Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: Regionala utvecklingsnämnden Datum: Tid: 10:00-15:00 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Joakim Pohlman (S), ordförande Tony Lundstedt (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Olja Pekusic (S) Ingemar Almkvist (S) Martina Gustafsson (S) Jerker Nilsson (V) Björn Petersson (MP) Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (L) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Monica Widnemark (S) Anton Håkansson (S) Mikaela Gross (V) Magnus Gunnarsson (M) Björn Tisjö (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Christel Gustafsson Lena Eriksson Page 1 of 93

2 Kallelse Utskriftsdatum: Tema Kompetensdagen 2018 Sammanfattning Region Kronobergs regionala utvecklingsnämnd och Kompetensforum Kronoberg äger och driver prioriteringar och insatser enligt handlingsplanen och Kompetensförsörjningsstrategin för Kronobergs län Vi tittar närmare på det som har hänt under och dessutom tar del av kommande års prioriteringar. Dagens program (kaffe finns från kl temat avslutas med gemensam lunchbuffé) - Välkomna och syfte med dagen - Joakim Pohlman, ordförande i regionala utvecklingsnämnden. - Vilka är Regionens uppdrag och insatser? - Camilla Andersson, Tillväxtverket via länk och Linda Vingren, chef för Kompetens och lärande Det regionala arbetet inom kompetensförsörjningsområdet. Ett axplock av de regionala insatserna i Kronoberg presenteras: - Insats A. Redovisning från ESF-projektet: Kompetens i Kronoberg - Agneta Klingenvik, projektledare, Region Kronoberg - Insats C. Redovisning insatsen: En regional plattform för välgrundad studie- och yrkesval - Sofie Schentz-Magnusson, Samordnare utbildningsfrågor - Insats D. Redovisning av 1:1-finansierat projekt: Tillvarata kompetensen hos utländska akademiker och doktorander i Linnéregion - Elin Lindqvist & Silvia Anderchen, Linnéuniversitet Inspirationsföreläsning Morgondagens medarbetare Isabelle Ahlman, Insights Manager på Academic Work Academic Work har för fjärde året i rad genomfört undersökningen Young Professional Attraction Index (YPAI) YPAI är ett modernt mått som mäter en arbetsgivares anseende hos målgruppen unga akademiker. Närmare studenter och akademiker i början av sin karriär har rankat arbetsgivare i Sverige. Vilka företag finns i topp 10-listan? Och Varför? Välkomna till Kompetensdagen för Kronoberg! Page 2 of 93

3 Kallelse Utskriftsdatum: Justering av protokoll 3 Fastställande av dagordning 4 Rapporter från externa uppdrag Regionala utvecklingsnämndens ledamöter rapporterar från externa uppdrag. Förslag till beslut Föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att med godkännande notera informationen till protokollet. 5 Regionala utvecklingsdirektörens rapport Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde lämnas en aktuell lägesrapport över Region Kronobergs arbete med regionala utvecklingsfrågor. Page 3 of 93

4 Kallelse Utskriftsdatum: Aktualisering Gröna Kronoberg (18RGK1472) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025 antogs En aktualiseringen av strategin har nu påbörjats för att den ska kunna tas för beslut i regionfullmäktige juni Regionala utvecklingsnämnden är beredande nämnd. Vid detta tillfälle kommer en nulägesanalys av läget i länet att lämnas. 7 Månadssammandrag september 2018 (18RGK110) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadssammandrag september 2018 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för september 2018 uppgår till tkr, vilket till största del beror på periodiseringar. Medel som har tilldelats har ännu inte upparbetats. Arbete pågår med uppdragen som förvaltningen fått men kostnader har ännu inte uppstått. Aktiviteterna går dessutom ner på Regional Utveckling på sommaren. Beslutsunderlag Förslag till beslut Månadssammandrag RUN september 2018 Månadssammandrag RUN sep 2018 Page 4 of 93

5 Kallelse Utskriftsdatum: Ansökan om samfinansiering av objekt i länsplan , TRV 2018/87851 (18RGK1436) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna ansökan om samfinansiering av objekt i länsplan i enlighet med upprättad skrivelse. Sammanfattning Region Kronoberg har av Trafikverket beretts möjlighet att ansöka om samfinansiering mellan nationell plan och Länstransport planen för trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Region Kronoberg ansöker om samfinansiering till Rv 23 Huseby- Marklanda, uppskattad totalkost av TrV 186,7 miljoner kr. Objektet är i Länstransportplanen planerat att genomföras under perioden De frigjorda medlen cirka 93 miljoner kronor kommer att användas till åtgärder på Rv 27 Säljeryd-Växjö. Den deletapp som i nu är tagen i länstransportplanen på 80 miljoner kr kan utökas till större etapp/heletapp. Objektets totalkostnad 196 miljoner kr. Ansökan ska vara Trafikverket tillhanda senast 1 november Beslutsunderlag Förslag till beslut Ansökan om samfinansiering vägar Ansökan om samfinansiering av objekt i länsplan Bilaga A Kronoberg Rv 23 Huseby-Marklanda Bilaga B vso069 rv 23 Huseby-Marklanda 9 Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete (18RGK54) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Page 5 of 93

6 Kallelse Utskriftsdatum: att regionala utvecklingsnämnden årligen följer upp arbetet inom Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbetet Sammanfattning I mål- och villkorsbeslutet för 2018 har de regionalt utvecklingsansvariga erbjudits att fortsätta genomföra insatser inom kompetensförsörjningsområdet. Regionerna ska fortsätta samordna och vara en regional resurs för analyser och prognoser. Utöver dessa har regeringen valt tre fokusområden. Region Kronoberg beslutade att tacka ja till regeringens erbjudande och till samtliga tre fokusområden. Region Kronoberg har ansökt och beviljats 1,8 miljoner kronor för att finansiera insatserna under Region Kronoberg presenterade samtidigt en handlingsplan till Tillväxtverket för Handlingsplanen innehåller de insatserna som planeras under kommande åren. Beslutsunderlag Förslag till beslut Uppdrag att stödja regionalt kompetensarbete Uppdrag att stödja regionalt komeptensarbete Handlingsplan 3.0 Kompetensförsörjning (18RGK1582) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa Handlingsplan 3.0 för kompetensförsörjningsstrategin för Kronobergs län Sammanfattning Den 1 mars 2017 antog regionfullmäktige första gemensamma plan för kompetensförsörjning i länet, Kompetensförsörjningsstrategi för Kronoberg Samtidigt beslutades om en dynamisk och cyklisk handlingsplan som skulle omprovas mot omvärlden, strategins prioriteringar, samla och analysera aktiviteterna hos kommunerna, testas och förankras hos Kompetensforum Kronoberg och beslutas av regionala utvecklingsnämnden. Handlingsplanen 3.0 bygger på resultaten kopplad till andra handlingsplanen implementering och en ny nulägets analys som har Page 6 of 93

7 Kallelse Utskriftsdatum: samlat över 100 aktiviteter hos aktörer i länet med ansvar inom kompetensförsörjningsområdet samt inhämtning av exempel från andra regioner. Analysen har arbetats fram i samarbete med flera aktörer och är förankrad hos Kompetensforum Kronoberg, samhandlingsmotor för kompetensförsörjning i regionen. En rad strategiska aktiviteter bevakas aktivt och är en viktig grund i den nya handlingsplanen. Handlingsplanen 3.0 föreslår 5 nya regionala insatser. Insatserna i handlingsplanen implementeras i samhandling med andra aktörer, vilket innebär att Regionen är (eller kommer att vara) ägare av enbart några av dem. I de fall som Regionen ansvarar för dess genomförande kommer att användas mestadels medel som finns hos olika riktade program via externa finansiärer i kombination eller med egna finansieringsmedel. I dessa fall kommer förankringen att ske hos nämnden vid varje fall. Beslutsunderlag Förslag till beslut Handlingsplan 3.0 för kompetensförsörjning med bilagor Handlingsplan Kompetensförsörjning - Tjänsteskrivelse Bilaga 1. Från handlingsplan 2.0 till handlingsplan 3.0 Handlingsplan 3.0_SlutligVersion 11 Medel till projektet Smart-IAT (18RGK1424) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja högst kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för år 2019, kronor för år 2020 och kronor för år att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan Sammanfattning Linnéuniversitetet ansöker om kronor till projektet Demonstrationsmiljö för Smart och Innovativ Automatisering i Tillverkningsindustrin (Smart-IAT) med fördelningen kronor för år 2019, kronor för år 2020 och kronor för år Page 7 of 93

8 Kallelse Utskriftsdatum: Projektet syftar till att genom att etablera en demonstrationsmiljö för kunskapsöverföring och experiment på högsta nationella såväl som internationella nivå, möta utmaningen att höja innovationsnivån och konkurrenskraften hos tillverkande små och medelstora företag i Kronobergs län. Demonstratorprojekten bildar kärnan i projektet med delmålen: uppbyggnad av laboratorium, skapa kompetenscentrum för företag, skapa och använda demonstratorer som plattformar för experiment samt ökad FoU. Det regionala näringslivet medverkar i referensgrupp, experiment, resultatöverföring samt innovationer. Långsiktigt ger projektet det regionala näringslivet stöd för konkurrenskraft och hållbarhet genom egen förmåga till FoU genom samarbete med LNU i en framtid som präglas av accelererande teknikutveckling och global konkurrens. Laboratoriet med dess demonstratorer kommer att uppföras i det nyligen invigda EPIC. Projektet relaterar främst till prioriteringen Utveckla diversifiering och innovationsförmåga samt målen Produktiviteten ska öka och Ökad förnyelseförmåga. Medfinansiering har sökts från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Beslutsunderlag Förslag till beslut medel till projekt SMART-IAT Tjänsteskrivelse Medel till projekt SMART-IAT 12 Småland China Support verksamhet fr.o.m (18RGK1597) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att förorda en framtida styrform genom befintliga styrinstrument, ägardirektiv och bolagsstyrelser, under förutsättning att en verksamhetsövergång av personalen sker till ALMI. att uppdra åt regionala utvecklingsdirektören att i samverkan med Region Kalmar län under 2019 undersöka möjligheterna att genomföra en verksamhetsövergång av verksamhetens personal till ALMI. att stödja en fortsatt inriktning mot att få in fler långsiktiga samverkansparter och medfinansiärer i verksamheten. att uppdra åt styrgruppen att initiera ett arbete som innebär att avgiftsfinansiering av vissa tjänster kan prövas fr.o.m Page 8 of 93

9 Kallelse Utskriftsdatum: att avsätta kronor av driftsmedel till Småland China Support för Ställningstagande för 2020 görs med utgångspunkt i resultatet av avgiftsbeläggning av vissa tjänster under Sammanfattning Småland China Support har sedan 2012 drivits gemensamt av Regionförbundet södra Småland/Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län och Linnéuniversitetet. Syftet med näringslivsarbetet är att stödja företag i deras arbete för att skapa affärsmöjligheter i Kina. Verksamheten har bedrivits i snart sex år. Inför den fortsatta verksamheten, fr.o.m. 2019, har huvudmännen diskuterat vissa förändringar i verksamheten avseende bl.a. styrning och organisation, arbetsformer, regional samverkan och finansiering. Beslutsunderlag Förslag till beslut Småland China Support 2019 Småland China Support tjänsteskrivelse 13 Bredband i Kronoberg - lägesrapport Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde redogör Region Kronobergs bredbandssamordnare Peter Kirsten för aktuellt läge med regionens bredbandsarbete. 14 Årets nätspridare 2018 (18RGK1545) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa val av pristagare för årets nätspridare 2018 i enlighet med upprättad skrivelse. Page 9 of 93

