Title: "Why should the referendum be held if the country's prime minister ignores the outcome?"

Transkript

1 Examensuppsats Varför ska omröstningen hållas om landets statsminister struntar i utfallet? En kvalitativ studie om hur två svenska nyhetstidningar rapporterade om Thorbjörn Fälldin under perioden 1/ till 1/ Författare: Meleke Murad Petros Handledare: Martina Böök Examinator: Erik Wångmar Termin: VT19 Ämne: Historia Nivå: 61-90hp Kurskod: 2HIÄ2E

2 Abstract Title: "Why should the referendum be held if the country's prime minister ignores the outcome?" This study is a qualitative study of how two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter reported about the former Swedish Prime Minister Thorbjörn Fälldin between the dates of 1/ to 1/ The reason I chose this time span is due to the nuclear power referendum that took place in March in Sweden. The study uses the theory of agenda-setting journalism, which is partly about how media reporting affects the users. The study include 41 articles written about Thorbjörn Fälldin, one of the articles is presented in the background of this study where Aftonbladet s journalist Börjelind reported so harshly against Fälldin that the Prime Minister pressed charges against Aftonbladet. The main task of the study is to elucidate how two newspapers whose leader pages have different political appellation and how they reported about Fälldin before and after the nuclear power referendum that took place in Sweden in March The study also highlights the political languages that the newspapers report in, where Aftonbladet is clearly against Fälldin. Aftonbladet's reporting differed from Dagens Nyheter, where Aftonbladet repported harshly about Fälldin before and after the nuclear power referendum, while Dagens Nyheter is softer in its reporting on Fälldin. The people that Aftonbladet's access space in their paper tend to be critical of Prime Minister Fälldin where Dagens Nyheter rather highlights people who are positive about Fälldin. Aftonbladet chooses to go roughly at Fälldin, they writes several articles that Fälldin should resign, Dagens Nyheter writes more nuanced and demands for resignation are only mentioned once. Nyckelord Thorbjörn Fälldin, Kärnkraftsomröstningen. Tack Jag vill tacka min familj och min flickvän som stöttat mig under det här arbetet. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Martina Böök. Ett stort tack till er!

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och frågeställning Avgränsning Disposition Bakgrund Thorbjörn Fälldin Kärnkraftsfrågan blir politiserad Massmedia Fälldin mot Aftonbladet Linje 1, 2 & 3 Kärnkraftsomröstningen Resultatet av folkomröstningen Tidigare forskning Tidigare forskning, kärnkraftsomröstningen Tidigare forskning, media och kärnkraftsomröstningen Metod & Material Val av material Primärkällor Aftonbladet Dagens Nyheter Etiska övervägande Källkritisk reflektion Val av metod Kontext & intertextualitet Systematisering av texterna Genomgång av materialet Teoretiskt ramverk Agendasättande journalistik Empir i Statsminister som försvann, 23 december, DN summerar 1970-talet och Fälldin, 28 december, Oavsett resultatet av folkomröstningen, 16 januari, Kompromissen som misslyckades, 19 januari, Nu har slutstriden börjat, 17 februari, Dagen innan folkomröstningen, 22 mars, Dagen efter folkomröstningen, 24 mars, Förstasidorna Ledarsidorna Parlamentarisk logik Men ingen förlorade. 25 mars, Fälldin är unik, 1 april, Sluta mobba Fälldin! Folkviljan, 2 april, Bönderna, 7 april,

4 6.12 FÄLLDIN AVGÅ, 8 april, Fler och fler kräver Fälldins avgång, 29 april, Aftonbladet rekommenderar sina läsare att demonstrera emot Fälldin, 30 april, Analys & diskussion Framtida forskning Didaktisk reflektion Referenser... 49

5 1 Inledning En bonde blir statsminister så lyder titeln på Thorbjörn Fälldins självbiografi. Det är en berättelse om hur en enkel bonde blev Sveriges statsminister. Det är också den här enkla bonden som bryter den 44 åriga socialdemokratiska politiska dominansen. Det har aldrig tidigare gjorts en pressanalytisk studie om Thorbjörn Fälldins anseende före och efter kärnkraftsomröstningen Den brittiska historikern John Tosh (2011:142) menar att en presshistorisk undersökning är ett ypperligt sätt mäta anseendet hos en individ, men betonar samtidigt att en presshistorisk undersökning inte är en trovärdig källa för att ta reda på vad som hände vid en händelse eller en period. Målet med den här studien är inte heller att sanningsenligt förklara eller motivera vad Thorbjörn Fälldin gjorde utan syftet är att belysa hur två tidningar, Aftonbladet samt Dagens Nyheter, rapporterade om Fälldin och ifall kärnkraftsomröstningen 1980 gjorde att tidningarna rapporterade annorlunda om Fälldin innan respektive efter omröstningen. Debatten om kärnkraften dominerade både medialt och politiskt under stora delar av 1970-talet i Sverige. En av huvudaktörerna om inte den största aktören i den här frågan är just Thorbjörn Fälldin. Fälldins period som politiker var ingen simpel väg för bonden från Ångermanland som gick hela den politiska vägen och blev Sveriges statsminister. 1.1 Problemformulering När Thorbjörn Fälldin blev statsminister 1976 i en borgerlig koalition bröts en 44-årig socialdemokratisk dominans inom svensk politik, på så sätt är Fälldin banbrytande inom svensk politisk historia. I och med att Socialdemokraterna har haft en kraftig politisk dominans i svensk politisk 1(52)

6 historia var det av intresse att undersöka hur en socialdemokratisk respektive liberal tidning rapporterade om Fälldin i samband med kärnkraftsomröstningen. En del anser att när Thorbjörn Fälldin godkände laddningen av Barsebäck 2 var det ett av de största sveken inom svensk politik, men vilka svek han och varför uppmärksammades det sveket så pass mycket. Det var därför naturligt att göra en presshistorisk studie om Thorbjörn Fälldin och på vilket sätt rapporterades det om honom i de svenska tidningarna. 1.2 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att jämföra och undersöka hur två olika rikstäckande tidningar framställde kärnkraftsfrågans huvudperson Thorbjörn Fälldin, både före och efter kärnkraftsomröstningen. I studien undersöks på vilket sätt två oberoende tidningar med olika politiska beteckningar väljer att framställa Fälldin. Frågeställningar: 1. På vilket sätt beskrivs Thorbjörn Fälldins politiska ståndpunkt i kärnkraftsfrågan i tidningarna före respektive efter kärnkraftsomröstningen? 2. Vilka likheter och skillnader finns det i tidningarnas beskrivningar av Thorbjörn Fälldin före respektive efter kärnkraftsomröstningen? 1.3 Avgränsning Studiens empiri har avgränsats till två tidningar som är oberoende av varandra, de valda tidningarna är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Gemensamma faktorer för tidningarna är att de på ledarsidorna haft historiskt sett tydliga politiska inriktningar. Aftonbladet klassas som en socialdemokratisk bunden tidning och Dagens Nyheter som en liberalt oberoende tidning. Det är ett medvetet val att välja just dessa två tidningarna då de genom sina läsare bildat starka opinioner i Sverige över decennier. Även om det är ledarsidorna som är de mest politisk laddade texterna så 2(52)

