AKADEMI UNIVERSITY PRESS

Transkript

1

2

3

4

5 FÄrsoning ur ett vårdvetenskapligt perspektiv Lena-Karin Gustafsson ÇBO 2008 ÇBO AKADEMIS FÉRLAG ÇBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS

6 CIP Cataloguing in Publication Gustafsson, Lena-Karin FÄrsoning ur ett vårdvetenskapligt perspektiv / Lena-Karin Gustafsson. - Çbo : Çbo Akademi, Diss.: Çbo Akademi. - Summary. ISBN ISBN ISBN (digital) UNIPRINT Çbo 2008

7 Abstrakt Gustafsson, Lena-Karin FÇrsoning ur ett vñrdvetenskapligt perspektiv. Handledare Professor Unni Ñ LindstrÄm och HVD Lena Wiklund SamhÅlls- och vçrdvetenskapliga fakulteten, Ñbo Akademi. Enheten fär vçrdvetenskap, Vasa Avhandlingens Ävergripande syfte År att ur ett vçrdvetenskapligt perspektiv belysa färsoningens innebärder i färhçllande till månniskans hålsa och lidande. Valet av perspektiv grundar sig pç vçrdvetenskapens stållningstaganden i relation till hålsa och lidande. De grundantaganden som utgär forskningens utgçngspunkt År att hålsa År mer Ån frçnvaro av sjukdom, att hålsa innebår helhet och helighet, att lidande År en oskiljaktig del av livet samt att lidande och hålsa utgär varandras färutsåttningar. Valet av perspektiv grundar sig dessutom pç den kliniska vçrdvetenskapens tankar om grundforskning vilken har som sin Ävergripande uppgift att forma ideal fär vçrdandet. Grundforskning inom klinisk vçrdvetenskap syftar i färsta hand till utveckling av kunskap kring hålsa, lidande och vçrdande samt färstçelse fär dessa fenomen i den kliniska situationen. FÄreliggande forsknings Ävergripande frçgestållningen År: Vad År färsoningens innebärder? Denna frçgestållning fäljs av: Vad År färsoning relaterat till hålsa och lidande? Forskningen har genomfärts via fyra delstudier som alla skiftat gållande material och metod. Den Ävergripande metodologin har sin utgçngspunkt i hermeneutik inspirerad av Paul Ricoeur. Den färsta delstudien År en metasyntes av aktuell forskning som berärt färsoning, medan den andra delstudien utgärs av en begreppsanalys av ordbäcker. Delstudie tre bestçr av skänlitteråra texter som lyfter fram innebärder av färsoning. Tolkningsprocessen i den tredje delstudien fäljer en fenomenologisk hermeneutik riktning. Den fjårde delstudien År empirisk och utgçr frçn beråttelser om färsoning. Dessa färsoningsberåttelser, frçn Çtta kvinnor med personliga erfarenhet av sorg, har tolkats med utgçngspunkt i en hermeneutisk narrativ ansats. Slutligen har en stillbild skapats utifrçn färstçelsen sç som den framtråder framfär texten dç avhandlingens olika delstudier gçr i dialektik med varandra samt med tolkningsramen. Stillbilden utgär en belysning av färsoningens innebärder i färhçllande till månniskans hålsa och lidande. I denna visuella stillbild framtråder tvç olika former av innebärder; De yttre formerna av färsoningens innebärder belyser färsoningens gestaltning och position i färhçllande till hålsa och lidande. FÄrsoning innehar en progressiv form som innebår en ÄvergÇng frçn upplevelse av delar till helhet men ocksç en helande process mellan dçtid och nutid samt utgär dårmed en lånk till framtiden. De inre formerna av färsoningens innebärder belyser månniskans inre färhçllande till hålsa och lidande. FÄrsoningens innebärd kan ses som ett färenande genom hårbårgerande av motsatser som tidigare varit skilda och omäjliga att rymma inom månniskan i en heterogens syntes. SÇkord: färsoning, hålsa, lidande, beråttelser, hermeneutik, vçrdvetenskap,

8 Abstract Gustafsson, Lena-Karin Reconciliation from a caring perspective. Supervisors Professor Unni Ñ LindstrÄm and HVD Lena Wiklund Department of Caring Science, Ñbo Akademi University, Vasa. The main aim of the research is to, from a caring perspective, lighten up the meaning of reconciliation in relation to the human health and suffering. The perspective is based on caring science standpoints related to health and suffering. Main standpoints for the research are that health is more than absence of illness, that health meaning is wholeness and holiness, that suffering is an inseparable part of life and that suffering and health are each other s prerequisites. The choice of perspective is also based on the clinical caring science thoughts of base research that has its main task to form ideals for caring. Base research in clinical caring science aim in the first instance to the development of knowledge around health, suffering, caring and understanding of these phenomena in clinical settings. The overarching research questions are: What is the meaning of reconciliation? Which is followed by: What is reconciliation related to health and suffering? The thesis is built around four sub-studies that all have differences in relation to material and methods. The overall methodological approach has its standpoint in hermeneutics inspired by Paul Ricoeur. The first sub-study is a meta-synthesis of current research that touches on reconciliation. While the second sub-study is a concept analysis of Swedish dictionaries. The third sub-study consists of fiction texts that lighten the meaning of reconciliation. The process of interpretation in the third sub-study has followed the direction of phenomenological hermeneutics. Fourth sub-study is empiric and focus narratives about reconciliation. These reconciliation narratives, told by eight women with experience of grief, has been interpreted with a hermeneutic narrative approach. Finally a frozen picture is created from the understanding in front of the text when the different sub-studies of the thesis have met dialectically with the theoretical assumptions. The picture involves a clarification of the meaning of reconciliation in relation to the human health and suffering. In the picture two forms of meaning appears; The outer forms of the meaning of reconciliation illustrating its shape and position in relation to health and suffering. Reconciliation has a progressive form that means a changeover from an experience of parents to an experience of wholeness but also a whole creating process between past, present and builds a link to the future. The inner forms of the meaning of reconciliation elucidate the inner relation to health and suffering. The meaning of reconciliation can be seen as a merge who shelter contrasts that earlier has been separated and impossible to reconcile in human as a heterogenic synthesis. Keywords: reconciliation, health, suffering, narratives, hermeneutic, caring science

