BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2010

Transkript

1 Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) Org. nr BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2010 OKTOBER DECEMBER Nettoomsättningen ökade med 75 procent och blev (4 593) Mkr. Rörelseresultatet ökade med 6 procent och blev (1 041) Mkr. Resultatet före skatt ökade med 5 procent och blev (1 177) Mkr. Resultatet efter skatt uppgick till 848 (705) Mkr. Operativt kassaflöde uppgick till (1 469) Mkr. Resultatet belastades med Mkr för samhällsomvandling. Ökade leveranser med 3 procent inom Mining Division. JANUARI DECEMBER Nettoomsättningen ökade med 147 procent och blev (11 558) Mkr. Rörelseresultatet blev (659) Mkr. Resultatet före skatt blev (1 192) Mkr. Resultatet efter skatt uppgick till (719) Mkr. Operativt kassaflöde uppgick till (-648) Mkr. Resultatet belastades med Mkr för samhällsomvandling. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning ska uppgå till (714) kr per aktie motsvarande (500) Mkr. Ökade leveranser med 39 procent inom Mining Division. Koncernchefens kommentarer LKABs positiva resultatutveckling fortsatte under fjärde kvartalet, då rörelseresultatet blev (1 041) Mkr och nettoomsättningen (4 593) Mkr. Kvartalets resultat belastas med Mkr för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytningens påverkan på samhällena Kiruna och Malmberget. Koncernens rörelseresultat för helåret 2010 blev (659) Mkr. Det ekonomiska resultatet har möjliggjorts av höga leveransvolymer och järnmalmspriser som tecknades för LKAB har valt att under 2010 teckna årskontrakt med sina kunder, samtidigt har andra stora järnmalmsleverantörer valt att gå över till kortare kontrakt. LKABs järnmalmspriser har under året legat i nivå med högkonjunkturåret Leveranserna av järnmalmsprodukter under fjärde kvartalet låg i paritet med samma kvartal i fjol, 7,2 (7,0) Mt och produktionen blev 6,4 (6,5) Mt. Totalt under året levererades 26 Mt järnmalmsprodukter. Det är den högsta volymen under 2000-talet, trots att transporterna begränsades under juli på grund av en brand på Torneträsk station mellan Kiruna och Narvik. Årets produktionsvolym blev 25,3 (17,7) Mt järnmalmsprodukter. Produktionen av järnmalmspellets blev 22,1 (14,7) Mt, den högsta volymen någonsin. Förädlings- och logistikstrukturen ovan jord har de senaste åren färdigställts för en högre produktionsvolym. Därmed är flaskhalsen i processkedjan återigen tillgången på råmalm. Enligt fastslagen strategiplan planerar LKAB att investera i ny gruvkapacitet, i syfte att öka leveranserna av järnmalmsprodukter med cirka 35 procent, till drygt 37 Mt, år Det innebär bland annat tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara-området. Produktionen i Gruvberget startade i maj Ansökan om provbrytning i Mertainen och miljötillståndsansökan för att tömma den tredje planerade gruvan Leveäniemi på vatten har lämnats in under året. Årets investeringar uppgick till (3 543) Mkr och avser främst nya huvudnivåer i Kirunas och Malmbergets underjordsgruvor. Den planerade leveransökningen de kommande åren medför även behov av ökad kapacitet på Malmbanan till Narvik, inkluderande fler lok och vagnar till LKAB. I maj inträffade en tragisk byggarbetsplatsolycka i samband med anläggandet av den nya huvudnivån i Malmbergsgruvan och två entreprenörsanställda omkom. Marknadsutsikterna för 2011 är positiva för LKABs järnmalmsprodukter i Europa, MENA (Middle East and North Africa) och Asien. Lars-Eric Aaro, VD och koncernchef OMSÄTTNING OCH RÖRELSERESULTAT Mkr AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL OPERATIVT KASSAFLÖDE Mkr Omsättning Rörelseresultat % % % % Q1 Q2 Q3 Q4 Q Q1 Q2 Q3 Q4 Q Q1 Q2 Q3 Q4 Q % Q1 Q2 Q3 Q4 Q Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q Q Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q Q Q Omsättning Rörelseresultat Rullande 12 mån Avkastningskrav på EK Kolla diagram operativt kassaflöde, skall vara