7 kommer även tidningarnas vanliga innehåll i form av artiklar och reportage innefattas i studiens empiri. Det finns en stor kvantitet av källmaterial, i och med att Fälldin var Sveriges statsminister så rapporterades det mycket om Fälldin och skrevs många artiklar och ledarsidor som handlade om Fälldin som inte handlade om kärnkraftsfrågan. Materialet har därför avgränsats till relevant källmaterial som innehåller nyckelord som Fälldin och kärnkraft inom tidsramen till Kärnkraftsfrågan var under en relativt lång tidsperiod ett debatterat ämne inom svensk politik vilket resulterade i att tidningarna skrev synnerligen många artiklar om ämnet och dess huvudperson(er). Tidningarna som studien grundar sig på är Dagens Nyheter och Aftonbladet med tidningars innehåll från till , utifrån en genomgång av materialet och respektive tidning bedöms just denna tidsperiod mest relevant för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Det finns en tydlig händelse i form av kärnkraftsomröstningen. Tidningars rapportering och partiernas kampanj för kärnkraftsomröstningen börjar någorlunda i samband med studiens tidsram. 1.4 Disposition Uppsatsen inleds med ett bakgrundskapitel där du som läsare får insyn i bland annat om hur kärnkraftsfrågan blev en politisk fråga, samt en genomgång av kärnkraftsfrågans viktigaste aktör, Thorbjörn Fälldin, samt allmänt om kärnkraftsfrågan och om Fälldins fejd mot Aftonbladet. Kapitlet därefter kommer tidigare forskning där jag belyser tidigare forskning ur två olika aspekter så som kärnkraftsomröstningen samt ur ett medialt perspektiv. Därefter presenteras en genomgång av materialet och metod i kapitel 4, där motiverar jag varför jag har valt att tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter och vilken metod som används i den här studien. I kapitlet 5 presenteras det teoretiska ramverk som går under namnet agendasättande 3(52)

8 journalistik. Därefter kommer en omfattande empiri där resultatet från Aftonbladets samt Dagens Nyheters rapportering om Fälldin presenteras. De avslutande kapitlen är analys, diskussion och didaktisk reflektion. I analysen binder jag samman det empiriska resultatet med teorin och avslutar med en diskussion. Studien avslutas med en didaktisk reflektion där jag argumenterar för hur det den här studien kan tillämpas inom skolans värld. 4(52)

9 2 Bakgrund I detta bakgrundskapitel beskrivs vem Thorbjörn Fälldin var, vad kärnkraftsfrågan innebar samt hur kärnkraften kom att bli central fråga i svensk politik från 70-talet och framåt. Vidare förklaras kärnkraftsomröstningen och vilka linjer och förslag det gick att rösta på. 2.1 Thorbjörn Fälldin Thorbjörn Fälldin är denna studies huvudperson i form av att syfte och frågeställningar handlar om hur Fälldin framställts. Thorbjörn Fälldin var Centerpartiets partiledare och svensk statsminister mellan åren och I nationalencyklopedin beskrivs Fälldin utifrån sina meriter samt ståndpunkt i kärnkraftsfrågan ( n-f%c3%a4lldin, Thorbjörn Fälldin). Det finns många olika uppfattningar av den offentliga personen Thorbjörn Fälldin. Journalisten och författaren Per T Ohlsson målar i boken svensk politik (2014:403ff) upp bilden av Fälldin som en riksdagsman och lantbrukare. Han belyser att Fälldin var småfolkets man. Fälldins politiska kamp beskrivs som personlig, han var av principiella skäl emot de storskaliga lösningarna som presenterades av Socialdemokraterna. Fälldins attityd bottnade i en konflikt mellan arbetarna och mjölkbönder under mellankrigstidens krisår i Norrland, Fälldins far som var en mjölkbonde sattes i blockad i sin roll som mjölkbonde. Den redan principiella negativa attityden gentemot Socialdemokraterna intensifierades när den dåvarande socialdemokratiska regeringen laddade och driftsatte Sveriges första kärnkraftverk 1972 i Oskarshamn (Ohlsson, 2014:405). 5(52)

10 Utöver Oskarshamn hade den Socialdemokratiska regeringen ytterligare nio reaktorer som var i bygg- eller planeringsstadiet (Ohlsson, 2014:415f). Kärnkraftsmotståndaren Fälldin protesterade emot regeringens planering. Under valrörelsen 1973 tv-sändes en debatt i Malmö mellan Palme och Fälldin, Ohlsson (2014:416f) påstår att den offentliga bilden av Fälldin förtydligades i debatten. I debatten framstod Palme som den kvicke och intellektuella, i relation till Palme framstod Fälldin som den trögare och antiintellektuella. Fälldins folkliga framtoning gick hem hos den svenska befolkningen, trots att han rent intellektuellt och retoriskt ansågs vara underlägsen Palme (Ohlsson, 2014:417). Den före detta socialdemokratiska statsministern Ingvar Carlsson uttryckte följande om Thorbjörn Fälldin: Vi hade underskattat Thorbjörn Fälldin. Inte ens Olof Palmes skicklighet räckte till. Centerledaren blev medias gunstling. Han var bonden från Ångermanland med jord under naglarna. Hans heder gick inte bara att ifrågasätta (Ohlsson, 2014:418). I Fälldins samtal med författaren Lagercrantz (1998:12f) är Fälldin tydlig med sin bakgrund som bonde och är uppenbarligen stolt över den resa han gjort, boken innehåller Fälldins egna memoarer och titeln till boken lyder En bonde blir statsminister. I Sveriges statsministrar under 100 år beskriver författaren Olle Svenning (2010:11) Fälldin som en övertygelsepolitiker med förankring i de norrländska fälten. Svenning övertygar läsaren om den principtrogna Fälldin vars civilisationskritik riktades gentemot socialdemokratiska visioner om vad Fälldin ansåg var storskalighet, centralism, miljöförståelse och urbanism. Även Svenning beskriver Fälldin utifrån hans bakgrund som bonde, Fälldin släkt har i långa led bakåt bott i Högsjö: de har varit bönder och torpare. Några av dem dog i fattighus (Svenning, 2010:13). 6(52)