9 FÖRORD Min upplevelse av arbetet med att skriva denna avhandling kan metaforiskt beskrivas som att ge sig av pç en lçng resa. FÅrdmedlet avgär hur man blickar ut, hur fort man fårdas fram och hur lçngt man kommer. Det finns fårdmedel med stora vida fänster som ger ett vitt och brett synfålt pç vårlden sç som den visar sig, men det finns ocksç fårdmedel som betraktar sin omgivning genom mycket begrånsade periskop. Vart periskopet År riktat År dç av helt avgärande betydelse eftersom allt annat inte blir synligt. Att forska innebår att våxla mellan dessa fårdmedel fär att sç smçningom kunna belysa en strimma av verkligheten. Jag vill färst och fråmst tacka er som avsatt tid fär intervjuer och genom era beråttelser visat mig er verklighet och dårigenom mäjliggjort denna resa. Viktigt pç resan År resesållskapet och jag År glad fär att mina handledare professor Unni Ñ. LindstrÄm och HVD Lena Wiklund funnits med pç och hjålpt mig med att rikta skårpan men ÅndÇ lçtit mig vara fri att gära egna upptåckter under resans gçng. Ni har Åven genom ert städ hjålpt mig stanna kvar når jag emellançt varit beredd att vånda om. Jag vill ocksç tacka professor Katie Eriksson som inspirerat mig till att frçn färsta bärjan ge mig ut att resa i vçrdvetenskapens tecken. Ett stort tack vill jag ocksç ge mina färgranskare professor Dagfin NÇden och docent Birgit Rasmussen samt sprçkgranskare Barbro Wiik som färtjånstfullt Ågnat hela sommaren Çt att ge kloka kommentarer och synpunkter fär att fära avhandlingen vidare. Vidare vill jag tacka HVD Kerstin Sivonen fär hennes noggranna granskning och omtanke med sårskild vikt vid begreppsanalys under hela avhandlingsarbetets gçng. Tack till samtliga anstållda vid enheten fär vçrdvetenskap i Vasa. ByrÇ sekreterare Karine Hemming, doktorand Anita Wikberg och docent Lisbeth NystrÄm har varit ovårderliga resurser fär oss doktorander med alla tånkbara frçgor och problem i vçra avhandlingsarbeten. Hela forskarutbildningen och resan med avhandlingen hade inte fçtt samma djup och inspiration om det inte vore fär den gemenskap och färdjupande reflektion jag erhçllit med hjålp av mina forskarutbildningskamrater och de som funnits med under Çrens gçng vid Tekla- akademin 1. Jag vill tacka er alla fär att mäjliggjort denna berikande tradition och upplevelse av samhärighet. Mina reskamrater doktoranderna Kenneth Rydenlund och Maud Karlsson har med sina givande resonemang färgyllt tillvaron, bidragit med kraft och energi att fortsåtta med ideliga nya krafttag. Akademin fär hålsa vçrd och vålfård vid MÅlardalens hägskola skall ocksç ha tack fär att det städ jag fçtt som mäjliggjort denna forskning ekonomiskt och tidsmåssigt. DÅr vill jag sårskilt tacka er som otaliga gçnger låst och bidragit med givande kommentarer pç avhandlingens olika delar, fråmst adjunkterna Agneta MÅhlqvist, Ann- Christine Falk och professor Ingegerd Fagerberg, vilka Åven kommit med uppmuntrande ord dç det kånts tungt. 1 Tekla- akademin År benåmningen pç de diskussioner och informella seminarier som hela tiden varit levande lçngt in pç nåtterna pç hotel Tekla var flertalet av oss forskarstuderande bott.

10 Slutligen vill jag tacka familjen: min make Guzz, mina barn Sofia, Rasmus, Danne och min mamma fär att ni tçlmodigt stçtt ut med att jag suttit nårmast begraven i bäcker vid datorn medan disk och dammrçttor vuxit runtomkring. Egentligen har ni nog inte färstçtt vad jag hçllit pç med, men ÅndÇ uppfattat att det varit viktigt fär mig och dårmed lçtit mig hçllas. Insikten har nog smugit sig fram hos er under Çrens gçng att detta absolut inte År resans mçl utan att sç hår kommer det att färbli. Er maka, mamma och dotter kommer alltid delvis vara och färbli ute pç olika resor i vçrdvetenskapens tecken. Ett tack vill jag ocksç rikta till min svågerska Alison SjÄstrÄm som med korta varsel hjålpt till med sprçkgranskningen av engelskt abstract och sammanfattning. Eskilstuna oktober 2008

11 INNEHÄLLSFÅRTECKNING Sid Avsnitt I 1. INLEDNING...2 Avhandlingens inramning och avgrånsning..3 Avhandlingens uppbyggnad och struktur...5 Syfte, frçgestållningar och design TIDIGARE FORSKNING Teologiska aspekter pç färsoning..10 FÄrsoning ur freds- och konfliktperspektiv 12 FÄrsoning i aktuell vçrdvetenskaplig forskning..14 FÄrsoning i vçrdteoretisk litteratur...18 Avsnitt II 3.FàRFàRSTÑELSE...24 FÄrsoning i den caritativa vçrdteorin Grundantaganden utifrçn den caritativa vçrdteori Det hermeneutiska nårmelsesåttet ETISKA ASPEKTER...30 Avsnitt III 5. DELSTUDIE 1 fårsoningens innebårder i ljuset av tidigare vçrdvetenskaplig forskning..36 Kvalitativ metasyntes..36 Urval..37 Inkusionskriterier 38 Exklusionskriterier..39 Den färsta låsningen 40 Strukturanalys...42 Teman...42 Brobyggande. 42 Mening...46 Helande 48 Nytt ljus...51 ÇvergÉng...54 Att leva i det sanningslika...56 Metasyntes...63