10 Kallelse Utskriftsdatum: Sammanfattning Region Kronoberg och AV-Media har under sju år utsett Nätspridare i syfte att lyfta pedagoger som visat framsteg i användningen av digitala verktyg. Pedagoger som i handling visar att digitala verktyg är möjliggörare i arbetet har stor betydelse för att användningen av IT i skolan skall kunna nå en internationellt hög nivå. Spridningen av nominerade och tidigare pristagare har varit god mellan länets kommuner, samtliga kommuner har någon gång haft en pristagare. Pristagarna offentliggörs under Digitala kompetensdagen på Linnéuniversitetet den 30 oktober. Prisutdelare är regionala utvecklingsnämndens ordförande. Beslutsunderlag Förslag till beslut Årets nätspridare Kurs och konferens 2018 (politik) (18RGK98) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att utse regionala utvecklingsnämndens presidium att delta vid Nationell dialogkonferens om EUs sammanhållningspolitik Beslutsunderlag Inbjudan-Nationell dialogkonferens om EU:s sammanhållningspolitik Anmälningar för kännedom Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera anmälningarna till protokollet. Sammanfattning Styrelseprotokoll från Grimslövs folkhögskola anmäles för kännedom till regionala utvecklingsnämnden. Page 10 of 93

11 Kallelse Utskriftsdatum: Anmälningar 18RGK Styrelseprotokoll Redovisning av delegeringsbeslut Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera delegationsbesluten till protokollet. Sammanfattning Följande delegationsbeslut fattade av regionala utvecklingsnämndens ordförande anmäls: Delegationsbeslut 18RGK36-22 Regionala utvecklingsnämndens ordförandes beslut nr 22/2018: Resursfördelningen. Underlag: 18RGK RGK36-21 Regionala utvecklingsnämndens ordförandes beslut nr 21/2018: Resursfördelning. Underlag: dnr 18RGK Övriga ärenden Page 11 of 93

12 Månadssammandrag september RGK110 Page 12 of 93

13 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK1108RGK110 Handläggare: Lena Eriksson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Månadssammandrag september 2018 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadssammandrag september 2018 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för september 2018 uppgår till tkr, vilket till största del beror på periodiseringar. Medel som har tilldelats har ännu inte upparbetats. Arbete pågår med uppdragen som förvaltningen fått men kostnader har ännu inte uppstått. Aktiviteterna går dessutom ner på Regional Utveckling på sommaren. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Månadssammandrag september 2018 Sida 1 av 1 Page 13 of 93

14 SEPTEMBER Page 14 of 93

15 Resultat RUN Resultaträkning exkl proj (tkr) Utfall ack Månad SEPTEMBER Rullande Årsbudget Prognos Budget Ack Differens 12 mån 2018 Budgetavv Verksamhetsstöd Projektkontor ekonomiskt stöd Kompetens och lärande Folkhälsa och soc utveckling Hållbar tillväxt Totalsumma Kommentar: Verksamheten går hittills enligt plan. Prognosen är att budgeten ska generera ett överskott. Hittills visar verksamheten ett ganska stort överskott vilket beror på periodiseringar över året. Driftram har tilldelats och arbete har påbörjats men ännu inte genererat kostnader i samma utsträckning. Likaså har externa ersättningar ännu inte genererat utbetalningar i samma takt som budgeterade kostnader. Verksamheten på Regional Utveckling går ner under sommaren vilket gör att det inte uppstår kostnader förutom personalkostnader. Mobilitetsersättningarna är budgeterade på tolftedelar men kostnaderna uppstår till största del vid halvårsskiftena. Här kommer troligtvis inte tilldelad budget räcka till. Ett beslut på ägarsamrådet med Almi kommer att generera ett underskott på driftstöden. Budgeterade heltidstjänster 2018 är 79,45 varav 17,59 är budgeterade att projektfinansieras externt. Den budgeterade projektfinansieringen har hittills under året motsvarat verkligheten. Dessutom är ytterligare 10,2 tjänster avgifts- alt intäktsfinansierade. Ökningen av tjänster beror på at fr o m 2018 tillhör miljöenheten verksamhetsstöd på Regional Utveckling. Samtliga vakanser är nu tillsatta. Sjukfrånvaro RUN (i procent av ordinarie arbetstid) SEPTEMBER 2018 SEPTEMBER 2017 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Region utveckling totalt 4,6 4,9 3,4 5,7 7,1 1,3 Region Kronoberg totalt 5,2 5,8 3,2 5,3 6,0 3,0 Kommentar: Sjukfrånvaron ligger på en lägre nivå än för Region Kronoberg totalt. Avdelningen har drabbats av ett antal långtidssjukskrivningar. Rehabilitering pågår och där det är arbetsrelaterat är samtliga nu tillbaka i arbete på hel- eller deltid. 1 Page 15 of 93

16 Ansökan om samfinansiering av objekt i länsplan , TRV 2018/ RGK1436 Page 16 of 93

17 Missiv ansökan Diarienr: 18RGK1436 Handläggare: Per Hansson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Ansökan om samfinansiering av objekt i länsplan , TRV 2018/87851 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna ansökan om samfinansiering av objekt i länsplan i enlighet med upprättad skrivelse. Sammanfattning Region Kronoberg har av Trafikverket beretts möjlighet att ansöka om samfinansiering mellan nationell plan och Länstransport planen för trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Region Kronoberg ansöker om samfinansiering till Rv 23 Huseby-Marklanda, uppskattad totalkost av TrV 186,7 miljoner kr. Objektet är i Länstransportplanen planerat att genomföras under perioden De frigjorda medlen cirka 93 miljoner kronor kommer att användas till åtgärder på Rv 27 Säljeryd-Växjö. Den deletapp som i nu är tagen i länstransportplanen på 80 miljoner kr kan utökas till större etapp/heletapp. Objektets totalkostnad 196 miljoner kr. Ansökan ska vara Trafikverket tillhanda senast 1 november Joakim Pohlman Ordförande regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Tjänsteskrivelse Ansökan om samfinansiering av objekt i länsplan , TRV 2018/87851 med bilagor Sida 1 av 1 Page 18 of 93

18 Ansökan Diarienr: 18RGK1436 Handläggare: Per Hansson, Datum: Trafikverket Borlänge Ansökan Ansökan om samfinansiering av objekt i länsplan , TRV 2018/87851 Sammanfattning Region Kronoberg har av Trafikverket beretts möjlighet att ansöka om samfinansiering mellan nationell plan och Länstransport planen för trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Region Kronoberg ansöker om samfinansiering till Rv 23 Huseby-Marklanda, uppskattad totalkost av TrV 186,7 miljoner kr. Objektet är i Länstransportplanen planerat att genomföras under perioden De frigjorda medlen cirka 93 miljoner kronor kommer att användas till åtgärder på Rv 27 Säljeryd-Växjö. Den deletapp som i nu är tagen i länstransportplanen på 80 miljoner kr kan utökas till större etapp/heletapp. Objektets totalkostnad 196 miljoner kr. Bakgrund För att stärka tillgängligheten i hela Sverige och samtidigt öka möjligheterna att nå etappmålet för trafiksäkerheten inom vägtrafiken har Regeringen i bilaga 2 till beslut "fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden ", beslutat att Trafikverket under perioden 2019 till 2022 ska fördela upp till 1 miljard kronor för att samfinansiera länsplanerna avseende trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Genom denna samfinansiering av mötessepareringsåtgärder kommer angelägna åtgärder på det regionala vägnätet att kunna öka och tidigareläggas även om satsningen i detta skede är begränsad till fyra är. Samfinansiering kan sökas för upp till 50 % av kostnaden för mötessepareringsåtgärder som genomförs under åren , förutsatt att länen använder de inbesparade medlen till nya objekt med samma ändamål. Enligt Trafikverkets föreskrift ska Länsplaner upprättare fylla i en ansökningsblankett för varje åtgärd som samfinansiering söks för. Ansökan ska vara Trafikverket tillhanda senast 1 november Sida 1 av 4 Page 19 of 93

19 Ansökan Diarienr: 18RGK1436 Handläggare: Per Hansson, Datum: Ansökan Region Kronoberg har i sin Länstransportplan för perioden arbetat för att få en balans i investeringar mellan olika transportslag. Planens fördelning prioritera investeringar till kollektivtrafik, cykel, väg och till och med samfinansiering till den nationella planen. De största investeringarna har under flera planperioder varit att prioritera trafiksäkerhetshöjande åtgärder på de ca 50 milen riksvägar som finns länet. Totalt genomkorsas länet av nio riksvägar. Region Kronoberg tilldelades för perioden av regeringen 768 miljoner kronor för att genomföra prioriteringar. Enligt trafikverkets justering av ramen i augusti 2018 reducerades ramen till 729 miljoner kronor. Reduktionen beror på att Kronoberg har fått genomfört åtgärder i större omfattning än vad tidigare ram hade till delat. Behovet av åtgärder på länets riksvägar är dock betydligt större än vad ramen medger. Enligt Trafikanalys uppgifter för 2016 dödades 7 personer och skadades svårt 46 personer i trafiken. Ser man över en längre tidsperiod kan man konstatera att flera av olyckorna sker på länets riksvägar. Kartan visar olyckor i Kronobergs län 2012 okt Större karta och utförligare förklaring finns i regionens Länstransportplan. Till ansträngningen för att minska olyckorna ska läggas behovet av att genomföra åtgärder för att undvika hastighetssänkningar på flera av länets vägar. Hastighets sänkningar som motverkar arbetet för att skapa ett sammanhållet och tillgängligt Kronoberg. Region Kronoberg har under flera planperioder prioriterat trafiksäkerhetsåtgärder på Rv 23. Åtgärder som också har genomförts i olika etapper. Under planperioden beräknas att södra delen av Rv 23 ska kunna färdigställas. Det kvarstår dock en kort stäcka i närheten av och söder om Växjö, en sträcka som är beroende av Växjö kommuns utbyggnadsplaner. Riksväg 23 är en viktig tvärförbindelse som sträcker sig i sydvästlig - nordöstlig riktning från Malmö/Öresund via Älmhult och Växjö mot Linköping. Vägen är ett av de funktionellt prioriterade stråk som är viktiga enligt den regionala systemanalysen. Riksväg 23 ingår i de utpekade stråken för ökad regionförstärkning som ska bidra till tillväxten av näringsliv och tillgång till service och är viktigt för såväl den regionala utvecklingen som för långväga transporter. Två etapper har prioriterats i Länstransportplanen Sida 2 av 4 Page 20 of 93

20 Ansökan Diarienr: 18RGK1436 Handläggare: Per Hansson, Datum: Etapperna är: Rv 23 Älmhult-Ljungstorp Ink. förbi Älmhult, ca 14 km, uppskattad total kostnad 78 miljoner kr var av under planperioden ca 60 miljoner kronor. (Älmhult- Ljungstorp är en etapp av hela sträckan Älmhult-Mölleryd. Etappen Ljungstorp- Mölleryd är åtgärdad. Åtgärden kommer att vara genomförd 2018/2019.) Rv 23 Huseby-Marklanda, 10,5 km, uppskattad total kostnad 177 miljoner kronor, hela åtgärden ligger under planperioden. Kostnadsskillnaden mellan de båda åtgärderna kan härledas till stora olikheter i de topografiska förhållandena. I Länstransportplanen har också prioriterats att trafiksäkerhetsåtgärder ska kunna inledas på Rv 27. Rv 27 är en viktig förbindelse från Karlskrona och norrut till Växjö och vidare mot Rv 40 (Borås och Göteborg) och E4. Sträckan ingår i Baltic-Link och via hamnarna i Blekinge skapas en länk till Europa. Vilket stödjer de övergripande slutsatser som finns på Europeisk nivå där man påtalar vikten av att hitta nya transportsätt och alternativa transportkorridorer för att undvika den så kallade trafikinfarkten i Tyskland. Aktuell sträcka som är prioriterad är också mycket viktig för arbetspendling. En etapp har prioriterats i Länstransportplanen Region Kronoberg räknar med att etappen behöver delas in i ytterligare etapper. Etappen är: Rv 27 Säljeryd-Växjö, ca 20 km, uppskattad total kostnad 196 miljoner kr var av under planperioden har reserverats 80 miljoner kronor. Enligt Trafikverkets underlag för Ansökan om samfinansiering av objekt i länsplanen kan samfinansiering upp till 50 % erhållas för de medel som upparbetas under åren , förutsatt att länen använder de inbesparade medlen till nya åtgärder med samma ändamål. Region Kronobergs ansökan bygger på uppgifter som har tagits fram och lämnats av Trafikverket, kostnadsuppgifter, tidsplanering och samhällsekonomisk bedömning (SEB). Region Kronoberg ansöker här med om medel för samfinansiering för följande etapper: Åtgärd/etapp Prioriterat i LTP Tot. kost enligt TrV Agresso Kostnad Ansökan om samfinansiering Rv 23 Huseby-Marklanda 177 mkr 186,7 mkr 181,6 mkr 90,8 mkr De inbesparade medlen på ca 91 mkr kommer att användas för trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Rv 27 Säljeryd-Växjö. Den deletapp som i nu är tagen i länstransportplanen på 80 miljoner kr kan således utökas till större etapp eller hela sträckan. De inbesparade medlen blir således en låsning i kommande planer. Page 21 of 93 Sida 3 av 4

