EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP. MÅNADSRAPPORT September2001. September 2001

Transkript

1 SV MÅNADSRAPPORT September001 EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP M Å N A D S R A P P O R T September 001

2 MÅNADSRAPPORT September 001

3 Europeiska centralbanken, 001 Besöksadress Kaiserstrasse 9 D Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack D Frankfurt am Main Tyskland Internet Fax Telex 11 1 ecb d Denna rapport har utarbetats på ECB:s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 13 september 001. ISSN ECB Månadsrapport September 001

4 Innehåll Ledare 5 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet 7 Den monetära och finansiella utvecklingen 7 Prisutvecklingen 9 Produktion, efterfrågan och utvecklingen på arbetsmarknaden 36 De offentliga finansernas utveckling 7 Det globala makroekonomiska klimatet, växelkurser och betalningsbalans 9 Rutor: 1 Införandet av euromynt och eurosedlar konsekvenser för utelöpande sedlar och mynt och penningmängdsmåtten i euroområdet 10 Euroområdets icke-finansiella sektorer: Finansiering och placeringar under Penningpolitiska transaktioner och likviditetsläget under uppfyllandeperioden som avslutades den 3 augusti Den senaste nedgången i råvarupriserna dämpar trycket på producentpriserna 3 5 Survey of Professional Forecasters (SPF) augusti Hur påverkas euroområdets tillväxt av mätningen av priserna på informations- och kommunikationsteknisk utrustning? 1 7 Euroområdets utrikeshandel fördelad på varor och exportmål/ursprungsland 58 Statistikbilaga 1* Kalendarium för penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet 85* Target-systemet (Trans-European Automated Real-time 91* Gross settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska centralbanken (ECB) 93* ECB Månadsrapport September 001 3

5 Förkortningar Länder BE DK DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI SE UK JP US Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Japan Förenta staterna Övriga förkortningar BIS Bank for International Settlements BPM IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual (:e utgåvan)) BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual (5:e utgåvan)) CDs bankcertifikat cif kostnader, försäkring och frakt vid importgräns KPI konsumentprisindex ECB Europeiska centralbanken ECU Europeisk valutaenhet EMI Europeiska monetära institutet ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 EU Europeiska unionen EUR euro f.o.b. fritt vid exportgräns BNP bruttonationalprodukt HIKP harmoniserat konsumentprisindex ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fund) MFI monetära finansinstitut MMF penningmarknadsfonder (Money Market Funds) NACE Rev 1. statistik klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska unionen NCB nationell(a) centralbank(er) Repor återköpsavtal SITC Rev. 3 Standard International Trade Classification (revision 3) I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. ECB Månadsrapport September 001

6 Ledare Efter terroristattackerna den 11 september uttryckte ECB-rådet sin djupa sorg över dessa exempellösa händelser och framförde sin djupa medkänsla och sitt deltagande till alla som drabbats av dessa fasansfulla handlingar. ECB-rådet uttryckte också sin uppfattning att den grundläggande styrkan och motståndskraften i USA:s ekonomiska system inte kommer att försvagas av dessa händelser. ECB-rådet anser att dessa händelser har ökat osäkerheten om ekonomin i USA och i världen. De kommer sannolikt också att påverka förtroendet i euroområdet och få negativa effekter på tillväxtutsikterna för ekonomin på kort sikt. Samtidigt torde detta komma att minska riskerna för inflation i euroområdet. Med anledning av detta beslutade ECB-rådet den 17 september 001, samordnat med ett motsvarande beslut av det amerikanska centralbankssystemet Federal Open Market Committee, att sänka Eurosystemets lägsta anbudsränta med 50 räntepunkter till 3,75 %. Räntesatserna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten sänktes också med 50 räntepunkter till,75 % respektive,75 %. Detta beslut följde på sänkningen av ECB:s styrräntor med 5 räntepunkter den 30 augusti 001 mot bakgrund av information som inkommit under sommaren som tydde på förbättrade utsikter för prisutvecklingen. Mot bakgrund av den starka grundläggande ekonomiska situationen i euroområdet känner ECB-rådet fortsatt tillit till att nedgången i den ekonomisk tillväxten kommer att bli kortvarig. Efter attackerna vidtog de större centralbankerna i världen dessutom åtgärder för att stödja normal funktion hos finansmarknaderna. Eurosystemet genomförde ett antal finjusterande transaktioner för att tillföra likviditet i syfte att lugna utvecklingen på penningmarknaden i euro. Dessutom bidrog Eurosystemet genom valutaswappar till att täcka europeiska bankers omedelbara likviditetsbehov av amerikanska dollar. I syfte att underlätta sådana transaktioner träffade ECB ett swappavtal med Federal Reserve System och tillhandahöll inlåningsfaciliteter i dollar till nationella centralbanker i Eurosystemet. Följande faktorer har legat till grund för ECBrådets bedömning av hoten mot prisstabiliteten i euroområdet vid det senaste penningpolitiska beslutet. Vad gäller den första pelaren i ECB:s penningpolitiska strategi uppgick tremånadersgenomsnittet för den årliga tillväxten i M3 till 5,9 % för perioden maj-juli 001. Talet måste emellertid korrigeras för penningmarknadsinstrument och kortfristiga skuldförbindelser som innehas av hemmahörande utanför euroområdet. Dessa innehav har enligt preliminära bedömningar bidragit med omkring trekvarts procentenhet till den årliga tillväxten i M3. Uppgången i tillväxttakten i M3 på årsbasis för de senaste månaderna måste tolkas försiktigt. Den reflekterar den relativt flacka avkastningskurvan och nedgången på aktiemarknaden, som båda har gjort det attraktivtatt öka den kortfristiga inlåningen och innehavet av omsättbara instrument i M3. Den återspeglar också att konsumenterna har behövt en större mängd likvida medel för att finansiera den senaste tidens prisökningar på energi och livsmedel. Den senaste tidens M3-tillväxt skulle alltså kunna vara av övergående slag och behöver inte nödvändigtvis utgöra något hot mot prisstabiliteten på medellång sikt. Dessutom fortsatte den årliga tillväxttakten för utlåningen till den privata sektorn att sakta av från höga nivåer de senaste månaderna. Vad beträffar den andra pelaren tydde tillgängliga uppgifter redan före händelserna den 11 september på ett lägre inflationstryck från efterfrågesidan. Under första halvåret i år saktade tillväxten för real BNP i euroområdet ned mer än vad som beräknades för ett par månader sedan. Vad gäller den inhemska efterfrågan har de negativa effekterna på den reala disponibla inkomsten från prisökningarna på olja och livsmedel varit större än väntat. Vad gäller utvecklingen utanför euroområdet har inbromsningen i USA:s ekonomi och den utdragna svagheten i den japanska ekonomin, liksom spridningseffekterna till andra regioner i världen varit större än vad som tidigare antagits. De sämre framtidsutsikterna för omvärlden har i kombination med försvagningen av lönsamheten beroende på tidigare oljeprisökningar haft negativa effekter på företagens investeringar. ECB Månadsrapport September 001 5

