Inledning. Thomas Forsberg Thomas Forsberg

Transkript

1 Inledning Thomas Forsberg Thomas Forsberg Miljö- och hälsoskyddsinspektör Kommunal miljöchef Handläggare på SKL,

2 Vad jag tänkt beröra Vad är SKL Myndighetsuppdraget problematik, tips och råd Utmaningar/lösningar/hot Miljöbalken (MB) Livsmedelslagstiftningen Samverkan Frågor, diskussion, avslutning 2

3 Källhänvisningar Staffan Westerlund, professor Jonas Christensen, jur. doktor Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Folkhälsomyndigheten Socialstyrelsen Livsmedelsverket Läkemedelsverket Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Länsstyrelsen Västmanlands och Stockholms län Göran Goldkuhl, Linköpings universitet Göteborgs och Västerås kommuner SKL-kollegor m.fl. 3

4 Sveriges Kommuner och Landsting

5 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Värnar lokalt och regionalt självstyre.

6 Våra medlemmar Alla 290 kommuner. Alla 20 landsting, inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland.

7 SKL:s tre ben

8 Service och rådgivning Erbjuder våra medlemmar rådgivning och service inom exempelvis juridiska frågor och samhällsplanering. Tar fram underlag för delegationsordningar, taxor etc. Medlemskontakterna ger oss kunskap så att vi bättre kan tillvarata medlemmarnas intressen.

9 Vårt uppdrag som intresseorganisation Omvärldsbevakning och analys Positionering och politiska ställningstaganden Arbetet sker genom remisser, utredningar, lobbying, opinionsbildning och allianser. Resulterar i medlemsnytta.

10 Kommunernas uppdrag 290 kommuner ansvarar för merparten av samhällsservicen. Vissa uppgifter måste utföras enligt lag, andra är frivilliga. Omfattande obligatoriska ansvarsområden är förskola och skola, socialtjänst och äldreomsorg. Andra viktiga obligatoriska områden: Planoch byggfrågor, Miljö- och hälsoskydd, Renhållning/avfallshantering, Vatten och avlopp, Räddningstjänst och Civilt försvar Exempel på frivilliga uppgifter är kultur- och fritid, näringslivsfrågor/sysselsättning och bostadsbyggande.

11 Nästa MYNDIGHETSUPPDRAGET 11

12 Lagar 12

13 Lagstiftning Vad får vi göra? Offentlig sektor i samband med myndighetsutövning o Får bara göra det som framgår av rättssystemet Den privata sektorn o Allt som inte uttryckligen är förbjudet är tillåtet Regeringsformen Riksdagen stiftar lag (RF 1:4) Granskar rikets styrelse och förvaltning (RF 1:4) Lag får inte ändras/upphävas på annat sätt än genom lag (RF 8:8) en föreskrift får inte tillämpas om den strider mot grundlag eller överordnad författning (RF 11:14) 13

14 Lagstiftning Författningar Lagar Förordningar Föreskrifter OBS! Förarbeten till lagstiftning! Allmänna Råd, Handböcker, Vägledningar etc. Generella rekommendationer om tillämpning av författning = hur man kan eller bör handla i ett visst hänseende OBS! Rättspraxis! Som myndighet måste varje ärende bedömas enskilt! 14

15 Myndighetsnämndens roller Myndighet enligt miljöbalk, livsmedelslag, PBL, m.fl. lagar Expertorgan t.ex. i planärenden, företagsetableringar, utvecklingsarbete, naturvård m.m. Serviceorgan för medborgarna och näringslivet 15

16 Nämndens särställning Nämnden beslutar själv i frågor om förvaltning och beslut enligt speciallag I myndighetsutövning mot enskild ska nämnden agera med stöd i regelverk, fritt från fullmäktige, regering och riksdag Övrig verksamhet styrs av kommunfullmäktige (KF) OBS nämndledamots roll (jfr. rådman i tingsrätt)!!! Nämnden som kollektiv fattar beslut och är ansvarig 16

17 Statliga sektorsmyndigheter Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Socialstyrelsen Livsmedelsverket Läkemedelsverket Jordbruksverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Folkhälsoinstitutet Folkhälsomyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Boverket Strålsäkerhetsmyndigheten Smittskyddsinstitutet Arbetsmiljöverket m. fl. 17

18 Organisatoriska krav En nämnd får inte (3:5 KL) Bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen där nämnden företräder kommunen som part Utöva föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver (även 26:4 MB) 18