21 Ansökan Diarienr: 18RGK1436 Handläggare: Per Hansson, Datum: Region Kronoberg uppmanar här med också Trafikverket att inleda planeringsarbetet för den aktuella sträckan samt om möjligt tidigare lägga genomförandet av åtgärder på Rv 27. REGION KRONOBERG Joakim Pohlman Ordförande regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: A. Ansökningsblankett etapp Rv 23 Huseby - Marklanda B. Samlad effektbedömning (SEB), Rv 23 Huseby - Marklanda, VSO069 Sida 4 av 4 Page 22 of 93

22 Bilaga A ANSÖKNINGSBLANKETT Åtgärder för att nå etappmålet för trafiksäkerhet För att stärka tillgängligheten i hela Sverige och samtidigt öka möjligheterna att nå etappmålet för trafiksäkerheten inom vägtrafiken har Regeringen i bilaga 2 till beslut fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden , beslutat att Trafikverket under perioden 2019 till 2022 ska fördela upp till 1 miljard kronor för att samfinansiera länsplanerna avseende trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Samfinansieringen ska avse mötessepareringsåtgärder. Samfinansiering kan sökas för upp till 50 % av kostnaden för mötessepareringsåtgärder som genomförs under åren , förutsatt att länen använder de inbesparade medlen till nya objekt med samma ändamål. Observera att 50 % samfinansiering endast utgår för de kostnader som upparbetas under åren Åtgärder med hög trafiksäkerhetsvinst och åtgärder som förkortar restid på landsbygd kommer att prioriteras. Åtgärder som är pågående och startar kommer att prioriteras före åtgärder som startar senare under perioden. Ansökningsblankett (en blankett per åtgärd som samfinansiering ansöks för) Planupprättare: Region Kronoberg... Åtgärd i beslutad plan som samfinansiering söks för: Mötessepareringsåtgärd.. Vägnummer: Rv 23 Sträcka:.. Huseby... till Marklanda. Kommun: Alvesta och Växjö.. Längd på sträcka (km):..11 km... Totalkostnad (mkr): 186,7 mkr. enligt budget i Agresso Upptaget i LTP är 177 mkr prioriterat.. Kostnad i plan (mkr): 186,7 mkr. enligt budget i Agresso Upptaget i LTP är 177 mkr prioriterat. Kostnad i plan (mkr): 181,6 mkr. enligt budget i Agresso Upptaget i LTP är 177 mkr prioriterat Planerad produktionsperiod: Beräknad effekt NNK (Nettonuvärdeskvot enligt Samlad effektbedömning/seb): 1,53 (NNK idu) Trafiksäkerhetseffekt (DSS): 0,6 DSS/år Prognosår 2040 Total (summa personbil + gods) restidsvinst (min): Resenär 47,5 kftim/år och godstransporter 2,3 kftim/år Prognosår 2040 Till ansökan ska samlad effektbedömning (SEB) bifogas. Inbesparade medel kommer att användas till följande åtgärd/åtgärder:. Rv 27 Säljeryd Växjö. I Länstransportplanen har en deletapp på 80 miljoner kr prioriterats. Med hjälp av de frigjorda medlen, genom denna samfinansiering, kan en större etapp eller hela sträckan åtgärdas. Page 23 of 93

23 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 1. Beskrivning av åtgärden Rv 23 Huseby - Marklanda, VSO069 Nuläge och brister: Rv 23 utgör en viktig regional led som förbinder Småland med Skåne och vidare mot kontinenten. Mellan Hässleholm och Växjö har vägen etappvis mötesseparerats men bland annat delen Huseby Marklanda återstår. På grund av avsaknad av mötesseparering är trafiksäkerhetsstandarden låg och hastigheten till stor del begränsad till 80 km/h. Åtgärdens syfte: Förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet. 171,7 mnkr i prisnivå Förslag till åtgärd: Kostnaden är Vägen mötessepareras i befintlig sträckning (11 km). Breddning krävs på hela sträckan och vissa profiljusteringar görs. Korsningen med lv 692 stängs och vägen ansluts istället till lv 697. Åtgärden börjar 550 m söder om korsningen med lv 693 och slutar 1950 m norr om korsningen med lv 711. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 Page av of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

24 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen Sammanvägd Samhällsekonomisk Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => lönsamhet Försumbart Negativt Lönsam Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Nuvärde (mnkr) 2. Samhällsekonomisk analys Exempel på effekter år 2040 Resenärer Restid personbil: -47,5 kftim/år 478 Godstransporter Restid lastbil: -2,3 kftim/år 12 Persontransp.företag Ej relevant 0 Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: -0,6 DSS/år 188 Klimat CO2-utsläpp: 0,243 kton/år -17 Hälsa Utsläpp av luftföroreningar 18 Diagram Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell Landskap Övrigt DoU-kostnad: 1,2 mnkr/år -29 SamEk Inv. Annuitetskostnad: 9,6 mnkr/år Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= 1,72 Informationsvärde NNK = NNK-iKA*= MELLAN ######### NNK-idu= 1,53 Effekter som inte har värderats i kalkylen Övrigt Miljö Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning Klimat Försumbart Hälsa Försumbart Landskap Negativt Landskapsbilden påverkas negativt av breddningen, ökad barriär för människor och djur. Resenärer Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Godstransporter Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Persontransportföretag Försumbart Trafiksäkerhet Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Övrigt Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Negativt Försumbart Negativt Marginell påverkan Landskapsbilden påverkas negativt av breddningen, ökad barriär för människor och djur. *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande 3. Fördelningsanalys Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Kön: restid, För- delresningskostn, aspekt restidsos äkerhet Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I Län nternationellt Störst nytta/ fördel Män Regionalt (störst) negativ nytta/ nackdel Neutralt Neutralt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Kommun Trafikanter, transporter, externt berörda Näringsgren Trafikslag Åldersgrupp Kronoberg Växjö Resenärer Neutralt Bil Vuxna: 18Ej relevant 65 år Neutralt Neutralt Klimat: Externt berörda Neutralt Neutralt Neutralt Sida 2 Page av of 93 Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt Ej relevant SEB version 1.16 (Eva-mall)

25 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Medborgarnas resor Näringslivets transporter Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Tillgänglighet regionalt/ länder Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel 4. Transportpolitisk målanalys Positivt bidrag Tryggt & bekvämt Positivt bidrag Tillförlitlighet Positivt bidrag Nöjdhet & kvalitet Positivt bidrag Pendling Positivt bidrag Tillgänglighet storstad Inget bidrag Interregionalt Jämställdhet Klimat Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Tillförlitlighet Hälsa Positivt bidrag Jämställdhet transport Inget bidrag Lika möjlighet Inget bidrag Kollektivtrafiknätet Inget bidrag Skolväg Inget bidrag Gång & cykel, andel Inget bidrag Kollektivtrafik, andel Inget bidrag Mängd person- och lastbilstrafik Negativt bidrag Energi per fordonskilometer Negativt bidrag Energi bygg, drift, underhåll Negativt bidrag Människors hälsa Inget bidrag Befolkning Inget bidrag Luft Negativt Vatten Inget bidrag Mark Inget bidrag Materiella tillgångar Landskap Trafiksäkerhet Bedöms inte fn Landskap Negativt Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Negativt Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Negativt Positivt bidrag Döda & svårt skadade Målkonflikter Ökad framkomlighet med ökad hastighet ger ökade utsläpp av klimatgaser. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden bedöms samhällsekonomiskt lönsam med ökad trafiksäkerhet och minskade restider. Åtgärderna påverkar inga naturvärden men kan påverka riksintresse för kulturmiljö. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 Page av of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

26 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 1. Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Rv 23 Huseby - Marklanda Ärendenummer TRV 2016/59617 Objekt-id VSO069 Sammanhang Ej relevant Län Kronoberg Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade effektbedömningen Åtgärdsvalsstudie Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilken Rv 23 Huseby - Marklanda aktör som föreslagit att åtgärden ska genomföras Namn och datum för senaste ställningstagande före Ej relevant upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Ja, bedömning gjord i tidigare planeringsprocess Är MKB gjord? Ej gjord Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar Kunskap saknas överträds? Om normer eller lagar överskrids Kunskap saknas eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i Kunskap saknas annan del av transportsystemet? 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 Page av of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

27 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 1.3 Nuläge och brister Rv 23 utgör en viktig regional led som förbinder Småland med Skåne och vidare mot kontinenten. Mellan Hässleholm och Växjö har vägen etappvis mötesseparerats men bland annat delen Huseby Marklanda återstår. På grund av avsaknad av mötesseparering är trafiksäkerhetsstandarden låg och hastigheten till stor del begränsad till 80 km/h. Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöden Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas Gångvägens längd: Ej relevant Gångvägens standard: Ej relevant Gångtrafik: Ej relevant Cykelvägens längd: Ej relevant Cykelvägens standard: Ej relevant Cykeltrafik: Ej relevant Väglängd: 10,5 km Vägstandard: Vanlig väg, 8 m, km/h Vägtrafik: ÅDT f/d, 13 % andel tung trafik (Mätår 2014) 1.4 Fyrstegsanalys Åtgärder i steg ett och två kan begränsa trafiken till viss del men bedöms inte vara tillräckliga. För att säkerställa både trafiksäkerhet och framkomlighet har mötesseparering bedömts vara rätt åtgärd. 1.5 Syfte SEB framtagen som underlag för långsiktig plan. Åtgärden syftar till att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 Page av of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

28 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 1.6 Förslag till åtgärd/er Vägen mötessepareras i befintlig sträckning. Breddning krävs på hela sträckan och vissa profiljusteringar görs. Korsningen med lv 692 stängs och vägen ansluts istället till lv 697. Vilka steg 1-åtgärder för Inga åtgärder ingår persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Inga åtgärder ingår Vilka steg 2-åtgärder för Inga åtgärder ingår persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Inga åtgärder ingår Vilka steg 3-åtgärder ingår? Breddning och profiljustering av befintlig väg till mötesfri landsväg. Mindre omläggning av lv 692. Vilka steg 4-åtgärder ingår? Inga åtgärder ingår Gångvägens längd: Ej relevant Gångvägens standard: Ej relevant Gångtrafik: Ej relevant Cykelvägens längd: Ej relevant Cykelvägens standard: Ej relevant Cykeltrafik: Ej relevant Väglängd: Oförändrat 10,5 km Vägstandard: Mötesfri landsväg 2+1, 13 m, 100 km/h Vägtrafik: ÅDT f/d, 13 % andel tung trafik TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 Page av of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

29 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Huvud-analysens utredningsvso069 Rv 23 Huseby-Marklanda, alternativ. GKI Nominell åtgärdskostnad Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod GKI 50% Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Huvud-analysens utredningstrafikverket alternativ. Nominell åtgärdskostnad Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod GKI 50% 1.8 Planeringsläge Äldre vägutredning finns. ÅVS pågår. Ingår i Länstransportplan för Kronobergs län Relation till andra åtgärder Norr om detta avsnitt planeras också för mötesseparering Övrigt Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 Page av of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

30 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Person2014/40/60_ Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Se gods- och personprognos Prognos godstrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Gods2014/40/60_ Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Se gods- och personprognos Befolkningsscenario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scenario Se gods- och personprognos Näringslivsscenario Se gods- och personprognos Övrig scenarioinformation Ej relevant Trafikering - kollektivtrafik Se gods- och personprognos Trafikering - gods Se gods- och personprognos Infrastrukturnät Nät i EVA-analys: IPA ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 3 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg - samhällsekonomi TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Kalkyldatum Eva 2.96 Sida 8 Page av of SEB version 1.16 (Eva-mall)

