BOKSLUTSKOMMUNIKÉ. Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) Org. nr

Transkript

1 2011 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) Org. nr Ekonomisk information från LKAB finns både på svenska och engelska och kan beställas från LKAB, Kommunikation, Box 952, Luleå, eller via tel eller fax Ekonomisk information finns även på LKAB:s webb lkab.com

2 oktober-december Nettoomsättningen ökade med 8 procent och blev (8 056) Mkr. Rörelseresultatet ökade med 176 procent och blev (1 139) Mkr. Resultatet före skatt ökade med 158 procent och blev (1 268) Mkr. Periodens resultat uppgick till (871) Mkr. Resultat per aktie blev (1 244) Kr. Operativt kassaflöde uppgick till (1 245) Mkr. Resultatet belastades med (2 997) Mkr för samhällsomvandling. JANUARI-december Nettoomsättningen ökade med 9 procent och blev (28 533) Mkr. Rörelseresultatet ökade med 19 procent och blev (12 312) Mkr. Resultatet före skatt blev (12 381) Mkr. Periodens resultat uppgick till (9 106) Mkr. Resultat per aktie blev (13 008) Kr. Operativt kassaflöde uppgick till (8 867) Mkr. Resultatet belastades med (2 997) Mkr för samhällsomvandling. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning ska uppgå till (7 143) kr per aktie motsvarande (5 000) Mkr. KONCERNCHEFENS KOMMENTARER FÖR FJÄRDE KVARTALET OMSÄTTNING OCH RÖRELSERESULTAT Mkr Omsättning Rörelseresultat Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q Omsättning Rörelseresultat AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL 40% 30% 20% 10% 0% Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q Rullande 12 mån Avkastningskrav på EK OPERATIVT KASSAFLÖDE Mkr Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q LKAB:s försäljning och resultatutveckling fortsatte att utvecklas positivt under fjärde kvartalet. Nettoomsättningen uppgick till (8 056) Mkr och rörelseresultatet till (1 139) Mkr. Kvartalets resultat belastas med en avsättning på Mkr för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytningens påverkan på samhällena Kiruna och Malmberget. Koncernens omsättning för helåret översteg 31 miljarder kronor, en ökning med nio procent i jämförelse med Rörelseresultatet för helåret 2011 blev (12 312) Mkr. Omsättning och rörelseresultat är de bästa någonsin i kronor räknat. Resultatet har uppnåtts genom fortsatta höga leveransvolymer och högre järnmalmspriser (+20 % högre för samtliga järnmalmsprodukter). Leveranserna av järnmalmsprodukter uppgick till 6,8 (7,2) miljoner ton (Mt) under fjärde kvartalet och produktionen blev 6,8 (6,4) Mt. Totalt under året levererades 25,7 (26,0) Mt järnmalmsprodukter, varav 21,0 (20,8) Mt pellets. Den finansiella oron i USA och Europa har inte begränsat LKABs försäljning, men har försenat en del leveranser. Omfördelning av leveranser har kunnat ske mellan kunder i Europa samtidigt som direktreduktionsmarknaden i de så kallade MENAländerna (Middle East, North Africa) varit stabil. Årets produktionsvolym blev tre procent bättre än för fjolåret, 26,1 (25,3) Mt. Det är den högsta volymen färdiga produkter på mer än 35 år och förädlingsgraden har successivt höjts. Totalt producerades 22,9 (22,1) Mt pellets. Transporterna med tåg och båt begränsades under första halvåret på grund av oväder, bland annat snöskred längs Malmbanan samt ett besvärligt isläge i Bottenviken. Ett maskinhaveri på skeppslastaren i Narvik under första kvartalet orsakade två veckors stopp i leveranserna. Årets investeringar uppgick till (3 973) Mkr varav merparten avser utbetalningar för de nya huvudnivåerna i Kirunas och Malmbergets underjordsgruvor. Den planerade leveransökningen under kommande år medför behov av ökad kapacitet på Malmbanan till Narvik, inkluderande nya lok och malmvagnar till LKAB, vilka beställdes under året. Medel för fyra förlängda mötesplatser på sträckan mellan Kiruna och Narvik finns i Trafikverkets budget, vilket är en förutsättning för att LKAB skall klara sina åtaganden. Marknadsutsikterna för 2012 bedöms fortsatt som relativt goda, trots fortsatt skuldkris i Europa. Efterfrågan på LKAB:s pelletsprodukter är hög och i synnerhet på direktreduktionspellet. Leveranser för första kvartalet har bekräftats av kunderna i normal omfattning. LKAB:s årsavtal med kunderna går ut den 31 mars. Prisnivån för andra till fjärde kvartalen är för närvarande svårbedömd, men priserna kommer sannolikt att fortsatt vara på historiskt höga nivåer. Den globala järnmalmsmarknaden har vuxit med nästan 250 procent de senaste tio åren och för att behålla LKAB:s marknadsandelar är det strategiskt viktigt att växa med våra kunder. Enligt fastslagen strategiplan fortsätter LKAB att investera i ny gruvkapacitet, med målsättningen att öka leveranserna av järnmalmsprodukter med cirka 35 procent, till drygt 37 Mt, år Tillskottet av järnmalm skall främst komma från tre nya dagbrottsgruvor i det så kallade Svappavaarafältet. Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef 2

