Nöjda medarbetare i nytt laboratorium. Nya steg mot framtiden. Fredrik återvänder till Höganäs för att leda produktionen

Transkript

1 # ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB KRÖNIKA Nya steg mot framtiden FRÅN MITT KONTOR på Höganäs AB har jag utsikt över dammen vid huvudentrén. Då och då ser jag grupper med förskolebarn eller barnfamiljer stanna till för att titta på fiskarna. I en mindre stad som Höganäs blir stora företag som vi ofta ton givande, både som arbetsgivare och som inslag i stadsmiljön. Vårt Tre Kronor i rosa puts och Centrallaboratorium med vacker keramikfasad är kända vyer för invånarna. På sista sidan berättar några Höganäsbor om vilken som är just deras favoritfastighet på området. Sedan en tid finns en ny byggnad ut mot Bruksgatan, nämligen nya Servus. Läs mer om vad våra medarbetare jobbar med där och hur de har påverkat sin nya arbetsmiljö. I det här numret får du också besöka vår nya energi anläggning, som ska producera förnybar energi gas. När anläggningen går för full maskin ska vi kunna ersätta fossila bränslen i vår produktion ett arbete som följs med stort intresse av både stålbranschen och politiken. Numera ger vi ut Insikt i pappersform två gånger om året, i stället för tre. Därför vill jag gärna slå ett slag för vår Facebooksida. Förra veckan publicerade vi till exempel ett inlägg direkt från Hannovermässan när vår vd Fredrik Emilson träffade Stefan Löfven och Angela Merkel. Trevlig läsning! Ulrika Rask-Lindholm Kommunikationsdirektör, Höganäskoncernen Nöjda medarbetare i nytt laboratorium Anna Johnsson och hennes kollegor fick vara med och påverka sin arbetsmiljö när Höganäs AB byggde det nya laboratoriet. Innovativ anläggning ska skapa klimatanpassad energi SIDAN 2 3 SIDORNA 6 7 Fredrik återvänder till Höganäs för att leda produktionen SIDAN 5

2 Marko Amovic och Magnus Pettersson inspekterar den nya anläggningen. Personal från Cortus jobbar med de sista detaljerna på stoftutmatningen på syntesgasfiltret. PROBIOSTÅL Vid järn- och ståltillverkning krävs höga temperaturer och bränslen som inte förorenar produkten. Fram tills nu har endast fossila bränslen, såsom olja och naturgas, motsvarat kraven. I den nya anläggningen kommer bland annat skogsbaserade bränslen till exempel hyggesrester och energiskog att användas som råvara. Anläggningen bygger på en teknik som ersätter fossila bränslen genom effektiv förgasning av biomassa och ska i ett första steg producera energigas (syntesgas). Därefter kommer anläggningen eventuellt att kompletteras för att producera biokoks. Finansieringen bygger på en kombination av bidrag från Klimatklivet och Energimyndigheten samt kapital från Cortus och Höganäs AB. Industriella partners är bland andra ABB, Calderys, SSAB och Södra. Anläggningen beräknas innebära att Höganäs koldioxidutsläpp minskar med 5 procent som ett första steg. 2 HÖGANÄS INSIKT #1/2019 Delar av brännar styrningen till för gasaren där biomassan omvandlas till syntesgas.