19 Ansvarsfrågor Skadeståndsansvaret Ansvar för skada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning (3:2 skadeståndslagen) Ansvar för felaktiga råd och upplysningar (3:3 skadeståndslagen) om det finns särskilda skäl Straffansvar Tjänstefel (20:1 brottsbalken) att vid myndighetsutövning uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätta vad som gäller för uppgiften (Gäller även politiker). Enköping, Örnsköldsvik, Filipstad m.fl. 19

20 Ge service? Effektivitet/professionalism Informationsgivning Informera om regelverk, kommunala förutsättningar etc. Lämna upplysningar Information om det generella Rådgivning Utifrån den sökandes situation ge anpassade råd Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till den enskildes behov av hjälp Skall genom rådgivning och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen Råd om det specifika ( hjälp till självhjälp ) 20

21 Intressekonflikt kopplat till Livsmedelslagstiftningen Förordning (EG) nr. 882/ Kontrollmyndigheten ska se till att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen. (Artikel 4.2 b) - Kontrollmyndigheten ska säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet på alla nivåer. (Artikel 4.4) Exempel på avvikelser från Livsmedelsverkets revisoner: - Rutiner för att identifiera/hantera intressekonflikt, jäv eller opartiskhet - Bisysslor - Ansvar/drift och kontroll i samma organisation (dricksvatten, skola, vård och omsorg) - Nämndledamöter (nära släkting) livsmedelsföretagare samtidigt som myndigheten bedrev tillsyn på dessa livsmedelsanläggningar 21

22 Beslut Krav på motivering (20 FL): Skilj på redovisning av omständigheter Förvaltningens bedömning, och Nämndens egen bedömning Beslutssats Tydlighet vad beslutet gäller, t.ex. de åtgärder och den fastighet lovet/tillståndet eller motsvarande avser De villkor som ska gälla Upplysningar i övrigt Underrättelse om hur beslutet kan överklagas 22

23 Avgiftsprinciper Kontroll-/tillsynsavgiften svarar mot myndighetens kostnad i ett längre perspektiv än ett år och en årlig motprestation i form av inspektion kan därför inte utkrävas från kontrollmyndigheten. Självkostnadsprincipen i kommunallagen innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna, syftar på det totala kostnadsuttaget för en verksamhet, alltså inte i det enskilda fallet Verksamhetsutövarens (VU:s) kunskap/erfarenhet påverkar taxan Ej avgift för remissarbete Ej avgift vid överklagande Ej avgift vid obefogade klagomål 16

24 Hur visar vi att vi inte tar för mycket betalt? Vi har tidsredovisning Kontroll-/tillsynsavgifter svarar mot myndighetens kostnad i ett längre perspektiv än ett år och en årlig motprestation i form av inspektion kan därför inte utkrävas från kontrollmyndigheten. Enligt självkostnadsprincipen i kommunallagen får vi inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna (det totala kostnadsuttaget för en verksamhet, alltså inte i det enskilda fallet) Vi måste kunna visa hur timtaxan beräknats

25 Flera typer av kunder Författningar Lokala policies & regelverk Behov av kunskap Myndighet HJÄLPA Kunskap, råd REGLERA Tillstånd, förbud SKYDDA Behov av rätt att bedriva verksamhet Företagare Bedriva verksamhet Allmänheten* 25

26 Vad bör du som myndighetspolitiker tänka på? Mutor - Är detta en förmån och varför erbjuds den till mig? - Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning/nämnduppdrag? - Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? - Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares/myndighets relation med den som erbjuder förmånen? Jäv - Vid oklarhet om jäv eller ej (gråzon) tillämpa försiktighetsprincipen att avstå från att delta i ärendehanteringen för säkerhets skull! - Inte vidta någon åtgärd ö h t i ärenden! - Det är DU som ansvarar för att anmäla jäv eller misstanke om jäv! - Om du ändå deltar kan ärendet bli ogiltigt vid överklagande! 26

27 Olika roller i kommunen Tänkbara problem? Kommunens organisation? Nämndernas roll sinsemellan? Myndighetspolitikerna förstå sin roll? Integritet? o Förvaltningschef o Handläggare o Balansera expertkunskaperna gentemot myndighetsrollen o Kvalitet? o Kompetens? o Resurser? 27

28 Faktorer som påverkar Miljöchefen Arbetsrätt Medborgare Speciallagstiftning Offentlighetsprincipen Fri- och rättigheter Media Personliga hänsyn NÄMNDEN Kommunen Chefsrollen Professionen

29 Vad kan vara orsak till påtryckningar? Kommunens egna verksamheter Släktskap/vänner/ viktiga personer Näringsliv Arbetstillfällen/nyetableringar Infrastruktur Idrottsarenor Behov av bostäder/ skolor/andra institutioner Målkonflikter Media Rädsla Okunskap Aktionsgrupper Kostnader m.m.