3 LKAB-KONCERNEN I SAMMANDRAG Händelser under fjärde kvartalet Produktionen av järnmalmsprodukter inom Mining Division uppgick till 6,8 (6,4) Mt, ökningen förklaras av bättre tillgång på råmalm. Totala leveranser uppgick till 6,8 (7,2) Mt i perioden, varav pellets utgjorde 5,5 (5,5) Mt. Lagret uppgick till 1,6 (1,1) Mt vid årets utgång. Nettoomsättningen ökade med 8 procent och blev (8 056) Mkr och rörelseresultatet (1 139) Mkr. Högre järnmalmspris och en lägre avsättning för samhällsomvandling i jämförelse med 2010 har påverkat resultatet positivt. Lägre leveransvolym och försvagad valuta påverkar resultatet negativt med 607 Mkr. Under fjärde kvartalet ökade rörelsens kostnader främst till följd av ökade underhållsinsatser. Resultatet från finansiella poster blev totalt 129 (129) Mkr. Valutanettot uppgick till -36 (7) Mkr. Räntenettot blev 43 (8) Mkr. Avkastningen på aktieportföljer och ränteplaceringar uppgick till 152 (134) Mkr. Finansiell nettokostnad för pensioner uppgick till -24 (-19) Mkr. Det operativa kassaflödet för koncernen blev (1 245) Mkr i fjärde kvartalet. Under samma kvartal föregående år påverkades kassaflödet negativt av högre preliminära skatteinbetalningar 2010 jämfört med Förbättrat rörelsekapital bidrar också till periodens positiva kassaflöde. Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till (1 254) Mkr. Utbetalningar för pågående arbeten med nya huvudnivåer i Malmberget och Kiruna har dominerat utbetalningarna. En ny redovisningsprincip för pensioner har införts. Engångseffekten uppgår till 660 Mkr och redovisas i eget kapital. För ytterligare information se sid 11. Händelser januari till december Produktionen av järnmalmsprodukter inom Mining Division uppgick till 26,1 (25,3) Mt. Totala leveranser uppgick till 25,7 (26,0) Mt i perioden, varav pellets utgjorde 21,0 (20,8) Mt. Lagret av järnmalmsprodukter uppgick vid årets slut till 1,6 (1,1) Mt. Koncernens nettoomsättning ökade med 9 procent och blev (28 533) Mkr. Ökningen fördelas på faktorerna pris 22 %, valuta -13 % och volym/mix 0 %. Utan några säkringar i US-dollar hade valutaeffekten uppgått till -16 %. Koncernens rörelseresultat ökade med 19 % och uppgick till (12 312) Mkr, vilket främst förklaras av prisökningar på järnmalm, i snitt 20 %. Resultatet påverkades negativt av en lägre US-dollarkurs under året. I fjolårets resultat ingick en avsättning för samhällsomvandling om 2,9 miljarder kronor. I år har resultatet påverkats netto med 1,2 miljarder kronor. Av dessa avser 1,6 miljarder kronor i avsättning för Malmberget och 0,4 miljarder kronor avser upplösning av tidigare reservering för ny järnväg i Kiruna. Produktionskostnaderna inom Mining Division är högre under 2011 jämfört med Det förklaras till en del av ökad andel malm från Gruvberget och äldre malmtippar med högre utvinningskostnad. Kostnader för produktionsstörningar samt uppstart av nya gruvor inom ramen för LKAB 37 påverkar också utfallet. Under året har bidrag på 109 Mkr, i huvudsak avseende forskning, utgivits till Luleå Tekniska Universitet. Resultatet från finansiella poster blev totalt 96 (69) Mkr. Valutanettot uppgick till -29 (-138) Mkr. Räntenettot blev 50 (-28) Mkr. Avkastningen på aktieportföljer och ränteplaceringar uppgick till 105 (283) Mkr. Finansiell nettokostnad för pensioner uppgick till -75 (-75) Mkr. Aktieutdelning uppgick till 54 (30) Mkr. Övriga poster -9 (-3) Mkr. Koncernsammandrag Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat före skatt Periodens resultat Operativt kassaflöde *) Investeringar i materiella anläggningar *) Under fjärde kvartalet 2011 har en förändring skett av principen för redovisning av aktuariella vinster och förluster för förmånsbestämda pensionsplaner. Förändringen har en marginell effekt på redovisat resultat för ovanstående perioder. Den ackumulerade effekten på eget kapital uppgår till -660 Mkr efter skatt. För ytterligare information, se sid 8 Redovisningsprinciper. *) se kassaflödesanalys på sid 12 för ytterligare information. 3