3 Banbrytande energi för stålproduktion En banbrytande energianläggning håller på att tas i bruk på Höganäs AB:s område. Om allt går som planerat kan den framöver komma att revolutionera inte bara Höganäs energiförsörjning, utan hela stålindustrins. TEXT: ANDREAS KARLSSON FOTO: MARTIN OLSON Endast en kvardröjande byggställning skvallrar om att det fortfarande finputsas på den så kallade Woodrollanläggningen hos Höganäs AB. För en lekman består den ljusgrå byggnaden av ett virrvarr anonyma rör och ledningar, men för de insatta är det själva hjärtat i ett spännande demonstrationsprojekt med enorm potential. ANLÄGGNINGEN ÄR EN del av Probiostål, ett samarbete mellan Höganäs AB och energiföretaget Cortus Energy tillsammans med ytterligare en rad samarbetspartner, som bidragit till projektet. Målet är, enkelt uttryckt, att förvandla biomassa till exempel restprodukter från skogsindustrin till energi som kan användas även inom känsliga industrisektorer som stålindustrin. Det sker genom att man förgasar biomassan med en teknik som Cortus utvecklat och som man kallar för just Woodroll. Därmed är förhoppningen att kunna ersätta fossila bränslen och samtidigt komma runt problemet med att biomassa i sig inte håller tillräckligt hög kvalitet som bränsle för att kunna användas i stålverk och liknande industriprocesser. Magnus Pettersson, energikoordinator på Höganäs AB. Det handlar i allra högsta grad om att bryta ny mark och intresset för Cortus teknik är stort, berättar företagets tekniske chef Marko Amovic. För att kunna ta nästa steg i utvecklingen har man behövt en samarbetspartner i form av ett stort industriföretag som är berett att satsa på en ännu oprövad teknik. Det finns gott om kunder som vill vara nummer två, men inte lika många som vill vara först. Därför är det glädjande att Höga näs axlar den rollen. Intresset verkar dessutom genomsyra hela företaget, för vem vi än har varit i kontakt med på Höganäs så har vi välkomnats med öppna armar, säger han. SAMARBETET MED HÖGANÄS AB är ett stort steg för Cortus. Den nybyggda anläggningen är ungefär tolv gånger så stor som företagets egen testanläggning i Köping och förhoppningarna är stora. Just nu håller vi på att starta upp alla system. När allt är intrimmat kan vi börja leverera gas till Höganäs och gemensamt utvärdera resultatet, säger Marko. Magnus Pettersson, energi koordinator på Höganäs, har varit företagets projektledare för Probio stålanläggningen. Han säger att det är Marko Amovic, teknisk chef på Cortus Energy AB. inspirerande att få vara med från början. Om alla bara väntar till senare kommer ingenting att hända. Därför vill vi bidra till att tekniken kan testas i större skala. Det är ett utvecklingsprojekt med många svåra steg som måste tas längs vägen, men vi tror mycket på det här och är beredda att gå i täten för utvecklingen, säger han. VÄL I DRIFT kommer Cortus anläggning att leverera så kallad syntesgas till Höganäs. Gasen kommer att användas som bränsle i en av företagets ugnar som har byggts om för projektet. Om det fungerar bra så är det ett högintressant resultat för alla industrisektorer där det av tekniska skäl är svårt att ställa om till biomassa som energikälla. Så som Woodrolltekniken är utformad finns det dessutom ytterligare aspekter som är intressanta för ett stålföretag som Höganäs: Som ett led i processen produceras träkol, och vi använder ju en hel del kol i verksamheten eftersom stål är en legering mellan järn och kol, förklarar Magnus. Tänk om det biobaserade kolet från den här anläggningen skulle kunna ersätta det kol vi använder i dag. Det låter enkelt, vilket det verkligen inte är, men vi utvärderar just nu kol från Cortus anläggning i Köping. Om det går skulle det ge ännu större miljö vinster. HÖGANÄS INSIKT #1/2019 3

4 NOTERAT Hallå där Ryan Robinson, processutvecklingsingenjör på Höganäs AB. Du arbetar med att minska Höganäs AB:s användning av fossilt stenkol. Varför då? Sveriges mål är att industrin ska vara fossilfri år Vi vill försöka nå dit snabbare. Det är vettigt ur både miljö- och samhällsekonomiskt avseende, men i dagens processer går det inte att byta ut stenkol mot förnybart biokol rakt av. Ni har hållit på i fem år hittills, vad har ni jobbat med? Bland annat har vi tittat på vilken slags biomassa som passar för vår verksamhet. I järnsvampsprocessen, exempelvis, behöver vi stora volymer av rent biokol. Då fungerar biomassa från skogsindustrin bäst. Vad är största utmaningen? Att byta ut allt fossilt kol till biokol. Det blir en svår nöt att knäcka eftersom biokol har andra egenskaper än stenkol och måste anpassas till den teknik vi använder. Våra fullskaliga tester har varit positiva, men då har vi bara använt tio procent biokol. Vad är nästa steg? Vi har inlett ett samarbete med Luleå tekniska universitet med målet att ta fram ett biokol som är skräddarsytt för våra behov. Om vi ska kunna använda mer förnybart kol krävs nämligen ett bättre biokol än det som finns att få tag på i dag. Hur jobbar stålindustrin i övrigt med det här? Många har testat biokol, men tycker det kostar för mycket att utveckla tekniken på egen hand. På Höganäs finns en vilja att införa biokol i processen. Det är något vi anser att vi måste göra. Klimatförändringar drabbar ju oss alla. Miljöansökan för ökad kapacitet HÖGANÄS AB ÄR i gång med en miljöansökan för Atomiseringsverket i Halmstad. Målet är att på sikt kunna utöka produktionen av järnpulver vid Atomiseringsverket. Ambitionen är att ha utrymme för att producera upp till ton järnpulver om året, att jämföra med de ton som dagens miljötillstånd medger. Nästa steg är att hålla ett samråd med berörda parter och andra intressenter, inklusive allmänheten, där man kan ställa frågor och ta del av arbetet med ansökan. Samrådet kommer sannolikt att ske i oktober i år, men det är ännu inte klart exakt när det blir, säger Sara Holgersson, projektledare för miljö ansökan Hållbarhet i fokus I april publiceras Höganäs hållbarhetsrapport. Här får du ett axplock av resultaten från ,7 % Så mycket har energiförbrukningen per producerat ton minskat sedan MWh i form av överskottsvärme levererades till Höganäs och Halmstads fjärrvärmenät. 83 % av alla biprodukter såldes, användes externt eller återanvändes inom företaget. 16 % av medarbetarna är kvinnor. Målet är 25 procent år ÅRET DÅ: Höganäs styrelse beslutade att anslå 1,8 miljoner kronor till att bygga 130 nya tvåfamiljshus med plats för 400 nya arbetare. Syftet var att underlätta rekryteringen. Tillverkning av sanitetsgods upptogs i Höganäs. 4 HÖGANÄS INSIKT #1/2019