11 Alla tiders statministrar är en samlingsbok skriven om alla statsministrar i Sverige, från och med Louis de Geer fram tills Göran Persson, i boken beskriver författaren Tony Högsta (2001:133) främst Fälldin utifrån hans politiska gärningar snarare än utifrån hans sociokulturella bakgrund. Författaren Högsta liksom de anda författarna förmedlar bilden om Fälldin som en driven, ambitiös och principtrogen statsminister. I Lindquists (1997:104) avhandling beskrivs inte personen Fälldin utan snarare hans prestationer, det är framförallt utifrån Fälldins samtida banbrytande åsikt emot kärnkraft som författaren beskriver Fälldin. Lindquist (1997:106) beskriver Fälldins engagemang i frågan om kärnkraften som personlig. 2.2 Kärnkraftsfrågan blir politiserad Centerpartiet är det parti som i början av 1960-talet profilerar sig och engagerar sig inom miljöfrågor. Motståndet till kärnkraft hade eskalerat runt om i världen och nådde även Sverige i slutet av 1950-talet. Det var som en direkt motståndare till det nya moderna samhället med snabb ekonomisk tillväxt, teknologiska förändringar och centralisering som förknippades med den socialdemokratiska politiken som drevs på 1960-talet. Det var först 1968 som Centerpartiet i sitt partiprogram började beskriva kärnkraft med negativa ordval, Centerpartiet hade innan dess haft en positiv syn på kärnkraften och dess funktioner. I partiprogrammet 1970 skrev man att kärnkraft endast skulle användas för fredliga ändamål (Lindquist, 1997:106). Lindquist (1997:107) lyfter fram två personer som tog initiativet till att aktualisera kärnkraftsfrågan inom Centerpartiet, en av dem är Birgitta Hambraeus och den andra är Thorbjörn Fälldin. Deras engagemang i kärnkraftsfrågan beskrivs som personlig och av vital karaktär för individerna, som sen genomsyrar partiets ställning i frågan. År 1971 väljs Fälldin som 7(52)

12 partiledare för Centerpartiet. I riksdagsvalet 1973 fick Centerpartiet 25,1 % av rösterna, deras högsta siffra dittills. Då med Fälldin som partiledare och Hambraeus som suppleant i näringsutskottet, där bland annat kärnkraftsfrågan (energifrågorna) behandlades (Lindquist, 1997:107f). Enligt Lindquist (1997:108) var Hannes Alfvén en annan viktig figur i Centerpartiets omvandling till ett anti-kärnkraftsparti, Alfvén belönades år 1970 med nobelpriset i fysik. Som erkänd och prisbelönad fysiker kom hans åsikter att tas på största allvar, Alfvén hade liksom ett förflutet inom det svenska atomenergiprogrammet. På 1960-talet blev Alfvén kritisk mot kärnkraft, han hade inspirerats av den amerikanska antikärnkraftsrörelsen som på den tiden var mer etablerade än den svenska motsvarigheten som egentligen där och då endast bestod av kritiska röster utan någon sorts organisation eller politisk riktning. Hambraeus kom i kontakt med Alfvéns rapporter och år 1973 tar hon ställning totalt emot kärnkraften. Hambraeus förmedlade ett möte mellan Fälldin och Alfvén. Mötet skall ha inspirerat Fälldin som därefter delade Alfvéns åsikter om kärnkraften. Alfvén blev därmed en del av Centerpartiets antikärnkraftsvåg och som belönad nobelpristagare vägde hans ord tungt i dessa sammanhang (Lindquist, 1997:108f). 2.3 Massmedia Stig Hadenius påpekar enligt Larsson (1986:350) att riksdagspartierna antingen har direkt eller indirekt ägarinflytande i över hälften av landets tidningar. I princip alla tidningar med socialdemokratisk inriktning ägs på något sätt av arbetarrörelsen. De privata tidningarna tenderar att ha borgerliga intressen (Larsson, 1986:350f). När en kvällstidningsreporter frågade en kvinna ifall hon skulle titta på slutdebatten inför kärnkraftsomröstningen så svarade kvinnan, kärnkraften 8(52)

13 står mig upp i halsen. Jag har försökt att hänga med kärnkraftsdebatten, men nu orkar jag inte längre (Holmberg & Asp, 1984:31). Enligt författarna var denna typ av åsikt vanlig då både svensk politik och media dominerades kraftigt av debatten om kärnkraften under större delar av 1970-talet. Debatten om kärnkraftsfrågan kom att nå gräsrotsnivån, det diskuterades om kärnkraften både på skolor, torg, gator och arbetsplatser (Holmberg & Asp, 1984:31). Holmberg och Asp (1984:32f) framhåller att det finns två centrala startskott för debatten om kärnkraft. Den första händelsen är oljechocken under slutet av 1973 som blev startskottet för den mediala debatten om kärnkraften. Sverige var ett oljeberoende land och med de kraftigt ökade oljepriserna så tillkom en debatt om energiförsörjningen. Det andra startskottet är valrörelsen 1976, under valrörelsen tar Centerpartiet och dess partiledare ett starkt avstamp emot kärnkraften. Den borgerliga koalitionen segrade i valet 1976 och Fälldin valdes till Sveriges statsminister, de första veckorna efter valresultatet kom att handla om regeringsförhandlingarna om kärnkraften (Holmberg & Asp, 1984:33). När statminister Fälldin året 1976 trots allt valde att ladda Barsebäck 2 startades en debatt om det så kallade sveket. Det var efter påtryckningar från moderaternas Gösta Bohman och folkpartiets Per Ahlmark som den borgerliga koalitionen med Fälldin som statsminister valde att ladda Barsebäck 2. Detta trots att starka åsikter emot kärnkraft och att han i valkampanjen hade försäkrat om att han som statsminister inte skulle ladda några reaktorer. Det var dock oundvikligt enligt Bohman och Ahlmark att inte ladda ett Barsebäck 2 som hade byggts och var klar att driftsättas (Holmberg & Asp, 1984:33). Debatten om sveket återkom i oktober 1978 när Fälldinregeringen sprack (Holmberg & Asp, 1984:33). Trots att det redan lavinartat hade skrivits artiklar, reportage och debattinlägg om kärnkraften 9(52)

