Förslag på nya lokaler för dammar till långbensgroda (Rana dalmatina, Bonaparte 1840) i Kalmar kommun.
|
|
- Bengt Lars-Olof Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förslag på nya lokaler för dammar till långbensgroda (Rana dalmatina, Bonaparte 1840) i Kalmar kommun. Dennis Hägg, hp projektarbete i kursen Våtmarker och rinnande vatten. Linnéuniversitetet, Kalmar VT2011. Kursansvarig lärare: Börje Ekstam, Linnéuniversitetet, Kalmar. Handledare: Anders Forsman, Linnéuniversitetet, Kalmar.
2 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...3 Material och metoder...4 Långbensgrodans krav på miljön...5 Avstånd...5 Vägar...6 Skogsbestånd och närmiljö från dammen...6 Dammstorlek och utformning...7 Fisk och kräftor...8 Sammanfattning av hot mot långbensgroda...8 Förslag på lämpliga lokaler...8 Utvärdering av lokaler...11 Diskussion...11 Referenser...12
3 Sammanfattning Enligt en litteraturstudie på långbensgrodan är några av de främsta faktorerna för dess framgång följande: Lövskog och dammar i närheten av lövskog. Närhet till vatten där långbensgrodan förekommer. En damm som ligger skyddad från kalla vindar, solexponerat och håller kvar vatten hela sommaren. Vägar, barrskog och öppen åkermark fungerar troligtvis som spridningsbarriärer och gröna korridorer mellan lekvatten är viktiga för att underlätta spridning. Med detta som bakgrund, samt data från tidigare inventeringar, har två förslag på lokaler där nya dammar lämpligen kan grävas lagts fram. Det aktuella området är mellan Lindsdal och Rockneby i Kalmar kommun och utgör ett par av de nordligaste lokalerna i världen för långbensgrodan. Introduktion I egenskap av sekreterare för Smålands Herpetologiska Förening kontaktade jag i februari 2011 Thomas Johansson på Länsstyrelsen i Kalmar och efterfrågade förslag på genomförbara åtgärder för att förbättra situationen för långbensgroda i Småland. Målsättningen var att i framtiden kunna genomföra dessa åtgärder i föreningens namn. Ett förslag lades fram på att gräva en eller flera dammar inom de norra delarna av långbensgrodans utbredningsområde på fastlandet, detta för att kunna binda ihop befintliga lekplatser (Johansson, e-post). Denna studies syfte var att undersöka var en av dessa dammar bör anläggas, baserat på tidigare inventeringar (Artportalen) och litteraturstudier på långbensgrodans krav på livsmiljöer, samt att utvärdera hur man på bästa sätt utformar dammen för att gynna långbensgrodan. Långbensgrodan (Rana dalmatina, Bonaparte 1840) klassas som sårbar (VU) och utbredningsområdet är begränsat till de sydligaste delarna av Sverige, närmare bestämt östra Skåne, östra Blekinge, sydöstra Småland och Öland. Det totala antalet reproduktiva individer i Sverige har uppskattats till ca 9000 (ArtDatabanken). Ett grundligt utfört åtgärdsprogram för långbensgroda har tagits fram av Ingemar Ahlén (2007), där bl.a. tidigare studier på diverse hot mot långbensgrodan sammanfattas, precis som i denna studie. Mitt syfte var inte att göra om Ahléns arbete, ej heller kritisera det, utan snarare att ha det som grund men se på det med kritiska ögon och hitta ytterligare källor, i första hand empiriska studier, som antingen bekräftar eller dementerar slutsatserna som tagits i åtgärdsprogrammet.