7 Under de kommande månaderna kommer inflationstakten sannolikt att sjunka när de direkta och indirekta effekterna av de tidigare ökningarna på energi- och importpriserna ebbar ut. Dessutom bör påverkan på inflationstakten från tidigare prischocker på livsmedel snart börja avta. De fortsatta nedgångarna i årstillväxttakten för producent- och konsumentpriserna i juli 001 ger ytterligare hoppfulla tecken på att de tidigare inflationsökningarna varit tillfälliga. I frånvaro av ytterligare negativa chocker kan HIKP-inflationen i själva verket förväntas återvända till en nivå under % inom en inte alltför avlägsen framtid. Nedgången i inflation tillsammans med de skattesänkningar som genomfördes tidigare i år bör bidra till att den disponibla inkomsten ökar och därmed främja hushållens konsumtion. Det kommer även i framtiden att vara mycket viktigt med en fortsatt återhållsam löneutveckling, i linje med den som iakttagits under de senaste åren. Två argument för att detta verkligen också kommer att bli fallet stöder detta resonemang. För det första bör nedgången i den ekonomiska aktiviteten bidra till att begränsa inflationstrycket från arbetsmarknaden. För det andra bör nedgången i konsumentprisinflationen komma att dämpa inflationsförväntningarna hos de ekonomiska aktörerna och därigenom påverka pris- och lönesättningen. I detta sammanhang tyder obligationsräntorna i euroområdet på att finansmarknaderna förväntar sig en prisutveckling på medellång sikt som är i linje med prisstabilitet. En fråga som berör prisutvecklingen på kort sikt är vilken potentiell effekt som övergången till euro kan få på konsumentpriserna. ECB kommer noggrant att följa prisutvecklingen både före, under och efter övergångsperioden. Just nu finns det ingen anledning att anta att prisomställningen till euro skulle få någon avgörande effekt uppåt på priserna. I själva verket kommer pristransparensen att öka när eurosedlarna och euromynten införs. Konsumenternas vaksamhet och konkurrenstrycket borde dämpa eventuella tendenser uppåt i samband med övergången till euro. Regeringarna har dessutom meddelat att de har för avsikt att se till att omräkningen till euro av administrativt fastställda priser, pålagor och avgifter på det hela taget görs på ett prisneutralt sätt eller utjämnas till förmån för konsumenterna. Perspektivet med lägre tillväxt i euroområdet har en negativ påverkan på utvecklingen i den offentliga sektorns budgetar, men det är viktigt att detta inte påverkar beslutsamheten hos regeringarna i euroområdet att strikt hålla fast vid stabilitets- och tillväxtpakten. En omtolkning av pakten får inte övervägas. Pakten har en tydlig inriktning på nominella mål för den övergripande budgetbalansen i den offentliga sektorn. Dessa nominella mål har varit avgörande för att uppnå sunda offentliga finanser i ett flertal länder på senare år. När det nominella budgetläget bedöms måste konjunkturutvecklingen beaktas på ett sätt som är tydligt och överenstämmer med paktens huvudsyfte. I det aktuella läget med en lägre ekonomisk tillväxt behöver de länder som fortfarande har obalanser i budgeten därför se till att avvikelserna från de mål som satts upp i de senaste stabilitetsprogrammen begränsas. Utrymme för att låta de automatiska stabilisatorerna få verka fritt ut finns bara i de länder vars budgetar är nära balans eller i överskott. Ansträngningarna att förbättra villkoren för en fortsatt expansion av euroområdets produktionspotential kräver ett tydligt medelfristigt perspektiv för finanspolitiken i alla länder. Strukturella skattereformer, inklusive sådana som rör pensionssystem, behövs för att ge rätt incitament till de ekonomiska aktörerna. Tydliga begränsningar av utgifterna ger motivation till ökad effektivitet i de offentliga åtgärderna, samtidigt som de stöder konsolideringen i de länder som fortfarande har budgetobalanser. Mer kraft måste också läggas på strukturreformer på arbets- och varumarknaderna. Detta skulle främja ökad sysselsättning och förbättra euroområdets möjligheter att stå emot negativa ekonomiska störningar. 6 ECB Månadsrapport September 001

8 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet 1 Den monetära och finansiella utvecklingen Penningpolitiska beslut Vid sitt möte den 30 augusti 001 beslutade ECBrådet att sänka den lägsta anbudsräntan vid de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, som genomförs som anbudsförfaranden med rörlig ränta, till,5 %. Även räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten sänktes med 5 punkter, till 5,5 % respektive 3,5 % (se diagram 1). Vid sitt möte den 13 september 001 beslutade ECB-rådet att lämna alla dessa räntor oförändrade. Efter terroristattackerna i Förenta staterna den 11 september 001 genomförde Eurosystemet flera likvidiserande, finjusterande transaktioner för att utvecklingen på penningmarknaden i euro skall fortgå friktionsfritt. Dessutom bistod Eurosystemet med att tillgodose de europeiska bankernas akuta behov av likviditet i amerikanska dollar genom att genomföra valutaswappar. För att underlätta sådana transaktioner ingick ECB ett swappavtal med Federal Reserve System i Diagram 1 ECB:s räntor och penningmarknadsräntorna (procentuell årsräntesats; dagliga uppgifter) 6,0 5,5 5,0, ,5 --,0,0 3,5 3,0,5, Utlåningsränta Inlåningsränta Lägsta anbudsränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Dagslåneränta (EONIA) Marginalräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 1,5 kv 1 kv kv 3 kv Källor: ECB och Reuters. 6,0 5,5 5,0 3,5 3,0,5,0 1,5 Diagram Tillväxten i M3 och referensvärdet (årlig procentuell förändring; säsongrensad och justerad för kalendereffekter) M3 M3 (tre månaders glidande medeltal) Referensvärde (½%) 7,0 6,0 5,0,0 3,0 3, Källa: ECB. Anm. Serierna är inte justerade för icke hemmahörandes i euroområdet innehav av penningmarknadspapper och skuldförbindelser med ursprunglig löptid på upp till två år. Enligt preliminära beräkningar kan justeringar för dessa innehav reducera den årliga tillväxttakten i M3 med omkring 3/ procentenheter de senaste månaderna. Förenta staterna och gjorde dollardepositioner hos Eurosystemets centralbanker. Den 17 september höll ECB-rådet ytterligare ett möte i form av en telefonkonferens. Vid detta möte beslutade ECB-rådet att sänka den lägsta anbudsräntan vid Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 50 punkter till 3,75 %. Även räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten sänktes med 50 punkter till,75 % respektive,75 %. Tillväxten i M3 kan ha drivits på tillfälligtvis Tillväxten i M3 har varit stigande under de senaste månaderna. Under perioden från maj till juli 001 var den årliga tillväxttakten 5,9 %, en ökning från,6 % under tremånadersperioden från februari 7,0 6,0 5,0,0 ECB Månadsrapport September 001 7

