Att växa upp i våldets närhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att växa upp i våldets närhet"

Transkript

1 Att växa upp i våldets närhet Ungdomars berättelser om våld i hemmet av Katanna Weinehall fil kand AKADEMISK AVHANDLING som med tillstånd av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet för avläggande av doktorsexamen framlägges till offentlig granskning i Designhögskolans hörsal fredagen den 3 oktober 1997, kl

2 Weinehall, Katarina. Att växa upp i våldets närhet. Ungdomars berättelser om våld i hemmet. (Growing up in the proximity of violence. Teenagers' Stories of Violence in the Home.) Dissertation of the Faculty of Social Sciences, University of Umeå, Sweden, (In Swedish with a summary in English.) ISBN , ISSN Abstract In this dissertation, teenagers (13-19 years) are allowed to speak out. The purpose of the study was to gain knowledge regarding the conditions related to socialization in the proximity of violence through listening to, interpreting and attempting to understand the teenagers' narratives about life when violence is an everyday occurrence. Primarily, I wanted to obtain a picture of the conditions under which these girls and boys grew up as they themselves described them. My questions are primarily concerned with the teenagers' experiences of violence in the home, the strategies they used to cope with a violent home environment and finally with their self-images. Secondarily, my intention was to analyze and interpret the picture that emerged in an attempt to understand the meaning of socialization in the proximity of violence, primarily based upon theories of sexualized violence (aspects of gender and power), coping, resilience, and the social heritage of violence-related behavior (the inter-generational transmission of violent behavior). My purpose was also to relate the descriptions and analysis of domestic violence, and the associated conditions under which these young people grew up, to previous research within the field of family violence. The dissertation is grounded in feminist theory which views the gender and power relationships between women and men as a determining principle of social organization. I associate this with the established Scandinavian concept of "sexualized violence," used to describe forms of abuse and sexual exploitation such as rape, incest and other sexual assaults, pornography, the sex trade and sexual harassment. Fifteen teenagers living in Sweden volunteered to be informants for the study. They were interviewed six to ten times each over a four year period. The interviews progressed in steps from background information to the most private and sensitive questions about the violence which had taken place in the home. The number of interviews was determined case by case; the interviews were concluded when no or few new aspects emerged. The analysis is based in part upon the categorized statements and in part upon the longer narratives. The results show that the young people exist in the presence of violence as witnesses to and victims of violence perpetrated by their fathers. The children are threatened into silence and bear inner feelings of powerlessness and loneliness. They are regarded as different in school, bullied by peers and disregarded by adults. In this double victimization, the children feel themselves to be unwanted and worthless. If the child breaks the secrecy and seeks help, he or she experiences utter betrayal, foremost from social authorities. The lack of protective factors and insightful adults is nearly total. The very essential contact with peers has also been denied them. The children feel themselves to be completely abandoned. Using their own resources, they yet manage to formulate their thoughts, create meaning in events and become survivors. Key words: teenagers, narratives, family violence, battered women, socialization, growing up, sexualized violence, coping, resilience, survivors.

3 Att växa upp i våldets närhet Ungdomars berättelser om våld i hemmet

4 Katarina Weinehall: Att växa upp i våldets närhet. Ungdomars berättelser om våld i hemmet Katarina Weinehall Omslagsbild: Åsa Nilsson Layout och sättning: Anneli Åhlén Tryck: Umeå universitets tryckeri ISBN ISSN

5 Till min sonson, Anton Dannelöv

6

7 < va O V <s> Att växa upp i våldets närhet Ungdomars berättelser om våld i hemmet Katarina Weinehall Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Nr 45

