Konstruktionshandlingar luftledningar

Transkript

1 SVENSKA ~=- KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NLP, Ledningsprojelctering BETECKNING/DNR TR15-05 DATUM SAMRAD ' NTL, NAT TEKNISK RIKTLINJE utgava 2 FASTSTÄLLD Konstruktionshandlingar luftledningar Anvisningar och råd till färdig handling Detta dokument fungerar som ett styrande dokument för den uppdragstagare som ska konstruera stolpar eller fundament till Svenska kraftnäts luftledningar.

2 2 (62) Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåvan Justeringar och kompletteringar i hela dokumentet. Nya kapitel som införts är 6.1 Status som beskriver olika dokumentstatus. Flyttat och justerats från tidigare 6.1 (nu 6.2) Ritningsförteckning. Även text från tidigare Gnistgap Slopade kapitel där text slopats, flyttats till annan plats är: 7.6 Ritningar och Text avseende sättningar och stolpens utböjning Nytt underkapitel Ändrings-PM 9.3 Checklista Ritningsförteckning. Övrigt: 7.2 Revisionshantering under konstruktionsfas nu beskrivet med nya figurer från SVK-ritningar.

3 3 (62) Innehåll 1 Referenser Omfattning Definitioner och begrepp Översikt Beställning Olika typer av uppdrag Uppdragsparametrar Handlingar Organisation Tidsplan och delleveranser 18 6 Dokumentation Status Ritningsförteckning Mallritningar Anvisningsritningar och övriga ritningar Uttagningsritning för fundament 23 7 Konstruktion Mappstruktur Revisionshantering av dokument Dokumentförteckning Beräkningar Stolpe Fundament och Stagförankringar Beräkningsrapporten Förutsättningar och krav Innehåll 27

4 4 (62) 7.6 Avsyning av eget arbete Byggbarhet och arbetsmiljö Underlag för BAS-P AMA Standardisering Skruvar och profiler Fotplåtar Framtagning av fundament till normalserie Plintbredd för normala jordfundament Bergbult till bergförankrade fundament Grundskruvar till fundament Brickor till grundskruvar Gnistgap Råd om konstruktion av stolpe Kontroll av anslutningar Elektriska avstånd Bockade vinkelprofiler Kontroller i kontrollplanen för tillverkning Moment i knutpunkter Svetsar Utrymme för verktyg vid montering Råd om konstruktion av fundament Bergfundament Jordfundament Armering, generellt Grundskruv till fundament Lasters överföring från grundskruvar till armering Förtagningar under plint 37 8 Anvisningar för utförandet av ritningar Bakgrund och syfte Allmänt Ritningars uppbyggnad Ritningsnomenklatur Ritningsregler Linjetyper Schattering Måttsättning Armering Toleransangivelser Textning 47

5 5 (62) Stycklistor Ändringar på ritningar Symboler Stolp- och stålritningar Grundläggnings-, fundament- och stagförankringsritningar Ritningsnomenklatur Fundamentplan Sammanställningsritning Fundament Fundamentritning Montageritning Detaljritning Anvisningsritning Generella anvisningar Upprättande av en serie fundament eller stagförankringar 56 9 Interngranskning hos konstruktören Allmänt Granskningsrapporten Förutsättningar och krav Innehåll Svenska kraftnäts kontroll Allmänt Handlingar redo för kontroll Svenska kraftnäts kontroll av dokuments format och utförande för arkivering Genomgång och godtagande av leverans Kommunikation då Svenska kraftnät deltar i granskning Externgranskning 61

6 6 (62) 1 Referenser Svk-TR05 Svk-TR08-02 Svk-TR15 Tekniska riktlinjer - Ledningar. Hela serien. Teknisk riktlinje Detaljkrav på ritningar. Tekniska riktlinjer - Projektering. Hela serien. Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer finns att hämta på

7 7 (62) 2 Omfattning Riktlinjen omfattar beställning, konstruktion, interngranskning, kontroll och är tänkt för användning vid framtagandet av konstruktionshandlingar. De konstruktioner som avses är stolpar, fundament och stagförankringar för användning i luftledningsprojekt. Konstruktör ska säkerställa att konstruktionen i alla avseenden överensstämmer med vad som föreskrivs i Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer och andra styrande dokument. Där konstruktör anser att avsteg från denna riktlinje är befogad, ska detta tydligt motiveras och föreläggas Svenska kraftnät för eventuellt godkännande.

8 8 (62) 3 Definitioner och begrepp I Tabell 3-1 listas de definitioner och begrepp som används i detta sammanhang. Tabell 3-1. Definitioner och begrepp Avsyning av eget arbete s.k. Egenkontroll Basbredd BAS-P Bergbult Bergförankring Bygghandling Fixtur för grundskruv Fundament Fundament (draget) Fundament (tryckt) Granskare Den enskilde konstruktörens regelbundna kontroll av sitt eget arbete. Avstånd mellan ramstänger/ben i en stolpe. Kan mätas rygg-rygg (ramstång) alternativt c-c grundskruvsgrupp (hål i fotplatta). BAS-P är den person som under projekteringen har det övergripande ansvaret att se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas inför kommande byggnation samt ledningens brukande. BAS-P upprättar grunden till en arbetsmiljöplan. Se bergförankring. Bergbultar, normalt av kamstål, ingjutna i berg i borrade hål, för att uppta draglaster från fundament. Handlingar som används för att bygga efter samt för att planera och köpa in material. Konstruktion av stål vilket anvisar exakt placering av grundskruvar i en skruvgrupp. Används vid ingjutning av grundskruvar i fundamentplint. Konstruktion i mark för grundläggning av stolpe eller stag. Fundament som huvudsakligen påverkas av draglaster. Fundament som huvudsakligen påverkas av trycklaster. Person som utför granskning.

9 9 (62) Granskning (intern) Granskning (extern) Grundskruv Huvudkonstruktör Konsulten Kontroll av levererade handlingar Konstruktionsritning Konstruktör Momentfundament Program (egenkonstruerande) Kontroll av annan person än konstruktören, som för uppdragstagarens räkning kvalitetssäkrar handlingarna. Denna person kan finnas inom konsultens egen organisation eller vara en underkonsult. Granskning av handling som utförs av Svenska kraftnät anlitad konsult. Utförs normalt inte. Gängad stång i stål som ingjuts i fundamenttopp. Grundskruvens uppgift är att stolpen med dess fotplatta kan fästas (fixeras) till grundskruven, och fundamentet, med bricka och mutter. Person med ansvar för att samordna konstruktions- och granskningsarbetet till en eller flera konstruktioner. Kontraktsbunden part, juridisk person. Del av Svenska kraftnäts övergripande tillsyn. Handling som visar hur en detalj eller byggnadsdel är uppbyggd eller ska utföras tekniskt. Ett översiktligt begrepp för flera typer av ritningar, t.ex. översiktsritning, sammanställningsritning, montageritning, tillverkningsritning. En konstruktionsritning kan också vara en bygghandling eller relationshandling. Person involverad i konstruktionsarbetet. Fundament utsatt för i huvudsak böjande och stjälpande moment. Program eller beräkningar egenhändigt utförda i Excel eller annan programkod.

10 10 (62) Projektering Projektledare Projektör Relationshandling Ritningsmall Standardfundament Normalfundament Standardstolpe Normalstolpe Stolpe Tillsyn Uppdragsledare Benämns ibland även detaljprojektering. Detta är den egentliga projekteringen som innefattar alla nödvändiga arbetsmoment fram till färdiga bygghandlingar för upphandling och byggnation. Däribland innefattas bl.a. bestämning vinkelpunkter, inmätning, stakning, stolpplacering, markundersökningar, utsättning och sammanställning av upphandlingsdokument (tidigare benämnt som förfrågningsunderlag, FFU). Svenska kraftnäts ansvarige person för konstruktionsuppdraget. Organisation eller person som utför övrig projektering, skiljt från själva konstruktionsarbetet. Handling som visar hur anläggningen verkligen blev efter revideringar under entreprenadens gång. En ritning innehållande viss förutbestämd information och avsaknad av projektspecifik information där komplettering till respektive projekt ska göras. Instruktioner om exakt vad som är projektspecifikt och inte ska framgå på ritning och tas sedermera bort. Fundament för normalt förekommande fall som inte är särskilt konstruerat för en specifik stolpplats. Stolpkonstruktion som i första hand används vid projektering av ny luftledning. Luftledningsstolpe avsedd för användning i stamnätet. Svenska kraftnäts kontroll att konstruktioner uppfyller ställda krav. Konsultens ansvarige person för konstruktionsuppdraget.

11 11 (62) 4 Översikt I Figur 1 visas hur beställning av en konstruktion, genomförande med tillhörande interngranskning och hur Svenska kraftnäts tillsyn genomförs. Figur 1. Översikt som visar processen för framtagande av konstruktionshandlingar. Nedan följer ett tänkt standardförfarande i kronologisk ordning för denna process: 1 Svenska kraftnät gör en beställning av ett konstruktionsuppdrag. 2 Konsulten genomför uppdraget. Handlingar kvalitetssäkras i ett första läge genom avsyning av eget arbete i var och ett av momenten samt genom upprättande av beräkningsrapporter. Sedan genomförs systematisk interngranskning av alla handlingar och rapporter av utsedda granskare. Huvudkonstruktören som samordnar detta arbete upprättar sedan en granskningsrapport vars syfte är att åskådliggöra hur man säkerställt kvaliteten gentemot Svenska kraftnät. Konsulten färdigställer uppdraget och levererar handlingar, i form av ritningar och beräkningar. 3 Signerade rapporter och kvalitetssäkrade handlingar levereras av konsulten till Svenska kraftnät. 4 Svenska kraftnät kontrollerar sedan att dessa överensstämmer med de förväntade dokument och handlingar som man kommit överens om i beställningen. Kontroll sker först och främst genom att i granskningsrapporten säkerställa att konsulten uppnått kraven på intergranskning.

12 12 (62) 5 I vissa fall väljer Svenska kraftnät att göra en stickprovskontroll av handlingarna. Detta moment kan även utföras av en extern konsult. 6 Uppdraget avslutas.