14 kom det att eskalera än mer efter kärnkraftsolyckan i USA i staden Harrisburg den 28:e mars I samband med olyckan i Harrisburg kom de svenska politikerna att förändra sin attityd gentemot kärnkraft. Dagarna efter olyckan kom Olof Palme med ett viktigt meddelande som tv-sändes nationellt i Sverige, socialdemokraterna hade beslutat om att de ville folkomrösta om kärnkraften, Folkpartiet och Moderaterna gav stöd till idén. Det beslutades att Sverige skulle folkomrösta om kärnkraftens framtid den 23:e mars 1980 (Holmberg & Asp, 1984:33f). Trots att man hade beslutat om att kärnkraftsfrågan skulle avgöras i mars 1980 kom även 1979 valrörelse ur ett medialt perspektiv att domineras av kärnkraftsfrågan. Larsson (1986:353) hävdar att Centerpartiet hade mediala problem på grund av att partiet hade den svagaste anknytningen till tidningarna av alla partier i riksdagen. Centerpartiet tog sin underlägsna roll på ett stort allvar, bland annat sa Fälldin: Hur bär jag mig åt med vår massmediala utrustning att gå ut och hävda att den här gången tolkas inte avtal juridiskt, utan villkorslagen ger utrymme för en annan tolkning än den strikt juridiska? I den kampen var jag dömd på förhand (Larsson, 1986:353f). Fälldin menade att de andra politiska partierna ur ett medialt perspektiv var överlägsna Centerpartiet. Vid regeringsskiftet 1979 yttrade sig Fälldin negativt gentemot massmedian, Fälldin menade att han och hans politikiska agenda hade utmålats som maktgalen i de socialdemokratiska, liberala och moderata tidningarna, Vi hade ingenting att sätta emot och vi vet av erfarenhet att ett tema som ältas av majoriteten i dagspressen blir också ett tema i radio och tv. Med fyra-fem procent av dagspressen hade vi inte fått uppbackning för ett sådant agerande yttrade Fälldin (Larsson, 1986:354). Ingvar Carlsson vars citat som nämnts ovan menade att Fälldin var medians gunstling, moderaternas partiledare Gösta Bohman var inne på samma spår inför folkomröstningen Enligt Bohman var massmedierna tydligt 10(52)

15 opartiska i sin rapportering och menade att Centerpartiets och Vänsterpartiet kommunisternas förslag var det förslag vars politik och påståenden resulterade i utgångspunkten i den mediala debatten inför folkomröstningen (Holmberg & Asp, 1984:148). Larsson (1986:355) hävdar att Fälldin gjorde utspel som orsakade stort eko i mediala sammanhang, vilket enligt Larsson delvis går emot Fälldins teori om att Centerpartiet hade ett medialt underläge i jämförelse med de andra partierna, med andra ord hävdar Larsson att Centerpartiet fick utrymme i massmedian, trots Fälldins upplevda underläge Fälldin mot Aftonbladet Den 29 januari 1978 publicerar Aftonbladet i Magasinet ett nidporträtt av Fälldin, texten skrevs av Rolf Börjlind, karikatyrbilden av Fälldin som ska föreställa en mentalt sjuk person målades av Carsten Reglid. Författaren av boken Politiker i svensk satir Martin Åberg (2006:25) menar att den här typen av satir var banbrytande, och poängterar att i och med Börjlinds nidporträtt av Fälldin får satiren i Sverige en ny form. I den artikeln beskriver man Fälldin som en schizofren man som hamnat på Marielunds privatklinik och i artikeln besöker journalisten Börjlind Marielunds privatklinik där Fälldin intervjuas. I den fiktiva intervjun återberättar Börjlind att Fälldin säger att han skulle slå Palme genom strategin av att vara motsatsen av Palme, denna strategi bestod av att vara dum-men-ärlig eller trög-men-hederlig. Det som är tydligt i artikeln är att Börjlind överdriver bilden av Palme som intellektuell och Fälldin som motsatsen, i artikeln upprepas det att Fälldin säger att han inte hade någon chans mot Palme i en traditionell debatt utan var tvungen att använda sig av andra knep. Börjlind skriver också i artikeln om att Fälldin lurat det svenska folket i hans kärnkraftskampanj. När Börjlind intervjuar klinikens överläkare om Fälldins tillstånd svarar 11(52)

16 läkaren att hans släkt härstammar från 1000-talet, och samtliga har gift sig och levt inom två mils radie i Ramvik inavel och degenerering ger mycket märkliga utslag på en människas psyke ( Aftonbladet, 29/1-1978; Åberg, 2006:26). Börjlinds satiriska artikel resulterade utöver en stämningsansökan för förtal mot Aftonbladet också till en debatt om tryckfrihet och vart satirens gränser går. Fälldin anmälde Aftonbladet för förtal, men tidningen segrande i rätten. Fälldin fick en ursäkt av Aftonbladets chefredaktörer Gunnar Fredriksson och Gösta Sandberg, som erkände att texten var smaklös och oförsvarlig (Åberg, 2006:27). 2.4 Linje 1, 2 & 3 Kärnkraftsomröstningen Under senhösten 1979 meddelade riksdagspartierna allmänheten om att de hade enats om en folkomröstning gällande kärnkraftens framtid, folkomröstningen skulle anordnas den 23 mars Folkomröstningen skulle vara av rådgivande karaktär därmed inte bindande. Därefter kom riksdagspartierna att presentera de olika linjerna som det gick att rösta på, det gick även att rösta blankt (Lindquist, 1997:253). Alla tre linjer avsåg en avveckling av kärnkraften, men i allmänhetens ögon ansågs linje 1 och 2 vara JA-sidan och linje 3 vara NEJ-sidan. Linjerna hade olika förslag om hur kärnkraften skulle avvecklas och i vilken takt ( Folkomröstningar). Linje 1 Stöddes av: Moderaterna Det här förslaget avsåg att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd (Lindquist, 1997:254). I förslaget ingick också att Sverige som mest skulle använda de tolv kärnkraftsreaktorerna som finns och 12(52)