2 LKAB-KONCERNEN I SAMMANDRAG Händelser under fjärde kvartalet Produktionen av järnmalmsprodukter inom Mining Division uppgick till 6,4 (6,5) Mt. Totala leveranser uppgick till 7,2 (7,0) Mt i perioden, varav pellets utgjorde 5,5 (5,5) Mt. Nettoomsättningen ökade med 75 procent och blev (4 593) Mkr. Förbättringen under kvartalet förklaras främst av högre intäkter inom Mining Division som är en följd av ökade priser, ökade leveranser och en positiv valutaeffekt. Även Minerals Division och Special Businesses visar ökad omsättning. Koncernens rörelseresultat uppgick till (1 041) Mkr. Kvartalets resultat belastas med Mkr för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytningens påverkan på samhällena Kiruna och Malmberget. Resultatet från finansiella poster blev totalt 129 (136) Mkr. Valutanettot uppgick till 7 (32) Mkr. Räntenettot blev 8 (30) Mkr. Avkastningen på aktieportföljer och ränteplaceringar uppgick till 133 (88) Mkr. Finansiell nettokostnad för pensioner uppgick till -19 (-15) Mkr. Aktieutdelning uppgick till 0 (1) Mkr. Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till (994) Mkr. Utbetalningar för pågående arbeten med nya huvudnivåer i Malmberget och Kiruna har dominerat utbetalningarna. Kortfristiga finansiella placeringar har påverkat investeringsverksamheten (netto) med (-399) Mkr. Händelser januari till december Produktionen av järnmalmsprodukter inom Mining Division uppgick till 25,3 (17,7) Mt. Totala leveranser uppgick till 26,0 (18,7) Mt i perioden, varav pellets utgjorde 20,8 (14,3) Mt. Såväl produktionsvolym som pelletsandel har ökat som en följd av en fortsatt högre efterfrågan under året. Lagret av järnmalmsprodukter uppgick den sista december till 1,1 (1,6) Mt. LKAB har valt att fortsätta teckna årskontrakt med sina kunder, samtidigt som många stora järnmalmsleverantörer i stället gått över till kvartalskontrakt. Tecknade kontrakt innebär att LKABs järnmalmspriser för 2010 ligger på samma nivå som under Koncernens nettoomsättning ökade med 147 procent och blev (11 558) Mkr. Ökningen fördelas på faktorerna pris 61 procent, valuta 13 procent, och volym/mix 26 procent. Utan några säkringar i US-dollar hade valutaeffekten uppgått till 10 procent. Koncernens rörelseresultat ökade och uppgick till (659) Mkr, vilket förklaras av ökade priser, ökade leveranser och positiv valutaeffekt inom Mining Division. Årets resultat belastas med Mkr för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytningens påverkan på samhällena Kiruna och Malmberget. Resultatet från finansiella poster blev totalt 69 (533) Mkr. Valutanettot uppgick till -138 (144) Mkr. Räntenettot blev -28 (-19) Mkr. Avkastningen på aktieportföljer och ränteplaceringar uppgick till 280 (415) Mkr. Finansiell nettokostnad för pensioner uppgick till -75 (-72) Mkr. Aktieutdelning uppgick till 30 (65) Mkr. Finansnettot har påverkats av valutakursförluster av fordringar och banktillgodohavanden på grund av en starkare krona. Lars-Eric Aaro har tillträtt som VD och koncernchef från 1 januari Under andra kvartalet startades gruvbrytning av Gruvberget i Svappavaara. Koncernsammandrag Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat före skatt Resultat efter skatt Operativt kassaflöde *) Investeringar i materiella anläggningar *) *) se kassaflödesanalys på sid 8 för ytterligare information. Ekonomisk information från LKAB finns både på svenska och engelska och kan beställas från LKAB, Kommunikation, Box 952, Luleå, eller via tel eller fax Ekonomisk information finns även på LKABs webb lkab.com Producerad av LKAB i samarbete med Vinter reklambyrå AB, Luleå. Tryck Luleå Grafiska AB, februari Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