13 13 (62) 5 Beställning Allt arbete med avsikt att ta fram en konstruktion av stolpe eller fundament åt Svenska kraftnät utgår ifrån gällande krav fastställda i TR05-02 och TR Olika typer av uppdrag Konstruktionsuppdrag kan se lite olika ut och har lite skilda krav på vad som kan förväntas. Nedan finns överskådligt redovisat vilka uppgifter som Svenska kraftnät tillhandahåller och vilka handlingar som i normala fall förväntas att konsulten levererar i olika typer av konstruktionsuppdrag. Nedan framgår dessa olika typer av uppdrag: > Ny stolpe eller modifiering av befintlig stolpe > Nytt fundament eller modifiering av befintligt fundament Ovanstående varianter brukar normalt kombineras i ett och samma uppdrag. Tabell 5-1. Uppdrag och leveransmatris för Svenska kraftnät. Leverans Uppdragstyp Ny Stolpe/ modifiering av stolpe Nytt Fundament/ modifiering av fundament Kapitel Benämning av stolptyp X Dimensioneringsförutsättningar X Kontrollplan för tillverkning (mall) X Mall för ritningsförteckning och dokumentförteckning X X Benämning av fundamenttyp X Dimensioneringsförutsättningar X Laster på fundament X AMA-texter och mängder X X 7.8 Tabell 5-2 Uppdrag och leveransmatris för konsulten. Leverans Uppdragstyp Ny Stolpe/ modifiering av stolpe Nytt Fundament/ modifiering av fundament Kapitel Beräkningsrapport X X 7.5

14 14 (62) Leverans Uppdragstyp Ny Stolpe/ modifiering av stolpe Nytt Fundament/ modifiering av fundament Kapitel Granskningsrapport X X 9.2 Ritnings- och dokumentförteckning X X Risklista (underlag för BAS-P) X X Lastträd/Nomogram X Uttagningsritning för stolpe X Isolatorutslagsritning X Ritningsmallar för stolpar X Anvisningsritningar för stolpar X Tillverkningsritningar för stolpar X Mängdförteckning X Buntlista X Kontrollplan för tillverkning X Laster på fundament X Uttagningsritning för fundament X Ritningsmallar för fundament X Anvisningsritningar för fundament X Tillverkningsritningar för fundament X Vid ändringar av befintlig stolpe eller fundament ska konsulten komplettera och ändra befintliga handlingar. För leverans av handlingar enligt given mappstruktur, se 7.1. Svenska kraftnät tillhandahåller digital version av mappstruktur till konsulten Uppdragsparametrar Benämning av stolptyp Stolpar kan delas in efter olika tekniska användningsområden där de vanligaste är:

15 15 (62) > Raklinjestolpe/Vinkelstolpe > Stagad stolpe/ostagad stolpe > Enbent stolpe (s.k. julgran) / Portalstolpe > Änd- och avspänningsstolpe > Korsningstorn Stolpar delas även in efter vilket grundmaterial de består av: > Stålstolpar (oftast fackverk, äldre stolpar kunde tillverkas som ramverk) > Betongstolpar > Gitterstolpar > Trästolpar > Kompositstolpar Stolpar kan även delas in i hur de är statiskt beräknade : > Fackverk > Ramverk > Rörstolpar Ofta kombineras flera av ovanstående benämningar. Dimensioneringsförutsättningar stolpe För att kunna dimensionera en stolpe måste vissa grundförutsättningar bestämmas och delges konsulten, dessa är: > Spänningsnivå (220 kv/400 kv). > Typ av faslinor och uppspänning. Detta innefattar även minsta tänkta dimension på faslina och lägsta uppspänning som ska kunna användas i aktuell stolptyp. > Fasplacering (horisontell, vertikal). > Typ av topplina och uppspänning. Detta innefattar även minsta tänkta dimension på topplina och lägsta uppspänning som ska kunna användas i aktuell stolptyp. > Normalspann (an), Vindspann (ah), Viktspann (av). > Max- och mintemperatur. > Tänkt brytningsvinkelintervall. > Isolatorkedjetyp. > Tänkta längdklasser och höjd på stolpe.

16 16 (62) Det kan även tillkomma ytterligare förutsättningar och begränsningar som inte nämns här. Benämning av fundamenttyp Fundament kan bestå av olika material där de vanligaste är: > Betong > Stål > Trä Fundament kan delas in efter hur de är utförda: > Platsgjutet i betong > Prefabricerat för montage på plats > Pålat och platsgjutet Fundament kan delas in efter typ av mark som det ska grundläggas i : > Jordfundament > Bergfundament > Specialfundament (pålfundament, flytfundament mm) Dimensioneringsförutsättningar fundament För att kunna dimensionera ett fundament måste vissa grundförutsättningar bestämmas och delges konsulten, dessa är: > Markförhållanden (ur geotekniska undersökningar eller angivet för standardfundament). > Laster på fundament (se nedan). > Stolpfotens geometri samt fästningstyp till fundamentet. > Vilken AMA som eventuella AMA-texter ska ansluta till. Det kan även tillkomma ytterligare förutsättningar och begränsningar som inte nämns här. Laster på fundament Stolpkonstruktören tar fram laster på fundament ur stolpberäkning. Vid beställning enbart av ny fundamentstyp till befintlig stolpe tillhandahålls dessa av Svenska kraftnät. Fundamentkonstruktören analyserar vilka maxlaster som fundamentet ska konstrueras för. Lägg märke till att fundamentlaster resulterande från stolpberäkningar ofta utgörs av reaktionslaster i stolpfot vilket motsvarar omriktad last som fundamentet påverkas av. Det är därför viktigt att det vid

17 17 (62) angivelser av fundamentlaster tydligt anges om det är reaktionslaster i stolpen eller laster som fundamentet påverkas av Handlingar För översikt se Tabell 5-1. Dokumentförteckning Förteckning över alla handlingar relaterade till konstruktionen. Ritningsförteckning Ritningsförteckning ska omfatta alla för konstruktionen ingående ritningar. För utförande, se 6.2. Lastträd/Nomogram En redovisning av aktuella lastfall för konstruktionen i fråga samt begränsningar för spannlängder och brytvinklar. Används som projekteringsunderlag vid exempelvis stolpplacering. Uttagningsritning för stolpe Ritning som hjälper projektören att välja ut rätt stolpe vid projektering. Ritningen ska innefatta min och max a v, a h, smygvinkel/brytningsvinkel för respektive längdklass samt tillåtna lintyper, antal, uppspänning och normalspann. Isolatorutslagsritning Ritning innehållande stolpe med utritade utslag för hängkedjorna vid olika lastfall, för att säkerhetsställa fas-jord avstånd. Ritningsmallar för stolpar och fundament Ritningar som konstruktören tar fram som underlag till projektör med tydliga anvisningar om hur projektör ska göra ritningar projektspecifika. För utförande, se 6.3. Anvisningsritningar för stolpar och fundament Ritningar som visar hur olika typer av arbetsmoment ska genomföras vid byggnation. För utförande, se 6.4. Tillverkningsritningar för stolpar och fundament Ritningar för detaljer som ligger till grund för tillverkning, se 8.2. Mängdförteckning Summering av ingående material per typ och dimension. Buntlista Beskriver hur stålet ska packas. Vilka detaljer som packas (buntas) ihop med varandra. Detta är till nytta även vid beställning av reservdelar. Kontrollplan för tillverkning Omfattning av grundkontroll och tilläggskontroll. Hänvisning till standard.

18 18 (62) En tom mall delges konsulten. Uttagningsritning för fundament Ritning som hjälper projektören att välja ut rätt fundament baserat på markundersökningsunderlaget. För utförande, se Organisation Konsulten ska upprätta ett tydligt organisationsschema med följande roller: > Uppdragsledare Tillsatt ansvarig hos konsult att föra dialog med Svenska kraftnät. Se till att uppdraget genomförs enligt tidsplan, budget och enligt kontrakt i övrigt. > En huvudkonstruktör med följande uppgifter: Har det övergripande ansvaret att kvalitetssäkra leveransen mot beställaren. Ansvar för att samordna alla inblandade konstruktörer. Ansvar för att samordna granskningsrutinerna. Ansvar för att se till att alla handlingar blir interngranskade. Redogöra för samtliga konstruktörers roll inom uppdraget samt redovisa deras kvalifikation och referenser på tidigare utföra uppdrag. > Enskilda konstruktörer. > Enskilda granskare. Vid dubbla roller för medarbetare (konstruktör och granskare) så accepteras aldrig granskning av eget delmoment. Detta inte att blanda ihop med var och ens avsyning av eget arbete, se kapitel 7.6. För övrigt så kan en och samma person inneha en kombination av roller, beskrivna ovan. 5.3 Tidsplan och delleveranser Konsulten ska upprätta en detaljerad tidsplan för konstruktionsuppdraget och månatligen vid behov uppdatera denna. Tidsplan, budget och ÄTA-lista ska uppdateras och skickas till Svenska kraftnät minst två dagar före varje projektmöte om inte något annat avtalats. Tidsplanen ska ge en tydlig bild om hur konstruktionsuppdraget ska utföras. Tidsplanen ska utöver konstruktionsåtgärder även innefatta tid för upprättande av beräkningsrapporten samt granskningsrapporten (redogörelsen för interngranskning).

19 19 (62) Konsulten ska i tidsplanen lämna tillräckligt med utrymme (minst 14 dagar) för Svenska kraftnäts genomgång av leveranser. Därutöver ska tillräcklig tid för konsultens justeringar och kompletteringar, enligt Svenska kraftnäts önskemål, finnas. Konsulten ska meddela Svenska kraftnät minst en vecka inför leverans eller möte om det inte går att genomföra enligt tidsplan och föreslå ändring/revidera tidsplanen. Vid varje leverans ska Svenska kraftnät meddelas per epost till projektledaren samt för leveransen involverade personer. Med leveransen ska alltid uppdaterad dokumentförteckning och ritningsförteckning ingå. I leveransen ingående dokument och ritningar ska dessa i förteckning vara speciellt markerade. I god tid innan möte, ska konsulten redovisa vad som behöver diskuteras genom att föreslå punkter till mötesagenda. Lämpliga saker att ta upp kan vara färdiga åtgärder, svårigheter i konstruktion, lösningsalternativ, etc.

