Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal 7 maj 2014

2 1 (5) Kallelse Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 7, Partille, Härryda, Mölndal den 7 maj 2014 Plats: Lokal Ekskogen, Achebergska Eken, Göteborg Tid: Kl. Kl.9 (Kaffe från kl.8.30 och lunch kl.11.45) Välkomna! Evert Svenningsson (S) Ordförande Utsändningslista Ledamöter Evert Svenningsson (S) Jenny Svanergren (MP) Per Vorberg (M) Britt-Marie Nordin (S) Jacob Nittinger (S) Birgitta Evans (S) Fredrik Malmberg (S) Birgitta Berntsson (S) Linda Fröberg (M) Ingvar Paulsson (M) Jonas Mårdbrink (M) Pär Lundqvist (FP) Håkan Eriksson (KD) Holger Cannerfors (V) Eva Rydén (C) Ersättare Ann Panzar (S) Oskar Sköld (S) Eva Johansson (S) Wiwiann Niklasson (S) Kajsa Hamnén (M) Bertil Garnemark (M) Kristian Schmidt (MP) Marianne Ahlborg (FP) Anette Nord (KD) Maria Martini (C) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 7, (5) Personalföreträdare Harri Ikonen, Kommunal Maria Almung, Vision Eva Andersson, SACO Övriga närvarande Anna Winters, nämndsamordnare Barbro Hedin, planeringschef Berit Karlsson, nämndekonom Hanna Malm, nämndsekreterare Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

4 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 7, (5) Föredragningslista Sammanträde med hälso-och sjukvårdsnämnd 7 den 7 maj 2014 Plats: Lokal Ekskogen, Achebergska Eken, Göteborg Lillhagsparken 17 Tid: Kl. Kl.9 (Kaffe från kl.8.30 och lunch kl.11.45) Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Justeringsdatum Val av justerare Tillkommande och utgående ärenden Beslutsärenden 1. Mål-och inriktningsdokument/evert Svenningsson Diarienummer HSN Handling bifogas 2. Ramhöjning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Partille kommun/lena Ekeroth Diarienummer HSN Handling bifogas 3. Tilläggsöverenskommelse Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden 2014/Sofia Hedenlund Diarienummer HSN Handling bifogas 4. Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel/sofia Hedenlund Diarienummer HSN Handling bifogas 5. Överenskommelse med Närhälsan år 2014 om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess/sofia Hedenlund Diarienummer HSN Handling bifogas Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

5 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 7, (5) 6. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa, 2012 och 2013 års statsbidrag/sofia Hedenlund Diarienummer HSN / Handling bifogas 7. Delårsbokslut mars 2014/Anna Winters, Berit Karlsson Diarienummer HSN Handling bifogas 8. Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Partille kommun/lena Ekeroth Diarienummer HSN Handling bifogas 9. Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Härryda kommun/lena Ekeroth Diarienummer HSN Handling bifogas 10. Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Mölndals stad/lena Ekeroth Diarienummer HSN Handling bifogas 11. Remissförslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter/nina Hautanen Diarienummer HSN Handling bifogas 12. Delegeringsärenden Diarienummer HSN Handling bifogas 13. Anmälningsärenden Diarienummer HSN Handling bifogas Informationsärenden A. Information från Oral Care/Christoffer Helander Diarienummer HSN Handling bifogas B. Förtydligande om samråd vid förändring av utbudspunkter Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Astrid Brauer Diarienummer HSN Handling bifogas Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

6 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 7, (5) C. Granskning av Kontaktpunkten/Peter Svensson Handling bifogas D. Uppföljning av vårdgarantin/nina Hautanen E. Uppföljning 2013 Habilitering & Hälsa/Berit Karlsson Diarienummer HSN F. Uppföljningsrapport rehabiliteringsgarantin 2013/Sofia Hedenlund G. Hälsosamtal i HSN4 och HSN7/Katharina Wretlind H. Information om Vårdval Rehab/Anna-Pia Lindeberg, Lena Karlsson och Per-Olof Olofsson I. Aktuellt Diarienummer HSN Evert Svenningsson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

7 M ål - och beställningsunderlag 2015 Hälso - och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal

8

9 INLEDNING Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar årligen fram ett mål- och beställningsunderlag anpassat efter de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdsbehovet inom nämndområdet. Exempel på sådana faktorer är: demografiska förändringar, förändringar av sjukdomspanorama, ny hälsolägesbeskrivning, nya diagnos- och behandlingsmetoder, nya politiska beslut samt de resursmässiga förutsättningar som ställs till hälso- och sjukvårdsnämndens förfogande. Framförallt den sistnämnda faktorn, de resursmässiga förutsättningarna, påverkar påtagligt hälso- och sjukvårdsnämndens möjligheter att fullfölja de strategiska målen under år En budget i balans är Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål. Utgångspunkten för beställning och utveckling av hälso- och sjukvård inom nämndområdet år 2015 är; Hälso- och sjukvårdsnämndens budget år Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsnämndens beställningsunderlag Basfakta om befolkningen i Hälso- och sjukvårdsnämnd 7, Partille, Härryda, Mölndal. Befolknings- och vårdkonsumtionsutveckling fram till år 2020 i HSN område 4, 5, 7, 11 och 12 Policydokument beslutade av regionfullmäktige såsom regionfullmäktiges budget PRIORITERINGAR SATSNINGAR Prioriteringar för år 2015 är i första hand att bibehålla den goda bassjukvården som finns och därefter justera och förtydliga inriktningen. Hälso- och sjukvården kan inte tillgodose allas behov men däremot sträva efter att göra rätt saker och göra rätt saker på rätt sätt kostnadseffektivt. VERKSAMHETSIDÉ Hälso- och sjukvårdsnämnden skall verka för en hälso- och sjukvård präglad av god medicinsk och social kompetens, hög tillgänglighet och valfrihet dit medborgarna vänder sig med förtroende. ÖVERGRIPANDE MÅL En hälso- och sjukvård av god kvalitet med en ekonomi i balans med beaktande av den nya resursfördelningsmodellen. STRATEGISKA MÅL God tillgänglighet till hälso- och sjukvård Stärka och utveckla närsjukvården samverkan mellan vårdgivare Mångfald bland vårdgivare och valfrihet för vårdtagare 3

10 Hälso- och sjukvården skall ha ett hälsofrämjande förhållningssätt och verka för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård där folkhälsoarbetet är en del av innehållet Medborgarna känner tillit och trygghet i mötet med hälso- och sjukvården som bygger på gott bemötande och respekt för medborgarnas självbestämmande och integritet Jämställdhet och jämlikhet skall prägla vårdens insatser Fokusera på satsningar för specifika behovsgrupper, t.ex. gruppen barn som anhöriga. I samtliga av hälso- och sjukvårdsnämndens beställningar ska framgå att verksamheterna ska utgå ifrån ett patientperspektiv. Detta genom att samtliga utförare tar ansvar och samverkar vid övergång till annan vårdgivare och försäkrar sig om att patienten blir väl omhändertagen. Samverkan ska ske i enlighet med VästBus-arbetet för de barn och ungdomar som har behov av detta. Dessutom ska hälso- och sjukvårdsnämndens samtliga beställningar utgå från ett hälsofrämjande perspektiv. Vårdgarantin skall uppfyllas i enlighet med regionens beslut. PRIORITERADE INSATSER Utifrån de särskilda behov som finns inom nämndområdet anges följande område/insatser som prioriterade i beställningen av 2015 års hälso- och sjukvård. Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Säkerställa tillgång på neuropsykiatriska utredningar samt erbjuda vård och uppföljning efter avslutad utredning. Utbudspunkter inom barn- och ungdomsmedicin skall finnas i nämndområdets tre kommuner. Samverkan mellan primärvård, barn-och ungdomsmedicin samt barn-och ungdomspsykiatri ska säkerställas. Ungdomsmottagningar (UM) Fortsatt satsning på att utveckla arbete och metoder för motiverande livsstilssamtal både individuellt och befolkningsinriktat. Fortsatt arbete med att få fler pojkar att söka sig till ungdomsmottagningarna Gynekologi/Mödrahälsovård (MVC) Säkerställa och utveckla familjecentraler i närområdet utifrån lokala förutsättningar och behov. 4

11 Länssjukvård Övergången skall fungera från barn- och ungdomssjukvården till vuxensjukvården med avseende på kroniska sjukdomar. Övergången skall fungera från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin Fortsätta arbetet med att utveckla interna vårdkedjor och ledtider Satsning på psykiatrin, såväl på barn- och ungdomspsykiatri som på vuxenpsykiatri. Utbudspunkter för barn- och ungdomspsykiatri skall finnas i varje kommun i nämndområdet Fortsätta arbetet med att korta genomströmningstiden på akutmottagningar Säkerställa den geriatriska vården inom länssjukvården I länssjukvården arbeta för att säkerställa att läkare med specialistkompetens inom strokesjukvård, finns som stöd för att bistå personalen i primärvården och i den kommunala hälso- och sjukvården Arbeta för att garantitider för radiologi och andra undersökningar införs. Fler lokala garantitider inom ramen för uppdrag. Satsning på specialiserad palliativ vård i hemmet med stöd av avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)-teamet från Sahlgrenska universitetssjukhuset. Fortsatt satsning på palliativ vård på primärvårdsnivå genom utbildningsinsatser för läkare inom primärvården och sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård. Tandvård Den goda tandhälsa som finns i nämndområdet skall bibehållas med fokus på målgrupper som behöver extra insatser. Folkhälsoinsatser Folkhälsobudgeten ska utökas. Folkhälsoarbetet ska ske i samverkan med kommunerna och utgå ifrån lokala förutsättningar. 5

12 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: lena.ekeroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Ramhöjning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Partille kommun Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Ramhöjning av ersättningsnivån inom Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Partille kommun med kr år 2014 samt ytterligare kr för år 2015 godkänns. 2. Ramhöjningen gäller under förutsättningen att Partille kommun fattar motsvarande beslut enligt finansieringsprincipen 50/ Finansiering sker inom ramen för nämndens anslag för folkhälsa. Sammanfattning av ärendet Partille kommun har inkommit med en ansökan om ökat anslag inom samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Partille kommun, dnr HSN Det ökade anslaget omfattar kr för 2014 och kr för 2015 vardera, för avtalsparterna Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal (HSN 7) och Partille kommun. Det utökade anslaget kommer användas inom ett folkhälsoprojekt med syfte att minska skillnader i hälsa. Genom ökat samarbete med ideella sektorn ska hälsofrämjande insatser riktas framför allt till dem som är svårast att nå. Den höjda ersättningsnivån är ramhöjande. Fördjupad beskrivning av ärendet Regionfullmäktige har beslutat om styrdokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa, vilken också ligger till grund för Västra Götalandsregionens budget Folkhälsoprojektet i ansökan från Partille kommun ligger i linje med riktningen i dokumentet. Projektet ger en ökad satsning på barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser, för att minska skillnader i levnadsvanor och hälsoutveckling. HSN7 har som mål att utöka folkhälsobudgeten i samverkan med kommunerna. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

13 Datum (2) Diarienummer HSN Ramhöjningen ökar verksamhetsmedlen inom folkhälsoavtalet. Det innebär ökat handlingsutrymme för folkhälsosatsningar och projekt, utifrån folkhälsorådets prioriterade målgrupper och målområden. Finansiering Finansieringen sker från nämndens budgeterade medel för folkhälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan Partille kommun Beslutet skickas till Partille kommun

14

15

16

17

18

19

20 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Tilläggsöverenskommelse Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden år 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Tilläggsöverenskommelse med Närhälsan om Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden godkänns. 2. Kostnaden belastar posten offentlig primärvård övrigt i nämndens ekonomibilaga. Sammanfattning av ärendet Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Vårdguiden, deltog åren i ett nationellt pilotprojekt avseende tolktjänst i samband med telefonrådgivning. Förslaget till överenskommelse innebär att de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen finansierar arbetet år Kostnaden för överenskommelsen belastar posten offentlig primärvård övrigt i respektive hälso- och sjukvårdsnämnds ekonomibilaga. Fördjupad beskrivning av ärendet I uppdraget för 1177 Vårdguiden står att tjänsten ska vara tillgänglig för alla, inklusive personer med andra modersmål än svenska. Under perioden ingick Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholms Läns Landsting i ett pilotprojekt avseende tolktjänst i samband med sjukvårdsrådgivning via telefon. Inom ramen för projektet erbjöds tolkning på somaliska och arabiska, genom trepartssamtal där en auktoriserad tolk deltog. Syftet med pilotprojektet var att utvärdera arbetssättet inför ett eventuellt införande som del av ordinarie verksamhet inom Utvärderingen av pilotprojektet visar på positiva effekter med hög kundnöjdhet och att samtalen med tolk har likvärdig kvalitet i jämförelse med den ordinarie verksamhetens samtal. Efter pilotprojektet har en nationell förstudie genomförts som rekommenderar införande av tolktjänst som en ordinarie del i 1177 Vårdguidens verksamhet. Beslut är ännu inte fattat i frågan. Pilotprojektet avslutades under föregående år. Arbetet fortsätter dock inom 1177/VGR även under år 2014, i avvaktan på det nationella beslutet om permanent införande av tolktjänst inom Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

21 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Överenskommelsen innebär en ersättning till Närhälsan på sammanlagt 700 tkr från de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna, vilket för HSN 7 innebär kr. Kostnaden fördelas enligt resursfördelningsmodellen och belastar posten offentlig primärvård övrigt i respektive hälso- och sjukvårdsnämnds ekonomibilaga. Medel för detta finns inte avsatta i budget, men hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli gör bedömningen att kostnaden ryms inom den totala ramen. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Tilläggsöverenskommelse om Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden Beslutet skickas till Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör Närhälsan, marielouise.gefvert@vgregion.se

22 1(2) Dnr HSN PVB Tilläggsöverenskommelse om Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden 1 Parter Parter i denna överenskommelse är Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna Tidsperiod Överenskommelsen gäller perioden Åtagande Närhälsans verksamhet 1177 Vårdguiden (tidigare sjukvårdsrådgivningen) driver ett utvecklingsprojekt som syftar till att erbjuda tolk i samband med telefonrådgivning. Tolkning ges på språken somaliska och arabiska. För år 2014 erhåller Närhälsan finansiering av tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna i omfattning 700 tkr för drift av projektets verksamhet under året. 3 Uppföljning Närhälsan ska redovisa arbetet till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i samband med årsredovisningen för år I uppföljningen ska redovisas antalet inkomna samtal vid vilka tolk har använts, vilket språk som tolkningen har avsett samt patientens nämndtillhörighet. 4 Ersättning Närhälsan ersätts med totalt 700 tkr för detta åtagande av de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Helårsbeloppet faktureras de tolv nämnderna per 30 juni 2014 enligt nedanstående tabell. HSN HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 TOTALT Ersättning, KR

23 2(2) Undertecknande parter Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg För Närhälsan Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

24 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Handlingsplanen för rehabiliteringsgarantin avseende 2014 års medel godkänns. 2. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att fördela 2014 års medel i enlighet med handlingsplanen. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna har av hälso- och sjukvårdsutskottet ålagts att inkomma med en handlingsplan för hur nämnden avser att använda tilldelade medel ur rehabiliteringsgarantin år Nämnden avser att använda medlen till fortsatt finansiering av verksamheter som sedan tidigare startats upp utifrån detta statsbidrag. Medlen ska även användas till att finansiera insatser som nämnderna ålagts av HSU att hantera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Beredning Ärendet har informerats till de fackliga organisationerna den 23 april, genom så kallad MBL 19. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel Beslutet skickas till Ann-Sofie Bäck, hälso- och sjukvårdsavdelningen, ann-sofie.back@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

25 Dnr HSN HSN HSN HSN HSN Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Bakgrund rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin är ett prestationsersatt statsbidrag som regleras genom en årlig överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), så även för år Genom överenskommelsen tilldelas landstingen ekonomiska medel i syfte att förstärka utbudet av rehabiliteringsinsatser för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom) och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Patienter med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR 1 alternativt MMR 2) 1 medan patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Inriktning Västra Götalandsregionen år 2014 Västra Götalandsregionens andel av 2014 års rehabiliteringsgaranti beräknas till 121 mnkr. Enligt hälso- och sjukvårdsutskottets beslut (dnr RS ) fördelas 100 mnkr av dessa till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ersättningen till hälso- och sjukvårdsnämnderna är tvådelad enligt följande: 60 mnkr fördelas i form av prestationsersättning genom att hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller 25 tkr respektive 45 tkr per behandlingsserie MMR 1 respektive MMR 2. Hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller också 1000 kr per behandlingsserie KBT, IPT, MMR 1 och MMR 2 för utbetalning av generellt utvecklingsbidrag till alla vårdenheter som gett insatser i enlighet med rehabiliteringsgarantin. 40 mnkr fördelas utifrån resursfördelningsmodellen mellan de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna till utvecklingsinsatser. 1 Med MMR 1 och MMR 2 avses graden av specialisering hos det behandlande teamet samt komplexiteten i patientens sjukdomstillstånd. 1(2)

26 Inriktning hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 år 2013 Den prestationsbaserade ersättning som de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller används enligt följande: Vårdgivare inom VG Primärvård som driver godkända MMR-team, erhåller ersättning per registrerad och godkänd behandlingsserie. Ersättningen är 20 tkr per MMR 1 och 40 tkr per MMR 2. Samma förutsättningar gäller för vårdgivare inom vårdval rehab från och med vårdvalets införande den 1/9. Generellt utvecklingsbidrag i omfattningen 1000 kr per registrerad och godkänd behandlingsserie KBT, IPT, MMR 1 eller MMR 2 utbetalas till vårdgivare som bedrivit insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Övriga intäkter av den prestationsbaserade ersättningen används till att finansiera rehabiliteringskoordinatorer vid vårdcentralerna inom VG Primärvård, så långt det är möjligt. Den fasta ersättning som de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller används enligt följande: Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan år 2010 haft överenskommelser och avtal med ett antal verksamheter/team som arbetar med multimodal rehabilitering, inom primärvårdsrehab och inom specialistvård. Teamen fortsätter sitt arbete år 2014 och ersättningen är avsedd att användas till fortsatt utveckling av dessa verksamheter. Medlen används till insatser såsom till exempel kompetensutveckling, personalförstärkningar och informationsinsatser för att stärka samarbetet med vårdgrannar. De team som är verksamma inom primärvårdsrehab övergår från och med 1/9 till att erhålla ersättning per registrerad och godkänd behandlingsserie (se punkt ovan). Syftet är att stärka utbudet av multimodal rehabilitering och möjliggöra att fler patienter i behov av denna form av vård kan erhålla den. Målet är, i enlighet med målet i den nationella överenskommelsen, att så många av dessa patienter som möjligt kan återgå till sitt arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Målet för hälso- och sjukvårdsnämnderna är också att dessa patienter ska uppnå en förbättrad hälsa och därigenom en förbättrad livskvalitet. Om behov och ekonomiskt utrymme föreligger kommer medel också att användas till arbetet med sjukskrivningsmiljarden. Detta beroende på att dessa båda statsbidrag i stora delar berör samma område, och är en komplettering av varandra. Därmed kan det vara fördelaktigt att integrera arbetet. 2(2)

27 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Överenskommelse med Närhälsan år 2014 om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Överenskommelsen med Närhälsan godkänns. 2. Finansiering sker med 3,03 miljoner kronor av statsbidragen sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin, vilka återfinns under posten särskilda projekt i nämndens budget. Sammanfattning av ärendet Överenskommelsen med Närhälsan är en fortsättning på det arbete som hälso- och sjukvårdsnämnderna drivit sedan år 2006, då statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess infördes. Fördjupad beskrivning av ärendet Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (oftast kallad sjukskrivingsmiljarden) syftar till att förbättra och stärka arbetet med sjukskrivning inom hälso- och sjukvården. Statsbidraget beslutas årligen genom en överenskommelse mellan socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar därmed också årligen om den inriktning som arbetet ska ha i Västra Götalandsregionen, och nämnderna åläggs genom beslutet att omsätta arbetet i överenskommelse med utförare. Genom överenskommelsen med Närhälsan åläggs verksamheterna att driva arbetet mot såväl privata som offentliga vårdgivare. Arbetet ska ske utifrån villkoren i den nationella överenskommelsen och de regionala riktlinjerna. Viktiga områden för arbetet år 2014 är fortsatt implementering av funktionen rehabkoordinator på vårdcentralerna i området, samt fortsatt ansvar för genomförandet av försäkringsmedicinska utbildningar. Detta är fortsättning på uppdrag som inleddes år Barnperspektivet Förslaget till överenskommelse och därmed arbetet med sjukskrivningsprocessen bedöms inte påverka barn och unga negativt. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

28 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Överenskommelsen medför en kostnad för hälso- och sjukvårdsnämnden på 3,03 miljoner kronor. Finansiering sker genom statsbidraget för sjukskrivingsmiljarden samt rehabiliteringsgarantin. I nämndens budget återfinns denna post på raden för särskilda projekt. Närhälsan kan maximalt få 18,85 miljoner kronor i ersättning av de fem hälsooch sjukvårdsnämnderna för det åtagande som överenskommelsen innebär. Beredning Ärendet har informerats till de fackliga organisationerna den 23 april, genom så kallad MBL 19. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Överenskommelse mellan Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2014 Beslutet skickas till Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör Närhälsan, marielouise.gefvert@vgregion.se Karin Rignér, chefsläkare Närhälsan, karin.rigner@vgregion.se

29 1(3) Dnr HSN HSN HSN HSN HSN PVB Överenskommelse mellan Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år Parter Parter i denna överenskommelse är Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och Tidsperiod Överenskommelsen gäller perioden Bakgrund Sedan år 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting träffat överenskommelser med staten för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska användas med samma precision som förskrivning av läkemedel. Styrdokument för denna överenskommelse är den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess och Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för sjukskrivningsprocessen. Den nationella överenskommelsen som är tvåårig reglerar landstingens åtagande och därför denna överenskommelse. Västra Götalandsregionens riktlinjer för sjukskrivningsprocessen gäller Alla funktioner som omfattas av denna överenskommelse ska samverka med samtliga aktörer som ansvarar för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen inom Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och med aktörer såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedling med flera.