9 till april 001 (se diagram ). Denna siffra måste emellertid korrigeras för penningmarknadspapper och skuldförbindelser med en ursprunglig löptid upp till två år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet. Preliminära indikationer tyder på att dessa innehav höjt den årliga tillväxttakten i M3 med ungefär ¾ procentenhet. 1 Beaktas detta låg den årliga tillväxten i M3 bara något över 5 % under perioden från maj till juli 001, vilket inte är långt från referensvärdet på ½ %. Även den dynamik i M3 på kort sikt som kan observeras i den säsongrensade procentuella förändringen i årstakt över sex månader kan indikera en uttalad tillväxt i M3 under de senaste månaderna. I juli nådde ökningstakten 7,9 %, en uppgång från,9 % i december 000. Den senaste utvecklingen i M3 måste emellertid tolkas försiktigt. Att M3 accelererat nyligen tycks vara resultatet av en kombination av att portföljer omviktats till större andel kortfristiga instrument av hänsyn till finansiella faktorer, och av att nominella M3- behållningar anpassats till en uppgång av prisnivån som utlösts av utbudschocker som berörde energioch livsmedelspriserna. För det första är det troligt att utvecklingen i M3 delvis påverkats av att investerarna gradvis anpassat sina portföljer. Även om avkastningskurvan i euroområdet blivit litet brantare under de senaste månaderna så har den förblivit förhållandevis flack i en historisk jämförelse. Detta kan ha ökat investerarnas preferenser för kortfristiga instrument. Sannolikt kan dessutom de senaste kvartalens svaghet på de globala aktiemarknaderna ha drivit upp investeringarna i kurssäkra och likvida räntebärande tillgångar. Den analys av både enskilda M3-komponenter och deras motposter som redovisas nedan stöder denna tolkning av utvecklingen i M3, eftersom dess tillväxt till stor del kom från komponenter med den högsta förräntningen och eftersom den främsta motposten till M3-tillväxten var ett fall i de monetära finansinstitutens långfristiga skulder. 1 ECB avser att mot slutet av detta år publicera serier över M3 som exkluderar alla icke hemmahörandes i euroområdet innehav av omsättningsbara instrument. För det andra behövde konsumenterna en större transaktionskassa för att anpassa sig till de tidigare engångschocker som konsumentpriserna drabbats av på grund av ökningarna i energi- och livsmedelspriserna. Detta ligger i linje med den traditionella iakttagelsen att ekonomiska aktörer som strävar efter att upprätthålla en önskad nivå på sina reala kontanta behållningar tenderar att anpassa sitt innehav av sådana behållningar till förändringar i prisnivån. I en situation då prisnivån i betydande mån förskjuts uppåt, såsom under de senaste kvartalen, blir resultatet att M3 stiger snabbare. Eftersom anpassningsprocessen fortgår gradvis med tanke på kostnaderna för finansiella transaktioner tar detta givetvis viss tid. Vid analysen av vilka implikationer det fenomen som beskrivits ovan kan få för riskerna för prisstabiliteten är det viktigt att beakta hur den Diagram 3 Skattningar av det nominella och reala penningmängdsgapet (som procent av tremånaders glidande genomsnitt av M3-stocken),0 3,0,0 1,0 0,0-1,0 -,0 Nominellt 1) Realt ),0 3,0,0 1,0 0,0-1,0 -, Källa: ECB. Anm. Serierna är inte justerade för icke hemmahörande i euroområdet innehav av penningmarknadspapper och skuldförbindelser med ursprunglig löptid på upp till två år. Enligt preliminära beräkningar kan justeringar för dessa innehav reducera den årliga tillväxttakten i M3 med omkring 3/ procentenheter de senaste månaderna. 1) Avvikelse i den aktuella stocken av M3 från den nivå som är konsistent med penningmängdstillväxten i referensvärdet; basperiod december ) Det nominella penningmängdsgapet minus avvikelsen i konsumentpriser från definitionen av prisstabilitet; basperiod december ECB Månadsrapport September 001

10 prischock som måste finansieras är beskaffad. Så skulle t.ex. ett läge där högre tillväxt av penningmängden späder på ett ihållande inflationsförlopp verkligen ge anledning till oro. Detta tycks emellertid inte vara fallet för närvarande. I princip är de olje- och livsmedelprischocker som påverkat euroområdets prisnivå engångs- eller t.o.m. bara temporära effekter. Även om de riskerar att i en andra omgång, via löneökningar, påverka inflationen är det föga sannolikt i rådande klimat med ekonomisk avmattning att sådana effekter skulle medföra ihållande uppåtriktade tryck på prisnivån. De indikatorer på penningmängdsgap som redovisas i diagram 3 hjälper till att belysa detta. Det nominella penningmängdsgap som visas i detta diagram har beräknats som skillnaden mellan den faktiska M3-nivån och den nivå som skulle gällt om M3 från december 1998 och framåt hade utvecklats i linje med referensvärdet. Måttet på det reala penningmängdsgap som använts i diagram 3 svarar mot det nominella penningmängdsgapet, deflaterat med skillnaden mellan den faktiska prisnivån och den prisnivå som skulle ha implicerats av en inflation som från samma basperiod och framåt överensstämt med definitionen på prisstabilitet. (Om hänsyn tas till att M3-statistiken snedvrids uppåt av förhållandet att vissa icke hemmahörandes innehav av omsättningsbara instrument inte exkluderats, då skulle storleken på båda penningmängdsgapen bli väsentligt mindre än vad som framgår av diagram 3.) Det nominella penningmängdsgapet har vidgats betydligt över den senaste tiden till följd av den uttalade dynamik som utvecklingen av M3 visat. Det reala penningmängdsgapet, som krympte mera påtagligt än det nominella under 000, främst på grund av stora engångschocker som utövade ett uppåriktat tryck på prisnivån under denna period, har emellertid förblivit relativt stabilt under 001 och har bara vidgats något på sistone. Denna utveckling av det reala penningmängdsgapet ger nyttig information när det gäller att bedöma likviditetsläget i euroområdet, särskilt vid chocker av engångskaraktär mot prisnivån, och den tenderar att stödja uppfattningen att den senaste tidens tillväxt i M3 inte nödvändigtvis innebär risker för prisstabiliteten på medellång sikt. Tabell 1 M3 och dess komponenter (årlig procentuell förändring; kvartalsgenomsnitt) kv 3 kv kv 1 kv kv juli Säsongs- och kalendereffektsrensade M1 9, 6,8 5,7,6,3 3,3 av vilka: Sedlar och mynt i omlopp 5,3 3,6 1,9-1,3-3, -6, av vilka: Avistainlåning 10,3 7,5 6,5 3,5 3,5 5, M - M1 (= annan kortfristig inlåning) 1,0 1,5, 3,, 5, M,9,0 3,8 3,1 3,,3 M3 - M (= omsättningsbara instrument) 13,9 1,9 11, 1,7 1,5 18,8 M3 1) 6,1 5,,9,7 5,0 6, Ej säsongs- och kalendereffektsrensade Sedlar och mynt i omlopp 5,3 3,7 1,8-1,3-3,3-6,7 Avistainlåning 10,5 7,6 6, 3,3 3,8 5, Inlåning med löptid upp till år 3,3 8,8 1,5 15,3 1,1 1,3 Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader -0,6-3,3 -,8 -,7 -,6-0,0 Återköpsavtal 3,1,1 10,3 0,7 15,7 18,9 Penningmarknadfondsandelar och penningmarknadspapper 15,6 16,7 9,5 9,8 7,6 7,7 Räntebärande värdepapper med löptid upp till år 35, 11,6, 8, 5, 83,5 Källa: ECB. 1) Serierna är inte justerade för icke hemmahörandes i euroområdet innehav av penningmarknadspapper och skuldförbindelser med ursprunglig löptid på upp till två år. Enligt preliminära beräkningar kan justeringar för dessa innehav reducera den årliga tillväxttakten i M3 med omkring 3/ procentenheter de senaste månaderna. ECB Månadsrapport September 001 9