20 20 (62) 6 Dokumentation Kapitlet beskriver krav på dokument gällande stolpar och fundament. 6.1 Status Rutan för dokumentstatus i ritningshuvudet ska vara tom. Status för ritningar och dokument ska framgå av ritnings- och dokumentförteckningen. Status ska vara PRELIMINÄR HANDLING, vilket markeras med vattenstämpel DRAFT, diagonalt över handling. När handling godkänts för användning av Svenska kraftnät, tas vattenstämpeln bort och status blir UPPHANDLINGSDOKUMENT i ritnings- och dokumentförteckning. 6.2 Ritningsförteckning När arbetet med ritningar påbörjas ska även ritningsförteckningen upprättas. Vid konstruktion av stolpe eller fundament är ritningsförteckningen huvuddokument för att hålla ordning på ritningarna. Förteckningen underlättar informationen kring ritningens status samt revisioner under konstruktionsarbetet. Efter slutfört konstruktionsarbete sparas ritningsförteckningen inför användning som underlag till projekteringar samt eventuella kommande justeringar av ritningar. På detta vis blir ritningsförteckningen ett bra hjälpmedel att beskriva alla ritningars fortskridande med hjälp av kolumner som status, revision mm. Även risken för att använda samma ritningsnummer för olika ritningar ska kunna elimineras om man sorterar ritningsförteckningen efter ritningsnummer innan uttagning av nummer görs. Ritningsförteckning ska omfatta alla för konstruktionen ingående ritningar. Om andra dokument än ritningar med ritningsnummer tillhör konstruktionen ska även dessa in i ritningsförteckningen endera före eller efter ritningarna där det är lämpligt. Angivelsen av dessa handlingar ska föregås av en rubrik, t.ex. Övriga handlingar om de anges efter ritningar. Ritningsförteckningen ska innehålla följande rubriker: > Stolpe typ X1 Sammanställningsritning Montageritningar Tillverkningsritningar > Fundament Uttagningsritningar (projekteringsunderlag) > Fundament typ J1 Anvisningar Sammanställningsritningar

21 21 (62) Montageritningar Tillverkningsritningar och detaljer Denna uppdelning gör det enklare för projektören att plocka ut de ritningar som ska användas i det specifika ledningsprojektet. Annars är man tvungen att i större grad plocka ut fler ritningar till projektet än de som behövs. Ritningar ska indelas i Stolpar och Fundament och mark. Ritningsförteckningens förstasida ska omfatta en innehållsförteckning samt revideringstabell för ritningsförteckningen. I ritningsförteckningen ska alla handlingar beskrivas i rader och kolumner där följande kolumner måste vara med. > (Pappersformat) och ritningsnummer. > Ritningsrubrik och innehåll. > Ritningsdatum senaste ändringsdatum. > Ändringsbeteckning (revisionsbeteckning). > Bladnummer 6.3 Mallritningar Mallritningar är ritningar som ska bearbetas i projekteringen. När dessa ritningar används i projekt ska de kopieras, ges ett nytt ritningsnummer, platsbindas och anpassas till aktuellt projekt. Dessa typer av ritningar kan vara aktuella för stolpkonstruktion. > Stolpöversiktsritning. > Stolpsammanställningsritning ska visa samtliga längdklasser. Om stolpe har isolatorkedjefästen ska dessa ingå i stycklistan. > Isolatorkedjeritning (vid behov) för upphandlingsdokument. Dessa typer av ritningar kan vara aktuella för fundamentkonstruktion. > Fundamentöversiktsritning > Fundamentplan Fundamentöversiktsritning behöver inte göras som mall om det är tydligt att den inte behöver ändras för normala projekt. Mall för fundamentplan för vinkelstolpar utförs som både vänster och högervinkel (blad 1 och blad 2) så att lämpligt blad kan vidarebearbetas i projektet när den projektbundna ritningen slutförs.

22 22 (62) Mallritningar ska förses med anvisningar till projektören, lämpligen i en informationsruta. Där ska följande ingå: > Rubriken: Anvisningar till projektören. > Instruktioner för de kompletteringar som behövs. > En tydlig anvisning om vilken ritning som har använts som underlag. Angivelsen ska omfatta ritningsnummer samt gällande revidering enligt Ursprungsritning är x-xxxxxx, rev. XX daterad 20åå-mm-dd. > En tydlig anvisning om att denna ruta ska tas bort. Samma procedur ska utföras då en ny konstruktion skapas utifrån en befintlig ritning. 6.4 Anvisningsritningar och övriga ritningar För stolpar finns följande typer: > Klättringsritning ska visa montaget av klättringsutrustning. Ska innehålla stycklista med samtliga ingående detaljer. Om samtliga ingående komponenter visas på stolpsammanställningsritningen utgår klättringsritningen. > Skyltritning ska visa placering av samtliga förekommande skyltar. Jämför med befintliga skyltritningar för normalstolpar och efterlikna dessa. > Klätterhinderritning (vid behov). > Anvisningsritning för linvagnsupphängning isolering. > Resningsanvisning. För fundament så finns följande typer av anvisningsritningar. > Anvisningsritningar (vid behov). > Toleransritningar (vid behov). > Beskrivningstexter enligt AMA. Där anvisningar inte får plats på respektive ritning kan en separat anvisningsritning upprättas. Observera att undvika hänvisningar till dokument och texter som löpande ofta ändras, t.ex. AMA 13 hänvisa till Teknisk beskrivning istället. På ritning där anvisningarna inte får plats ska hänvisning till anvisningsritningen anges. På anvisningsritning ska hänvisning göras till vilken ritning anvisningsritningen tillhör. Anvisningsritning kan även göras generell för alla fundament om anvisningarna är desamma för alla fundament. Hänvisning till sådan ritning görs på fundamentsammanställningsritning samt på de ritningar som anvisningarna berör.

23 23 (62) Toleransritning utförs där kraven inte kan ställas på respektive måttsatt ritning. Hänvisningar på samma vis som för anvisningsritning, se ovan. Ritning eller dokument med föreslagna beskrivningstexter enligt AMA utförs för respektive fundament om det inte är bättre att koppla dokumentet till uttagningsanvisningar, se Om beskrivningstexterna kan kopplas direkt till projekteringsunderlaget Uttagningsanvisningar för fundament, kan texter enligt AMA utföras till alla fundament i serien. Mängdtabell för alla fundament kan sen utföras i Excel. För konstruktion av ett specialfundament i en projektering av en kraftledning utförs beskrivningstexter direkt i den tekniska beskrivningen som är ansluten till AMA. 6.5 Uttagningsritning för fundament Uttagningsritning för fundament ska upprättas då en standardserie fundament konstrueras med olika fundament för en eller flera stolpar i en standardserie. Där en standardserie fundament kompletteras med tillkommande fundament ska uttagningsritning ändras att även omfatta detta fundament. Uttagningsritning är ett projekteringsunderlag och ska vara enkelt begriplig och utformas så att man med vissa indata ska komma fram till ett eller flera val av fundament. Underlaget ska omfatta följande indata med resulterande utdata. > Enkel anvisning för projektör om underlaget samt beskrivning hur det ska användas. Stolpar som fundamenten ska användas till ska beskrivas (ritningsnummer). > Beskrivning av vad som kan tas ut och vilka begränsningar som finns. > Vilka regelverk som ligger till grund för beräkningar som uttagning ansluter till regelbenämning och upplaga. > Hänvisning till övriga tillhörande ritningar och eller dokument som t.ex. generella anvisningar, mängdförteckningar och AMA-texter för projektets beskrivning för valda fundament. Vid upprättande av AMA-texter måste anges till vilken AMA texterna ska anslutas till. > Uttagningstabell med indata och utdata (val av fundament). > Indata kan vara stolpes längdklass och marktyp (marktyper måste beskrivas separat om de inte får plats i tabellen). Utdata kan vara fundament 0ch/eller fundamentplan (ritningsnummer).

24 24 (62) 7 Konstruktion All konstruktion ska utföras på ett sådant sätt att komplicerade moment i tillverkningen undviks och att slutprodukten blir enkel att bygga. 7.1 Mappstruktur Leverans av filer ska ske i en leveransstruktur och endast i undermappar till 20 Leveranser från Leverantör, som redovisas i Figur 2. Figur 2. Mappstruktur för leverans av filer. När Svenska kraftnät anser att kvaliteten för leveransen är godkänd så flyttar Svenska kraftnät filer till mapp 40 Slutresultat Byggteknisk granskning avslutad. 7.2 Revisionshantering av dokument Under konstruktionsfasen där handlingar och ritningar upprättas, finns ett behov av att dokumentera ändringar i dokumenten för att lättare hålla isär olika versioner. Det kan gälla oavsett om det rör sig om en redan befintlig godkänd handling eller en ny handling som ska upprättas. Angivna revideringar ska endast anges i ritningsramens ordinarie ändringstabell. För övrig ändringshantering, se Under pågående konstruktion ska ritningen revideras inför varje leverans. Observera att även ritningsförteckningen ska uppdateras i samband med detta. Enligt Bygghandlingar 90 och dess synsätt hanteras t.ex. ritningar, innan de blir BYGGHANDLING, endast med datum, se figurerna och speciellt ändringstabellen:

25 25 (62) Figur 3. Ändringsförfarande vid pågående konstruktion/ändring (1:a presenterade ritning). Första utsändningen kan vara första gången ritningen ska diskuteras och förses härmed med datum. Figur 4. Ändringsförfarande vid pågående konstruktion/ändring (2:a presenterade ritning). Alla tidigare ändringsdatum finns alltså angivna men överstrukna med ett kryss över datumen. Detta passar mycket väl för arbete med framtagning av ny konstruktion eller förbättring av befintliga konstruktioner där arbetet sker utanför entreprenadfas. Det passar också väl för ändringar i projekteringar före status Bygghandling. Efter att Svenska kraftnät godtagit handling ska alla under konstruktionsarbetet införda datum vid ändringstabellen raderas och ersättas med definitivt ritningsdatum på för det avsedd plats under rutan för Datum till höger om ritningens rubrikruta (ny handling). Om konstruktion gäller ändring av ritning ska datumen ersättas med ny ändringsnot i ritningsmallens ändringstabell. Ritningsstatus ska lämnas tomt. Alla ändringsnoter i ändringstabellen ska om möjligt finnas kvar synligt på ritning. Eftersom ritningsmallen endast erbjuder införandet av senaste ändringsnot ska tidigare ändringsnoter kopieras som text ovan i ritade tabellrutor. Senaste ändringsnot med högst nummer skrivs alltså in nederst medan tidigare ändringsnoter följer i nedåtstigande nummer uppåt i tabellen. Om antalet ändringsnoter är för många för att kunna presenteras på ritning kan ett antal av de tidigaste ändringsnoterna raderas. 7.3 Dokumentförteckning Där flera dokument tas fram ska en dokumentförteckning upprättas. Dokumentförteckningen fungerar som en liggare för samtliga dokument/filer i konstruktionsuppdraget.