30 Hur vill miljöchefen att nämndordföranden (nämnden) ska vara? Förstå och tillämpa rollfördelningen Låta chefen sköta förvaltningen, men stötta när chefen ber om det Försvara förvaltningens och nämndens roll och myndighetsansvar mot övriga kommunen och externt Hålla i sammanträdena Hålla regelbunden kontakt Fråga hur chefen mår Träffa övrig personal Inte lova bort sig till företag, övriga kommunen eller någon annan Delta på utbildningar, seminarier Puffa andra ledamöter att delta på utbildningar/ seminarier Sunt förnuft

31 Utmaningar för nämnd/förvaltning Integriteten Klara myndighetsuppdraget Resurser (personal/pengar) - Kompetens/professionalism - Planering/rutiner/prioritering - Taxor - Skattemedel Kommunala handlingsprogram/planer (Miljö, vatten, kemikalier, NV, klimat m.m.) Kommunerna får skulden från branschorganisationer och staten förstatligande Statskontoret utredning om tillsynsvägledning Miljömyndighetsutredningen Statskontoret utreda avgifter för livsmedelskontroll EU 31

32 Diskussion/frågor

33 Beslut inom bullerområdet Beslutade ändringar i PBL 2 januari proposition 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen Gäller för ärenden som påbörjas efter den 2 januari 2015

34 Beslut på gång Föreslagna bestämmelser i miljöbalken, rättsäkerhet för verksamhetsutövaren, föreslås träda i kraft den 1 juli 2015 (Ds 2014:31 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag) Förslag till förordning om riktvärden för väg-, spår- och flygbuller

35 Nästa MILJÖBALKEN! 35

36 MILJÖBALKEN 36

37 37

38 Krav från lagen Miljörätt internationellt-eu-nationellt-regionalt-lokalt Internationella konventioner Primär EG-rätt Sekundär EG-rätt EU-förordningar EU-direktiv Svensk grundlag Lag (=Miljöbalken) Förordning Myndighetsföreskrift Kommunala föreskrifter Rättspraxis Allmänna Råd Handböcker etc. 38

39 Miljöbalkens mål, 1 kapitlet 1 Hållbar utveckling Vi och kommande generationer ska ha en god miljö Naturen har ett eget skyddsvärde Vi har ett förvaltaransvar Främja hållbar utveckling ~Balkens mål ska vara styrande! 39

40 Miljöbalkens fem grundstenar 1. Hälsa och miljö ska skyddas 2. Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas 3. Den biologiska mångfalden ska bevaras 4. En god hushållning av mark och vatten skall tryggas 5. Återanvändning och återvinning ska främjas Styr tillämpningen av miljöbalken!!! 16 st. miljökvalitetsmål = vägledande! 40

41 Hänsynsreglerna, 2 kap 1 Bevisbörda 2 Kunskap 3 Försiktighetsprincipen 3 PPP. 3 Bästa möjliga teknik 4 Substitution/utbyte 5 Resurssnålhet 6 Lokalisering 7 Rimlighetsavvägning 8 Skadeansvar 9 Stoppregeln 41

42 Kapitel 3-4 Kapitel 3: - Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Kapitel 4: - Särskilda bestämmelser för hushållning med mark- och vatten för vissa områden 42

43 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning, 5 kap Styr uppdraget! Miljökvalitetsnorm 5:1 Mark, vatten, luft, övrig miljö Anger nivån som människor eller miljön kan tåla utan skada Regeringen kan föreskriva normer utifrån EU-beslut Regeringen föreskriver om områdesspecifik kvalitet på miljön Åtgärdsprogram om MKN överskrids Böter till EU? 43

44 Utredning om åtgärder för höga partikelhalter i tätort, Fi 2014:03 Lämna förslag på långsiktiga årgärder Föreslå åtgärder på kort sikt Utreda förutsättningar att införa skatt på dubbdäcksanvändning Analyser konsekvenserna av föreslagna åtgärder Utarbeta lag- och förordningstexter