3 MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING Stål- och järnmalmsmarknaden Under 2010 har marknaderna i Asien drivit på tillväxten medan de i Europa och USA har varit modesta. Globalt sett har förhållandena förbättrats jämfört med 2009, men de världsekonomiska svårigheterna är långt ifrån över. Industriländerna uppvisar generellt sett svaga arbets- och bostadsmarknader samtidigt som kostnadsbesparingar i offentlig sektor och skuldavveckling inom den privata sektorn fortsätter och bedöms ta lång tid. I stora delar av världen var den ekonomiska utvecklingen stark under årets första hälft, vilket även påverkade stålproduktionen positivt med högt kapacitetsutnyttjande. Under andra halvåret mattades återhämtningen i västvärlden av, främst eftersom stimulanspaketen, bland annat skrotningspremier på bilar, tog slut samt att rekylen från uppgången efter krisen klingade av. Den globala stålproduktionen, som använder järnmalm och stålskrot som råvara, har legat på höga nivåer under 2010, till och med högre än under rekordåret Främsta orsaken var tillväxten i Kinas stålproduktion, som varit hög under de senaste åren. Däremot har stålproduktionen minskat i Europa, Nordamerika, Östasien och CIS (Commonwelth of Independent States, en regional organisation där deltagande länder är f d Sovjetunionen). Världens produktion av råstål, drivkraften för efterfrågan av järnmalm, uppnådde enligt World Steel Association (worldsteel) 1,414 miljarder ton under 2010 vilket är 15 procent högre än Detta efter en minskning på 6,6 procent under För 2011 tror worldsteel på en fortsatt tillväxttakt för global stålefterfrågan på 5,3 procent, vilket skulle bli rekordvolym, på närmare 1,5 miljarder ton. Kinas höga inhemska efterfrågan på stål försvagades något under andra halvåret 2010 men återhämtade sig under fjärde kvartalet. Under andra halvåret införde kinesiska regeringen restriktioner i energiförbrukningen vilket påverkade stålproduktionen negativt. Restriktionerna infördes som resultat av den elbrist som regeringen har brottats med tidigare under året. I tillägg har krav på minskade emissioner begränsat energiproduktionen från anläggningar med bristande reningsutrustning. Mot slutet av året började man delvis lätta på restriktionerna som också har satt igång en konsolidering av den kinesiska stålindustrin. Under 2011 förväntas tillväxttakten bromsa in ytterligare, till ca 5 procent. Trots avmattningen förväntas stålkonsumtionen under 2011 ligga på en fortsatt hög nivå och Kina förväntas stå för cirka 45 procent av världens stålförbrukning. I EU-länderna minskade stålförbrukningen med nästan 36 procent under De hårdast drabbade länderna var Spanien, Italien och Storbritannien på grund av den kollaps som skedde inom ländernas byggsektor. Återhämtningen sedan 2009 har delvis visat sig vara starkare än väntat, mycket tack vare exporten av industrivaror som ökat starkt under 2010, framför allt från Tyskland. I övriga Europa har lagernivåerna hos många stålverk ökat och lönsamheten har minskat. Vissa stålverk har gjort nedskärningar i stålproduktionen i försök att pressa upp prisnivåerna. En försiktig återhämtning av stålmarknaden förväntas under 2011 och ett tecken på det är att skrotpriset stigit kraftigt på senare tid. Långsiktigt förutses en fortsatt positiv framtida utveckling på den globala järnmalmsmarknaden. Efterfrågan på sjöburen järnmalm för export ökar stadigt och med den planeras alltfler nya järnmalmsprojekt runt om i världen. På kort sikt är marknaden mer svårbedömd, inte minst med tanke på rådande översvämningar i Australien som påverkar tillgången på kol (koks) och driver upp priserna på kol och stål. Indiens restriktioner för järnmalmsexporten och vissa begränsningar i tillgången på sjöburen järnmalm påverkar marknaden. Kinas import av järnmalm har slutat att öka under Kina importerade drygt 618 Mt järnmalm under 2010 (627,8 Mt under 2009). Även om den kinesiska importen av järnmalm har slutat att öka, så har efterfrågan av järnmalm i resten av världen återhämtat sig efter det stora fallet under Detta har medfört att den totala sjöburna handeln med järnmalm ökade under 2010 till drygt 1 