12 DELSTUDIE 2 fårsoningens innebårder i begreppslig belysning...64 Etymologisk fårklaring och semantisk analys Urval och procedur fär den semantiska analysen...65 Resultat av delstudie 2. via etymologisk färklaring och semantisk analys...68 Etymologisk färklaring...68 Metamorfos 69 Semantisk analys av färsona..69 Semantisk tolkning...75 InnebÄrd 1) FÑrsona som uppröttande...75 InnebÄrd 2) FÑrsona som Ñvervinna 76 InnebÄrd 3) FÑrsona som enande 77 InnebÄrd 4) FÑrsona som uthörda...78 InnebÄrd 5) FÑrsona som renande...79 àvergripande färstçelse fär färsona utgçende frçn begreppsanalysen 80 DELSTUDIE 3 fårsoningens innebårder som de framtrñder i skånlitterñra texter Val av texter..84 Naiv låsning..86 Strukturanalys..87 Tema 1: FÑrsoning innebör ett fñrenande...90 FÄrsoning innebår att färenas med sig sjålv - Som att leda den blinde till att mñta sig sjölv..91 FÄrsoning innebår ett färenande mellan motsatser Som det lñsryckta flyter samman...92 Tema 2: FÑrsoning innebör ett nörmande det sanningslika...94 FÄrsoning innebår att bärja leva i sanning Som en ny bild framtröder.94 FÄrsoning innebår en vetskap om hemligheter Som att genom en viskning fé reda pé hemligheter.95 Tema 3: FÑrsoning innebör tillblivelse 95 FÄrsoning innebår att månniskan blir till nçgot nytt Som ett personligt paradigmskifte...95 Tema 4: FÑrsoning innebör ett helande..97 FÄrsoning innebår en gemenskap med vårlden Som oceaner som mñts och blandas.97 FÄrsoning innebår att ha nårmat sig sin potential Som att sista pusselbiten kommit pé plats..98 Tolkad helhet av färsoningens innebärder i färhçllande till Dostojevskijs texter..100 DELSTUDIE 4 - FÄrsoningens innebärder i ett kliniskt sammanhang 103 Dataskapande.103 BerÅttelser 106 Analys..108 Resultat av den fjårde delstudien 111

13 Naiv tolkning..112 Sorg och lidande begreppens fñrhéllande till varandra Strukturanalys av ytstruktur ÅverlevnadsberÇttelse UpptÇcktsreseskildringen..117 FÉrvandlingsberÇttelse..119 Strukturanalys av djupstruktur som nör dimman löttar..122 som att blicka ut frén ett berg att se sig som en Öngsblomma som att léta maskrosorna finnas 128 som snñsmöltning Sammanfattande rotmetafor som att varsebli naturens tecken att en ny vér dagas Dialektik mellan de olika tolkningsfaserna i delstudie Avsnitt IV Ny färstçelse och avhandlingens slutsatser.134 Dialektik mellan färstçelsen av de olika delstudierna ny fårstçelse..134 Avhandlingens slutsatser.140 FÅrsoningens innebårder i ljuset av de tvç fokuserade grundantagandena Yttre formning av fårsoningens innebårder..145 Inre formning av fårsoningens innebårder 145 Avsnitt V Diskussion Kvaliteter i framstållningen som helhet..148 Kvaliteter i resultaten.153 KunskapsbehÇllning..154 Validitetskriterier Delstudie Delstudie Delstudie Delstudie FÄrslag till fortsatt forskning 161 SUMMARY REFERENSER..170

14 FÖRTECKNING ÖVER FIGURER Figur 1. Designfigur.9 Figur 2. Visuell metasyntes.62 Figur 3. Diskriminationsparadigm 74 Figur.4. FÄrsoning och fråmlingskap..142 Figur 5. Visuell stillbild.144 Figur 6. Frozen picture..167 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER Tabell 1. FÄrsta analyssteget i metasyntesen...41 Tabell 2.Tabell Äver skapande av ny färstçelse i delstudie 2 67 Tabell 3. Diskriminationsmatris 70 Tabell 4.Tabell Äver skapande av ny färstçelse i delstudie 3 84 Tabell 5. Illustration av ytstruktur.88 Tabell 6. Exempel pç meningsenheter, kondensering och färsta nivçn av subteman..89 Tabell 7. Subtema relaterat till tema i djupstrukturanalysen 90 Tabell 8. Informanter delstudie Tabell 9 Tabell Äver skapande av färstçelse delstudie FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR Bilaga 1. Metamatris Äver valda artiklar Bilaga 2. TablÇ färsona Bilaga 3. Informantbrev

15 1 Avsnitt I

16 2 1. INLEDNING Intresset fär att genomfära denna forskning År sprunget ur ett vçrdande mäte mellan mig som psykiatrisjukskäterska och en patient som vçrdades inom psykiatrisk vçrd, efter att ha genomgçtt ett djupt lidande i form av en akut psykos. Patienten uttryckte sig sç hår når hon bärjade hitta ut ur sitt kaos: TÄnk jag som trodde jag var stark! Hur skall jag kunna leva med att kunna bli så här ett, tu, tre? Vem Är jag nu egentligen om jag inte Är en glad, utåtriktad och stark tjej? Patienten uttryckte sin färtvivlan Äver att ha mist sin tidigare bild av sig sjålv och hade inte kunnat färena denna bild av hålsa med sitt lidande. Detta mäte våckte mitt intresse fär mäjligheten att färsona hålsa och lidande. Det uppmårksammade mig ocksç pç att det borde ligga i vçrdvetenskapens intresse att säka mer kunskap om vad färsoning innebår i färhçllande till grundbegreppen 1 hålsa och lidande. Begreppet `färsoningé År relativt outforskat inom vçrdvetenskapen, och bçde färdjupning av dess våsensfrçga samt utforskandet av dess innebärd i färhçllande till begreppen hålsa och lidande tycks ha fçtt stç tillbaka i den vçrdvetenskapliga forskningen. Om inomvetenskaplig forskning saknas, finns risken att vçrdvetenskapen lçnar in andra vetenskapers begrepp, sç som `healingé, `integrationé, `nyorienteringé, `reformulationé eller `Çterformning É, fär att såtta ord pç nçgonting viktigt i färhçllande till hålsa, lidande och vçrdande. Genom inlçning av begrepp frçn andra vetenskaper fäljer en teoribildning i färhçllande till begreppens substans med utgçngspunkt i annan ontologi och epistemologi, vilket gär att de inte alltid passar in i den vçrdvetenskapliga teorikårnan. Det gåller, i denna studie, inte att presentera ett helt nytt begrepp 2 utan att nårma sig nçgot som delvis varit outsagt, implicit eller skymt i dunkel av tvårvetenskapliga begreppsapparater och istållet genom dess innebärder belysa nçgot av den vçrdvetenskapliga teorikårnan. 1 HÅlsa och lidande År grundbegrepp i Erikssons (LindstrÄm, Lindholm & Zetterlund, 2006) caritativa vçrdteori som utgär det teoretiska perspektivet i denna avhandling. 2 FÄrsoning anvånds som ett huvudbegrepp (major concept) inom Erikssons caritativa vçrdteori, men har ocksç fokuserats inom teologin dår Nygren (1932) skrivit en avhandling om färsoning som GudsgÅrning. Det År dock inte färsoning i färhçllande till hålsa och lidande som fokuseras av Nygren utan månniskans färsoning med Gud vilket skiljer sig våsentligt frçn denna avhandlings vçrdvetenskapliga fokus.

