Exponering för lustgas vid sex förlossningsavdelningar i Mellansverige

Transkript

1 RAPPORT Datum: April maj 2004 Id nr: YMK-L-2006/27 Utfärdat dat: 13 mars 2006 Exponering för lustgas vid sex förlossningsavdelningar i Mellansverige Mona Hygerth Mättekniker/kemist Håkan Westberg Laboratoriechef Carl-Göran Ohlson Överläkare Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Örebro Denna rapport får endast återges i sin helhet.

2 2(17) Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning 3 2. Introduktion 4 3. Material och metoder Studiedesign Provtagningsstrategi Provtagning och analys Statistiska metoder Resultat 7 5. Diskussion 8 6. Slutsatser Referenser 12 Tabell

3 3(17) 1. Sammanfattning Yrkesmässig lustgasexponering vid förlossningsavdelningar undersöktes i 6 sjukhus i Mellansverige. Exponeringsmätningar baserade på 2-timmarsprov (n=111) användes för att beräkna 8-timmars tidvägda dagsmedelvärden (TVDM) för 36 barnmorskor och undersköterskor som ingick i undersökningen. Korttidsprov för att beskriva kortvarig exponering (toppexponering) ingick också i mätprogrammet. Diffusionsprovtagare användes för provtagning av lustgas och analys genomfördes med termisk desorption och gaskromatografi- /masspektrometri. Effekten vid användning av olika typer av utsugningssystem undersöktes. De tidvägda dagsmedelvärdena (n=36) varierade mellan 2,5 och 260 mg/m³, det geometriska medelvärdet (GM) för alla 8-timmars tidvägda dagsmedelvärden var 17 mg/m³ för barnmorskor och 42 mg/m³ för undersköterskor. Ungefär 8 % av alla 8-timmars tidvägda dagsmedelvärden överskred det svenska hygieniska gränsvärdet 180 mg/m³ (AFS 2005:17), motsvarande siffror för barnmorskor och undersköterskor var 8 respektive 9 %. För korttidsproven (n=29) varierade lustgashalterna mellan 19 och 4200 mg/m³, och 14 % av dessa överskred det svenska hygieniska takgränsvärdet uppgående till 900 mg/m³. Exponeringsnivåerna för korttidsproven befanns vara signifikant högre när icke ventilerad enkelmask användes jämfört med dubbelmask (p=0,006, =2,5). En trend, även om den inte var statiskt säkerställd, kunde konstateras för användning av mask med utsugningsventil för enbart utandningsluft (p=0,08, =1,27). Användning av dubbelmask kopplad till utsugningssystem reducerade signifikant barnmorskornas och undersköterskornas exponering. Dessutom kunde konstateras att användning av den forcerande allmänventilationen tillsammans med förbättrade arbetsinstruktioner och arbetsrutiner för de anställda och den blivande modern kunde förbättra luftkvaliteten på förlossningsavdelningarna på ett avgörande sätt. Mona Hygerth Kemist Håkan Westberg Laboratoriechef