4 MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING Stål- och järnmalmsmarknaden Konjunkturuppgången i världsekonomin tog fart under första kvartalet 2011 men har sedan andra kvartalet successivt mattats av p g a ökad osäkerhet om den europeiska och amerikanska statsskuldkrisen. Efter sommaren har det publicerats allt mer statistik som tyder på en svag ekonomisk utveckling i OECD-länderna. De världsekonomiska svårigheterna är inte över efter recessionen 2009, i synnerhet inte i Europa där flera stater med en hög skuldsättningsgrad inte i tillräcklig omfattning har vidtagit nödvändiga statsfinansiella åtgärder. Den ekonomiska tillväxten i Kina tappade fart under andra hälften av 2011 till dess långsammaste takt på mer än två år. Från år till år föll BNP-tillväxten till 8,9 % för 4:e kvartalet, från 9,1 % för 3:e kvartalet, från 9,5 % under andra kvartalet respektive från 9,7 % under det första, vilket indikerar en måttligare expansion enligt National Bureau of Statistics (NBS). Det osäkra globala ekonomiska läget, de hårt pressade finansiella marknaderna och en stram penningpolitik har tillsammans tyngt den inhemska produktionen i landet. Den politiska oron i Mellanöstern och Nordafrika har tillfört en ny hotbild mot stabiliteten och återhämtningen av den globala ekonomin. Samtidigt utgör regionen en stor potential då oljeintäkterna skapar utrymme för investeringar. Den globala stålproduktionen, som använder järnmalm och stålskrot som råvara, har legat på mycket höga nivåer under 2011, till och med högre än under rekordåret Detta trots en rad negativa faktorer, som den pågående statsfinansiella krisen inom euroområdet, jordbävningen i Japan och den politiska/sociala oron i MENA-regionen. Hot om hög inflation och instabilitet ledde till skärpningar i form av penningpolitiska åtgärder hos regeringar i många tillväxtekonomier. Statistik sammanställd av World Steel Association (worldsteel) från 64 rapporterande länder visade att den globala produktionen av råstål uppnådde 1527 miljoner ton under 2011, vilket är 6,8 procent högre än 2010 och ett rekord. Stålindustrins kapacitetsutnyttjande under 2011 blev cirka 80 procent som ett medelvärde, medan vissa regioner, exempelvis Europa, inte kom upp i den nivån, i bästa fall till 75 procent. Den främsta orsaken till de höga produktionsnivåerna är tillväxten i Kina som generellt sett har varit hög under de senaste åren. Kinas produktion av råstål under 2011 uppnådde 695,5 miljoner ton, en ökning med drygt 8,9 procent från World Steel Association (worldsteel) prognostiserade i oktober 2011 att den globala efterfrågan på stål under 2012 beräknas öka med 5,4 procent. Efterfrågan på stål generellt inom Europa (som är LKABs hemmamarknad för masugnsprodukter och står för ca 75 % av LKABs totala försäljning) var svag under andra halvåret 2010 och samma mönster återupprepades 2011, men med förstärkt effekt av stor finansiell osäkerhet inom EU. Oförändrade råmaterialkostnader i kombination med fallande stålpriser påverkar ståltillverkarnas lönsamhet och utvecklingen medför oro för dem. Några masugnar har både permanent och tillfälligt stängts i Europa för att förhindra överutbud av stål i ett försök att stabilisera priserna. Förutom att stålverk i Europa skär ner produktion, ser de över sina kostnader och genomför kostnadsbesparingsprogram. Den ekonomiska oron i världen har hittills inte förändrat det fundamentala i det som i huvudsak driver tillväxten inom den globala järnmalmsmarknaden. Efterfrågan är fortsatt historiskt hög och ser ut att öka ytterligare även i år. Industrialisering och urbanisering, främst i Kina, ger ett ökat behov av järnmalm. Branschanalytiker tror att den globala stålproduktionen och den sjöburna handeln med järnmalm kommer fortsätta att vara på en stabilt hög nivå och fortsätta växa de kommande åren, även om det kortsiktigt kan bli en avmattning. Industrimineralmarknaden Efterfrågan på industrimineraler har under kvartalet försvagats något från en hög nivå vid kvartalets ingång. Trenden är likvärdig på alla kontinenter. Utvecklingen för kommande kvartal är svårbedömd men inom bygg- och anläggningsindustrin finns många projekt och därmed stora möjligheter, särskilt inom området förnyelsebar energi. 4