4 Material och metoder En litteraturstudie har gjorts för att kunna identifiera vilka krav långbensgrodan ställer på miljön för dess reproduktion och överlevnad. Faktorer som riskerar att förhindra spridning och/eller överlevnad har tagits upp och utvärderats. Kartor från Artportalen med tidigare observationer efter inventeringar av långbensgroda har studerats. Sju av de nordligaste lokalerna där tidigare observationer gjorts valdes ut och de, samt områdena i närheten av dessa (se Figur 1), besöktes under tre dagar, samt Gröna prickar i figuren är lokaler som återinventerats under denna studie och svartrandiga markeringar är en uppskattning av närområdet som besökts. Inventeringar vid dessa lokaler genomfördes genom att, i de fall det var möjligt, gå runt hela dammen och leta efter romklumpar, yngel och adulta grodor. Områdena kring dammarna observerades och anteckningar gällande skogsbestånd, vägar, vegetation och storlek på dammar togs, samt ritades för hand ner på en karta. Väderförhållandena under de två första dagarna var molnigt, tidvis regn och mellan 5-10 grader. Under det senaste besöket var det soligt och ca 20 grader varmt. Figur 1. De nordligaste observationerna på fastlandet i Sverige (röda + gröna prickar).
5 Långbensgrodans krav på miljön Avstånd Långbensgrodan har efter märkning visat sig kunna använda lekvatten upp mot 4km från märkningslokalen (Ahlén, 2007). I tidigare studier har man dock räknat på cirklar med radien 1-2km, där varje observation utgör mittpunkten, för att uppskatta metapopulationsstorlekar (Ahlén, 2007; Lydänge, 2009). En sådan uppskattning, med den mer optimistiska radien på 2km, har gjorts på det aktuella området och presenteras i Figur 2. Figur 2. Gulsvarta markeringar är området som täcks av varje observation som mittpunkt, med en radie av 2km. Enligt uppskattningen som presenteras i figur 2 finns i området två metapopulationer, en nordlig som främst representeras av observationer på Revsudden men sträcker sig västerut till de fyra lokaler som besökts under denna studie, samt en sydlig metapopulation som inte har kontakt med den nordliga enligt denna modell.
6 Hur pass rättvis denna bedömning av metapopulationer är går att diskutera, och de verkliga avstånden som grodorna sprider sig skiljer sig troligtvis mycket beroende på område. Som nämns i nästa rubrik Vägar kan de, och troligtvis andra spridningsbarriärer, påverka spridningen av genetiskt material under kortare avstånd än 2 km. Inventeringar i Blekinge (Lydänge, 2009) visar att sannolikheten för att ett vatten ska koloniseras ökar med närheten till vatten där långbensgrodan redan finns och fler vatten mellan de norra och södra metapopulationerna hade troligen varit gynnsamt även om ett genetiskt utbyte faktiskt kan ske i dagsläget. Vägar I en studie utförd i Kanada jämförde man påverkan av vägar och skogstäthet på bestånden av olika groddjursarter. Skillnaden mellan olika arter var stor och hos vissa påverkade vägarna mer än skogstätheten och tvärtom (Eigenbrod, Hecnar, & L Fahrig, 2008). Andra studier har visat att vissa arter inte påverkas negativt av vägar (D Amore, Hemingway, & Wasson, 2009). I dessa studier tittade man inte på långbensgroda, men de understryker vikten att inte dra för generella slutsatser mellan olika arter när det gäller faktorer som påverkar groddjur. En sammanställning av trafikdödade groddjur i Europa gjordes 2008, men datan som fanns att tillgå på långbensgroda (endast från Danmark) var inte tillräcklig för att kunna dra några säkra slutsatser om hur stor påverkan trafiken har på långbensgrodan (Elzanowski, Ciesiołkiewicz, Kaczor, Radwańska, & Urban, 2008). Hartel et al. (2009) hänvisar dock till en opublicerad studie där 1400 långbensgrodor blev överkörda längs en 83km lång väg under två veckors tid och Lesbarrères et al.s studie (2006) visade på minskad genetisk variation hos fyra populationer av långbensgroda som utsatts för spridningsbarriärer i form av vägar under endast 20 års tid. Detta talar för att vägar kan ha en stor negativ påverkan på långbensgrodans spridning och överlevnad. Förutom att trafiken dödar grodor som passerar vägarna och att vägar kan undvikas av migrerande grodor kan även ljudet från starkt trafikerade vägar göra att hanarnas spel blir svårare för honorna att uppfatta. Andra grodarter har dock visats kunna förändra spelet