8 Weinehall, Katarina. Att växa upp i våldets närhet. Ungdomars berättelser om våld i hemmet. (Growing up in the proximity of violence. Teenagers' Stories of Violence in the Home.) Dissertation of the Faculty of Social Sciences, University of Umeå, Sweden, (In Swedish with a summary in English.) ISBN , ISSN Abstract In this dissertation, teenagers (13-19 years) are allowed to speak out. The purpose of the study was to gain knowledge regarding the conditions related to socialization in the proximity of violence through listening to, interpreting and attempting to understand the teenagers' narratives about life when violence is an everyday occurrence. Primarily, I wanted to obtain a picture of the conditions under which these girls and boys grew up as they themselves described them. My questions are primarily concerned with the teenagers' experiences of violence in the home, the strategies they used to cope with a violent home environment and finally with their self-images. Secondarily, my intention was to analyze and interpret the picture that emerged in an attempt to understand the meaning of socialization in the proximity of violence, primarily based upon theories of sexualized violence (aspects of gender and power), coping, resilience, and the social heritage of violence-related behavior (the inter-generational transmission of violent behavior). My purpose was also to relate the descriptions and analysis of domestic violence, and the associated conditions under which these young people grew up, to previous research within the field of family violence. The dissertation is grounded in feminist theory which views the gender and power relationships between women and men as a determining principle of social organization. I associate this with the established Scandinavian concept of "sexualized violence," used to describe forms of abuse and sexual exploitation such as rape, incest and other sexual assaults, pornography, the sex trade and sexual harassment. Fifteen teenagers living in Sweden volunteered to be informants for the study. They were interviewed six to ten times each over a four year period. The interviews progressed in steps from background information to the most private and sensitive questions about the violence which had taken place in the home. The number of interviews was determined case by case; the interviews were concluded when no or few new aspects emerged. The analysis is based in part upon the categorized statements and in part upon the longer narratives. The results show that the young people exist in the presence of violence as witnesses to and victims of violence perpetrated by their fathers. The children are threatened into silence and bear inner feelings of powerlessness and loneliness. They are regarded as different in school, bullied by peers and disregarded by adults. In this double victimization, the children feel themselves to be unwanted and worthless. If the child breaks the secrecy and seeks help, he or she experiences utter betrayal, foremost from social authorities. The lack of protective factors and insightful adults is nearly total. The very essential contact with peers has also been denied them. The children feel themselves to be completely abandoned. Using their own resources, they yet manage to formulate their thoughts, create meaning in events and become survivors. Key words: teenagers, narratives, family violence, battered women, socialization, growing up, sexualized violence, coping, resilience, survivors.

9 Innehållsförteckning Dell Problemställningar, metodiska överväganden, tolkningsram och tidigare forskning Kapitel 1. Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte och frågeställningar 5 Avhandlingens fortsatta disposition 6 Kapitel 2. Ansats, metod och perspektiv 8 Mina utgångspunkter 8 Makt och kön 8 Sexualiserat våld - brottslighet i det fördolda 13 Begreppsbestämningar 15 Ansats och metod 18 En hermeneutisk ansats 18 En kvalitativ metod 20 Personliga narrativ 23 Bedömning av kvalitativa studier 26 Kapitel 3. Studiens uppläggning 28 Spörsmål kring metod och etik 28 Metod och avgränsningar för datainsamlandet 28 Etiska ställningstaganden och andra överväganden 30 Förutsättningar för datainsamlandet 34 Kontaktsökande på bred front 34 Ett riktat kontaktsökande 37 Att etablera kontakt 38 Lärdomar från fältet 38 Alla kontakter blir inte informanter 42 Sammanfattningsvis... 45

10 Vägar till kontakt och trygghet 45 Steget in i studien och varför 47 Under studiens gång 50 Att sätta tilliten på prov 55 Ytterligare prövningar 56 Kapitel 4. Informanterna 59 Gruppen ungdomar som ingår i studien 59 De enskilda informanterna 63 Det gemensamma 80 Kapitel 5. Tidigare forskning 83 Om ungdomar, familj och utveckling 83 Ungdom och familj i förändring 83 Att utvecklas och formas som individ 90 Utveckling 90 Fostran 92 Socialisation 95 Våldet inom familjen 99 Family Violence 102 Kvinnomisshandel 104 Två parter 106 Våldet vidmakthålls 111 Alkohol som drivkraft och ursäkt 111 Tystnadens kultur 112 Överföringsteorin - det sociala arvet 113 Våldets konsekvenser för familjens barn och ungdomar 117 Barn som offer och vittnen 117 Symtom och effekter hos barn och ungdomar 120 Att bemästra svåra livshändelser - coping 125 Förmågan att återhämta sig - resilience 128 Sammanfattningsvis