5 KRÖNIKA nya hemvist. när det är dags! SIDAN 2 SIDAN 3 FREDRIK TILLBAKA SOM PRODUKTIONSCHEF Jag har alltid trivts såväl i orten Höganäs som på företaget Höganäs. Det är en väldigt trevlig plats att bo på, och det är en bra arbetsgivare och arbetsplats. Det säger nygamla höganäsaren Fredrik Nilsson efter tre år på annan ort. Fredrik Nilsson Ålder: 42 år. Familj: Fru och två barn. Favoritplats i Kullabygden: På jobbet, så klart. Gör helst på fritiden: Just nu tar familjebestyr med läxor, träningar och skjutsning mycket tid. Annars har jag ett starkt intresse för allt som rör sig, framför allt bilar. Ju snabbare, desto bättre. På sommarhalvåret insjö fiskar jag gärna. Bäste granne För snart fem år sedan gjorde jag min första arbetsdag här på Höganäs AB. Min kunskap om orten Höganäs var ytterst sparsam; jag hade passerat några gånger på väg till Mölle eller Krapperups slott. Men som inflyttad till Skåne och Helsingborg stod Höganäs en bit ner på min att-göra-lista, efter Malmö, Lund, Köpenhamn, Ängelholms stränder, Tyskland och Kullahalvöns spets. Nu vet jag bättre. Även om jag fortfarande bor i Helsingborg uppskattar jag att komma till Höganäs varje arbetsdag och känna doften från havet, hämta sushi till lunch och göra ärenden. Här finns allt man kan behöva inom räckhåll. Likadant känner Fredrik Nilsson som du kan läsa om i detta nummer av insikt. Han är min kollega och en av många som gjort företaget och kommunen Höganäs till sin Apropå lokal anknytning, den här gången kan du också läsa en av få intervjuer som Jenny Lindén Urnes har gett på sista tiden. Jenny och hennes Lindéngruppen är nyblivna hälftenägare av Höganäs. Här berättar hon om sin syn på företaget. Vad gäller vårt nya miljötillstånd går vi i väntans tider. Snart hoppas vi få besked att ansökan är komplett så att den kan gå ut på remiss. Då får du möjlighet att lämna in dina synpunkter. Vi återkommer Ulrika Rask-Lindholm Kommunikationschef, Höganäskoncernen Från Värmland till Höganäs För 15 år sedan flyttade Fredrik Nilsson och Maria Edesgård till Höganäs. I dag är Fredrik chef för Distaloyverket och familjen trivs bra i bygden. Här är det nära till allt havet, jobbet och skolan. SIDAN 6 Efter komplettering är det dags för miljöansökans remissrunda # ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB Höganäs ägare Jenny Lindén Urnes i en exklusiv intervju Insikt intervjuade Fredrik Nilsson redan 2014,när han var fabrikschef på Distaloyverket. TEXT: ANDREAS KARLSSON FOTO: ANDERS ANDERSSON D et är ingen nybörjare som sedan årsskiftet är produktionschef för Höganäs verksamhet i Sverige. Under sina första 15 år på företaget arbetade Fredrik Nilsson bland annat med teknisk kundservice och reklamationshantering, och som arbetsledare inom produktion. När Insikt Höganäs intervjuade honom i början av 2014 var han fabrikschef på Distaloyverket och han berättade då bland annat om sin och familj ens kärlek till Kullabygden. FREDRIK UNDERSTRYKER ATT beslutet 2015 att lämna Höganäs inte hade med företaget att göra utan handlade om att han kände sig redo för nya utmaningar. Han hittade dessa som produktions chef i Sverige för det österrikiska företaget Voestalpine Precision Strip AB:s fabrik i värmländska Munkfors. Det var tre år med intressanta utmaningar, men när tjänsten på Höganäs blev ledig fanns det inte mycket att tveka på. I min nya roll kommer jag att ha större möjligheter än tidigare att påverka verksamheten och det är en av de saker som jag ser fram emot. Fredrik säger att det är väldigt roligt att träffa nya och gamla medarbetare och att återknyta kontakten med bygden. Samtidigt konstaterar han att mycket har förändrats på Höganäs under de år som han har varit borta. Det är till vissa delar en helt annan organisation jag kommer tillbaka till. Det gör det ännu mer spännande, säger han. EN AV DE utmaningar som han ser mest fram emot är att få vara med och prioritera bland allt som pågår och allt som måste startas, samtidigt som det ska balanseras mot tillgängliga resurser och medel. Vi har haft ett oerhört högt tempo den senaste tiden, vilket gör att vi prioriterat volym och leveranser på ett sätt som sannolikt inte kommer att vara för evigt. Att fortsätta arbeta fokuserat med säkerhet i allmänhet och personsäkerhet i synnerhet står också väldigt högt på agendan. Fredrik säger att åren på Voestalpine gav viktiga erfarenheter som han nu tar med sig tillbaka till Höganäs. Jag arbetade i den lokala företagsledningen och tog beslut som hade direkt inverkan på företagets resultat. Det skapar en lite annan förståelse för hur och varför vissa beslut faktiskt tas och hur de påverkar framtiden. Det har också varit en nyttig erfarenhet att arbeta med ett företag som saknar mycket av den företags struktur och mognadsgrad som Höganäs har. HÖGANÄS INSIKT #1/2019 5