4 4(17) 2. Introduktion Lustgas (CAS nr ) har historiskt betraktats som helt i avsaknad av toxiska egenskaper men har på senare år omvärderats och anses numer kunna förorsaka ett flertal olika ohälsotillstånd (Schumann 1990). Oxidering och deaktivering av vitamin B 12 kan resultera i vitaminbrist (Marie 2000) och effekter på centrala nervsystemet. Påverkan på reproduktionssystemet kan förorsaka minskad fertilitet (förlängd tid till graviditet), spontanaborter och missbildningar (Cohen 1974, 1975, Hemminki 1985). Nyligen publicerades en studie där samband mellan exponering för lustgas och halotan och utveckling av multipelskleros (MS) för anestesisköterskor (Flodin 2003) konstaterades. Det största intresset avseende ohälsa i samarbete med exponering för lustgas och andra anestesigaser har ägnats på anestesiläkare och sköterskor i operationssalar (Cohen 1974, 1975) och då ofta i samband med blandexponering för lustgas och andra organiska halogener som halotan, sevofluran, isofluran och desfluran. Bara ett fåtal undersökningar har ägnats åt barnmorskor vid förlossningsavdelningar och då speciellt ägnats graviditetsstörningar eller minskad fertilitet (Cohen 1974, Ahlborg 1996). I den senare studien kunde konstateras effekter på graviditetsutfall för en högexponerad grupp som genomförde mer än 30 förlossningar per månad och där lustgas användes. Yrkesmässig exponering för lustgas har undersökts för olika syften, en undersökning har studerat effekter av yrkesmässig exponering för barnmorskor som använder punktventilation, vilket resulterat i data avseende exponering både med och utan användning av utsug (Heath 1994). Genomsnittlig exponeringsnivå för de individer som inte använde punktutsug överskred halva det svenska hygieniska gränsvärdet uppgående till 180 mg/m³ (AFS 2005:17), motsvarande genomsnittliga koncentrationer när man använde punktutsug låg betydligt under det hygieniska gränsvärdet. I en undersökning av exponering av lustgas för barnmorskor som arbetade på olika sjukhus i Storbritannien kunde konstateras att vid 3 av 4 sjukhus överskred luftkoncentrationen 180 mg/m³ och även här undersöktes effekt av utsugssystem (Munley 1986). Liknande resultat kunde noteras i en mycket mindre undersökning som också omfattade radiologi och radioterapiavdelningar liksom tandkirurgi (Henderson 2000).

5 5(17) 3. Material och metoder Studiedesign Förlossningsavdelningar vid 6 mellansvenska sjukhus ingick i en undersökning där exponeringen för lustgas vid förlossning studerades. Ett stort antal gravida kvinnor väljer att inte använda lustgas utan använder ryggbedövning eller annan smärtlindring, vilket reducerar den totala exponeringen för förlossningspersonalen. Exponeringsmätningar genomfördes under 8-timmars arbetspass på 25 barnmorskor och 11 undersköterskor, totalt 36 personer. Vid alla förlossningsavdelningar fanns ett allmänt ventilationssystem installerat och detta användes vid förlossningarna. Olika metoder för smärtlindring användes, när lustgas användes distribuerades gasen via mask som anpassades till näsa och mun hos den gravida kvinnan. Andningsmaskerna var av 3 typer, typ I hade ingen utsugningsventil för utandnings- och lustgasinnehållande luft, typ II var utrustad med utsugningsventil för att fånga utandningsluften och slutligen typ III var utformad som en dubbelmask med en yttre mask för att fånga in emitterade överskottsgaser. Vid användning av mask typ III kunde även en så kallad hakmask fästas för att ytterligare förbättra utsugets effekt. Provtagningsstrategi Exponeringsmätning genomfördes för varje individ som individuell konsekutiv fullperiodsprovtagning baserat på 4 konsekutiva 2-timmars prov. Dessutom genomfördes korttidsprovtagning (provtagningstid 15 minuter) för några av barnmorskorna under kritiska faser i samband med förlossningen, det vill säga under förmodat höga halter. Vid en av enheterna (förlossningsenhet F) genomfördes mätningar endast under perioder av aktivt förlossningsarbete och användning av lustgas. Det tidvägda medelvärdet (TVM) och 8-timmars tidvägda dagsmedelvärdet (TVDM) var således baserat på lufthalt under aktivt förlossningsarbete och antagande om att de resterande perioderna av dagen var oexponerade. För 2 av förlossningsavdelningarna genomfördes ytterligare mätningar för att utvärdera förändringar i arbetsprocess, ventilation och användning av olika typer av masker, mätningarna var utformade för jämförelse med tidigare mätdata.