17 3 Avhandlingens inramning och avgrånsning Avhandlingen faller inom ramen fär den kliniska vçrdvetenskapens 3 grundforskning, som har som sin Ävergripande uppgift att forma ideal fär vçrdandet. Grundforskning inom klinisk vçrdvetenskap syftar i färsta hand till utveckling av kunskap kring hålsa, lidande och vçrdande samt färstçelse fär dessa fenomen i den kliniska situationen. Den kliniska vçrdvetenskapen fäljer den systematiska vçrdvetenskapens 4 logik och substans, men har sitt fokus kring hur de generella systematiska invarianserna gestaltas 5. Detta val av placering motiveras med att intresset hår År att belysa färsoningens innebärd i färhçllande till de av Eriksson 6 beskrivna begrepp `hålsaé och `lidandeé. Den bårande idñn År att genom detta belysa innebärder som Åven kan tydliggära mänster och meningssammanhang fär den systematiska vçrdvetenskapens teorikårna och ethos. Fokuseringen innebår att avhandlingen inte avser att skapa en systematisk teorimodell 7 av färsoningens våsen som helhet 8, men kunskapsbehçllningen kan mäjliggära en djupare färstçelse fär färsoning i färhçllande till hålsa och lidande. FÄrsoning År att betrakta som ett komplext begrepp som färutsåtter en sç omfattande bild av verkligheten, att denna inte fullståndigt kan rymmas inom ramen fär denna avhandling. HÅr prioriteras att belysa färsoningens innebärder ur ett vçrdvetenskapligt perspektiv. Detta torde i sig, sç som den kliniska vçrdvetenskapens ambition, kunna utgära underlag fär formande av ideal i färhçllande till vçrdandet. Teoretisk utgçngspunkt fär denna forskning År Erikssons forskning om lidande 9 och hålsa 10. Till skillnad frçn exempelvis RÇholms 11 ÖhlÑns 12 och Armans 13 forskning sç År denna 3 Den kliniska vçrdvetenskapen som akademisk disciplin utvecklad av professor Eriksson och professor LindstrÄm vid Übo Akademi i Vasa (Eriksson & LindstrÄm, 2003). Begreppen systematisk vçrdvetenskap och klinisk vçrdvetenskap anvånds dessutom av bl.a. Dahlberg, Segersten, NystrÄm, Suserud och Fagerberg (2003). 4 Den systematiska vçrdvetenskapen avser forskning rärande vçrdvetenskapens fundament och grundvalar vilken omfattar begrepp, idñhistoria och motiv i syfte att skapa dess grundlåggande teori (Eriksson, 2001). 5 Eriksson och LindstrÄm (2003) 6 Eriksson (1994, 2000) 7 Teorimodell beskrivs av Fredrikssons som: En teori Är ett antal tolkningar och påståenden som i sin inbçrdes relation explicerar och Çppnar upp ett stycke värld. (Fredriksson, 2007 s. 24). 8 Avhandlingens avgrånsning innebår ocksç att detta inte År att betrakta som en total våsensbeståmning, som fullståndigt skulle tjåna samtliga vetenskaper, utan en belysning ur ett vçrdvetenskapligt perspektiv. DÅrmed År det inte begreppet som sçdant som ligger i kunskapssäkandets intresse utan färsoningens innebärder i färhçllande till månniskans hålsa och lidande. 9 Eriksson (1993) som Åven vidareutvecklats av Wiklund (2000) 10 Eriksson (1976) vilken vidareutvecklats av Eriksson, Bondas - Salonen, Herberts, Lindholm, och Matilainen(1995). 11 RÇholm (2003)

18 4 forsknings intresse och fokusering oberoende av specifik vçrdkontext eller specifik lidandeform, dç tanken År att färsoningen i färhçllande till hålsa och lidande innehar nçgot universellt som stråcker sig Äver sçvål kontexter som olika former och gestaltningar av lidande. FÄr att tydliggära avhandlingens avgrånsning blir det ocksç viktigt att formulera utgçngspunkter i färhçllande till begreppet `innebärderé som i färsta hand avses belysas i denna forskning 14. I avhandlingen kommer begreppet innebärd att anvåndas om det som fçngar nçgot av färsoningens kliniska sårdrag 15. Genom att stålla sig frçgor om innebärd har grundforskning inom klinisk vçrdvetenskap alltid ett beråttigande och bildar en färutsåttning fär utvecklingen av god vçrd 16. Vad gåller avgrånsning År det ocksç viktigt att klargära att det inte År en definition av begreppet färsoning som efterstråvas. Definitioner År mer absoluta och iklåder sig rollen som sanning. Eftersom faststållda sanningar inte ligger inom den hermeneutiska färstçelsen 17, vilken utgär avhandlingens epistemologi och metodologi, utan snarare säkandet efter färstçelse, sç År det inte definitioner som År intressanta att utveckla i detta sammanhang. 12 ÖhlÑn (2001) 13 Arman (2003) 14 Begreppet innebärds betydelse 14 År enligt SAOB:07 synonymt med våsen. I Ävrigt År betydelsen vad nçgot innebår, vad som ligger i nçgot, mening, betydelse, innehçll och halt, men ocksç enligt Lassenius (2005) som nçgots råckvidd. 15 Kliniska sårdrag i detta sammanhang handlar om når begreppet tråder in i färhçllande till månniskan som patient. (Se vidare Eriksson & LindstrÄm red. 2003) 16 Eriksson och LindstrÄm (2003) 17 Ricoeur (1976,1988, 1992, 1993, 1995)