vid starkt trafikerade områden (Cunnington & Fahrig, 2010). Om även långbensgrodan är kapabel att förändra sitt spel vid trafikerade områden har till min kännedom inte undersökts, men det är tänkbart att trafiken inte påverkar dem i lika hög utsträckning som andra arter när det gäller just ljudet, då långbensgrodan, till skillnad från de flesta andra grodor, spelar under vattenytan (Ahlén et al., 1995). I detta fall är det främst väg E 22 som är starkt trafikerad, den ligger väster om det aktuella undersökningsområdet och behöver inte passeras för att spridning ska kunna ske mellan förslagen som presenteras här nedan. Däremot ligger denna väg mitt i den sydliga metapopulationen och det är möjligt att den påverkar spridningen inom denna metapopulation. Skogsbestånd och närmiljö från dammen Långbensgrodan återfinns oftast i lövskogar, kärr och sumpskog kring rinnande vatten och man ser den sällan på öppen mark som åkrar (Arnold & Burton, 1978; ArtDatabanken m.fl.). Ahlén (2007) menar att övergången från lövskog till planterad granskog, som sker på många håll i Sverige, är det enskilt största hotet mot långbensgrodan. Det finns sparsamt med empiriska studier som visar på hur stor negativ påverkan barrskogsområden har på långbensgrodan, Hartel et al. (2009) hänvisar till två studier
7 som behandlar vikten av lövskog och även typen av lövskog, men tyvärr har jag inte lyckats få tag på dessa studier. Hartel et al. (2009) hittade inget samband mellan varken romklumpar och åker-/gräsmark eller romklumpar och arean av öppet vatten i landskapet. De förklarar avsaknaden av de förväntade sambanden med att långbensgrodans levnadssätt varierar under året och att vikten av skogsmark är högre under sommaren (efter parningssäsongen), samt att översvämningar från rinnande vatten ökar arean av öppet vatten men är inte speciellt lämpliga för yngelutveckling och ökar därför inte romklumparna statistiskt sett. Däremot fanns ett positivt samband mellan avståndet från närmaste skog och romklumpar och "gröna korridorer", dvs. områden med mer vegetation, är viktiga för att långbensgrodan ska kunna sprida sig. Även Ponsero & Joly (1998) fann flest ägg från långbensgrodan inom 100 meter från närmaste skogsområde. Med tanke på att de aktuella lokalerna är de nordligaste förekomsterna av långbensgroda i världen, med undantag för ett antal lokaler på Öland, är det troligt att värmen är en mycket begränsande faktor. För att uppnå maximala temperaturer bör ett vatten ligga skyddat från kalla vindar men solexponerat (Ahlén, 2007). Dammstorlek och utformning Dammarna där långbensgrodan leker varierar i Sverige från ha till 4,55 ha, med ett medianvärde på 0,27 ha (Ahlén, 2007). Var den väljer att lägga ägg varierar från år till år både mellan dammar (Ahlén, 2007) och inom samma dammar (Hartel, 2008), men generellt leker de i relativt små och grunda, permanenta vatten med ca 50% makrofyttäckning (Hartel et al. 2008; Ahlén, 2007; Bartón & Rafiński, 2006). Lydänges studie (2009) visar dock på ett positivt samband mellan storleken på vattnet och sannolikheten för att det ska koloniseras. Långbensgrodan har långsam yngelutveckling och det viktiga är därför att dammen inte torkar ut under sommaren, samtidigt som det måste vara varmt nog (vilket också är beroende av dammens storlek) för att ynglen ska utvecklas (Ahlén, 2007; Riis, 1991). I de djupaste delarna av en damm (upp till två meter) deponerar långbensgrodan inga ägg (Hartel, 2008) och normalt sett lägger de äggen på djup som är mindre än 50cm (Bartón & Rafiński, 2006; Ficetola et al., 2006). Beroende på temperatur och nederbörd kan dock den optimala dammstorleken/- utformningen variera mellan olika år och för att säkerställa att det alltid finns något vatten som är lämpligt bör dammar med olika storlek och djup finnas inom spridningsområdet för en population. På grund av variationerna i miljön mellan olika år finns därför inga exakta mått på storlek och djup att förlita sig till, något som visas tydligt i bl.a. Ficetola et al.s studie (2006), där vegetation och vattendjup under vissa år var avgörande faktorer för var grodorna la sina ägg och under andra år var dessa faktorer avsevärt mindre viktiga. Som tumregel kan man dock rikta in sig på mindre dammar med långgrunda stränder, dvs. relativt stora områden med <50cm djup och makrofyttäckning på ca 50%.