11 Kapitel 6. Analysmetoder 131 Att nalkas det empiriska materialet 131 Intervjuer och samtidig bearbetning 132 Den tematiska analysen 135 Den narrativa analysen 138 Del 2 En empirisk redovisning Våldet i ungdomarnas vardag 145 Kapitel 7. Våldets närhet och nära relationer 146 Det dagliga livet i familjen 146 Familjeliv 147 Missbruk och sexualiserat våld 150 Otrygghet och ständig beredskap 155 Den första, värsta och senaste våldshändelsen 156 Om det hade varit annorlunda 159 Summering 163 Relationer 164 Föräldrarna 165 Syskon, vänner, kamrater och partner 169 Myndighetspersoner, skolpersonal och andra vuxna 173 Summering 178 Kapitel 8. Att bemästra händelser och känslor 180 Strategier för att klara vardagen 180 Att åstadkomma förändring 181 Att undvika inblandning 182 Att avbörda och förlåta 183 Att fly eller förneka 184 Att kontrollera, skapa eller ända sitt liv 185 Summering 188

12 Känslor att hantera 189 Sorgsenhet, rädsla, glädje och längtan 190 Skam, skuld, svek, misstro, ensamhet och utanförskap 191 Maktlöshet, ångest, oro, ansvar och trötthet 193 Vrede, hat och hämnd 194 Längtan, önskan, hopp och kärlek 196 Summering 198 Kapitel 9. Jag formades av våldet i mitt hem 199 Våld som villkor 199 Våldet och de inblandade 200 Pappas våld och mammas utsatthet 202 Orsaksförklaringar 206 Våldet påverkar 208 Makt och kön i nära relationer 210 Framtiden 215 Summering 216 Självbild 218 Flickorna som individer och aktörer 219 Pojkarna som individer och aktörer 224 Lika eller unika? 228 Summering 229 Del 3 Tolkning, analys och en avslutande diskussion Kapitel 10. Analys och tolkning 233 Ungdomars upplevelser av våld i hemmet 234 Det varaktiga 235 Det föränderliga 244 Det motsägelsefulla 247

13 Att hantera en våldspräglad hemmiljö 251 Att bemästra källan till våldet 253 Att bemästra känslan 256 Berättelser om våldet och jag 262 Våldet 264 Summering 271 Självbilden 272 Summering 281 Att socialiseras i våldets närhet 283 (Våld)Samma villkor för flickors och pojkars utveckling? 290 Könsrelaterat våld som modell 290 Att skapa sitt jag 294 Att förhålla sig till föräldrarna 298 Att överleva våldets närvaro 300 Skilda världar 301 Kapitel 11. I hemmets lugna vrå? - en avslutande diskussion 306 Inledning 306 Det privata i fokus för samtal 306 Förarbete 307 Ungdomar att språka med 309 Avsikter 312 Informatörer 312 V åld som uppväxtvillkor 315 Nära relationer 315 Utomfamiljära relationer 317 Våldets efterspel 320 På väntelista till livet 322 Förändringstankar 323 Summary Background and purpose Theoretical premises

14 Approach, method and ethic 329 Results 330 The informants and their families 330 The proximity of violence and intimate relationships 332 Coping with events and emotions 334 I was shaped by the violence in my home 335 Interpretation and analysis 336 Violence as a condition of growing up 336 Socialization in the proximity of violence 338 Referenser 343 Bilagor Bilaga 1 - Affischen Bilaga 2 - Informationsblad till tonåringarna Bilaga 3 - Enkäten Bilaga 4 - Tematiseringar med kodnummer

