundvattenförekomst. Planområdet saknar idag avvattningssystem. Då marken sannolikt har hög infiltrationskapacitet är det troligt att så gott som all nederbörd infiltreras lokalt. Detta innebär i så fall att recipienten är Vårsta grundvattenförekomst. Statusklassningen för Vårsta grundvattenförekomst är god kemisk status och god kvantitativ status. Denna status får inte påverkas av områdets exploatering. Frekventa koncentrerade flöden ut från fastigheten skulle sannolikt påverka nedströms områden negativt och denna utredning fokuserar därför på Botkyrka kommuns riktlinjer och att den naturliga vattenbalansen skall bibehållas. Detta görs genom att en så stor del som möjligt av nederbörden även efter exploatering tillåts infiltrera till omkringliggande mark, så som sker i nuläget. För beräkningar har lokal historisk regndata använts. En infiltrationsmodell för området har byggts där data från Tullinge använts. Modellen förutsätter att marken har en genomsläpplighet på 100 mm/timmen. Modellen visar att om avrinning från hårdgjorda ytor leds till infiltrationssystem som håller 300mm vatten och som motsvarar 5% av den anslutna hårdgjorda ytan, kan minst 98 % av den årliga avrinningen infiltreras tillbaka till grundvattnet. För takytor kan infiltration ske utan vidare rening. För hårdgjorda ytor som normalt inte är trafikerade av fordon, så som gångvägar och entréytor, bör beläggningar vara genomsläppliga. Om beläggningens genomsläpplighet är högre än markens genomsläpplighet (antagen till 100 mm/timmen) behöver endast en mindre fördröjningsvolym under ytan tillhandahållas för att säkerställa att nederbörd som faller på ytan kan infiltrera. Avrinning från trafikerade ytor måste renas innan det kan tillåtas infiltrera. Detta sker med fördel i öppna växtfilterbäddar, då detta tillåter underhåll och periodisk bortforsling av förorenat material på växtfiltrets yta. Under växtfiltret kan en mindre infiltrationsvolym tillhandahållas. Om den erforderliga infiltrationskapaciteten kan säkerställas kommer så gott som all nederbörd, sett över 10 år, att infiltreras utan att någon avrinning sker. Vid extrema regn då systemen nått sin kapacitet kan små volymer vatten ansamlas över ytan, alternativt rinna av ytligt. Om höjdsättningen görs så att eventuell ytavrinning leds mot naturmark kommer även dessa små volymer att infiltrera lokalt, då markens infiltrationskapacitet sannolikt är större än den intensivaste uppmätta nederbörden. Med de föreslagna lösningarna kan Botkyrka kommuns riktlinjer följas. O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 3(20)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNING MARKFÖRHÅLLANDEN BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM OCH DAGVATTENRECIPIENTEN BOTKYRKA KOMMUNS RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING RESULTAT NEDERBÖRDSBERÄKNING LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN EFTER OMDANING PÅVERKAN PÅ DAGVATTEN- GRUNDVATTENKVALITÉN ÖVERSVÄMNINGSRISKER VID EXTREMA REGN BYGGSKEDET BILAGA 1. FOTON FRÅN PLATSBESÖK BILAGA 2: INFILTRATIONSBERÄKNINGAR... O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 4(20)

5 1 BAKGRUND OCH SYFTE Tyréns har fått i uppdrag av Botkyrka kommun att utföra en dagvattenutredning för en planerad förskola och ett äldreboende i Vårsta i södra Botkyrka. Planområdet ligger norr om korsningen Dalvägen/Brotorpsvägen. Området avgränsas av Dalvägen i söder, Brotorpsvägen i väster samt Vinterskogens naturreservat i norr, se figur 1 Planområdets areal är ca 3 hektar och består idag av barrskog, tallskog med inslag av gran, på isälvssediment (sand). Det aktuella området är en del av en större fastighet, Ensta 1:65, som ägs av Botkyrka kommun. Detaljplanen syftar till att möjliggöra förskola och vård- och omsorgsboende på en del av fastigheten Ensta 1:65. Förskolan ska utföras med en god utemiljö och naturvärden på fastigheten ska bevaras i största möjliga mån. Riskerna från den intilliggande Dalvägen ska hanteras inom ramen för detaljplanen. Förslaget innebär att oexploaterad mark som är del av en grön värdekärna tas i anspråk. Se figur 2 för utdrag från plankartan samt figur 3 för illustrationsplan. Denna dagvattenutredning tas fram för att undersöka möjligheterna för lokalt omhändertagande av dagvatten och vilka åtgärder som krävs för att inte föroreningsbelastningen från området ska öka. Figur 1. Översiktskarta över planområdet inom fastigheten Ensta 1: Botkyrka kommuns webbkarta hämtad O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 5(20)