11 Ruta 1 Införandet av euromynt och eurosedlar konsekvenser för utelöpande sedlar och mynt och penningmängdsmåtten i euroområdet Betydande nedgång i sedelinnehaven i hela euroområdet Tre år efter starten av etapp tre av Ekonomiska och monetära unionen (EMU), dvs. i början av 00, införs eurosedlar och euromynt. Under upploppet inför denna händelse verkar de ekonomiska aktörernas förberedelser redan ha påverkat utelöpande sedlar och mynt i euroområdet sedan slutet av 000. Säsongrensat har utelöpande sedlar och mynt minskat nästan kontinuerligt från månad till månad sedan november 000. I juli 001 var nedgången i årstakt 6, %. Såsom visas i diagram A började tillväxten av utelöpande sedlar och mynt, efter att ha nått en toppnivå i början av 000, avta i samband med osäkerheten som omgav övergången till 000. Från sista kvartalet 000 till andra kvartalet 001 har den årliga förändringstakten för utelöpande sedlar och mynt blivit alltmer negativ. Diagrammet visar även att denna nedgång är för brant för att kunna förklaras av avmattningen av den ekonomiska aktiviteten och/eller uppgången i de korta räntorna under 000. Det förefaller sålunda som om de ekonomiska aktörerna alltmer gjort sig av med stora mängder sedlar som de tidigare hamstrat och som inte nödvändigtvis använts för transaktionsändamål. Denna tolkning stöds vidare av att innehavet av sedlar i stora valörer, vilka lämpar sig bäst för hamstring, gått ned betydligt. Diagram A: Utelöpande sedlar och mynt, nominella BNP och alternativkostnader (årlig skillnad i procentenheter eller årlig procentuell förändring) Nominell BNP-tillväxt Tillväxt av nominell valuta i omlopp minus nominell BNP-tillväxt Tillväxt av nominell valuta i omlopp Förändring i tremånaders penningmarknadsvärden Källa: ECB. Anm. För andra kvartalet 001 antas den årliga tillväxttakten för BNP vara samma som för första kvartalet Nedgången i utelöpande sedlar och mynt är relativt utbredd i euroländerna. Detta tycks utesluta att landspecifika faktorer skulle kunna ha varit en dominerande orsak till detta fenomen. Som framgår av diagram B noterade flertalet länder nedgångar i absoluta tal för utelöpande sedlar och mynt under juli 001. Härtill kommer att för de länder där utelöpande sedlar och mynt fortsatte att stiga låg tillväxttakten betydligt under ekonomins nominella tillväxt. Samtidigt som innehaven av sedlar minskat över hela euroområdet kan det också antas att sedelinnehavet utanför euroområdet går ned. När det gäller de nationella valutor som euron har ersatt hålls en betydande andel av D- marksedlarna utomlands. Enligt uppskattningar av Deutsche Bundesbank 1 innehades i mitten av 1990-talet 30-0 % av alla D-marksedlar utomlands, särskilt i Central- och Östeuropa. Sannolikt innehas i viss utsträckning även andra 1 Se F. Seitz, Circulation of Deutsche Mark Abroad, Discussion Paper 1/95, Deutsche Bundesbank, ECB Månadsrapport September 001