17 är drift i Sverige, inga fler kärnkraftverk skulle byggas (Lindquist, 1997:245). Linje 2. Stöddes av: Socialdemokraterna och Folkpartiet Förslag 2 var i princip samma förslag som förslag 1 men med än mer humanistiska inslag. Förslag 1, var kort och koncist och berörde i princip bara kärnkraften. I förslag 2 värnar man uttryckligen om de svagaste grupperna i samhället som skall skyddas, genom att inte höja prissättningen på priset av el. Förslag 2 värnade dessutom om miljö och säkerhet gällande kärnkraften, det skulle därför genomföras rejäla åtgärder för att garantera säkerheten. Forskning och utveckling av alternativa energikällor skulle forceras, olje- och kolkondenskraftverk skulle däremot undvikas. Förslag 2 innebar även att stat och kommun skulle äga alla former av kärnkraft samt framtida distributioner av elektrisk kraft. Överskottsvinster inom vattenkraftproduktionen dras in genom beskattning. Denna linjes slogan sammanfattar kanske politiken bakom linjen allra bäst. Den löd Avveckla kärnkraften! Men med förnuft (Lindquist, 1997:254). Linje 3. Stöddes av: Centerpartiet och Vänsterpartiet kommunisterna. Linje 3 avviker från de föregående två linjerna, den är radikal i den mån om att den säger nej till fortsatta utbyggnader av kärnkraften. Förslaget innebar en avveckling av de nuvarande sex reaktorerna inom 10 år. Förslaget handlade också om energibesparing samt större satsningar på förnybara energikällor. De reaktorer som finns i Sverige skulle genomgå skärpta säkerhetskrav. Reaktorerna som väntade på laddning skulle aldrig laddas eller driftsättas. Uranbrytning bör enligt detta förslag inte tillåtas i Sverige och Sveriges arbete emot kärnvapen och atomvapen bör intensifieras. Sverige skall inte heller exportera reaktorer eller teknologi gällande reaktorer. Sysselsättningen ska tillta genom alternativa energiproduktioner 13(52)

18 samt effektivare energihushållning och ökad förädling av råvaror (Lindquist, 1977:255) Resultatet av folkomröstningen Folkomröstningen ägde rum den 23 mars 1980, antalet röstberättigade var och röstdeltagandet var 75,6 %. Linje 1 fick 18,9 % av rösterna Linje 2 fick 39,1 % av rösterna Linje 3 fick 38,7% av rösterna Antal blanka röster 3,3 % ( Ohlsson (2014:471) skriver att Linje 2 blev de stora vinnarna trots att de marginellt var större än Linje 3. I och med att Linje 1 och 2 båda ansågs som för kärnkraft blev den allmänna synen om att Palme och Linje 2 var de som segrade i den här folkomröstningen. Fälldin hävdade dock att han inte kände sig besegrad utan ansåg att den politiken han drev hade fått ett stort genomslag. Ohlsson (2014:471f) argumenterar vidare för att Linje 2 kännetecknades av strävan för samverkan och kompromiss som länge hade präglat svensk politik. De samverkade dessutom med Folkpartiet, ett parti som där och då stod långt ifrån socialdemokratisk politik. Ingen kapitulerade i kärnkraftsfrågan, de som var motvilliga till kärnkraften förlorade endast i den bemärkelsen att reaktorerna stod kvar, men allmänheten belystes med farorna med kärnkraften. 14(52)

19 3 Tidigare forskning I detta kapitel presenteras tidigare forskning ur två aspekter, kärnkraften och media. 3.1 Tidigare forskning, kärnkraftsomröstningen Uppsatsens centrala ämne är kärnkraftsomröstningen 1980 i Sverige och på vilket sätt två olika tidningar skrev om Thorbjörn Fälldin. Per Lindquist skriver i hans avhandling Det klyvbara ämnet (1997) om kärnkraften i sig men även det poliska spelet bakom kärnkraftsomröstningen i Sverige, Lindquist (1997:429) beskriver bland annat kärnkraftsfrågan som den mest omdebatterade och kontroversiella fråga i modern svensk politisk historia. Som tidigare nämnt är det här en bred avhandling, Lindquist (1997:23) tar upp aspekter så som miljö, samhällsutveckling och naturresurser, dessa kapitel berör således inte min studie. Lindquist (1997:109) skriver om det politiska spelet och om Thorbjörn Fälldins och Centerpartiets omväxling, från att vara för kärnkraft till att vara Sveriges starkaste opposition emot kärnkraft. Sven Erik Larssons (1986) avhandling vars titel är att regera i koalition, den borgerliga trepartiregeringen och kärnkraften. Som titel lyder så belyser avhandlingen både trepartiregeringen, där Fälldin var statsminister, och kärnkraften. Larssons (1986) avhandling belyser problematiken med en koalition som inte står enade, i denna borgerliga koalition mellan år fanns en oenighet gällande kärnkraftsfrågan. Statminister Fälldin hade varit tydlig innan valet med att inga kärnkraftverk skulle laddas och kommersiellas under hans tid som statsminister. De två andra partierna i koalitionen, Folkpartiet och Moderaterna, hade en positiv syn på kärnkraft. Fälldin hade som personligt mål att tillsammans med Centerpartiet avveckla alla kärnkraftverk i Sverige senast 1985, de två andra partierna i koalitionen hade som mål att utveckla och ladda totalt tolv kärnkraftverk i Sverige. Detta 15(52)

20 ledde bland annat till att koalitionsregeringen föll. Centerpartiet tog en annan ställning i kärnkraftsomröstningen 1980 och således enades man tillsammans med Vänsterpartiet kommunisterna unisont emot kärnkraften (Larsson, 1986:436f). 3.2 Tidigare forskning, media och kärnkraftsomröstningen Kampen om kärnkraften är en bok skriven av Kent Asp och Sören Holmberg (1984), varav författaren Asp är ett välkänt namn inom debatten om kärnkraft. Bokens huvudfråga är väljarnas kärnkraftsåsikter, där de bland annat belyser väljarnas bakgrund ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. I boken belyser Asp bland annat massmedians roll i kärnkraftsfrågan och skriver om det ur ett väljarperspektiv. Bokens empiriska analys består av systematiska studier av olika tidningar och av data från intervjuundersökningarna som gjordes med de som röstade under folkomröstningen Det som ligger grund för resultatet i denna bok är de närmre 5000 intervjuer som analyserats (Holmgren & Asp, 1984:7f). I boken analyseras även partierna, på vilket sätt de genomförde sin kampanj medialt, där författarna unisont kommer fram till att folkomröstningen mottogs negativt av väljarna. En klar majoritet av väljarna var negativa till folkomröstningen. De främsta skälen till den negativa attityden bland väljarna var att debatten om kärnkraften hade pågått alldeles för länge samt att det snarare var en fråga för representanterna än folket (Holmgren & Asp, 1984:98). Den tidigare nämnda Asp har skrivit boken Mediekartin mediernas makt i svenska val tillsammans med Johannes Bjerling (2014). De menar att mediernas makt i Sverige har ökat i samband med att de svenska väljarna blivit alltmer osäkra på vilka de skall rösta på inför folkomröstningar och val. Osäkerheten om vilket parti man ska rösta på har ökat markant sen talet. Valets aktörer är inte enbart medborgare och representanter, median är 16(52)