26 26 (62) I övrigt ska dokumentförteckningen innehålla likartade uppgifter som ritningsförteckningen, se vidare kapitel 6.2. Dokumentförteckning ska utföras enligt mall som tillhandahålls av Svenska kraftnät. 7.4 Beräkningar Vid konstruktion ska konsulten ha följande i åtanke: > Konstruktionen ska utföras i den omfattning som har överenskommits med Svenska kraftnät. > Konsulten svarar för all konstruktion utförd av denne och av denne eventuellt utsedd underkonsult. > Konsulten ska undvika att välja detaljer i konstruktionen som ger en specifik tillverkare en konkurrensfördel eller ensamrätt. > Konstruktionen ska ha en sådan hållfasthet att gällande regelverk följs samt att de förutsättningar som överenskommits uppfylls Stolpe Följande åtgärder ska utföras vid beräkningar av stolpar. > Överslagsberäkningar (om behov finns). > Snittkontroller för viktiga/kritiska snitt (om behov finns). > Kontroll av elektriska avstånd i spannet. > Kontroll av elektriska avstånd vid stolpen. > Knutpunktsberäkningar (svets- och skruvförband). > FEM-analys (om behov finns). > Förslag på övriga typer av beräkningar, se 7.5. > Kontroll att stolpen passar på fundamentkonstruktionen (basbredd stolpe/fundamentplan, fotplatta/fundament). Hål för grundskruvar i stolpens fotplatta bör om möjligt göras tillräckligt stora för att undvika byggbarhetsproblem med toleranser för grundskruvars ingjutning i fundament, se Toleranser. Vid avsteg ska detta motiveras Fundament och Stagförankringar Som utgångspunkt ska fundament i första hand göras för det som markundersökningarna visar. Följande åtgärder måste alltid göras vid beräkningar av fundament.

27 27 (62) > Stabilitetsberäkning av fundamentet/stagförankring. > Kontroll av passning stolpfot/fotkonstruktioner och fundament/fundamentplintar. > Beräkning/kontroll av grundskruv hållfasthetsmässigt samt passning i fotplattans hål. > Beräkning/kontroll av stagskruvar och fästen för stagförankringar. > Beräkning av armering i platta och plint. > Beräkning/kontroll av sprickbredder i betongens kritiska snitt. > Kontroll om förtagningar behövs i snittet fundamentplatta/plint. > Förslag på övriga typer av beräkningar, se Beräkningsrapporten Beräkningsrapporten ska i relevanta delar levereras till Svenska kraftnät för möjlighet till att ge synpunkter innan ritningar framställs. Beräkningsrapporten fungerar som ett toppdokument för de beräkningar som måste göras för att fastställa konstruktionen. Därför ska beräkningsrapporten påbörjas inledningsvis och inte först när slutrapporten ska sammanställas. Beräkningsrapporten ska på bästa möjliga sätt åskådliggöra den metodik, de beräkningsprinciper, vilka normer som konsulten har använt sig av. Dessa ska kunna följas på ett överskådligt sätt. Rapporten slutförs inför leverans av konstruktionshandlingar Förutsättningar och krav > Rapporten ska bekräfta att man säkerställt att konstruktionen uppnår de principer bärförmåga, stadga och beständighet som gällande regelverk kräver. > Fundament och stolpar redovisas i separata rapporter. > Rapporten ska signeras av huvudkonstruktör efter att godkänd interngranskning utförts Innehåll Beräkningsrapporten ska vara enkelt och tydligt uppbyggd så att den blir enkel att följa. Övertydlighet är bättre än otydlighet. Förslag till rubriksättning samt innehåll nedan. Förstasidan > Rubrik som klart visar vilken konstruktion som beskrivs. > Det ska framgå vem som upprättat rapporten.

28 28 (62) > Revisionshistorik för rapporten. Sammanfattning > Redogörelse av uppdraget i korthet. > Begränsningar av konstruktionen. > Kort beskrivning av konstruktionen med huvudresultat. Förutsättningar och styrande dokument > Redovisning av de förutsättningar som ställdes inför konstruktionsarbetet. > De regelverk som beräkningarna ansluter till. Angivelse om utgåva, revision och vilket kapitel som avses ska ingå. > Rapporten ska även hänvisa och redogöra för eventuella utredningar som ligger till grund för konstruktionsuppdraget. Dessa läggs lämpligtvis som bilagor. Officiella utredningar redovisas som referens. Program > Vilket eller vilka program som man använt sig av vid beräkningar och upprättandet av ritningar, med tydlig information om versionsnummer/utgåva. Där det inte är klart vad programmet används till ska det förklaras tydligt. Lasters angreppspunkter och riktningar ska vara tydliga. > Har man använt sig av egenkonstruerade program så ska även redovisning av hur dessa program validerats/kvalitetssäkrats framgå. Underlag för konstruktion av fundament > Tydlig redovisning av utdata där exempelvis fundamentlaster ska vara lätta att lokalisera. > Stolpkonstruktör ska bedöma och ange kraven för tillåtna förskjutningar och sättningar av fundament och eventuella stagförankringar. Denna information är viktig inför konstruktion av fundamenten, se SS-EN , 8.2. Kraven ska skrivas in i stolpens beräkningsrapport samt som underlag till fundamentens beräkningsrapport. > Tydlig redovisning av geometrin där exempelvis fotplattans geometri inklusive hålbild och där stolpens basmått tydligt framgår. Hålstorlek i fotplatta samt mått centrummått hål. Fotplattans tjocklek. > Gränssnittet där stolpe möter fundament ska redogöras tydligt. Ramstångslutning ska framgå. Angreppspunkt för var lasten (last för fundament) angriper i underkant fotplatta ska anges. Beräkningar > Vilka lastfall man baserat sina beräkningar på. Tydlig hänvisning till regelverk.

29 29 (62) > Genomgång av de indata som man grundat sina beräkningar på samt en påvisad kontroll för hur man säkerställt att underlaget stämmer. > Redogörelse för hur man klarar de elektriska avstånden. > Detaljerade beräkningar och snittberäkningar. Exempel är viktiga snitt i plattan eller infästningar och förband i stolpen. Kritiska snitt. > Gränssnittet där stolpe möter lininfästning ska redogöras tydligt. > Överslagsberäkningar som gjort under arbetets gång ska redovisas. > Redogörelse för att konstruktionen är beräknad för det minst gynnsamma förhållandet som konstruktionen är avsedd för, dvs. kontroll av maxlaster m.m. > Resultat och slutsatser till respektive beräkning. > Tabell innehållande en övergripande redogörelse för max- och min-värden för moment och reaktionskrafter. Bilagor > Tabeller innehållande alla stångkrafter och utnyttjandegrader för samtliga ingående delar. > Eventuella utredningar och annat bakgrundsmaterial. 7.6 Avsyning av eget arbete Med detta begrepp även kallat egenkontroll menas att man exempelvis under ett pågående uppdrag med jämna mellanrum kontrollerar att man är på rätt väg och att man som enskild konstruktör kontrollerar de indata och utdata man per automatik får från exempelvis program som Mathcad mot enklare överslagsberäkningar. Detta skulle kunna vara överslagsberäkningar på hur stora moment som uppkommer i stolpen och som sedan ska tas om hand av fundamentet. Man kan med fördel titta på kapitel 9 (Interngranskning) för att få hjälp att kontrollera att man inte missat något uppenbart. Annat som enkelt kan kontrolleras är t.ex. att stolpen passar på grundskruvsgrupp (inklusive angivna och byggmässiga toleranser) samt placering av grundskruvsgrupper som visas i konstruktionsritningar fundament. 7.7 Byggbarhet och arbetsmiljö Konstruktionen ska inte vara onödigt komplicerad med avseende på byggbarhet. Byggbarhet ska kontrolleras så att passning av olika delar till varandra inte försvåras. Moment som medför försämrad arbetsmiljö ska systematiskt arbetas bort. Beakta kraven i TR 13.

30 30 (62) Hänsyn ska tas till varmförzinkning för att undvika syragömmor och gasfickor Underlag för BAS-P Konstruktören ska beakta arbetsmiljö och personsäkerhet för konstruktionen då den ska upprättats. I samband med konstruktion ska risklista tas fram som underlag för framtida projekteringar. 7.8 AMA Handlingar som tas fram ska anpassas för att enkelt kunna användas i projekt där AMA Anläggning och AMA El används. Vilken version av AMA som ska gälla för texterna måste anges av Svenska kraftnät i projektbeskrivningen för konstruktionsuppdraget, se och Exempel på detta är: > Textförslag till Teknisk beskrivning som ansluter till AMA (TB-mall). Observera att i ritningar ska man undvika att hänvisa till viss bestämd version av AMA. Bättre är att hänvisa till kod (enligt AMA) och projektets tekniska beskrivning, t.ex. Packning ska ske enligt Teknisk beskrivning kod CEB.53. Finns speciella krav som inte ingår i AMA ska dessa skrivas ut på ritning i full text. 7.9 Standardisering Svenska kraftnät avser arbeta mot att standardisera vissa ofta förekommande detaljer i stolpar och fundament samt stagförankringar. Syftet med detta är att inte skapa onödigt många ritningar för exakt samma sak. Redan förekommande standarddetaljer samt exempel på detaljer som kan tänkas standardiseras ska tillhandahållas av Svenska kraftnät vid start av konstruktionsuppdrag. Standarddetalj är en konstruktionsdetalj som kan användas i oförändrat skick i många konstruktioner för stolpar, fundament eller stagförankringar. Dessa standarddetaljer ska väljas där det är möjligt. Finns det en standardritning för detaljen ska den användas och hänvisas till i konstruktionsritningar. Vid konstruktion ska konstruktören bedöma om detaljen bör utföras som standarddetalj. Skapas en ritning för standarddetalj ska detta först diskuteras med Svenska kraftnät för godkännande. Ritningar för standarddetaljer ska utföras i en separat ritningsnummerserie som tillhandahålls av Svenska kraftnät. Nedan följer detaljer som bör kunna standardiseras.