8 Fisk och kräftor Enligt Ahlén (2007) bör kräftor och fisk inte finnas i samma dammar som långbensgroda, då de kan äta bl.a. grodyngel. Långbensgrodan förekommer dock där det finns bl.a. groplöja (Leucaspius delineatus) och karp (Cyprinus carpio) (Hartel, 2008). I en annan studie med både rovfisk och annan fisk visade fisken ingen negativ påverkan på förekomsten av långbensgroda (Hartel et al., 2007). I en studie där man jämfört storspigg (Gasterosteus aculeatus ) och trollsländelarver (Aeshna cyanea ) tillsammans med långbensgrodors yngel visade sig trollsländelarverna vara värre predatorer än storspiggen (Teplitsky, Plenet, & Joly, 2004). Flera rovfiskarter som förekommer i Sverige, t.ex. gädda, har dock inte undersökts i dessa studier och man bör därför inte förringa risken som förekomsten av rovfisk utgör. Några empiriska studier på kräftors påverkan på långbensgroda har till min kännedom inte gjorts. För att förhindra förekomst av fisk och kräftor bör dammen anläggas utan inlopp. Sammanfattning av hot mot långbensgroda De hot och förslag som tagits fram i åtgärdsprogrammet (Ahlén, 2007) stämmer väl överens med den litteratur som undersökts i denna studie, de viktigaste faktorerna (utan inbördes ordning) som begränsar långbensgrodans spridning och överlevnad är följande: Lövskog och dammar i närheten av lövskog. Närhet till vatten där långbensgrodan förekommer. En damm som ligger skyddad från kalla vindar, solexponerat och håller kvar vatten hela sommaren. Vägar, barrskog och öppen åkermark fungerar troligtvis som spridningsbarriärer och gröna korridorer mellan lekvatten är viktiga. Förslag på lämpliga lokaler Två förslag på lokaler för nya dammar har lagts fram, en i det norra området och en i det södra. Båda förlsagen ligger inom en kilometer från närmaste tidigare kända lokal och fler vatten lär behövas för att kunna säkerställa spridning mellan de (till synes) två metapopulationerna. Förslagen får därför anses vara en början till att binda ihop de två områdena, där det ena förslaget innebär en början söderifrån och det andra norrifrån. Lokalerna har valts med ovanstående kriterier som grund och i båda fallen har de viktigaste faktorerna tillgodosetts.
9 Figur 3. Lokal 1 (märkt med en stjärna) representerar lokalen för förslag 1. I Figur 3 presenteras förslag 1 (Lokal 1), där den dominerande skogstypen har märkts ut - gran är i detta fall granplantage och löv innebär ädellöv, till skillnad från björk. Två mindre dammar/naturliga vattensamlingar har märkts ut, båda dessa torkar dock troligtvis ut under sommaren. Lokal 1 ligger i en liten sänka vid en grusväg i kanten av en åker. På andra sidan vägen finns ett mindre skogsområde där naturliga vattensamlingar (som troligen torkar ut under sommaren) fanns vid tiden för mitt besök. Lokalen är solbelyst under större delen av dygnet och från närmast liggande befintliga lokal finns en allé av lövträd som kan fungera som grön korridor. En mindre allé finns även norr om Lokal 1, som kan hjälpa till att skydda från kalla nordliga vindar. Grusvägen är i det närmaste otrafikerad.