5 MINING DIVISION Järnmalmsproduktion och leveranser Produktionen av järnmalmsprodukter inom Mining Division uppgick till 6,8 (6,4) Mt under fjärde kvartalet. Totala leveranser uppgick till 6,8 (7,2) Mt i perioden, varav pellets utgjorde 5,5 (5,5) Mt. Lagret uppgick till 1,6 (1,1) Mt vid december månads utgång. Omsättning och resultat Nettoomsättningen ökade till (7 317) Mkr och rörelseresultatet uppgick till (981) Mkr. Resultatet påverkades positivt av högre järnmalmspriser men negativt av en lägre US-dollarkurs. Under fjärde kvartalet ökade rörelsens kostnader främst till följd av ökade underhållsinsatser. Kvartalets resultat belastades med (2 997) Mkr för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytningens påverkan på samhällena Kiruna och Malmberget. MINERALS DIVISION Omsättning och resultat Nettoomsättningen låg på samma nivå som Q och blev 753 (753) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 265 (109) Mkr. SPECIAL BUSINESSES Omsättning och resultat Nettoomsättningen ökade med 15 procent och uppgick till 740 (642) Mkr i fjärde kvartalet. Ökningen beror främst på ökade gruventreprenader samt ökad försäljning av bultning, betongsprutning och krossning till Mining Division. Rörelseresultatet uppgick till 153 (87) Mkr. Koncernens investeringar Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar för kvartalet uppgick till (1 254) Mkr. Utbetalningar för pågående arbeten med nya huvudnivåer i Malmberget och Kiruna har dominerat utbetalningarna. KONCERNENS LIKVIDITET Det operativa kassaflödet för koncernen blev (1 245) Mkr i fjärde kvartalet. Under samma kvartal föregående år påverkades kassaflödet negativt av högre preliminära skatteinbetalningar 2010 jämfört med Förbättrat rörelsekapital bidrar också till periodens positiva kassaflöde. Investeringar i materiella tillgångar uppgick till (1 254) Mkr i kvartalet och avser främst nya huvudnivåer. Under fjärde kvartalet uppgick inflödet av US-dollar från järnmalmsförsäljningen till (934) MUSD, varav 880 (580) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen 6,66 (7,55) Den genomsnittliga kursen på avistamarknaden uppgick för motsvarande period till 6,75 (6,78) SEK/USD. Under året uppgick inflödet av US-dollar från järnmalmsförsäljningen till (3 200) MUSD, varav (1 940) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen 6,82 (7,82) Den genomsnittliga kursen på avistamarknaden uppgick för motsvarande period till 6,50 (7,21) SEK/ USD. 5