miljard ton. Branschanalytiker tror att den globala stålproduktionen och den sjöburna handeln med järnmalm kommer fortsätta att vara på en stabilt hög nivå. Kinas restriktioner för energiförbrukningen och Kinas lägre volym av importerad järnmalm under 2010 bedöms vara tillfälliga. Analytiker vidhåller att det troligtvis kommer att ske en långsam återhämtning i de utvecklade ekonomierna samtidigt som tillväxten sker snabbare i Brasilien, Indien och några andra utvecklingsekonomier. Efterfrågan på LKABs järnmalmsprodukter har varit stark under 2010 och är fortsatt hög in i 2011, från marknaderna för masugnsprodukter i Europa och direktreduktionsprodukter i Mellanöstern och Asien. Industrimineralmarknaden Den generella förbättringen för Minelcos marknader fortsatte under det fjärde kvartalet. I USA ökade efterfrågan på magnetitprodukter för vattenreningskemikalier ytterligare. Försäljningen av huntitprodukter till polymerindustrin utvecklades positivt och återhämtningen på dessa marknader är tydlig. Tillväxtmarknaderna i Asien visade positiva signaler; flyg-, stål, svets- och keramisk industri var mycket starka marknader. Mineralexport från Kina blir alltmer begränsad på grund av det ökade inhemska behovet och som en följd stiger priserna. Byggmarknaden i Europa är fortfarande relativt svag, men en återhämtning förväntas under 2012 då beställningar börjar öka igen. Andra marknader som eldfast, kol- och skrotanrikning samt polymerer visar uppgång. MINING DIVISION Järnmalmsproduktion och leveranser Produktionen av järnmalmsprodukter inom Mining Division uppgick till 6,4 (6,5) Mt under fjärde kvartalet. Totala leveranser uppgick till 7,2 (7,0) Mt i perioden, varav pellets utgjorde 5,5 (5,5) Mt. Lagret uppgick till 1,1 (1,6) Mt vid december månads utgång. Omsättning och resultat Nettoomsättningen ökade till (3 968) Mkr och rörelseresultatet uppgick till 981 (1 155) Mkr, vilket förklaras av höjda priser, högre intäkter till följd av ökade leveranser och positiv valutaeffekt. Kvartalets resultat belastades med Mkr för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytningens påverkan på samhällena Kiruna och Malmberget. MINERALS DIVISION Omsättning och resultat Nettoomsättningen under fjärde kvartalet steg med 17 procent och blev 753 (641) Mkr. Rörelseresultatet förbättrades med 364 Mkr och blev 109 (-255) Mkr. Resultatet för 2009 belastades med avvecklingskostnader på 317 Mkr för olivinverksamheten på Grönland. Högre försäljning av produkter med högre marginaler förklarar ökningen under perioden. Affärsområdet magnetit står för 75 procent av ökningen och Traded minerals för 25 procent. SPECIAL BUSINESSES Omsättning och resultat Nettoomsättningen ökade med 72 procent och uppgick till 642 (373) Mkr. Ökningen av nettoomsättningen beror främst på KGS bergentreprenader samt ökad försäljning av bultning, betongsprutning och krossning. Rörelseresultatet uppgick till 87 (57) Mkr. KONCERNENS INVESTERINGAR Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar för kvartalet uppgick till 1254 (994) Mkr. Utbetalningar för pågående arbete för nya huvudnivåer i Malmberget och Kiruna har dominerat utbetalningarna. Kortfristiga placeringar har påverkat investeringsverksamheten (netto) med (-399) Mkr. KONCERNENS LIKVIDITET Det operativa kassaflödet för kvartalet uppgick till (1 469) Mkr vilket främst hänförs till rörelsens positiva resultat. Kassaflödet uppgick till 19 (1 070) Mkr. Likviditeten uppgick till (6 195) Mkr. Kassaflödet har påverkats av ökade kundfordringar, investeringar i kortfristiga placeringar samt högre skatteutbetalningar under sista kvartalet. Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