19 5 Avhandlingens uppbyggnad och struktur Avhandlingen presenteras fär låsaren genom fyra avsnitt: Avsnitt I skall ses som en inledning dår avhandlingens forskningsobjekt, inramning och avgrånsning, uppbyggnad och struktur, syfte, frçgestållningar samt forskningens Ävergripande design introduceras fär låsaren. Avsnitt II presenterar avhandlingens teoretiska perspektiv, Ävergripande metodologiska stållningstaganden och forskningsansatsens utgçngspunkter samt forskningsetiska aspekter. Avsnitt III dår de olika faserna den hermeneutiska färstçelsen framtråder som delstudier ett till fyra, som var och en syftar till att belysa färsoningens innebärder. Avsnitt IV belyser den nya färstçelsen av färsoningens innebärder som genom alla fyra delstudier och som dårmed ocksç utgär avhandlingens slutsatser. Avsnitt V utgärs av avhandlingens metoddiskussion, resultatdiskussion samt implikationer betråffande klinisk nytta. Forskningen har med utgçngspunkt i en Ävergripande hermeneutisk design färverkligats genom fyra olika delstudier vilka syftar till att belysa olika innebärder av färsoning. Dessa delstudier presenteras i den ordningen de frçn bärjan planerades i. Forskningsprocessen startade med en nyfiken undran infär färsoning, samt en kånsla av att frçgan kring färsoningens innebärder ur ett vçrdvetenskapligt perspektiv var tåmligen outforskade. FÄr att ta reda pç om sç verkligen var fallet, samt fär att fç en integrerad bild av färsoningens innebärder i ljuset av kvalitativ vçrdvetenskaplig forskning, pçbärjades avhandlingsarbetet med den färsta delstudien som År en metasyntes av aktuell forskning som berär färsoning. Metasyntesen har inspirerats av Sandelowski och Barrosos 18 beskrivning rärande syntetisering av kvalitativ forskning. I denna metasyntes har ambitionen varit att studera vilka innebärder, och dårmed det innehçll, den betydelse och den råckvidd som färsoning ges i färhçllande till hålsa och lidande via kvalitativ metasyntes av vetenskapliga artiklar. 18 Sandelowski och Barroso (2006)

20 6 Intresset fanns ocksç att fç en begreppslig belysning av färsoningens innebärder ur ett vçrdvetenskapligt perspektiv. DÅrfÄr utgärs den andra delstudien av en etymologisk färklaring 19 och en semantisk analys inspirerad av Erikssons 20 utveckling av Koorts 21 modell fär ÅndamÇlet. Eriksson 22 menar att begrepp oftast År sjålvklara fär oss och att vi tar dem fär givna men att de egentligen rymmer en mångd historisk information. Denna historiska information samt det semantiska utforskandet av färsoningens betydelse Åmnar ge ny färstçelse fär dess begreppsliga innebärd utifrçn en sprçklig belysning. I den tredje delstudien anvånds skänlitteråra texter som lyfter fram innebärder av färsoning. Den hermeneutiska tolkningen i denna fas fäljer riktningen av den fenomenologiska hermeneutik som utvecklats i UmeÇ i Professor Norbergs 23 ledning. Metoden som inspirerats av Ricoeurs 24 hermeneutik blir ett redskap fär att analysera, färklara och tolka färsoningens innebärder med fokus pç innehçll och nyanser sç som de framtråder i Dostojevskijs 25 skänlitteråra texter. Den fjårde delstudien År en empirisk studie som utgçr frçn informanters beråttelser om färsoning. Dessa färsoningsberåttelser, frçn månniskor med personliga erfarenhet av sorg, har tolkats med utgçngspunkt i den hermeneutiska narrativa ansats som beskrivs av Wiklund, Lindholm och LindstrÄm 26, fär att belysa vilka innebärder och nyanser som färsoning ges utifrçn ett kliniskt sammanhang. 19 Enligt Koorts (1975) modell benåmns detta steg som etymologisk utredning. HÅr anvånds uttrycket etymologisk färklaring eftersom det innefattas av studiens färklarande skede. 20 Eriksson (1997) 21 Koort (1975) 22 Eriksson (1997) 23 Jfr Strandberg, Norberg och Jansson (2001), HellzÑn och Asplund (2006) SÄderberg, Gilje och Norberg (1997) m.fl. 24 Ricoeur (1976,1988, 1992, 1993, 1995) 25 Dostojevskij (1960, 1979, 1986) 26 Wiklund, Lindholm och LindstrÄm (2002)

21 7 Syfte, frçgestållningar och design Studiens Ävergripande syfte År att belysa färsoningens innebärder i färhçllande till månniskans hålsa och lidande fär att pç detta sått tillfära nya berikade aspekter av färsoning ur ett vçrdvetenskapligt perspektiv. De Ävergripande frçgestållningarna lyder; 1. Vad År färsoningens innebärder? 2. Vad År färsoning relaterat till hålsa och lidande? Avhandlingen År i grunden ideografisk i den betydelsen Eriksson 27 beskriver genom att den År upptåckande och mänstersäkande i avsikt att säka nytt seende och färdjupad kunskap om det redan kånda. Avhandlingen innehar en design som mäjliggär dels ett upptåckande 28 av kunskap, dels ett beskrivande av denna kunskap 29. KunskapsbehÇllningen kan tillfäras vçrdvetenskapens teorikårna, och dårmed berika befintlig teori kring hålsa och lidande. Designen År dårmed att betrakta som explorativ-deskriptiv 30. Eftersom detta genomgçende År en hermeneutisk studie beaktar designen Åven den färfärstçelse som utgär det teoretiska perspektivet som bestçr av synen pç hålsa och lidande i enlighet med Erikssons caritativa vçrdteori 31 samt Ricoeurs 32 filosofi om tolkning och färstçelse. Man kan stålla sig frçgan inom vçrdvetenskapen om vilken metod som avseende stringens År båttre Ån den andra. Denna frçga har dock pç senare tid bytts ut mot frçgan om vilken kombination av metoder som båst kan mäta syftet i en specifik studie 33. I denna avhandling har olika metoder valts i de fyra delstudierna, med en Ävergripande utgçngspunkt i Ricoeurs 34 hermeneutik fär att erhçlla en belysning av färsoningens innebärder. Valet av detta hermeneutiska perspektiv motiveras i färhçllande till färfärstçelsen kring forskningsobjektet 27 Eriksson (1992) 28 Explorativ kunskap 29 Deskriptiv kunskap 30 Inspirerat av Nordman (2006). 31 Eriksson (2001) 32 Ricoeur (1976, 1988, 1992,1993, 1995) 33 Downe Wamboldt (1992) 34 Ricoeur (1976,1988, 1992, 1993, 1995)