12 Diagram B: Årlig tillväxttakt för utelöpande sedlar och mynt i juli 001 (nationella bidrag till euroområdet) (i procent, siffror inom parentes hänför sig till bidrag i procentenheter till den årliga tillväxten i euroområdets utelöpande sedlar och mynt i juli 001) 5 0 (0,1) (0,) (0,0) (0,0) -5 (-0,1) (-0,) (-3,7) (-0,9) (-1,5) (-0,1) (-0,0) (-0,6) (-6,%) euroområdet FI PT AT NL LU IT IE FR ES GR DE BE Källa: ECB. Beroende på avrundningar kan summan avvika från totalen. av de gamla nationella valutorna utomlands, t.ex. österrikiska schilling, med tanke på Österrikes geografiska närhet till Central- och Östeuropa, liksom franska franc. Jämfört med utelöpande D-marksedlar utomlands beräknas dessa innehav emellertid vara relativt små. Det är emellertid troligt att de utländska innehaven av D-mark minskat de senaste åren, delvis på grund av att det ekonomiska läget i Central- och Östeuropa stabiliserats. Begränsad effekt på penningmängdsmåtten av införandet av euromynt och eurosedlar När betydelsen av införandet av euromynt och eurosedlar för penningmängdsmåtten bedöms måste det hållas i åtanke att utelöpande sedlar och mynt bara svarade för 6 % av M3 i juli 001. Sålunda kan bara mycket uttalade förändringar i utelöpande sedlar och mynt påverka M3 i betydande utsträckning, och detta bara om en nedgång i denna post inte leder till att efterfrågan på andra M3-komponenter ökar. De ovannämnda uppgifterna om en utbredd nedgång i utelöpande sedlar och mynt i euroområdet stöder uppfattningen att en stor del hänför sig till minskad hamstring av sedlar inom euroområdet. Med största sannolikhet har minskningen i dessa inhemska innehav av sedlar och mynt till stor del motsvarats en ökning i kortfristig bankinlåning, som är ett relativt nära substitut för sedlar och mynt. Ett sådant utbyte skulle inte få någon effekt på M3. Bara förskjutningar från sedlar och mynt till tillgångar i andra valutor eller till långfristiga tillgångar i euro skulle minska M3 i euroområdet. Sådana förskjutningar drar emellertid med sig högre transaktionskostnader än förskjutningar från sedlar och mynt till inlåning och borde därför ha lägre sannolikhet. Vad beträffar sedlar och mynt som innehas utomlands skulle en minskning teoretiskt dämpa tillväxten av M3. Sannolikt kommer emellertid många östeuropeiska ekonomiska aktörer att växla in avsevärda belopp i D-mark till eurosedlar och euromynt under den stadgeenliga process då sedlar och mynt byts ut. Eurosystemets nationella centralbanker har förberett kampanjer i länder utanför euroområdet för att säkerställa ett friktionsfritt förlopp. Dessutom har mått och steg vidtagits för att säkerställa att eurosedlar kan tillföras länder utanför euroområdet, t.ex. genom att tillåta förhandstilldelning av sedlar till centralbanker och filialer till euroområdets kreditinstitut som är belägna i dessa länder. Sålunda kan en smidig övergång till euron förväntas utanför euroområdet, även i länder där D-mark är officiellt eller t.o.m. lagligt betalningsmedel. Mot denna bakgrund, och även eftersom en allmän preferens för euron i Östeuropa kan antas till följd av den nära kopplingen mellan östeuropeiska länder och euroområdet när det gäller både handel och resande, är det osannolikt att merparten av D-marksedlar och andra sedlar i andra gamla valutor som innehas utanför euroområdet skulle växlas in till andra större valutor. ECB Månadsrapport September

13 Viss indikation på att den senaste nedgången i utelöpande sedlar och mynt hittills inte påverkat M3-tillväxten i någon betydande utsträckning kan erhållas med hjälp av penningefterfrågemodeller som skattas i överensstämmelse med historiska regelbundenheter. Faktiskt tyder uppgifter från en modell för M1 på att den aktuella tillväxten i M1 inte är lägre än som skulle förväntas på basis av modellen. Detta är en indikation, låt vara tentativ, på att merparten av nedgången för utelöpande sedlar och mynt har uppvägts av en ökning i avistainlåningen som ingår i M1. Slutligen förtjänar några överväganden nämnas när det gäller de möjliga effekterna på M3 i slutet av 001 och de första månaderna av 00. För det första debiteras de kreditinstitut som kommer att motta eurosedlar och euromynt 001 (förhandstilldelning) för dessa först i början av 00, i tre steg. Enligt en linjär debiteringsmodell debiteras en tredjedel av de förhandstilldelade sedlarna den januari 00, den 3 januari 00 respektive den 30 januari 00. Det förväntas därför att kreditinstituten kommer att behandla de förhandstilldelade sedlarna, vilka inte utgör lagligt betalningsmedel före den 1 januari 00, som positioner utanför balansräkningen till slutet av 001. Följaktligen skulle debiteringen inte påverka deras balansräkningar vare sig i slutet av december 001 (när processen ännu inte har startat) eller den 31 januari 00 (när processen redan skall vara avslutad). Därför borde det inte heller påverka respektive penningmängdsstatistik, som avser läget vid månadsslut. Endast om kreditinstitut vidaredistribuerar förhandstilldelade sedlar och mynt till icke-mfi under 001 och omedelbart debiterar mottagarna (som t.ex. blir fallet för mynten i eurostartpaketen) skulle detta kunna innebära en nedgång i dessa mottagares innehav av inlåning eller andra M3-komponenter. Denna effekt antas emellertid bli liten, eftersom bankerna i flertalet länder inte förväntas begära avveckling av merparten av de vidaredistribuerade förhandstilldelade sedlarna och mynten före början av 00. Slutligen kan det också ske vissa kortfristiga beteendeförändringar bland icke-mfi, som kan påverka utelöpande sedlar och mynt de allra första månaderna av 00. Å ena sidan skulle perioden med parallella valutor under de första två månaderna av 00 kunna få detaljhandeln att hålla mera kontanter än vanligt, varvid en kortfristig förhöjande effekt på utelöpande sedlar och mynt skulle kunna uppstå. Å andra sidan skulle konsumenterna kunna komma att mera intensivt använda andra betalningsmedel än kontanter kring årsskiftet för att underlätta transaktionerna under utbytesprocessen. Alla dessa effekter koncentreras emellertid till månaderna kring utbytet av sedlar och mynt och skulle kunna motverkas av förändringar i andra komponenter i M3. ECB fortsätter att ingående bevaka varje tecken på att utbytet av sedlar och mynt kan påverka tillväxten i penningmängden. Framkommer tecken på att detta medför tillfälliga effekter på informationsinnehållet i M3 skulle ECB naturligtvis beakta dem vid sin penningpolitiska bedömning. Hittills medan utbytet av sedlar och mynt ännu har effekt på utelöpande sedlar och mynt tycks effekterna på den årliga tillväxttakten i M3 bli mycket små. Se Stracca, L., 001, The functional form of the demand for euro area M1, ECB Working Paper No. 51. Divergerande utveckling inom M1 När det gäller komponenterna i M3 var den årliga tillväxttakten i M1 3,3 % i juli. Denna lilla uppgång i M1:s tillväxt under senaste tre månaderna avspeglar att komponenterna upplevt en sinsemellan skiftande utveckling. Den säsongrensade årliga förändringstakten för utelöpande sedlar och mynt var negativ första och andra kvartalet 001 (se tabell 1). I juli föll den ytterligare till -6, %. Med största sannolikhet orsakades denna utveckling av de förberedelser som både hemmahörande i och utanför euroområdet inför det förestående införandet av euromynt och eurosedlar i början av 00. Såsom förklaras i ruta 1 motsvarar denna nedgång i utelöpande sedlar och mynt emellertid inte den totala inverkan på M3 av införandet av euromynt och eurosedlar. I huvudsak förefaller det faktiskt som om det pågår en substitution av tillgångar inom M3-komponenterna. Sålunda har sannolikt införandet av euromynt och eurosedlar än så länge bara fått en liten effekt på den årliga tillväxten i M3. Under de sista månaderna av 000 och i början av 001 visade avistainlåningen inte någon särskild dynamik men under de senaste månaderna har 1 ECB Månadsrapport September 001