6 Fokus på arbetsmiljö Anna Johnsson, kemiingenjör Verksamheten är i full gång i Höganäs AB:s nybyggda laboratorium Servus på Bruksgatan, där fem olika avdelningar arbetar. Vi fick vara med och planera våra ytor och vi är jättenöjda med de nya lokalerna, säger Anna Johnsson, som arbetar med kemisk analys. TEXT: SARAH SCHULTZ FOTO: JOHAN PERSSON Joacim Lord, koordinator för Servus och C-labb, och spindeln i nätet för verksamheten, hälsar välkommen i entrén. Med honom är kollegan Alexander Henrich, som ansvarar för kemisk analys på andra våningen i den nya byggnaden. I entréhallen möts vi av ett atrium med tak, som sträcker sig ända upp i nock. Här kan besökare och medarbetare slå sig ned och ta en kopp kaffe eller en frukt och beundra takhöjden eller golvet med inslag av runda metallprickar, inspirerade av formen på gasatomiserat metallpulver. Nedanför trappan, nedsänkt i golvet och täckt av en glasskiva stark nog att gå på, finns ett fotavtryck från vad gruvarbetarna brukade kalla jättehöns. Avtrycket hittades nere i gruvorna och är ett 200 miljoner år gammalt fotspår från den tretåiga rov dinosaurien Dilophosaurus. Nu har det äntligen fått den plats den förtjänar, säger Joacim. 13 MODERNA LABORATORIER och ett kök. Så kan man enkelt beskriva Höganäs nya laboratoriebyggnad, som invigdes i december förra året. Huset ligger precis bakom C-labb på Bruksgatan, där laboratoriemedarbetarna huserade tidigare. På samma plats låg tidigare kontorshuset Servus. Det var dessvärre i för dåligt skick för att kunna renoveras till vad vi behövde så vi fick riva det, förklarar Joacim. Den nya byggnaden har ljusa och fräscha lokaler för cirka 50 medarbetare i flera olika verksamheter. Namnet Servus lever dock kvar. REDAN UNDER HÖSTEN började medarbetarna från C-labb att flytta in. Vi har anpassat byggnaden för alla verksamheter, och samtliga avdelningar har varit delaktiga inför byggnationen. Huset är genomtänkt och planerat för den här typen av verksamhet. Vi ser det som ett jättefint tillskott för Höganäs fortsatta utveckling och framtid, säger Joacim. Alexander Henrich nickar instämmande. Ventilationen och inomhusklimatet har blivit klart bättre. Belysningen på avdelningarna 6 HÖGANÄS INSIKT #1/2019