45 Kapitel 6-8 Kapitel 6: - Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och annat beslutsunderlag Kapitel 7: - Skydd av områden Kapitel 8: - Särskilda bestämmelser om skydd av djur- och växtarter 45

46 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 9 kap Tillståndspliktiga A -och B -verksamheter (Mark- och miljödomstolen respektive miljöprövningsdelegationer hos vissa länsstyrelsen) Anmälningspliktiga C -verksamheter (kommunen) U-verksamheter (miljöbalken gäller ändå) Enskilda avlopp (kommunal prövning/tillsyn) Värmepumpar ( kommunal prövning /tillsyn) Dispenser utifrån lokala bestämmelser!!! Hälsoskyddsobjekt Bostäder, lokaler för undervisning, samlingslokaler, hotell pensionat, allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad, Idrottsanläggningar, campinganläggningar, lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling m.m. Anmälningspliktiga objekt (yrkesmässig hygienisk behandling, bassängbad, skolor/förskolor) 46

47 Beslutande myndigheter/ dömande domstolar Tillsyn Mark- och miljööverdomstol Mark- och miljödomstol Länsstyrelse Miljönämnd Tillstånd Mark- och miljööverdomstol Mark- och miljödomstol Länsstyrelse Miljönämnd Vad tar tid? 47

48 Kapitel Kapitel 10: - Verksamheter som orsakar miljöskador Kapitel 11: - Vattenverksamhet Kapitel 12: - Jordbruk och annan verksamhet Kapitel 13: - Genteknik Kapitel 14: - Kemiska produkter och biokemiska organismer Kapitel 15: - Avfall och producentansvar Kapitel 16: - Allmänt om prövningen Kapitel 17: - Regeringens tillåtlighetsprövning 48

49 Kapitel Kapitel 18: - Regeringens prövning av överklagade avgöranden Kapitel 19: - Förvaltningsmyndigheternas och kommunernas prövning Kapitel 20: - Domstolar Kapitel 21: - Mål i mark- och miljödomstol (MMD) Kapitel 22: - Förfarandet i MMD i ansökningsmål Kapitel 23: - Rättegång i MMÖD o HD Kapitel 24: - Tillstånds giltighet, omprövning Kapitel 25: - Rättegångskostnader och liknande kostnader 49

50 Uppdraget Tillsyn, 26 kap Avgifter, 27 kap + Avgiftsförordning + KF-beslut Tillträde, kap 28 Brott och straff, 29 kap Tillsynsmyndigheten är skyldig att anmäla misstanke om brott till åklagare Alltid åklagare som avgör om brott är ringa Det är tjänstefel (straffbart) att inte anmäla misstanke om brott Miljösanktionsavgifter, 30 kap + Förordning + Föreskrift Ersättningar/skadestånd, kap

51 Uppdrag: Bedriva tillsyn, 26 kap Inspektion/kontroll på plats Granska rapporter, anmälningar* och ansökningar *Hantera inkomna anmälningar enligt 9 kap = en del av tillsynen Genom underrättelse eller beslut alltid besvara en anmälan Remittera till andra myndigheter/organ Granska miljörapporter Ställa krav då lagstiftningen inte uppfylls Svara på remisser Information/rådgivning, men inte ta över ansvar! 51

52 Vad gör miljöförvaltningarna? Tillstånd Tillsyn Alltid U Alltid C Ofta B Ibland A Verktyg Inspektionsrapport o Föranleder ingen åtgärd o Begära kompletteringar Förelägga (vite) Förbjuda (vite) Miljösanktionsavgift Åtalsanmälan Samverkan Kommuner i formell samverkan (kommunalförbund, gemensam nämnd, via avtal) Kommuner i nätverk Läns-/regionsamverkan SKL:s miljöchefsnätverk ToFR m.fl. 52

53 Ledningssystem EMAS Miljöledning (EU-förordning, offentlig miljöredovisning) ISO Miljöledning ISO 9001:2008 Kvalitetsledning OHSAS Arbetsmiljö Krav OHSAS Vägledning för införande av OHSAS ISO Säkerhetsarbete Olika Svensk Standard (SS) för Brandsäkerhet ISO Socialt ansvarstagande 53