31 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Ingen trafikomfördelning Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Tidsperiod Referensscenario: Ej angett Ej angett Personbil 30% 40% Ej angett Ej angett Lastbil 16% 26% Ej angett Ej angett Kommentar till tabell 2.2: Trafikuppräkningstal för Kronobergs län Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ GKI 50% Ej relevant Ej relevant Ej relevant Kalkylmetod åtgärdskostnad Basår för penningvärde Nominell åtgärdskostnad Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Huvudanalys medel Ej relevant 172 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning 2014medel medel Ej relevant 2014-medel 0 0 Ej relevant Sida 9 Page av of SEB version 1.16 (Eva-mall)

32 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Huvudanalys GKI 50% Samhällsekonom-isk investnettoeringsnuvärde* kostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) NNK-i** NNK-idu*** 239 1,72 1, * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. ** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10Page av 2733 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

33 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde GODSTRANSPORTER KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER EXTERNA EFFEKTER TRAFIKSÄKERHET (TS) PERSONTRANSPORTFÖRETAG TRAFIKANT EFFEKTER RESENÄRER Berörd/ påverkad av effekt Ex på årlig effekt för prognosår 1 Nuvärde detaljerat (mnkr) 2040 Effektbenämning och kortfattad beskrivning Restid personbil Minskad restid pga högre hastighet -47,5 kftim/år Nuvärde översiktligt (mnkr) 498 Beräk-nat med verktyg Eva Reskostnad personbil 1,0 mnkr/år -19 Eva 2.96 Restid - lastbil Minskad restid pga högre hastighet -2,3 kftim/år 30 Eva 2.96 Reskostnad lastbil 0,3 mnkr/år -18 Gods-kostnad Ej angett 0,0 mnkr/år 1 Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Ej beräknat Trafiksäkerhet totalt Total olyckskostnad Döda Förändring av statistiskt förväntat antal dödade -0,03 pers/ år - Svårt skadade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade -0,57 pers/ år - CO2-ekvivalenter Avser koldioxid 0,24 kton/ år -17 Luft Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Eva 2.96 Luft - NOX Kväveoxider -1,056 ton/år - Eva 2.96 Luft - VOC Kolväten -4,371 ton/år - Luft - SO2 Svaveldioxid 0,001 ton/år - Eva 2.96 Luft - Partiklar Partiklar -0,018 ton/år - Eva 2.96 Ej relevant Ej angett Ej angett Ej beräknat TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Ökad kostnad pga längre körväg Ökad kostnad pga längre körväg Ej relevant Sida 11Page av 2734 of Eva 2.96 Eva Ej relevant Eva Eva 2.96 Eva Eva 2.96 Eva 2.96 Ej relevant SEB version 1.16 (Eva-mall)

34 Bilaga B Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här Samtliga under budgeteffekter - ingår således Ej angett Ej angett Ej beräknat budgeteffekter inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. 0 Ej relevant Inbesparade Ej relevant kostnader i JA Ej angett Ej angett Ej beräknat 0 Ej relevant Drift och Underhåll 1,2-29 Eva Ej relevant -239 Eva 2.96 Drift- och underhållskostnad under kalkylperioden Totalt nuvärde exkl investerings-kostnad (används endast Ej relevant om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGSKOSTNAD Totalt nuvärde exkl investeringskostnad DRIFT-, UNDERHÅLLSOCH REINVESTERINGS- INBESPARADE KOSTNADER UNDER KOSTNADER I JA LIVSLÄNGD BUDGETEFFEKTER Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket mnkr/år -29 Ej angett Ej angett Ej beräknat Effekten år 2040 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 10 mnkr/ år -239 NETTONUVÄRDE 412 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12Page av 2735 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

35 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Diagram med diskonterade nyttor och kostnader Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen Ex på årlig effekt Bedömning Bedömt av RESENÄRER 2040 Sammanvägd bedömning Ej angett Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Upprättar en GODSTRANSPORTER Effektbenämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ej angett Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Upprättar en PERSONTRANSPORTFÖRETAG TRAFIKANT EFFEKTER Berörd/ påverkad av effekt Ej angett Marginell påverkan Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Upprättar en TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13Page av 2736 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

36 TRAFIK-SÄKERHET (TS) Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Upprättar en KLIMAT Ej angett Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Upprättar en Ej angett Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Upprättar en LANDSKAP Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Bilaga B Ej angett INBEKOSTNADER SPARADE UNDER KOSTNADER LIVSLÄNGD I JA ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Intrång i Landskap Breddning i befintlig sträckning skala, struktur påverkar landskapsbilden negativt och visuell karaktär Ej angett Ej angett Negativt Barriäreffekter Breddning och viltstängsel skapar djurliv en kraftigare barriär. Ej angett Ej angett Negativt Intrång i Landskap effekter på forn- och kulturlämning ar Påverkan på fornlämningar. Ej angett Ej angett Negativt Upprättar en Ej angett Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ej angett Ej angett Försumbart Upprättar en Inbesparade Effekten fångas i den kostnader i JA samhällsekonomiska kalkylen Ej angett Ej angett Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ej angett Ej angett Försumbart Ej angett Upprättar en Negativt Försumbart Upprättar en Upprättar en Upprättar en Motivering: Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14Page av 2737 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

37 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering Ej relevant Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Negativt Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNKidu/NNV (sammanvägt) Försumbart => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) Negativ (stor) Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande => sammanvägning) Negativt Motivering: De externa effekterna på landskapet bedöms som negativa. De övriga effekterna som ej ingår i NNK bedöms som försumbara. Sammantaget bedöms effekterna som negativa i ett samhällsekonomiskt perspektiv. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15Page av 2738 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

38 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Bedömning Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. 172 Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i 1,72 Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Överensstämmer Motivering Vanlig åtgärd där effektsambanden bedöms vara förhållandevis säkra. Ingen trafikomfördelning. Sammanvägda ej prissatta effekter: Negativ (stor) Detaljerat informationsvärde för NNK-i HK/LR Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i MELLAN OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 29 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam Slutlig sammanvägning bedömd av: Motivering: Eva-kalkylen ger att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma och de övriga effekterna bedöms inte vara tillräckligt stora för att väga upp det. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16Page av 2739 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

39 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 3. Fördelningsanalys Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om en företagsekonomisk konsekvensbeskrivning har gjorts ska den redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning. 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ Näst största fördel nytta/ fördel Underlag och kompetens-område för dem som gjort bedömningen (största) Motivering negativa nytta/ nackdel Delanalys kön: tillgänglighet Män persontrafik Kvinnor Neutralt Åtgärderna gynnar biltrafik. Eftersom män i genomsnitt åker mer bil än kvinnor får de större del av nyttan. Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Regionalt Lokalt Neutralt Regional arbetspendling bedöms utgöra en stor del av trafiken. Län Kronoberg Kalmar Neutralt Förbättrade pendlingsmöjligheter Kommun Växjö Älmhult Neutralt Förbättrade pendlingsmöjligheter Resenärer TS: Externt berörda Förbättrad framkomlighet och Klimat: Externt trafiksäkerhet vilket gynnar berörda resenärer. Höjd hastighet ger större koldioxidutsläpp. Trafikanter, transporter och externt berörda TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17Page av 2740 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

40 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Näringsgren Neutralt Neutralt Neutralt Underlag saknas för bedömning Trafikslag Bil Gods-väg Neutralt Ökad framkomlighet och säkerhet Åldersgrupp Vuxna: år Äldre: >65 år Neutralt I första hand biltrafik gynnas dvs personer i körkortsålder Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej angett 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Ej angett Ej relevant 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Har FKB gjorts? Nej 2 0 Kommentar: Objektet medför vissa effekter för näringslivets transporter. Nyttorna ingår till största delen i de genomförda beräkningarna. En särskild företagsekonomisk konsekvensbeskrivning enligt FKB-metoden hade kunnat fånga ytterligare eventuella effekter för några enskilda företag, dock inte samtliga effekter för samtliga påverkade företag. Detta faktum samt begränsade resurser är skälet till att vi avstått från att genomföra FKB för detta objekt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18Page av 2741 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

41 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdagen biföll Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till en hållbar utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Det betyder emellertid inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19Page av 2742 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

42 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Bidrag till långsiktig hållbarhet Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetensområde) Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Åtgärderna medför ökad klimatpåverkan. Den föreslagna sträckningen påverkar inga utpekade ekologiska värden men kan medföra intrång i landskapet och ökad barriäreffekt för djurliv. Samhällsekonomisk hållbarhet Åtgärden uppvisar positiv samhällsekonomisk lönsamhet. Social hållbarhet Ökad trafiksäkerhet bidrar på ett positivt sätt till social hållbarhet. Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Åtgärden bedöms samhällsekonomiskt lönsam med ökad trafiksäkerhet och minskade restider. Åtgärderna påverkar inga naturvärden men kan påverka riksintresse för kulturmiljö. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger på olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20Page av 2743 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

43 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Bedömning och motivering Mål Bedömt av (namn, kompetensområde) Funktionsmålet1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Positivt bidrag: Olycksrisken minskar. Trygghet & bekvämlighet Positivt bidrag: Förbättrad vägstandard ger bekvämare och tryggare körning. Tillförlitlighet Positivt bidrag: Olycksrisken minskar. Kvalitet Positivt bidrag: Ökad framkomlighet. Pendling Positivt bidrag: Ökad framkomlighet medför minskade restider för arbetspendlare i regionen. Inget bidrag: Inte nära storstad Positivt bidrag: IKEA som ligger längs väg 23 söder om studerade sträckan gynnas i form av ökad tillgänglighet för både kunder och anställda. Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom Tillgänglighet storstad och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet till interregionala resmål Jämställdhet - lika möjlighet att utforma Inget bidrag: Marginell sina liv (valmöjlighet) påverkan Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Lika påverkansmöjlighet Inget bidrag: Tidigt i processen ännu inte klart hur arbetet ska bedrivas/går ej att bedöma Funktionshindrade. Inget bidrag: Inga Transportsystemet utformas så Kollektivtrafiknätetets användbarhet för kollektivtrafikåtgärder att det är användbart för funktionshindrade föreslås personer med funktionsnedsättning. Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på egen hand Inget bidrag: Oklart, beror på eventuell GC-separering Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Inget bidrag: Oklart, beror på eventuell GC-separering Inget bidrag: Restidsförändring bedöms få marginell påverkan på färdmedelsvalet Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel Andel kollektivtrafik av alla resor förbättras. (exklusive gång och cykel) TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21Page av 2744 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

44 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Hänsynsmål2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Vatten Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Luft Befolkning Människors hälsa Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137. Påverkan på mängden personbils- och lastbilstrafik i fordonskilometer. Negativt bidrag: Liten ökning p g a omläggning av lokalväg. Påverkan på energianvändning per fordonskilometer. Negativt bidrag: genom ökad hastighet (faktisk) ökar energiförbrukningen Påverkan på energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Negativt bidrag: Ökad vägyta och mitträcke medför högre energianvändning för drift och underhåll. Byggandet medför stor energianvändning. Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Inget bidrag: Oklart om bullerstörda fastigheter finns Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Inget bidrag: Bedöms ej förekoma Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Inget bidrag: Okänt om några områden finns utpekade i närheten av föreslagen åtgärd Fysisk aktivitet i transportsystemet Inget bidrag: Inga väsentliga förändringar av förutsättningar för att välja gång och cykel. Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Inget bidrag: beror på detaljutformning av hållplatser och GCseparering Tillgängligheten med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Inget bidrag: Inga åtgärder för kollektivtrafik föreslås Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Positivt bidrag: Minskade utsläpp enligt EVA. Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för Inget bidrag: Ej relevant miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Inget bidrag: Förmodligen ingen som är exponerad för höga halter idag Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv Inget bidrag: oklar påverkan Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Bedöms inte för närvarande Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22Page av 2745 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