22 8 och komplexiteten av färsoning i färhçllande till hålsa och lidande. Ricoeur 35 ser inte motsåttningar som ett problem utan menar att de här verkligheten och den hermeneutiska erfarenheten till. Han såtter dårmed en tillit till att färstçelsen kan hårbårgera mçnga tillsynes alienerade positioner. Han uttrycker ocksç tankar om att forskning inte handlar om duplicering av kunskap utan om att i färsta hand se nya innebärder av det redan existerande vilket ståmmer vål med färeliggande avhandlings forskningsintresse. Ricoeurs hermeneutik mäjliggär Åven en ny färstçelse framfär texten, som kan Äppna upp nya vårldar och dårmed belysa delvis redan kånda fenomen pç ett nytt sått. Ricoeurs 36 tankar om den hermeneutiska bçgen 37 som en rärelse mellan färklaring och färstçelse utgär en bårande idñ genom hela studien. Denna rärelse Çterfinns samtliga delstudier. I slutet av avhandlingen gçr samtliga studier i dialektik med varandra och avhandlingens tolkningsram fär att ge en ny färstçelse samt skapande av avhandlingens slutsatser. Genom att vandra mellan färklaring och färstçelse samt pç det viset lçta de olika delarna framtråda i ljuset av varandra uppnçs en ny samlad färstçelse fär helheten. Designfiguren (figur 1) avser att ge en bild av avhandlingens design samt hur dess delar här samman i en hermeneutisk helhet. Det teoretiska perspektivet anger utgçngspunkt i det genomgçende hermeneutiska arbetet. Avhandlingens olika delstudier har alla induktiva inslag och rär sig mellan färklaring och färstçelse i enlighet med principerna fär den hermeneutiska bçgen som hår mer kan kånnetecknas av en spiral dç flera bçgar mäter varandra i en hermeneutisk helhet. Denna hermeneutiska process skapar mäjlighet fär Äppnandet av nya vårldar framfär texten och dårmed ny färstçelse. Slutligen skapas en stillbild, utifrçn färstçelsen sç som den framtråder framfär texten dç avhandlingens olika delstudier gçr i dialektik med varandra samt med tolkningsramen, och utgär en belysning av färsoningens innebärder i färhçllande till månniskans hålsa och lidande. 35 Ricoeur (1993) 36 Ricoeur (1976, 1988, 1992,1993, 1995) 37 Ricoeur (1993) talar om den hermeneutiska bçgen istållet fär det som andra hermeneutiker kallar den hermeneutiska cirkeln.

23 Figur 1. Designfigur 9

24 10 2. TIDIGARE FORSKNING HÅr presenteras bakgrund till studien och fär att bredda färfärstçelsen om det aktuella forskningslåget har jag granskat tidigare forskning inom problemomrçdet 38. Detta avsnitt presenteras pç olika sått, dels via en kort sammanfattning av olika teologiska aspekter pç färsoning, dels via en lika kort sammanfattning av färsoning ur freds och konfliktforskningsperspektiv fär att sedan fokusera pç hur färsoning framtråder i aktuell vçrdvetenskaplig forskning. Det senare gärs dels i detta avsnitt och dels genom att färdjupa färstçelsen fär valda artiklars substans i färhçllande till forskningsfrçgorna i metasyntesen det vill såga den färsta delstudien i denna avhandling. De internationellt vålkånda vçrdteoretikernas 39 nårliggande begrepp och resonemang, redogärs ocksç fär i en sårskild underrubrik i detta kapitel. Teologiska aspekter pä fårsoning Olika religioners syn pç färsoning kulle kunna utgära forskningsobjekt fär en avhandling i sig ur ett teologiskt perspektiv, men eftersom just detta inte År denna avhandlings fokus sç stannar jag vid en mycket kort beskrivning av olika instållningar utifrçn de stärsta vårldsreligionerna. I judendomens frçmsta samling av muntlig Tora nçmns att allt levande lider. Redan dçr ses lidande som en del av livet férenat inom mçnniskan. Motsvarande tankar utifrñn ett muslimskt perspektiv skulle kunna vara att Ädmjukt acceptera Guds vilja, utan att sjålvklart gära ansprçk pç att färstç. Detta kan upplevas som en befriande tillit till en kårleksfull Gud och ge en ny ansats i livet samt en mäjlighet att nç färsoning med det som skett. Ur buddhistiskt perspektiv finns tanken om att allt liv pråglas av ett ofrçnkomligt lidande som ses som tillvarons våsen. En buddist ser sitt Äde att som alla andra utsåttas fär lidande. FÄrsoningen mellan hålsa och lidande År dç infärstçdd i grundtanken om livet sjålvt SÄkning efter tidigare forskning har gjorts via CINAHL ( ) samt MEDLINE ( ) DÅr tillkommer en manuell säkning bland annat i funna artiklars referenslistor och genom personlig kånnedom. Aktuella säkord har varit färsoning (reconciliation) färsona (reconcile) och vçrdande (caring), vçrd (nursing), lidande (suffering) samt hålsa (health). 39 Marriner Tomey och Alligood (2006) 40 Arlebrink (1999)

25 11 I litteratur frçn de gamla grekerna, sårskilt i Homerus 700 f. Kr 41 sçgs lidande som ett straff frçn en arg eller uppretad Gud. FÄrsoning handlade dç om att blidka gudarna och ståmma dem vånligare till sinnes. Ofta skedde det med hjålp av offergçvor i form av djur, bräd eller olika grädor. Denna syn har mçnga kvarlevor och offergçvor i färsoningens tecken År inte alls ovanliga Ån i dag i vissa kulturer. Teselle 42 menar att det finns tre olika färsoningstankar uttryckta i Bibeln. 1) Den färsoningstanken som uttrycker färsoning som att månniskan ansluter sig till Kristus genom tron via dopet och blir dç befriad frçn djåvulen. 2) FÄrsoningen sedd som blidkande av Guds vrede, dår Gud ses som en feodal Äverherre som pç nçgot vis hade blivit krånkt. 3) FÄrsoning som en färåndring inom månniskan, dår korset ses som ett uttryck fär Guds kårlek som ger mäjlighet till våxt och färvandlade interpersonella relationer. Holmberg 43 skriver om ordet färsoning utifrçn denna sistnåmnda färsoningstanke, och menar att det anvånds som ett sammanfattande uttryck fär Kristus fullbordade frålsningsverk genom sin däd och uppstçndelse. FÄrsoningen handlar dç om hur Guds kårlek nçr fram till månniskorna och ÇterupprÅttar gemenskapen mellan Gud och månniskan. Nygren 44 var mycket intresserad av färsoningens våsen och dess betydelse fär månniskan. Han har gjort en ingçende problematisering i sin avhandling om färsoning ur ett teologiskt perspektiv redan pç 1930-talet. Nygren menar att genom Kristus färsonade Gud vårlden med sig sjålv som ett stållfäretrådande offer fär månniskan. Den gudomliga kårleken tar offret pç sig dç den sjålviska vårlden och Guds kårlek skall färenas och färsoning ske. Nygren menar att färsoning kan ses som ÄverflÄdig dç månniskan kan ta till sig Guds kårlek eftersom färsoningen helt och hçllet År Guds verk. Med detta sått att se kan inte månniskan sjålv Çstadkomma färsoning hur hon Ån bår sig Çt utan färsoningen ligger i Guds kårlek i mäte med den sjålviska vårlden och ingen annan stans. MÅnniskan färsäker ståndigt käpslç och gottgära sç som om det vore ett skadestçnd som inkråvs fär att nç färsoning. Men utifrçn Nygrens färstçelse fçr och skall ingen gottgärelse Åga rum i färsoningens tecken 41 LagerlÄf (1956) 42 Teselle (1975) 43 Holmberg (1997) 44 Nygren (1932)