6 6(17) Provtagning genomfördes både för barnmorskor och undersköterskor vid varje förlossningsavdelning och förutom data som beskrev provtagningsprocessen registrerades också typ av mask och förlossningsteknik. Den effektiva tiden avseende distribution av lustgas under förlossningen registrerades också. Provtagning och analys Provtagning av lustgas genomfördes med en provtagningshastighet på 0,69 ml/min (Cox och Brown 1984) och en Perkin Elmer diffusionsprovtagare (Brown och Purnell 1979) användes packad med adsorbenten Molecular Sieve 5Å. Den kvantitativa analysen baserades på en metod för termisk desorption och gaskromatografisk masspektrometri av organiska ångor provtagna med diffusionsprovtagare (HSE 2001). Proven analyserades med termisk desorption (ATD-400, Perkin Elmer, USA) kopplad till en Hewlett Packard 6890 gaskromatograf (GC; Carbon-Plot kapilär kolumn 30 m x 0,32 x1,5 µm, J&W Scientific, USA). Desorption av proverna genomfördes vid 165ºC i 3 minuter vid ett desorptionsflöde uppgående till 3 ml/min. Proven adsorberades i kylfälla (-30ºC) där molekylsikt 5Å användes, varpå följde en snabb upphettning till 300ºC, split 1/100 i 4 minuter. GC:n programmerades på följande sätt: Starttemperatur 50ºC, 10ºC/min till 100ºC och reningsfas efter analys uppgick till 200ºC i 7 minuter. Lustgasen detekterades med användning av massdetektor 5972, Hewlett Packard, USA. Proven kvantifierades med användning av extern standard i området 0,36 till 36 µg/prov. Extern standard tillverkades vid användning av samma typ av provtagare som användes för fältprovtagning. En gastub innehållande 10 ppm N2O med ett flöde på 20 ml/minut användes för att distribuera standardtillsatser av lustgas till diffusionsprovtagarna för att etablera en kalibreringskurva. Detektionsgränsen definierades som 3 standarddeviationer vid en given koncentration där signal till brusförhållandet uppgick till 3 (EURACHEM 1993), i detta fall 0,1 µg/prov och en kvantifieringsgräns uppgående till 2,7 mg/m³ för ett 8-timmars prov. Alla analyser genomfördes vid Yrkes- och miljömedicinska klinikens laboratorium. Laboratoriet är ackrediterat av SWEDAC.

7 7(17) Statistiska metoder Lufthalterna av de enskilda 2 timmarsproven av lustgas bestämdes, tidvägda medelvärden (TVM) och motsvarande 8-timmars tidvägda dagsmedelvärden (TVDM) beräknades för varje individ. Data som presenteras inkluderade antal mätningar (n) och beroende på nära nog lognormal fördelning av lufthalter redovisas geometriskt medelvärde (GM) och motsvarande standarddeviation (GSD). Beroende på användningen av data presenteras även aritmetiskt medelvärde (AM) och standarddeviation (SD; Seixas et al 1988). Koncentrationsvärde mindre än detektionsgränsen uppskattades genom att multiplicera detektionsgränsen med 1/ 2 (ACGIH 2004). Effekter av andningsmask och befattning avseende lustgasexponeringar analyserades med mixed model-analys med andningsmask och befattning som fixa och sjukhus som slumpmässig faktor. Analyserna genomfördes efter logtransformering av beroendevariabeln, lustgashalter i luft. Analyserna genomfördes med PROC MIXED i SAS statistikpaket version 8.02 (SAS Institute Inc., Cary, NC). Signifikansnivårerna i alla tester var 0, Resultat Enskilda prov (n=111) avseende lustgashalt insamlades för 25 barnmorskor och 11 undersköterskor. Provtagningstiden var omkring 2 timmar för de flesta proven (95 %). Totalt varierade lustgaskoncentrationerna från 1,3 till 390 mg/m³, märkbart högre lufthalter kunde ses för undersköterskor (AM 77 mg/m³) jämfört med barnmorskor (AM 47 mg/m³). För de olika sjukhusen och förlossningsavdelningarna varierade aritmetiska medelvärdena för enskilda prover mellan 10 och 220 mg/m³ vilket indikerade en stor skillnad i exponeringsmönster. Tidvägt dagsmedelvärde (TVDM) avseende lustgashalter varierade mellan 2,5 och 260 mg/m³, genomsnittliga tidvägda dagsmedelvärden för barnmorskor var 17 mg/m³ och för undersköterskor 42 mg/m³. Det svenska hygieniska gränsvärdet (180 mg/m³) överskreds i 8 % av alla prov, motsvarande siffror för barnmorskor och undersköterskor var 8 respektive 9 %. Halva gränsvärdet överskreds i 25 % av proven, 16 respektive 45 % för barnmorskor och undersköterskor (tabell 3). Korttidsprover (n=29) med provtagningstid på 15 minuter genomfördes och speglade exponering under korta tidsperioder med aktiv användning av lustgas under kritiska skeden i förlossningen, detta genomfördes för 9 barnmorskor och 4