21 den tredje aktören mellan medborgare och representanter (politiker) (Asp & Bjerling, 2014:8f). I ett kapitel radar de upp tillfällen där mediemakten har tagits i uttryck, bland dessa finns kärnkraftsomröstningen. Att media förser befolkningen med informationsflöde leder till en maktstruktur och att publicerade artiklar och bilder påverkar massmedians läsares tankar, åsikter och preferenser. Journalisterna har således en urval- och redigeringsmakt. I och med att de bestämmer över urvalet av nyheter och på vilket sätt nyheten ska presenteras för publiken innebär det mycket makt då läsaren påverkas av innehållet (Asp & Bjerling, 2014:25f). Att massmedier spelar en central roll i politiken är lite som att påpeka vattnets betydelse för sjöfarten (Asp & Bjerling, 2014:41) betonar författarna, vidare argumenterar de för att i samband med individualiseringsprocessen i början av 1970-talet resulterade i att mediernas makt ökade i och med att kyrkan, familjen, klass, religion och parti kom att spela mindre betydelse i individens liv. (Asp & Bjerling, 2014:41ff) Asp disponerar avhandlingen mäktiga massmedier (1986) i sin avhandling betonar han vikten av massmediernas makt inom politiken och dess förmedling av läget. Asp (1986:95) betonar att det finns få politiska frågor som fått så stor medial uppmärksamhet som kärnkraftsfrågan fick. Folkomröstningen blev kulmen på en debatt som hade pågått i nästan ett helt decennium. Kärnkraften var den största frågan i valrörelsens 1976 som den borgerliga koalitionen gick segrande ur och kom även att dominera debatterna när de borgerliga partierna hade regeringsmakten. När olyckan på Harrisburg ägde rum och socialdemokraterna accepterade att frågan om kärnkraften skulle folkomröstas, kom den mediala apparaten att träda fram än mer. När det officiella beslutet kablades ut om att på söndagen 23 mars 1980 skulle kärnkraftsfrågan folkomröstas i Sverige, menar Asp (1986:95f) att media i form av press, radio och tv kom att spela en avgörande roll. Asp (1986:96) argumenterar för att det var genom medierna man förde ut 17(52)

22 budskapen om de politiska ståndpunkterna och att det var medierna som var den avgörande informationskanalen och därmed utgjorde en stor makt inför valkampanjen års kärnkraftsomröstning var ett resultat av att den representativa demokratin i form av politiker hade misslyckats med att lösa ett problem inom politikens högsta instanser. Ett mål med valkampanjen var att hålla partipolitiken utanför, folket skulle rösta på linje och inte partier (Asp, 1986:99f). Asp poängterar att inom svensk media baserades 56 % av rapporteringen på sakfrågan, det vill säga det politiska. Resterande av rapportering handlade om aktörerna, under den här kategorin ingår politiker så som Fälldin, Palme, Werner och de andra partiledarna (Asp, 1986:104f). Avslutningsvis argumenterar han för att median har en stor inverkan i svenska val, i och med att avhandlingen är skriven 1986 får kärnkraftsfrågan ett stort fokus i avhandlingen, Asp menar på att artiklar skrivna om Jasidan fick mest utrymme inom svensk media utan att han egentligen värderar det (Asp, 1986:373). 18(52)

23 4 Metod & Material I detta kapitel presenteras och motiveras det material som använts till den här studien. Liksom presenteras metoden och tillvägagångsättet i den här studien. 4.1 Val av material Materialet som denna studie bygger på består av tryckta och publicerade artiklar från nationella tidningar i form av Aftonbladet samt Dagens Nyheter. Dessa tidningar är de största nyhetstidningarna ur sin politiska åskådning. Jag kommer att begränsa de trycka och publicerade artiklarna mellan datumen 1979 i december till 1980 i maj för att det anses vara tillräckligt för att uppfylla syfte och besvara frågeställningen. Anledningen till att jag har valt att använda mig av Dagens Nyheter och Aftonbladet jämförelse sinsemellan varandra är för att bredda perspektivet på politiska beteckningar. DN är en morgontidning och säljer flest tidningar genom prenumerationer som når läsarna på morgonen. Aftonbladet är en kvällstidning som når ut till sina läsare genom att sälja lösblad bland olika återförsäljare runt om i landet. DN har därför en tydligare målgrupp som de faktiskt når ut till direkt. Aftonbladet är beroende av att bedriva journalistik som de tror att läsarna vill läsa och att locka in läsare genom sensationella rubriker. Aftonbladet har olika försäljningsalternativ för att locka in läsare, det kan genom vara genom sensationsjournalistik med förstablad vars syfte är att locka tills sig läsare ( listik, Sensationsjournalistik). DN har som sagt en redan klar målgrupp och behöver inte basera sin journalistik på tabloider och dylikt för att locka läsaren. 19(52)

24 De här tidningarna når tillsammans ut till en bred befolkningsgrupp och är anledningen till att jag har valt att analysera dessa tidningar i denna studie. d 4.2 Primärkällor Presentation av de två huvudsakliga primärkällorna som ligger i grund för undersökningen Aftonbladet Aftonbladet är svensk kvällstidnings som publiceras sju dagar i veckan, vars politiska beteckning är socialdemokratisk. Tidningen bildades som en liberal oppositionen emot Karl XIV av Lars Johan Hierta. Tidningen övergick sedermera till en konservativ inriktning. Fram tills 1956 stod tidningen politisk nära dåvarande Folkpartiet, men i samband med att tidningen köptes upp av landsorganisationen (LO) har Aftonbladet varit socialdemokratisk bunden ( Aftonbladet) Dagens Nyheter Dagens Nyheter eller DN som det är känt i folkmun är en svensk morgontidning, vars politiska beteckning är oberoende liberal. DN har präglats av sin liberala journalistik, under efterkrigstiden drev tidningen en antikommunistisk hållning vid 1950-talet. Likaså hade man en häftig kritik av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Året 1973 deklarerade DN sig som en oberoende tidning, men på ledarsidorna skulle tidningen vara liberalt orienterade. Tidningen uppmärksammades för sin kampanj emot kärnkraftsenergi under folkomröstningen 1980 ( Dagens Nyheter). 20(52)