4 Under fjärde kvartalet uppgick inflödet av US-dollar från järnmalmsförsäljningen till 934 (567) MUSD, varav 580 (345) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen 7,55 (6,69) SEK/USD. Den genomsnittliga kursen på avistamarknaden uppgick för motsvarande period till 6,78 (7,01) SEK/USD. Under året uppgick inflödet av US-dollar från järnmalmsförsäljningen till (1 422) MUSD, varav (1 485) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen 7,82 (6,65) SEK/USD. Den genomsnittliga kursen på avistamarknaden uppgick för motsvarande period till 7,21 (7,87) SEK/USD. Utestående terminssäkringar var vid utgången av året 880 MUSD, terminssäkrat till genomsnittskursen 7,23 SEK/USD. Vid motsvarande tidpunkt föregående år uppgick terminssäkringarna till 800 MUSD och genomsnittskursen till 8,17 SEK/USD. MODERBOLAGET Moderbolagets nettoomsättning uppgick till (3 957) Mkr, varav 132 (54) Mkr avsåg fakturering till dotterföretag. Resultatet efter finansiella poster blev (1 231) Mkr. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till (806) Mkr. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till (5 886) Mkr vid kvartalets utgång. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Transaktioner mellan LKAB och närstående som väsentligen påverkat företagets ekonomiska ställning och resultat har inte ägt rum. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER LKAB är en internationell koncern och är exponerad för olika risker. Riskhantering är en viktig del av verksamheten för att nå uppsatta mål, där olika aktiviteter genomförs för att om möjligt styra och kontrollera rörelsens risker, finansiella risker samt andra risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Hanteringen av finansiella risker regleras av en koncerngemensam policy som fastställts av LKABs styrelse. Större risker är LKABs volymberoende, prissättningen på järnmalm samt transaktionsexponering i US-dollar. Efterfrågan för pellets är större än för fines under högkonjunktur. Pelletsandelen av LKABs leveranser är cirka 82 procent och detta medför att LKAB är konjunkturkänsligt. Kostnader för sjöfrakter spelar stor roll, men LKAB har fördelar av att ha 75 procent av kunderna i Europa. LKAB har få kunder, vilket innebär att varje enskild kund har stor betydelse. En hög och jämn produktkvalitet tillsammans med ett erbjudande som innefattar värdeskapande tjänster för kundernas räkning begränsar riskerna. Den globala prissättningen av järnmalm har huvudsakligen förändrats från årliga avtal till kvartalsavtal. LKAB har valt att fortsätta med årsavtal, för att kunna ha långsiktighet i planering av verksamheten och för att bland annat undvika variationer kvartalsvis. Handel med järnmalm sker i US-dollar. LKABs framtida betalningsflöden (transaktionsexponering) är exponerade för risker knutna till förändringar av valutakurser, och därför terminssäkras US-dollar i enlighet med bolagets valutapolicy. Den exakta storleken på transaktionsexponeringen är svår att fastställa långt i förväg eftersom den till stor del beror på marknadspriset på järnmalm. LKABs expansion vid verksamhetsorterna i Malmfälten innebär en successiv utbredning av deformationszoner, som förorsakas av gruvbrytningen. Det är därför oundvikligt att samhällsstrukturen långsiktigt kommer att förändras. Tillsammans med berörda, såsom stat/ägare, kommuner, myndigheter, andra företag, fastighetsägare och övriga berörda, bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna gemensamma lösningar för strukturomvandlingen. I takt med påverkan (ekonomisk/ fysisk skada på egendom) föranlett av genomförd malmbrytning där legal eller informell förpliktelse gentemot extern part finns, avsätter LKAB medel för dessa åtaganden. Hittills har främst LKABs eget område påverkats av brytningen, men nu berörs även bebyggelse och infrastruktur utanför detta område. Deformationerna är eller kommer att bli så pass omfattande att det är nödvändigt att successivt flytta delar av Kiruna och Malmberget permanent. En kärnfråga ur bedömningssynpunkt för hantering av utgifterna är hur stora utgifterna kommer att bli samt hur de ska fördelas till den redovisningsmässiga period de tillhör. Därför har LKAB ansökt