30 2(3) 3 Åtagande Närhälsan ersätts för att genomföra följande åtagande: Kolumn1 Tkr Bilaga Försäkringsmedicinskt Forum inkl processledare , 2 Rehabkoordinatorer Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral Summa I Västra Götalandsregionen har beslutats om kvalitetsmål för God Vård. Det innebär att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Dessa mål gäller all verksamhet som omfattas av denna överenskommelse. 3.1 Försäkringsmedicinskt Forum Försäkringsmedicinskt Forum Södra Bohuslän och Göteborg ska drivas i samverkan mellan Primärvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Försäkringskassan. Från primärvårdens sida ska forumet bemannas av läkare, från såväl offentliga som privata vårdgivare. De privata vårdgivarna ska erhålla ekonomisk ersättning av Primärvården i Västra Götaland för sitt deltagande i forumets arbete. 3.2 Processledare Ansvariga för genomförandet är av Närhälsan utsedd chefsläkare och för ändamålet anställda processledare. Processledarna ska rikta sitt arbete till samtliga vårdgivare inom VG Primärvård. Såväl offentligt som privat drivna vårdcentraler ska erbjudas samma möjligheter att ta del i arbetet. Processledarna ska arbeta enligt uppdragsbeskrivning. Sammanfattningsvis innebär detta att stödja det lokala arbetet på vårdcentralerna, stödja rehabkoordinatorer och FMA, administrera FMF samt koordinera utbildningar enligt regional plan för AT- och STläkare, specialister och för icke-sjukskrivande personal som arbetar i primärvården. 3.3 Rehabiliteringskoordinatorer Alla vårdgivare inom VG Primärvård ska ha möjligheten erhålla ekonomisk ersättning för att etablera en rehabiliteringskoordinator på vårdenheten. Rehabiliteringskoordinatorn ska vara den samordnande funktionen i det enskilda patientärendet där behov finns (uppdragsbeskrivning, bilaga 3). Närhälsan ska reglera ersättningen till alla vårdcentraler med en sådan funktion. 3.4 Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral (FMA) Alla vårdgivare inom VG Primärvård ska ha möjligheten erhålla ekonomisk ersättning för att etablera en läkare som försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdenheten. Uppdraget innebär att vara en resurs i arbetet med att utveckla rutiner och metoder i sjukskrivningsprocessen i enlighet med nationellt och regionalt fastställda riktlinjer (uppdragsbeskrivning, bilaga 4). Närhälsan ska reglera ersättningen till alla vårdcentraler med en sådan funktion.

31 3(3) 4 Uppföljning En verksamhetsberättelse för 2014 ska lämnas senast den 16 januari Den ska innehålla en redogörelse av samtliga ingående delar i åtagandet. Ytterligare uppföljning eller specificerade uppföljningsparametrar kan tillkomma, om så krävs nationellt eller regionalt. 5 Ersättning Primärvården ersätts för detta åtagande med maximalt 18,85 mnkr från de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 under verksamhetsåret Fakturering görs månadsvis med en tolftedel av beloppet. Fakturabeloppet ska fördelas per nämnd och fakturan ställs till HSNK/Göteborg. Undertecknande parter Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg För Närhälsan Barbro Hedin tf Hälso- och sjukvårdschef Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Uppdragsbeskrivning Försäkringsmedicinskt Forum 2. Uppdragsbeskrivning Processledare 3. Uppdragsbeskrivning Rehabkoordinator på vårdcentral 4. Uppdragsbeskrivning Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral

32 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i primärvården Läkare i Försäkringsmedicinskt forum Uppdragsbeskrivning för läkare i Försäkringsmedicinskt Forum För läkare i Försäkringsmedicinskt Forum är förutsättningen att det finns ett intresse att arbeta med utvecklings- och utbildningsfrågor inom försäkringsmedicin. Läkaren ska representera forumet och förankra forumets arbete i flera olika sammanhang. Arbetsuppgifter: Arbetet syftar till att vara med och utveckla arbetet kring rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen och samverkan med Försäkringskassan och andra aktörer. Uppdraget kan inkludera: Delta i det Försäkringsmedicinska Forumets möten Egen fortbildning efter behov och överenskommelse Medverka i utbildningar för läkare och annan personal i verksamheterna. Delta i regionalt och lokalt utvecklingsarbete inom försäkringsmedicin Nätverksmöten med läkare från andra Försäkringsmedicinska Forum i regionen och andra som arbetar med dessa frågor Delta i dialogmöten på vårdenheter Förberedelser som behövs inför utbildningar och möten Arbeta med eventuella andra frågor inom försäkringsmedicin som beslutas i Forumet Uppdraget utförs i huvudsak inom forumets nämndområde men i samarbete med ytterligare läkare med samma särskilda uppdrag och i samråd med vårdens processledare och chefläkare. Uppdraget anpassas till vårdens uppdrag i överenskommelse med Hälso- och Sjukvårdsnämnderna. 1 Uppdragsbeskrivning för läkare i FMF Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Funktionsansvarig i Primärvården: Monica Ericson Sjöström

33 Bilaga Kompetens och utbildning: Grundkompetens: alternativt Specialistläkare inom sjukskrivande specialitet Försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) Utbildning grund: Försäkringsmedicinsk utbildning motsvarande Västra Götalandsregionens utbildning för ST- och specialistläkare dag 1-3. Alternativt fördjupad försäkringsmedicinsk utbildning i Försäkringskassans regi (TMU/SLU) Förslag vidareutbildning: ICF Försäkringsmedicin med betoning på särskilda intyg Juridik bakom regelverket TMU/SLU-utbildning Genusutbildning Missbruk/riskbruk Våld i nära relationer Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin (22,5 poäng) Rehabiliteringskunskap 2

34 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i primärvården Processledarens uppdrag Processledarens uppdrag Förutsättningar Arbetsuppgifter Övergripande uppdrag Utveckla processer kring arbetet med sjukskrivning och rehabilitering. Struktur Stödja implementering och uppföljning av rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen i verksamheternas lokala ledningssystem. Utifrån VGR ledningssystem för rehabilitering och sjukskrivning och försäkringsmedicinskt forum, initiera och följa upp insatser för en kvalitetssäkrad, effektiv och jämställd rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Medverka i utvecklingsarbete efter önskemål. HSA anger ramar och riktlinjer. HSK ger uppdrag via lokala ök. Funktionsansvarig och processledare har mandat att arbeta inom dessa ramar. Funktionsansvarig lyfter frågor till rätt instans. Initiativ kan komma från HSA, HSK, FMF, funktionsansvarig, verksamheterna eller processledarna. Tillsammans med funktionsansvarig avgörs hur processledarna ska hantera frågan. Processledargruppen utarbetar ev förslag på kvalitetsindikatorer (utifrån diskussion med Ann-Sofie Bäck, HSA,) Utarbeta gemensam metodik Bidra med information till hemsidan Aktivt stödja verksamheterna i att följa och utveckla sina lokala ledningssystem. Klargör och kommunicera patientprocessen med berörda aktörer: på vårdenhet mellan vårdenhet och rehab mellan PV och länssjukvård mellan HoS och externa aktörer. Verksamhetsnivå Vara stöd och resurs i det lokala kvalitetsarbetet med en effektiv, jämställd och kvalitetssäker rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess utifrån de regionala riktlinjerna för: Stödet ska ges till alla enheter för att kunna följa de regionala riktlinjerna och anpassas efter enheternas behov och önskemål. Utveckla dokumentationsstöd i journal Strategi- och metoddiskussioner samt erfarenhetsutbyte med olika aktörer i processen. Regelbundna möten med verksamhetschefer och Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Funktionsansvarig i Primärvården: Monica Ericson Sjöström

35 verksamhetschef för vårdcentral (offentlig och privat) verksamhetschef inom rehabiliteringsverksamhet försäkringsmedicinskt ansvarig (enl def) på vct. försäkringsmedicinskt ansvariga (def) Checklista/Mall för uppföljning MedRave4 Försäkringsmedicinskt Koordinera arbetet i försäkringsmedicinskt forum forum och nätverket kring forumet. Öka den försäkringsmedicinska kompetensen i verksamheterna Planera utbildningar i försäkringsmedicin riktade till olika målgrupper Fördjupa kunskapen om rehabilitering i verksamheterna kopplat till rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden. Utveckla samverkan mellan berörda myndigheter i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Arbeta utifrån den regionala Inriktning och struktur för Försäkringsmedicinska forum i VGR Forumen arbetar utifrån överenskommelsernas villkor och verksamheternas behov. Adjungera berörda aktörer till forumen efter behov All information ska gå i linjeorganisationen. I vissa ärenden kan informationen även gå till försäkringsmedicinskt ansvarig på enheten Rehabkoordinatorer Samordna rehabiliteringskoordinatorer i Gemensamma ramar för uppdraget. arbetet på vårdcentralerna Skapa en strategi och arbetsmodell för implementering av ledningssystem och riktlinjer på vårdenheterna Forumen utformar lokala aktiviteter. Arbetsgrupper utformar struktur och samordning av försäkringsmedicinsk utbildning i VGR. Planera och genomföra utbildningar riktade till olika målgrupper; t ex verksamhetschefer, försäkringsmedicinskt ansvariga, rehabkoordinatorer, AT/ST/specialistläkare, icke sjukskrivande personal. Ibland i samarbete med studierektorer i VGR. Bidra med information till hemsidan. Samordna och stödja rehabkoordinatorerna i arbetet utifrån uppdragsbeskrivningen. Stödja uppföljning utifrån uppdraget Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Funktionsansvarig i Primärvården: Monica Ericson Sjöström

36 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i primärvården Rehabkoordinator på vårdcentral Uppdragsbeskrivning Rehabkoordinator på vårdcentral Syfte med uppdraget som rehabkoordinator är att patienterna ska få tillgång till snabb och relevant bedömning och adekvata insatser som gör att patientens rehabilitering och sjukskrivning blir effektiv. Rehabkoordinator, verksamhetschef och försäkringsmedicinskt ansvarig läkare på enheten arbetar gemensamt med de försäkringsmedicinska frågorna. Rehabkoordinator och verksamhetschef gör en överenskommelse vad i arbetsbeskrivningen som ska prioriteras och kompletterar vid behov med lokala frågor. Processledaren fungerar som stödfunktion för rehabkoordinatorer och verksamhetschefer. I uppdraget kan bland annat ingå att: Identifiera patienterna i målgruppen och analysera behov av åtgärder och rehabiliterande insatser i dialog med behandlande läkare så att rätt patient får rätt insats i rätt tid. Tidigt i patientärendet i samråd med läkare initiera/koordinera rehabilitering och vid behov samordna rehabiliteringsinsatser från olika inblandade aktörer (enskild profession eller team). Arbeta för att rehabiliteringsplan upprättas. Systematiskt sammanställa statistik på sjukskrivna patienter och patienter med diagnoser inom rehabiliteringsgarantins målgrupp. Stimulera till fortsatt ökad kvalité i läkarintygen. Arbeta för jämställd rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess och andra aktuella områden utifrån överenskommelser. 1 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Funktionsansvarig i Primärvården: Monica Ericson Sjöström

37 Tidigt i ärendet initiera samarbete mellan Försäkringskassan, Hälsooch sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, Företagshälsovård och Socialtjänsten där så behövs. Stödja läkarens samverkan med Försäkringskassan gällande frågor kring sjukskrivna patienter t.ex. behov av avstämningsmöten och läkarens behov av kontakt med patientens personliga handläggare. Hålla sig uppdaterad kring innehåll och förändringar inom socialförsäkringens regelverk. Stödja verksamhetschefen i att informera läkare och annan personal samt nyanställda om arbetssättet med rehabkoordinering samt vårdenhetens rehabiliterings- och sjukskrivningsrutiner. Delta i relevant kompetensutveckling såsom försäkringsmedicinska utbildningar och nätverksträffar som processledaren anordnar. 2

38 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i primärvården Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral Uppdragsbeskrivning för Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral Enligt Västra Götalandsregionens Krav- och kvalitetsbok 2013 ska vårdcentralen ha en försäkringsmedicinskt ansvarig. Denna ska enligt Västra Götalandsregionens ledningssystem svara för kvalitetssäkring av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med ansvar för att god kompetens inom försäkringsmedicin finns. Denna person bör vara läkare och den som har fördjupad kunskap i försäkringsmedicin. Uppdrag Utgöra en resurs för respektive verksamhetschef i arbetet med att utveckla rutiner och metoder i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen i enlighet med fastställda riktlinjer. Vara enhetens kontaktyta mot Försäkringsmedicinskt Forum samt svara för informationsspridning på enheten i försäkringsmedicinska frågor. Tillsammans med verksamhetschef upprätta skriftliga rutiner för sjukskrivning på enheten och se till att dessa följs samt kontinuerligt revideras. (Krav- och kvalitetsbok, kvalitetsindikator 291) Skapa forum på enheten där läkargruppen kontinuerligt diskuterar sjukskrivningar. Tillsammans med verksamhetschef initiera att dialogmöten med Försäkringskassan anordnas på enheten minst en gång per år. (Krav- och kvalitetsbok, kvalitetsindikator 298) Delta på gemensamma träffar/utbildningar för försäkringsmedicinskt ansvariga vilka anordnas av processledarna i Försäkringsmedicinskt Forum. Processledare kan stödja verksamhetschef och försäkringsmedicinskt ansvarig i ovanstående arbete. 1 Uppdragsbeskrivning Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i primärvård Funktionsansvarig i Primärvården: Monica Ericson Sjöström

39 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN / Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Mats Möller Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnden 7 Partille, Härryda, Mölndal Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa, 2012 och 2013 års statsbidrag Förslag till beslut 1) Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att använda 2012 och 2013 års statsbidrag inom området psykisk ohälsa för: a) Utvecklingsinsatser för barn och ungdomar i samverkan med delregionala vårdsamverkansgrupper/kommunförbund. b) För implementering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. c) För utveckling av brukarmedverkan och brukarinflytande i samverkan med brukarföreningen Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Sammanfattning Statsbidraget har fokus på insatser mot psykisk ohälsa. Det ska användas till utökad lokal samverkan för barn och unga med psykisk ohälsa samt för vuxna med komplicerad psykiatrisk problematik. Medlen ska även användas till implementering av nya nationella riktlinjer avseende schizofreni. Medlen fördelas till vårdsamverkansgruppen Ledningsgruppen för samverkan (LGS), till brukarföreningen NSPHiG samt till sjukhusförvaltningarna för insatser i enlighet med detta. Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom årliga överenskommelser 2012 och 2013 enats om stöd till riktade insatser för barn och unga (0-25 år) med psykisk ohälsa och för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen har namnet Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa PRIO. En del i satsningen är prestationsbaserade statliga bidrag till de landsting och kommuner som uppnår kraven i överenskommelsen. Västra Götalandsregionen fick 31 miljoner kronor av 2012 års bidrag och 60,5 miljoner kronor av 2013 års bidrag. Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutade att förskottera den beräknade utdelningen av 2013 års bidrag och fördela detta samt 2012 års bidrag till främst utförare och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Till hälso- och sjukvårdsnämnderna avsattes 23 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

40 Datum Diarienummer HSN / (2) miljoner kronor som fördelas mellan nämnderna enligt resursfördelningsmodellen. Enligt HSU:s beslut ska nämnderna använda statsbidraget till följande ändamål: 1. För utvecklingsinsatser och stöd till lokal samverkan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, 6 miljoner kronor. 2. För personer med omfattande/komplicerad psykiatrisk problematik: a. 14 miljoner kronor för implementering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. b. 3 miljoner kronor för samverkan kring denna målgrupp. När det gäller medlen till insatser för barn och ungdom (1) har hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli fört diskussioner med de delregionala vårdsamverkansgrupperna/kommunförbunden som resulterat i projektplaner med förslag på insatser som ryms inom statsbidragets syfte. Användningen av medlen för implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni (2a) preciseras genom ett regionuppdrag som HSU beslutade om Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kommer att förhandla med respektive sjukhusförvaltning om hur uppdragen ska genomföras och finansieras. När det gäller medlen för samverkan kring personer med omfattande psykiatrisk problematik (2b) har hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli fört diskussioner med NSPHiG om hur nämnderna kan bidra till att förstärka brukarmedverkan och även aktivera brukarföreningar på de större orterna utanför Göteborg. NSPHiG har presenterat ett förslag till projektplan. Medel kan även komma att användas till ytterligare insatser för målgruppen. Beredning Ärendet har informerats till de fackliga organisationerna den 23 april genom MBL 19. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Handlingsplan LGS 2. Projektplan för ökad brukarmedverkan, NSPHiG

41 1(2) Projektplan för regionens PRIO medel Hälso- och sjukvårdsutskottet har tagit beslut om fördelning av 2012 års medel. Till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvård för målgruppen barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, och som stöd för lokal samverkan kring målgruppen. Denna projektplan avser LGS området, ca 2 Mnkr under ett års verksamhet. Förslagen på insatser under 2014 tar utgångspunkt från målen i Temagrupp Barn och Ungas verksamhetsplan ; Gemensam syn på familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler Genomföra samordnade tidiga insatser - definiera check points och pröva former/modeller för samverkan kring tidiga insatser Utveckla flöden från tidig upptäckt till specialistnivån samt kunskapsspridning från specialist- till basverksamheter Förtydliga Västbus riktlinjer och skapa ett systematiskt användande av samordnade individuella planer. Implementera Västbus riktlinjer vad gäller familjehems placerade barn Kunskaps- och verksamhetsutveckling i samverkan genom gemensamma utbildningsdagar och lärande utifrån systematisk avvikelsehantering Förslag på insatser under 2014 Projektledare samt aktiviteter för arbetet med att utveckla tidiga insatser - checkpoints 1 mnkr Temagrupp Barn och Unga har satt fokus på att utveckla första linjens vård och behandling, genom att samordna tidiga insatser från kommun och region för barn och unga med psykisk ohälsa. Första linjens vård och behandling ska kunna erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik, samt avlasta specialistnivån. Många barn och ungdomar får inte stöd och hjälp med sin psykiska ohälsa, många får det i ett allt för sent läge där problemen blivit för stora. Idag har vi kunskap om ett antal signaler som tyder på risk för framtida problematik men behöver ta ytterligare steg för att utveckla arbetet med tidiga insatser. En arbetsgrupp har tillsats för att definiera de signaler som indikerar framtida risker checkpoints, för att därefter utarbeta arbetssätt och riktlinjer för att stärka skyddsfaktorer och kunna göra tidiga insatser. Arbetet utgår från målen; Barnet ska lyckas indikationer

42 2(2) på problem ska upptäckas tidigt och insatser ska sättas in vid behov samt friskfaktorer i barn och ungas närmiljö ska stärkas. Arbetsgruppen ska; Inventera i BVC, VC, förskola, skola och gymnasieskolan de vanligaste tecknen som väcker oro samtidigt som hanteringen upplevs oklar Definiera en till tre checkpoints inom varje verksamhet Ta fram goda exempel inom VG eller övriga landet Ta fram samverkansmodeller och riktlinjer utifrån dessa checkpoints Pröva dessa i vardagsarbetet i utvalda kommuner/stadsdelar - piloter Arbetet är tämligen omfattande och långsiktigt. Förstärkning med projektledare och administrativa insatser skulle ge en betydande kraft och fart i arbetet. Utveckla arbetet med Västbus 500 tkr Kommunerna inom LGS-orådet har med stöd av PRIO medlen, förstärkt arbetet med Västbus. Västbus har utvärderats av FoU i Väst/GR 2010, när det gäller hur riktlinjerna har implementerats. Under 2013 genomför FoU i Väst/GR en ny studie denna gång utifrån målgruppen med frågeställningen har Västbus varit ett effektivt sätt att möta barnens behov av stöd och hjälp? Delregional styrgrupp för Västbus håller på att ta fram en handlingsplan för arbetet Planen kommer bland annat att ta fasta på förbättringsområden från dessa studier där frågan om förtydligande av målgrupp och av genomförandet av riktlinjerna fortfarande är aktuell för många i det vardagliga arbetet. Stöd i det praktiska arbetet i de lokala Västbusgrupperna inom NOSAM, framtagande och genomförande utifrån en kommunikationsplan till verksamheter och föräldrar skulle förstärka arbetet ytterligare. Stöd för utveckling av familjecentrerat arbetssätt och kompetensutveckling 500 tkr Temagruppen Barn och Unga har tagit fram en gemensam definition av familjecentrerat arbetessätt. Stöd för att utveckla det familjecentrerade arbetssättet kopplat till de olika NOSAM-grupperna och till det vardagliga arbetet är en viktig bas för samverkansarbetet. Arbetet utifrån Temagrupp Barn och Ungas verksamhetsplan behöver spridas genom implementeringsinsatser som till exempel gemensam kompetensutveckling och dialogseminarier. Det som idag planeras för första delen av 2014 är en inspirations konferens för hela LGS området samt lokala seminarier kring det familjecentrerade arbetssättet och familjecentraler. Utifrån arbetet med tidiga insatser och Västbus kommer ytterligare seminarier att genomföras.