8 8(17) undersköterskor. Enskilda lufthalter varierade mellan 19 och 4200 mg/m³, 14 % av dessa överskred det svenska hygieniska takgränsvärdet uppgående till 900 mg/m³ (tabell 4). Effekt av befattning och typ av andningsmask som användes i samband med förlossningen utvärderades med så kallad mixed model-analys med befattning och användning av olika typer av andningsmasker som fixa variabler och sjukhusen som slumpmässiga faktorer. De olika exponeringsmätningarna (individuella prover), tidvägda medelvärden (TVM), 8-timmars tidvägda dagsmedelvärden (TVDM) och korttidsprover användes som utfallsvariabel. Den enda signifikanta effekten sågs för korttidsprover när mask av typ I (inget utsug för utandad lustgas) jämfördes med mask typ III (dubbelmask, p=0,006 och =2,5). En liknade trend även om den inte var helt statistiskt säkerställd kunde noteras när andningsmask av typ II enkelmask (enkelmask med utsugning för utandad luft) jämfördes med typ III (dubbelmasken, p=0,080 och =1,27). Signifikanta resultat noterades för 15-minuters proven men inte för någon av de andra exponeringsmåtten (tabell 5). Detta fynd illustrerar att exponeringsmätningar via korttidsprov och 2-timmars prov samt beräknade tidvägda medelvärden eller 8-timmars tidvägda dagsmedelvärden speglar olika exponeringsförhållanden, dels perioder då enbart mask användes i samband med intensivt förlossningsarbete (korttid) och dels en sammanvägning av perioder med olika intensitet avseende förlossningsarbete (olika medelvärden). 5. Diskussion Omfattande mätningar av lustgas vid förlossningsavdelningar vid 6 svenska sjukhus har genomförts. Totalt togs 111 prov, 8 % av dessa överskred det hygieniska gränsvärdet. Dessutom insamlades 29 korttidsprov och 14 % av dessa överskred det hygieniska takgränsvärdet uppgående till 900 mg/m³. Provtagning genomfördes från april 2003 till maj 2004 och representerade således alla årstider. Såväl barnmorskor som undersköterskor ingick och var likvärdigt representerade i den undersökta gruppen, vilket innebär att resultaten i detta hänseende väl speglar förhållandena på förlossningsavdelningar i allmänhet. Provtagning av lustgas genomfördes med kommersiellt tillgängliga diffusionsprovtagare, termisk desorptionsteknik av standardkaraktär användes och analysen