15 Förord - och Tack! Det är dags att sätta punkt för arbetet med Tonårsprojektet och för avhandlingsskrivandet. Den avhandling som Du håller i Din hand har kommit till med goda insatser från många personer. Till alla vill jag framföra mitt varmaste TACK: Först och främst ett Tack till mina informanter. Ungdomar, nu är "boken" färdig!! Det känns ansvarsfullt att publicera Era berättelser om det mest privata. Utan dem skulle "boken" inte ha blivit till. Tack för Era personliga berättelser och Tack för förtroendet att ta hand om upplevelserna! Jag vill också rikta ett särskilt Tack till var och en av Er med den kod vi enades om. Mitt innerligaste Tack till Anna för sambaträning, till Berit för allt läsvärt, till Caroline för härliga konstupplevelser, till Doris för nya tankar, till Eva för en tro på livet, till Fia för tilliten, till Göran "Mr Tambourine Man" för musiken, till Hans för filosofiska diskussioner, till Ingvar för upptäckten av bowling, till Jenny för nya turer i bugg, till Karin för rullstolsrallyt, till Lisa för underbar poesi, till Magnus för teknikens under, till Nina för lektioner i vegetarisk matlagning och till Olle för en hisnande naturstig. Tack för det och för 'allt annat'! Styrelsen för Axel och Margaret Ax:son Jonsons fond gav mig ekonomiskt stöd att möta ungdomarna och genomföra studien. Resekontot gav möjlighet att finnas tillgänglig för tonåringarna oavsett var i landet de befann sig. "Pizzabidraget" gjorde det möjligt att inleda och avsluta kontaktbesöken under gynnsamma former. Studieresan till USA kom till med styrelsens positiva stöd. Möjligheten att utforma och genomföra studien bygger helt på det ekonomiska stöd och den frihet under ansvar som fonden gav. Jag framför mitt varma Tack! Mitt engagemang för frågor som rör sexualiserat våld väcktes i samband med mitt ideella arbete i kvinnojouren i Umeå och i ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige. Tack för uppmuntran och givande samtal ROKSenioritor och övriga jourkvinnor! När professor Eva Lundgren kom från Norge och presenterade sin forskning om misshandlade kvinnor inspirerade hon oss jourkvinnor att gå vidare i kunskapssökandet. Jag fick åtnjuta Evas kompetens och stöd i inledningsskedet av min studie. Tack Eva Lundgren! Vid studiens upprinnelse fanns kvinnliga pedagoger vid min sida. Docent Inga Elgqvist-Saltzman och docent Ulla Johansson försökte tygla mina vildaste planer på studiens utformning. Jag säger Tack för alla goda råd (även de jag inte tog) men framför allt är jag tacksam för att ni gav mig "kartan" fram till studien. Tack Inga och Tack Ulla! Skulle det bli någon studie? Ungdomarna lät vänta på sig. Min oro och frustration var maximal när min handledare fil dr Anita Wester trädde in. Hennes mod gav mig frihet att själv utforma studien och hennes tålamod fick

16 mig att stå ut i väntan på informanter. När intervjuerna genomfördes och när de bearbetades var Anitas kunnande både som psykolog och forskare en stor tillgång. Arbetet förde Anita från Umeå till USA och till Jamaica under flera år. Jag reste till henne för att få handledning vid ett par tillfållen. I övrigt var vi hänvisade till teknisk apparatur för att klara de långa kontaktvägarna över kontinenter. Det fungerade utmärkt till dess mitt manus blev för omfattande och den oberäkneliga postgången på Jamaica för långsam. Nu har Anita återvänt till Umeå och med stort engagemang läst och gett synpunkter på mitt manus. Jag riktar mitt varmaste Tack till dig Anita för många års god handledning och en fortsatt god vänskap. Handledningen tar slut vid disputationen, men det gör inte vänskapen. Tack Anita för god handledning! I Umeå ledde forskarass. Lisbeth Lundahl den doktorandgrupp i vilken jag ingick. Lisbeth kände väl till mitt arbete då hon hade läst och kommenterat mina utkast redan i ett tidigt skede. Det kändes naturligt att Lisbeth gick in som handledare och det senaste halvåret är hon den som hållit hårt i rödpennan. Lisbeths kunnande och hennes förmåga att hantera språket har starkt bidragit till läsbarheten i mitt arbete. Att processen "Kill Your darlings" kunde genomföras smärtfritt och utan bedövning berodde helt på dina varsamma händer. Tack Lisbeth för god handledning! Det blev betydligt närmare till handledning eftersom Lisbeth och jag finns i samma korridor. I C-korridorens fikarum brukar samtalen svänga på de mest osannolika sätt mellan djupa diskussioner och fullständigt galna upptåg. Tack kära kollegor för den saliga blandningen! Jag inbjöd till ett seminarium för att fa förslag till fortsatt arbete. Mina kollegor Ragnhild Nitzler, Gunmarie Jonsson, Lisbeth Lundahl och Anita Wester gav mycket konstruktiva råd. Efter seminariet kändes strukturen klar. Det som återstod var hårt arbete. Tack Ragnhild, Gunmarie, Lisbeth och Anita! Forskningsetiska frågor behöver ständigt aktualiseras. Professor Daniel Källos tog del av mina funderingar och hans aldrig sinande lust att diskutera och problematisera har varit till stor hjälp. Tack Daniel! Under arbetets gång har jag fått många goda och konstruktiva synpunkter. Socialarbetare Aila Nilsson och socialpedagog Maria Johagen, vänner från vår tid i kvinnojouren, har läst och kommit med initierade och värdefulla synpunkter. Tack Aila och Tack Maria! Jag har fått hjälp med läsning av manus och korrektur i olika omgångar. Jag tackar särskilt Johan Weinehall, Lars Weinehall, Ulla Johansson, Ingrid Nilsson, Britt-Marie Berge, Astrid Ahl, Sigurd Johansson, Kerstin Holmlund och Christina Segerholm. Tack för värdefull hjälp! Jag har haft stor hjälp av yngre Sonen som hållit ordning på filhanteringen och av Maken som skapade ett arbetsredskap för kategorisering av utsagor och ritade tabeller och figurer efter mina önskemål. Tack Simon och Tack Lars!