14 Diagram Utelöpande sedlar och mynt och kortfristig inlåning (sex månaders procentuella förändringar säsongrensade och uppräknade i årstakt) 5,0 0,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 Källa: ECB. Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Annan inlåning 5,0 0,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10, arbetsdagar) återhämtade sig från -,7 % första kvartalet 001 till ca noll i juli. Den årliga tillväxttakten för inlåning med en avtalad löptid under två år (icke säsongrensad och icke korrigerad för olika antal arbetsdagar) låg kvar på en hög nivå första halvåret i år och låg på 1,3 % i juli 001. Förräntningen av denna inlåning, jämfört med marknadsräntorna, kan till viss del förklara dess utveckling. För det första har skillnaden mellan de korta och de långa räntorna krympt sedan i början av 000, vilket gör det generellt mera attraktivt att inneha kortfristiga tillgångar. När det gäller inlåning med en uppsägningstid upp till tre månader har dessutom skillnaden mellan tremånaders EURIBOR och räntan på sådan inlåning minskat från ½ procentenheter hösten 000 till procentenheter i juli 001 (se diagram 5), vilket har förstärkt investerarnas preferenser för att hålla sådan inlåning. Sannolikt har även svagheten på de globala aktiemarknaderna gjort investerarna benägna att för en tid placera sina pengar i likvida och säkra räntebärande tillgångar. den årliga tillväxttakten återhämtat sig. Sannolikt avspeglar denna utveckling i viss utsträckning en normalisering efter en period av dämpad tillväxt. Därtill tycks återhämtningen av den årliga tillväxten i avistainlåningen ha samband med en förskjutning från sedlar och mynt till avistainlåning under förberedelserna för införandet av eurosedlar och euromynt (se diagram ). Diagram 5 Räntedifferenser (i procentenheter) Spridning mellan tremånaders Euribor och låneränta på inlåning med uppsägningstid upp till tre månader Spridning mellan tremånaders Euribor och låneränta på inlåning med en avtalad löptid på upp till två år Dynamisk tillväxt i övriga komponenter av M3 3,0,5 Spridning mellan tioårs obligationer i euroområdet och tremånaders Euribor 1) 3,0,5 Den dynamiska ökningen i M3 de senaste månaderna har främst drivits fram av annan kortfristig inlåning än avista och av omsättningsbara instrument. Ökningstakten för den kortfristiga inlåning som hemmahörande i euroområdet håller hos områdets monetära finansinstitut har stigit markant de senaste kvartalen (se tabell 1). Den årliga förändringstakten för inlåning med en uppsägningstid upp till tre månader (icke säsongrensad och icke korrigerad för olika antal,0 1,5 1,0 0,5 0,0 jan 99 apr 99. juli 99 okt 99 jan 00 apr 00 juli 00 okt 00 jan 01 apr 01 Källa: ECB. 1) De långa statsobligationsräntorna vägs med de nationella utestående summorna för tioåriga statsobligationer.,0 1,5 1,0 0,5 0,0 ECB Månadsrapport September

15 Ruta Euroområdets icke-finansiella sektorer: Finansiering och placeringar under 000 Offentliggörandet av kvartalsuppgifter om finansräkenskaperna i euroområdet fjärde kvartalet ger en översikt över finansieringen och de finansiella investeringarna inom euroområdets icke-finansiella sektorer under hela 000. Tabell A: Finansieringen av icke-finansiella sektorer i euroområdet 1 Huvudsaklig finansiering: Komponenter Finansiering av offentliga sektorn Finansiering av icke-finansiella företag Finansiering av hushåll 3) Lån Värdepapper Lån Värdepapper Noterade Lån från Från euroområdets aktier andra än MFI Innehav av euroområdets MFI Från euroområdets aktier andra än MFI aktier euroområdets MFI 3) Årlig tillväxttakt (ultimo för perioden) ) 1998 kv 6,0 3,1-1,1-0,, 3,9 7,1 8,8 8,5 8,6 5,1 8,8 9, kv 1 5,9 3,5-0,1 0,9,3 5,7 5,7 6,8 7,0 9,5,1 10,5 10,9 kv 5,9 3,0 0,0 0,7 3,8,1 6, 8,3 7,9 11, 3,7 10,5 10,9 kv 3 6,1, -1,9-0,3 3, 5, 7,1 7,9 7,3 1, 5, 11,0 11, kv 6,0, -1, 0, 3, 6, 6,8 8,1 7,0 1,8,8 10, 10,8 000 kv 1 6,3, -1, 0,0 3, 1,8 8,1 11, 9,8 10,1 5,0 9,6 9,7 kv 6,1, -1,7-0,3,9-1,6 8,0 11,5 9,5 1,8, 8,6 8,7 kv 3 6,7 1,9 -,0-1,,7-6, 9,7 1, 11,3 1, 5,6 7,8 8,0 kv 6, 1,6-1,8-0,9,5-8,7 9,1 1,5 10,9 19,6,6 7,3 7,3 Andel av de totala finansiella placeringarna kv 000 (utestående belopp) 100% 30% 6% 5% 3% 7% 50% 1% 17% 3% % 0% 19% Källa: ECB. 1) Icke-finansiella sektorer omfattar den offentliga sektorn, icke-finansiella företag och hushåll, inbegripet hushållens ideella organisationer (ENS 95). ) Tillväxten är baserad på icke säsongrensade transaktioner och inkluderar därmed inte effekter av omvärderingar och omklassificeringar. 3) Inbegripet hushållens ideella organisationer. Vad beträffar de icke-finansiella sektorernas skulder fortsatte under 000 den privata och den offentliga sektorn att uppvisa sinsemellan mycket olika finansieringsbehov. I den offentliga sektorn föll finansieringsbehoven kontinuerligt under 000, delvis under inflytande av intäkter från auktioner på UMTS-licencer avseende mobiltelefoni. Vad beträffar skuldens struktur kunde en ökad användning av värdepappersutgivning, jämfört med lån, märkas. Beträffande finansieringen av icke-finansiella företag kan tre huvuddrag understrykas. För det första förblev den årliga tillväxten i den totala finansieringen av icke-finansiella företag hög under 000. Den sjönk först under årets sista kvartal, till 9,1 % från 9,7 % tredje kvartalet, efter en period med två år av praktiskt taget oavbruten acceleration. För det andra var den årliga tillväxttakten för lån som beviljas av MFI inom euroområdet lägre än för lånen till icke-finansiella företag, varför gapet mellan de två aggregatens tillväxttakt vidgades. Detta medförde att finansiering av icke-finansiella företag från andra finansiella intermediärer än MFI ökade betydligt över tiden. Detta fenomen kan ha att göra med den intensiva aktiviteten när det gäller fusioner och förvärv och med att företag i euroområdet köpt UMTS-licencer under de senaste två åren. För att finansiera dessa transaktioner kan företagen i särskilt hög grad ha utnyttjat krediter från finansinstitut utanför euroområdet. För det tredje fortsatte icke-finansiella företags utgivning av andra värdepapper än aktier att öka mycket kraftigt, med en årlig tillväxt på 19,6 % fjärde kvartalet 000. I volym förblev emellertid denna finansieringskälla ganska betydelselös för sektorn. På finansieringssidan märks att de icke-finansiella sektorernas finansiella placeringar fortsatte att öka under sista kvartalet 000 med en årlig tillväxttakt på 7,3 %, en ökning från 6,3 % samma kvartal 1999 (se tabell B nedan). Den förhållandevis dämpade utvecklingen för sedlar och mynt, inlåning och andelar i penningmarknadsfonder kontrasterade mot den starka tillväxten i vissa former av långfristiga finansiella investeringarna. Särskilt 1 För mer ingående information, se tabell 6.1 i statistikbilagan till denna månadsrapport. 1 ECB Månadsrapport September 001