6 MODERBOLAGET Moderbolagets nettoomsättning uppgick till (7 300) Mkr under fjärde kvartalet, varav 98 (132) Mkr avsåg fakturering till dotterföretag. Resultatet före skatt blev 379 (1 382) Mkr. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till (1 173) Mkr. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till (14 122) Mkr vid kvartalets utgång. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Transaktioner mellan LKAB och närstående som väsentligen påverkat företagets ekonomiska ställning och resultat har inte ägt rum. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER LKAB är en internationell koncern och är exponerad för olika risker. Riskhantering är en viktig del av verksamheten för att minimera påverkan av faktorer som ligger utanför koncernens kontroll. Inom koncernen finns dels metoder för att säkerställa att de risker som bolaget utsätts för hanteras enligt fastlagda riktlinjer och metoder, och dels metoder för att värdera och begränsa dessa risker. Svängningar i världsekonomin kan starkt påverka den globala stålproduktionen som i sin tur direkt påverkar efterfrågan av järnmalm. Övriga risker kan vara en försvagning av dollarn, fallande pelletspriser, höjda avgifter och skatter för energi och ökade kostnader för utsläppsrätter. LKAB:s största konkurrenter, till skillnad från LKAB, bryter sin malm i dagbrott. De har därmed avsevärt lägre produktionskostnader. För LKAB:s del är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen. En stor fördel jämfört med konkurrenterna är den högkvalitativa magnetitmalmen. Större risker är LKAB:s volymberoende, prissättningen på järnmalm samt transaktionsexponering i US-dollar. Efterfrågan på pellets är större än för fines under högkonjunktur. Pelletsandelen av LKAB:s leveranser är cirka 82 %. Kostnader för sjöfrakter spelar stor roll, men LKAB har fördelar av att ha 75 % av kunderna i Europa. LKAB har få kunder, vilket innebär att varje enskild kund har stor betydelse. En hög och jämn produktkvalitet tillsammans med ett erbjudande som innefattar värdeskapande tjänster för kundernas räkning begränsar riskerna. Den globala prissättningen av järnmalm sker idag huvudsakligen på tre olika sätt: årspris, spotpris och indexerade kvartalspris. LKAB har föredragit årsavtal för att kunna ha långsiktighet i planeringen av verksamheten och för att bland annat undvika kvartalsvisa variationer i leveranserna. Handel med järnmalm sker i US-dollar. LKAB:s framtida betalningsflöden (transaktionsexponering) är exponerade för risker knutna till förändringar av valutakurser, och därför terminssäkras US-dollar i enlighet med bolagets valutapolicy. Den exakta storleken på transaktionsexponeringen är svår att fastställa långt i förväg eftersom den till stor del beror på marknadspriset på järnmalm. LKAB:s expansion vid verksamhetsorterna i Malmfälten innebär en successiv utbredning av deformationszoner, som förorsakas av gruvbrytningen. Det är därför oundvikligt att samhällsstrukturen långsiktigt kommer att förändras. Tillsammans med stat/ägare, kommuner, myndigheter, andra företag, fastighetsägare och övriga berörda, bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna gemensamma lösningar för strukturomvandlingen. I takt med påverkan (ekonomisk/fysisk skada på egendom) föranledd av genomförd malmbrytning där legal eller informell förpliktelse gentemot extern part finns, avsätter LKAB medel för dessa åtaganden. Samhällsomvandlingen kommer att medföra betydande kostnader och investeringar. Verksamheten vid LKABs anläggningar är tillståndspliktig och regleras av omfattande lagstiftning. Olika tillståndsansökningar är förenade med olika typer av risker beroende på vilken typ av projekt och tillstånd som söks. Riskerna kan variera mellan obetydliga till mycket allvarliga, men kan i generella ordalag vara risker för förseningar i projekt som kan medföra kostnadsökningar eller störningar/stopp i produktionen gruva/verk med stor ekonomisk påverkan. Ytterligheten är att inget tillstånd beviljas. Tidigare ansökningar med långa handläggningstider har förskjutit beslut om tillstånd väsentligt. Påverkan på samhällena i Malmfälten har belastat och kommer att belasta LKAB:s resultat och likviditet med avsevärda belopp under de kommande åren. LKAB behöver därför vara finansiellt starkt och ha en god intjäningsförmåga för att klara de framtida åtaganden som strukturomvandlingen kommer att medföra. För ytterligare information kring risker hänvisas till LKAB:s årsredovisning för