17 Arbetet med 'våld i hemmet' pågår ständigt i tankarna och tar på krafterna. Mina samtal med Carola Lilja, legitimerad psykolog, har främjat mitt välbefinnande och jag har anledning att tro att de även kommit studien och mina närstående till del. Tack Carola! I avhandlingen fokuseras familjen. Den är viktig. Min egen familj kan mer beskrivas som 'familjer'. I min uppväxtfamilj fostrade pappa Melker och mamma Kerstin sju barn. Mina tankar har ofta återvänt till den tiden under arbetets gång. Min barndom och uppväxt bär goda minnen. Tack Mamma och Tack Pappa för det! Att dela på utrymmet med sex syskon är fostrande och lärorikt. Till mina syskon och deras familjer framfor jag ett varmt Tack! Mina barn Johan, Lotta och Simon har jag tillbringat den största delen av mitt liv tillsammans med. Nu ingår även Lars, Annika och "farmors gullepojke" Anton i den kretsen. Ert stöd har varit särskilt uttalat under de år som studien har pågått. Resorna till solen och till Kvinnor Kan med Lotta värmer än! När jag har förlorat tron på goda familjerelationer har Ni funnits där som bevis på att de finns. Tack för de varma känslor Ni lockar fram! Och så ett tack till Lars som gav mig frihet att göra det jag behövde. Ditt stöd i slutfasen av projektet blev särskilt betydelsefullt. Tack min vän! Umeå den sista sommardagen 1997 Katarina Weinehall

18

19 Dell Problemställningar, metodiska överväganden, tolkningsram och tidigare forskning

20

21 Kapitel 1. Inledning Bakgrund Genom mitt engagemang i ROKS (Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige) och i den lokala kvinnojouren har jag mött kvinnor och barn som levt med våld som ett ständigt återkommande inslag i familjelivet. Mannen har utövat fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot kvinnan och ibland även mot barnen. När kvinnan till slut kontaktat kvinnojouren har det varit för att hon känt att hon och barnen måste fly om de ska ha en chans att överleva. 1 De är flyktingar i sitt eget land, på flykt från sitt hem för att rädda sina liv. 2 När våld mot kvinnor beskrivs och diskuteras i vardagslag är fokus ofta förlagt till frågor om hur han är och hur hon är, vilket visar att vi räknar med två parter inblandade i dessa våldshändelser. Själv började jag fundera kring de övriga berörda, de barn dessa två vuxna ansvarar för. I Sverige har genomförts en studie med familjer där kvinnomisshandel förekommit. 3 Det visade sig att barnen blev bortglömda. Familjens kris var så akut vad gäller de vuxnas konflikt så ingen tog hänsyn till barnen. De, som kan vara både vittnen till våldet och offer för det. Var finns barnen? Inte bara de små utan de större barnen - tonåringarna. De barn som följer med sina mammor till kvinnojouren är oftast de små barnen men även barn i åldern upp till år. Det är ovanligt att tonårsbarnen och de äldre ungdomarna följer med till kvinnojouren och bor där med sin mamma. 4 Detta framgår mycket tydligt i Else Christensens danska studie. Endast 10 % av barnen som följde med till kvinnojouren var mellan år. De övriga var yngre. 5 Det finns förmodligen många skäl till detta. Några kan vara att ungdomarna vill klara sig själva, att de inte vill bo på ett 1 Elman, R. A. (1990b) Oskyddad i det svenska välfärdssamhället. Stockholm: ROKS. 2 Enligt Kvinnovåldskommissionens huvudbetänkande Kvinnofrid (SOU 1995:60) hade Kvinnojourerna under år 1994 kontakt med kvinnor kvinnor med barn fick skyddat boende på Kvinnojourerna, tillsammans under drygt nätter. 3 Svensson, B. (1988a) Familjevåldets barn. Slutrapport från projektet "Misshandlade kvinnors barn". Stockholm: Omsorgsnämnden. 4 I Davis och Carlsons (1987) studie av 77 barn i åldrarna 4-16 år boende på en amerikansk kvinnojour konstaterar författarna att ungdomarna i åldern år var för få (11 stycken) och på grund därav redovisades endast resultaten för åldrarna 4-11 år. Se: Davis, L. & Carlson, B. (1987) Observation of Spouse Abuse. What Happens to the Children? Journal of Interpersonal Violence, Vol 2 (3), s en annan studie av Carlson (1990) var avsikten att ungdomar boende på kvinnojourer med sina mammor skulle ingå, vilket emellertid visade sig omöjligt då det fanns få, om ens några, ungdomar att finna i den miljön. Se: Carlson, B. E. (1990) Adolescent Observers of Marital Violence, Journal of Family Violence, Vol 5 (4), s Christensen, E. (1990) Bömekår. En undersögelse af omsorgssvigt i relation til börn og unge i familier med hustrumishandling. Nordisk psykologi's monografiserie nr 31, vol 42. Köpenhamn: Akademisk Forlag. 3