6 Figur 2. Hela planområdet för utformning av förskola och vård- och omsorgsboende på del av fastigheten Ensta 1:65 (utdrag från samrådshandling, tillhandahållen via e-post Botkyrka kommun ) Figur 3. Illustration över hur bebyggelseförslaget skulle kunna se ut. Från illustrationsplan O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 6(20)

7 2 METOD OCH AVGRÄNSNING Underlag i form av planbeskrivningar och grundkarta, lägeskarta för ledningsnätet m.m. har erhållits från Botkyrka kommun. Geologisk information har hämtats från Sveriges geologiska undersökning (SGU), se kapitel 3. Grundkarta och flygfoto har använts för att ta fram avrinningsytor och avrinningsflöden har beräknats för planområdet. 3 MARKFÖRHÅLLANDEN Det aktuella området ligger i anslutning till Vinterskogen som är ett kommunalt naturreservat samt Natura 2000-område. Närområdet har höga natur- och upplevelsevärden och är ett av Botkyrka kommuns mest välbesökta tätortsnära rekreationsområden. Genom planområdet och utmed Brodalsvägen löper Sörmlandsleden. Inom planområdet finns fornlämningar invid Brotorpsvägen och längs med Dalvägen finns en fjärrvärmeledning. Marken i området är flack med små höjdskillnader, se figur 4, och består av sandiga isälvssediment som ingår i ett större område med isälvsavlagringar omfattande bl.a. Kassmyra och Malmtorp, se figur 5. Planområdet ingår i ett område viktigt för infiltration och en mindre del av området i söder ingår i ett grundvattenmagasin (magasinsidentitet ). Planområdet ligger delvis ovanpå Vårsta grundvattenförekomst, se figur 6. Planområdet är ca m 2 stort och består i dagsläget av tallskog med inslag av gran, se foton bilaga 1. I förslaget till detaljplan placeras byggnaderna i mitten av den triangulära tomten med skog bevarad mot Dalvägen vilket lämnar en skyddad yta för förskolegården, se figur 3. Förslaget medger cirka 51 m 2 gårdsyta per förskolebarn enligt förslaget nedan. De två byggnaderna kan komma att sammanbyggas för att samnyttja funktioner som inlastning och kök. Befintlig naturmiljö och träd kan bevaras och integreras med förskolans utemiljö för att undvika onödig avverkning och höja kvaliteten på utemiljön. O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 7(20)

8 Figur 4. Höjdkurvor kring planområdet inom Ensta 1:65. (hämtad från Botkyrka kommuns webbkarta) 1 Berg Isälvssediment, sand Berg med tunt lager av morän Utredningsområde Figur 5. Jordartskarta för område kring fastigheten Ensta 1: SGU:s kartvisare jordarter 1: , hämtad O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 8(20)

9 Figur 6. Infiltrationskarta för område kring fastigheten Ensta 1:65. 4 BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM OCH DAGVATTENRECIPIENTEN Planområdet saknar idag avvattningssystem. Då marken sannolikt har hög infiltrationskapacitet är det troligt att så gott som all nederbörd infiltreras lokalt. Detta innebär då att recipienten är Vårsta grundvattenförekomst. Statusklassningen för Vårsta grundvattenförekomst är god kemisk status och god kvantitativ status. Denna status får inte påverkas av områdets exploatering. 5 BOTKYRKA KOMMUNS RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I Botkyrka kommun gäller Botkyrka kommuns dagvattenstrategi (antagen 2012). Strategin syftar bland annat till att dagvatten ska omhändertas så att: En naturlig vattenbalans eftersträvas och naturliga grundvattennivåer bibehålls Dagvatten ska omhändertas nära källan i möjligaste mån och återföras till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa Dagvattenhanteringen ska klimatanpassas så att den kan hantera framtida förväntade klimatförändringar och extrem nederbörd Dagvattenstrategin pekar ut befintliga bebyggda områden och områden med parker, grönytor, torg, lek- och idrottsplatser som områden där särskilda riktlinjer för dagvatten O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 9(20)