25 4.3 Etiska övervägande Ledarsidorna på Aftonbladet och DN använder sig i vissa fall av pseudonymer och signaturer. Ibland är ledarsidorna utan någon signatur, pseudonym eller namn överhuvudtaget. Jag har valt att inte försöka förtydliga eller gräva fram författaren av artikel då ledarskribenten valt att vara anonym genom signatur eller pseudonymer. Bryman (2018:170) diskuterar etiska principer och argumenterar för att de viktigaste riktlinjerna rör integritet och anonymitet för de som berörs i studien. 4.4 Källkritisk reflektion Uppsatsen huvudfokus riktas mot politikern Thorbjörn Fälldin. Gustavsson och Svanström (2018:28) betonar vikten av att vara källkritisk när man skriver uppsatser rörande offentliga personer likt politiker. Politisk laddade frågor tenderar att vara politiskt vinklade. I arbetet med denna uppsats finns en medvetenhet gällande att offentliga personer, så som statsministrar och statsministerkandidater, har en viss makt samt kan ha relationer till journalister. Det kan eventuellt finnas spår av nepotism bland journalister beroende på deras relation till politikern (Larsson, 1986:349f). Källkritiken är det främsta vapnet mot lögner och felaktig information, med det sagt kommer ett källkritiskt förhållningssätt att tillämpas i arbetet med denna studie. Med det sagt så är sanningshalten inte den här studiens primära mål att nå, utan att belysa synen på Thorbjörn Fälldin genom tidningar. Det ligger ett stort ansvar hos forskaren att säkerställa att forskningen består av trovärdiga källor (Esaiasson, 2017:227). Esaiasson (2017:288) beskriver den klassiska ädeloststeorin som består av följande begrepp: äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Med hjälp ädelostteorin kan en forskare orientera sig bland sanningsenligt källmaterial. Äkthet: Det mest grundläggande kravet på ett källmaterial är dess äkthet. 21(52)

26 Vilket innebär om källmaterialet faktiskt har framställts det tillfället eller av de personer som källan anger (Esaiasson 2017:291). I denna uppsats är det enkelt att uppfylla det kravet äkthet eftersom de studerade tidningarna har tryckts och publicerats samt nått en miljonpublik i Sverige. Därför finns inga misstankar om källmaterialets existens eller äkthet. Oberoende: Detta krav berör om det går att lita på det faktiska berättelserna i källmaterialet. I uppsatsen analyseras både ledarsidor och artiklar. Ledarsidornas faktiska berättelser kommer att bearbetas främst med de tre andra grundpelarna i ädelostteorin. Det bör finnas någon sorts tilltro att två av Sveriges största nyhetstidningar rapporterar någorlunda sanningsenligt när det kommer till kärnkraftsomröstningen. Esaiasson (2017:292) menar att om två oberoende nyhetstidningar återger samma berättelse om en viss händelse upplevs tilltron större. Samtidighet: Esaiasson (2017:294) skriver ju längre tid som förflyter mellan en händelse och dess nedtecknade desto större sannolikhet att berättelsen blir behäftad med minnesfel, efterrationaliseringar eller rena efterhandskonstruktioner (Esaiasson, 2017:294). I och med att det studerade källmaterialet består av pressmaterial som skrivs i samtid som kärnkraftsfrågan är aktuell är risken minimal källmaterialet innehåller efterhandskonstruktioner eller efterrationaliseringar. Tendens: Ett påstående kan vara tendensiöst, det vill säga medvetet snedvriden eller ett innehålla ett alternativ synsätt. I analysen av ledarsidorna i nyhetstidningarna beaktas att de olika ledarsidorna har tolkat ett resultat eller en händelse på ett sätt de anser vara rätt för dem. Politiker kan utifrån ett statistiskt underlag tolka resultaten olika beroende på politisk åskådning, detta gäller också de två olika tidningarna (2017:295). 22(52)

27 Genom tillämpning av ädelostteorin kan sanningshalten i det studerade materialet någorlunda säkerställas, dock är inte sanningen eller sanningshalten i den här studien är det primära, utan hur tidningarna rapporterade om Fälldin i samband med folkomröstningen. I den här uppsatsen är det huvudsakliga källmaterial pressmaterial från dags- och kvällstidningar. Den här typen av källmaterial beskrivs enligt Esaiasson (2017:289) som berättelser om mänskliga aktiviteter, utöver pressmaterial ingår också dagböcker, dokument, vittnesuppgifter, hemsidor, minnesanteckningar, mötesprotokoll och radioinspelningar (2017:298). Tosh (2011:142) hävdar att dagstidningarna är en historikers viktigaste publicerade primärkälla, pressens publikationer har ett trefalt värde. Den återger sociala och politiska synsätt som var den dominerande opinionen vid den aktuella händelsen. Än idag så är ledarsidorna hos tidningarna den bästa källan och introduktionen till etablissemangets åsikter. En annan faktor som nämns är tidningarnas rapportering, den sker dagligen och återges kronologiskt dag för dag. Vidare argumenterar Tosh för är att tidningarna presenterar grundligare undersökningar som ligger bortom den traditionella nyhetsrapporteringen (Tosh, 2011:109f). 4.5 Val av metod I studien används en kvalitativ textanalys och en komparativ metod. Esaiasson (2017:211) anser att kvalitativ textanalys är den lämpligaste metoden vid analys av texter. I en kvalitativ textanalys krävs en noggrann genomläsning och analys av materialet, på så sätt uppmärksammas det dolda i texterna och möjlighet ges till att analytiskt besvara frågeställningarna. I en kvalitativ textanalys betonas vikten av en noggrann läsning av texterna, texterna ska läsas analytisk och med ett kritiskt förhållningssätt för att på så sätt uppnå full förståelse (Esaiasson, 2017:212). Kausalitet är enligt Esaiasson (2017:212) inte av centralt värde i en kvalitativ textanalys, det 23(52)