16 tillväxten i tekniska försäkringsreserver liksom i icke-monetära värdepappersfonder förblev stark under 000. För den första kategorin avspeglar detta utvecklingen av pensionsfonderna i en situation med en åldrande befolkning, medan det för den sistnämnda avspeglar den allt viktigare rollen för de institutionella investerarna på de finansiella marknaderna. Dessutom skedde en markant uppgång i placeringen i noterade aktier, vilket kan spegla förhållandet att icke finansiella företag i euroområdet i stor omfattning förvärvat andra företag. Även om motposten till aktierna som den icke-finansiella sektorn förvärvat inte kan identifieras med exakthet tyder betalningsbalansstatistiken på att sådana köp till stor del hänför sig till tillgångar utanför euroområdet. Tabell B: Finansiella placeringar av icke-finansiella sektorer i euroområdet 1 Huvudsaklig finansiering: Komponenter Sedlar och mynt, inlåning och kortfristiga omsättningsbara instrument Sedlar och mynt samt inlåning 3) Kortfristiga värdepapper andra än aktier Andelar i penningmarknadsfonder Långfristiga omsättningsbara instrument och försäkringstekniska reserver Långfristiga värdepapper utom aktier Noterade Andelar i aktier värdepappersfonder, utom i penningmarknadsfonder Försäkringstekniska reserver Memo: M3 Årlig tillväxttakt (ultimo för perioden) ) 1998 kv 5,5 1,9 3, -,5 -,6 8, -5,1 5,6 31, 8,7, kv 1 5,9 1,6 3, -5,8-8, 9,1-1,1 6,0 7,7 8,6 5,5 kv 6,3 1,9,8-1,3 0,6 9, 0,5 7,6 3,6 8,7 5, kv 3 6,7,5 3,5 -,1-1, 9,6 0, 10,5 19,8 9,0 5,7 kv 6,3,5,8-6,0,5 8,8 3, 7,9 1,1 9,7 6,0 000 kv 1 5,1 3, 3,3 5,0,8 6, -1, 5, 8, 9,9 6,0 kv 5,3 3,1 3, 13, -10,1 6,7 3,7 5,8,8 9,8 6,1 kv 3 6, 3,5 3, 37, -8,5 7,8 7,1 9,6,9 9,5 5, kv 7,3 3,1,9 18,6 -,6 9,8 5,1 1, 8,3 8,8,9 Andel av de totala finansiella placeringarna kv 000 (utestående belopp) 100% 35% 33% 1% 1% 65% 10% 1% 1% % 33% Källa: ECB. 1) Icke-finansiella sektorer omfattar icke-finansiella företag och hushåll, inbegripet hushållens ideella organisationer. ) Tillväxttakten för finansiella placeringar är baserade på icke säsongrensade transaktioner och inkluderar därför inte effekten av omvärderingar och omklassificeringar. Tillväxttakten för M3 är en genomsnittlig årlig tillväxt per kvartal, säsongrensad och korrigerad för olika antal arbetsdagar 3) Exklusive statens inlåning hos MFI. Den årliga tillväxten för omsättningsbara instrument förblev hög första halvåret 001 och steg t.o.m. ytterligare till 18,8 % i juli (se tabell 1). Dynamiken i utvecklingen från en månad till nästa för de omsättningsbara instrumenten har också fortsatt att accelerera under de senaste månaderna. Detta är sannolikt en följd av ungefär samma faktorer som ligger bakom den ökande efterfrågan på annan kortfristig inlåning än avista, dvs. den förhållandevis flacka avkastningskurvan och de svaga globala aktiemarknaderna. En del av denna förskjutning mot kortfristiga tillgångar kanske helt enkelt avspeglar portföljförändringar och kan sålunda inte ha något nära samband med de samlade utgifterna eller med prisutvecklingen framöver. Låg tillväxt i MFI:s långfristiga skulder och ytterligare dämpning i den årliga tillväxten i lånen till den privata sektorn Icke-MFI:s ganska låga placeringar i långfristiga finansiella instrument återspeglas bland M3:s motposter i de långfristiga finansiella skulder som innehas av MFI (monetära finansinstitut; se diagram 6). Från första till andra kvartalet 001 minskade den årliga tillväxttakten för MFI:s långfristiga finansiella skulder (exklusive kapital och reserver) från 3,7 % till 3,0 % och den föll ytterligare till,5 % i juli (se tabell ). Den fallande eller oförändrade årliga förändringstakten gäller alla komponenterna av MFI:s långfristiga skulder, ECB Månadsrapport September