om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden beträffande vissa frågor hänförliga till den avsättning som gjorts för 2010, baserat på styrelsens och företagsledningens bästa bedömning om god redovisningssed och som bedöms bli vägledande för kommande års redovisning. Samhällsomvandlingen i Malmfälten har belastat och kommer att belasta LKABs resultat och likviditet med avsevärda belopp under de kommande åren. LKAB behöver därför vara finansiellt stark och ha en god intjäningsförmåga för att möta de framtida kraven som samhällsomvandlingen kommer att innebära. För ytterligare information kring risker hänvisas till LKABs årsredovisning för FRAMTIDA UTVECKLING LKAB växer tillsammans med sina kunder. Strategiplanen för de närmaste åren inkluderar volymökning på drygt 35 procent till en årskapacitet på cirka 37 Mt järnmalmsprodukter år Företaget har investerat cirka 22 miljarder kronor i verksamheten under de fem senaste åren. Nuvarande produktionskapacitet ovan jord är cirka 28 Mt järnmalmsprodukter per år. Den trånga sektorn är främst tillgången på järnmalm för tillverkning av förädlade järnmalmsprodukter som pellets, fines och specialprodukter. Merparten av järnmalmstillskottet skall komma från nya gruvor. I maj 2010 invigdes dagbrottsgruvan Gruvberget i Svappavaara. I full produktion efter årsskiftet kommer gruvan att förse pelletsverket på samma ort med två miljoner ton råmalm per år. Under året har risker med utdragna miljötillståndsprocesser för gruvverksamhet erfarits där LKABs verksamhet vid dagbrottsgruvan, Gruvberget, i Svappavaara hotas att stoppas. Naturvårdsverket har överklagat miljödomen för Gruvberget och ny dom från Miljööverdomstolen kommer den 10 mars. De två andra planerade dagbrottsgruvorna för järnmalm i det så kallade Svappavaarafältet är Leveäniemi och Mertainen. Även dessa kommer att brytas i dagbrott och arbetet med nödvändiga miljö- och brytningstillstånd pågår. Prospektering efter ytterligare järnmalmsfyndigheter i närområdena till nuvarande verksamheter pågår också. Totalt investeras cirka 75 Mkr under en treårsperiod. Tillväxtsstrategin förutsätter en kapacitet för tågtransporter på Malmbanan år 2015 på minst 40 Mt, vilket bland annat innebär behov av fler och längre mötesplatser på Malmbanan mellan Luleå och Narvik samt fler av de nya energieffektiva och klimatanpassade IORE-lok och 100-tonsvagnar som LKAB köpt in under de senaste åren. Tillväxtstrategin innebär också nya och kontinuerliga satsningar på forskning och utveckling och på en säker, utvecklande och attraktiv miljö för LKABs nuvarande och allt fler nya medarbetare som rekryteras till företaget. De stora pågående strategiska investeringarna i egen framtida gruv- och produktionskapacitet innebär utbetalningar på cirka fem-sex miljarder kronor per år under de närmaste åren. LKABs fortsatta underjordsbrytning i Kiruna och Malmberget ställer höga krav på koncernens förmåga att generera starka rörelseresultat samt bra kassaflöden under kommande år. Exponeringen på elmarknaden ökar. LKABs behov av el kommer att öka till följd av den planerade ökningen av produktionskapaciteten och detta trots kraftfulla satsningar på energieffektiviseringar. Världens tre dominerande järnmalmsleverantörer har tecknat kvartalskontrakt med sina stålverkskunder. LKAB har valt att under 2010 fortsätta teckna årskontrakt med sina kunder. En ökad efterfrågan och ett begränsat utbud, särskilt från Indien men även på sjöburen järnmalm generellt har lyft priserna under de senaste månaderna. Spotpriset för järnmalm i Asien har en uppåtgående trend. Utvecklingen av prissättningssystemet för järnmalm fortsätter och är långt ifrån färdig. LKAB kommer att under första kvartalet fortsätta diskussionen med kunderna om prismodell och bestämma inriktning för kontrakt för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