54 Ledningssystem Ledningssystem med eventuell certifiering/revision Minskar inte automatiskt tillsynsbehovet Ökar dock förutsättningarna för Ordning & Reda, vilket i sig är en bra grund för egenkontrollen Väl fungerande egenkontroll och villkorsefterlevnad kan minska tillsynsbehovet Riskbaserade taxor, med erfarenhetsmodul 54

55 Sammanfattning SKL:s synpunkter trafikbuller Bra med förordningstext Riktvärden som gäller hela landet Mer transparent och förutsägbart Lindring av dygnsekvivalent medelvärdet till 60 dba Viktigt med uteplatsens betydelse skärpning till 50 dba Viktigt att klara inomhusvärdena 30 dba BBR och AR Folkhälsomyndigheten Positiva till skrivningar kring flygbuller - viktigt att inomhusvärdena klaras Kommentarer definitioner

56 Nästa LIVSMEDELSFRÅGOR! 56

57 LIVSMEDEL: Säker hantering från jord till bord! 57

58 Fuskkontroll (redlighet) Några exempel: Fläskfilé / Oxfilé Hästkött / Nötkött Falsk Kalixlöjrom Lax / Chumlax Fetaost, parmaskinka m.m. 58

59 Livsmedelskontrollens mål Se till att företagaren uppfyller sitt ansvar så att: 1. Livsmedel är säkra 2. Konsumenten inte vilseleds

60 System för offentlig kontroll Kontrollens kärnverksamhet OPERATIV KONTROLL Effektiv Ändamålsenlig Riskbaserad Rättssäker Operativa förutsättningar STÖD, STYRNING OCH UPPFÖLJNING Juridiska befogenheter Instruktioner och rutiner Uppföljning/revisioner Laboratoriekapacitet Beredskapsplaner m.m. Grundläggande förutsättningar FINANS IERING TID KOMPETENS Tillräcklig finansiering Tillräckligt stor personal Tillräckligt kvalificerad personal

61 Riskklassning av livsmedelsanläggningar Ett prioriteringsverktyg

62 Riskbaserad kontroll ett förhållningssätt grunden för taxan Övergripande planering Riskklassning Planering av kontrollbesök Syfte Tidigare erfarenheter Kontrollfrekvens Kontrollmetod/er Kontrollområde/n Besöket Faroanalys Bedömning Rapport Uppföljning 62

63 Tid Total tid Omvärldsbevakning Planering av kontrollverksamheten Nämndärenden Projektplanering Kompetensutveckling Intern uppföljning Sanktionsbeslut Avgiftsbeslut Extra offentlig kontroll Årlig offentlig kontroll Total tid Godk av anläggn Registrering av anläggningar Årlig rapportering Erfarenhetsklassning Kalibrering/samsyn inom myndigheten Samverkan inom kommunen Lab upphandling Remisser Telefonfrågor (allmänt) Klagomål Överklagningar Matförgiftningsutredning Ärendehantering och diarieföring 63

64 Kontroll tillsyn Total tid Årlig kontroll Kontroll Godk av anläggn Extra offentlig kontroll Tillsyn som inte är kontroll Registrering av anläggningar

65 Avgiftsfinansierad tid Total tid Årlig kontroll Kontroll Godk av anläggn Extra offentlig kontroll Tillsyn som inte är kontroll Registrering av anläggningar

66 Taxa utifrån kontrolltid Årlig kontrollavgift Befintliga verksamheter Nya verksamheter - år 1?! Kontrollfrekvens: Flera kontroller per år vart tredje år Planerad kontroll Baseras på befintliga verksamheter 1:a januari Aktuella riskklasser och erfarenhetsklasser den som sköter sig kan påverka kontrollkostnaden! Nya verksamheter Inkommer löpande Registreringsavgift Extra offentlig kontroll Kontroll som sker som följd av bristande efterlevnad, t.ex. för att undersöka om tidigare avvikelser från krav i lagstiftningen åtgärdats. extra avgifter 66

67 Planering av den operativa kontrollen Hur disponera den kontrolltid som tilldelas anläggningar vid riskklassificering? Hur blir kontrollen effektiv, ändamålsenlig och riskbaserad i olika anläggningar och verksamheter? - Kontrollmetoder? - Kontrollområden? - Bedömningsgrunder? - Kontrollfrekvens? - Uppföljning? - Sanktioner?