31 31 (62) Skruvar och profiler En konstruktör ska begränsa antalet varianter av profiler. Med fördel väljs enbart profildimensioner som normalt lagerhålls hos de största leverantörerna. Enbart en flänstjocklek väljs på vinkeldimension. Exempelvis så väljs L50x50x5 (normalt lagervara) och inte L55x55x6 (normalt inte lagervara). Att tänka på att inte optimera till den grad att man i slutändan endast har ett fåtal detaljer av en viss dimension. Då ska man i stället välja en större och mer förekommande dimension i aktuell konstruktion. En konstruktör ska även begränsa antalet varianter av skruv med olika längder. I första hand så ska dimensionerna M12, M16, M20 och M24 användas. Vid dimensionering av skruvförband bör större skruvdimension användas, före stor grupp med mindre skruvdimension. För övriga konstruktionstips se kapitel Fotplåtar Val av storlek på fotplåt har tidigare ofta skett med hänsyn till minsta möjliga storlek samt hållfasthet. Därmed har det ofta blivit väl trångt, med svårigheter att montera brickor och mutter samt dra fast muttrarna på grundskruvarna etc. Storleken på fotplåten är inte en kostnadskrävande del inom kraftledningsbyggnation, och fotplåten ska väljas med större omsorg även för byggbarheten. Något större fotplattor bör väljas. Förslag på standardiserade storlekar för normala stolpkonstruktioner kommer att tas fram vid kommande konstruktionsprojekt. Målet bör vara att vid flertalet konstruktioner ska två eller tre storlekar kunna användas. Även fotplåtens tjocklek ska fastslås i samband med standardiseringen. Standardiseringen av fotplåtar ska även innefatta hålen för grundskruvarna samt avstånd mellan dessa. Observera att hålen ska utföras stora i syfte att undvika toleransproblem om grundskruvar är något felaktigt placerade vid ingjutning i betongfundament. Hålstorleken ska väljas efter normaltoleransen för ingjutningar i betong c-c grundskruv ±5 mm. Minskning av hållfastheten i skruvförbandet pga. större hål i fotplåt ska kompenseras vid valet av storlek och tjocklek av brickan till grundskruven Framtagning av fundament till normalserie När Svenska kraftnät vill få ett fundament konstruerat till en normalstolpe kan kraven på vilka typer av fundament som ska konstrueras vara olika. Kraven ska komma från Svenska kraftnät.

32 32 (62) Ska fundament tas fram för olika marktyper så rekommenderas i turordning att följande ska tas fram. Marktyper specificeras med gällande jordparametrar enligt överenskommelser med Svenska kraftnät. 7 Fundament för mark av bra friktionsjord. 8 Fundament förankrat i berg (minst bergnivå 0-3 m). 9 Fundament för sämsta tänkbara jord där jordfundament (plint och platta) kan användas utan yttre markförstärkningar som tjockare grusbädd med flera geoarmeringsnät etc. 10 Pålfundament. 11 Eventuellt flera markförhållanden mellan punkt 1 och Markförstärkning för fundament enligt punkt 3 (om möjligt) för att undvika att bygga pålfundament. Vilka av följande typer som ska tas fram bestäms i samråd med Svenska kraftnät Plintbredd för normala jordfundament Vid standardisering av plinttjockleken så ska hänsyn ska tas till minsta tjocklek enligt följande formel. b = fotplatta bredd + 2 t (mm) b = plintens minsta bredd t = tjocklek stolpens fotplatta 25 motsvaras avfasning plintkanter Figur 5. Plint med fotplatta Bergbult till bergförankrade fundament Bergbultar av armeringsstång ska väljas med dimension 25 eller Grundskruvar till fundament Tidigare har grundskruvar för fundament till stålstolpar inom stamnätet valts i flertalet dimensioner mellan M30 och M56. I vissa fall har även något större dimensioner förekommit. För att underlätta för alla parter ser vi att en högre grad av standardisering är önskvärd. Därför ska vi fortsättningsvis i nya konstruktioner välja enbart M36 och M56 där det fungerar. En standardritning för normala grundskruvar ska finnas.

33 33 (62) Brickor till grundskruvar Brickor till grundskruvar väljs företrädesvis med excentriskt placerat hål. Detta underlättar för montage av brickorna på grundskruven. Grundskruvar är ofta ingjutna med mindre fel i placeringen och kan då hamna nära hålkanten i fotplåt. Brickans excentricitet underlättar genom att man kan vrida brickan så att den kan placeras centrerad över fotplåtens hål. Som en följd av att grundskruvarna standardiseras ska en ritning för standardbrickor till grundskruv finnas på samma vis som för grundskruvar Gnistgap Vid användande av gnistgap ska standardritningar användas. Dessa tillhandahålls av Svenska kraftnät Råd om konstruktion av stolpe Råden i detta kapitel med tillhörande underkapitel är att betrakta som krav såvida inte konstruktören kan påvisa alternativa metoder som ger ett minst lika bra resultat. Dessa alternativa metoder ska godkännas av Svenska kraftnät Kontroll av anslutningar Konstruktören ska kontrollera att fotplåten passar fundamentplinten och att lininfästningen passar linan. Även kontrollera att stolpens huvudmått stämmer med fundamentplan Elektriska avstånd Konstruktören ska göra utslagsberäkningar och sammanslagningskontroller för samtliga linor och beräkningsförutsättningar som konstruktionen är avsedd för Bockade vinkelprofiler Konstruktören ska undvika att använda bockade ramstänger i onödan utan istället försöka lösa problemet med bockade plåtar. Dimensioner över L80x80 anses vara problematiska att bocka Kontroller i kontrollplanen för tillverkning Konstruktören ska överväga om kontroller enligt gällande norm är tillräckliga Moment i knutpunkter Konstruktören ska ta hänsyn till och kontrollera excentricitet, se TR Svetsar Föreskriv inte onödigt stora och ogenomtänkta svetsar. Fundera kring fogberedning och välj den svets som har minst anvisningsverkan på stålet.

34 34 (62) Utrymme för verktyg vid montering Tänk på att kontrollera att det finns tillräckligt med utrymme rent praktiskt när stolpen ska monteras. Det ska gå att använda otympliga verktyg för att få ihop stolpen. Ofta så kan det vara svårt att komma åt brickor och mutter vid grundskruvarna Råd om konstruktion av fundament Råden i detta kapitel med tillhörande underkapitel är att betrakta som krav såvida inte konstruktören kan påvisa alternativa metoder som ger ett minst lika bra resultat. Dessa alternativa metoder ska godkännas av Svenska kraftnät. Se beräkningsrapport för stolpen gällande information om gränssnittet mellan stolpe och fundament, se Bergfundament Allmänt Stolpar på berg grundläggs företrädesvis som bergförankrade fundament, normalt kallade bergfundament. Bergfundament utförs normalt som plintar i betong där plintens stående armering är förankrad i borrade hål i berget s.k. bergbultar (se ). Vid vissa fall kan grundskruvarna själva utgöra förankringarna av plinten i berget men används endast i undantagsfall och inte i serie av bergfundament med både låga och höga plintar. Om stolpar ska grundläggas med bergförankrade fundament gäller kravet att om något fundament för samma stolpe inte kan förankras i berg eller med annan styv förankring, måste alla fundament grundläggas med jordfundament. Undantag är stolpar där dess fotkonstruktioner inte är betraktade som styvt förbundna med varandra t.ex. de flesta stolpar med reglar på separata stolpben där regeln är ledat förbunden på stolpbenen. Hålavstånd för bergbultar Avstånd mellan hålen för bergbultar ska väljas med minst 200 mm avstånd. Avståndet centrum hål till plintens kant bör inte vara mindre än 100 mm p.g.a. ökad risk att vatten kan trängas in i fogen mellan berg-betong och därmed orsaka korrosion i bergbultarna. Om antal bergbultar blir så stort att avstånden måste vara mindre ska 32 väljas och räcker inte det rekommenderas att försöka med bergbultar i flera lager (se Figur 6) eller välja större plinttvärsnitt. Figur 6. Bergbult i flera lager.

35 35 (62) Fundament på berghäll Plintar på berghäll utförs normalt med ett minsta uppstick 300 mm. För att kunna planera bergfundament på berghällar kan det krävas att fundamentplintar ibland tillåts få högre uppstick från bergnivån eftersom berget sällan har helt horisontell yta. Maximalt tillåts ett uppstick om ca 1500 mm från bergnivå. Låga plintar på berghäll innebär att tillräcklig förankringslängd av bergförankrad armering inte får tillräcklig förankring i plinten/betongen. Vid dessa fall rekommenderas försiktig gropsprängning för betongplinten i berghällen, se Figur 7. För att uppnå ett utseendemässigt litet uppstick av plintar på berghäll (minst med 300 mm) rekommenderas försiktig gropsprängning för betongplinten i berghällen. På så sätt hamnar huvuddelen av plinten under visuell bergnivå och man får ett lågt uppstick av plinten ovan bergnivå. Gropen som ursprängts återfylls efter gjutning av plinten med grovbetong som anpassas med liten lutning till den tidigare bergytan. Figur 7. Exempel på hur gropsprängning för låg plint på berg kan visas på ritning.