26 12 eftersom färsoningen uteslutande År en gudomlig gårning. FÄrsoningen tillhär enligt Nygren ett djupskikt inom månniskan som inte År tillgångligt via vçra gårningar och kan dårmed inte vinnas genom vad vi sjålva gär. FÅrsoning ur freds och konfliktperspektiv En stor del av de studier som säkning 45 pç `reconciliation resulterar i handlar om färsoning mellan folkgrupper i strid, efterfäljder av krig och konflikt samt jåmkning mellan urinvçnare och immigranter. Johnstones 46 forskning handlar om färsoningen mellan urinvçnare och vita i Australien. Hon utgçr frçn och städjer det politiska dokument som finns och framtagits av Council for Aboriginal Reconciliation, vilkas vision År ett färsonat Australien. Johnstones menar att färsoningsprocessen alltid mçste starta med ett bekråftande och igenkånnande 47. Holloran 48 tar upp samma problematik och håvdar att färsoning riktar sig mot det färgçngna, färbåttrar interkulturella relationer och stråvar efter att färåndra de extrema ofärråtter urinvçnarna lidit av i Australien. àven Gibsons 49 forskning handlar om färsoning mellan vita och urinnevçnare men tar sitt avstamp i Sydafrika. Han menar att en färsonad sydafrikan År nçgon som respekterar, färstçr och har tillit till andra raser samt avfårdar stereotypa pçstçenden. Ericson 50 menar att begreppet färsoning inom freds och konfliktforskningen färstçs som en relationsbyggande process Äver olika grånser, som en transformation av existerande relationer och som skapande av nya relationer efter skråckfyllda krig. Detta innebår inte alltid att månniskor färlçter varandra fullt ut men mäjliggär en situation dår de kan leva sida vid sida i fred. Lerner 51 skriver om begreppet férsoning utifrñn férstñelsen som framtrçtt av Truth and reconciliation commission (TRC) 52. FÄrsoning framtrådde dår som konklusionen av sanning 45 Det skall pçtalas hår att det inte gjort nçgon specifik säkning kring freds och konfliktforskning utan detta År summering av det som framkommit vid säkningen, som nåmnts tidigare, via CINAHL ( ) samt MEDLINE ( ). 46 Johnstone (2007) 47 (Eng. recognition) 48 Holloran (2006) 49 Gibson (2006) 50 Ericson (2001) 51 Lerner (2007) 52 FÄrsoningskommissionen efter den våpnade konflikten i Peru som färsiggick

27 13 och råttvisa. FÄrsoning År utifrçn detta perspektiv beskrivet som nçgot som har en temporår struktur och dårmed År i ståndig process. àven Moellendorf 53 menar att färsoning ur ett freds och konfliktperspektiv År ett mçl som kan nçs genom råttvisa, men att färsoning Åven kråver generell acceptans. En del av konfliktforskningen handlar ocksç om färsoning mellan offer och färävare, dels i krigssituation, dels ocksç genom färsoning mellan anhäriga till mordoffer eller misshandelsoffer och färävaren 54. Crameron 55 skriver om färsoningens metaforer i konfliktforskning. I färsonande samtal mellan offer och färävare spelar färsoningsmetaforerna en roll att ÇterupprÅtta färävarna som månskliga frçn den begrånsade, stereotypa bilden av dem som fiender. Detta fär att mäjliggära en empatisk färstçelse av den andre, och det som skett. NÇgra av de metaforer som framtråder i studien År brobyggande, att lyssna pç din historia och se det med dina Ägon. NÇgot som Çterkommer vid denna genomgçng År acceptansens och sanningens vikt fär färsoningen vilken beskrivs som en process. àven om detta kan vara, och eventuellt att det kan finnas flera, färenande attribut i färhçllande till färsoningens innebärd inom konfliktforskningen och färsoningens innebärd i ett vçrdvetenskapligt perspektiv, sç låmnas denna kontext i det vidare arbetet fär att fokusera den vçrdvetenskapliga kontexten. Sammanfattningsvis kan sågas att färsoning fçr olika gestaltning dç olika vetenskaper fokuserar det samt visar det intresse. Ur ett teologiskt perspektiv År månniskans färsoning med Gud och det gudomliga det absolut centrala, medan det i politik, freds och konfliktforskning rçder intresse kring färsoning mellan folkgrupper och stridande parter. Intresset fär begreppet ur ett vçrdvetenskapligt perspektiv blir annorlunda i färhçllande till dessa tvç ytterligare perspektiv dç vçrdvetenskapen riktar sitt intresse mot begreppets färhçllande till månniskans hålsa och lidande, Åven om det finns sçdant som färenar och Äverlappar färstçelsen av färsoning perspektiven emellan. 53 Moellendorf (2007) 54 Det finns en organisation i USA som heter Murder victims famelies for reconciliation, som ofta kommer upp vid säkning kring begreppet. De jobbar fär färsoning hos anhäriga till mordoffer, organisationen År ocksç mycket aktiva i kampen mot dädsstraff. Organisationens hemsida 55 Crameron (2007)