10 Figur 4. Lokal 2 (märkt med en stjärna) representerar lokalen för förslag 2. Förslag 2 (Lokal 2) presenteras i Figur 4. Det på kartan utmärkta våtmarksområdet var vid besöket i det närmaste torrlagt men domineras av Phragmites sp., Typha sp. samt en del buskar och träd. Löv innebär ädellövskog och en damm där inga observationer av långbensgroda gjorts har markerats ut. Denna damm är utseende- och storleksmässigt identisk med dammen strax österut, där observationer gjorts. Lokal 2 ligger också vid kanten av en åkermark och en grön korridor söderut finns i form av en allé och ett dike med fuktigare och vegetationsrikare mark än åkern. Lokalen är solexponerad och ett visst vindskydd i form av vegetation finns på den norra sidan. För att spridning ska kunna ske mellan denna lokal och närmaste sydliga lokal krävs en passering av en mindre väg, detta är dessvärre ofrånkomligt men trafiken längs denna väg är mycket begränsad. Ett alternativ till lokal 2 skulle kunna vara väster om denna, i skogsområdet närmare väg E 22. Detta alternativ har dock inte kunnat undersökas närmare på grund av betande djur i området. Samtliga befintliga vatten i de besökta områdena är små, den största dammen som undersökts (längst NV) är uppskattningsvis 20*10 m stor och är därmed mindre än majoriteten av dammar som långbensgrodan leker i. Större dammar än så är därför att rekommendera, förslagsvis kan storleken på de nya dammarna riktas mot medianvärdet på befintliga dammar i Sverige, dvs ha. Utformningen
11 i övrigt diskuteras under rubriken Dammstorlek och utformning, och förslagsvis bör dammen vara förhållandevis grund där majoriteten av vattendjupet är <50cm men med ett eller flera djupare områden för att minimera risken att dammen torkar ur under varma år. Vegetationen är ett andra steg i dammanläggningen då det tar ett par år innan den kan etablera sig, hur den bäst underhålls beror på i vilken utsträckning den växer men betning kan vara ett bra alternativ. Viktigt är att följa upp vegetationsetableringen, både för att se så att det faktiskt växer men även för att undvika att dammen växer igen. För att påskynda användbarheten av dammen under de första åren kan t.ex. trädgrenar eller liknande sänkas ner i vattnet så att grodorna har något att fästa äggen på. Utvärdering av lokaler De båda förslagen kan anses relativt likvärdiga, både ligger inom ungefär samma avstånd från närmaste befintliga lekplats, både är solexponerade med ett visst vindskydd och smala gröna korridorer finns till båda lokalerna. Helt optimal är inget av förslagen, båda ligger i kanten av brukad åkermark och t.ex. en betad, öppen lövskog hade troligen varit att föredra. På grund av de stora områdena med åkermark har det tyvärr varit omöjligt att hitta den perfekta lokalen och båda förslagen är, enligt min bedömning, så bra alternativ som kan erbjudas. Jag kan inte se några direkta för- eller nackdelar oavsett vilken väg man väljer att gå söderifrån eller norrifrån för att binda ihop de två metapopulationerna. Diskussion Norr om Lokal 1 finns nu ett granplantage som av trädens storlek att döma är ca 5 år gammalt, ungefär lika länge sedan var det som senaste observationen av långbensgroda rapporterades i dammen som ligger i granplantaget (Artportalen). Dammen längst i NV där långbensgroda tidigare förekommit hade under mitt besök kraftigt humusfärgat vatten och med ett nära på obefintligt siktdjup var det omöjligt att se om några romklumpar lagts. Antagligen har vattnet inte sett ut så under tidigare år och min bedömning är att dammen är otjänlig för långbensgroda i nuvarande skick. Det södra området besöktes senare på våren och pga. det varma vädret i år var det väldigt torrt i marken. Det stora våtmarksområdet där långbensgrodan tidigare rapporterats, strax S om Surrebäcken, var vid mitt besök torrlagt med undantag för en vattensamling på ca 10*10 m. Överlag fanns större lövskogsområden och fuktigare mark med mer markvegetation i det södra området än i det norra, där åkermark och barrskog dominerade landskapet. Lokalförslagen har lagts fram med tidigare inventeringar som grund och förutsätter att dessa vatten fortfarande används som lekplatser för långbensgroda. Under mina besök i området påträffades dock varken vuxna grodor, romklumpar eller yngel. Inventeringarna som utfördes under denna studies gång bör inte tolkas som bevis på att långbensgrodan inte längre finns kvar i området, dels genomfördes de under en väldigt begränsad tid och dels var inte väderförutsättningarna optimala (bl.a. försämrar moln och regn sikten genom vattenspegeln) för att kunna dra några säkra slutsatser om avsaknad av romklumpar eller yngel i vattnen. Min åsikt är dock att man bör försäkra sig om att långbensgrodan faktiskt finns kvar innan man går vidare med en eventuell dammanläggning, framförallt i det norra området (kring Lokal 1) verkar miljön ha förändrats en del sedan de senaste observationerna.