10 gäller. Ombyggnad av förskoleområdet kan räknat till bägge kategorierna och där gäller bland annat att: Undvik att förorena dagvattnet. Förorenat dagvatten ska renas. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska tillämpas där det är möjligt. I andra hand ska avledning ske genom öppen avledning på ett för platsen tilltalande sätt. Vid ombyggnationer ska kommunen alltid försöka genomföra förbättringar på dagvattenhanteringen. Andelen hårdgjorda ytor ska minimeras. Fördröj och utjämna dagvatten så att nedströms fastigheter ej drabbas. Dagvattenanläggningar ska dimensioneras med hänsyn till extrem nederbörd. Platser för hantering av extrem nederbörd ska skapas där det är nödvändigt. Dagvattenanläggningar ska utformas i samspel med det kommunala dagvattensystemet. Direktiv från kommunen är även att flöden skall beräknas för ett 20-års regn med 10 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1,25. Då det i nuläget inte finns något ledningsnät att ansluta till, och frekventa koncentrerade flöden ut från fastigheten sannolikt kommer att påverka nedströms områden negativt har denna utredning istället fokuserat på Botkyrka kommuns riktlinjer och att den naturliga vattenbalansen skall bibehållas. Detta görs genom att en så stor del som möjligt av nederbörden även efter exploatering tillåts infiltrera till omkringliggande mark, så som sker i nuläget. För beräkningar har lokal historisk regndata använts. 6 RESULTAT NEDERBÖRDSBERÄKNING Fastigheten består i nuläget av naturmark. Efter omdaning kommer en viss andel tak och hårdgjorda ytor tillåtas inom fastigheten. Den närmsta väderstation med komplett regndata med hög upplösning är Tullinge. Information om väderstationen presenteras i tabell 1. Tabell 1. Metadata för väderstation som använts för modellering, Tullinge Väderstation Tullinge Stationsnummer Höjd över havet: 45 meter Latitud: decimalgrader Longitud: decimalgrader Höjd över marken: 2 meter Längd av regnserie: 10 år ( ) Komplett data: 98.5 % Genomsnittlig nederbörd: mm/år Högsta uppmätta nederbörd 20.1 mm/15min Högsta uppmätta nederbörd 27.9 mm/timme O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 10(20)

11 Som kan ses i tabell 1 så är det mest intensiva regn som noterats för perioden ,1 mm på 15 minuter, vilket motsvarar en intensitet på ca 60 mm/timmen. Då området i nuläget består av sand är det sannolikt att marken har en genomsläpplighet som överstiger 60 mm/timmen, och det är därmed osannolikt att någon betydande avrinning sker från området. Sand har generellt en genomsläpplighet (mättat hydraulisk konduktivitet) på mellan 36 och mm/timmen beroende på sandtyp 3. En genomsläpplighet av 100 mm/timmen för sand inom utredningsområdet har antagits vara realistiskt. Efter exploatering kommer området att få ett antal olika ytanvändningar. Dessa kan ses i figur 3 och omfattar till exempel: Tak (2350 m 2 ) P-platser (690 m 2 ) Väg och infarter (2840 m 2 ) Gårdsyta och naturmark (21790 m 2 ) Entréyta (300 m 2 ) Skog (2040 m 2 ) 7 LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN EFTER OMDANING En infiltrationsmodell för området har byggts där data från Tullinge använts. Modellen förutsätter att marken har en genomsläpplighet på 100 mm/timmen. Modellen visar att om avrinning från hårdgjorda ytor leds till infiltrationssystem som håller 300mm vatten och som motsvarar 5% av den anslutna hårdgjorda ytan, kan minst 98 % av den årliga avrinningen infiltreras tillbaka till grundvattnet. Se bilaga 2 för utdrag från modelleringen. För takytor kan infiltration ske utan vidare rening, till exempel i stenkistor, se figur 7 för typlösning. 3 Infiltrationscapacitet för jordarter från Svenska Vatten- och Avloppsföreningen (1983). P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 11(20)

12 Takvatten avvattnas med eller utan stuprör Vatten leds till stenfyllt dike med en area motsvarande 5 % av takytan och med en porvolym motsvarade 300mm vatten Vatten infiltrerar till omkringliggande jord Figur 7. Koncept för stenkista för infiltration av takvatten För hårdgjorda ytor som normalt inte är trafikerade av fordon, så som gångvägar och entréytor, bör beläggningar vara genomsläppliga. Om beläggningens genomsläpplighet är högre än markens genomsläpplighet (antagen till 100 mm/timmen) behöver endast en mindre fördröjningsvolym under ytan tillhandahållas för att säkerställa att nederbörd som faller på ytan kan infiltrera. Ett exempel på en genomsläpplig yta vid entrén till en byggnad visas i figur 8. O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 12(20)