45 Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Landskap Materiella tillgångar Mark Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Betydelse för förorenade områden Inget bidrag: Okänt om föroreningar finns Betydelse för skyddsvärda områden Inget bidrag: Inga utpekade värdeområden påverkas Betydelse för bakgrundshalt metaller Inget bidrag: Okänt vilka bakgrundshalter som finns Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Inget bidrag: Okänt vilka bakgrundshalter som finns Betydelse för skyddsvärda områden under driftskede Inget bidrag: Inga utpekade värdeområden Betydelse för areella näringar. Bedöms inte för närvarande Ej relevant Betydelse för uppkomsten och hanteringen av avfall. Bedöms inte för närvarande Ej relevant Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Negativt bidrag: Breddning, profiljustering och mitträcke kommer att öka intrånget i landskapsbilden Betydelse för mortalitet Inget bidrag: Högre hastighet och mitträcke kan öka risken för påkörning men viltstängsel sätts upp. Betydelse för barriärer Negativt bidrag: Högre hastighet, bredare väg och viltstängsel förstärker barriären Betydelse för störning Inget bidrag: Inga känsliga områden finns utpekade inom föreslagen sträckning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Negativt bidrag: Bokar vid Hulatorp med värdefull kryptogamflora och insekter kan försvinna vid breddningen. Visst ökat intrång i utkanten av Åsnenområdet som är av riksintresse naturvård. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. Inget bidrag: Okänt om det är ett biologiskt rikt landskap Landskap TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23Page av 2746 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

46 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Negativt bidrag: Utkanten av Betydelse för utpekade värdeområden. riksintresset Huseby Skatelöv berörs. Trafiksäkerhet Betydelse för strukturomvandling. Inget bidrag: Befintlig sträckning Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" Ej relevant Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Inget bidrag: Befintlig väg bedöms inte ha några egna betydande kulturmiljövärden Betydelse för utradering Negativt bidrag: Ett antal kända fornlämningar finns utmed vägens sträckning vilka riskerar att utraderas när vägen breddas. Döda & allvarligt skadade. Minskat antal omkomna och allvarligt skadade. Positivt bidrag: Ökad trafiksäkerhet Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell Transportpolitisk proposition "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 2008/09:93) 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program". Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24Page av 2747 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

47 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter År som kostnadseffektiviteten Beräknat med redovisas för verktyg Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning 2040 Förändring av statistiskt förväntat antal dödade per mdkr prognosår 1 Trafik-säkerhet (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk D investeringskostnad exklusive skattefaktor) -4,4 D/ mdkr Eva 2.96 Förändring av statistiskt förväntat antal dödade och svårt skadade per mdkr Trafik-säkerhet prognosår 1 DSS (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -81,9 DSS/ mdkr Eva 2.96 Restid Förändrat antal timmar (totalt) per tkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -6,8 tim/ tkr Eva 2.96 CO2 Förändrat antal ton CO2 per mnkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) 33,0 ton/ mnkr Eva Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Ej relevant Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Ej angett Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Ej angett Ej bedömt Kompetens på området som gjort bedömningen Ej angett 4.5 Målkonflikter Ökad framkomlighet med ökad hastighet ger ökade utsläpp av klimatgaser. 4.6 Resultat från Klimatkalkyl Tabell 4.5 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering Koldioxidutsläpp, ton CO2-ekvivalenter Byggskede totalt Energianvändning, GWh Källa och datum Bilaga 3 Byggskede, reinvestering samt DoU per år 62 1 Bilaga 3 Byggskede, reinvestering samt DoU under hela kalkylperioden Kommentar: Ej angett TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25Page av 2748 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

48 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 5 Process, Bilagor & Referenser 5.1 Process för denna Samlade effektbedömning: 1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: Henrik Carlsson M4 Traffic 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: , Lei Guo, ÅF Infrastructure 3. Expertgrupp som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: , Niklas Alvaeus, trafikanalytiker, Trafikverket 4.1 Skickad till kvalitetsgranskning: Skickad av (kontaktperson): Niklas Alvaeus, Trafikverket, Samhällsekonomisk kalkyl kvalitetsgranskad av enheten för Samhällsekonomi och trafikprognoser: ; Camilla Granholm, Samhällsekonom, Trafikverket 5.2 Godkänd av: ; Peo Nordlöf, ec Samhällsekonomi, Trafikverket 6.1 Samlad effektbedömning kvalitetsgranskad av enheten för Strategisk planering: ; Agnes von Koch, Lars Eriksson, Strategisk Planering, Trafikverket 6.2 Godkänd av: ; Håkan Persson, ec Strategisk Planering, Trafikverket 7. Status: Granskad och godkänd av Trafikverket TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26Page av 2749 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

49 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO069 Kontaktperson: Niklas Alvaeus, Trafikverket, Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga B 5.2 Bilagor och referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Trafikverket, Inledande information om Samlad effektbedömning Bilaga 2: Kostnadsunderlag a) Peter Fredriksson, , VSO069 Rv 23 Huseby-Marklanda, GKI b) Henrik Carlsson, , omräkning invkostn_vso069 Bilaga 3: Klimatkalkyl Peter Fredriksson, a) VSO069 klimatkalkyl_resultat b) VSO069 klimatkalkyl_indata Bilaga 4: Arbets-PM EVA Henrik Carlsson, , Arbets-PM_EVA_VSO069 Bilaga 5: EVA-kalkyl Henrik Carlsson, , rv23 Huseby-Marklanda Bilaga 6: Beräkning Henrik Carlsson, , ATK-justering_VSO069 Bilaga 7: Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Linda Wahlman, , VSO069_fkb_ Referens 1, Miljökonsekvensbeskrivning Ej upprättat 5.3 Noteringar om mellanliggande versioner inom aktuellt skede: Namn, datum TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Notering Sida 27Page av 2750 of 93 SEB version 1.16 (Eva-mall)

50 Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbet e Page 51 of 93

51 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK54 Handläggare: Mariana Johannesson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. samt följa upp arbetet inom Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbetet Sammanfattning I mål- och villkorsbeslutet för 2018 har de regionalt utvecklingsansvariga erbjudits att fortsätta genomföra insatser inom kompetensförsörjningsområdet. Regionerna ska fortsätta samordna och vara en regional resurs för analyser och prognoser. Utöver dessa har regeringen valt tre fokusområden. Region Kronoberg beslutade att tacka ja till regeringens erbjudande och till samtliga tre fokusområden. Region Kronoberg har ansökt och beviljats 1,8 miljoner kronor för att finansiera insatserna under Region Kronoberg presenterade samtidigt en handlingsplan till Tillväxtverket för Handlingsplanen innehåller de insatserna som planeras under kommande åren. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete Sida 1 av 1 Page 53 of 93

52 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK54 Handläggare: Mariana Johannesson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete Ordförandes förslag till beslut Att notera informationen och följa upp arbetet inom Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbetet Sammanfattning I mål- och villkorsbeslutet för 2018 har de regional utvecklingsansvariga erbjudits att fortsätta genomföra insatser inom kompetensförsörjningsområdet. Regionerna ska fortsätta samordna och vara en regional resurs för analyser och prognoser. Utöver dessa har regeringen valt tre fokusområden. Region Kronoberg beslutade att tacka ja till regeringens erbjudande och till samtliga tre fokusområden. Regionen har dessutom förankrat de nya områdena hos kommunföreträdare och Kompetensforum Kronoberg. Region Kronoberg ansökte och beviljandes 1,8 miljoner kronor för att finansiera insatserna under Regionen presenterade samtidigt en handlingsplan till Tillväxtverket för Handlingsplanen innehåller de insatserna som planeras under kommande åren. Joakim Pohlman Nämndsordförande Christel Gustafsson Utvecklingsdirektör Bilaga: Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete Sida 1 av 1 Page 54 of 93

53 Handlingsplan 3.0 Kompetensförsörjning 10 18RGK1582 Page 55 of 93

54 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: Regional utvecklingsnämnden Handlingsplan 3.0 Kompetensförsörjning Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa Handlingsplan 3.0 för kompetensförsörjningsstrategin för Kronobergs län Sammanfattning Den 1 mars 2017 antog regionfullmäktige första gemensamma plan för kompetensförsörjning i länet, Kompetensförsörjningsstrategi för Kronoberg Samtidigt beslutades om en dynamisk och cyklisk handlingsplan som skulle omprovas mot omvärlden, strategins prioriteringar, samla och analysera aktiviteterna hos kommunerna, testas och förankras hos Kompetensforum Kronoberg och beslutas av regionala utvecklingsnämnden. Handlingsplanen 3.0 bygger på resultaten kopplad till andra handlingsplanen implementering och en ny nulägets analys som har samlat över 100 aktiviteter hos aktörer i länet med ansvar inom kompetensförsörjningsområdet samt inhämtning av exempel från andra regioner. Analysen har arbetats fram i samarbete med flera aktörer och är förankrad hos Kompetensforum Kronoberg, samhandlingsmotor för kompetensförsörjning i regionen. En rad strategiska aktiviteter bevakas aktivt och är en viktig grund i den nya handlingsplanen. Handlingsplanen 3.0 föreslår 5 nya regionala insatser. Insatserna i handlingsplanen implementeras i samhandling med andra aktörer, vilket innebär att Regionen är (eller kommer att vara) ägare av enbart några av dem. I de fall som Regionen ansvarar för dess genomförande kommer att användas mestadels medel som finns hos olika riktade program via externa finansiärer i kombination eller med egna finansieringsmedel. I dessa fall kommer förankringen att ske hos nämnden vid varje fall. Sida 1 av 2 Page 56 of 93

55 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: Joakim Polhman Utvecklingsnämnd ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Bilaga 1. Från handlingsplan 2.0 till handlingsplan 3.0. Bilaga 2. Handlingsplan 3.0_SlutigVersion Bilaga 3. Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete ; 18RGK Sida 2 av 2 Page 57 of 93

56 Beslutsunderlag Diarienr: 18RKG1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: Handlingsplan Kompetensförsörjning Ärende Den 1 mars 2017 antog regionfullmäktige första gemensamma plan för kompetensförsörjning i länet, Kompetensförsörjningsstrategi för Kronoberg Samtidigt beslutades om en dynamisk och cyklisk handlingsplan som skulle omprovas mot omvärlden, strategins prioriteringar, samla och analysera aktiviteterna hos kommunerna och andra aktörer i länet, testas och förankras hos Kompetensforum Kronoberg och beslutas av regionala utvecklingsnämnden. Handlingsplan 2.0 har implementeras och en ny analys pekar på nya insatser som resulterar i en ny handlingsplan. Handlingsplan 3.0 är förankrad hos Kompetensforum och andra aktörer i länet och lyfter 5 insatser. Implementering av Handlingsplan 2.0 Handlingsplanen 2.0 inkluderade 5 insatser som utvecklades efter en nulägesanalys av pågående/avslutade/nya aktiviteter i länet, totalt 49 ny aktiviteter kartlagdes. Vidare analyserades dessa utifrån koppling till strategins prioriteringar och i syfte att samordna strukturförändrande insatser. Detta innebär insatser som paras ihop på grund av deras likhet gällande målgrupp, typ av aktivitet, bransch och/eller ansvariga aktörer. Alternative överföring av arbetssätt eller också insatser som försöker svara mot saknad av samordning. En del av arbetet bakom handlingsplanen 2.0 har också varit att peka på de aktiviteter som redan är strukturförändrande och starka i sin samordning, vilket innebär att Regionen bevakar aktivt, genom att inte konkurrera utan enbart komplettera, exempel är Etableringssamverkan Kronoberg hos Växjö kommun, Kompetens i realtid hos Älmhults kommun, Kompetensinventering Ljungby och Mot nya höjder hos Region Kronoberg. Resultat Handlingsplan 2.0. Beskrivning Insats HP2.0 Regionens roll Resultat Insats HP2.0 A Insatsen kommer huvudsakligen att utgå från ESF-projektet med namnet Kompetens i Kronoberg*. Insatsen fortsätter att fokusera på små- och Ägare och stöd - Arbetade vi med att marknadsföra projektet, i kommuner kopplade till Kompetens i Kronoberg. medelstora företag gällande coaching, - Framtagning av en strategiska satsningar av redan anställda, kartläggningsmetod i syfte flexiblare och relevanta utbildningsformer för att identifiera för livslång lärande. Insatsen innebär att kompetensbehoven på fortsatta kartläggningen av relevanta företag. aktiviteter och samverkan med andra - Djupintervjuer med projekt såsom ESF-projektet Fatta deltagande företag, i kompetens hos Arbetsförmedlingen. samhandling med Insatsen kommer att fokusera på dialog näringslivsansvariga/näringsli och samordning av aktörerna för att vsutvecklare i respektive arbeta på ett samlat sätt med arbetslivet i kommuner. Kronoberg. - Ett paketerbjudande har *Ansökan beslutas den 19 oktober tagits fram, med en Page 58 of 93