9 9(17) med gaskromatografi-masspektrometri följde standardprotokoll. Analys genomfördes vid Yrkes-och miljömedicinska klinkens laboratorium som är ackrediterat av SWEDAC, vilket borgar för god precision och noggrannhet vid provtagnings- och analysprocess. Exponeringsnivåerna av lustgas i förlossningsrum har beskrivits i litteraturen i olika typer av undersökningar. I en undersökning utvärderades effekt av olika utsugssystem, exponeringsnivåerna när konventionell andningsmask med ventilerad utandningsventil (typ II) användes varierade från 40 till 216 mg/m³, AM 125 mg/m³. För dubbelmasken (typ III) varierade lustgashalterna mellan 10 och 306 mg/m³, AM 72 mg/m³ (Chessor et al 2005). Dessa exponeringsdata kan jämföras med lufthalterna i vår studie, som varierade mellan 2,5 och 260 mg/m³. I en annan undersökning jämfördes två olika förlossningsavdelningar. I en gammal förlossningssal varierade koncentrationshalterna mellan 32 och 2071 mg/m³, på modernare avdelningar mer jämförbara med de som studerats av oss, varierade halterna från 14 till 172 mg/m³ (Newton 1999). Effekt av användning av utsug har utvärderats i en undersökning som omfattade 6 barnmorskor, den genomsnittliga lustgashalten för förlossningar där inte punktutsug användes uppgick till 297 mg/m³, lufthalten när punkutsug användes var 52 mg/m³ (Heath et al 1994). Data från dessa 4 undersökningar med ventilations- och arbetsrutiner under förlossning som påminner starkt om de i vår studie antyder god externvaliditet avseende data i vår undersökning. I en liknande studie som även den påminde om vår, framför allt avseende antal prov och förlossningar, undersöktes exponeringsnivåerna i förlossningsavdelningar vid 4 sjukhus (Munley et al 1986). Genomsnittliga lustgaskoncentrationer i de olika sjukhusen varierade från 74 till 653 mg/m³. I ett av sjukhusen där punktutsug användes, uppmättes halter uppgående till 270 mg/m³ och motsvarande utan utsug uppgick till 653 mg/m³. Dessa anmärkningsvärt höga exponeringsnivåer, framför allt i jämförelse med våra data, kunde dock förklaras med avsaknad av ett allmänt ventilationssystem på dessa förlossningsavdelningar. Vi undersökte också möjligheten av minskad exponering genom förbättrad ventilation, arbetsrutiner och samarbete mellan förlossningspersonal och den blivande mamman. Som en uppföljning till vår undersökning vid en av förlossningsavdelningarna med

10 10(17) koncentrationen ursprungligen varierande mellan 150 och 320 mg/m³ kunde förändringar i arbetsrutiner, instruktion till utsugsanvändare och användning av forcerad allmänventilation på avdelningarna reducera exponeringsnivåerna påtagligt, halter varierande mellan 5 och 69 mg/m³ kunde konstateras efter förändring. Vi försökte också utvärdera effekter av olika typer av andningsmasker (typ I, II och III) och deras effekt på exponeringsnivåerna inom de olika mätningarna av lustgas. Den ventilerade dubbelmasken (typ III) användes som referens, mask med utsug för utandad luft (typ II) liksom den enkla inhalationsmasken (typ I) utvärderades genom mixed model-analys (tabell 5). Modellen inkluderade också faktorerna befattning (fix faktor), och de olika sjukhusen (slumpmässiga faktorer). Exponeringsnivåer för korttidsprover befanns vara signifikant högre för den icke ventilerade enkla masken (typ I, p=0,006, = 2,5) jämfört med dubbelmasken (typ III). En trend även om den inte var statistiskt säkerställd sågs också då den enkla andningsmasken (typ I) jämfördes med masken där utandningsluften bortfördes i punktutsug (typ II). Variation i individuella 2- timmarsprover, tidvägda dagsmedelvärden och 8-timmar tidvägda dagsmedelvärden speglade inte bara användningen av andningsmask utan även hur ofta barnmorskor och undersköterskor tillbringade aktiv tid med den blivande mamman. Korttidsproven genomfördes under aktiv användning av lustgas, och det mest effektiva sättet att utvärdera effekt av mask innebär således utvärdering av korttidsproven. 6. Slutsatser Denna undersökning presenterar omfattande data avseende lustgasexponering vid svenska förlossningsavdelningar. Höga luftkoncentrationer kunde konstateras, 8-timmars tidvägt dagsmedelvärde avseende lustgas varierade mellan 2,5 och 260 mg/m³ vilket antyder att ett antal 8-timmars tidvägt dagsmedelvärden överskrider gällande hygieniska gränsvärden. Användning av mask som anslutits till utsugssystem (dubbelmask) under tidpunkt då lustgas distribuerades till den blivande mamman reducerade signifikant barnmorskornas och undersköterskornas exponering. Användning av forcerad allmänventilation i tillägg till förbättrade arbetsrutiner och samarbete mellan personal och blivande mödrar förbättrade dessutom luftkvaliteten vid förlossningsavdelningen.