22 Dell "gömställe" om de inte känner sig utsatta själva, att de inte vill ta ställning så markant som detta kan uppfattas mot pappan och/eller att de vill behålla kamratkontakter och kontakten med skolan och vardagslivet med så liten förändring som möjligt. Att bo hos en kamrat, en släkting eller i fosterhem är kanske vad de i stället väljer. De bostadslösa barnen och ungdomarna i Sverige - vårt välfärdssamhälles gatubarn - "barn i åldrarna år som oregelbundet eller i vissa fall inte alls har kontakt med sin familj eller vårdnadshavare, som sällan eller i vissa fall inte alls deltar i någon undervisning och som tillbringar huvuddelen av sin tid på gatan eller i tillfälliga inkvarteringar" 6 kanske till viss del tillhör denna kategori av barn? Tonåringen kan bli tvungen att, liksom mamman, välja bort det liv och den bostad de från början valt för att över huvud taget överleva. Det är inte alldeles enkelt att tvingas fatta beslutet att lämna sitt hem. De har med stor sannolikhet tvingats iväg många gånger tidigare på grund av våldet, så de har lärt sig vilka lösningar som är möjliga för dem. De ideella kvinnojourerna är särskilt inriktade på att stödja kvinnor i en sådan situation. 7 För de tonåringar som inte känner det passande att följa med och bo på jouren finns inget särskilt samhällsstöd. De far finna sin egen lösning på problemet. Hur tänker de om sin situation? Vad har de att säga om sina uppväxtvillkor? Vilken kunskap har forskningen på detta område kommit med? Kunskap om svenska ungdomar som vuxit upp med våld i hemmet kunde jag svårligen finna, av det skälet att ungdomars upplevelser av våld i hemmet inte varit föremål för forskning i Sverige, och nästan inte någon annan stans heller. 8 En förklaring kan vara att det inte är alldeles enkelt att definiera ungdomarna och komma i kontakt med dem. I Sverige finns särskilt utsatta ungdomar inte samlade som grupp, vilket det gör i vissa andra länder. 9 Ut 6 Sjögren, M., Westlund, B., Nyström, L. & Hellström, B. (1992) Hej då sa dom... En rapport om utsatta ungdomar i Stockholms city 1992 s 16, en förkortad version av Sjögren, M. (1991) Utsatta barn i Sverige. Stockholm: Rädda barnen. Det beräknades under 1992 finnas en inre kärngrupp på 50 barn som varaktigt levde som gatubarn i Stockholm. Runt denna kärngrupp fanns en större grupp på omkring 160 barn som anslöt sig i perioder. Vanligen är de på iymmen och är efterlysta och har dragits in i missbruk och brottslighet. Utanför den förstärkta kärngruppen fanns ytterligare cirka 500 ungdomar som under sommarhalvåret vistas och skapar kontakter i denna högriskmiljö. Slutligen fanns ytterligare en ring med omkring 1000 ungdomar som har kontaktytorna öppna och varifrån nyrekryteringen till kärngruppen sker. 7 Bolin, E. (1985) Kvinnojourernas Verksamhet. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, Jämställdhetssekretariatet, "Sverige för Nairobi" s 36-47; Bolin, E. (1989) Kvinnojourernas roll och samhällets ansvar. I: Kvinnomisshandel. JÄMFO Rapport nr 14. Stockholm: Delegationen för jämställdhetsforskning; Kvinnojourer och Mansjourer: Kartläggning (1990), SOS-rapport nr 38. Stockholm: Socialstyrelsen. 8 Eliasson, M. & Forward, S. (1992) Kvinnomisshandel. En indexerad bibliografi. Uppsala Women's Studies, Stockholm: Gotab. I bibliografin finns upptagen 1 referens av 1122 där fokus riktas mot tonåringar som offer för våld i hemmet. 9 Exempelvis i USA finns speciella uppsamlingshem för ungdomar som rymt hemifrån och i England finns härbärgen för bostadslösa ungdomar. 4