28 viktiga är att man i sin analys av texterna ständigt ställer frågor exempelvis: vad, när, vilka och hur. Studien syftar till att jämföra texter från Aftonbladet och Dagens Nyheter, därmed lämpar det sig att använda den komparativa metoden. Den komparativa metoden används för att jämföra två kontrasterande fall och genom jämförelsen ge resultat i form av en bättre förståelse av sociala företeelser (Bryman, 2018, 102). Den komparativa metoden implementeras tillsammans med den kvalitativa textanalysen i denna studie. Bryman argumenterar att genom en komparativ studie så tenderar forskare att bekräfta en hypotes eller teori. Esaiasson (2017:137) belyser vikten av att klassindela det man ska jämföra, i den här studien jämförs Dagens Nyheter och Aftonbladet, där klassificeringen innebar att Aftonbladet klassas som socialdemokratisk bunden kvällstidning och Dagens Nyheter klassas som en liberalt oberoende morgontidning. I inledningen av statsvetarens Thomas Denks metodbok komparativ metod (2002:8) betonar Denk att komparativa studier ämnar sig väl i politiska studier samt till att pröva teori. Vidare belyser han att en komparativ studie ger möjligheter till att likheter och skillnader belyses och han betonar att komparativa studier motiveras väl i ett en studie rörande politik (Denk, 2002:8). Därför lämpar sig en kombination av kvalitativ textanalys och komparativ metod i denna studie. Den komparativa metoden som ligger i grund till den här studien är den komparativa mikroteorin, denna särskilt inriktar sig på värderingar och individer och har ett specifikt fall som studien grundar sig på (Denk, 2002:16). 4.6 Kontext & intertextualitet Begrepp, språk, ord och diskurs är endast ytligt, det är därför viktigt att förstå innebörden av kontexten i texten. Undersökningar av det förflutna brukar i regel ha som mål att finna kontexten. Det är i kontexten forskaren med hjälp av analysverktygen kan uppnå sina resultat utifrån syfte och frågeställning. 24(52)

29 Frågeställningarna i denna uppsats kräver en förståelse för kontexten i de olika tidningsartiklarna (jmf Sjöberg, 2018:72). Förenklat är kontexten textens yttre mening vilken ibland är abstrakt, intertextualiteten är textens kärna och ger den ett sammanhang. Sjöberg (2017:212) argumenterar för att både kontexten och intertextualiteten behövs för att uppnå en tänkbar tolkning av en historisk händelse. 4.7 Systematisering av texterna Att läsa texter aktivt och samtidigt ställa frågor till texten är av väsentlig karaktär i en kvalitativ textanalys. Till de studerade texterna har följande frågor formulerats och ställts: 1 Vilka värdeladdade ord används för att beskriva Thorbjörn Fälldin? 2 Upplevs journalisten dela Fälldins åsikt? 3 Genomsyrar tidningens politiska inriktning innehållet i artikeln? Genom att systematisera texternas innehåll tydliggörs kontexten och det väsentliga från texterna lyfts fram (Esaiasson, 2017:212). 4.8 Genomgång av materialet Genom en sökning på en mikrofilsdator med sökordet Fälldin under tidsramen mellan till finns det i Aftonbladet 343 träffar på sökordet Fälldin. I Dagens Nyheter finns 305 träffar av samma sökning. Många av träffarna faller bort av enkla skäl för att det endast är en bild på Fälldin och under bilden står det exempelvis Fälldin till vänster på bilden. Eftersom denna studie utgår från kärnkraften är det främst artiklar och ledarsidor som berör kärnkraftsomröstningen som ingår i den här studien. Fälldin var under studiens tidsram även statsminister i Sverige, med andra ord skrevs det mycket artiklar om honom som berörde andra politiska frågor än kärnkraften. Till den här studien har jag gått igenom alla artiklar under tidsramen som angetts för att optimera uppsatsens resultat. Vid specifika sökningar på datum som dagen innan eller efter 25(52)

30 kärnkraftsomröstningen finns det titlar och rubriker som adresseras till regeringen eller linje-3, i och med att Fälldin har starka anknytningar till regeringen i form av statsminister och till linje 3 som huvudman för den politiska linjen tillsammans med Vänsterpartiets kommunistiska partiledare Lars Werner inkluderas även dessa artiklar med denna typ av innehåll eller rubriker. Till den här studien analyseras sammanlagt 41 artiklar i olika former varav 24 av artiklarna är från Aftonbladet och resterande 15 har publicerats i Dagens Nyheter. En av artiklarna återges i kapitel 2 bakgrund. 26(52)

31 5 Teoretiskt ramverk I detta kapitel presenteras val av teori och varför den är relevant för denna studie. Teorin går under namnet agenda-setting-theory och översätts på svenska till agendasättande journalistik. Författarna till den här teorin är journalisten Maxwell McCombs och statsvetaren Donald Shaw. 5.1 Agendasättande journalistik Teorin föddes i samband med den amerikanska valkampanjen 1968, då utförde grundarna av teorin Shaw och McCombs en undersökning med en slumpmässigt utvald grupp av människor som där och då inte hade bestämt sig för vad de skulle rösta på i Chapel Hill, North Carolina. De valde medvetet studiegruppen osäkra inför valet eftersom de ville undersöka vilken inverkan massmedian fick på deras val av presidentkandidat. Den här gruppen fick rangordna vad de ansåg vara de viktigaste frågorna i valkampanjen samt förklara vilka nyhetsmedier de får sin information om valet från. Redan när studiegruppen hade fyllt i vad de ansåg vara de viktigaste frågorna i valet upptäckte Shaw och McCombs att det korrelerade med vad som hade dominerat av de fem största medierna i USA de senaste 25 dagarna. Det vill säga, det som dominerade nyheterna var också det som studiegruppen ansåg vara de viktigaste frågorna till valet (McCombs, 2014:6f). Teorin om agendasättande journalistik har sedan dess fått ett stort genomslag, det är främst två grundläggande antaganden som är teorins centrala punkter. Det första är att massmedian inte reflekterar verkligheten, de medvetet filtrerar och skapar en verklighet. Det andra är att om massmedian väljer att lyfta ett visst antal ämnen så leder det till att konsumenterna av dessa medier uppfattar dessa ämnen som de allra viktigaste (McCombs, 2014:8ff). 27(52)

32 Studien som McCombs och Shaw utförde 1968 i Chapel Hill är inte den enda av sitt slag, de har utfört likadan studier i andra delar av USA vid andra amerikanska val, teorin har utöver i USA även testats i Argentina, Spanien, Tyskland, Japan och Storbritannien (McCombs, 2014:22f). Teorin har kritiserats, främst av journalister som hävdar att de bara rapporterar om nyheter och inte har en agenda, till sitt försvar använder sig McCombs av filosofen och journalisten Walter Lippmann teori om att människans världsuppfattning inte överensstämmer med verkligheten. Lippmann menade att vår uppfattning om omgivning alltid är felaktig i relation till verkligheten (McCombs, 2014:24). McCombs och Shaw poängterar även att om en väljare har ett intresse i politiken men saknar kunskaper om ämnet eller problematiken i en politisk fråga så tenderar den här typen av väljare att söka sig till media för att bilda sig en uppfattning och åsikt i frågan (McCombs, 2014:150). 28(52)