11 11(17) Tack Författarna tackar de sjukhus som ingått i studien, arbetsgivare och anställda liksom företaghälsovården på de olika enheterna som hjälpt oss med praktiskt arbete. Vi tackar också Birgitta Linder från Arbetsmiljöverket i Örebro och Ing-Liss Bryngelsson och Cecilia Lundholm vid vår egen enhet för statistiska analyser och datahantering.

12 12(17) 7. Referenser 1 ACGIH. Treshold limit values for chemical and physical agents and biological exposure indices, American Conference of Governmental Industrial Hygienists, Cincinnati OH, US Ahlborg G, Axelsson G, Bodin L. Shift work, nitrous oxide exposure and subfertility among Swedish midwives Int J Epidemiol., 1996, 4, Brown RH, Purnell C.J.: Collection of trace organic vapor pollutants in ambient atmospheres J Chromatography, 1979; 178: Chessor E, M. Verhoeven M, Hon C.y, Teschke K. Evaluation of a modified scavenging system to reduce occupational exposure to nitrous oxide in labour and delivery rooms Occup Environ Hyg., 2005, 2, Cohen E N, Brown B W, Bruce D L, Cascorbi H F, Corbett T H, Jones T W, Whitcher C.H. Occupational disease among operating room personnel. Anaesthesiology, 1974, 41, Cohen E N, Brown B W, Bruce D L, Cascorbi H F, Corbett T H, Jones T W, Whitcher C.H.. A survey of anaesthetic health hazards among dentists J Am Dent Assoc., 1975, 90, Cox P.C, Brown R.H.. A personal sampling method for the determination of nitrous oxide exposure Am Ind Hyg Assoc J., 1984, 45, EURACHEM Guidance Document No. 1, Accreditation for Chemical Laboratories Middlesex, UK (1993) p 25 9 Flodin U, Landtblom A.M., O. Axelson O. Multiple sclerosis in nurse anaeasthetists. Occup Environ Med., 2003, 60, Heath B.J, Done M, Balog O, Ziccone S, Rosewarne F, Aust NZ. The effect on scavenging on nitrous oxide pollution in the delivery suite J Obstet Gynaecol, 1994, 4, Hemminki K, Kyyrönen P, Lindbohm M-L. Spontaneous abortions and malformations in the offspring of nurses exposed to anaesthetic gases, cytostatic drugs, and other potential hazards in hospital s, based on registered information of outcome. J Epidemiol Community Health., 1985, 39, Henderson K.A, Matthews I.P. Staff exposure to anaestethic gases in theatre and non theatre areas Europ J Anaesthesiol., 2000, 17, Hornung R.W, Reed L.D.. Estimation of an average concentration in the prescence of nondetectable values Appl Occup Environ Hyg. 1990, 5, HSE/CAR WG 5 The diffusive monitor 2001, 12, Marie R:M,, Le Biez E, Busson P, Schaeffer S, Boiteau I., Dupuy B., Viader F. Nitrous oxide aneasthesia-associated myelophaty Arch Neurol., 2000, 7, Munley A.J, Railton R, Gray W.M, Carter K.B. Exposure of midwives to nitrous oxide in four hospitals BMJ., 1986, 293, Newton C, Fitz-Henry J, Bogod D: The occupational exposure of midwives to n itrous oxidea comparison between two labour suites Int J Obstet Anesth., 1999, NBOSH. Occupational exposure limits 2000:3 National Board of Occupational Safety and Health, Stockholm, Sweden Schumann D. Nitrous oxide anaesthesia Int Nurs Rev, 1990, 1, Seixas N.S,, Robins T.G,, Moulton L.H.. The use of geometric and arithmetic mean exposures in occupational epidemiology Am J Ind Med., 1988, 14,

13 13(17) Tabell 1 Sjukhus, förlossningsavdelningar och antal förlossningar Sjukhus A B C D E F Personal totalt Förlossningspersonal Antal förlossningar/år