5 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport i sammandrag för koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering samt tillämpliga bestämmelser i årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderbolaget har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 9 kapitel, Delårsrapport. Samma redovisningsprinciper som i senaste årsredovisningen har tillämpats, med de undantag som anges nedan. Reviderade IFRS 3 och ändrade IAS 27 tillämpas sedan 1 januari De ändringar av redovisningsprinciperna som dessa medfört har inte påverkat föreliggande delårsrapport. De huvudsakliga ändringar som kan bli aktuella uppstår om LKAB genomför rörelseförvärv. Denna rapport har ej varit föremål för översiktlig granskning av revisorerna. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning ska uppgå till (714) kr per aktie motsvarande (500) Mkr. Luleå den 15 februari 2011 Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) Lars-Eric Aaro VD och koncernchef Finansiell information Datum Årsstämma Delårsrapport kv Delårsrapport kv Delårsrapport kv Eventuella frågor rörande denna rapport besvaras av Lars-Eric Aaro, VD, eller Leif Boström, ekonomidirektör, på presskonferensen den 15 februari kl Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

6 LKAB-KONCERNEN Resultaträkning i sammandrag Nettoomsättning Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Övriga rörelsekostnader och rörelseintäkter Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare Resultat per aktie före och efter utspädning Rapport över totalresultat i sammandrag Periodens resultat Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter Periodens förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar Skatt hänförlig till komponenter i kassaflödessäkringar Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat hänförligt till moderbolagets ägare Omsättning per division Mining Division varav koncernintern omsättning Minerals Division varav koncernintern omsättning Special Businesses Division varav koncernintern omsättning Elimineringar Summa nettoomsättning Rörelseresultat per division Mining Division Minerals Division Special Businesses Division Koncernmässiga justeringar Rörelseresultat Resultat före skatt Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

7 LKAB-KONCERNEN Rapport över finansiell ställning i sammandrag Helår Helår Helår (Mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar * Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Summa Eget kapital Långfristiga skulder Avsättningar för pensioner Uppskjutna skatteskulder Övriga avsättningar & skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER * Per 31 december 2010 uppgick goodwill till 189 (214) Mkr, brytningsrättigheter till 14 (26) Mkr, utsläppsrätter till 106 (58) Mkr samt övriga immateriella tillgångar till 12 (11) Mkr. Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

8 LKAB-KONCERNEN Rapport över förändringar i eget kapital i sammandrag Periodens ingående balans Utdelning Totalresultat för perioden Periodens utgående balans Kassaflödesanalys i sammandrag Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Övriga operativa investeringar Operativt kassaflöde (exkl kortfristiga placeringar) Kortfristiga placeringar (netto) Kassaflöde efter investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten lämnad utdelning Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring likvida medel Delkomponenter i likvida medel Kassa och bank Kortfristiga placeringar Valutakursdifferenser likvida medel -8-8 Totalt Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

9 LKAB-KONCERNEN Personal Helår Helår Medeltal anställda varav kvinnor varav män Nyckeltal Helår Helår Vinstmarginal procent 43,3 10,3 Avkastning på eget kapital procent 30,9 2,8 Soliditet, vid periodens slut procent 71,7 71,4 Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