7 FRAMTIDA UTVECKLING Strategiplanen för de närmaste åren inkluderar en volymökning på drygt 35 procent till en årskapacitet på 37 miljoner ton järnmalmsprodukter år För LKAB är det av yttersta vikt att processerna för miljötillstånd inte drar ut på tiden. Tillväxten är nödvändig för att möta en marknad i förändring där kunderna växer sig allt större. Kunderna har i regel en till tre leverantörer av järnmalm, för att hålla så hög jämnhet och kvalitet som möjligt i sina processer. För att fortsätta vara en prioriterad leverantör hos kunderna, behöver LKAB växa tillsammans med dem. För att nå tillväxt krävs ökad tillgång på järnmalm att förädla till högkvalitativa och klimatsmarta pellets-, fines- och specialprodukter. Merparten av järnmalmstillskottet skall komma från nya gruvor och främst från tre dagbrottsgruvor i det så kallade Svappavaara-fältet. Arbetet med nödvändiga tillstånd pågår och för LKAB är det av yttersta vikt att tillståndsprocesserna inte drar ut på tiden. Den första nya gruvan som öppnades är Gruvberget, där produktionen startade under Gruvan förser LKAB:s pelletsverk i Svappavaara med järnmalm. De två andra planerade gruvorna är Mertainen och Leveäniemi. Provbrytning har skett i Mertainen under sommaren 2011, med efterföljande tester inom FoU-organisationen. Resultaten ser mycket lovande ut och ansökan om permanent brytning planeras lämnas in under första kvartalet Leveäniemi är ett gammalt dagbrott och det måste tömmas på vatten innan brytning kan starta. Länsstyrelsen avvisade LKAB:s första ansökan under 2011 och en ny planeras att lämnas in under februari Prospektering pågår i gruvorna och i närområdena kring nuvarande verksamhetsorter efter ytterligare järnmalmsfyndigheter. En prospekteringsverksamhet är under uppbyggnad och den totala prospekteringskostnaden beräknas uppgå till 120 miljoner kronor under åren Tillväxtstrategin förutsätter en transportkapacitet på Malmbanan på minst 40 miljoner ton järnmalmsprodukter år Det innebär behov av längre mötesplatser på banan mellan Luleå och Narvik. Trafikverket, som äger Malmbanan, utlovades under 2011 medel för fyra förlängda mötesplatser och de kommer att byggas. Detta är viktigt, speciellt eftersom även andra aktörer trafikerar och planerar att trafikera banan. LKAB har under 2011 beställt fyra dubbla nya energieffektiva och klimatanpassade linjelok och 300 malmvagnar à 100 ton. År 2015 kommer LKAB att ha 17 tågset med 68 vagnar vardera. Kapaciteten blir då 20 tåg per dygn mellan produktionsorter och hamnar. LKAB:s exponering på elmarknaden ökar och marknadspriserna på el är stigande. Den övergripande tillväxtstrategin leder till ökad användning av elenergi, detta trots kraftfulla satsningar på energieffektiviseringar. En långsiktig strategi är framtagen för såväl energianskaffning som energieffektivisering för att hantera framtida prisutveckling och en ökad energiåtgång. Inom några år beräknas årsförbrukningen på el stiga från 2,1 till drygt 3 TWh fram till Kontinuerlig forskning och utveckling i världsklass är en förutsättning för att LKAB ska behålla sitt teknologiska världsledarskap på järnmalmspellets. FoU-arbetet är en central del i LKAB:s övergripande strategier och innebär kraftfulla satsningar på forskning under kommande år. Pågående investeringsprojekt samt LKABs framtidsplaner innebär stora strategiska investeringar och därmed stora utbetalningar under de närmaste åren. Den fortsatta underjordsbrytningen i Kiruna och Malmberget och etableringen av nya gruvor i Svappavaara-fältet innebär dessutom stora kostnader för samhällsomvandlingar på samtliga tre orter. Detta ställer höga krav på koncernens förmåga att generera starka rörelseresultat samt bra kassaflöden under kommande år. 7

8 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport i sammandrag för koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering samt tillämpliga bestämmelser i årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderbolaget har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 9 kapitel, Delårsrapport. Redovisningen av aktuariella vinster och förluster har förändrats i jämförelse med tidigare år och tidigare kvartal under Dessa redovisas från och med sista kvartalet 2011 i den period vinster och förluster inträffar, i övrigt totalresultat. Jämförelseåret har räknats om enligt gällande regler. Påverkan på eget kapital framgår på sid 11 i Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen. I övrigt har samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i senaste årsredovisningen tillämpats. Samtliga belopp i denna delårsrapport anges i Mkr om annat ej anges. Avrundningsdifferenser kan förekomma. Denna rapport har ej varit föremål för översiktlig granskning av revisorerna. Förslag till utdelning Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning ska uppgå till (7 143) kr per aktie motsvarande (5 000) Mkr. Luleå den 10 februari 2012 Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) Lars-Eric Aaro vd och koncernchef Finansiell INFORMATION Datum Årsredovisning Årsstämma, Luleå Delårsrapport kv Delårsrapport kv aug 2012 Delårsrapport kv okt 2012 Rapporter finns tillgängliga på Eventuella frågor rörande denna rapport besvaras av Lars-Eric Aaro, vd, eller Leif Boström, ekonomidirektör, på pressträff den 10 februari kl 15:30. 8