68 Vad ingår i normal kontroll och årlig kontrolltid? Förberedelser inför kontrollen Kontroll på anläggningen Efterarbete, t ex rapportskrivning, granskning av insamlat material Huvuddelen av kontrolltiden bör vara operativ kontroll.

69 Uppdragen Företagets ansvar att endast släppa ut säkra livsmedel på marknaden att återkalla icke säkra livsmedel som kommit ut på marknaden att informera rätt att inte vilseleda Kontrollmyndighetens ansvar att kontrollera att livsmedelsföretagare följer lagstiftningen att se till att de som inte gör det korrigerar sig 69

70 Ansvar på varje behörig myndighet verksamhetskriterier Förordning (EG) 882/ 2004, artikel 4 kontrollen är effektiv och ändamålsenlig intressekonflikt inte föreligger personella resurser med rätt kompetens laboratoriekapacitet juridiska befogenheter utrymmen och utrustning beredskapsplaner säkerställa opartiskhet, kvalitet och enhetlighet revisioner (interna eller externa) 70

71 Krav från lagen: Åtgärder utifrån risk Om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen (Artikel 54 förordning (EG) nr 882/2004) Rutiner eller instruktioner för att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad (sanktioner) är av största betydelse för effektiv kontroll och för att fullfölja riskbaserad kontroll. Kontroll som ger avsedd effekt! 71

72 Var finns kraven? Framför allt i: Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll Förordning (EG) nr 178/2002 m.fl. Förvaltningslag Avgiftsförordning Men också i: Livsmedelslagen SFS 2006:804 Livsmedelsförordningen SFS 2006:813 Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2005:21 Vad tar tid? Komplicerade regler och verksamheter! 72

73 Vad säger lagstiftningen? 12 livsmedelslagen; den myndighet som utövar offentlig kontroll, ska genom rådgivning, information eller på annat sätt, underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt livsmedelslagstiftningen. 4 förvaltningslagen; Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet..

74

75 Hur kyler jag ner mat för senare användning? Max Föreslå inköp av en märkesspecifik utrustning Ge några olika exempel på lösningar och ge råd kring temperatur och avsvalningstider. Hjälp företagaren att komma fram till vilka faror som finns i verksamheten m h a öppna frågor. Min Hjälpa företagaren att hitta till lagstiftning och vägledningar och förklara innebörden samt gärna även till branschriktlinjer och annan information för exempel hur lagstiftningen kan tillämpas

76 Detta kan företagaren förvänta sig Om verksamheten ser ut så här kan jag då göra så här? kontrollmyndigheten kan förklara hur förslaget till lösning förhåller sig till lagstiftningens krav Företagaren kan alltid förvänta dig att kontrollmyndigheten beskriver det önskade resultatet. Tillsammans kan man föra ett resonemang kring farorna i verksamheten.

77 Detta kan företagaren förvänta sig.. Ofta finns det flera olika lösningar till att uppfylla kraven i den målstyrda delen av lagstiftningen. Här kan kontrollmyndigheten ge förslag till olika lösningar. Viktigt att företagaren med sin kunskap om den egna verksamheten beslutar om vilka av de tänkbara lösningarna som passar bäst

78 Då råd uppfattas som krav.. Om kontrollmyndigheten bara lämnar ett förslag till lösning, fast det finns flera möjliga, kan detta uppfattas som ett krav som i sin tur kan leda till en onödig kostnad för livsmedelsföretagaren.

79 Det är företagaren som är expert på sitt! Myndigheter Företag

80 Några exempel på målstyrda regler, flexibla regler och detaljregler Uppgift om datumet ska anges med dag, månad och år, i nämnd ordning. (53 LIVSFS 2004:27) Märkningen får inte på ett avgörande sätt vilseleda konsumenten. (5 LIVSFS 2004:27) När det är nödvändigt ska det finnas adekvata omklädningsrum i tillräckligt antal för personalen. (Förordning (EG) nr 852/2004, bilaga II, kap I, pkt 9) Njurar ska förvaras vid högst + 3 C (Förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, kap. V, p. 2 b) 80

81 Vad innebär det att ha ansvar för livsmedelskontroll? Hantera inkomna registreringar, klagomål etc. Bedriva kontroll och utöva myndighetsutövning Göra bedömningar av bristande efterlevnad Vidta åtgärder vid bristande efterlevnad Vad gör det svårt? Livsmedelslagstiftningen innefattar en mängd regler inom flera olika områden Många olika typer av verksamheter Hur utförs kontroll? Revision, inspektion samt provtagning och analys Effektiv, ändamålsenlig, riskbaserad och regelbunden kontroll i hela livsmedelskedjan 81