13 Figur 8. Exempel på genomsläpplig beläggning 4. Avrinning från trafikerade ytor måste renas innan det kan tillåtas infiltrera. Detta sker med fördel i öppna växtfilterbäddar, då detta tillåter underhåll och periodisk bortforsling av förorenat material på växtfiltrets yta. Under växtfiltret kan en mindre infiltrationsvolym tillhandahållas. En principskiss visas i figur 9. Avrinning från trafikerade ytor leds mot växtfilter Vatten leds till växtbädd med en area motsvarande 5 % av ansluten hårdgjord yta och med en fördröjningsvolym över ytan på 300mm vatten Vatten infiltrerar till omkringliggande jord Figur 9. Koncept för rening i växtfiltreringsbädd för dagvatten från trafikerade ytor. 4 Figur hämtad från Dagvattenhantering, -en exempelsamling, Uppsala vatten O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 13(20)

14 Om den erforderliga infiltrationskapaciteten kan säkerställas kommer 98% av den genomsnittliga nederbörden, sett över 10 år, att infiltreras utan att någon avrinning sker. Vid extrema regn då systemen nått sin kapacitet kan små volymer vatten ansamlas över ytan, alternativt rinna av ytligt. Om höjdsättningen görs så att eventuell ytavrinning leds mot naturmark kommer sannolikt även dessa små volymer att infiltrera lokalt, då markens infiltrationskapacitet sannolikt är större än den intensivaste uppmätta nederbörden. En konceptlösning för hela planområdet med föreslagna lösningar markerade visas i figur 10. Med de föreslagna lösningarna kan Botkyrka kommuns riktlinjer följas. Stenkistor Växtfiltreringsbäddar Filterdike / infiltrationsdike Figur 10. Koncept för dagvattenhantering för Ensta 1: PÅVERKAN PÅ DAGVATTEN- GRUNDVATTENKVALITÉN Då området idag inte antas generera någon avrinning alls är även föroreningstransporten noll. Efter exploatering kommer så gott som allt dagvatten att infiltreras lokalt, och i de fall dagvatten kan antas vara förorenat (trafikerade ytor) kommer detta att renas innan infiltration. Den första delen av avrinningsvolymen i ett regn, som för små avrinningsområden oftast innehåller den största delen föroreningar då dessa spolas av O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 14(20)

15 hårdgjorda ytor (den så kallade föroreningspulsen), kommer alltid att fångas och omhändertas i samtliga regn. Det är därmed osannolikt att exploateringen orsakar någon mätbar påverkan på vatten som infiltreras till underliggande grundvattenmagasin. 8 ÖVERSVÄMNINGSRISKER VID EXTREMA REGN En skyfallskartering som gjorts av Länsstyrelsen i Stockholms län visar att det i nuläget inte föreligger någon risk att utredningsområdet drabbas av stående vatten vid stora regn, se figur 11. Återkomsttiden är inte angiven, men situationen antas symbolisera ett extremregn (100-års återkomsttid eller mer). Norr om utredningsområdet finns det risk att vatten blir stående vid stora regn då det där finns en lågpunkt i terrängen. Höjdsättning av området bör göras så att vatten leds bort från byggnader vid extrema regn och ner mot vägdiken i utredningsområdets södra del. Utredningsområde Risk för > 1.0 m vatten vid översvämning Risk för 0,10-0,30m vatten vid översvämning Figur 11. Resultat från skyfallskartering över området omkring Ensta 1:65, urklipp från Länsstyrelsens länskarta 5. 9 BYGGSKEDET Under anläggningsskedet finns risk för utsläpp av föroreningar från främst entreprenadmaskiner. Kommunen bör överväga om ytterligare föreskrifter gällande hantering av material samt schaktarbeten och uppställning av entreprenadmaskiner krävs. 5 hämtad O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 15(20)

16 BILAGA 1. FOTON FRÅN PLATSBESÖK Foto 1. Vy korsningen Dalvägen-Brotorpsvägen med Dalvägen till höger i bild. Bild från sydväst mot nordost. Foto 2. Planområdets nordöstra gräns mot Dalvägen. Bild i motsatt riktning till foto 1 ovan, dvs från nordost mot sydväst. Foto 3. Planområdets norra gräns mot ledningsgata/naturreservatsgräns. Planområdet till höger i bild. Bild tagen mot Dalvägen från nordväst. O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 16(20)

17 Foto 4. Planområdet från norr. Bild in i planområdet i riktning söderut från ledningsgatan. Foto 5. Planområdet från norr. Bild där ledningsgatan (t.v.) korsar Brodalsvägen (t.h.). Foto 5. Vy mot väster och Brodalsvägen. Sörmlandsledem markerad med orange färg. Foto 6. Vy längs Brodalsvägen mot söder. Sörmlandsleden markerad med orange färg. Fornminnesområde till höger i bild. O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 17(20)

18 O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 18(20)

19 BILAGA 2: INFILTRATIONSBERÄKNINGAR O:\STH\284738\R\_Text\180327_Rapport_Ensta_1-65_.docx 19(20)