43 PRIO-satsning för ökat brukarinflytande i Västra Götaland Bakgrund Regeringen beslutade i maj 2012 om en handlingsplan, PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa I handlingsplanen redogörs för ett antal strategiska områden som kommer att utgöra en grund för arbete på området under perioden Bemötande, delaktighet och inflytande är ett område. För att stödja en evidensbaserad praktik inom Socialtjänstens områden angav Regeringen som övergripande mål 2013: Stödet till huvudmännen ska utformas så att det stimulerar och möjliggör brukarmedverkan inom socialtjänst och näraliggande områden inom hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen har därför tagit fram en vägledning inom detta område; Att ge ordet och lämna plats. Socialstyrelsen skriver i sin vägledning: Att åstadkomma brukarinflytande kräver en struktur och en långsiktig strategi. Det handlar om en process med planering, genomförande och uppföljning. Det gäller såväl på individnivå som på de mer övergripande nivåerna. Viktigt är att brukarna finns med redan från början. Det är också väsentligt att systematiskt följa upp och utvärdera om de metoder som används verkligen gör skillnad för individen och grupper av brukare. I Socialstyrelsens genomgång av förutsättningarna för att brukarinflytande ska fungera har man kommit fram till följande slutsatser: Brukarinflytande på individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå påverkar varandra. Stärkt inflytande på en nivå kan öka förutsättningarna för inflytande även på de andra nivåerna. För att få till stånd brukarinflytande på verksamhets- och systemnivå är det nödvändigt att ledningen och andra berörda har kunskap om olika grupper av brukare och hur man når dem, om det exempelvis finns organisationer som företräder deras intressen. Förankring på politisk nivå och i verksamhetsledningen behövs på lokal, regional och nationell nivå. Resurser behöver avsättas. Det handlar om tid, pengar och administrativt stöd. Tillgänglighet är grundläggande. Arbetsformer, information och kommunikation behöver anpassas så att alla kan vara med, oberoende av tidigare vana och erfarenhet eller funktionsnedsättning. NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg) är en samverkansorganisation för 18 patient-, brukar- och närståendeorganisationer i Göteborg och Västra Götaland. 1

44 NSPHiG är anslutet till det nationella nätverket NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) som med medel från regeringen arbetar med brukarinflytande på nationell nivå sedan NSPHiGs uppdrag är bla att bidra till ökat brukarinflytande i verksamheter som riktar sig till målgruppen, öka målgruppens möjligheter till studier, sysselsättning, praktik och arbete lokalt och regionalt i Västra Götaland. Mot denna bakgrund är följande förslag på handlingsplan för ökat brukarinflytande, utifrån PRIO-satsningen, i Västra Götaland skriven. Projektplan Utifrån PRIO-planens skrivningar om ett ökat brukarinflytande lokalt och regionalt, är tanken att NSPHiG ska metodstödja både kommunerna och Västra Götalands regionen i att systematiskt utveckla och förstärka brukarinflytande på både individ och organisationsnivå. Metodstödet bygger på de brukarinflytandeprojekt och verksamheter som NSPHiG arbetar med idag. Projektplanen kommer framförallt att fokusera på följande områden: Brukarrevisioner Vård och omsorg som bedrivs skall utvärderas av de personer som nyttjar den. Detta är en av grund- stenarna i arbetet med brukarrevisioner. Syftet med en brukarstyrd brukarrevision är att förbättra kvalitén i den vård och omsorg som är föremål för revision och här spelar brukarna en nyckelroll. Personer med egen erfarenhet av vård och omsorg besitter dels stor kunskap och erfarenhet om verksamheten, dels har de ett unikt inifrån-perspektiv. Denna kunskapsresurs utgör en riklig förbättringspotential för verksamheten. Brukarrevisioner görs för verksamhetens skull, för de aktuella brukarnas skull och för framtida brukares skull. En brukarstyrd brukarrevision är verklighetsförankrad och förbättringsinriktad och bidrar till utveckling och förståelse hos den aktuella verksamheten. Genom att tillfråga brukarna och basera förbättringsarbetet utifrån deras svar känner brukarna sig uppskattade och sedda, vilket leder till ett ökat förtroende för verksamheten och ett bättre vård-/boende-/arbetsklimat. Utvecklingsarbetet kommer naturligtvis även framtida brukare till gagn. När verksamheter förbättras på det här viset ökar även förtroendet för vården och omsorgen i stort. 2

45 I brukarrevisionen lyfts både brukarnas och brukarrevisorernas unika erfarenhet upp som en stor till- gång. Brukarna har kunskap om den aktuella verksamheten och brukarrevisorerna kan, i och med sin egen erfarenhet, utforma relevanta intervjufrågor, intervjua brukarna i ett jämbördigt möte och ställa bra följdfrågor. Revisorernas egen erfarenhet är ett viktigt inslag i intervjuförfarandet eftersom det skapar en trovärdighet i mötet med brukarna som skall intervjuas kring frågor som kan upplevas känsliga och svåra att prata om. Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälsooch sjukvården kan det även upplevas lättare att framföra sin kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personalen stärks av den positiva feedback som lyfts fram. Arbete och sysselsättning De inventeringar som gjorts i kommunerna under 2013 (inom ramen för PRIOsatsningen) visar att målgruppen vuxna med insatser från bägge huvudmännen i stor omfattning saknar arbete, sysselsättning, praktik eller bedriver studier. Det är väl belagt att en sådan livssituation bidrar till fortsatt psykisk ohälsa och utanförskap. NSPHiG har med medel från socialstyrelsen utvecklat en modell av brukarstyrd IPS (supported employment), där personer med egen erfarenhet (brukarcoach) coachar personer med psykisk ohälsa till arbete, sysselsättning, praktik eller studier. Modellen har utvecklats i samarbete mellan NSPHiG, Göteborgs stad, Samordningsförbunden, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Västra Götalands regionen och FOU i Väst. Konceptet brukarcoach kan liknas vid kamratstödjare men med fokus på arbetslivet. Tanken är att coachens egna erfarenheter av psykiska funktionsnedsättningar bidrar till att man kan se deltagarens behov från ett annat perspektiv än traditionella insatser som arbetsförmedlingen förfogar över. Alla brukarcoacher har genomgått en grundutbildning i IPS-metoden och har fortbildats inom bland annat konflikthantering, motiverande samtal och support. Målet är personer med en psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning med hjälp av ett individuellt stöd, utvecklar tillräcklig personlig kraft och motivation att skaffa och upprätthålla arbete eller praktikplats. Detta stöd ska också ge den arbetssökande ett ökat självförtroende, bättre självinsikt om egna behov och förmågor som leder till ökad förmåga till långsiktig uthållighet att upprätthålla arbete och social integration. 3

46 Modellen integrerar också ett arbete med utbildningsinsatser till arbetsgivare och kollegor för att skapa en förändringsprocess som ska leda till en psykiskt hållbar arbetsplats avseende arbetsanpassning och psykosocial miljö. Empowerment Personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning utsätts för en ständig stigmatisering och diskriminering. Det påverkar människans förmåga att tro på sig själv och sina möjligheter. NSPHiG har ett antal utbildningar i studiecirkelform som är särskilt framtagna och anpassade för denna målgrupp. Din egen makt En studiecirkel som handlar om att ta fram de drömmar och idéer som du har och använda dem för att förbättra ditt liv. Din egen berättelse En studiecirkel där du, tillsammans med andra, kan reflektera över era egna berättelser om psykisk ohälsa. Vad har hjälpt dig? Vad har hjälpt andra? Har ni liknande erfarenheter av attityder i t.ex. arbetslivet, familjen eller inom vården? Vad skulle du vilja var annorlunda i samhället? På vilka sätt kan du bidra till att något av det förändras? Med starkare röst En studiecirkel om hur du, tillsammans med andra, kan vara med och påverka vård och omsorg på psykiatriområdet och som ger kunskap för dig som vill ta steget att företräda andra. Din Rätt fundera, diskutera och agera ett studiematerial om allas rättigheter. Detta är ett studiematerial som vänder sig till dig som vill lära dig mer om mänskliga rättigheter och diskriminering, särskilt i relation till psykisk hälsa. Det är ett material där samtal, övningar och diskussioner är i fokus. NSPHiG har ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Västra Götaland för att stödja de verksamheter och föreningar som vill utveckla studiecirkelverksamhet i sin kommun. Sammanfattning NSPHiG får i uppdrag av HSNK att utveckla ett metodstöd för kommuner, verksamheter och brukarinflytande i Västra Götaland. Utvecklingsarbetet bygger på den överenskommelse som tecknats mellan regeringen och SKL (PRIO) för åren I den planen står bla för 2014: 13. Patient- och brukarinflytande En utgångspunkt för att finna mer effektiva och ändamålsenliga arbetssätt och lösningar i hälso- och sjukvården och omsorgen är att öka patienters, brukares och 4

47 anhörigas delaktighet och inflytande i vården och omsorgen. Välinformerade patienter som ställer krav på insatserna ökar kvalitet och driver på verksamhetsutvecklingen. Delaktighet och inflytande är även viktigt för att värna den enskildes integritet och rätt att så långt det är möjligt själv få fatta beslut som har stor betydelse för hans eller hennes livskvalitet. Ökat inflytande kan ha betydelse för att minska stigmatisering och utanförskap. Forskning visar att det även har betydelse för utfallet av behandlingen och att en välinformerad och delaktig patient gör vården mera säker. Patient-, brukar- och anhörigorganisationer har förutsättningar att systematisera kunskap och erfarenheter som finns hos många patienter, brukare och anhöriga. Det bidrar med gruppernas perspektiv i underlag för beslut, verksamhetsutveckling och forskning. Samordningsfunktionen bedömer därför att organisationerna är en nödvändig samarbetspartner för att målen i handlingsplanen ska uppnås. Delmål: Öka patient- och brukarinflytande inom vården och omsorgen. Förslag att delmålet anses vara uppfyllt när: 1) Patienters och brukares upplevelse t.ex. av att vara tillräckligt informerade, delaktiga i insatsernas planering, utformning och ha möjlighet att välja mellan olika behandlingsalternativ ökar mellan ) Företrädare för patient-, brukar- och anhörigorganisationer upplever att deras organisationers inflytande på verksamheternas utveckling har ökat mellan Detta kan följas upp genom en nationell patient- och brukarundersökning som omfattar både hälso- och sjukvård och socialtjänst, vilket har diskuterats ovan, och genom intervjuer med företrädare för patient-, brukar och anhörigorganisationer. Det blir också viktigt att ta del av vad som framkommer genom det lokala och regionala utvecklingsarbetet för ökad delaktighet som kommer att bedrivas av NSPH i enlighet med regeringens uppdrag. Även PRIO-dialogerna där de lokala och regionala patient-, brukar och anhörigorganisationerna deltar blir ett väsentligt underlag. NSPHiG får medel att med början 2014 påbörja ett arbete för närmare samverkan med kommuner, verksamheter, brukare och brukarorganisationer i Västra Götaland som motsvarar de prestationsmål som beskrivs i PRIO-planen för ett ökat brukarinflytande i regionen. 5

48 Genomförande NSPHiG inleder uppdraget med att inventera vilka personer som ansvarar för kommunernas prio-samordning i de tre regiondelarna, Fyrbodal, Skaraborg och Södra Älvsborg, och inbjuder till samtal om ett samarbete mot bakgrund av ökat brukarinflytande utifrån PRIO-planen. Samtidigt kartlägger NSPHiG vilka patient-, brukar- och närståendeföreningar som finns på respektive ort. Kommunerna får berätta vilka behov man har i arbetet med att ta fram en handlingsplan för målgruppen. Finns en befintlig men otillräcklig brukarorganisering på orten kan NSPHiG fungera överbryggande som handlednings- och metodstöd för både kommun och brukarorganisationer. Saknas en brukarorganisering helt kan NSPHiG erbjuda kommunen att genom annonsering och utskick till brukare i kommunens verksamheter inbjuda till informationsmöte där NSPHiG kan erbjuda ett direkt stöd för uppbyggnad av en lokal brukarorganisering till brukarna. Det kan omfatta både metodstöd kring handlingsplansarbetet och mer direkt stöd kring uppbyggnad av lokal utveckling i att arrangera studiecirklar, brukarrevisioner mm. Det långsiktiga målet är att en brukarinflytandeutveckling kommer till stånd på varje ort som självständigt klarar att stå på egna ben. NSPHiG kommer att använda personal som idag är anställda på NSPHiG med egen erfarenhet och ansvariga för de inflytandeområden som tex, brukarrevisioner, empowermentutbildningar, bemötandeutbildningar, IPS (supported employment) och i antistigmakampanjen Hjärnkoll. Utvecklingen av empowermentutbildningar sker genom studiecirkelutbildningar som NSPHiG arrangerar tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan i Västra Götaland. NSPHiG kommer både att arbeta på plats i de olika kommunerna men också arrangera utbildningstillfällen på NSPHiGs kansli i Göteborg. Under perioden ska också NSPHiG i samarbete med HSNK I Västra Götaland utforma och genomföra en brukarrevision genom enkät och fokusintervjuer riktad till målgruppen vuxna med omfattande och komplex problematik. NSPHiG kommer alltså att kunna erbjuda kommuner både ett direkt stöd kring handlingsplansarbetet där egen brukarorganisering saknas och ett metod- och handledningsstöd till befintliga föreningar eller hjälp att stödja en sådan lokal utveckling där ingen förening finns än. 6

49 BUDGET PROJEKT VG Personalkostnader Projektledning Samordnare Brukarrevision Ekonomi/administration Studiecirklar kr kr kr kr kr Övriga projektkostnader Lokalkostnader - Lokahyra - El, städ och övr. Resekostnader Konferenser/seminarier Administration - Förbr. mtrl, kontors mtrl - Telefon, etc. Övr. projektkostnader - Annonser, tryck - Tillfälliga möteslokaler - Kurslitteratur etc kr kr kr kr kr Summa kostnader kr 7

50 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Berit Karlsson/AnnaWinters Telefon: / E-post: berit.g.karlsson@vgregion.se/ anna.winters@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Delårsrapport mars 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Delårsrapport mars 2014 godkänns. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska år 2014 lämna delårsrapporter per mars och per augusti till regionfullmäktige och regionstyrelsen. Syftet är att ge dessa löpande information som underlag för beslut. Rapporterna ska innehålla redovisning av verksamhetens utveckling, personalutveckling samt ekonomiska resultat för perioden inklusive en helårsprognos. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Delårsrapport mars 2014 Beslutet skickas till Regionkansliet, rapport@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

51 Sida 1(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Delårsrapport mars Sammanfattning Prioriteringar för år 2014 är i första hand att bibehålla den goda bassjukvården som finns och därefter justera och förtydliga inriktningen. Hälso- och sjukvården kan inte tillgodose allas behov men däremot sträva efter att göra rätt saker och göra rätt saker på rätt sätt. Förebyggande insatser för att minska andel barn med övervikt och fetma sker inom ramen för såväl nämndens lokala folkhälsoavtal med kommunerna, som överenskommelser och avtal om fysisk aktivitet på recept (FaR) för barn. Samverkan mellan barn- och ungdomsmedicin, FaR-mottagande och FaR-förskrivande enheter, skolor samt inom det lokala folkhälsoarbetet pågår och utvecklas kontinuerligt. Under år 2014 fortsätter arbetet inom barn- och ungdomsmedicin med förbättringsområden vad gäller vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Det är lyft som ett arbetsområde inom ramen för samverkan inom LGS, temagrupp barn och unga. Tilläggsöverenskommelser har tecknats med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) om tidsbegränsade satsningar där barn- och ungdomspsykiatrin tillförts resurser. Insatserna finansieras genom statsbidraget för barn och unga med psykisk ohälsa. Sjukhusets åtagande innebär att arbeta för förbättrad tillgänglighet för barn och unga med neuropsykiatrisk diagnos. En särskild uppföljning kommer att genomföras under år 2014 som avser övergången från barn- och ungdomssjukvård till vuxensjukvård inom SUs olika specialiteter. Ett fokusområde för uppföljningen är den psykiatriska vården. I vårdöverenskommelsen för åren fick Folktandvården ett specifikt uppdrag att identifiera 3-åringar med förhöjd risk för dålig tandhälsa och erbjuda riktade insatser. Familjer med barn som identifieras med förhöjd risk för dålig tandhälsa blir erbjudna ett utökat hälsosamtal enskilt eller i grupp. Projektet pågår också under år 2014 och en lägesrapport lämnas till hälso- och sjukvårdsnämnden maj Patienter med välgrundad misstanke om cancer ska erbjudas besök inom 14 dagar. Mätningen visar att 91 procent av patienterna vid SU erhöll ett första besök inom denna garantitid. Medelvärdet i regionen var 90 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Prognosen för år 2014 visar ett nollresultat. Hälso- och sjukvårdsnämndens totala obalans är 43,1 mnkr, vilket finansieras i den lokala riskdelningen.

52 Sida 2(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 2. Verksamheten 2.1 Regionfullmäktiges mål Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att redovisa uppföljning av dessa mål i delårsrapport augusti och årsredovisningen, vilket är i enlighet med regionfullmäktiges anvisningar. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Utgångspunkten för beställning och utveckling av hälso- och sjukvård inom nämndområdet år 2014 är: Hälso- och sjukvårdsnämndens budget år Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens beställningsunderlag år Basfakta om befolkningen inom hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal. Befolknings- och vårdkonsumtionsutveckling fram till år 2012 i HSN-område 4, 5, 7, 11 och 12. Policydokument beslutade av regionfullmäktige, såsom budget år Prioriteringar för år 2014 är i första hand att bibehålla den goda bassjukvården som finns och därefter justera och förtydliga inriktningen. Hälso- och sjukvården kan inte tillgodose allas behov men däremot sträva efter att göra rätt saker och göra rätt saker på rätt sätt Barn- och ungdomsmedicin Säkerställa tillgången på neuropsykiatriska utredningar samt erbjuda vård och uppföljning efter avslutad utredning I nämndområdets tre kommuner finns en samlokalisering av Närhälsans barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUM) och de barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna (BUP) vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Vid två av nämndområdets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar görs neuropsykiatriska utredningar. Samverkan mellan vårdgivarna gör att barn med neuropsykiatriska funktionshinder hänvisas till rätt vårdnivå för behandling. Ytterligare samverkanspartner är Västra Götalandsregionens Habilitering & Hälsa. Tilläggsöverenskommelser har tecknats med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) om tidsbegränsade satsningar där barn- och ungdomspsykiatrin tillförts resurser. Insatserna finansieras genom statsbidraget för barn och unga med psykisk ohälsa. Sjukhusets åtagande innebär att arbeta för förbättrad tillgänglighet för barn och unga med neuropsykiatrisk diagnos. Uppföljning kommer att ske i februari 2015.

53 Sida 3(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Fortsatt satsning på arbetet med att identifiera riskgrupper bland barn och unga såsom övervikt, fetma samt diabetes, med särskilt fokus att mäta effekter av insatserna Förebyggande insatser för att minska andel barn med övervikt och fetma sker inom ramen för såväl nämndens lokala folkhälsoavtal med kommunerna, som överenskommelser och avtal om fysisk aktivitet på recept (FaR) för barn. Samverkan mellan barn- och ungdomsmedicin, FaR-mottagande och FaR-förskrivande enheter, skolor samt inom det lokala folkhälsoarbetet pågår och utvecklas kontinuerligt. I Partille kommun pågår implementering av det hälsofrämjande IDEFICS-projektet, dietist inom barn- och ungdomsmedicin har ett ökat uppdrag med föräldrastöd kopplat till FaR. I Mölndals Stad pågår ett arbete för att samordna och stärka arbetet med FaR. Vårdcentralerna skall följa de regionala vårdprogram samt de beslutsstöd som finns om övervikt och fetma. Uppföljning av arbetet sker i samband med årsredovisningen. Under år 2014 kommer samarbetet mellan Närhälsans barn-och ungdomsmedicinska mottagningar (BUM), barnhälsovården (BVC), skolan samt Runda Barn-teamet på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) fortsätta. Samtliga mottagningar är anslutna till det nationella kvalitetsregistret Boris. Arbetet med fetma hos barn är väl etablerat i mottagningarnas rutiner och är en välkänd grupp barn inom BUM:s uppdrag. Teamet arbetar i enlighet med det beslutsstöd som tagits fram inom Västra Götalandsregion (VGR). Framgångarna är varierande, inte minst beroende på att patientgruppen är heterogen. En stor andel av barnen har annan sårbarhet som psykisk, neuropsykiatrisk eller social problematik. Ett hinder kan vara dessa faktorer eller olika grader av motivationsbrist hos familjen och barnet som gör det svårt att vända trenden. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i samarbete med andra vårdgivare utarbetat anvisningar för hur barn som är i riskzonen för obesitas ska behandlas. Obesitasenheten vid DSBUS arrangerar regionala utbildningsdagar om obesitas. Dessa dagar riktas till barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, vårdcentraler, skolhälsovård och andra kommunala verksamheter. Verksamheten kommer följas upp under år Utbudspunkter inom barn- och ungdomsmedicin ska finnas i nämndområdets tre kommuner I nämndområdets tre kommuner finns barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Om vårdgivaren planerar förändring vad gäller utbudspunkter ska detta ske i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden 7 Partille, Härryda, Mölndal Samverkan mellan primärvård, barn- och ungdomsmedicin samt barn- och ungdomspsykiatrin ska säkerställas Verksamheterna inom VG Primärvård har uppdraget att identifiera och bedöma vårdbehov samt vid behov remittera patienten till barn- och ungdomsmedicin eller barn- och ungdomspsykiatrin. Vid den årliga uppföljningen av VG Primärvård efterfrågas hur samverkan mellan vårdgivare avseende patientgrupper med psykisk ohälsa fungerar.