14 14(17) Tabell 2 Lufthalter (mg/m³) av lustgas för enskilda 2-timmarsprov vid förlossningsavdelningar i svenska sjukhus Sjukhus N AM SD GM GSD Variationsområde Totalt ,7 1,3-390 Barnmorska ,2 <2-320 Undersköterska ,7 1,3-390 (A) Totalt 4 1) , Barnmorska Undersköterska , (B) Totalt ,6 1,3-390 Barnmorska ,4 5,4 <4,5-220 Undersköterska ,6 1,3-390 (C) Totalt 39 9,9 13 4,5 3,4 <2-45 Barnmorska ,8 3,5 <2-45 Undersköterska 3 2 0,45 1,9 1,2 <2,4-2,5 (D) Totalt ,4 7,6 1,6-270 Barnmorska ,2 7,7 1,6-270 Undersköterska ,8 8,2 <2,3-180 (E) Totalt , Barnmorska , Undersköterska , (F) Totalt Barnmorska Undersköterska 1) Provtagningstid >6 timmar N: Antal prov AM: Aritmetiskt medelvärde SD: Standarddeviation GM: Geometriskt medelvärde GSD. Geometrisk standarddeviation

15 15(17) Tabell 3 Lufthalter (mg/m³) 8-timmars tidvägt dagsmedelvärde (TVDM) av lustgas vid förlossningsavdelningar i svenska sjukhus Sjukhus N AM SD GM GSD Variationsområde Total ,7 2,5-260 Barnmorska ,4 2,5-260 Undersköterska ,7 <3,5-220 (A) Totalt , Barnmorska , Undersköterska , (B) Totalt ,1 4,5-220 Barnmorska <4,5-120 Undersköterska ,5 <4,5-220 (C) Totalt 10 9, ,6 2,5-35 Barnmorska ,5 2,5-35 Undersköterska 1 2,5 2,5 (D) Totalt ,7 3,1-69 Barnmorska ,8 3,1-69 Undersköterska ,2 50 1, (E) Totalt , Barnmorska , Undersköterska (F) Totalt ,9 15 1,9 5,3-34 Barnmorska ,9 15 1,9 5,3-34 Undersköterska N: Antal prov AM: Aritmetiskt medelvärde SD: Standarddeviation GM: Geometriskt medelvärde GSD. Geometrisk standarddeviation

16 16(17) Tabell 4 Lufthalter (mg/m³) 15 minuters korttidsprov av lustgas i förlossningsavdelningar i svenska sjukhus Hospital N AM SD GM GSD Variationsområde Totalt , Barnmorska , Undersköterska , (A) Totalt , Barnmorska , Undersköterska (B) Totalt , Barnmorska Undersköterska , (C) Totalt , Barnmorska , Undersköterska (D) Totalt , Barnmorska , Undersköterska (E) Totalt , Barnmorska , Undersköterska , (F) Totalt Barnmorska Undersköterska N: Antal prov AM: Aritmetiskt medelvärde SD: Standarddeviation GM: Geometriskt medelvärde GSD. Geometrisk standarddeviation

17 17(17) Tabell 5 Mixed model-analys, lufthalter av lustgas vid förlossningsavdelningar, individuella prov (>15 min), tidvägda medelvärden, 8-timmars tidvägda dagsmedelvärden och korttidsprov som beroendevariabel Luftkoncentration Förklarande -estimat, 95 % CI p-värde faktor Individuella prov Barnmorska 0,049-0,640-0,738 0,89 Undersköterska (ref) 0 Mask 1-0,508-3,698-2,684 0,75 Mask 2 0,885-1,015-2,784 0,36 Mask 3 (ref) 0 Tidvägt medelvärde Barnmorska -0,262-1,219-0,695 0,58 Undersköterska (ref) 0 Mask 1 0,0971-2,887-3,081 0,95 Mask 2 0,658-0,910-2,226 0,40 Mask 3 (ref) 0 Tidvägt dagsmedelvärde Barnmorska -0,377-1,316-0,562 0,42 Undersköterska (ref) 0 Mask 1 0,675-1,816-3,166 0,58 Mask 2 1,046-0,402-2,494 0,15 Mask 3 (ref) Korttidsprov Barnmorska -0,563-1,387-0,262 0,17 Undersköterska (ref) 0 = regressionskoefficient CI = konfidensintervall Mask 1 2,52 0,803-4,235 0,006 Mask 2 1,273-0,168-2,714 0,08 Mask 3 (ref) 0