10 MODERBOLAGET Resultaträkning i sammandrag Nettoomsättning Kostnad för såld vara Bruttoresultat Övriga rörelsekostnader och rörelseintäkter Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt Periodens resultat Rapport över totalresultat Periodens övrigt totalresultat Totalresultat för perioden Balansräkning i sammandrag Helår Helår Helår (Mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar koncernföretag Finansiella anläggningstillgångar övrigt Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar koncernföretag Kortfristiga fordringar övrigt Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder koncernföretag 15 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Nyckeltal Helår Helår Helår Vinstmarginal procent 44,6 13,6 48,8 Avkastning på eget kapital procent 32,1 3,3 23,3 Soliditet, vid periodens slut procent 70,2 70,1 71,0 Definitioner Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av periodens nettoomsättning Avkastning på eget kapital: Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital (beräknat på rullande 12 månader) Soliditet: Eget kapital i procent av totala tillgångar 10 Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

11 LKAB KONCERNKONTOR Box 952, Luleå. Tel Fax Lars-Eric Aaro, VD och koncernchef MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING LKAB Norden Box 952, Luleå. Tel Fax Johan Heyden, försäljningschef INDUSTRIMINERALVERKSAMHET Minelco AB Box 952, Luleå. Tel Fax Roger Johansson, VD Minelco Oy P.O. Box 57, FI Siilinjärvi, Finland. Tel Fax Kari Laukkanen, VD Minelco Slovak Republic Representative Office Panenska 13, SK Bratislava, Slovak Republic. Tel Fax marian.zilinsky@minelco.com Marian Zilinsky, försäljningschef Minelco Spain Representative Office, C./Nord no. 2 Ent Vic, Spain Tel albert.senyer@minelco.com LKAB S.A. Chaussée de la Hulpe 150, BE-1170 Bryssel, Belgien. Tel Fax lkab.sa@lkab.com Göran Ottosson, VD LKAB SCHWEDENERZ GmbH Bredeneyer Strasse 182, D Essen Tyskland. Tel Fax lkab.se@lkab.com Göran Ottosson, VD LKAB FAR EAST Pte. Ltd 300 Beach Road #29-02, The Concourse, Singapore Tel Fax lkab.fe@lkab.com Stig Nordlund, VD JÄRNMALMSVERKSAMHET LKAB Kiruna. Tel Fax LKAB Malmberget. Tel Fax Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) Kiruna. Tel Fax Göran Heikkilä, VD LKAB Norge AS Postboks 314, NO-8504 Narvik, Norge. Tel Fax Magne Leinan, VD LKAB, Luleå malmhamn Box 821, Luleå. Tel Fax Lars Andersson, platschef Minelco, Inc Scripps Center, 312 Walnut Street Cincinnati, OH 45202, USA. Tel Fax minelco.inc@minelco.com Mats Drugge, VD Minelco Ltd. Flixborough Industrial Estate, Flixborough, North Lincolnshire, DN15 8SF, England. Tel Fax minelco.ltd@minelco.com Robert Boulton, VD Minelco GmbH P.O. Box , DE Essen, Germany. Tel Fax minelco.gmbh@minelco.com Barbara Eicher, VD Minelco B.V. Vlasweg 19, Harbour M164, P.O. Box 16, NL-4780 AA Moerdijk, The Netherlands. Tel Fax minelco.bv@minelco.com Yvonne Dirken, VD Minelco Asia Pacific Ltd China Resources Building, 26 Harbour Road, Wanchai, Hong Kong Tel Fax hongkong@minelco.com John Engel, VD Minelco (Tianjin) Minerals Co., Ltd. Junyi Industrial Park, Jungliangcheng, Dongli District, Tianjin, P.R. China Tel Fax mail@minelco.sina.net Bin Zhou, VD Likya Minelco ITOB Organize Sanay Bölgesi Tekeli Beldesi Menderes, Izmir, TÜRKIYE Tel: Fax: Minelco Greece Representative Office 13, N.Kountouriotou str., Thessaloniki, Greece Tel: Fax sakis.hatzinikolaou@minelco.com Minelco Singapore Representative Office 300 Beach Road #29-02, The Concourse, Singapore Tel Fax christina.cheong@minelco.com DOTTERBOLAG Wassara AB Hornsgatan 103, Stockholm. Tel Fax peter.johansson.wassara@lkab.com Peter Johansson, VD AB Kiruna Grus & Stenförädling (KGS AB) Box 817, Kiruna. Tel Fax peter.soderman.kgs@lkab.com Peter Söderman, VD Fastighets AB Malmfälten Kiruna. Tel Fax siv.aidanpaa-edlert@lkab.com Siv Aidanpää Edlert, VD LKAB Nät AB Kiruna Tel Fax anders.lundkvist@lkab.com LKAB Försäkring AB Box 952, Luleå. Tel Fax magnus.forsberg@lkab.com Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) org. nr

12 Box 952, Luleå Tel Fax