54 Sida 4(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Vårdcentralerna framhåller att samverkan i stort sett fungerar väl. Under år 2014 fortsätter arbetet inom barn- och ungdomsmedicin med förbättringsområden vad gäller vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Det är lyft som ett arbetsområde inom ramen för samverkan inom LGS, temagrupp barn och unga. I nämndområdets tre kommuner finns en samlokalisering av Närhälsans barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUM) och de barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna (BUP) vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Närhet till vårdcentralerna i nämndområdets tre kommuner gör att det finns förutsättningar för samverkan. Uppdraget är att utveckla former för samverkan utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Representanter från BUM finns med regionala och lokala samverkansgrupper, nu finns det också representerade i delregionala styrgruppen för VästBus. Samtliga arbetar mycket aktivt och på alla sätt för samverkan i de många patientfall med sammansatt problematik som kräver samarbete över organisatoriska gränser. Samtliga mottagningar finns också representerade i skolhälsovården i form av skolläkarinsatser Ungdomsmottagningar Fortsatt satsning på att utveckla arbetet och metoder för motiverande livsstilssamtal både individuellt och befolkningsinriktat Vid nämndområdets samtliga ungdomsmottagningar pågår arbetet med motiverande livsstilssamtal, dels i det individuella besöket, dels i den utåtriktade verksamhet som ungdomsmottagningarna bedriver. Uppdraget omfattar bland annat att arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling, samt kroppsuppfattning och självbild. Samverkansträffar med ansvariga på smittskyddet i Västra Götalandsregionen fortsätter. Personalen har därmed senaste informationen och aktuell kunskap om HIV-provtagning, statistik med mera. Personalen använder sig av MI-samtal för att uppmuntra och motivera ungdomarna till bland annat HIV-provtagning Fortsatt arbetet med att få fler pojkar att söka sig till ungdomsmottagningarna Under år 2014 kommer arbetet att fortsätta med satsningar för att ha öppet hus speciella tider då endast pojkar/unga män har möjlighet att söka ungdomsmottagningen. Mottagningarna i samtliga tre kommuner kommer också under år 2014 erbjuda drop in-tider för att därigenom uppmuntra pojkar/unga män att söka ungdomsmottagning. Mycket av information och samtal som erbjuds på ungdomsmottagningarna har ett tydligt fokus på pojkar/unga män och deras behov av stöd och hjälp. Att boka tid via nätet är idag inte möjligt till någon av ungdomsmottagningarna. På samtliga ungdomsmottagningar kan ungdomarna komma i kontakt med respektive mottagning via Mina vårdkontakter.

55 Sida 5(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Gynekologi/Mödrahälsovård Säkerställa och utveckla familjecentraler i närområdet utifrån lokala förutsättningar och behov Nämndområdets fyra familjecentraler fortsätter sitt goda arbete som tidigare. Inom ramen för VG Primärvård finns möjligheter för barnhälsovårdsverksamheten (BVC) att delta i familjecentraler. Hälso- och sjukvårdsnämnden fortsätter också år 2014 att stödja och verka för att utveckla nya familjecentraler. Inom Närhälsan i Västra Götaland, finns framtaget riktlinjer för mödrahälsovårdens delaktighet i familjecentralsarbetet. Riktlinjerna skall gälla för hela regionen och finns med i överenskommelsen för år Både Mölndals Stad och Härryda kommun planerar för ytterligare familjecentral Fortsätta arbetet med att utveckla föräldrautbildningen Inom ramen för överenskommelsen om gynekologi och mödrahälsovård med Närhälsan i Västra Götaland skall alla förstagångsföderskor med partner erbjudas föräldrautbildning. Omföderskor skall erbjudas deltagande vid behov och tid. Hälso- och sjukvårdsnämnden delfinansierar, tillsammans med Partille kommun, spädbarnsgrupper. Under första kvartalet har arbetet fortsatt som tidigare Länssjukvård Övergången skall fungera från barn- och ungdomssjukvården med avseende på kroniska sjukdomar. Övergången skall fungera från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin Närhälsan i Västra Götaland barn- och ungdomsmedicin (BUM) har i samtliga tre kommuner samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I överenskommelsen med Närhälsans BUM ingår att vara delaktig i arbetet med övergången mellan barn- och ungdomssjukvården och vuxensjukvården så att det sker smidigt för patienten, oavsett vilken diagnos patienten har. Representanter från BUM finns med i regionala och lokala samverkansgrupper, dessutom är företrädare för BUM representerade i delregionala styrgruppen för VästBus. En särskild uppföljning kommer att genomföras under år 2014 som avser övergången från barn- och ungdomssjukvård till vuxensjukvård inom SUs olika specialiteter. Ett fokusområde för uppföljningen är den psykiatriska vården Fortsätta arbetet med att utveckla interna vårdkedjor och ledtider Under de senaste åren har SU fokuserat på att utveckla processer och ledtider. Sjukhuset har ett fortsatt fokus på tillgänglighet och ledtider bland annat inom akutmottagningen. I vårdöverenskommelsen ingår målrelaterad ersättning för tre kvalitetsindikatorer som gäller ledtider till akutmottagningen. Den målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål och redovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden två gånger årligen.

56 Sida 6(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 En särskild uppföljning av strokevårdkedjan är planerad att genomföras under år Fortsatt satsning på psykiatrin genom målrelaterad ersättning I vårdöverenskommelsen med SU finns målrelaterad ersättning för fyra kvalitetsindikatorer som avser psykiatri, vilket gäller för både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatri. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till hälsooch sjukvårdsnämnden i samband med uppföljningen av överenskommelsen för år Utbudspunkter för barn- och ungdomspsykiatri skall finnas i varje kommun i nämndområdet Sahlgrenska Universitetssjukhuset har BUP-mottagningar i var och en av nämndområdets tre kommuner. Eventuella utbudsförändringar måste ske i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden Genom målrelaterad ersättning skall barn- och ungdomspsykiatrin i respektive kommun samverka med berörda verksamheter inom Västra Götalandsregionen I överenskommelsen med SU finns inte målrelaterad ersättning kopplad till barn- och ungdomspsykiatri avseende samverkan Fortsätta arbetet med att korta genomströmningstiden på akutmottagningar I SU:s verksamhetsplan redovisas fokusområden och prioriterade aktiviteter år 2014 för akutsjukvården: - Aktivt och enhetligt förbättringsarbete på akutmottagningarna - Utredning av akutläkarkonceptet - Aktivitetsdagar med syfte att sammanföra SU:s större akutmottagningar - Framtagning av helhetskoncept för att lösa akutmottagningarnas problem. I vårdöverenskommelsen med SU ingår målrelaterad ersättning för två kvalitetsindikatorer som gäller akutmottagningen. Dessa indikatorer är tid till läkare och total genomloppstid. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna redovisas i samband med uppföljningen av överenskommelsen Säkerställa den geriatriska vården inom länssjukvården En särskild uppföljning av den geriatriska vården inom SU kommer att genomföras under år 2014 och därefter redovisas för hälso- och sjukvårdsnämnderna I länssjukvården arbeta för att säkerställa att läkare med specialistkompetens inom strokesjukvårds finns som stöd för att bistå personalen i primärvården och i den kommunala hälso- och sjukvården Telefonkonsultation från SU:s strokesjukvård finns för att bistå primärvården. Detta innebär att allmänläkare inom primärvården får råd och stöd av specialistläkare. Länssjukvårdens uppdrag att bistå personal inom den kommunala hälso- och sjukvården sker inom ramen för

57 Sida 7(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 samverkan. En särskild uppföljning kommer att ske under år Logopedi från länssjukvården skall erbjudas strokepatienter i hemmet då behov finns Logoped som behandling i hemmet finns inte med i vårdöverenskommelsen med SU för åren Däremot som poliklinisk behandling inom sjukhuset Arbeta för att garantitider för radiologi och andra undersökningar införs. Fler lokal garantitider inom ramen för uppdrag I den regionala väntetidsrapporteringen ingår bara koloskopiundersökning. I överenskommelsen med SU ingår inte lokalt fastställda garantitider Tandvård Den goda tandhälsan som finns i nämndområdet skall bibehållas med fokus på målgrupper som behöver extra insatser Andelen kariesfria 6-åringar har ökat över tid inom hälso- och sjukvårdsnämndens område. I vårdöverenskommelsen för åren fick Folktandvården ett specifikt uppdrag att identifiera 3-åringar med förhöjd risk för dålig tandhälsa och erbjuda riktade insatser. Familjer med barn som identifieras med förhöjd risk för dålig tandhälsa blir erbjudna ett utökat hälsosamtal enskilt eller i grupp. Projektet pågår också under år 2014 och en lägesrapport lämnas till hälso- och sjukvårdsnämnden maj Folktandvården har det specifika åtagandet att fluorlacka samtliga elever i årskurs 0-5. Riktade insatser genomförs för barn med särskilda behov, såsom barn i träningsskola. Tobakspreventiva insatser genomförs kontinuerligt i samband med undersökning på klinik och i samband med Folktandvårdens uppsökande verksamhet riktad till skolorna i nämndområdet Folkhälsoinsatser Folkhälsobudgeten ska utökas i samverkan med kommunerna Det lokala folkhälsoavtalet med Mölndals Stad har år 2014 utökats med 140 tkr per part. Kontinuerlig dialog förs med kommunerna för att öka möjligheterna till fler folkhälsoinsatser. 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Patienter med välgrundad misstanke om cancer ska erbjudas besök inom 14 dagar. Mätningen visar att 91 procent av patienterna vid SU erhöll ett första besök inom denna garantitid. Medelvärdet i regionen var 90 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen patienter inom BUP/SU som väntat högst 30 dagar på besök, var per sista februari 90

58 Sida 8(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 procent. Medelvärdet i Västra Götalandsregionen var 78 procent. Andel patienter som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning och behandling var vid samma tid 86 procent. Medelvärdet i regionen var 78 procent, vilket är en markant ökning jämfört med samma period föregående år. Andelen vuxna patienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk utredning vid SU var 60 procent per sista februari. Medelvärdet i regionen var 46 procent, vilket är en minskning jämfört med samma period föregående år. Andelen telefonsamtal till 1177 Vårdguiden som besvarats inom tre minuter var för 1177/Göteborg 52 procent per sista mars. Medelvärde i regionen var 50 procent för samma period. 2.6 Prestationer Se bilaga 1 Konsumtionsbilaga Sjukhusvård Invånarna inom hälso- och sjukvårdsnämnd 7 har marginellt minskat konsumtionen av sjukhusvård jämfört med föregående år. Inom den somatiska vården har det totala antalet vårdtillfällen (VTF) minskat med 6 procent jämfört med föregående år. Den lägre slutenvårdskonsumtionen beror till stor del på ett fortsatt arbete inom SU mot en överföring från slutenvård till öppenvård. Dessutom minskade medelvårdtiderna. Antal besök inom vuxenpsykiatrin har minskat. Detta beror på omorganiseringen inom de affektiva verksamheterna med en övergång till färre och större basmottagningar samt subspecialiserade enheter. Ökat inflöde av nya remisser ger fler nybesök, vilket också är mer resurskrävande. Arbete pågår för att öka produktionen med bland annat effektivisering av öppenvårdsmottagningarnas arbetsstruktur samt kvällsmottagningar. Länssjukvård (exkl. sjukhus och VG Primärvård) Antalet besök har minskat totalt med tre procent jämfört med samma period föregående år. En minskad konsumtion har skett inom privata specialister. Habilitering & Hälsa redovisar en ökning av konsumtionen. Sammanvägda prestationer Besök och vårdtillfällen vägs samman i ett mått som beskriver den totala vårdkonsumtionen. Nämndens sammanvägda prestationer visar en minskning med tre procent jämfört med samma period föregående år.

59 Sida 9(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 3. Personal De fyra tidigare lokala hälso- och sjukvårdskanslierna är sedan två år tillbaka ett samlat hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). En verksamhetsplan för år 2014 har tagits, i vilken organisationens resurser och mål beskrivs. Fokus har under årets tre första månader framförallt lagts på resultatet av medarbetarenkäten och de särskilda åtgärder som genomförs med anledning av detta. 3.1 Lönestruktur Förvaltningens samtliga linjechefer har genomfört ett gemensamt arbete med BAS-värdering. Det konstaterades att vissa yrkesgrupper inom BAS-område G uppvisade löneskillnader som inte kunde förklaras annat än som följd av tidigare traditioner. Det föranledde en särskild satsning i lönerevisionen. Satsningen gjordes inom ramen för det tillgängliga löneutrymmet. Första linjens chefer har i uppdrag att med stöd av HR-funktionen se över bemanningsmål för hela kansliet och även ta fram en kompetensförsörjningsplan. Förvaltningen har inte tagit fram några måltal för lönespännvidden för förvaltningens personal. 3.3 Personalvolym Personalvolymen har minskat med en medarbetare jämfört med föregående år, från 145 till 144 personer. 3.4 Sjukfrånvaro Den relativa sjukfrånvaron framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan mars 2014 Jan mars 2013 Kvinnor 4,97 % 5,78 % Män 1,94 % 2,05 % Totalt 4,27 % 4,91 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Jan mars 2014 Jan mars 2013 Kvinnor 51,11 % 57,06 % Män 66,67 % 31,43 % Totalt 52,76 % 54,59 % Sjukfrånvaron har totalt minskat de tre första månaderna i år jämfört med samma period föregående år från 4,91 till 4,27 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro har minskat från 54,59 till 52,76 procent.

60 Sida 10(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 5. Ekonomi Prognosen för år 2014 visar ett nollresultat. Hälso- och sjukvårdsnämndens totala obalans är 43,1 mnkr, vilket finansieras i den lokala riskdelningen. 5.1 Ekonomiskt resultat Se bilaga 2 Specificerad resultaträkning och bilaga 3 Resultaträkning. Betalning efter finansieringsförmåga/lokal riskdelning För att möjliggöra beställning av mesta möjliga vård och minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler har de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sedan flera år kommit överens om finansiering efter betalningsförmåga/lokal riskdelning. Den sammantagna prognosen för de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna visar ett nollresultat, vilket är samma som budget. För enskilda nämnder har förändringar skett och den lokala riskdelningen har ändrats jämfört med budget. HSN Budget Prognos Resultat före Resultat före lokal riskdelning lokal riskdelning Lokal riskdelning Resultat 4-39,5-56,5 56, ,9 64,9-64, ,1-43,1 43, ,7 42,7-42, Summa mnkr Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och hälso- och sjukvårdsnämnd 11 har i budget avsatt 49,9 mnkr respektive 32,7 mnkr att bidra till hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Av utfallet per mars och den förväntade utvecklingen för helåret bedöms behovet per nämnd komma att förändras jämfört med budget. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 prognostiserar att lämna 64,9 mnkr, vilket är 15,0 mnkr mer än budget. Avvikelsen beror på lägre kostnader för sjukhusvård. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 prognostiserar att lämna 42,7 mnkr, vilket är 10,0 mnkr mer än budget. Avvikelsen beror på lägre kostnader för sjukhusvård. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 prognostiserar ökade kostnader för sjukhusvård vilket medför behov av tillskott på 56,5 mnkr. Jämfört med budgeterat belopp är detta en försämring med

61 Sida 11(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 17,0 mnkr för helåret. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har ökade kostnader för primärvård och detta medför behov av tillskott på 8,0 mnkr, för vilket det inte är budgeterat. För hälso- och sjukvårdsnämnd 7 bedöms kostnaderna bli enligt plan och behovet av riskdelning är samma som budget, 43,1 mnkr. Region- och rikssjukvård Modellen för ersättning av sjukhusvård innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en överenskommen nivå. För produktion över denna nivå ersätts inte sjukhusen. Antal vårdtillfällen inom sluten region- och rikssjukvård har på SU totalt minskat med cirka 250 tillfällen (sex procent) första kvartalet 2014 jämfört med samma period föregående år. En förskjutning har skett till öppen region- och rikssjukvård, där antalet besök har ökat med drygt (tolv procent) jämfört med samma period föregående år. VG Primärvård Avvikelsen mot budget beror främst på att täckningsgraden, det vill säga den ersättning som är kopplad till omhändertagande på primärvårdsnivån, har kostat mer än budgeterat belopp. I utfallet är hänsyn taget till den målrelaterade ersättningen för kvalitet som ligger mot budgeterad nivå. Privat primärvård övrigt Utbetalning av skadestånd efter tvist från år Utomregional länssjukvård och primärvård Region Halland har ännu inte fakturerat VGR för första kvartalet och den uppbokning som gjorts ligger i posten utomregional länssjukvård, vilket innebär att utfallet på utomregional primärvård är noll. Osäkra poster I prognosen är inte hänsyn tagen till eventuella merkostnader i samband med införandet av Vårdval rehab. I mars månads resultat ligger en kostnad för vård av personer som vistas i Sverige utan tillstånd på 0,3 mnkr, vilket inte ingår i budgeten eller beaktats i prognosen för året. Kurser och konferenser Hälso- och sjukvårdsnämnden har i likhet med övrig verksamhet fått krav på kostnadssänkningar för kurser och konferenser, externa konsulter och trycksaker med mera. En viss del av dessa kostnader kan hänföras till direkt till hälso- och sjukvårdsnämnden, och en del kan relateras till kanslifunktionen. Då HSNK numera utgör en förvaltning och vissa

62 Sida 12(12) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 kostnader fördelas schablonartat mellan de fyra kontoren blir en jämförelse på totalnivå för samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder mer relevant. I nedanstående sammanställning framgår utfallet per samt helårsprognos. Bedömningen är att kraven på kostnadsreduktioner inom angivna områden kommer att klaras. Periodutfall tkr Prognos tkr Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Kurs och konferenser, konto 4611, motpart Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart Eget kapital Hälso- och sjukvårdsnämndens ingående egna kapital uppgår till 1,1 mnkr år Bokslutsdokument och noter Se bilaga 4 Bokslutsdokument och noter.

63 Konsumtionsrapport HSN 7, Bilaga 1 Period Helår Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse Konsumtion i tusental utfallbudget prognos - budget Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik Sjukhusvårdtillfälle 3,7 4,1 4,0-0,4 15,6 15,6 14,9 0,0 DRG-poäng 3,7 3,9 4,0-0,2 14,9 14,9 14,6 0,0 DRG-poäng per vårdtillfälle (CMI) 1,00 0,96 1,01 0,0 0,96 0,96 0,98 0,0 Vårddagar övrig verksamhet 0,4 0,4 0,3 0,0 1,5 1,5 1,5 0,0 Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar 0,2 0,2 0,2 0,0 1,0 1,0 0,9 0,0 Vuxenpsykiatri, vårddagar 4,1 4,2 4,0-0,1 16,0 16,0 15,0 0,0 BUP, vårddagar 0,5 0,2 0,3 0,3 0,8 0,8 1,5 0,0 Öppen vård, somatik Läkarbesök 26,1 26,7 25,6-0,5 101,8 101,8 100,1 0,0 Övriga besök 17,4 16,6 17,8 0,8 63,5 63,5 64,6 0,0 Summa besök 43,5 43,3 43,5 0,3 165,3 165,3 164,8 0,0 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 1,9 2,0 1,9-0,1 7,6 7,6 7,2 0,0 Övriga besök, vuxenpsykiatri 7,4 10,5 8,4-3,1 40,1 40,1 30,6 0,0 Läkarbesök, BUP 0,4 0,3 0,4 0,1 1,2 1,2 1,1 0,0 Övriga besök, BUP 1,7 1,6 1,7 0,1 6,1 6,1 5,8 0,0 Summa besök 11,3 14,3 12,4-3,1 55,0 55,0 44,7 0,0 Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV Läkarbesök 11,2 11,8 11,3-0,5 43,3 43,3 41,8 0,0 Övriga besök 6,9 7,6 7,3-0,7 28,3 28,3 31,4 0,0 Summa besök 18,1 19,3 18,6-1,2 71,6 71,6 73,2 0,0 VG Primärvård Läkarbesök 44,7 45,3 45,1-0,6 181,2 181,2 178,8 0,0 Övriga besök 31,6 31,1 31,2 0,5 124,3 124,3 133,4 0,0 Summa besök 76,3 76,4 76,3-0,1 305,5 305,5 312,2 0,0 Primärvård övrigt Läkarbesök 2,5 3,1 3,0-0,6 10,7 10,7 10,6 0,0 Övriga besök 40,1 39,6 40,3 0,5 146,7 146,7 146,1 0,0 Summa besök 42,6 42,7 43,3-0,1 157,4 157,4 156,7 0,0 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,1 0,2 0,1 0,0 0,6 0,6 0,7 0,0 Vårddagar 0,8 0,8 0,5 0,0 3,0 3,0 3,6 0,0 Besök sjukhus 1,1 1,9 1,0-0,8 7,5 7,5 7,9 0,0 Primärvård/Specialistvård 1,4 3,1 2,4-1,6 12,2 12,2 12,4 0,0 Sammanvägda prestationer 11,4 11,8 11,7-0,5 43,8 43,8 43,5 0,0 Tandvård Antal färdigbehandlade barn 4,1 4,9 5,0-0,7 19,5 19,5 20,2 0,0