12 Fler faktorer än vad som tagits upp här spelar in på förekomsten av långbensgroda. Ett omfattande och viktigt område som inte utvärderats är vattenkvaliteten. Båda förslagen som lagts fram ligger i kanten av åkermark och inför ett eventuellt grävande bör man ta hänsyn till faktorer som gödsling i närområdet. Jag har inga uppgifter om hur detta sköts i dagsläget. Diverse gifter i miljön kan vara negativt, för att veta om sådant förekommer i detta område krävs mätningar av olika ämnen och då jag inte haft möjlighet att utföra några sådana har detta utelämnats från studien (med förhoppning om att det inte förekommer). Vidare är underhåll av befintliga dammar av stor vikt för att bl.a. förhindra igenväxning. Viktigt att poängtera är också att förslagen som lagts fram ligger på privat mark och om man ska gå vidare med detta arbete bör i första hand ett samtal med markägarna upprättas. Referenser Ahlén, I. (2007). Åtgärdsprogram för bevarande av långbensgroda (Rana dalmatina). Naturvårdsverket. Ahlén I., Andrén C., Nilsson G. (1995). Sveriges grodor, ödlor och ormar. Författarna och Svenska Naturskyddsföreningen, Helsingborg. Arnold. E. N., Burton J. A. (1978). A Field Guide to the Reptiles and Amphibians of Brittain and Europe. Williams Collins Sons & Co. Glasgow. ArtDatabanken Artportalen Bartón, K., & Rafiński, J. (2006). CO-OCCURRENCE OF AGILE FROG ( RANA DALMATINA FITZ. IN BONAPARTE ) WITH COMMON FROG ( RANA TEMPORARIA L.) IN. Polish Journal Of Ecology, Cunnington, G. M., & Fahrig, Lenore. (2010). Plasticity in the vocalizations of anurans in response to traffic noise. Acta Oecologica, 36(5), D Amore, A., Hemingway, V., & Wasson, K. (2009). Do a threatened native amphibian and its invasive congener differ in response to human alteration of the landscape? Biological Invasions, 12(1), Eigenbrod, F., Hecnar, S., & Fahrig, L. (2008). The relative effects of road traffic and forest cover on anuran populations. Biological Conservation, 141(1), Elzanowski, A., Ciesiołkiewicz, J., Kaczor, M., Radwańska, J., & Urban, R. (2008). Amphibian road mortality in Europe: a meta-analysis with new data from Poland. European Journal of Wildlife Research, 55(1), Ficetola, F., Valota M. & de Bernardi F Temporal variability of spawning site selection in the frog Rana dalmatina: consequences for habitat management. Animal Biodiversity and Conservation
13 Hartel, T, Nemes, S, Cogalniceanu, D., Ollerer, K., Moga, C., Lesbarreres, D., et al. (2009). Pond and landscape determinants of Rana dalmatina population sizes in a Romanian rural landscape. Acta Oecologica, 35(1), Hartel, Tibor. (2008). Long-term within pond variation of egg deposition sites in the agile frog, Rana dalmatina. Biologia, 63(3), Hartel, Tibor, Nemes, Szilárd, Cogălniceanu, D., Öllerer, K., Schweiger, O., Moga, C.-I., et al. (2007). The effect of fish and aquatic habitat complexity on amphibians. Hydrobiologia, 583(1), Johansson, Thomas. Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen, Kalmar. (thomas.m.johansson@lansstyrelsen.se). ( ). Lesbarrères, D., Primmer, C. R., Lodé, T., Merilä, J., & Pe, O. (2006). The effects of 20 years of highway presence on the genetic structure of Rana The effects of 20 years of highway presence on the genetic structure of Rana dalmatina populations 1, 13(4), Lydänge A. (2009). Långbensgroda i Blekinge Inventering Länsstyrelsen Blekinge Län. Ponsero A, Joly P Clutch size, egg survival and migration distance in the agile frog (Rana dalmatina) in a floodplain. Archiv fur hydrobiologie. 142:3, Riis N A field study of survival, growth, biomass and temperature dependence of Rana dalmatina and Rana temporaria larvae Amphibia-Reptilia, 12: Teplitsky, C., Plenet, S., & Joly, P. (2011). Hierarchical Responses of Tadpoles to Multiple Predators PREDATORS HIERARCHICAL RESPONSES OF TADPOLES TO MULTIPLE. America, 85(10),
Metapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs merInventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs mer2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merStrandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009
Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merKomplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander
Läs merKompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun
Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs merStörre vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010
PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merInventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merInventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10
Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne.