57 Beslutsunderlag Diarienr: 18RKG1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: Vid avslag kommer andra alternativ att undersökas för implementering. utbildningskatalog av utbildningar för företagens kompetensförsörjning. - Ett processtöd har tagits fram, där företag har möjlighet att få stöd i sin kompetensförsörjning. - Genomfört frukostmöte i Uppvidinge, Tingsryd, Växjö/Alvesta och Ljungby, i syftet att informera företag om projektets status samt dess paketerbjudande. B Insatsen innebär att vi gemensamt arbetar för att ytterligare kvalitetssäkra de YH-utbildningar som söks från Kronobergs län och få högre utdelning på ansökningarna. Samverkan innebär bland annat att föra dialog med nätverket Yrkeshögskola Kronoberg och andra potentiella intressenter som t ex LYHS, nätverk Småland Blekinge. Det behövs också en koordinerad dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan och utbildningsdepartementet samt säkerställa att arbetslivet framför sina behov och vilka konsekvenser rådande och kortsiktig tilldelning av utbildningar kan få i förlängningen. Stöd och Initiativtagare till att samla arbetet. - Dialog med sakkunniga och branschrepresentanter om kompetensbehovet i Kronobergs län - Stöd till utbildningsanordnare med dialog och granskning av nya ansökningar till MYH - Kartläggning av YHutbildningar i Kronobergs län och närliggande regioner. - Förstärkt kompetensrapport med utökade analyser av befolkningens utbildningsnivå, arbetsmarknadens utveckling och kompetensbehov. - Bättre grafiska analyser för att ge en lättöverskådlig översikt av de framtida behoven. - Informationsspridning av kompetensrapporten till samtliga utbildningsanordnare: västra Götaland/Östergötland, Jönköping, Halland, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne. - Informationsspridning via Region Kronobergs hemsida, kompetensbloggen, och pressinformation av beviljade utbildningsplatser till Kronobergs län. - Skapa förutsättningar för samverkan för utbildningsanordnare, inom ramen för YHSAM Utbildningsdag för utbildningsanordnare inom SEQF, med Stefan Skimutis (Tidigare sakkunnig och utvecklare av SEQF på Page 59 of 93

58 Beslutsunderlag Diarienr: 18RKG1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: MYH). C Insatsen innebär att samla en regional helhetsbild av aktiviteter som kopplar skolan med arbetslivet. Detta för att analysera dess hållbarhet och långsiktighet och med det avgöra behovet av nya regionala insatser. Frågor som lyfts här gäller behovet av erfarenhetsutbyte mellan kommunerna(olika aktörer bl.a. studieoch yrkesvägledare, lärare osv) samt dialog, samsyn och samverka med arbetslivet. Insatsen fokuserar också på att samla lärdomar hos strategiska satsningar inom länet såsom Mot nya höjder, Vård- och omsorgscollege upplevelseverkstäder, andra aktiviteter hos kommunerna samt hos arbetslivet. Plus att samla och använda framgångsrika exempel från andra regioner. Ägare och stöd VoC: - Upplevelserverkstäder för 2200 st. ungdomar - Handledarens dag för 350 st. handledare, där priset årets Primus Kim delades ut. - Branschdag för handläggare på AF och SYV:are. - Utvecklat samarbete med Teknikcollege med bl.a. gemensam SYV-dag och utveckling av webbverktyget Jämställda yrkesval, som ligger i uppdraget för Jämställd regional tillväxt. - Genomförd utbildningar med målarbete jämställdhet inom ramen för VoC. - Genomfört utbildningar för handledare. - Kampanj: Stolt undersköterska och undersköterskeelev. - Deltävling i Yrkes SM - ESF-ansökan: Framtid Vård&omsorg Kronoberg* är inlämnad med svar från ESF Småland & öarna i oktober 2018 om den är antagen. VoC Nationellt: - Pilot: Yrkesambassadörer i Ljungby - World Skills Sweden: VRfilm om branschen - Film om språkombud - Socialstyrelsen/arbetsgrupp: Kompetenskrav för undersköterskor. Mot Nya Höjder - MNY Lab med en räckvidd 3300 st. under Nobel MNY Markaryd har öppnats tillsammans med Nibe Industrier AB, Page 60 of 93

59 Beslutsunderlag Diarienr: 18RKG1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: D Insatsen fokuserar på att komplettera och inte konkurrera med strategiska regionala aktiviteter gällande etablering och matchning av målgruppen såsom följande ESF-projekt: Etableringssamverkan Kronoberg hos Växjö kommun, Kompetens processledning hos Arbetsförmedlingen, Kompetens i realtid hos Älmhults kommun; samtliga av regional karaktär. Insatsen innebär att inkludera målgrupper (både gällande arbetstagarna samt arbetsgivarna) i behov av nya, andra eller flera satsningar. Insatsen fortsätter dessutom att stödja, sprida och koppla samman aktiviteter som kan gynna en snabbare matchning och inträde för nyanlända (och andra) som till exempel språkstöd för nyanlända via Grimslövs folkhögskola för att ta tillvara nyanländas kompetens inom hälso- och sjukvården eller Tillvarata kompetenser hos akademiker, doktorander och nyanlända inom Linnéregion som bedrivs av Linnéuniversitet med regionalt medel. Nobelmuseum och Markaryds kommun. - Huseby utställningen om teknik, har avslutats under året. - Arbetat med hållbarhetsfrågor initierats av projektets ambassadör Tina Törner. - Uppdaterad projekthemsida, där samtliga samverkansparter finns inlagda. - Höjdarkonsulterna, ett koncept tillsamans med UF Kronoberg, där 300 st. elever har samverkat med arbetslivet kring fastslagna teman. Konceptet har testats i Växjö, Alvesta och Älmhults kommun. Stöd och operatör - Kartläggningen av aktiviteter i Kronobergs län. - Samordning Region Kronoberg och Arbetsförmedlingen (AF) för att ta tillvara nyanländas kompetens inom hälso/sjukvården. Ex. språkstöd för nyanlända via Grimslövs folkhögskola. - Samsyn och samordning har här även bedrivits med Linnéuniversitetet, Migrationsverket, Regionen och Länsstyrelsen. - Etableringssamverkan Kronoberg har tydligt arbetat upp en hållbar struktur som kan komma samtliga kommuner i Kronoberg till gagn, där bl.a. hela DUAarbetet har fått sin tydliga plattform att utgå ifrån. - Kompetens i realtid (KIRprojektet) har med bättre matchning skapat snabbare inträde för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. - Arbetsförmedlingen har genomfört projektet Kompetensprocessledning för att förbättra Page 61 of 93

60 Beslutsunderlag Diarienr: 18RKG1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: samordningen och etableringen av nyanlända mellan kommunerna och regionala och nationella myndigheter, inkl Region Kronoberg. - Arbetsförmedlingen projektet Fatta Kompetensen, som har koppling på insats A och D i handlingsplanen, samverkar med Regionen. - VoC har arbetat med språkombud för att snabbare få etablera utrikesfödda på arbetsmarknaden, som kopplas samman med insats C i handlingsplanen. - Utifrån utvecklingen av KIRprojektet, har Älmhults kommun gjort ESF-ansökan Kompetens i samverkan **, med svar från ESF Småland & öarna i oktober 2018 om den är antagen. E Insatsen höjer relevans och aktualitet och syftar till att hitta konkreta satsningar i regionen, genom inspiration och goda exempel från branscherna i Kronoberg samt i andra regioner. Insatsen innebär att öka en regional samordning kring validering. Ledamöter i Region Kronobergs regionala utvecklingsnämnd har åtagits sig ett översynsuppdrag kopplat till validering. Stöd (bevaka). - Fortsatt bevaka nationella bestämmelser - Samtal mellan Kalmar, Blekinge, Jönköping och Kronoberg om en första samsyn för Småland/Blekinge. - Bevakar nationella riktlinjerna. - Dialog inom ramen för breddad validering, med Validering Blekinge, Valle 2.0 och Validering väst. - Moderering av valideringskonferensen/tylö sand i samordning med Valideringsdelegationen Inhämtning och anpassad inspiration från andra regioner. Genomförande Handlingsplanen 3.0 är byggd på den metoden som antogs av regionfullmäktige den 1 mars Metoden innebär en dynamisk och cyklisk handlingsplan. Det innebär att den uppdateras med jämna mellanrum eller vid behov. Page 62 of 93

61 Beslutsunderlag Diarienr: 18RKG1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: Handlingsplanen 3.0 bygger på resultaten kopplad till andra handlingsplanen implementering och en ny nulägets analys som har samlat över 100 aktiviteter hos aktörer i länet med ansvar inom kompetensförsörjningsområdet, samt inhämtning av exempel från andra regioner. Analysen har arbetats fram i samarbete med flera aktörer och är förankrad hos Kompetensforum Kronoberg, samhandlingsmotor för kompetensförsörjning i regionen. En rad strategiska aktiviteter bevakas aktivt och är en viktig grund i den nya handlingsplanen, några exempel är projektet Etableringssamverkan Kronoberg, Kompetens i realtid, Mot nya höjder och DUA. Hanslingsplanen 3.0 innehåller 5 nya regionala insatser som beskrivs enligt följande sätt: Prioritering Förslag Insats HP3.0 Regionens roll A I Kronoberg investerar vi för att höja kompetensen genom hela arbetslivet. Insatsen kommer huvudsakligen att utgå från ESF-projektet Kompetens i Kronoberg och ny satsning Att vara arbetsgivare i Kronoberg. Insatsen fortsätter att fokusera på små- och medelstora företag gällande coaching, strategiska satsningar av redan anställda, flexiblare och relevanta utbildningsformer för livslång lärande. Insatsen innebär att få tillstånd ett antal utbildningar som kommer små- och medelstora företag till gagn. Dessutom är målet att arbetsgivarna kan ta del av ny arbetskraft genom en mer breddad rekrytering. Ägare och stöd Samverkan med Arbetsförmedlingens ESF-projekt Fatta kompetensen, Växjölöftet och länets näringslivschefer fortsätter. Kontakter med utbildningsanordnare så som CIL, Lnu och T.Tech kommer därtill att förstärkas framöver. Insatsen kommer att fokusera på dialog och samordning av aktörerna för att arbeta på ett samlat sätt med arbetslivet i Kronoberg, såsom IT-samverkan Kronoberg. Regionen har sökt ESF-medel för att driva projektet Framtid vård och omsorg i Kronoberg. Vid beviljande (8 oktober 2018) kommer projektet att fokusera på redan anställda inom länets kommuner och privata arbetsgivare som ingår i Vård- och omsorgscollege samverkan. Projektet delas i tre huvudspår och syftar att: - öka attraktiviteten till yrken, - modernisera och effektivisera branschen och - kompetensutveckla personalen/chefer kring bl.a. digitalisering. B I Kronoberg matchar vi utbildning med arbetsliv. Insatsen innebär att lyfta yrkesutbildningar oavsett utbildningsnivå i länet. Arbetet innebär att bättre synliggöra samtliga yrkesutbildningar för att få en bättre överblicksbild av vad som finns och vad som saknas i Kronobergs län. Gemensamt med utbildningsanordnare och branscher skapas bättre förutsättningar för informationsöverföring och informationsspridning i bransch-, program och yrkesråd. Insatsen innebär därtill ett gemensamt Ägare och stöd Page 63 of 93