64 Specificerad resultaträkning Bilaga 2 Nämnd 7 Utfall per mars Helårsresultat Utfall Budget Avvikelse Utfall Prognos Budget Avvikelse Utfall Kostnader (-) intäkter (+) budget/ budget/ 2013 Belopp i mnkr utfall prognos Region- och rikssjukvård Offentlig region- och rikssjukvård -59,2-57,7-1,5-53,6-231,4-231,4 0,0-213,2 Privat region- och rikssjukvård 0,0 0,0 Summa region- och rikssjukvård -59,2-57,7-1,5-53,6-231,4-231,4 0,0-213,2 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen -335,0-335,6 0,6-350, , ,2 0, ,4 Privata sjukhus i regionen -3,2-3,4 0,3-2,7-12,5-12,5 0,0-10,7 Bet utifrån finansförm/riskdeln 0,0 0,0 0,0 0,0 43,1 43,1 0,0 11,9 Privata specialister i regionen -8,4-8,8 0,5-8,4-31,6-31,6 0,0-28,8 Utomregional länssjukvård -9,1-6,6-2,5-6,5-26,4-26,4 0,0-27,6 Summa länssjukvård -355,7-354,5-1,2-367, , ,6 0, ,5 Primärvård Offentlig VG primärvård -57,7-56,6-1,2-57,1-228,2-226,2-2,0-226,4 Privat VG primärvård -36,9-36,0-0,9-35,9-144,0-144,0 0,0-144,1 Offentlig primärvård övrigt -28,9-29,1 0,1-27,1-116,6-116,6 0,0-108,8 Privat primärvård övrigt -12,8-11,9-0,8-9,1-39,9-43,7 3,8-41,0 Utomregional primärvård 0,0-1,7 1,8-2,3-8,6-6,8-1,8-9,3 Övrig primärvård t ex kommunal -3,8-4,0 0,2-6,8-16,1-16,1 0,0-18,0 Summa primärvård -140,1-139,3-0,8-138,3-553,5-553,5 0,0-547,8 Tandvård Offentlig tandvård -18,2-18,3 0,1-17,5-74,2-74,2 0,0-71,5 Privat tandvård -0,5-0,5 0,0-0,4-2,0-2,0 0,0-1,7 Summa tandvård -18,7-18,7 0,1-17,9-76,2-76,2 0,0-73,2 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -12,7-12,7 0,0-12,4-52,9-52,9 0,0-51,9 Privat handikappverksamhet -0,6-0,7 0,1-0,5-2,9-2,9 0,0-2,7 Summa handikappverksamhet -13,3-13,4 0,1-12,9-55,8-55,8 0,0-54,5 Folkhälsomedel -0,9-1,0 0,2-0,8-4,1-4,1 0,0-3,1 Läkemedel -6,1-6,2 0,0-6,1-23,3-23,3 0,0-23,7 Sjukresor -2,8-2,9 0,0-2,9-11,5-11,5 0,0-10,9 Samordningsförbund -0,4-0,4 0,0-0,5-1,7-1,7 0,0-1,8 Nämndkostnader -0,4-0,5 0,2-0,5-2,2-2,2 0,0-1,9 Kanslikostnader -2,0-2,0 0,0-1,9-8,0-8,0 0,0-7,6 Övrigt Särskilda projekt -1,6-3,5 1,8-1,7-13,8-13,8 0,0-10,8 Medicinsk service -3,2-4,1 0,9-4,0-14,9-14,9 0,0-15,2 Utvecklingsmedel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader/intäkter 0,1 0,1 0,0 0,1 0,5 0,5 0,0 0,7 Summa övrigt -4,7-7,4 2,7-5,5-28,3-28,3 0,0-25,3 Totalsumma -604,4-604,1-0,3-608, , ,5 0, ,4 Regionbidrag 589,5 589,5 0,0 572, , ,1 0, ,9 Övriga bidrag från RS 0,0 0,0 0,0 3,5 0,0 0,0 0,0 14,1 Övriga intäkter 1,2 2,4-1,2 1,4 9,4 9,4 0,0 7,4 Resultat -13,7-12,2-1,5-31,1 0,0 0,0 0,0 0,0

65 Bilaga 3 Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. per t.o.m. t.o.m. prognos/ Utfall samt budget helårsbedömning mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Statsbidrag 4,4 4,5 4,1 17,3 17,3 16,9 0,0 Såld vård 0,8 0,0 0,5 0,0 0,0 3,5 0,0 Övriga intäkter 9,5 22,6 11,4 92,4 94,6 57,0-2,2 Verksamhetens intäkter 14,7 27,1 16,0 109,7 111,9 77,3-2,2 Personalkostnader -2,4-2,5-2,1-9,9-9,9-8,2 0,0 Inhyrd personal, bemanningsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Köpt vård, internt -492,2-498,2-498, , , ,3-2,0 Köpt vård, externt -75,6-80,9-73,7-309,6-313,8-283,2 4,2 Läkemedel -20,0-21,9-21,1-86,0-86,0-83,2 0,0 Köp av tjänster -7,4-9,2-7,7-50,1-50,1-29,7 0,0 Övriga kostnader -20,5-16,3-16,7-67,6-67,6-82,3 0,0 Verksamhetens kostnader -618,1-629,0-619, , , ,8 2,2 Regionbidrag 589,5 589,5 572, , , ,9 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,1 0,1 0,1 0,5 0,5 0,7 0,0 Resultat -13,7-12,2-31,1 0,0 0,0 0,0 0,0

66 Bokslutsdokument RR KF BR Bilaga 4 HSN 7 södra Bohuslän Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0

67 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, externt Specialdestinerade statsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt

68 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt 2 24 Totalt Finansnetto Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 1 0 Räntekostnader, internt 0 2 Totalt finansnetto Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

69 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Partille kommun Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Partille kommun för 2015 inklusive överenskommen uppräkning, godkänns. 2. Beslutet gäller under förutsättning att lika beslut fattas av Partille kommun. 3. Finansieringen sker från nämndens budgeterade medel för folkhälsa. Sammanfattning av ärendet Nämnden har samverkansavtal med Partille kommun om lokalt folkhälsoarbete för perioden , dnr HSN Avtalet omfattar folkhälsoverksamhet samt folkhälsosamordnartjänst. Finansiering delas mellan kommun och Västra Götalandsregionen enligt 50/50- principen. Ärendet avser förlängning av befintligt avtal med ett år, till att gälla även Fördjupad beskrivning av ärendet Avtalet om folkhälsoarbete rör samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Partille kommun när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalet reglerar åtaganden, organisation, inriktning för samarbetet och finansiering. Avsikten med en förlängning är framför allt att invänta pågående utvecklingsarbeten som berör det lokala folkhälsoarbetet. Bland annat pågår arbetet med en regional modell för folkhälsoarbetet. Det kan också vara en styrka att de lokala folkhälsoavtalen mellan region och kommun har samma avtalstid och förhandlas samtidigt. Motsvarande folkhälsoavtal har inom HSN 4 beslutats om förlängning till Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

70 Datum Diarienummer HSN (2) Finansiering Finansiering sker från nämndens budgeterade medel för folkhälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Samverkansavtal avseende folkhälsoarbete i Partille kommun Beslutet skickas till Partille kommun

71

72

73

74

75 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Härryda kommun Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Härryda kommun för 2015, inklusive överenskommen uppräkning, godkänns. 2. Beslutet gäller under förutsättning att lika beslut fattas av Härryda kommun. 3. Finansieringen sker från nämndens budgeterade medel för folkhälsa. Sammanfattning av ärendet Nämnden har samverkansavtal med Härryda kommun om lokalt folkhälsoarbete för perioden , dnr HSN Avtalet omfattar folkhälsoverksamhet samt folkhälsosamordnartjänst. Finansieringen delas mellan kommun och Västra Götalandsregionen enligt 50/50- principen. Ärendet avser förlängning av befintligt avtal med ett år, till att gälla även Fördjupad beskrivning av ärendet Avtalet om folkhälsoarbete rör samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Härryda kommun när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalet reglerar åtaganden, organisation, inriktning för samarbetet och finansiering. Avsikten med en förlängning är framför allt att invänta pågående utvecklingsarbeten som berör det lokala folkhälsoarbetet. Bland annat pågår arbetet med en regional modell för folkhälsoarbetet. Det kan också vara en styrka att de lokala folkhälsoavtalen mellan region och kommun har samma avtalstid och förhandlas samtidigt. Motsvarande folkhälsoavtal har inom HSN 4 beslutats om förlängning till Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

76 Datum Diarienummer HSN (2) Finansiering Finansiering sker från nämndens budgeterade medel för folkhälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Samverkansavtal avseende folkhälsoarbete i Härryda kommun Beslutet skickas till Härryda kommun

77

78

79

80

81 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Mölndals stad Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Förlängning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Mölndals stad, inklusive överenskommen uppräkning, samt beslutad ramhöjning, godkänns för Förlängning av samverkansavtal om Hälsodisken Balansen för 2015 godkänns. 3. Beslutet gäller under förutsättning att lika beslut fattas av Mölndals Stad. 4. Finansieringen sker från nämndens budgeterade medel för folkhälsa. Sammanfattning av ärendet Nämnden har samverkansavtal med Mölndals stad om lokalt folkhälsoarbete för perioden , dnr HSN Avtalet omfattar folkhälsoverksamhet samt folkhälsosamordnartjänst. Parterna har för år 2014 beslutat om en ramhöjning av ersättningen, dnr HSN Nämnden har också tecknat samverkansavtal om Hälsodisken Balansen, dnr HSN Hälsodisken utgör en arena där aktörer kan samverka och samordna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Finansiering delas mellan kommun och Västra Götalandsregionen enligt 50/50- principen. Ärendet avser förlängning av befintligt avtal med ett år, till att gälla även Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

82 Datum Diarienummer HSN (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Avtalet om folkhälsoarbete rör samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalet reglerar åtaganden, organisation, inriktning för samarbetet och finansiering. Under 2014 kommer flera större strategiska arbeten inom både Västra Götalandsregionen (VGR) och staden att pågå. Avsikten med en förlängning är att invänta resultaten av de pågående utvecklingsarbeten som berör det lokala folkhälsoarbetet. I VGR pågår arbetet med en regional modell för folkhälsoarbetet. I Mölndals stad pågår omställningsarbete mot en Vision 2022 och En hållbar stad. Det kan också vara en styrka att de lokala folkhälsoavtalen mellan region och kommun har samma avtalstid och förhandlas samtidigt. Motsvarande folkhälsoavtal har inom HSN 4 beslutats om förlängning till Finansiering Finansiering sker från nämndens budgeterade medel för folkhälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilagor 1. Samverkansavtal avseende folkhälsoarbete i Mölndals stad 2. Samverkansavtal om Hälsodisk Balansen mellan Mölndals stad och Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal 3. Ramhöjning av folkhälsomedel inom lokalt folkhälsoavtal i Mölndals stad Beslutet skickas till Mölndals stad

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Nina Hautanen Telefon: E-post: nina.hautanen@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Remissvar: Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter godkänns. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till regionövergripande policy för arbetet med mänskliga rättigheter. Policyn är den första i sitt slag för regionen och syftar till att stärka regionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Fördjupad beskrivning av ärendet Förslaget till länsövergripande policy är ambitiöst och väl genomarbetat. En policy är en avsiktsförklaring och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Policyn skiljer sig mot lagtexten då en lagtext kan förbjuda och förhindra ett visst beteende eller en viss handling medan en policy endast vägleder mot de handlingar som troligast ger önskat resultat. Det förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter som nämnden fått möjlighet att lämna synpunkter på, är den första i regionen. Den är avsedd att vara en kappa till de handlingsplaner som tidigare arbetats fram inom områdena Barn, Jämställdhet och Funktionshinder. Positivt med förslaget är: det finns förklaringar till principerna vilket ger tydlighet uppföljningen är beskriven den är kortfattad Det finns dock en otydlighet i förslaget till policy som kan vinna på att preciseras. Den rör kopplingen mellan första principen och dess förklaring som är något svag. Förklaringen är snävare än vad principen är. Grunden i Västra Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

95 Datum (2) Diarienummer HSN Götalandsregionen måste vara att alla, oavsett hur individen själv identifierar sig, blir bemötta med respekt och att alla har lika värde. Utöver Västra Götalandsregionens roll när det gäller mänskliga rättigheter i den egna verksamheten borde den nya policyn även belysa hur regionen bör agera i dessa frågor tillsammans med övriga samhället. Finansiering Finansieringen för genomförandet är inte beskriven. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Remiss: Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (d-nr: RS ) Remissyttrande Skickas till regionstyrelsen.se@vgregion.se

96

97

98

99

100

101

102 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer HSN Ert diarienummer RS Mottagare Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Remissvar: Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till regionövergripande policy för arbetet med mänskliga rättigheter. Policyn är den första i sitt slag för regionen och syftar till att stärka regionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Det förslag till policy som nu föreligger har utarbetats av Kommittén för rättighetsfrågor tillsammans med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder, samt föreningar som övergripande arbetar med mänskliga rättigheter. Förslaget till länsövergripande policy är ambitiöst och väl genomarbetat. En policy är en avsiktsförklaring och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Policyn skiljer sig mot lagtexten då en lagtext kan förbjuda och förhindra ett visst beteende eller en viss handling medan en policy endast vägleder mot de handlingar som troligast ger önskat resultat. Det förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter som nämnden fått möjlighet att lämna synpunkter på, är den första i regionen. Den är avsedd att vara en kappa till de handlingsplaner som tidigare arbetats fram inom områdena Barn, Jämställdhet och Funktionshinder. Positivt med förslaget är: det finns förklaringar till principerna vilket ger tydlighet uppföljningen är beskriven den är kortfattad Det finns dock en otydlighet i förslaget till policy som kan vinna på att preciseras. Den rör kopplingen mellan första principen och dess förklaring som är något svag. Förklaringen är snävare än vad principen är. Grunden i Västra POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

103 Remissyttrande från hälso- och sjukvårdsnämnd 7, (2) Götalandsregionen måste vara att alla, oavsett hur individen själv identifierar sig, blir bemötta med respekt och att alla har lika värde. Utöver Västra Götalandsregionens roll när det gäller mänskliga rättigheter i den egna verksamheten borde den nya policyn även belysa hur regionen bör agera i dessa frågor tillsammans med övriga samhället. Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Evert Svenningsson Ordförande

104

105

106 Delegeringsprotokoll maj Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering från förvaltningschef. 9 Beslut om vikariatsansökningar Dnr HSN Ärendet Nämnden har delegerat rätten att godkänna alternativt avslå vikariatsansökningar från privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, i enlighet med delegationsordningen 76/2013 ärende B5. Beslut: 1. Ansökan om tillfälligt vikariat privata läkare/sjukgymnaster för Suprema/Crama Vårdcentral bifalls, (Dnr HSN (1)) Camilla Eriksson Planeringsledare Skickas till Beställardirektören för anmälan till hälso- och sjukvårdsnämnden. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

107 1 (1) Anmälningsärenden Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Hanna Malm Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal 1. Hälso- och sjukvårdsutskottet, protokollsutdrag, daterat Fördelning av anslaget 2014 för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder (Dnr HSN ) 2. Rapport - Uppföljning 2013 Överenskommelser/avtal inom Habilitering och rehabiliteringsområdet (Dnr HSN ) 3. Sammanträdesprotokoll från folkhälsorådet i Mölndal (HSN ) 4. Rehabilitering och habilitering inom öppenvård vägledning (Dnr HSN ) 5. Sammanträdesprotokoll från folkhälsorådet i Härryda kommun (Dnr HSN ) 6. Arkivbeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnd 1-12, daterat (Dnr HSN ) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

108 Hej, Här är åtgärdsplan att användas i samband med förlängningsdiskussionerna med presidier/hsn. Jag infogar även min frågeställning till Oral Care. Har ni synpunkter på OC åtgärdsplan? Vi har tittat på 2013 års uppföljning av munhälsobedömningar och utbildning och gjort några reflektioner, se bilaga: 1. Täckningsgraden, MHB dividerat med jatackare minus avvikelser, är på en tillfredsställande nivå. 2. Antalet munhälsobedömningar gjorda av Oral Care inom LSS- och eget boende är mycket lågt. 3. Oral Care har utbildat få personer. Kommentarer kring punkt 2 och 3: - Andelen munhälsobedömningar, MHB, utförda av Oral Care dividerat med antal jatackare är 17 procent. En stor summa avvikelser har gjorts. Vi tolkar detta som att Oral Care har ett förbättringsområde i att förmå de boende att emotta MHB. Om Oral Care hade uppnått 60 procent skulle fler MHB ha utförts. - Vi konstaterar att ca 10 procent av kommunernas vård- och omsorgspersonal erhöll utbildning i munhälsa under Om vi jämför antalet utbildade personer med antalet jatackare blev andelen för Oral Care 19 procent. Andelen för de andra leverantörerna var 10 procentenheter högre. Med anledning av ovan samt att vi står inför en förlängning av avtal och att vi, så småningom, ska göra en eventuell ny upphandling uppmanas Oral Care till följande åtgärdsplan: Oral Care ska utarbeta en åtgärdsplan för att öka antalet munhälsobedömningar gjorda vid LSS- och enskilt boende. Dessutom ska förslag till åtgärder tas fram för att få fler personer som utbildas i munhälsa. Åtgärdsplanen ska skickas till undertecknad senast 28 mars Stefan Svallhage Planeringsledare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad Västra Götalandsregionen Tel:

109

110

111 HSN HSN HSN HSN HSN Förtydligande av samrådsklausul i reglemente överenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg om arbetsformer vid förändringar av utbudspunkter. Syftet med detta dokument är att förtydliga samrådsförfarandet mellan utförare och beställare. Utgångspunkten är reglementen för respektive part. Vad står i reglementet för: Utförare: Efter samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan styrelsen inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. HSN: Ändringar av utbudspunkter inom ramen för vårdöverenskommelsen kan göras av utförarna efter samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Strukturella förändringar av innehåll och utbudspunkter ska utgå från RF beslut när det gäller strukturplanering. Formerna för samråd inför en vårdöverenskommelse avgörs av de berörda HSN och kan ske genom nämndernas presidier Arbetsformer Förutsättningen för en fungerande samrådsprocess är att vårdgivaren löpande informerar beställaren om planerade förändringar av och inom utbudspunkter. Information sker genom den partssammansatta samverkansgrupp som består av tjänstemän från beställare och utförare. Informationen ska ske i god tid före beslut. Samverkansgruppen värderar om förändringen är att betrakta som en förändring av utbudspunkt. Samråd kan initieras av såväl utförare som beställare. Utgångspunkter vid värdering av samråd: o Tillgänglighet o Vårdprocesser o Samverkan med vårdgrannar inom och utanför förvaltningen och andra aktörer o Kontinuitet för patienter o Kvalitet o Patientsäkerhet o Kompetens Om möjligt ska utbudsförändringar i första hand regleras i vårdöverenskommelsen Utöver samråd kring ändringar av utbudspunkter finns ett ömsesidigt informationsansvar. 1/2

112 HSN HSN HSN HSN HSN Förtydligande av samrådsklausul i reglemente överenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg om arbetsformer vid förändringar av utbudspunkter. Konsekvenser av samråd. När samråd har ägt rum ska HSN s synpunkter vara kända inför beslutet i utförarens styrelse. Hälsooch sjukvårdsnämndens synpunkter ska noteras i styrelsens beslutsunderlag. I det fall SU beslutar om förändring av utbudspunkt ska det finnas möjlighet för HSN att få en återkoppling om hur förändringen har påverkat invånarnas vård. Regelbundna träffar föreslås mellan utförarstyrelsen och HSN presidier, förslagsvis en gång/termin där en återkommande punkt kan vara planerade förändringar av utbudspunkter. Samråd är en överläggning, diskussion mellan olika parter. Information. Information om förändringar som lämnas för kännedom är ej ett formellt samråd. Utbudspunkt: Enhet som bedriver sjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg Barbro Fridén Sjukhusdirektör Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef 2/2

113 Punkt 4 Genomlysning av Kontaktpunkten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Granskning av remisshantering, ärendehantering och tidbokning EY Ulrika Berling Liselott M Daun Hans Gavin Jenny Hammarberg Sofia Jacobsson

114 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Uppdrag och projektorganisation Metod Om Kontaktpunkten Kontaktpunktens organisation Förutsättningar för Kontaktpunkten Förändringsledning Uppdrag Roll i vårdprocessen Organisatorisk placering Geografisk placering Samarbete och överenskommelser Kundrelationer Utvärdering av prestation Finansiering Tider för öppethållande Kompetensbehov Kompetensutveckling Arbetsmiljö Genomlysning av processer Gemensamt för processerna Remisshantering Ärendehantering Tidbokning Bilaga 1: Goda exempel Bilaga 2: Process för styrning av samarbetet med Kontaktpunkten. 30 Bilaga 3: Genomlysningens frågeställningar Bilaga 4: Dokumentförteckning Bilaga 5: Medverkande Bilaga 6: Kompetenskrav i annonser... 37

115

116 Sammanfattning Bakgrunden till genomlysningen är att samarbetet mellan Kontaktpunkten och verksamheterna inom Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) inte fungerar tillräckligt väl. Syftet med genomlysningen är att utreda om remisshantering, ärendehantering och tidbokning inom SU är ändamålsenlig och effektiv. Inriktning på genomlysningens rapportering är att ge förslag på förbättringar. Alternativet att avveckla Kontaktpunkten har inte analyserats och ingår inte i genomlysningen. Genomlysningen visar att Kontaktpunkten inte getts förutsättningar att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Det beror sammanfattningsvis på ett otydligt verkställighetsbeslut (Dnr SU /2011) och svag förändringsledning. År 2011 beslutade SU:s ledning att införa Kontaktpunkten för att öka tillgängligheten. Genomlysningen visar att tillgänglighet betyder att erbjuda vård. Eftersom Kontaktpunkten fokuserar på svarstider blir följden att patienter kommer fram på telefon men inte får hjälp tillräckligt snabbt med sina ärenden. För att skapa tillgänglighet till vård krävs att Kontaktpunkten och verksamheterna samarbetar. Sjukhusledningen har inte varit enad och gett det stöd och den ledning som har behövts för att genomföra en sådan stor förändring som införandet av Kontaktpunkten innebär. Det är angeläget att sjukhusledningen tar ansvar för att leda och driva förändringen och att kommunicera syftet med förändringen till verksamheterna på sjukhuset. Det saknas ett tydligt koncept för Kontaktpunkten vilket har lett till olika målbilder och problem med samarbetet. Genomlysningen visar att det behövs anpassningar mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Sjukhusledningen föreslås fastställa ett antal servicenivåer för Kontaktpunktens stöd till verksamheten. Det bör bli möjligt för verksamheterna att växa in i samarbete med Kontaktpunkten i takt med att samarbetet utvecklas och förtroende byggs. Som grund för val av servicenivå bör sjukhusledningen fastställa ett antal kriterier för verksamheten. Kriterierna måste vara uppfyllda för att verksamheten ska vara redo att inleda ett samarbete med Kontaktpunkten. Det fungerar inte att ansluta alla verksamheter till Kontaktpunkten. Sjukhusledningen, eller någon av sjukhusledningen utsedd, bör fatta beslut om vilka verksamheter eller i vilken omfattning verksamheterna ska knytas till Kontaktpunkten. 3