23 satta barn och ungdomar talar inte gärna om det som har hänt hemma, om familjehemligheten. De upplever sig inte heller ha någon anledning att ge sig till känna. Mina tankar kretsade kring våldet inom familjen och framför allt tonåringars situation och livsvillkor intresserade mig. Med ekonomiskt stöd från Axel och Margaret Ax:son Jonsons fond för samhällsnyttiga ändamål fick jag möjlighet att göra en studie bland ungdomar som själva upplevt våld i hemmet. Innehållet i föreliggande avhandling har tillkommit under arbetet med ett forskningsprojekt som jag till vardags benämnt som Tonårsprojektet och som haft arbetstiteln "Att socialiseras i våldets närhet. Tonåringars livsvillkor i familjer med kvinnomisshandel". Syfte och frågeställningar Studien fokuserar på ungdomars (13-19 år) erfarenheter av att leva i en familj där mamman/kvinnan misshandlats av pappan/sin partner. Syftet med detta arbete är att nå kunskap om betingelserna kring att socialiseras i våldets närhet genom att lyssna, tolka och försöka förstå ungdomarnas berättelser om livet när våld varit en del av vardagen. Jag vill för det första få en bild av dessa flickors och pojkars uppväxtvillkor så som de själva beskriver dem. Mina frågeställningar rör främst ungdomarnas upplevelser, deras agerande och deras självbild: Hur beskriver tonåringen sina upplevelser av våld i hemmet? Vilken bild ger tonåringen av vardagslivet i uppväxtfamiljen? Vilka händelser har varit viktiga för dem, enligt vad de själva anser? Hur beskriver de dessa händelser och på vilket sätt har de varit viktiga för dem? Hur hanterar tonåringen i en våldspräglad hemmiljö sin verklighet? Vilka begränsningar och möjligheter ger våldet i vardagen upphov till? Vilka möjligheter respektive hinder för att påverka sin situation upplever sig tonåringen ha? Vilka strategier använder sig tonåringen av? Hur betraktar dessa ungdomar sig själva? Vilken självbild har ungdomarna? Hur tänker de om sig själva i relation till våldet? Vad tror de att livet har att erbjuda dem i framtiden? Jag vill för det andra analysera och tolka den bild som framträder, för att försöka förstå betydelsen av att socialiseras i våldets närhet, främst utifrån teorier som rör: det sexualiserade våldet (aspekter av makt och kön), coping (att bemästra svåra livssituationer), resilience (förmågan att återhämta sig) och det sociala arvet av våldsrelaterat beteende (överföringen av våldsutövande mellan generationer). 5