62 Beslutsunderlag Diarienr: 18RKG1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: arbeta för att ytterligare kvalitetssäkra de YH-utbildningar som söks från Kronobergs län och få högre utdelning på ansökningarna. Insatsen innebär därtill att ha en dialog om yrkes Vux och vilka utbildningsområden som bör lyftas och utvecklas, för att stärka kompetensförsörjningen i länet, och förbättra möjligheten att från yrkes Vux skapa ett framtida underlag för YH-utbildningar i länet. Insatsen innebär också att att stödja nya eller befintliga lärcentra i länet, för att möjliggöra studier för fler i en fysisk eller digital miljö, där flera utbildningsnivåer möts. (se Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete ) Fortsättningsvis behövs en koordinerad dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket och utbildningsdepartementet samt säkerställa att arbetslivet framför sina behov och vilka konsekvenser rådande och kortsiktig tilldelning av utbildningar kan få i förlängningen. Bland annat genom att kompetensanalysen eller rapporten som lämnas av Regionen till myndigheten speglar behovet av YH utbildningar och yrkesvux i Kronobergs län. Insatsen fokuserar dessutom på samverkan med nätverket Yrkeshögskola Kronoberg och andra potentiella intressenter som t ex YHSAM, nätverk Småland Blekinge. C D I Kronoberg matchar vi utbildning med arbetsliv. I Kronoberg använder vi kompetensen hos personer från alla länder. Insatsen innebär att skapa en regional arena som samlar verktyg, kunskap och aktörer kring arbetslivet och skolan. Frågor som lyfts här gäller behovet av erfarenhetsutbyte, dialog, samsyn och samverka mellan kommunerna och olika aktörer från bl.a. det privata och offentliga arbetslivet till skolor och akademin. Insatsen fokuserar också på att samla lärdomar hos strategiska satsningar inom länet såsom Mot nya höjder, Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege, andra aktiviteter hos kommunerna samt hos arbetslivet. Plus att samla och använda framgångsrika exempel från andra regioner. Särskilt fokus kommer att läggas på ett regionalt verktyg för välgrundad studie- och yrkesval. Målet är att anpassa information och förståelse av arbetsmarknad och utbildningsmöjligheter hos barn och unga, samt andra grupper i behov av vägledning. Insatsen fokuserar på att stödja strategiska regionala aktiviteter gällande etablering och matchning av målgruppen såsom de initiativ som bedrivs av Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg såsom ESF-projektet: Etableringssamverkan Kronoberg och Hälsofrämjande etablering hos Växjö kommun. Insatserna riktas till både arbetstagarna samt arbetsgivarna och myndigheterna. Ägare och stöd Ägare och stöd Insatsen fortsätter dessutom att stödja, sprida och koppla samman aktiviteter som kan gynna en snabbare matchning och inträde för nyanlända (och andra) som till exempel Tillvarata kompetenser hos akademiker, doktorander och nyanlända inom Linnéregion som bedrivs av Linnéuniversitet med regionalt medel. Insatsen kommer att inkludera arbetsgivare också via satsningen Att vara arbetsgivare i Kronoberg. Särskilt Page 64 of 93

63 Beslutsunderlag Diarienr: 18RKG1582 Handläggare: Jonas Mokvist, Datum: inom insatsen är att stödja arbetsgivare i att kunna stärka sin mottagning och en ännu bättre handledning av olika särskild utsatta grupper. Detta i samverkan med Kompetens i Kronoberg och Fatta Kompetensen E I Kronoberg använder vi kompetensen hos personer från alla länder. Insatsen kommer att rikta sig mot en ökad regional samordning av valideringsstrukturer i Kronobergs län. Syftet är att synliggöra befintliga valideringsinsatser i länet och främja utveckling av regionala strukturer och behov av valideringsinsatser. Att synliggöra aktörer som utför validering i länet och jobba för att validering skall vara ett naturligt inslag i utbildning och arbetsliv. Av stor vikt är att föra in validering som underlag i prognoser och kompetensrapporter kring framtida regionala kompetensbehov och dimensionering av utbildning. (se Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete ). Ägare och stöd Ekonomiska effekter/konsekvenser av förslaget Insatserna i handlingsplanen implementeras i samhandling med andra aktörer, vilket innebär att Regionen är (eller kommer att vara) ägare av några av dem. I mål- och villkorsbeslutet för 2018 har de regional utvecklingsansvariga erbjudits att fortsätta genomföra insatser inom kompetensförsörjningsområdet. Regionerna ska fortsätta samordna och vara en regional resurs för analyser och prognoser. Utöver dessa har regeringen valt tre fokusområden. Region Kronoberg beslutade att tacka ja till regeringens erbjudande och till samtliga tre fokusområden. Region Kronoberg ansökte och beviljandes 1,8 miljoner kronor för att finansiera insatserna under Regionen presenterade samtidigt en handlingsplan till Tillväxtverket för , se Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete I de fall som Regionen ansvarar för dess genomförande används mestadels medel som finns hos olika riktade program via externa finansiärer i kombination eller med egna finansieringsmedel. I dessa fall kommer förankringen att ske hos nämnden vid varje fall. Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslås att besluta att fastställa Handlingsplan 3.0 för kompetensförsörjningsstrategin för Kronobergs län. Page 65 of 93

64 A Beskrivning Insats HP2.0 Regionens roll Resultat Insats HP2.0 Prioritering Förslag Insats HP3.0 Regionens roll Insatsen kommer huvudsakligen att Ägare och stöd - Arbetade vi med att marknadsföra projektet, i utgå från ESF-projektet med kommuner kopplade till Kompetens i Kronoberg. A I Kronoberg Insatsen kommer huvudsakligen att utgå från ESF-projektet Ägare och stöd namnet Kompetens i Kronoberg*. - Framtagning av en kartläggningsmetod i syfte för investerar vi för att Kompetens i Kronoberg och ny satsning Att vara arbetsgivare i Insatsen fortsätter att fokusera på att identifiera kompetensbehoven på företag. höja kompetensen Kronoberg. små- och medelstora företag - Djupintervjuer med deltagande företag, i genom hela gällande coaching, strategiska samhandling med arbetslivet. Insatsen fortsätter att fokusera på små- och medelstora företag satsningar av redan anställda, näringslivsansvariga/näringslivsutvecklare i gällande coaching, strategiska satsningar av redan anställda, flexiblare flexiblare och relevanta respektive kommuner. och relevanta utbildningsformer för livslång lärande. Insatsen innebär utbildningsformer för livslång - Ett paketerbjudande har tagits fram, med en att få tillstånd ett antal utbildningar som kommer små- och medelstora lärande. Insatsen innebär att utbildningskatalog av utbildningar för företagens företag till gagn. Dessutom är målet att arbetsgivarna kan ta del av ny fortsatta kartläggningen av kompetensförsörjning. arbetskraft genom en mer breddad rekrytering. relevanta aktiviteter och - Ett processtöd har tagits fram, där företag har samverkan med andra projekt möjlighet att få stöd i sin kompetensförsörjning. Samverkan med Arbetsförmedlingens ESF-projekt Fatta såsom ESF-projektet Fatta - Genomfört frukostmöte i Uppvidinge, Tingsryd, kompetensen, Växjölöftet och länets näringslivschefer fortsätter. kompetens hos Växjö/Alvesta och Ljungby, i syftet att informera Kontakter med utbildningsanordnare så som CIL, Lnu och T.Tech Arbetsförmedlingen. Insatsen företag om projektets status samt dess kommer därtill att förstärkas framöver. Insatsen kommer att fokusera kommer att fokusera på dialog och paketerbjudande. på dialog och samordning av aktörerna för att arbeta på ett samlat sätt samordning av aktörerna för att med arbetslivet i Kronoberg, såsom IT-samverkan Kronoberg. arbeta på ett samlat sätt med arbetslivet i Kronoberg. *Ansökan beslutas den 19 oktober Vid avslag kommer andra alternativ att undersökas för implementering. Regionen har sökt ESF-medel för att driva projektet Framtid vård och omsorg i Kronoberg. Vid beviljande (8 oktober 2018) kommer projektet att fokusera på redan anställda inom länets kommuner och privata arbetsgivare som ingår i Vård- och omsorgscollege samverkan. Projektet delas i tre huvudspår och syftar att öka attraktiviteten till yrken, modernisera och effektivisera branschen och kompetensutveckla personalen/chefer kring bl.a. digitalisering. B Insatsen innebär att vi gemensamt arbetar för att ytterligare kvalitetssäkra de YH-utbildningar som söks från Kronobergs län och få högre utdelning på ansökningarna. Samverkan innebär bland annat att föra dialog med nätverket Yrkeshögskola Kronoberg och andra potentiella intressenter som t ex LYHS, nätverk Småland Blekinge. Det behövs också en koordinerad dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan och utbildningsdepartementet samt säkerställa att arbetslivet framför sina behov och vilka konsekvenser rådande och kortsiktig tilldelning av utbildningar kan få i förlängningen. Stöd och Initiativtagare Till att samla arbetet. - Dialog med sakkunniga och branschrepresentanter om kompetensbehovet i Kronobergs län - Stöd till utbildningsanordnare med dialog och granskning av nya ansökningar till MYH - Kartläggning av YH-utbildningar i Kronobergs län och närliggande regioner. - Förstärkt kompetensrapport med utökade analyser av befolkningens utbildningsnivå, arbetsmarknadens utveckling och kompetensbehov. - Bättre grafiska analyser för att ge en lättöverskådlig översikt av de framtida behoven. - Informationsspridning av kompetensrapporten till samtliga utbildningsanordnare: västra Götaland/Östergötland, Jönköping, Halland, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne. - Informationsspridning via Region Kronobergs hemsida, kompetensbloggen, och pressinformation av beviljade utbildningsplatser till Kronobergs län. - Skapa förutsättningar för samverkan för utbildningsanordnare, inom ramen för YHSAM - Utbildningsdag för utbildningsanordnare inom SEQF, med Stefan Skimutis (Tidigare sakkunnig och utvecklare av SEQF på MYH). B I Kronoberg matchar vi utbildning med arbetsliv. Insatsen innebär att lyfta yrkesutbildningar oavsett utbildningsnivå i länet. Arbetet innebär att bättre synliggöra samtliga yrkesutbildningar för att få en bättre överblicksbild av vad som finns och vad som saknas i Kronobergs län. Gemensamt med utbildningsanordnare och branscher skapas bättre förutsättningar för informationsöverföring och informationsspridning i bransch-, program och yrkesråd. Insatsen innebär därtill ett gemensamt arbeta för att ytterligare kvalitetssäkra de YH-utbildningar som söks från Kronobergs län och få högre utdelning på ansökningarna. Insatsen innebär därtill att ha en dialog om yrkes Vux och vilka utbildningsområden som bör lyftas och utvecklas, för att stärka kompetensförsörjningen i länet, och förbättra möjligheten att från yrkes Vux skapa ett framtida underlag för YHutbildningar i länet. Insatsen innebär också att att stödja nya eller befintliga lärcentra i länet, för att möjliggöra studier för fler i en fysisk eller digital miljö, där flera utbildningsnivåer möts. (se Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete ) Fortsättningsvis behövs en koordinerad dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket och utbildningsdepartementet samt säkerställa att arbetslivet framför sina behov och vilka konsekvenser rådande och kortsiktig tilldelning av utbildningar kan få i förlängningen. Bland annat genom att kompetensanalysen eller rapporten som lämnas av Regionen till myndigheten speglar behovet av YH utbildningar och yrkesvux i Kronobergs län. Insatsen fokuserar dessutom på samverkan med nätverket Yrkeshögskola Kronoberg och andra potentiella intressenter som t ex YHSAM, nätverk Småland Blekinge. Ägare och Stöd Page 66 of 93