117 I verkställighetsbeslutet fastställs att Kontaktpunkten ska vara öppen för att ta emot samtal klockan Genomlysningen visar att verksamheterna inte har kapacitet att erbjuda vård i den omfattning som ärenden inkommer. En gemensam vårdprocess förutsätter samarbete kring ambitionsnivåer för tillgänglighet. Sjukhusledningen behöver tillse att Kontaktpunkten och verksamheterna samarbetar kring att skapa tillgänglighet. Förbättrade svarstider på Kontaktpunkten leder inte till ökad tillgänglighet för patienterna om inte verksamheterna skapar mer tillgänglighet i sin planering. Sjukhusledningens mål att öka tillgängligheten i vården bör styras och följas upp i verksamheterna oavsett om de samarbetar med Kontaktpunkten eller inte. Det behöver utses medarbetare vid Kontaktpunkten och verksamheterna (processansvariga) med uppdrag att utveckla gemensamma rutiner i processerna för remisshantering, ärendehantering och tidbokning. Vårdprocessen är gemensam och det behövs kommunikation och gemensamma målbilder för att effektivisera rutinerna. Det behöver tydliggöras vilka olika typer av remisser som finns och hur de ska hanteras. Verksamheterna bör säkerställa framförhållning i sin planering så att Kontaktpunkten får tillgång till tidböcker. Kontaktpunkten behöver bli mer flexibel i samarbetet utifrån verksamheternas förutsättningar. Kontaktpunkten uppfattar att dess verksamhet är till för patienten medan det har blivit tydligt i genomlysningen att Kontaktpunkten också har en stödjande roll och är till för verksamheten i den gemensamma vårdprocessen. Kontaktpunkten bör utvärdera sina prestationer hos såväl patienter som verksamheter. Kontaktpunkten är organisatoriskt placerad inom Område 3. Områdesledningen har inte ställt krav på Kontaktpunkten och verksamheterna att upprätta överenskommelser och samarbeta kring en gemensam vårdprocess. Samarbetet mellan Kontaktpunkt och verksamheter har påbörjats innan formella överenskommelser har gjorts. Det beror på att de olika målbilderna inte gått att förena. Det är angeläget att överenskommelser görs för de samarbeten som inletts. Fler verksamheter bör inte knytas till Kontaktpunkten förrän överenskommelser gjorts. Det medicinska ansvaret måste tydliggöras och ansvariga utses i verksamheterna som är knutna till Kontaktpunkten. Sjukhusledningen bör tillse att det finns läkare i Kontaktpunktens ledning. Det behövs för att ge legitimitet åt Kontaktpunkten vilket ökar möjligheterna till samarbete. 4

118 Samarbetet mellan Kontaktpunkt och verksamheter behöver utvecklas. Först när detta har skett kan beslutsunderlag för att förändra Kontaktpunktens finansiering tas fram. I genomlysningen har det blivit tydligt att det också finns exempel på goda samarbeten och fungerande rutiner. Dessa har sammanställts i bilaga 1, Goda exempel. Framgångsfaktorer för ett väl fungerande samarbete mellan Kontaktpunkten och verksamheterna är verksamhetskunskap och kännedom om vilka medarbetare som arbetar i verksamheterna. Att utse ansvariga i verksamheterna för kommunikation med Kontaktpunkten ger också bättre samarbete. I bilaga 2, Process för styrning av samarbetet med Kontaktpunkten, föreslås ett antal steg för att etablera och utveckla en gemensam vårdprocess mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Efter att kriterier fastställts för samarbete med Kontaktpunkten sker prövning och beslut om servicenivå. Kontaktpunkten utför service till verksamheten enligt vald servicenivå. Uppföljning, analys av prestationer och tillgänglighet ger underlag för att fatta beslut om förändrad servicenivå. Tänkbara servicenivåer är: Servicenivå 1 Servicenivå 2 Servicenivå 3 Servicenivå 4 Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering och del av ärendehantering (recept och intyg) Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, del av ärendehantering (recept och intyg) samt tidbokning Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, ärendehantering (recept, intyg och rådgivning) Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, ärendehantering (recept, intyg och rådgivning) samt tidbokning 5

119 1. Inledning 1.1. Bakgrund I november 2011 fattade ledningsgruppen på SU beslut om att fastställa det så kallade Kontaktpunktskonceptet. Verkställighetsbeslutet, Dnr SU /2011, innebar att verksamhetsområdet Kontaktpunkten (Kontaktpunkten) skulle inrättas för att via telefon hantera patienters remisser, ärenden och tidbokning. Verksamheten skulle kännetecknas av hög tillgänglighet, vilket tidigare var ett problem. Verksamhetsområdet skulle omfatta fem enheter med organisatorisk placering inom Område 3. Samtliga kliniska verksamheter skulle vara knutna till en enhet och befintliga kontaktpunkter skulle anpassa sitt arbetssätt i enlighet med det fastställda konceptet. Kontaktpunkten består för närvarande av tre enheter och leds av en verksamhetschef och tre enhetschefer. Sjukhusledningen har beslutat att granska ändamålsenligheten och effektiviteten inom remisshantering, ärendehantering och tidbokning inom SU Syfte och avgränsning Syftet är att göra en genomlysning och utreda om remisshanteringen, ärendehanteringen och tidbokningen inom SU är ändamålsenlig och effektiv. Genomlysningen har följande huvudsakliga inriktningar/fokusområden: Remisshantering, ärendehantering och tidbokning, både ur ett arbetsmiljö- och patientsäkerhetsperspektiv Kontaktpunktens uppdrag, organisation och bemanning inklusive granskning av verksamheten ur ett arbetsmiljöperspektiv Samverkan och ansvarsfördelningen mellan Kontaktpunkten och de verksamhetsområden som är knutna till någon av sjukhusets kontaktpunkter Kundnöjdhet Genomlysningen avser den remisshantering, ärendehantering och tidbokning som Kontaktpunkten är involverad i. Frågan om arbetsmiljöperspektivet belyses utifrån den psykosociala arbetsmiljön vid Kontaktpunkten. Den remisshantering, ärendehantering och tidbokning som i nuläget inte är knuten till någon av sjukhusets kontaktpunkter ingår inte i genomlysningen. 6

120 Genomlysningens inriktning är att ge förslag till hur Kontaktpunkten ska utvecklas. Alternativet att inte fortsätta med Kontaktpunkten har inte analyserats och ingår inte i genomlysningen. I bilaga 3 framgår uppdragets frågeställningar med hänvisning till vilket avsnitt i rapporten de behandlas Uppdrag och projektorganisation EY har på uppdrag av SU:s ledningsgrupp genomfört genomlysningen. Liselott M Daun har haft huvudansvaret för genomlysningen. Ulrika Berling, Jenny Hammarberg och Sofia Jacobsson är granskningsledare och har ansvarat för genomförande av datainsamling, analys och rapportskrivande. Hans Gavin är kvalitetssäkrare och har tillsammans med huvudansvarig ansvarat för uppdragets genomförande och har kontinuerligt följt arbetet. En projektgrupp har inrättats för uppdraget. Projektgruppen omfattar representanter från de områden på SU som har verksamheter kopplade till Kontaktpunkten. Genomlysningen har löpande rapporterats till en styrgrupp som bestått av områdeschefen för Område 3 och chefsläkare. Kontaktpunktens verksamhetschef har varit adjungerad till styrgruppen Metod Metoden för genomlysningen har varit dokumentstudier, enskilda intervjuer, gruppintervjuer samt workshops. Urval av intervjupersoner och deltagare har gjorts i samverkan med uppdragsgivaren. Urvalet omfattar chefer och medarbetare på Kontaktpunkten samt chefer och medarbetare inom de verksamheter på SU som är knutna till Kontaktpunkten. Dessutom har utvecklingschefer medverkat i genomlysningen. Vid intervjuer och workshops har representanter från Kontaktpunkten och verksamheterna deltagit samtidigt för att skapa interaktion och förståelse för varandras uppfattningar. Rapporten som följer är kortfattad och inriktad på förbättringsförslag och inte på beskrivning av Kontaktpunktens verksamhet. När ordet verksamheter nämns fortsättningsvis i rapporten menas de verksamheter på SU som är knutna till Kontaktpunkten. En förteckning över de dokument som omfattas av dokumentstudien redovisas i bilaga 4. En sammanställning av de personer som medverkat i projektgruppen samt vid intervjuer och workshops redovisas i bilaga 5. 7

121 2. Om Kontaktpunkten I följande avsnitt beskrivs bakgrunden till att Kontaktpunkten inrättades samt dess organisation 2.1. Kontaktpunktens organisation En administrativ funktion som liknar dagens kontaktpunktverksamhet etablerades år 2006 inom Hjärta-Kärl. Funktionen kallades Kontaktpunkten. Kontaktpunkten uppfattades fungera väl och år 2010 fattade områdeschefen för Område 6 beslut om att införa Kontaktpunkten inom fler verksamheter. Två projektledare från Västra Götalandsregionen anlitades för detta. Parallellt utvecklades Ortopedi-direkt och Ögon-direkt inom Område 3, med funktioner som liknar Kontaktpunktens verksamhet. År 2011 beslutade ledningsgruppen på SU att införa Kontaktpunktskonceptet inom hela sjukhuset. Beslutet innebar att Kontaktpunkten skulle inrättas för att via telefon hantera patienters ärenden, remisser och tidbokning. Kontaktpunkten skulle omfatta fem enheter med organisatorisk placering inom Område 3. Samtliga kliniska verksamheter skulle vara knutna till en enhet och befintliga kontaktpunkter skulle anpassa sitt arbetssätt i enlighet med det fastställda konceptet. Kontaktpunkten är idag organisatoriskt placerad inom Område 3 och leds av en verksamhetschef. I dagsläget är tre enheter (Kontaktpunkt 1, 2 och 3) etablerade. Varje enhet leds av en enhetschef och på respektive enhet arbetar cirka 40 medarbetare. Medarbetarna är vårdadministratörer och sjuksköterskor. En fjärde enhet håller på att etableras. Kontaktpunkten hanterar ärenden för patienter i de verksamheter som är anslutna till Kontaktpunkten. All kontakt med patienterna sker via telefon eller Mina vårdkontakter på internet. De tre kontaktpunkterna hanterar remisser och kallelser, ärenden för recept och intyg samt rådgivning. Kontaktpunkterna administrerar också tidbokning samt tar emot synpunkter och klagomål. Det varierar i vilken utsträckning de anslutna verksamheternas arbetsuppgifter hanteras av Kontaktpunkten. Kontaktpunkten etablerades genom omfördelning av administrativa resurser samt sjuksköterskor från verksamheterna till Kontaktpunkten. 8

122 Kontaktpunkt 1 är lokaliserad i Högsbo och arbetar med följande verksamheter inom Område 2 och 6: Medicin vid Sahlgrenska och Östra Kärl-Thorax Kardiologi Lungmedicin och Allergologi Kontaktpunkt 2 är lokaliserad på Torggatan i Mölndal och arbetar med verksamhetsområdena Ögon och Ortopedi inom Område 3. Kontaktpunkt 2 omfattar också remissportalen där scanning av remisser sker. Kontaktpunkt 3 är lokaliserad på Torparvallsgatan och arbetar med följande verksamheter inom område 1och 2: Psykiatri Affektiva 1 Psykiatri Affektiva 2 Neuropsykiatri Beroende Psykiatri psykos Kardiologi barn Medicin barn Neurologi barn Kvinnosjukvård Kirurgi barn Kontaktpunkt 4 håller på att etableras. För närvarande är lokalkontrakt för denna Kontaktpunkt tecknat, en enhetschef är anställd och projektledare från projektkontoret inom Regionservice arbetar med dess införande. 9

123 3. Förutsättningar för Kontaktpunkten Utifrån dokumentstudier, intervjuer och workshops har följande områden bedömts centrala för att skapa förutsättningar för Kontaktpunkten. # Områden i behov av utveckling 1 Förändringsledning 2 Uppdrag 3 Roll i vårdprocessen 4 Organisatorisk placering 5 Geografisk placering 6 Samarbete och överenskommelser 7 Kundrelationer 8 Utvärdering av prestation 9 Finansiering 10 Tider för öppethållande 11 Kompetensbehov 12 Kompetensutveckling 13 Arbetsmiljö 3.1. Förändringsledning Införandet av Kontaktpunkten är ett omfattande förändringsprojekt. Förändringsarbete kräver medveten och strukturerad förändringsledning. Framgångsfaktorer för förändringsledning är ett tydligt och enat ledarskap samt tydlig kommunikation om varför förändringen genomförs. En plan för kommunikation, utbildning och chefsstöd är central för en effektiv förändring. En del i förändringsledning är att förutse hinder. Ett hinder som inte har beaktats tillräckligt är de olika kulturer och sätt att kommunicera som finns i verksamheterna jämfört med Kontaktpunkten. Kommunikation i ett förändringsarbete utgår från analys av vilka målgrupper som finns. Syftet är att utforma kommunikationsaktiviteter som är anpassade efter respektive målgrupp. Ambitionen är att säkerställa möjlighet till delaktighet, förståelse och därmed ansvarstagande och engagemang. Kommunikation i projektet har ej planerats på ett strukturerat sätt. Förändringsledning innebär också att följa upp förändringen. Utgångspunkten är: Har vi uppnått det vi ville? För att kunna göra uppföljningen behövs jämförelse med hur det var innan förändringsarbetet påbörjades. Det gjordes inte någon nulägesbeskrivning avseende tillgänglighet inför Kontaktpunktens införande som kan utgöra grund för uppföljning av verksamheternas tillgänglighet. 10

124 Kontaktpunktens medarbetare deltar inte aktivt i de införandeprojekt som drivs i verksamheterna när de ska knytas till Kontaktpunkten. Det är en brist då Kontaktpunkten är den part som verksamheterna ska samarbeta med. Sjukhusledningen bör följa upp tillgänglighet till vård kontinuerligt i verksamheterna. Det är verksamheternas ansvar att skapa tillgänglig vård med stöd från Kontaktpunkten. Verksamheter under uppbyggnad är resurskrävande avseende kostnader för utbildning, kommunikation och utveckling. Säkerställ att sjukhusledningen tar ansvar för att driva förändringen på sjukhuslednings- och områdesnivå Formulera syftet med förändringen i en kort mening som kan användas som tydligt budskap om varför Kontaktpunkten behövs Ta fram en plan för ledningens kommunikation med SU och dess olika målgrupper avseende införande av Kontaktpunkten Säkerställ kunskap och tillgång till resurser och verktyg för kommunikation och förändringsledning Säkerställ att sjukhusledningen följer upp förändringsprojektet Säkerställ att Kontaktpunkten deltar i införandeprojekten Dokumentera och dela erfarenheter från tidigare införandeprojekt av Kontaktpunkten Följ upp tillgänglighet till vården i verksamheterna oavsett omfattning på samarbete med Kontaktpunkten 3.2. Uppdrag Kontaktpunktens uppdrag beskrivs formellt i det verkställighetsbeslut som utgör grund för inrättande av Kontaktpunkten. Det finns inget ytterligare måloch inriktningsdokument. Av verkställighetsbeslutet framgår att Kontaktpunkten har tre huvudsakliga uppgifter: patienternas remisser, ärenden och tidbokning. Kontaktpunkten ska enligt verkställighetsbeslutet kännetecknas av hög tillgänglighet. Hittills har Kontaktpunkten fokuserat på tillgänglighet i form av svarstider. Genomlysningen visar att tillgänglighet betyder att erbjuda vård. Korta svarstider och telefonrådgivning bidrar till tillgänglig vård. Patienterna är inte betjänta av korta svarstider om inte Kontaktpunkten kan erbjuda lösning på ärendet. För att lösa patienters ärenden krävs att Kontaktpunkten och verksamheterna samarbetar kring tillgänglighet. Det förutsätter en överenskommen ansvarsfördelning mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Kontaktpunkten är beroende av att verksamheterna tar sitt ansvar utifrån överenskommelsen. Det bör säkerställas att Kontaktpunktens uppdrag är väl definierat och att Kontaktpunkten har möjlighet att påverka uppdraget. 11

125 Företrädare för Kontaktpunkten och verksamheterna menar att verkställighetsbeslutet inte är tillräckligt detaljerat och att Kontaktpunktens uppdrag är otydligt. Verkställighetsbeslutet beskriver ett så kallat Kontaktpunktskoncept. Av intervjuerna framgår att det inte upplevs finnas ett koncept i praktiken. Vidare framgår det av verkställighetsbeslutet att samtliga kliniska verksamheter inom SU ska vara knutna till en Kontaktpunkt. Genomlysningen visar att det inte fungerar att ansluta alla verksamheter till Kontaktpunkten. Verksamheterna är olika och passar i olika utsträckning för Kontaktpunkten. Kriterier bör tas fram för att utvärdera vilka verksamheter och i vilken omfattning dessa bör ingå i Kontaktpunkten. Verksamheterna lämpar sig sannolikt i varierande grad för Kontaktpunkten. Det finns behov av att anpassa omfattningen på samarbetet utifrån verksamhetens förutsättningar. För att skapa tydlighet i samarbetet med Kontaktpunkten kan ett antal servicenivåer tas fram. Det innebär att verksamheterna kan få stöd av Kontaktpunkten i olika omfattning. Tänkbara servicenivåer är: Servicenivå 1 Servicenivå 2 Servicenivå 3 Servicenivå 4 Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering och del av ärendehantering (recept och intyg) Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, del av ärendehantering (recept och intyg) samt tidbokning Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, ärendehantering (recept, intyg och rådgivning) Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, ärendehantering (recept, intyg och rådgivning) samt tidbokning Förtydliga begreppet tillgänglighet utifrån Kontaktpunktens uppdrag Säkerställ att verksamheterna tar sin del av ansvaret i uppdraget att skapa tillgänglighet Fastställ vad som ska ingå i Kontaktpunktskonceptet Fastställ kriterier för vilka verksamheter som bör ingå i Kontaktpunkten Analysera i vilken omfattning som verksamheterna är lämpliga för Kontaktpunktskonceptet Inför ett antal servicenivåer inom Kontaktpunktskonceptet Säkerställ att sjukhusledningen, eller någon av sjukhusledningen utsedd, fattar beslut om kriterier och servicenivåer för respektive verksamhet 12

126 3.3. Roll i vårdprocessen Genomlysningen visar att Kontaktpunkten upplever att dess verksamhet är till för patienterna. I verkställighetsbeslutet beskrivs att Kontaktpunkten är till för dem som är patienter i verksamheter anslutna till tjänsten. Kontaktpunkten bidrar till vårdprocessen genom att hantera inkommande remisser och boka tider. Kontaktpunkten fungerar som en administrativ funktion som ger verksamheten service. Kontaktpunkten är både till för patient och verksamhet. Det bör prägla Kontaktpunktens ledning, styrning och uppföljning. Tydliggör att Kontaktpunkten är till både för patient och verksamhet Utforma Kontaktpunktens ledning, styrning och uppföljning utifrån att både patient och verksamhet är kunder 3.4. Organisatorisk placering Under genomlysningen har ett flertal alternativ till organisatorisk placering av Kontaktpunkten diskuterats. Kontaktpunkten är organisatoriskt placerad inom Område 3. De alternativ som framförts är att antingen placera Kontaktpunkten inom kvalitetsstrategiska som en stabsfunktion eller införa Kontaktpunkten som ett verksamhetsområde inom varje område på SU. Det har också föreslagits att resurserna förs tillbaka till respektive verksamhet. Ytterligare ett alternativ är att lägga Kontaktpunkten inom ett annat område med kunskap och erfarenhet av att hantera stödjande verksamheter. Att Kontaktpunkten är samlad i ett verksamhetområde ger förutsättningar för tydligare styrning vilket är särskilt betydelsefullt under ett uppbyggnadsskede. För att öka förutsättningarna för Kontaktpunktens roll och bidrag till vårdprocessen kan det vara en fördel att placera Kontaktpunkten inom ett område på SU som hanterar flera stödjande processer. Alternativet med placering inom kvalitetsstrategiska är troligen inte aktuellt då kvalitetsstrategiskas verksamhet inte omfattar vårdprocesser. Att placera Kontaktpunkten inom respektive område uppfattas inte som en långsiktigt alternativ då sjukhusets områdesindelning sannolikt kommer att ändras. Alternativet att föra tillbaka resurser till respektive verksamhet innebär i praktiken att avveckla Kontaktpunkten som verksamhet, vilket inte ingår i genomlysningen. Låt Kontaktpunkten vara samlad under ett område på SU Säkerställ att området där Kontaktpunkten är organiserad har kunskap och erfarenhet av att hantera stödjande verksamheter 13