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merInventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun
Rapport för: Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Jon Loman, Rana KONSULT Sjöstorp 332 240 10 Dalby SAMMANFATTNING Förekomst av följande groddjursarter har bekräftats
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merGöteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merInstruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012
Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merÖvervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merFÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Läs merInventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun.
Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Bakgrund Undertecknad har haft i uppdrag att inventera eventuell förekomst av hasselmus i detaljplaneområde för bostäder i östra
Läs merBastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merTill Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev
2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merRädda Långsjöns Grodor
Rädda Långsjöns Grodor LÅNGSJÖ FASTIGHETSÄGAREFÖRENING www.langsjo.org producera en folder om Långsjöns groddjur och vad man kan göra för att hjälpa dem undan vägdöden. 2 De tre senaste vårarna har boende
Läs merNaturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturföretaget 2017 Inventering: Arvid Löf och Beatrice Lindgren Rapport: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-06-22
Läs merInventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast
Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast Sydöstra Ölands sjömarker 2011 Rapport från Segerstads fyr, Christian Cederroth Segerstads fyr Christian Cederroth Segerstads fyrplats 380 65 Degerhamn
Läs merInventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun
Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merAnteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson
UPPDRAG Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840023000 UPPDRAGSLEDARE Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV Andreas Aronsson DATUM REV. DATUM 2014-12-12 Bedömning av förutsättningar för förekomst av större vattenslamander
Läs merDetaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54
Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Läs merSödertörnsekologernas groddjursprojekt 2008
Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merE18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
Läs merFlyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merFiskundersökningar i Tullstorpsån 2015
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merTäkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merInventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna
Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna Naturföretaget 2016 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2013-000314, 2016-06-23 Inventering:
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merMatematik. Delprov B. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Del B1 ÅRSKURS. Elevens namn
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merInformation juni 2004
2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför
Läs merFrån Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument
Järfälla kommun Kommunstyrelsen Planutskottet 177 80 Järfälla Många frågor obesvarade när beslut tas om detaljplan för Stäkets verksamhetsområde Den 7:e oktober tas beslut i planutskottet om detaljplan
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Läs merINLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?
VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.
Läs merÅtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013
Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merPargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna.
Miljönämnden 27 03.02.2016 Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna. 2597/11.01.02/2015 Miljönämnden 03.02.2016 27 Beredare Miljövårdsinspektör
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merPM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merUppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka
Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merRapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna
2009-07-09 Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Pelle Bergs backe 3 Box 1947 791 19 FALUN Tel:
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merChytridiomykos en kallblodig mördare!
Chytridiomykos en kallblodig mördare! Sara Andersson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2014 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Groddjur
Läs merInför rapportering av 2014 års utsläpp
Inför rapportering av 2014 års utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll Uppföljning rapportering av 2013 års utsläpp Viktiga datum vid rapportering våren 2015 Sanktioner Inför kommande
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merFörkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.
Strävorna 4B Längdlådor... utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande....
Läs merORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009
Bent Christensen EMG Umeå universitet 901 87 UMEÅ ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 OBS! Besvara mina och Henriks frågor på separata ark, på vilka du skriver vårt namn
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merVÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN
Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495
Läs mer