36 36 (62) Gropen ska efter avformning av plinten fyllas med betong. Överytan av betongfyllning ska lutas ut från plinten ned till berghäll i syfte att motverka stillastående vatten mot plinten. Lutningen ska utföras så att den får ett relativt slätt intryck. En strävan är att hålla plintarna så låga som möjligt men undantag kan göras om det inte kommer att se störande ut i naturen. T.ex. kan högre plintar accepteras om det inte bedöms utgöra ett störande intryck i naturen. Plintar gjutna på synlig berghäll (dvs. utan överliggande jord) ska formas med stående råplank. Observera att alla plintar inom samma stolpplats ska utföras med samma typ av form vilket innebär att om en plint gjuts på exponerad berghäll så måsta alla plintar utformas med form av stående plank. Skarvning av bergbultar i högre plintar För låga plintar (upp till ca 2,5 m) väljs att bergbultarna går upp till plinttopp (minus täckande betongskikt). För högre plintar (minst 2,0 m) ska bergbultarna skarvas med armeringsjärn från plint underkant till plinttopp (minus täckande betongskikt). Skarvlängd ska vara minst 1,5 x beräknad minsta tillåten skarvlängd. Skarvning krävs för att minska risken att eventuell bergbult upp till plinttopp inte ska komma ur bana med tillåtet minsta täckande betongskikt i plintsida. Bergbult får inte bockas efter förankringsingjuten i berg Jordfundament Schakt och fyllning Släntlutningar för schaktning ska inte anges på ritning. Endast där det är helt säkert vilken schaktsläntlutning som ska användas får det anges på ritning. För detta ska platsen vara detaljprojekterad. Där schaktsläntlutning ritas på ritning men inte anges med värdet på lutningen ska det ritas 1:1. Släntlutning anges normalt i teknisk beskrivning ansluten till AMA. På detta vis kan släntlutningar anges mer flexibelt i ledningsprojekten Armering, generellt Planering av armering ska ske med mål att den ska vara enkelt att montera dvs. bockningstyper ska väljas så att järnen går att montera utan krav på monteringsföljd som är svår att inse. Om det är tvunget att använda komplicerad montering av armering ska en speciell montageanvisning redovisas i ritningen. Med undvikande av komplicerat montage menas också eventuellt ingjutningsgods t.ex. montage av grundskruvsgrupp.

37 37 (62) Grundskruv till fundament För val av grundskruv se Lutning av fundamentplintens översida Lutning av fundamenttoppen vinkelrätt mot stolpens ramstång reducerar tvärkrafterna väsentligt i skruven och en mindre skruvdimension kan användas. Lutning av fundamentets översida rekommenderas där 4 skruvar M56 inte hållfasthetsmässigt kan accepteras för stolpfot med horisontell fotplatta. Mest effektiv lutning är vinkelrätt mot stolpens ramstång. Observera att detta beslut redan måste tas i samråd vid konstruktionen av stolpen Lasters överföring från grundskruvar till armering Draglaster i grundskruvar ska på ett bra sätt överföras till plinten och dess armering. Detta ska kontrolleras och bekräftas genom beräkning och hänvisning av beräkningsmetod. Observera att kontakt mellan grundskruv och huvudarmering inte tillåts p.g.a. risk för galvanisk korrosion Förtagningar under plint Om armering som korsar gjutfogen under plinten tillsammans med betongen inte bedöms klara avskjuvningskravet kan förtagningar i fogen krävas. Kontrollberäkning ska redovisas i beräkningsrapporten.

38 38 (62) 8 Anvisningar för utförandet av ritningar 8.1 Bakgrund och syfte Syftet med anvisningarna är att erhålla en mer likriktad struktur på ritningars utformning, så att ritningar har samma uppbyggnad och även innehållsmässigt påminner om varandra oavsett vilken konstruktionstyp som handlingen är avsedd för. 8.2 Allmänt (se även 7.6) Ritningar ska utföras så att de i godkänt skick följer kraven i TR05-01 och TR Språket ska vara svenska. Endast ett språk får användas på ritning. Delars olika beteckningar enligt TR Ändringstabell ska, om plats på ritningen finns, omfatta gällande och alla tidigare revideringar med kort text. Förutsättning för att detta ska fungera är att alla ritningar ska sparas. Alla ändring-pm sparas i en och samma mapp. Ändrings-PM beskriver alla de ändringar som gjorts för aktuell ritning. Vid val av lämpligt pappersformat för ritning ska hänsyn tas till innehållets utbredning på ritningen samt att ritningen ska vara tydligt läsbar vid utskrift i valt pappersformat. Dessutom ska ritningar i pappersformat större än A3 vara läsbart i förminskad utskrift till A3. Onödigt stora format ska undvikas dvs. valt pappersformat ska fyllas ut utan att vara otydligt. Att slentrianmässigt välja stora format ska undvikas. Om ritning byggs upp med flera blad måste alla blad utformas i samma pappersformat (ex. A1, A2, A3 o.s.v.). Ritning ska utföras med beteckningar, linjetyper och stilar och figurer enligt dessa anvisningar. Ritningen ska vara lättläst och utformad för att undvika missförstånd. Texter och symboler utformas så enhetligt det är möjligt och på så vis att närliggande information blir så tydligt som möjligt. I strävan att inte göra onödigtvis många ritningar för liknande saker kan ritningar utföras med flera varianter (Variant A, B, C osv.). Exempel kan vara om flera fundament utförs där mycket av utförandet är lika men att t.ex. fundamentplattans storlek är olika för de olika fundamenten. Här kan fundamentplattan ritas med fiktiv storlek och måttsättas med L. För att ritningen ska bli tydlig kan en tabell för de olika varianterna införas med olika L, längder armeringsstänger mm, vad som då varierar.

39 39 (62) Ritningars uppbyggnad Svenska kraftnäts ritningsmallar ska användas. Ritningar utförs enligt Figur 8. Figur 8. Schematisk placering av olika delar i ritning Tvådimensionella ritningar får inte innehålla linjer och punkter som har z-koordinat som är skild från 0,00. Ritningar utformas med vyer företrädesvis till vänster om anvisningstexter och tabeller. Undantag kan göras där text eller tabell direkt ansluter till särskild vy. Vyplacering av detaljer ska ske med europeisk vyplacering, se Figur 9. Europeisk vyplacering.

40 40 (62) Figur 9. Europeisk vyplacering. Detaljvyer till höger eller nedanför om huvudvyer. Undantag kan även här göras där detalj direkt ansluter till särskild vy. Andra vyer som beskrivs måste tydligt markeras i huvudvyn var snittet är och i vilken riktning vyn ska ses. Vyrubriker ska placeras nedanför aktuell vy. Sektioner och snitt benämns A-A, B-B osv. Detaljer benämns i samma bokstavsserie, som Detalj C, Detalj D osv. Sektion och Detalj ska ha olika bokstavsbenämning. Detalj från vy kan placeras nära vyn med pekare och benämns då bara Detalj eller t.ex. C1 för detalj ur vy C. Går det att ringa in detaljen i vyn kan detaljvyn göras utan benämning. Benämningar, som kommer från beräkningsprogram, som t.ex. D008, D009 osv ska undvikas.

41 41 (62) Ritningshuvud Beskrivs i Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer TR Ritningsnomenklatur Ritningsnomenklatur Ritningar ska hänga ihop, vara kopplade till varandra på ett bra sätt. Hänvisningar till tillhörande ritningar ska alltid finnas. Varje konstruktionshelhet, t.ex. en stolpe eller en grundkonstruktion till en stolpe, omfattar ett flertal ritningar, från sammanställningsritning via delsammanställningar, montageritning, i ett flöde ned till minsta del som tillverkningsritning för enstaka detalj. Samma detalj som används i olika konstruktioner (samma underritningar till flera konstruktionsritningar) ska göras i en och samma ritning dvs. det ska inte finnas flera ritningar med olika nummer för en och samma detalj. Överväg gärna om detaljen bör göras som en allmän standardritning beslutas av Svenska kraftnät på mottaget förslag av konstruktör. Jämför med vad som anges i kapitel 7.9. Därmed kan t.ex. stolpe typ xxxx hänvisa till samma ritning för en detalj som stolpe yyyy gör. Detta ska gälla även om det sker i olika projekt. Följande benämningar på ritningar används: > Översiktsritningar ritningar som visar skisser eller exempel på olika typer av stolpar, fundament och/eller stagförankringar. > Sammanställningsritning ritning över en stolpe, fundament eller stagförankring som visar alla huvuddelar i konstruktionen. Ritning omfattar planvy och sektion med alla huvudmått. Mått som finns på tillhörande ritningar (förutom huvudmått) bör inte finnas i sammanställningsritning. Ritning redovisar alla detaljer med positionsnummer (allmänt benämnt som pos-nr ). Detaljspecifikation anger alla detaljer med detaljritningens ritningsnummer. > Montageritning (kan vara samma som sammanställningsritning) Förekommer där olika detaljer som ska sättas samman till en större enhet som kan utgöra en huvuddetalj med positionsnummer i sammanställningsritning. Uppbyggnad i likhet med sammanställningsritning. > Detaljritningar (delsammanställningar och tillverkningsritningar) Där sammanställningsritning hänvisar till en detaljenhet som i sig själv består av flera delar fungerar den som en delsammanställning och utförs på liknande sätt som en sammanställningsritning. Detalj som ska tillverkas i fabrik ska göras på separat ritning för varje detalj. Undantag är detalj som ska tillverkas och består av flera detaljer och kan utföras i en ritning (ex. ingjutningsgods där flera detaljer ska svetsas samman inför leverans och ingjutning).