9 LKAB-KONCERNEN Resultaträkning i sammandrag (Mkr) Nettoomsättning Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Rörelsens övriga intäkter och kostnader *) Rörelseresultat Resultat från finansiella intäkter och kostnader Resultat före skatt Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare Resultat per aktie före och efter utspädning (kr) Rapport över totalresultat i sammandrag (Mkr) Periodens resultat Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter Periodens förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar Aktuariella vinster/förluster Skatt hänförlig till komponenter i kassaflödessäkringar samt aktuariella vinster/förluster Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat hänförligt till moderbolagets ägare Omsättning per division (Mkr) Mining Division varav koncernintern omsättning Minerals Division varav koncernintern omsättning Special Businesses Division varav koncernintern omsättning Elimineringar Summa nettoomsättning Rörelseresultat per division *) I rörelsens övriga intäkter och kostnader ingår även Försäljnings-, Administrationsoch Forskningoch utvecklingskostnader. (Mkr) Mining Division Minerals Division Special Businesses Division Koncernmässiga justeringar Rörelseresultat Resultat före skatt

10 LKAB-KONCERNEN Rapport över finansiell ställning i sammandrag 31 dec 31 dec (Mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar * Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Summa Eget kapital * Per 31 december 2011 uppgick goodwill till 190 (189) Mkr, brytningsrättigheter till 19 (14) Mkr, utsläppsrätter till 56 (106) Mkr samt övriga immateriella tillgångar till 5 (12) Mkr. Långfristiga skulder Avsättningar för pensioner Uppskjutna skatteskulder Avsättning Samhällsomvandling Avsättning övriga Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Avsättning Samhällsomvandling Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

11 LKAB-KONCERNEN Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Reserver balanserade Om- Verkligt vinstmedel Totalt Aktie- räknings- värde- Säkrings- inkl årets eget Mkr kapital reserv reserv reserv Pensioner resultat kapital Ingående eget kapital Ändring av redovisningsprincip för akutariella poster enl IAS Justerat ingående eget kapital Årets resultat Justering pensionskostnad 23 Justerat årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Utgående eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Reserver balanserade Om- Verkligt vinstmedel Totalt Aktie- räknings- värde- Säkrings- inkl årets eget Mkr kapital reserv reserv reserv Pensioner resultat kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Utgående eget kapital

12 LKAB-KONCERNEN Kassaflödesanalys i sammandrag (Mkr) Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Övriga operativa investeringar Kortfristiga placeringar (netto) Kassaflöde efter investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten lämnad utdelning Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring likvida medel Delkomponenter i likvida medel Kassa och bank Kortfristiga placeringar Totalt Operativt kassaflöde (Mkr) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Övriga operativa investeringar Operativt kassaflöde (exkl kortfristiga placeringar) Kortfristiga placeringar (netto) Kassaflöde efter investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten lämnad utdelning Periodens kassaflöde

13 LKAB-KONCERNEN Personal Helår Helår Medeltal anställda varav kvinnor varav män Nyckeltal i procent Helår Helår Vinstmarginal 47,6 43,3 Avkastning på eget kapital 30,9 30,9 Soliditet, vid periodens slut 70,6 71,7 13

14 LKAB-MODERBOLAGET Resultaträkning i sammandrag (Mkr) Nettoomsättning Kostnad för såld vara Bruttoresultat Rörelsens övriga kostnader *) Rörelseresultat Resultat från finansiella intäker och kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Bokslutsdispositioner Skatt Periodens resultat Rapport över totalresultat (Mkr) Periodens övrigt totalresultat Totalresultat för perioden Balansräkning i sammandrag 31 dec 31 dec 31 dec (Mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar koncernföretag Finansiella anläggningstillgångar övrigt Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar koncernföretag Kortfristiga fordringar övrigt Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR *) I rörelsens övriga intäkter och kostnader ingår även Försäljnings-, Administrationsoch Forskningoch utvecklingskostnader EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Obeskattade reserver Avsättning Samhällsomvandling Avsättning övriga Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

15 LKAB-MODERBOLAGET NYCKELTAL i procent Helår Helår Helår Vinstmarginal 49,6 44,6 13,6 Avkastning på eget kapital 26,2 32,1 3,3 Soliditet, vid periodens slut 69,9 70,2 70,1 Definitioner Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av periodens nettoomsättning Avkastning på eget kapital: Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital (beräknat på rullande 12 månader) Soliditet: Eget kapital i procent av totala tillgångar 15