7 i nytt laboratorium Joacim Lord, koordinator Alexander Henrich, ansvarig för kemisk analys I entrén finns både avtryck från en dinosaurie och cirklar inspirerade av gasatomiserat metallpulver. DET NYA LABORATORIET SERVUS Tanken med det nya laboratoriet är att samla flertalet laboratoriefunktioner i ett och samma hus. Här samsas utmattningslaboratoriet för mekanisk provning, två mätrum, ugnslaboratoriet, reometerlaboratoriet, laboratoriet för högtemperaturlödning, två instrumentlaboratorier, kemilaboratoriet, våtkemi, framtidslaboratoriet, metallografi, mikroskopi och provberedning. Byggnaden för de tidigare lokalerna i C-labb på Bruksgatan är från 1940-talet och de gamla laboratorieutrymmena ska renoveras för att rymma enbart kontor och möteslokaler. och det ljuddämpande materialet har också fått positiva kommentarer, säger han. ALEXANDER HAR ARBETAT på Höganäs sedan år 2000 och är ingenjör i kemi och materiallära. Han har sin arbetsplats på kemisk analys, där Anna Johnsson, som är kemiingenjör och spektro skopist, också arbetar. Som spektroskopist identifierar hon kemiska föreningar i prover och analyserar deras egenskaper med hjälp av elektromagnetisk strålning. Hon gör analyser i syfte att kontrollera järnpulverprodukterna. Det bästa med mitt jobb är människorna och att man håller huvudet i gång, säger Anna. Hon är mycket nöjd med de nya lokalerna och är också glad för att alla medarbetare fick vara med tidigt i planeringen och säga sitt. Vi bad om att få dela upp arbetsuppgifterna i olika spår, så att vi är kvar på samma plats längre stunder. Det gör att vi inte springer fram och tillbaka lika mycket längre och vi stör varandra mindre. ALEXANDER VISAR PÅ fler förbättringar som medarbetarna önskat sig. Vi har fått punktutsug över alla vaskar, vilket ger en bättre arbetsmiljö. Vi separerar också miljöfarligt avfall direkt i en behållare under hon i vasken nu, vilket tidigare gjordes längre ner i avloppsystemet. Det är jag mycket nöjd med, säger han. HÖGANÄS INSIKT #1/2019 7

8 AVSÄNDARE: HÖGANÄS AB BRUKSGATAN HÖGANÄS Vilken är din favoritbyggnad eller favoritdetalj bland Höganäs AB:s fastigheter? Insikt skickade ut en reporter för att fånga några åsikter på stan. Lars Hultman Konstverket utanför huvudkontoret är fint. Jag vet inte om det är tillverkat i järn eller keramik, men i det ser man delar av historien på Höganäs AB. Därför är det fint av flera skäl. Erika Johansson Den stora murade ugnen inne i saluhallen, som ju en gång hörde till Höganäsverken. Jag tycker att den är så vacker och jag är glad att den fick vara kvar. Willy Nielsen Jag har en favoritbyggnad och det är restaurang Sandflygsgården. Där inne serveras världens bästa lunch och vi vet att det är en populär restaurang för många medarbetare på Höganäs AB. Jag och Marina är på väg dit nu! Marina Crawford Vi cyklar ofta förbi här, men jag brukar inte titta på någon speciell byggnad. Jag tycker att hela det här området med alla dessa gamla hus är fint. Eddie Hedin Jag gillar konstverket ovanför ingången till Centrallaboratoriet. Jag jobbar där inne. Varje morgon när jag går från parkeringen och in lägger jag märke till den. TEXT: SARAH SCHULTZ FOTO: JOHAN PERSSON Hör gärna av dig med dina idéer till oss! Mer läsning på webben Du har väl inte glömt att kika in på Insikts webbsida? Här finns nyheter och information om Höganäs AB, alltifrån närmiljö och produktion till företagets verksamhet i stort. Har du frågor är du välkommen att höra av dig till: insikt@hoganas.com FÖLJ MED I VÅRT ARBETE De senaste nyheterna kring Höganäs miljöarbete läggs ut löpande. Det gäller också dokument som ingår i vårt miljötillstånd för verksamheten. Du kan också följa oss på Facebook och få reda på mer om vad Höganäs gör. ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB NUMMER 1/2019 Ansvarig utgivare: Fredrik Emilson, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications. Kontakta oss gärna via e-post insikt@hoganas.com, webbplatsen eller telefon Redaktionell produktion: Spoon, Göteborg, Projektledare: Susanne Magnusson. Formgivning: Mathias Lövström. Tryck: Elanders, Falköping. Höganäs AB, april HOGSE facebook.com/hoganas linkedin.com/company/hoganas-ab