42 42 (62) För stolpar utförs en sammanställningsritning för varje stolpdel innehållande samtliga uppgifter för tillverkning och montage. Till tillverkningsritningar så brukar det ingå maskinfiler som sedan används för att föra in parametrar innan tillverkning istället för att man matar in detta manuellt. Dessa benämns CNC eller CAM-filer. För fundament och stagförankringar omfattar tillverkningsritningar normalt detaljer för ingjutning. Exempel på detaljer: Grundskruv. Kantskoningar och fäste för stolpfot (i förekommande fall). Vidhäftningsökande ram för grundskruv. Stagögla. > Anvisningsritning En huvudsakligen textbaserad ritning som beskriver viktiga anvisningar för t.ex. byggande, montage eller tillverkning. Kontrolldokument för tillverkning hör till denna kategori om den utförs som en ritning. 8.3 Ritningsregler Linjetyper Denna del fastställer linjetyper, deras benämning och deras konfiguration, som regler för ritning av linjer. Linjetyper som används ska utföras enligt följande. Tjockleksangivelser avser tjocklek på utskriven ritning i angiven skala. För att detta ska fungera krävs att linjetypens skala ska vara samma skala som plotskalan på ritningen ("LTSCALE"). Linjernas tjocklek styrs av variabeln "LWEIGHT". Konturlinje, synliga konturer Skymd konturlinje, osynliga konturer Centrumlinje, centrum på runda hål och för symmetri Heldragen grov ca 0,8 mm tjock Streckad linje, medelgrov ca 0,5 mm tjock, ca 3 mm långa streck med 1 mm mellanrum. Punktstreckad fin enstreckslinje ca 0,35 mm tjock, långt streck ca 10 mm, 2 mm mellanrum kort streck 1 mm eller punkt, 2 mm mellanrum, lång streck osv

43 43 (62) Måttlinje för måttsättning Måttgränslinje för avgränsning av föremålets mått Vyanvisningslinje, områdesanvisningslinje mm Heldragen fin linje ca 0,25 mm tjock Heldragen fin linje ca 0,25 mm tjock Tvåpunktstreckad enstreckslinje ca 0,35 mm tjock, långt streck ca 10 mm, 2 mm mellanrum, två korta streck 1 mm eller punkter med 2 mm mellanrum, 2 mm mellanrum, långt streck osv. Andra linjekonfigurationer får användas för andra linjetyper än ovan angivna och ska då avvika på sådant vis att de inte kan förväxlas med de vanliga linjetyperna Schattering Schattering ska göras i första hand med tunna parallella linjer, tjocklek ca 0,35 mm, arrangerade med lämplig vinkel, förslagsvis 45 till föremålets konturlinjer, se Figur 10. Figur 10. Schattering av ytor och snitt exempel. Olika angränsande ytor eller snitt kan schatteras på liknande vis men på annorlunda sätt i syfte att skilja ytorna åt, se exempel, Figur 11. Figur 11. Schattering av angränsande ytor - exempel

44 44 (62) Avståndet mellan linjer i en schattering ska anpassas till schatteringsytans storlek. För stora schatteringsytor kan schattering begränsas till ett område vid ytterkanterna, se Figur 12. Figur 12. Schatterad ytterkontur för större ytor, exempel. Andra utformningar av schattering kan förekomma som schattering med punkter eller symboler, t.ex. symbolschattering för betongtvärsnitt etc. På ritning innehållande många olika schatteringstyper ska schatteringarna förklaras i en teckenförklaring under fältet för förklaringar och anmärkningar Måttsättning Alla relevanta mått på ritning ska anges i enlighet med vilken typ av ritning som måtten anges på. T.ex. på sammanställningsritningar anges övergripande mått som oftast är av informationskaraktär på detalj eller tillverkningsritningar anges endast tillräckliga mått som behövs för tillverkning. Mått ska endast anges om det inte tydligt framgår av detaljspecifikationen. Mått sätts om möjligt utanför den ritade detaljen. Måttsättning av del inne i detaljen kan utföras med måttsättning utanför detaljen där måttgränslinjen avslutas något utanför detaljen men där måttgränslinjen fortsätter som streckprickad linje (jfr centrumlinje, men med samma tjocklek som måttgränslinjen) till del som måttsätts. För stora detaljer på ritning med mycket plats kring del som ska måttsättas kan måttsättning ske avgränsat till del som måttsätts. Varje mått ska endast anges en gång på samma ritning. Mått ska placeras i den vy som tydligast visar detaljen ifråga. Alla mått ska företrädesvis anges i mm. Om något mått av särskilda skäl inte lämpas för att anges i mm ska enheten anges tillsammans med värdet. Inte fler mått än nödvändigt ska anges på en och samma ritning för att beskriva delen eller produkten. Baslinjemåttsättning kan användas där det är lämpligt. För måttsättning av svetsfogar se text angående svetsfogar i

45 45 (62) Måttsättningens innefattar måttgränslinje, måttlinje, måttgränsmarkering och själva måttet. Andra typer av måttsättning kan även innefatta hänvisningslinje och nollpunkt. Figur 13. Måttsättning med benämningar (exempel byggmåttsättning). Måttgränslinjer och måttlinjer ritas med tunna linjer, se Måttgränslinjer ska alltid ritas något förbi måttlinjen. Måttgränslinjer ska ritas vinkelrätt mot det element som ska måttsättas. Där det är nödvändigt kan de emellertid ritas i vinkel, men parallella med varandra. Måttlinjer ska ha distinkta måttgränsmarkeringar. Huvudsakligen ska pilmarkeringar eller snedstreck användas som måttgränsmarkering, se Figur 14. Figur 14. Måttgränsmarkeringar i måttsättningar. Måttgränsmarkering med snedstreck används för byggritningar t.ex. grundläggningskonstruktioner med betong. I övrigt förordas måttgränslinjer med fyllda pilar. Snedstreck ritas om möjligt med tjockare linje och med 45 till måttlinje. Måttpilar ska vara ca 3-4 mm långa och ca 1 mm breda i basen. Endast en typ av måttgränsmarkering ska användas på en enskild ritning. Där utrymmet är för litet för en pilspets, kan pilarna markeras som omvända pilar utanför måttgränslinjerna varvid måttlinjen behöver förlängas. Måttlinjer ska om möjligt inte korsa varandra eller andra linjer. Däremot får måttgränslinjer korsa varandra. När en radie måttsätts ska en måttlinje med endast en pilspets, på den ände som slutar vid båglinjen, användas. Pilspetsen placeras antingen på insidan eller på utsidan av elementets konturlinje (eller dess måttgränslinje) beroende på elementets storlek, se Figur 15.

46 46 (62) Figur 15. Måttsättning av radier Mått ska anges på ritningar med textstorlek av tillräcklig storlek för att säkerställa fullständig läsbarhet på originalritningen liksom på de PDF-utskrifter som görs i originalstorlek. På utskriven skalriktig ritning bör textstorleken för mått vara 3,5 mm. Där det av storleksskäl är svårt att använda 3,5 mm kan 2,5 mm accepteras men bör undvikas i ritningar i pappersformat A2 och A1. Detta pga. att det är önskvärt att ritningen ska vara läsbar även i utskrift till förminskat pappersformat A3. Måttvärdet ska placeras parallellt med sina måttlinjer och företrädesvis nära och ovanför måttlinjen. För måttlinjer angivna vertikalt på ritning anges måttvärdet på den sida om måttlinjen som är mot den del som måttsätts. Mått ska främst anges så att de kan läsas från nedre eller högra kanten av ritningen. Icke skalenliga mått (utom där brutna vyer används) ska vara understrukna med en rak grov linje. När en radies storlek är bestämd av andra mått, ska detta anges med en radiemåttpil med symbolen R utan mått, se Figur 16. Figur 16. Måttsättning radie där radiens mått framgår av annan måttsättning Vid måttsättning av hål ska diametern anges, inte radien. En diameter av t.ex. 10 mm markeras som 10. Måttsättning av öppningar ska ske olika beroende av öppningens ritade storlek på ritning, se Figur 17.

47 47 (62) Figur 17. Måttsättning av öppningar och ursparingar (exempel byggmåttsättning) Armering Armering på ritning ritad horisontellt till lutande ±45 ska ritas enligt följande exempel: Armering i överkant eller närmast yta som beskrivs i ritningsvy. Armering i underkant eller mot andra sidan i yta som beskrivs i ritningsvy. Vid utrymmesbrist kan samma armeringsstänger närmast yta som mot andra sidan i yta i ritningsvy ritas som pilar, dvs. med hakar på både under, som översida. Figur 18. Figurer hur armering ska ritas i vyer. För vyer där armering placerats vertikalt till ±45 ska armering närmast yta som beskrivs i ritningsvy ritas som heldragen linje och hakarna i riktning mot höger samt för armering mot bortre sidan i yta ritas som långstreckad med hakarna mot vänster, liknande exemplen i Figur Toleransangivelser Vid angivelser av geometriska, form eller lägestoleranser hänvisas till SS-EN ISO 1101: Textning All text på ritning bör utföras med textfont ISOCP med fontfil ISOCP.shx. I innehållet på ritningen accepteras, utöver ISOCP även AutoCAD:s övriga standardfonter. Texter ska skrivas med proportionerligt bokstavsavstånd så att texter blir lättlästa. Vid textning ska även hänsyn tas till den använda linjetjockleken som används, dvs. liten textstorlek med tunnare linjetjocklek och tvärtom. Textstorlek på innehållet i ritningen ska främst göras i storlekarna:

48 48 (62) 8 mm Huvudrubriker för vyer och textpartier. 5 mm Rubriker för textpartier med mindre textstorlek. 3,5 mm Normal textstorlek för angivelser och i textpartier. 2,5 mm Textstorlek för angivelser och textpartier där normal textstorlek av någon orsak anses vara för stor. Andra storlekar kan användas, om särskilda skäl därtill finns, t.ex. där texten ska uppmärksammas speciellt som stor text diagonalt över ritning PRELIMINÄR eller liknande Stycklistor Alla sammanställningsritningar och ritningar som i sin tur hänvisar till andra detaljritningar eller anger detaljer ska förses med en stycklistförteckning. Stycklistor anges på så sätt att ritningen blir lättläst. Normalt förekommande stycklistor är detaljspecifikationer och armeringsspecifikationer. Detaljspecifikation ska införas på ritningar där hänvisningar till olika detaljer förekommer. Alla i ritningens ingående detaljer eller grupp av detaljer ska förses med positionscirklar som är försedda med detaljnummer. Detaljspecifikation ska upprättas direkt ovan ritningshuvud. Den ska utformas standardmässigt, för alla ritningar där den ska ingå, enligt Figur 19. Se även exempel i 8.5.3, Hänvisningar till objektens ritningar. Figur 19. Detaljspecifikation, rubriker och utseende. Detaljnumrering sker sedan ovanför rubrikraden med stigande nummer uppåt. Armeringsspecifikation med sammanställning, placeras i förekommande fall överst till höger på ritning, se vidare Armeringsspecifikation Ändringar på ritningar Ändringar på ritning som görs ska åtföljas av angivelser om detta. > Ändringen eller området för större ändring inringas med en oregelbunden linje, s.k. moln. Om större delen av ritningen ändras kan inringning slopas. > Markering ska göras invid ändringsstället på ritning. Detta görs genom införande av en revisionssymbol. Symbolen utgörs av en triangel med svärtat hörn som ska peka på ändringen. I triangeln anges, beroende av vad som beslutats, revisionsnummer alternativt bokstav, se Figur 20. För flera ändringar kan flera revisionssymboler införas. Vid alltför många