24 Dell Syftet är också att relatera beskrivningen och analysen av ungdomars uppväxtvillkor med våld i hemmet, till tidigare forskning på området våld inom familjen. Hur förhåller sig denna studies resultat till tidigare forskning? På vilka punkter överensstämmer respektive skiljer sig mina resultat från tidigare studier? Avhandlingens fortsatta disposition Avhandlingen är uppdelad i tre delar. Del 1 behandlar problemställningar, metodiska överväganden, tolkningsram och tidigare forskning. Ämnesområdet för denna avhandling är problematiskt på många sätt. Våld i hemmet är ett problem för många inblandade, främst dem som utgör offer och vittnen. Att mannen påbjuder familjemedlemmarna solidarisk tystnad om familjehemligheten försvårar en närmare granskning. Tillgången till det allra privataste, ungdomarnas personliga berättelser, har varit en av avhandlingens förutsättningar. Syftet med studien, att lyssna till ungdomars berättelser, tolka och försöka förstå deras livsvillkor, gjorde att jag valde en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod; djupintervjuer med tonåringar. Mitt forskningsperspektiv och mina utgångspunkter, makt och kön, ligger i definitionen av begreppet det sexualiserade våldet. Detta behandlas i det andra kapitlet. Därefter (kapitel 3) beskriver jag studiens uppläggning och det mödosamma arbetet för att få tillgång till informanter. Mina etiska överväganden var svåra, bland annat därför att ingen given modell fanns att ta efter. Så småningom kom jag ändå fram till inte alldeles självklara ställningstaganden. Därefter kunde jag intervjua de femton ungdomar som delat med sig av sina berättelser. Jag låter dem presentera sig själva redan i kapitel 4, därför att jag fått klart för mig att läsaren väntar på och vill lära känna studiens ungdomar på ett tidigt stadium. I kapitel 5 går jag vidare till tidigare forskning med anknytning till forskningsområdet. Framför allt tar kapitel 5 upp våldet inom familjen med en beskrivning av de parter som ingår och om våldets konsekvenser för barnen, både de allra yngsta och tonåringarna. För att sedan återföra läsaren till den aktuella studien går jag i kapitel 6 igenom hur jag har bearbetat, tolkat och analyserat intervjumaterialet. Det empiriska materialet, som utgör resultat i denna studie, består av ungdomarnas utsagor och redovisas i Del 2 under tre kapitel. Materialet har bearbetats utifrån den modell som tidigare redovisats (kapitel 6) och är strukturerat så att kapitel 7 kan sägas svara mot den första av mina beskrivande frågor om ungdomarnas upplevelser av våld i hemmet, om våldets närhet och nära relationer. På liknande sätt är kapitel 8 tänkt att svara mot den andra frågan om hur tonåringen hanterar sin verklighet i en våldspräglad hemmiljö, genom att presentera utsagor om att bemästra händelser och 6

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

rättsapparaten? Eva Diesen

rättsapparaten? Eva Diesen Hur behandlas det icke perfekta brottsoffret av rättsapparaten? Qvinnoqraft Stockholm ABF föreläsning 14 november 2018 Eva Diesen Finns det ideala offret? Svag kvinna som inte tar onödiga risker Bli utsatt

Läs mer

Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige

Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige Doktorand i socialt arbete Sibel.Korkmaz@socarb.su.se Vad är våld i ungdomars nära relationer?

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext Kristina Engwall & Helerppéterson '.r Serie framtider INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER DIALOGOS FÖRLAG Innehåll 1. Barnfri i ett barnvänligt samhälle

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Peter Lindström 2014 Vad är KRIMINOLOGI? Criminology is the body of knowledge regarding crime as a social

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET Kerstin Kristensen 8 mars 2017 www.kvinnofrid.nu 1 Länsstyrelsen 2 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (q) erkänner att

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Laura Carlson 2016 Radikal rättsfeminism En av de feministiska rättsteorier under tredje vågen.

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi På IKEA har kvinnor aldrig mens Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi Hur påverkar samhällets rumsliga kontext konstruktionen av sexualitet, den romantiska relationens organisering och könslig

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna? AL 480-6198/07 Brott mot äldre - var finns riskerna? Dokument Sida RAPPORT 1 (7) Upprättad av Datum Diarienr Version David Holtti 2007-08-07 AL 480 6198/07 01.00 Inledning Göteborgs-Posten har under våren

Läs mer

Manifesto for a feminist definition of SRHR

Manifesto for a feminist definition of SRHR Manifesto for a feminist definition of SRHR WOMEN S RIGHT TO DECIDE over their own sexuality and reproduction is fundamental in the fight for human rights and against discrimination. One of the biggest

Läs mer