82 Är det någon som bryr sig om myndigheterna uppfyller kraven eller inte? FVO (Food and Veterinary Office) granskar Sveriges kontrollsystem via revisioner främja effektiva kontrollsystem för säkra livsmedel av god kvalitet kontrollera att EU-bestämmelserna om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet följs inom EU underrätta berörda parter om resultatet av utvärderingar. Livsmedelsverket reviderar kommuner och länsstyrelser Länsstyrelsen reviderar kommunerna 65

83 Nationella mål för Livsmedelsverket beslutar om Nationella mål Långsiktiga Kortsiktiga Mål till alla kontrollmyndigheter Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna Följs upp genom indikatorer, t ex genom den årliga rapporteringen Tre fokus Konsumenter Företagen Kontrollverksamheten Tidigare främst mål för kontrollverksamheten Målen och målarbete utvecklas efterhand 83

84 Nästa RECEPTFRIA LÄKEMEDEL, TOBAK OCH ALKOHOL! 84

85 Kontrollköp 1 maj 2014 ändring i lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, tobakslagen och alkohollagen så att kommunerna kan genomföra kontrollköp av receptfria läkemedel, tobak och folköl (OBS möjlighet, ej krav) Person >18 år, ungdomligt utseende, testa om det går att köpa utan legitimation Kontroll att handlarna kontrollerar åldersgränsen på 18 år för köp Ej underlag för administrativa åtgärder, men underlag för dialog med handlarna Folkhälsoskäl Näringsidkarna ansvariga för ålderskontrollen SKL ser problem 85

86 Folkhälsomyndighetens uppdrag, fler rökfria miljöer, redovisades i okt 2014 Lekplatser Sportanläggningar och arenor utomhus som allmänheten har tillträde till Entréer till byggnader som allmänheten har tillträde till Platser där allmänheten väntar på kollektivtrafik Uteserveringar

87 Nästa: VARFÖR SAMVERKA? 87

88 Varför samverka? Effektivitetsvinster, t.ex. genom minskad administration Nyttja gemensamma experter i komplexa ärenden Lättare att rekrytera specialister = behålla bättre kompetens Intressantare jobb för handläggarna Mindre sårbarhet personellt, ekonomiskt m.m. Mer standardiserat vad gäller policys, service, taxor, kvalitet etc. Tryggare och tydligare för politikerna i myndighetsutövningen.

89 Samverkansformer Gemensam nämnd och förvaltning Gemensam nämnd, men separata förvaltningar Gemensam förvaltning, men olika nämnder Kommunalförbund Gemensamma specialistfunktioner Avtalat samarbete inom olika verksamhetsområden Nätverk Gemensamma projekt, enkäter etc. Konsulter + Hjälp när det behövs, t.ex. vid speciella projekt, för att hålla service vid ordinarie personals frånvaro. - Bara underlag, men inga beslut! Kunskap/erfarenhet försvinner med konsulten - Jurister oeniga om legaliteten

90 SKL tycker Strandskyddet håller igen landsbygdens utveckling SKL tycker: Vattendrag och sjöar med lågt skyddsvärde borde undantas från strandskyddet. Reglerna behöver ändras så att kommunerna får större inflytande över dispenser. Kommunerna vet bäst vilka strandnära områden som är viktiga att bygga bostäder i för att främja landsbygdens utveckling. Kravet om att nya hus ska byggas i anslutning till befintlig bebyggelse i glest befolkade kommuner bör tas bort. Attraktiva lägen livsviktiga för små kommuner Inte rimligt att skydd varenda bäck och sjökant 90

91 Trender Ännu mer EU! Mer rapportering till Kommissionen - Livsmedel - Industriutsläppsdirektivet, IED/IUF - Miljöbalkstillsyn Informationsförsörjning Förstatligande? Tappa komplicerad tillsyn/ kontroll till statliga myndigheter Finansiering av tillsyn/kontroll Organiserad brottslighet Ständigt nya kontrolluppgifter! Behålla kompetent personal? Försvinner myndighetsutövningen i konkurrens med skola, vård och omsorg? Tillsyn på kommunala verksamheter? 91

92 Frågor, diskussion, sammanfattning 92