65 C Insatsen innebär att samla en regional helhetsbild av aktiviteter som kopplar skolan med arbetslivet. Detta för att analysera dess hållbarhet och långsiktighet och med det avgöra behovet av nya regionala insatser. Frågor som lyfts här gäller behovet av erfarenhetsutbyte mellan kommunerna(olika aktörer bl.a. studie- och yrkesvägledare, lärare osv) samt dialog, samsyn och samverka med arbetslivet. Insatsen fokuserar också på att samla lärdomar hos strategiska satsningar inom länet såsom Mot nya höjder, Vård- och omsorgscollege upplevelseverkstäder, andra aktiviteter hos kommunerna samt hos arbetslivet. Plus att samla och använda framgångsrika exempel från andra regioner. Ägare och stöd VoC: - Upplevelserverkstäder för 2200 st. ungdomar - Handledarens dag för 350 st. handledare, där priset årets Primus Kim delades ut. - Branschdag för handläggare på AF och SYV:are. - Utvecklat samarbete med Teknikcollege med bl.a. gemensam SYV-dag och utveckling av webbverktyget Jämställda yrkesval, som ligger i uppdraget för Jämställd regional tillväxt. - Genomförd utbildningar med målarbete jämställdhet inom ramen för VoC. - Genomfört utbildningar för handledare. - Kampanj: Stolt undersköterska och undersköterskeelev. - Deltävling i Yrkes SM - ESF-ansökan: Framtid Vård&omsorg Kronoberg* är inlämnad med svar från ESF Småland & öarna i oktober 2018 om den är antagen. C I Kronoberg matchar vi utbildning med arbetsliv. Insatsen innebär att skapa en regional arena som samlar verktyg, kunskap och aktörer kring arbetslivet och skolan. Frågor som lyfts här gäller behovet av erfarenhetsutbyte, dialog, samsyn och samverka mellan kommunerna och olika aktörer från bl.a. det privata och offentliga arbetslivet till skolor och akademin. Insatsen fokuserar också på att samla lärdomar hos strategiska satsningar inom länet såsom Mot nya höjder, Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege, andra aktiviteter hos kommunerna samt hos arbetslivet. Plus att samla och använda framgångsrika exempel från andra regioner. Särskilt fokus kommer att läggas på ett regionalt verktyg för välgrundad studie- och yrkesval. Målet är att anpassa information och förståelse av arbetsmarknad och utbildningsmöjligheter hos barn och unga, samt andra grupper i behov av vägledning. Ägare och stöd VoC Nationellt: - Pilot: Yrkesambassadörer i Ljungby - World Skills Sweden: VR-film om branschen - Film om språkombud - Socialstyrelsen/arbetsgrupp: Kompetenskrav för undersköterskor. Mot Nya Höjder - MNY Lab med en räckvidd 3300 st. under Nobel MNY Markaryd har öppnats tillsammans med Nibe Industrier AB, Nobelmuseum och Markaryds kommun. - Huseby utställningen om teknik, har avslutats under året. - Arbetat med hållbarhetsfrågor initierats av projektets ambassadör Tina Törner. - Uppdaterad projekthemsida, där samtliga samverkansparter finns inlagda. - Höjdarkonsulterna, ett koncept tillsamans med UF Kronoberg, där 300 st. elever har samverkat med arbetslivet kring fastslagna teman. Konceptet har testats i Växjö, Alvesta och Älmhults kommun. Page 67 of 93

66 D Insatsen fokuserar på att komplettera och inte konkurrera med strategiska regionala aktiviteter gällande etablering och matchning av målgruppen såsom följande ESF-projekt: Etableringssamverkan Kronoberg hos Växjö kommun, Kompetens processledning hos Arbetsförmedlingen, Kompetens i realtid hos Älmhults kommun; samtliga av regional karaktär. Insatsen innebär att inkludera målgrupper (både gällande arbetstagarna samt arbetsgivarna) i behov av nya, andra eller flera satsningar. Insatsen fortsätter dessutom att stödja, sprida och koppla samman aktiviteter som kan gynna en snabbare matchning och inträde för nyanlända (och andra) som till exempel språkstöd för nyanlända via Grimslövs folkhögskola för att ta tillvara nyanländas kompetens inom hälso- och sjukvården eller Tillvarata kompetenser hos akademiker, doktorander och nyanlända inom Linnéregion som bedrivs av Linnéuniversitet med regionalt medel. Stöd och operatör - Kartläggningen av aktiviteter i Kronobergs län. - Samordning Region Kronoberg och Arbetsförmedlingen (AF) för att ta tillvara nyanländas kompetens inom hälso/sjukvården. Ex. språkstöd för nyanlända via Grimslövs folkhögskola. - Samsyn och samordning har här även bedrivits med Linnéuniversitetet, Migrationsverket, Regionen och Länsstyrelsen. - Etableringssamverkan Kronoberg har tydligt arbetat upp en hållbar struktur som kan komma samtliga kommuner i Kronoberg till gagn, där bl.a. hela DUA-arbetet har fått sin tydliga plattform att utgå ifrån. - Kompetens i realtid har med bättre matchning skapat snabbare inträde för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. - Arbetsförmedlingen har genomfört projektet Kompetensprocessledning för att förbättra samordningen och etableringen av nyanlända mellan kommunerna och organisationer. - Arbetsförmedlingen har genomfört projektet Fatta Kompetensen, som har koppling på insats A i handlingsplanen. - VoC har arbetat med språkombud för att snabbare få etablera utrikesfödda på arbetsmarknaden, som kopplas samman med insats C i handlingsplanen. D I Kronoberg använder vi kompetensen hos personer från alla länder. Insatsen fokuserar på att stödja strategiska regionala aktiviteter gällande etablering och matchning av målgruppen såsom de initiativ som bedrivs av Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg såsom ESF-projektet: Etableringssamverkan Kronoberg och Hälsofrämjande etablering hos Växjö kommun. Insatserna riktas till både arbetstagarna samt arbetsgivarna och myndigheterna. Insatsen fortsätter dessutom att stödja, sprida och koppla samman aktiviteter som kan gynna en snabbare matchning och inträde för nyanlända (och andra) som till exempel Tillvarata kompetenser hos akademiker, doktorander och nyanlända inom Linnéregion som bedrivs av Linnéuniversitet med regionalt medel. Insatsen kommer att inkludera arbetsgivare också via satsningen Att vara arbetsgivare i Kronoberg. Särskilt inom insatsen är att stödja arbetsgivare i att kunna stärka sin mottagning och en ännu bättre handledning av olika särskild utsatta grupper. Detta i samverkan med Kompetens i Kronoberg och Fatta Kompetensen Ägare och Stöd - Utifrån utvecklingen av KIR-projektet, har Älmhults kommun gjort ESF-ansökan Kompetens i samverkan **, med svar från ESF Småland & öarna i oktober 2018 om den är antagen. - E Insatsen höjer relevans och aktualitet och syftar till att hitta konkreta satsningar i regionen, genom inspiration och goda exempel från branscherna i Kronoberg samt i andra regioner. Insatsen innebär att öka en regional samordning kring validering. Ledamöter i Region Kronobergs regionala utvecklingsnämnd har åtagits sig ett översynsuppdrag kopplat till validering. Stöd (bevaka). - Fortsatt bevaka nationella bestämmelser - Samtal mellan Kalmar, Blekinge, Jönköping och Kronoberg om en första samsyn för Småland/Blekinge. - Bevakar nationella riktlinjerna. - Dialog inom ramen för breddad validering, med Validering Blekinge, Valle 2.0 och Validering väst. - Moderering av valideringskonferensen/tylösand i samordning med Valideringsdelegationen - Inhämtning och anpassad inspiration från andra regioner. E I Kronoberg använder vi kompetensen hos personer från alla länder. Insatsen kommer att rikta sig mot en ökad regional samordning av valideringsstrukturer i Kronobergs län. Syftet är att synliggöra befintliga valideringsinsatser i länet och främja utveckling av regionala strukturer och behov av valideringsinsatser. Att synliggöra aktörer som utför validering i länet och jobba för att validering skall vara ett naturligt inslag i utbildning och arbetsliv. Av stor vikt är att föra in validering som underlag i prognoser och kompetensrapporter kring framtida regionala kompetensbehov och dimensionering av utbildning. (se Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete ) Ägare och Stöd Page 68 of 93

67 HANDLINGSPLAN FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSSTRATEGI FÖR KRONOBERGS LÄN Sammanställningen ger en översiktlig bild av insatsernas innehåll och beskriver vilken roll Region Kronoberg innehar. Insatserna är framtagna via handlingsplanens sytematiska metod. Det vill säga utifrån helhetsbilden i hela Kronobergs län samt kopplingar till strategins prioriteringar och områden för samhandling. Insatserna är i olika faser i sitt genomförande, några pågår, andra kräver en omgående implementering, medan några endast är under bevakning, Gemensamt för alla är att de har potential till strukturell förändring. Viktigt att poängtera är att handlingsplanens insatser kommer att omprövas och kan komma att ändras över tid. Insatserna nedan är inte namngivna utan betecknas endast A, B, C osv. Prioritering Beskrivning av insats Regionens roll A I Kronoberg investerar vi för att höja kompetensen genom hela arbetslivet. Insatsen kommer huvudsakligen att utgå från ESF-projektet Kompetens i Kronoberg och ny satsning Att vara arbetsgivare i Kronoberg. Insatsen fortsätter att fokusera på små- och medelstora företag gällande coaching, strategiska satsningar av redan anställda, flexiblare och relevanta utbildningsformer för livslång lärande. Insatsen innebär att få tillstånd ett antal utbildningar som kommer små- och medelstora företag till gagn. Dessutom är målet att arbetsgivarna kan ta del av ny arbetskraft genom en mer breddad rekrytering. Ägare och stöd Samverkan med Arbetsförmedlingens ESF-projekt Fatta kompetensen, Växjölöftet och länets näringslivschefer fortsätter. Kontakter med utbildningsanordnare så som CIL, Lnu och T.Tech kommer därtill att förstärkas framöver. Insatsen kommer att fokusera på dialog och samordning av aktörerna för att arbeta på ett samlat sätt med arbetslivet i Kronoberg, såsom IT-samverkan Kronoberg. Regionen har sökt ESF-medel för att driva projektet Framtid vård och omsorg i Kronoberg. Vid beviljande (8 oktober 2018) kommer projektet att fokusera på redan anställda inom länets kommuner och privata arbetsgivare som ingår i Vård- och omsorgscollege samverkan. Projektet delas i tre huvudspår och syftar att öka attraktiviteten till yrken, modernisera och effektivisera branschen och kompetensutveckla personalen/chefer kring bl.a. digitalisering. B I Kronoberg matchar vi utbildning med arbetsliv. Insatsen innebär att lyfta yrkesutbildningar oavsett utbildningsnivå i länet. Arbetet innebär att bättre synliggöra samtliga yrkesutbildningar för att få en bättre överblicksbild av vad som finns och vad som saknas i Kronobergs län. Gemensamt med utbildningsanordnare och branscher skapas bättre förutsättningar för informationsöverföring och informationsspridning i bransch-, program och yrkesråd. Insatsen innebär därtill ett gemensamt arbeta för att ytterligare kvalitetssäkra de YHutbildningar som söks från Kronobergs län och få högre utdelning på ansökningarna. Insatsen innebär därtill att ha en dialog om yrkes Vux och vilka utbildningsområden som bör lyftas och utvecklas, för att stärka kompetensförsörjningen i länet, och förbättra möjligheten att från yrkes Vux skapa ett framtida underlag för YH-utbildningar i länet. Insatsen innebär också att stödja nya eller befintliga lärcentra i länet, för att möjliggöra studier för fler i en fysisk eller digital miljö, där flera utbildningsnivåer möts. (se Handlingsplan för Näringsdepartementets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete ) Ägare och Stöd Fortsättningsvis behövs en koordinerad dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket och utbildningsdepartementet samt säkerställa att arbetslivet framför sina behov och vilka konsekvenser rådande och kortsiktig tilldelning av utbildningar kan få i förlängningen. Bland annat genom att kompetensanalysen eller rapporten som lämnas av Regionen till myndigheten speglar behovet av YH utbildningar och yrkesvux i Kronobergs län. Insatsen fokuserar dessutom på samverkan med nätverket Yrkeshögskola Kronoberg och andra potentiella intressenter som t ex YHSAM, nätverk Småland Blekinge. C I Kronoberg matchar vi utbildning med arbetsliv. Insatsen innebär att skapa en regional arena som samlar verktyg, kunskap och aktörer kring arbetslivet och skolan. Frågor som lyfts här gäller behovet av erfarenhetsutbyte, dialog, samsyn och samverka mellan kommunerna och olika aktörer från bl.a. det privata och offentliga arbetslivet till skolor och akademin. Insatsen fokuserar också på att samla lärdomar hos strategiska satsningar inom länet såsom Mot nya höjder, Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege, andra aktiviteter hos kommunerna samt hos arbetslivet. Plus att samla och använda framgångsrika exempel från andra regioner. Särskilt fokus kommer att läggas på en regional verktyg för välgrundad studie- och yrkesval. Målet är att anpassa information och förståelse av arbetsmarknad och utbildningsmöjligheter hos barn och unga, samt andra grupper i behov av vägledning. Ägare och stöd Page 69 of 93