16 LKAB adresser LKAB Koncernkontoret Box Luleå. Tel Fax Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef JÄRNMALM MARKNAD OCH LOGISTIK LKAB Försäljningskontor Norden Box 952, Luleå. Tel Fax Johan Heyden, försäljningschef LKAB S.A. Chaussée de la Hulpe 150, BE-1170 Bryssel, Belgien. Tel Fax Göran Ottosson, vd LKAB SCHWEDENERZ GmbH Bredeneyer Strasse 182, D Essen, Tyskland. Tel Fax Göran Ottosson, vd LKAB FAR EAST Pte. Ltd 300 Beach Road #29-02, The Concourse, Singapore Tel Fax Stig Nordlund, vd LKAB Malmtrafik AB Kiruna. Tel Fax Markus Petäjäniemi, tf vd LKAB Norge AS Postboks 314, NO-8504 Narvik, Norge. Tel Fax Magne Leinan, vd LKAB Luleå malmhamn Box 821, Luleå. Tel Fax Lars Andersson, platschef PRODUKTION LKAB Kiruna. Tel Fax LKAB Svappavaara Kiruna Tel Fax LKAB Malmberget. Tel Fax INDUSTRIMINERALER Minelco Ltd. Flixborough Industrial Estate, Flixborough, North Lincolnshire, DN15 8SF, England. Tel Fax Robert Boulton, vd och koncernchef för Minelcogruppen Minelco AB Box 952, Luleå. Tel Fax Roger Johansson, vd Minelco Oy Kaivoksentie 300, FI Siilinjärvi, Finland. Tel Fax Kari Laukkanen, vd Minelco, Inc Scripps Center, 312 Walnut Street, Cincinnati, OH 45202, USA. Tel Fax Mats Drugge, vd Minelco GmbH P.O. Box , DE Essen, Germany. Tel Fax Thomas Tepper, vd Minelco B.V. Vlasweg 19, Harbour M164, P.O. Box 16, NL-4780 AA Moerdijk, The Netherlands. Tel Fax Yvonne Dirken, vd Minelco Asia Pacific Ltd China Resources Building, 26 Harbour Road, Wanchai, Hong Kong. Tel Fax John Engel, vd Minelco (Tianjin) Minerals Co., Ltd. Junyi Industrial Park, Jungliangcheng, Dongli District, Tianjin, P.R. China Tel Fax James Qi, vd Likya Minelco ITOB Organize Sanay Bölgesi Tekeli Beldesi, Menderes, Izmir, TÜRKIYE. Tel: Fax: Minelco Slovak Republic Representative Office, Panenska 13, SK Bratislava, Slovak Republic. Tel Fax marian.zilinsky@minelco.com Marian Zilinsky, försäljningschef Minelco Spain Representative Office, C./Nord no. 2 Ent.5, Vic,Spain. Tel/Fax albert.senyer@minelco.com Minelco France Representative Office, 85 Rue Jean Rache Saméon, Frankrike Tel : robert.egea@minelco.com Minelco Greece Representative Office, 13, N.Kountouriotou str., Thessaloniki, Greece. Tel: Fax sakis.hatzinikolaou@minelco.com Minelco Singapore Representative Office 300 Beach Road #29-02, The Concourse, Singapore Tel Fax christina.cheong@minelco.com DOTTERBOLAG Wassara AB Rosenlundsgatan Stockholm. Tel Fax peter.schmid.wassara@lkab.com Peter Schmid, vd LKAB Berg & Betong AB Box 817, Kiruna. Tel Fax peter.soderman@lkab.com Peter Söderman, vd. LKAB Mekaniska AB Tel Fax LKAB Kimit AB Tel Fax LKAB Fastigheter AB Kiruna. Tel Fax siv.aidanpaa-edlert@lkab.com Siv Aidanpää Edlert, vd LKAB Nät AB Kiruna. Tel Fax agneta.engberg@lkab.com LKAB Försäkring AB Box 952, Luleå. Tel Fax magnus.forsberg@lkab.com LKAB Trading (Shanghai) Co., Ltd. Unit 2007, 889 Yueda Plaza, 1111 Changshou Road, Shanghai Kina Tel: Fax: E-post kontor: hui.huang@lkab.com anders.lundgren@lkab.com Anders Lundgren, vd 16

17 Producerad av LKAB i samarbete med Vinter AB, Luleå. Box 952, Luleå Tel Fax