127 3.5. Geografisk placering Vid diskussion om vad som föregick det geografiska beslutet av Kontaktpunktens verksamhet framgick att det var förekomst av lämpliga lokaler för Kontaktpunktens verksamhet som avgjort placeringen. Företrädare för verksamheterna ser en fördel i att Kontaktpunken är placerad geografiskt nära. Med detta avses att Kontaktpunktens medarbetare arbetar i samma lokaler som verksamheten. Det bedöms ge fördelar genom direkt kommunikation och kunskap om verksamheten. Lokalisering i samma byggnad men inte i direkt närhet till verksamheten bedöms inte ge motsvarande fördelar. Företrädare för Kontaktpunkten ser fördelar med att Kontaktpunktens verksamhet är samlad. Det ger möjlighet till kunskapsutbyte och effektiv resursallokering. Det är centralt att finna lösningar för att kompensera för de nackdelar som det upplevs medföra att kontaktpunktsverksamheten bedrivs på geografiskt avstånd från verksamheterna. Kompensera för det geografiska avståndet genom att skapa struktur och former för förtroendefull kommunikation Ta fram en kommunikationsplan som inkluderar mötesstruktur och verksamhetsbesök Tydliggör i kommunikationsplan vem som har ansvar för att initiera aktiviteterna Låt kommunikationsplanen utgöra del av de formella överenskommelserna mellan Kontaktpunkten och verksamheterna 3.6. Samarbete och överenskommelser Av intervjuerna framgår att det finns ett stort förbättringsbehov beträffande samarbetet mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Vid diskussion om vad som krävs för att samarbetet ska fungera anges flera faktorer. De kan delas in i följande områden (utan inbördes rangordning): Formella överenskommelser Kommunikation, dialog, mötesforum Vilja att samarbeta Tydlig roll- och ansvarfördelning Tydligt uppdrag Gemensam målsättning Kunskap om verksamheterna 14

128 Överenskommelser som reglerar formerna för samarbete finns för verksamheterna inom Kontaktpunkt 1. Överenskommelserna bygger på tidigare överenskommelser som upprättades innan Kontaktpunkten i dess nuvarande form inrättades. För resterande samarbeten mellan Kontaktpunkten och verksamheter saknas överenskommelser. Överenskommelser har inte tecknats eftersom Kontaktpunkten och verksamheterna inte enats om dess innehåll. Representanter för Kontaktpunkten menar att verksamheterna ställt krav på innehållet i överenskommelserna vad gäller tillägg och undantag. Kraven har inte kunnat tillgodoses eftersom Kontaktpunktens verksamhet bygger på standardisering. Ansvariga för verksamheterna anser att det koncept Kontaktpunkten erbjuder inte kan tas in i verksamheten utan att anpassas. Avsaknad av överenskommelser leder till att det inte finns någon formell utgångspunkt för samarbetet. För att en överenskommelse ska ingås krävs det incitament och en vilja att samarbeta. Det är önskvärt att överenskommelserna tydliggör roller och ansvar samt vilka uppgifter som ska utföras av Kontaktpunkten respektive verksamheterna. Vidare bör de omfatta former och struktur för kommunikation. De bör också vara flexibla så att arbetsformerna kan ändras vid ändrade förutsättningar. Det är även väsentligt att överenskommelserna omfattar en servicenivå som kan utvärderas genom måltal. Hur och till vem återraportering ska ske samt hur avvikelser från överenskommen servicenivå ska hanteras bör omfattas av överenskommelserna. Ytterligare ett område som är av betydelse och som bör inkluderas i överenskommelserna är hur kompetensutveckling hos Kontaktpunktens medarbetare säkerställs. För att skapa engagemang och ett starkt åtagande är det av betydelse att verksamhetschefer och enhetschefer signerar överenskommelserna tillsammans. Säkerställ att överenskommelser upprättas med de verksamheter som är knutna till Kontaktpunkten Etablera nya samarbeten först när överenskommelser gjorts Följ upp samarbetet mellan Kontaktpunkt och verksamheter på ett strukturerat sätt Säkerställ att överenskommelserna signeras av både verksamhetschefer och enhetschefer 15

129 3.7. Kundrelationer Kontaktpunkten följer upp kundnöjdhet genom undersökningar av patientnöjdhet. Undersökningarna genomförs fyra gånger per år. De patienter som ringer in tillfrågas efter samtalet om de har möjlighet att delta i en undersökning. Undersökningen omfattar sex frågor vilka besvaras med ja eller nej. Frågorna undersöker om patienten är nöjd med väntetid och bemötande samt huruvida patienten fått hjälp med sitt ärende. Det finns inga måltal satta för dessa undersökningar. I samtal med verksamhetschefer och utvecklingschefer är det tydligt att det finns en misstro mot de undersökningar av patientnöjdhet som Kontaktpunkten genomför. Bland annat ifrågasätts undersökningens validitet eftersom svarsfrekvensen inte redovisas. Vidare ifrågasätts om samtliga patienter tillfrågas eftersom detta sker manuellt genom en förfrågan till patienten då samtalet ska avslutas. Nytt systemstöd för att genomföra telefonenkäter har införts. Systemstödet innebär att patienterna automatiskt informeras, medan de väntar på att samtalet ska besvaras, om att det kommer ske en undersökning efter samtalet. Kontaktpunkten bör säkerställa att uppgifter om svarsfrekvens och annan relevant information redovisas i samband med presentation av resultatet för undersökningarna av patientnöjdhet. Eftersom Kontaktpunktes är till för både patient och verksamhet bör även verksamheterna regelbundet tillfrågas om hur de upplever Kontaktpunktens service. Undersökningarna bör genomföras på administratörs-, sjuksköterske- samt specialistnivå för att fånga åsikter hos samtliga grupper då de har olika behov och nytta av Kontaktpunktens verksamhet. Utforma undersökningar avseende patientnöjdhet och verksamhetsnöjdhet så att de motsvarar uppdragsgivarens (ledningens) krav och informationsbehov Genomför undersökningar avseende patientnöjdhet och verksamhetsnöjdhet och använd resultatet som underlag för verksamhetsutveckling Fastställ måltal för undersökningarna av patient- och verksamhetsnöjdhet Återrapportera måluppfyllelse till områdeschef Fastställ ansvarsstruktur för att analysera och åtgärda avvikelser från måltalen 3.8. Utvärdering av prestation Kontaktpunkten mäter antal inkommande samtal, mottagna samtal och besvarade samtal. Målet är att besvara inkommande samtal inom tre minuter. Vidare mäts medelkötid, medeltal administratörer, servicegrad, medelvärde 16

130 för samtalstid och samtal per administratör och dag. För dessa måltal är inga mål uppställda. Kontaktpunkten har som mål att tilldela inkommande remisser till verksamheterna inom 24 timmar, att bedömda remisser från verksamheterna ska vara avslutade inom 24 timmar samt att ärenden avseende intyg, recept och rådgivning ska vara behandlade inom 24 timmar. Målen följs inte upp eftersom det inte finns IT-stöd som möjliggör uppföljning. Det sker ingen uppföljning av kvalitet och effektivitet i Kontaktpunktens administration, utöver mätningarna vad gäller inkommande samtal och kundnöjdhet. Det finns därmed ingen möjlighet för varken Kontaktpunkten eller verksamheterna att bedöma om remisshantering, ärendehantering och tidbokning är effektiv och ändamålsenlig. Avsaknad av möjlighet till uppföljning leder till att Kontaktpunkten inte kan följa upp och utvärdera sin verksamhet. Verksamheterna har ingen möjlighet att följa upp Kontaktpunktens prestation utifrån måltal. Ett ledningssystem för att mäta, utvärdera och rapportera kvalitet och effektivitet inom processerna för remisshantering, ärendehantering och tidbokning behövs. Ledningssystemet bör utformas utifrån att Kontaktpunkten är till för både patient och verksamhet. Mål som formuleras i ledningssystemet bör beskriva överenskomna servicenivåer och dokumenteras i överenskommelserna mellan verksamheterna och Kontaktpunkten. Ta fram mål och måltal för att utvärdera Kontaktpunktens verksamhet Utforma mål och måltal utifrån att Kontaktpunkten är till både för patient och verksamhet Utforma mål och måltal även för samarbete t ex korta enkäter för temperaturmätning som kan genomföras regelbundet Anskaffa IT-stöd för ledningsinformation Följ upp kommunikationen mellan patient och Kontaktpunkt genom att någon lyssnar på samtalen i kvalitetshöjande syfte Låt Kontaktpunkt och verksamhet analysera resultat av uppföljningen gemensamt 3.9. Finansiering Genomlysningen visar att en betydande del av tidsåtgången vid Kontaktpunkten beror på bristande samarbete och att verksamheternas kapacitet inte motsvarar antal ärenden som kommer in till Kontaktpunkten. Samarbetet mellan Kontaktpunkt och verksamheter behöver utvecklas. Först när detta har skett kan beslutsunderlag för att förändra Kontaktpunktens finansiering tas fram. 17

131 Kontaktpunktens verksamhet är anslagsfinansierad. Anslagen baseras i huvudsak på antal medarbetare som förts över från verksamheterna till Kontaktpunkten. Utöver detta erhålls anslag för att täcka övriga kostnader. Det är inte fastställt hur övriga kostnader ska finansieras. Hittills har Område 3 finansierat Kontaktpunktens övriga kostnader. Uppskattningen av de resurser som skulle omfördelas från verksamheterna till Kontaktpunkten har skett utifrån en bemanningsnorm. Av bemanningsnormen framgår hur många samtal, remisser, kallelser med mera en kontaktpunktsadministratör respektive sjuksköterska bedöms hantera på ett år. Varje verksamhet har i sin tur beräknat hur många samtal, remisser, kallelser med mera som hanteras inom verksamheten och utifrån detta bedömt vilken mängd resurser som ska överföras till Kontaktpunkten. Av bemanningsnormen framgår att den inte omfattar tid för arbetsplatsträffar, sjukfrånvaro och kompetensutveckling. För att avgöra om rätt mängd resurser överförts krävs en uppföljning av om de arbetsuppgifter som Kontaktpunkten hanterar är desamma som verksamheterna uppgett. Kontaktpunktens tider för öppethållande är väsentligt längre än de tidigare var i verksamheterna. Det är troligt att en längre öppettid medför fler ärenden att hantera. Det behövs en uppföljning av bemanningsnormen. För att göra det behövs en analys av tidsanvändning vid Kontaktpunkten. I dagsläget följs inte Kontaktpunktens volymer upp och den tidsuppskattning som gjorts är sannolikt inaktuell. Det går därmed inte att avgöra om Kontaktpunktens finansiering är i paritet med uppdraget. Utveckla samarbete mellan Kontaktpunkt och verksamheter innan förändringar görs avseende finansiering Följ upp bemanningsnormen genom analys av tidsanvändning vid Kontaktpunkten Jämför resultat av analysen med bemanningsnormen Fastställ hur Kontaktpunktens övriga kostnader ska finansieras Tider för öppethållande I verkställighetsbeslutet fastställs att Kontaktpunkten ska vara öppen för att ta emot samtal klockan Av intervjuerna framgår att det skapas mer administration av att Kontaktpunkten och verksamheterna inte återkommer till patienterna tillräckligt snabbt. Det medför att patienterna ringer tillbaka upprepade gånger i samma ärende. Det finns ingen statistik som pekar på hur utbrett detta är. Det kan dock konstateras att det sannolikt är resurskrävande. 18

132 De utökade öppettiderna har inneburit ökad mängd ärenden. Det är oklart om verksamheternas kapacitet kan möta den ökade ärendemängden. Analysera orsaker till patienters samtal och varför de ringer upprepade gånger Analysera vilka tider på dagen merparten av samtal kommer in Anpassa öppettiderna och bemanning till behov av öppethållande och verksamhetens kapacitet Utvärdera effekter av begränsade tider för öppethållande Tillse att verksamhetens kapacitet motsvarar Kontaktpunktens öppethållande Kompetensbehov Vid Kontaktpunkten arbetar kontaktpunktsadministratörer (firstline) och sjuksköterskor (secondline). Av verkställighetsbeslutet framgår att en kontaktpunktsadministratör hanterar samtal, scannar, registrerar och ärendefördelar remisser, kallar till kompletterande undersökningar och skickar kallelser, bokar och bevakar remisser. Det framgår att lägsta utbildningsnivå för en kontaktpunktsadministratör är gymnasiekompetens. En sjuksköterska ger rådgivning samt läser och sorterar remisser. Det framgår att sjuksköterska företrädesvis rekryteras internt. Vid extern rekrytering krävs kandidatexamen samt minst fem års arbetslivserfarenhet. Gemensamt för medarbetarna på Kontaktpunkten är att de har IT-vana. I annonser för Kontaktpunkten framgår vilka krav som ställs på medarbetare avseende utbildning/särskilda färdigheter, erfarenhet och personliga egenskaper/förmågor utöver det som anges i verkställighetsbeslutet. Se bilaga 6, Kompetenskrav i annonser. Det finns olika syn på huruvida medarbetare som arbetar i firstline bör ha en vårdutbildning eller inte. De (medarbetarna i firstline) ska inte ha vårdutbildning för det är så lätt att de ger råd. - Enhetschef Kontaktpunkten Efterhand är det tydligt att de (medarbetarna i firstline) inte förstår problemen. Det innebär att man behöver vårdkunskap. - Utvecklingschef Vid gruppintervjuer identifierades kärnkompetenser för Kontaktpunkten. Därefter genomfördes en kompetensskattning av nuvarande och önskad kompetensnivå för respektive kärnkompetens. Skattningen genomfördes av den samlade kompetensen vid Kontaktpunkten. 19

133 Resultatet av verksamhetschefers och utvecklingschefers kompetensskattningen framgår av diagrammet nedan. Bild 1: Kompetensskattning genomförd av verksamhetschefer (5 st) och utvecklingschefer (2 st) Den största skillnaden mellan nuvarande och önskad nivå enligt verksamhetscheferna och utvecklingscheferna är inom kompetensen verksamhetskunskap och relevant sakkompetens. Denna bild av kompetensnivåer har bekräftats under genomlysningen. Det medicinska ansvaret måste tydliggöras och ansvariga utses i verksamheterna. Sjukhusledningen bör tillse att det finns läkare i Kontaktpunktens ledning. Det behövs för att ge legitimitet åt Kontaktpunkten vilket ökar möjligheterna till samarbete. 20

134 Koppla endast verksamheter till Kontaktpunkten där det finns möjlighet att nå upp till verksamheternas förväntningar på kompetens Skapa struktur för kommunikation och dialog i syfte att behålla förtroendet för Kontaktpunktens kompetens Genomför kompetensskattning årligen som en del i Kontaktpunktens uppföljning av verksamhetsnöjdhet Tillse att det finns läkare i Kontaktpunktens ledning Kompetensutveckling Kontaktpunktens medarbetare har ingen fastställd kompetensutvecklingsplan. Det finns vid Kontaktpunkten behov av mer kunskap om verksamheterna. För att skaffa och behålla denna kompetens bör ett arbetssätt med återkommande verksamhetsbesök alternativt rotation mellan Kontaktpunkt och verksamhet införas. Av verkställighetsbeslutet framgår att verksamheterna ansvarar för kompetensutveckling hos Kontaktpunktens medarbetare inom det medicinska området, det vill säga avseende sakkompetens. I praktiken sker inte detta. Enhetschefer för Kontaktpunkterna menar att även om det i vissa fall erbjuds utbildningar, är det sällan möjligt för sjuksköterskorna att delta vid dessa. Det beror på att det inte finns tillräckligt med resurser avsatta för kompetensutveckling vid Kontaktpunkten. Tydliggör verksamheternas ansvar för medicinsk kompetensutveckling av Kontaktpunktens medarbetare i överenskommelserna Tydliggör att Kontaktpunkten ansvarar för kostnader för kompentensutveckling Säkerställ att medarbetare vid Kontaktpunkten får möjlighet att delta i kompetenshöjande aktiviteter Upprätta kompetensutvecklingsplaner för medarbetarena vid Kontaktpunkten Möjliggör att medarbetarna vid Kontaktpunkten kan rotera mellan verksamheterna och Kontaktpunkten för att säkerställa verksamhetskunskap Arbetsmiljö Både resultatet av den senaste medarbetarundersökningen och en hög sjukfrånvaro vid Kontaktpunkten visar att det finns utvecklingsområden i den psykosociala arbetsmiljön. 21

135 En orsak till nuvarande arbetsmiljö är att Kontaktpunkten inte har tillräckliga förutsättningar för att genomföra sitt arbete. Uppdraget är otydligt liksom ansvarsfördelningen i förhållande till verksamheterna. Det saknas resurser för kompetensutveckling, informationsöverföring från verksamheterna och arbetsplatsträffar. Sedan Kontaktpunkten startade har det varit ett antal chefsbyten. Det är först under hösten 2013 som nuvarande enhetschefer vid Kontaktpunkten rekryterats. Under 2013 genomfördes en medarbetarundersökning vid Kontaktpunkten. Undersökningen mäter hur medarbetarna upplever sina förutsättningar inom elva stycken områden 1. För varje område finns det ett riktvärde 2. Kontaktpunkten har inom samtliga områden utom ett (socialt klimat) ett betydligt sämre resultat än riktvärdet. Under våren 2013 genomfördes insatser för att diskutera arbetsmiljön. Arbetsmiljöronder har genomförts vilket resulterat i handlingsplaner. Resultatet av medarbetarundersökningen presenterades under hösten 2013 och ett arbete pågår med att utifrån denna ta fram handlingsplaner. Sjukfrånvaron vid Kontaktpunkten under 2013 var totalt sett cirka 8 % och varierade vid de olika Kontaktpunkterna mellan cirka 6 % och 14 %. Målvärdet inom SU är 5 %. Personalomsättningen för tillsvidareanställd personal vid Kontaktpunkten är relativt låg 3. Förbättra förutsättningarna för medarbetarna att utföra sitt arbete genom tydliga ansvar och möjlighet till kompetensutveckling Fortsätt att följa upp arbetsmiljön och de åtgärder som initieras i handlingsplaner för att säkerställa en förbättring av den psykosociala arbetsmiljön 4. Genomlysning av processer En genomlysning av processerna för remisshantering, ärendehantering och tidbokning har genomförts med fokus på att identifiera förbättringsmöjligheter kopplade till ändamålsenlighet, effektivitet och patientsäkerhet. 1 Medarbetarkraft, arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt, effektivitet, delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, återkoppling, ledarskap, medarbetarskap och målkvalitet. 2 För varje område i undersökningen finns ett validerat riktvärde. Målet är att vara i nivå med riktvärdet eller bättre (Resultatguide, SU, Medarbetarundersökning 2013). 3 Personalomsättning 2012: 10,6%. Personalomsättning 2013: 5,2 %. Det finns inget jämförande nyckeltal inom SU, men enligt uppgift får omsättningen ses som relativt låg. 22

136 Nedan följer förbättringsförslag gemensamt för processerna samt per process Gemensamt för processerna Remisshantering, ärendehantering och tidbokning berör både Kontaktpunkten och verksamheter som är beroende av varandra för att skapa en effektiv vårdprocess. Det är viktigt att det finns en samsyn om hur samarbete ska fungera och vem som ansvarar för vad. Det finns processdokumentation upprättad. Trots detta saknas en gemensam målbild över hur processerna och samarbetet ska fungera och följas upp. Sammantaget uppfattas ett behov i organisationen av att effektivisera processerna och stärka patientsäkerheten. Det har också framkommit att det finns en mängd möjliga förbättringar och förenklingar att genomföra i IT-systemen kopplade till processerna. Det finns potential att förbättra ändamålsenlighet, effektivitet och patientsäkerhet i ITsystemen. Det saknas möjlighet att få ut statistik för analys och uppföljning ur IT-systemet SÄLMA. Möjlighet att få fram ändamålsenlig underlag är en förutsättning för ett strukturerat förbättringsarbete. Det finns behov av mötesplatser mellan Kontaktpunkt och verksamhet för att driva gemensamt förbättringsarbete. Spårbarheten i ärendehanteringen har ökat sedan Kontaktpunkten införde SÄLMA. Verksamheterna har inte befogenheter att skapa ärenden i SÄLMA på samma sätt som Kontaktpunkten har. Därmed uppnås inte spårbarhet för ärenden mellan verksamheter. Det är inte tydliggjort vem som har det medicinska ansvaret vad gäller Kontaktpunktens verksamhet. Ta fram och definiera mål och måltal för respektive process Utse ansvariga medarbetare på Kontaktpunkten och i verksamheten (processansvariga) för respektive process för att driva förbättringsarbete Skapa forum för processansvariga för gemensamt förbättringsarbete Säkerställ att IT-systemen stödjer uppföljning och styrning av relevanta mål för processerna Utse medicinskt ansvarig för varje verksamhet som är knuten till Kontaktpunkten 23