17 Diagram 6 Placeringar i långfristiga och kortfristiga finansiella instrument (årlig procentuell förändring) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0,0 3,0,0 1,0 0,0 jan 00 mar 00 MFI-sektorns långfristiga finansiella skulder 1) Kortfristig inlåning andra än avistainlåning plus omsättningsbara instrument ) maj 00 juli 00 sep 00 nov 00 jan 01 mar 01 maj 01 juli 01 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0,0 3,0,0 1,0 0,0 Källa: ECB. 1) Exkl. kapital och reserver. ) Serierna är inte justerade för icke hemmahörandes innehav av penningmarknadspapper och skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på upp till två år. nämligen inlåning med en avtalad löptid över två år, inlåning med en uppsägningstid över tre månader och skuldförbindelser med en löptid över två år som utgivits av MFI. Denna utveckling bekräftar hypotesen att en förskjutning skett i portföljerna från långfristiga placeringar till kortfristiga finansiella instrument. Vad beträffar de övriga motposterna till M3 har den årliga tillväxttakten i krediterna till hemmahörande i euroområdet i stort sett varit stabil under 001 och i juli låg den kvar på 6, % (se tabell ). Stabiliteten i de totala krediterna döljer emellertid att trenderna är olika för den offentliga respektive den privata sektorn. Å ena sidan ökade förändringen på årsbasis i krediterna till den offentliga sektorn avsevärt. Å andra sidan fortsatte den årliga tillväxttakten att falla för krediterna till den privata sektorn. Den årliga förändringstakten för krediterna till den offentliga sektorn låg på -3,6 % andra kvartalet 000, vilket var en ökning från -5,9 % första kvartalet. I juli var den årliga minskningstakten i krediterna till den offentliga sektorn bara 0, %. Denna utveckling har främst drivits fram av att Tabell Motposter till M3 (årlig procentuell färändring; kvartalsgenomsnitt; ej säsongrensad eller justerad för kalendereffekter) kv 3 kv kv 1 kv kv juli Långfristiga finansiella skulder (exkl. kapital och reserver) 5,0 5,0 3,7 3,7 3,0,5 Inlåning på över år,,7 0,9-0, -0, -0,6 Inlåning med uppsägningstid över 3 månader -,7 5,6 11, 13, 9,0 3,5 Räntebärande värdepapper med löptid över år 6, 6,8 5,3 6, 5,1,8 Krediter till hemmahörande i euroområdet 8, 7,1 6, 6,0 5,9 6, Krediter till offentliga sektorn -0,0 -, -6,0-5,9-3,6-0, Värdepapper andra än aktier -0, -3,6-8,8-9,9-5,3 0,6 Lån 0,5-0,1-1,9-0,1-1,3-1,8 Krediter till övr. hemmahörande i euroområdet 11,1 10, 10,5 9,9 8,9 8, Värdepapper andra än aktier 1,5 13,9 19, 0,3 5,9 7,3 Aktier och andra riskpapper 0,6 17,5 17,8 1,0 8,3 5, Lån 10,1 9,5 9,6 9,1 8, 7,6 Memo: Sektorfördelning av lånen (slutet av kvartalet) 1) Till icke-finansiella företag 9,5 11,3 10,9 10,0 8,9. Till hushåll 8,7 8,0 7,3 6,6 6,. Konsumtionskrediter ) 7,1 8,0 7,9,7 5,1. Utlåning för bostadsförvärv ) 10, 9,0 8,6 8,3 7,. Övrig utlåning 5,8 5,0 3,1,9 3,3. Källa: ECB. 1) Tillväxttakterna har beräknats på basis av flödesuppgifter där sådana funnits. Sektorerna överensstämmer med definitionerna i ENS 95. För ytterligare detaljer, se fotnot till tabell.5 i månadsrapportens statistikbilaga och relevanta delar av tekniska anmärkningar. Skillnaderna mellan vissa delsummor och ingående komponenter beror på avrundning ) Definitionerna på konsumtionskredit och utlåning för bostadsförvärv är inte fullt enhetliga inom euroområdet. 16 ECB Månadsrapport September 001

18 Diagram 7 Rörelser i M3 och dess motposter (årliga flöden: miljarder euro; ej säsong- och kalenderrensade) kv kv 000 kv 001 juli 001 M3 Långfristiga finansiella skulder (exkl. kapital och reserver) Krediter till den privata sektorn Krediter till den offentliga sektorn Externa tillgångar, netto Övriga motposter (inklusive kapital och reserver) Källa: ECB. Anm. Serierna är inte korrigerade för icke hemmahörandes innehav av penningmarknads papper och skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på upp till två år. MFI ökat sina innehav av skuldförbindelser utgivna av den offentliga sektorn. Den årliga tillväxttakten för lånen till den privata sektorn dämpades ytterligare andra kvartalet 001 till 8, %, efter att ha legat på 9,1 % första kvartalet. I juli var den 7,6 % (se tabell och diagram 7). Som diskuteras i ruta minskade även det finansiella behovet i icke-finansiella företag enligt den bredare definitionen också under sista kvartalet 000. Kombinationen av en dynamisk ökning i M3 och nedgången i den årliga tillväxttakten för lånen till den privata sektorn under 001 står i skarp kontrast till utvecklingen under andra halvåret 1999 och i början av 000, då den uttalade ökningen i M3 åtföljdes av en kraftig ökning i lånen till den privata sektorn. Den pågående dämpningen i utlåningen är ytterligare en indikation på att penningmängdens aktuella utveckling inte bör ses som ett tecken på uppåtriktat inflationstryck på lång sikt. I reala termer är minskningen i den årliga tillväxttakten för lånen till den privata sektorn än mer uttalad. Denna minskning kan kopplas till försvagningen av euroområdets reala BNP. Effekterna av vissa särskilda faktorer, såsom en intensiv fusions- och förvärvsaktivitet vilket innefattar direkta investeringar utomlands av hemmahörande i euroområdet som kan driva upp utlåningen har dessutom minskat något de senaste månaderna. Jämfört med historiska genomsnitt över längre perioder har emellertid den årliga tillväxten för de reala lånen till den privata sektorn förblivit relativt hög. Utvecklingen av lånen till den privata sektorn kan analyseras mera i detalj på basis av en fördelning på sektorer (se tabell ). Under andra kvartalet 001 fortsatte den årliga tillväxttakten för lån till icke-finansiella företag i euroområdet att minska, vilket sannolikt återspeglade de faktorer som nämnts ovan. Den årliga tillväxttakten för lån till hushåll minskade också ytterligare under andra kvartalet 001. Sannolikt har detta delvis samband med försvagningen av konsumenternas förtroende under loppet av detta år. Särskilt den årliga tillväxttakten för bolån fortsatte att falla under andra kvartalet i år. Den långsammare ökningen av bolån kan, utöver de eftersläpande effekterna av tidigare räntehöjningar och den ekonomiska avmattningen, vara kopplad till att uppgången i huspriserna dämpats i några euroländer. Den årliga tillväxttakten för konsumtionskrediterna låg under andra kvartalet 001 fortsatt 3 procentenheter lägre än under andra halvåret i fjol. Slutligen har euroområdets MFI-sektor ökat sina nettofordringar på omvärlden under de två senaste månaderna, med 1,5 miljarder euro i juni och med 15, miljarder euro i juli. Ökningen i nettotillgångarna i juni är i linje med betalningsbalansstatistiken (uppgifter för juli finns ännu inte), som redovisar sammantagna nettoinflöden till euroområdet av portföljinvesteringar och direkta investeringar. Under de tolv månaderna fram till juli 001 fortsatte emellertid de utländska nettotillgångarna i euroområdets MFI att minska, vilket avspeglade tidigare sammantagna nettoutflöden från euroområdet av direkta investeringar och portfölinvesteringar (se diagram 7). Penningmängdens utveckling fortsätter att i stort sett ligga i linje med prisstabilitet Sammantaget förefaller den senaste tidens starka dynamik i M3-tillväxten inte indikera några mer långsiktiga uppåtriktade tryck när det gäller den ECB Månadsrapport September