49 49 (62) revisionssymboler kan de helt uteslutas i syfte att undvika att ritningen blir svårläst. Inringning med moln behålls dock. > Kortfattad anteckning om vad som ändrats införs i ändringstabell med beteckning samt text. Behövs en större mängd text kan istället en hänvisning till ändrings-pm införas. I ändringstabellen införs även aktuellt datum samt vem som infört, samt vem som godkänt ändringen. > Senaste ändringsbeteckning införs på ritningen på avsedd plats. > Senaste revideringsbeteckning införs i ritningsförteckningen för aktuell ritning. > Senaste ändrings-pm (i förekommande fall) kompletteras med vad som ändrats och på vilken ritning. Se vidare underkapitel Ändrings-PM. 3 Figur 20. Revisionssymbol (exempel). Under konstruktionsfas hanteras ändringar som det beskrivs i 7.2. Om en godkänd ritning ändras i så stor grad att den får en annan betydelse ska övervägas att göra den till en ny ritning med nytt ritningsnummer. En sådan ändring kan vara ändrade materialegenskaper, omkonstruktion till ett modernare regelverk eller liknande. Hänsyn ska tas även till om byggdelar redan finns i vårt ledningsnät där ritningen använts för tillverkning/byggande. Ändrings-PM Vid ändringar i ett konstruktionsprojekt ska ett ändrings-pm medfölja varje ändringstillfälle. I ändrings-pm anges alla ritningar som ändrats och vari ändringen består. Även bakgrunden till ändring ska framgå för varje ändrad ritning samt ändring på ritningen. Ändrings-PM föreslås utföras och levereras som ett Word-dokument. Ändrings-PM ska uppdateras löpande i konstruktionsprojektet. Ändrings-PM förses för varje ny upplaga med ny ändringsnot (löpnummer 1, 2, 3, osv.) samt aktuellt datum. För att underlätta för vår senare hantering och arkivering ska textmassa i ändrings- PM organiseras efter rubriksättning dokumentnamn/ritningsnummer och underordnat ändringsnot/ändringsdatum. Detta för att vi vill få alla ändringar i dokument/ritningsnummer-ordning.

50 50 (62) I ändrings-pm ska aktuell ändring markeras på lämpligt vis. För äldre markerad ändring tas markeringen bort. För att kunna hitta markeringar/nya ändringar i ändrings-pm ska PM inledas med ett första kapitel benämnt Ändrade dokument i ändrings-pm not (nr), där (nr) är gällande ändringsnot för aktuellt ändrings- PM. Alla nya ändringar hänvisas här vidare till aktuellt dokument och sidnummer där ändringsbeskrivning finns angiven Symboler Använda symboler ska ritas på brukligt vis. Där mer ovanliga symboler används ska de informeras om i en teckenförklaring under fältet för förklaringar och anmärkningar. Svetssymboler ska följa SS-EN ISO 2553:2014. Måttsättning av svetsfogar ska ske enligt SS Stolp- och stålritningar Hur dessa ritningar ska se ut beslutas i samråd med Svenska kraftnät. 8.5 Grundläggnings-, fundament- och stagförankringsritningar Ritningsnomenklatur En normal uppsättning ritningar för fundament till en stolpe kan vara enligt följande: Fundamentplanen sammanställningsritning detaljritningar. Där detalj består av flera underdetaljer kan den beskrivas i en till fundamentets sammanställningsritning underordnad montage- eller sammanställningsritning över detaljen. Detaljritningar beskrivande bara en detalj (längst ned i kedjan) utgörs av tillverkningsritningar. Detaljer som består av normalt på marknaden förekommande produkter behöver inte beskrivas med en detaljritning. Typdetaljer anges direkt i sammanställningsritning eller montageritning Fundamentplan Där fundamentplan upprättas för en stolpplats med endast en stolpe (normalt), bör fundamentplanen kunna utföras på pappersformat A3 i skala 1:50. Jämför även med TR Observera att fundamentplanen eller sammanställningsritningen för fundamentet egentligen är en underordnad ritning till Stolpsammanställningsritning. Innehåll Fundamentplanen är en ritning som ska användas för att beskriva var stolpens fundament ska placeras inom en stolpplats. I fundamentplanen ingår även att beskriva var stolpplatsen är placerad utefter ledningen med hjälp av stolpnummer

51 51 (62) eller med koordinatangivelse. Utöver detta kan ytterligare information för fundamenten och stolpplatsen inkluderas. Stakningslinjen ska på ritningen alltid utföras med bisektrisen parallellt med ritningens undre ramkontur. Ovanför bisektrisen ska stakningslinjens riktning vara mot högre stolpnummer. Stolpplatsens läge ska anges med koordinater för mittdubb dvs. korsningen mellan stakningslinjen och bisektrisen. Bisektrisen framgår utifrån stakningslinjens brytpunkt för vinkelstolpe, och vinkelrät mot stakningslinje för raklinjestolpe. All måttsättning inom stolpplatsen ska vara lokal och utgå ifrån bisektris och mittdubb. Eventuella övriga koordinater som anges inom stolpplatsen ska anges i ett för stolpplatsen lokalt system utifrån bisektris och mittdubb. För att undvika dubbel måttsättning skall lokala koordinater endast användas där måttkedjor inte är tillämpbara. För vinkelstolpar ska alltid måttet mellan mittdubb och centrum stolpe, det s.k. A-måttet, anges. Följande information ska/kan redovisas i fundamentplanen. Typ av information Ritningshuvud enligt ritningsmall från Svenska kraftnät. Fundament i plan placering på stolpplats Sektion Ska ingå X X Kan ingå X Mått c-c överkant plintar (= c-c skruvgrupp) inklusive toleranser i båda riktningar X Mått diagonalt överkant plintar (= c-c skruvgrupp) inklusive toleranser X Tolerans c-c överkant plintar mått diagonalt max skillnad mellan de båda diagonalmåtten X Koordinater (x, y, z) för stolpens mittdubb ska förberedas (Fundamentplan mall). X Lokalt koordinatsystem för stolpen, utifrån mittdubb (Origo) och bisektrisen, t.ex. med pilmåttsättning. X

52 52 (62) Typ av information Ska ingå Kan ingå +höjd fundament (överkant betong; z-koordinater.) inklusive toleranser för grupp som mellan fundament Hänvisning till respektive fundamentritning X X Anvisningar (vid behov om det krävs kompletteringar till allmänna anvisningar) X Hänvisning till anvisningsritning (Allmänna anvisningar för schakt, fyllning, betongarbeten mm). X Stakningslinje med anvisning till nästa och föregående stolpe samt bisektris. X Norr-pil (där riktning kan bestämmas) X X Mät-linjal (skala) X Normalmängder schakt fyllning mm för teoretiskt fall plan mark. Annan typ av mängdning måste tydliggöras. Övriga mängder (betong, armering, ingjutningsgods, form m.m.) kan alternativt anges på fundamentritningen. X X Placering av fundament och eventuella stagförankringar Det är projektörens uppgift att presentera data så att fundamenten hamnar på rätt plats. Stolpen måste bli placerad på rätt ställe och med rätt riktning. Baslinjemåttsättning kan vara ett bra sätt att måttsätta fundamentets viktiga punkter. Att presentera koordinater i SWEREF99 TM för olika viktiga punkter för fundamentet inför byggande får inte göras. Detta på grund av att avbildningsfelen mellan TM och lokalt system är olika i de fall man använder platsspecifika koordinater, utöver centrum och sidopåle, som exempelvis koordinater på hörn till fundament. Då kommer längdangivelser på ritning och avstånd enligt koordinater att avvika från varandra. Därför rekommenderas en koordinatsatt utgångspunkt på stolplatsen samt koordinatsatt bisektris används. Övriga mått utgår ifrån denna punkt och linje. Ett lokalt koordinatsystem utgående från dessa kan också tillåtas. Måttsättning Måttsättning som ska anges tillsammans med toleranskrav för alla mått och ska redovisas enligt följande.

53 53 (62) > Mått mellan fundament längs stolpens riktningar för fotkonstruktioner. Centrum skruvgrupp (centrum fotplatta) ska utgöra insättningspunkt för måtten. Lämplig tolerans är ±10 mm. > Mått mellan mittdubb till fundament, längs bisektrisen samt parallellt längs stakningslinjen. Lämplig tolerans är ±5 mm. > Diagonalmått mellan fundament. Tolerans för skillnaden mellan diagonalmått ska också anges. Lämplig tolerans är ±12 mm. > Andra viktiga mått t.ex. mått mellan mittdubb till stakningslinjens brytpunkt (a-mått, vinkelstolpe). Lämplig tolerans är ±10 mm. Toleranser Toleranser ska anges i ritningar där det är nödvändigt. Krav enligt TR Observera att stor vikt måste läggas vid bedömning av toleranser för grundskruvars placering i fundament som måste uppskattas tillsammans med stolpens hål och hålstorlekar i fotplattor. Detta är synnerligen viktigt eftersom byggande av fundamenten ofta sker av helt annan part än den som tillverkar eller monterar stolpen. För snäva toleranser för placering av grundskruvar i fundament ökar risken för att få problem med placeringsfel av skruvarna. Snävare toleranser än ca ±7 låter sig normalt inte göras vid gjutningar i betong utan att det speciellt anges som tolerans vid måttet på fundamentritning. Snävare toleranser än ±5 kräver att en fixtur för grundskruv måste tillverkas och användas. För att det ska fungera måste en tillverkningsritning för fixturen ingå i ritningarna till fundamentet. Dessutom måste krav om detta anges i teknisk beskrivning. Exempel på ritning för fixtur tillhandahålls av Svenska kraftnät. Hänvisningar till objektens ritningar De i ritningens ingående objekt (fundament och stagförankringar) ska förses med pos-cirklar som är numrerade. Detaljspecifikation ska upprättas direkt ovan ritningshuvud, se För fundamentplanen kan fälten fyllas i enligt följande exempel: Anvisningar Anvisningar för entreprenören bör samlas på ett ställe på ritningen, helst till höger ovan ritningshuvud. Undantag är uppgifter som är direkt kopplade till vyer där de kan skrivas direkt i anslutning till det objekt anvisningen hör.