137 4.2. Remisshantering Remisshanteringen sköts till stor del av Kontaktpunkt 2 där remissportalen finns. I remissportalen scannas remisser in i ärendehanteringssystemet SÄLMA och fördelas till respektive Kontaktpunkt. De inscannade remisserna filtreras av secondline som fördelar dem till verksamhet och remissbedömande funktion. Administrativa aktiviteter avseende remisshanteringen hanteras av firstline. Verksamheterna ansvarar för bedömning av remisser. Manuell registrering sker i flera system på grund av att systemen inte är integrerade. Det är oklart vilken information som ska registreras i vilket system. Det innebär att Kontaktpunkten måste ägna tid åt att leta efter information. En stor del inkomna remisser uppfattas som ofullständiga vilket leder till merarbete. Kontaktpunkten skickar inte tillbaka ofullständiga remisser till remitterande verksamhet. Det saknas också definition för de olika typer av remisser som hanteras, såsom till exempel interna remisser och akuta remisser. Rutiner för dessa remisser skiljer sig åt mellan verksamheter och kontaktpunkter. Enligt fastställda föreskrifter ska information sändas vid ett antal tillfällen till patienten. Syftet med informationen är att minska antalet samtal från patienter som vill veta status på sin remiss. Denna informationen skickas inte alltid ut. Det noteras också att en stor del övrig post inkommer till remissportalen vilket medför merarbete. Det har inte tagits fram riktlinjer för hur övrig post ska hanteras. Ta fram definitioner på de olika typerna av remisser som förekommer Förankra definitionerna hos Kontaktpunkten och verksamheterna Säkerställ att riktlinjerna för vad en remiss ska innehålla är kända Tydliggör vilka remisser som ska hanteras av remissportalen respektive verksamheterna Sträva efter att hantera så stor del av remisserna som möjligt i SÄLMA för ökad spårbarhet och patientsäkerhet Ta fram riktlinjer för hur ingående post till remissportalen ska hanteras Formulera måltal för andel kompletta remisser, handläggningstider och uppfyllnad av vårdgaranti Sträva lånsiktigt mot att implementera system för e-remisser 4.3. Ärendehantering Med ärendehantering avses intyg, recept och rådgivning. I dagsläget kan en patient nå Kontaktpunkten via telefon eller Mina vårdkontakter. Firstline tar 24

138 emot samtalet och avgör om patienten ska hanteras av Kontaktpunkten. Därefter registreras ärendet i SÄLMA. Om ärendet avser intyg skickas det direkt från firstline till verksamheten för kontakt med patient och utställande av intyg. Avser ärendet recept skickas det till secondline för kontakt med patienten, insamling av information i övriga system (Elvis, Melior etc.) för att därefter skickas vidare till verksamheten för utställande av recept. När det gäller rådgivning är det firstline som bedömer om patienten ska hanteras av Kontaktpunkten eller hänvisas till andra vårdgivare, akutmottagningar eller Bedömningen påverkar den fortsatta vårdprocessen. När firstline bedömer att patienten ska hanteras via Kontaktpunkten registrerar firstline ärendet i SÄLMA. Därefter skickas ärendet till secondline som kontaktar patienten och bedömer om rådgivning kan utföras av Kontaktpunkten eller ska skickas till verksamheten. Rådgivning kan variera från enkel till mer komplicerad. Bedömningen av vilken rådgivning som ska ges av Kontaktpunkten är kritisk för patientsäkerheten. Vissa patientgrupper eller viss typ av rådgivning är inte lämplig för Kontaktpunkten. I samband med Kontaktpunktens införande gjordes ärendehanteringen funktionsbaserad. Det innebär att ärenden läggs i en gemensam inkorg för en viss funktion, istället för i den egna läkarens inkorg. Det finns en mängd ärenden som inte hanterats inom uppsatt tidsgräns. Funktionsindelningen förutsätter att samtliga vårdgivare kan hantera alla ärenden inom sin funktion, vilket inte är fallet. Samma ärende kan läsas av flera vårdgivare innan det hanteras, vilket upplevs som ineffektivt. Ärenden som inte hanterats inom 48 timmar klassificeras som för sent hanterade. Det finns en skeptisk inställning till tidsgränsen då den uppfattas som irrelevant för vissa typer av ärenden. Utveckla beslutsstödet för firstline för att avgöra om patienten ska hanteras av Kontaktpunkten eller hänvisas till andra vårdgivare, akutmottagningar eller 1177 Öka flexibiliteten mellan funktionsindelning och personindelning med fokus på tillgänglig vård Säkerställ att ärenden kan delegeras vid frånvaro om personindelning tillämpas Skapa möjlighet till olika tidsgränser för olika typer av ärenden Formulera måltal för handläggningstider, svarstider och kvalitet i rådgivning 25

139 4.4. Tidbokning Med tidbokning avses bokning av nybesök, av- och ombokningar samt återbesök. Det skiljer sig åt i vilken utsträckning Kontaktpunkten hanterar nybesök, av- och ombokningar samt återbesök för verksamheterna. Bokning av nybesök som sköts av Kontaktpunkten utförs av firstline. Firstline bokar tid i Elvis och i övriga kringliggande system såsom Remus. Därefter skapas en kallelse utifrån vald brevmall. Kallelsen kan antingen skrivas ut och postas av Kontaktpunkten eller skickas via Postens e-brevtjänst. Vid avoch ombokning ringer patienten till Kontaktpunkten. Om ledig tid finns bokas tiden direkt, annars sätts patienten upp på väntelista i Elvis. Bokning av återbesök sker delvis direkt av verksamheten. Tidbokning är till stora delar manuell. Bokning av tider sker i flera IT-system, utan integration mellan IT-systemen. Det är oklart vem som ansvarar för att fylla besökstider på grund av sena återbud. Det resulterar i en ineffektiv tidbokning. En stor andel tider bokas av eller bokas om. Det saknas analys om orsaker till av- och ombokningar samt åtgärder för att minska frekvensen av dessa. För att Kontaktpunkten ska kunna ta över tidbokningen från verksamheterna krävs att verksamheten bistår med tidböcker. Enligt verkställighetsbeslutet ansvarar varje verksamhet för att det finns en framförhållning om tre månader i schemaläggningen. Kontaktpunkten får inte tillgång till tidböcker med tillräcklig framförhållning. Systemet för tidbokning uppfattas i organisationen som ineffektivt. Det finns behov av nytänkande, exempelvis genom digital tidbokning via nätet och nya metoder för schemaläggning. Säkerställ att verksamheterna har en framförhållning i sin schemaläggning i enlighet med överenskommelse Fastställ i vilken utsträckning Kontaktpunkten ska verka för att fylla besökstider på grund av sena av- och ombokningar Utred orsaker till den stora andelen av- och ombokningar Formulera måltal för av- och ombokning, framförhållning i tidböcker samt beläggningsgrad på mottagningarna Sträva långsiktigt mot digitaliserad tidbokning 26

140 Bilaga 1: Goda exempel Under genomlysningen har en analys gjorts av goda exempel och vad som är orsakerna till att Kontaktpunkten fungerar väl. Exempel på när Kontaktpunkten fungerar väl Inom Kontaktpunkt 1 fungerar samarbetet med verksamheterna förhållandevis bra Orsak Införandet av Kontaktpunkt 1 gjordes successivt. Det fanns tid för Kontaktpunkten att anpassa sin verksamhet till respektive mottagning. Vid Kontaktpunkt 1 finns en ansvarig administratör och sjuksköterska för varje mottagning inom verksamheterna. De ansvarar för kommunikation och avstämning med respektive mottagning. Det ger förutsättningar för god verksamhetskännedom hos Kontaktpunkten. Verksamheterna vet vem de ska kontakta på Kontaktpunkten. Detta skapar förtroende och förståelse för varandras utmaningar och underlättar kommunikationen. Medarbetarna vid Kontaktpunkt 1 upplever att de är till för verksamheterna, de vill vara tillmötesgående och kan tänka sig att påminna läkare som behöver det. Kontaktpunkt 1 hade från starten ett gott rykte, vilket innebar att medarbetare från verksamheterna sökte sig till Kontaktpunkt 1. Flera medarbetare vid Kontaktpunkt 1 kommer därmed från verksamheten och känner medarbetarna där. Det förekommer att sjuksköterskor på Kontaktpunkt 1 arbetar en dag i veckan hos verksamheterna. Det gör det enklare för vårdpersonalen att stämma av frågor av enklare karaktär samt skapar förutsättningar för förtroendefulla relationer. 27

141 Exempel på när Kontaktpunkten fungerar väl Kontaktpunkt 2 har förbättrat samarbetet med verksamheterna Orsak Vissa av verksamheterna som arbetar med Kontaktpunkt 1 har valt att dela upp ansvaret för ärendehantering på recept, intyg och rådgivning på olika läkare. Detta minskar belastningen på den läkare som ansvarar för ärendehanteringen. Verksamheterna kan därmed hantera ärendena effektivare. Möten genomförs månadsvis mellan verksamhet och Kontaktpunkt där man går igenom kapacitet, kösituation samt idéer för att förbättra samarbetet. Kontaktpunkten utbildar sina medarbetare i bemötande och service vilket uppfattas som viktig kompetens både i förhållande till patienter och verksamheter. Det finns en ansvarig utsedd på Kontaktpunkten som läkarna kan vända sig till, vilket underlättar möjligheten att reda ut problem. Kontaktpunkten har öppna direktnummer till verksamheten så att de lätt kan komma i kontakt om det behövs. Genom kommunikation med verksamheterna kan gemensamma problem identifieras. Verksamheterna och Kontaktpunkt 1 har enats om ett gemensamt arbetssätt avseende dokumentation av ansökningar om licenspreparat. Samarbetet har förbättrats eftersom verksamheterna utsett så kallade speaking partners. Dessa är formellt ansvariga för kommunikationen med Kontaktpunkten. Genom att i verksamheten tydliggöra ansvaret för kommunikation med Kontaktpunkten har samarbetet förbättrats. 28

142 Exempel på när Kontaktpunkten fungerar väl Kontaktpunkt 2 har utvecklat kompetens för att minska sårbarheten i bemanningen Kontaktpunkt 1 förtydligade ansvaret avseende tidbokningen Orsak Inom Kontaktpunkt 2 valde tidigare patienterna mellan verksamheterna Ögonsjukvård och Ortopedi genom knappval. Knappvalet har tagits bort och numera hanterar administratörerna i firstline samtliga inkommande samtal. I samband med att Lungmedicin anslöt till Kontaktpunkt 1 förtydligades ansvaret avseende tidbokningen. Det beslutades att Kontaktpunkten skulle ansvara för tidbokningar avseende patienter som uppdaterades på planeringslistan från och med det datum Lungmedicin anslöts. 29

143 Bilaga 2: Process för styrning av samarbetet med Kontaktpunkten 30

144 Bilaga 3: Genomlysningens frågeställningar Nedan återfinns genomlysningens frågeställningar i förfrågningsunderlaget med hänvisning till var i rapporten frågeställningen berörs. Delstudie 1a VO Kontaktpunktens organisation, ledning och styrning Hänvisning till Frågeställningar stycke i rapport Är VO Kontaktpunktens mål och uppdrag tydliga? Är VO Kontaktpunktens organisatoriska utformning 3.4 ändamålsenlig och effektiv? Är VO Kontaktpunktens interna ledningssystem (styrning, kontroll, uppföljning) ändamålsenligt och effektivt 3.8 utformat? Är VO Kontaktpunktens budget/finansiering i paritet med uppdragets omfattning? Delstudie 1b VO Kontaktpunktens bemanning och kompetens Hänvisning till Frågeställningar stycke i rapport Är personalens kompetens i paritet med uppdraget? Är verksamhetens/personalens geografiska placering 3.5 ändamålsenlig? Hur är arbetsmiljön på VO Kontaktpunkten (t ex vad gäller omsättning av 3.13 personal)? Delstudie 2a Granskning av processer: remisshantering, ärendehantering och tidbokning Hänvisning till Frågeställningar stycke i rapport Är remisshanteringen, ärendehanteringen och tid bokningen ändamålsenligt, effektiv och säker (ur ett patientperspektiv)? Hur sker införandet av nya arbetssätt (avseende remisser, tidbokning, ärendehantering) inom berörda VO? 3.1, Bidrar Kontaktpunktens organisation och arbetssätt/arbetsfördelning till en ändamålsenlig, effektiv och säker remisshantering, ärendehanteringen och tidbokning? Bidrar berörda VO:s organisation och arbetssätt/arbetsfördelning till en ändamålsenlig, effektiv och säker remisshantering, ärendehanteringen och tidbokning? Hur hanteras redovisning/kontroll av data/uppgifter i journal- respektive patientadministrativa system i förhållande till uppgifter i ärendehanteringssystemet SÄLMA? 31

145 Delstudie 2b Granskning av samverkan mellan VO Kontaktpunkten och VO som är kopplade till sjukhusets kontaktpunkter Frågeställningar Hänvisning till stycke i rapport Är ansvarsfördelningen mellan VO Kontaktpunkten och 3.6 berörda VO tydlig? Hur fungerar samverkan mellan VO Kontaktpunkten och 3.6 berörda VO? Har VO Kontaktpunktens ändamålsenlig kommunikationsstrategi, avseende berörda VO? 3.1 Finns där en förbättringspotential vad gäller samverkan mellan VO Kontaktpunkten och berörda VO? Delstudie 3 Kundrelationer Frågeställningar Är en kommunikationsstrategi avseende patienterna upprättad? Är den ändamålsenlig och implementerad? Genomför Kontaktpunkten, alternativt Område 3, en löpande uppföljning av kundnöjdhet (ur ett patientperspektiv)? Om uppföljning görs, hur hanteras resultaten? I vilken omfattning är kunder nöjda med Kontaktpunktens verksamhet? Hänvisning till stycke i rapport

146 Bilaga 4: Dokumentförteckning Aktivitetsplan Verksamhetsplan 2014 Kontaktpunkten Bemanningsnorm SU-övergripande KP-koncept Budget Verksamhetsplan 2013, Kontaktpunkten, daterad Delårsredovisning mars 2013, Kontaktpunkten, daterad Enkätsammanställning av patientnöjdhetsundersökning vecka 39, Kontaktpunkten Flödesschema för: o Intyg o Recept o Rådgivning o Vårdbegäran i sin helhet o Vårdbegäran i SÄLMA för läkare o Flödesschema Vårdbegäran i SÄLMA o Remissflödet helheten Folder: frågor och svar om Kontaktpunkten 2 Handlingsplan Kvinnosjukvården Kartläggning av störningar relaterade till Kontaktpunkten, daterad Kommunikationsplan för Kontaktpunkten Projektdirektiv Kontaktpunkt Psykiatri utfärdat Patientsäkerhetsberättelse för Kontaktpunkten 2012, daterad Protokoll för områdesledningsgruppsmöten, område 3, daterade , , , , , , , , , , , , , , och Projektdirektiv Kontaktpunkt Kvinnosjukvård och Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Projektdirektiv Kontaktpunkt Område 5 samt Kirurgi Östra Område 2 Rutiner Kontaktpunkten: o Av- och ombokningar o Bedömd vårdbegäran o Inkommande vårdbegäran o Intyg Kontaktpunkten o Medicinsk rådgivning Kontaktpunkten o Recept Kontaktpunkten o Snabbstängningsärenden o Ärenden inkomna Resultat från medarbetarundersökning 2013, Kontaktpunkten Sammanställning av nyckeltal, Kontaktpunkten Utbildningsprogram nya medarbetare på Kontaktpunkten med förkunskap Utbildningsprogram nya medarbetare på Kontaktpunkten utan förkunskap Verkställighetsbeslut Dnr: SU /2011 om inrättande av Kontaktpunkten Överenskommelse mellan Kontaktpunkten och grupp Kardiologi Medicin/Geriatrik/Akuten, Område 2, daterad Överenskommelser, mall 33

147 Bilaga 5: Medverkande Workshops Henrik Almgren, verksamhetschef Kvinnosjukvård och Nenatologi, Område 1 Mattias Alvidius, verksamhetssamordnare Affektiva 1, Område 2 Marianne Bergius, vårdenhetschef Ortopedi, Område 3 Lena Bokemark, sektionschef Medicin, Område 6 Lena Danemo, utvecklingschef, Område 3 Marielle Dellkvist, systemadministratör Kontaktpunkten Louise Holmqvist, sjuksköterska Ögonsjukvården, Område 3 Helena Järpsten, enhetschef Kontaktpunkt 1 Ingela Kahn, sjuksköterska Ortopedi, Område 3 Magnus Karlsson, verksamhetschef Ortopedi, Område 3 Carina Karlsson, sjuksköterska Ortopedi, Område 3 Eva Lindér, enhetschef Kontaktpunkt 2 Taina Magnusson, sjuksköterska Kontaktpunkt 2 Majvor Martinsson, verksamhetschef Ögonsjukvården, Område 3 Karin Nordgren, sjuksköterska Kontaktpunkt 1 Mona Palmqvist, verksamhetschef Geriatrik, lungmedicin och allergologi, Område 6 Madeleine Sampson, enhetschef Kontaktpunkt 3 Per-Ove Stoltzer, sektionschef Medicin, Område 6 Johanna Villhelmsson, administratör Kontaktpunkt 2 Cecilia Warnberg, sektionschef/sjuksköterska Ögonsjukvården, Område 3 Ingmar Widengård, läkare Ögonsjukvården, Område 3 Mai Winter, verksamhetsutvecklare Neuropsykiatri, Område 2 Karin Österbeg, sjuksköterska Ögonsjukvården, Område 3 Gruppintervjuer Jan-Olof Andrén, verksamhetschef Kontaktpunkten Henrik Almgren, verksamhetschef Kvinnosjukvård och Nenatologi, Område 1 Lena Danemo, utvecklingschef, Område 3 Anders Jarlborg, verksamhetsutvecklare Kontaktpunkten Helena Järpsten, enhetschef Kontaktpunkt 1 Magnus Karlsson, verksamhetschef Ortopedi, Område 3 Eva Lindér, enhetschef Kontaktpunkt 2 Christina Lindström-Svensson, enhetschef administrativ service, Område 3 Majvor Martinsson, verksamhetschef Ögonsjukvården, Område 3 Mona Palmqvist, verksamhetschef Geriatrik, lungmedicin och allergologi, Område 6 Mats Rydenfors, kvalitetsutvecklare Kontaktpunkten Martin Rödholm, verksamhetschef Affektiva 2, Område 2 Madeleine Sampson, enhetschef Kontaktpunkt 3 Barbro Westberg, utvecklingschef, Område 2 Projektgrupp Harald Aiff, Psykatri Affektiva, Område 2 Lotta Andreasson, vårdenhetschef Barnmedicin, Område 5 Jan-Olof Andrén, verksamhetschef Kontaktpunkten Monica Arvidsson, Geriatrik, lungmedicin allergologi, Område 6 Antal Bajor, Medicin, Område 6 Eva Brändström, utvecklingschef, Område 6 34

148 Lena Danemo, utvecklingschef, Område 3 Anna Elander, verksamhetschef Handkirurgi och plastikkirurgi, Område 5 Ebba Fridh, överläkare Ortopedi, Område 1 Ann-Louise Gejervall, verksamhetsutvecklare Gynekologi, Område 1 Ulla-Britt Jansson, utvecklingschef, Område 1 Anders Jarlborg, verksamhetsutvecklare Kontaktpunkten Alf Lernestam, varumärkesstrateg Marie Lindh, verksamhetschef Onokologi, Område 5 Christina Lindström- Svensson, enhetschef administrativ service, Område 3 Eva Levin, kvalitetssamordnare, Område 3 Mats Rydenfors, kvalitetsutvecklare Kontaktpunkten Jessica Svahn, Område 2 Ann-Charlotte Wassén, sektionschef Gynekologi, Område 1 Barbro Westberg, utvecklingschef, Område 2 Ingmar Widengård, ögonläkare, Område 3 Styrgrupp Lars Wiklund, områdeschef, Område 3 Mats Tullberg, chefsläkare Jan-Olof Andrén, verksamhetschef Kontaktpunkten (adjungerad) Övriga intervjuer Birgitha Archenholtz, utredningsledare, sjukhusdirektörens stab Angelique Eskilstorp, projektledare projektkontoret, Regionservice Susanna Månsby, projektledare projektkontoret, Regionservice Annette Wetterstrand, specialistsjuksköterska Utvecklingsenheten, Kvinnooch barnsjukvård, Område 1 Vidtalade i samband med verksamhetsbesök på respektive Kontaktpunkt Teres Affelin, administratör, Kontaktpunkt 3 Eva Lindér, enhetschef, Kontaktpunkt 2 Ulrika Magnusson, administratör, Kontaktpunkt 3 Susanne Möller, barnsjuksköterska, Kontaktpunkt 3 Frida Nilsson, sektionsledare, Kontaktpunkt 1 Ann Olausson, sektionsledare, Kontaktpunkt 3 Christina Pärg, sjuksköterska medicin, Kontaktpunkt 1 Karin Sandström, barnmorska, Kontaktpunkt 3 Veronika Sundvall, administratör, Kontaktpunkt 1 Lena Östan, sjuksköterska psykiatri, Kontaktpunkt 3 Representanter för Patientnämnden Dragan Dobromirovic, ordförande Mona-Lisa Dahlberg Jörgen Hultgren Tommy Nordqvist Vidtalade representanter för brukarorganisationerna Glaukomföreningen Göteborgs Diabetesförening Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg 35

149 Sakfelsgranskning av rapport Jan-Olof Andrén, verksamhetschef Kontaktpunkten Monica Arvidson, sektionschef allergimottagningen, Område 6 Eva Brändström, utvecklingschef, Område 6 Lena Danemo, utvecklingschef, Område 3 Angelique Eskilstorp, projektledare projektkontoret, Regionservice Magnus Karlsson, verksamhetschef Ortopedi, Område 3 Eva Lindér, enhetschef Kontaktpunkt 2 Majvor Martinsson, verksamhetschef Ögonsjukvården, Område 3 Susanna Månsby, projektledare projektkontoret, Regionservice Anette Wetterstrand, specialistsjuksköterska Utvecklingsenheten, Kvinnooch barnsjukvård, Område 1 Ingmar Widengård, ögonläkare, Område 3 Mai Winter, verksamhetsutvecklare/utbildningssamordnare, Neuropsykiatri, Område 2 Rapporten har också sakfelsgranskats av sjukhusledningen på SU. 36

150 Bilaga 6: Kompetenskrav i annonser 37