28 14 FÅrsoning i aktuell värdvetenskaplig forskning HÅrmed fokuseras färsoning sç som den framtråder i aktuell vçrdvetenskaplig forskning och dårmed en avgrånsning till en vçrdande kontext. FÄrsoning genom acceptans I litteraturen framstiger färsoning som accepterande. En gemensam nåmnare tycks vara att det behäver ske en acceptans av livet som det gestaltar sig i stunden fär att fç lindring i lidande. Detta uttrycks pç olika sått, t. ex. som omformulering av sjålvet dår acceptansen mäjliggär en färåndrad syn pç tillvaron 56 samt att med utgçngspunkt i detta (Çter)ta kontrollen Äver livet 57. Inom den palliativa vçrden handlar acceptans om att färlikas med livets Åndlighet. Mycket av den befintliga forskningen som berär färsoning År genomfärd i färhçllande till en palliativ kontext med den däende månniskans upplevelser i fokus. FÄrsoning i färhçllande till däendet År ett sammanhang dår accepterande lyfts fram som en pçtaglig dimension. FÄrsoning lyfts fram i forskningen som acceptans genom att leva i hopp, det som informanterna beskriver som färsoning och tillfredsstållelse med livet och däden 58. Detta visade sig ocksç vara en dynamisk upplevelse som År viktig fär ett meningsfyllt liv och en vårdig däd, fär dem som lever med obotlig cancer. Den däende patienten kan ocksç dra nytta av ett Äkat andligt fokus fär att sjålv skapa acceptans, färsoning med familjen och emotionell hålsa 59. FÄrsoning År dårmed en av de huvudsakliga, andliga frçgorna som den däende brottas med fär att kunna acceptera sitt däende 60. VÇrdandet av däende månniskor kan innebåra att hjålpa patienten upptåcka sammanhang i sina egna livsberåttelser. BerÅttelserna kan vara terapeutiska, en kålla till helande, fråmjande av färsoning och dårmed acceptans av livet och däendet. VÇrden kan ocksç ha betydelse fär svçrighet att finna färsoning 61. VÇrdrelaterade krånkningar uppenbarar sçrbarheten hos 56 Morse och Carter (1996) 57 Morse och Johnson (1991) 58 Benzein, Norberg och Saveman (2001) 59 Freidemann, Mouch och Racey (2002) 60 Derrickson (1996) 61 Roche (1994)

29 15 månniskor i palliativ vçrd vilket gär deras lidande Ånnu svçrare att acceptera och dårmed svçrare att färsonas med. Detta kan bidra till en transformation som inte fär månniskan framçt utan omäjliggär upplevelsen av vårdighet, att finna mening och färsoning med sitt lidande 62. Ytterligare en kontext som var framtrådande vid säkningen var arbetet med månniskor som lider av kronisk sjukdom, dår färsoningen ocksç var central och sammankopplad med acceptans. Personer som lider av kroniska sjukdomar År pç mçnga sått skakade i sina grundvalar, dç deras basala identitet och sociala roll År utmanad. Den anpassningsprocess som kråvs fär att leva med sjukdomen innefattar att finna sig sjålv och dårmed färsonas med sin färåndrade livssituation. Att finna harmoni med sig sjålv År beskrivet som en rärelse framçt, och en form av accepterande av det kroniska lidandet 63. I relation till kvinnor med diagnosen fibromyalgi lyftes en process med att färlika sig med situationen fram, men ocksç att kvinnorna hade nçtt olika grad av färsoning i denna process. Tiden det tog att färsonas med sig sjålv och sin sjukdom varierade. De hade skapat ny identitet och forskningen visar hur de i olika grad färlikat sig med denna nya identitet. Detta innebar att kvinnorna accepterade och omvårderade sin tidigare identitet samt sitt tidigare liv 64. àven forskning kring lidande vid brästcancer beskriver vikten av acceptans fär att finna mening och färsoning. MÇnga av kvinnorna sçg brästcancern som en utmaning, en låttnad ett uppvaknande och eller som vårdegivande men ocksç som en fiende, en bestraffning eller en färlust 65. Arman 66 visar i sin forskning kvinnors kamp fär färsoning efter insjuknande i brästcancer. I hennes avhandling framkommer beskrivningar av en cirkelgçng som kvinnorna ofta kånner att de fastnat i. Öppnande av denna slutna cirkel mäjliggär en rärelse mot acceptans och dårmed färsoning. DÅrmed kunde kvinnorna färstç, acceptera och fç ny färstçelse om dädens nårvaro i livet. Det framkommer i studien att accepterande och färsoning kan vara en nyorientering av det andliga som innebår att det onda i livet kan leva jåmsides med det goda. 62 ÖhlÑn (2004) 63 Delmar, Boje, Dylmer, Forup, Jakobsen, Moller, Sonder och Pedersen (2005) 64 Asbring (2001) 65 Luker, Beaver, Leinster och Owen (1996) 66 Arman (2003)

30 16 FÄrsoning beskrivet som utveckling RÇholm 67 talar om att den hjårtopererade patienten fçr chans att färsonas med det onda och rära sig frçn en existentiell Ävergivenhet till gemenskap. Patienten färsäker efter sin hjårtoperation skapa ett meningssammanhang i en kaotisk verklighet. Det som lyfts fram i hennes undersäkning handlar om upplevelse av mening, en personlig kallelse, frid och färsoning, dår färsoningen innebår färåndring och kraft. Hon menar ocksç att patienten genom färsoningen utvecklas och upptåcker en ny, annorlunda verklighet som att ha blivit vidrärd i sitt allra innersta, sin helighet. I Wiklunds 68 modell fär lidandet som kamp och drama beskrivs dramat som månniskans sått att mäta och lindra sitt lidande. Detta gär hon genom att färsäka besegra lidandet, synliggära det, färsonas med det eller att resignera. Dramat beskrivs ha fyra former, vilka har sin utgçngspunkt i de fyra intriger färfattaren funnit genom narrativ analys. I det romantiska dramat färsäker månniskan besegra lidandet och fär lidandets kamp som strid. Det tragiska dramat kånnetecknas av att patienten resignerar och flyr lidandet fär att fç vila frçn lidandets kamp. I satiren synliggärs lidandet genom att kampen blir tydlig dç motstridiga krafter inom månniskan bärjar konkurrera med varandra. I det komiska dramat, `komediné, färsonas månniskan med lidandet och kampen fçr ett drag av stråvan. Denna stråvan har en progressiv form som leder månniskan framçt i en utveckling genom att färena skam och vårdighet. Forskning kring handledning visade att kårnkomponenterna i sjukskäterskehandledning, som det visade sig i handledningssessionerna var: skuld, färsoning, integritet, ansvar, samvete och utmaning. Dessa var viktiga komponenter fär att sjukskäterskorna skulle kunna utvecklas vidare som vçrdare 69. HÅr blir alltsç resonemanget kring färsoning fokuserat pç vçrdarens färsoning i färhçllande till bland annat skuld i sitt vçrdande, nçgot som skulle kunna betraktas som vçrdarlidande. FÄrsoning var dç en av kårnkomponenterna i utveckling. 67 RÇholm (2003) 68 Wiklund (2000) 69 Berggren och Severinsson (2002)

31 17 FÄrsoning beskrivet som rekonstruktion/återgång till tidigare vara Dildy 70 talar om lidande i tre steg; desintegration av sjålvet, det färkrossade sjålvet och rekonstruktion av sjålvet. Rekonstruktionen av sjålvet innebår enligt färfattaren en färsoning med lidandet. Fitzgeralds och Patersons 71 forskning fäljer ett liknande spçr i deras studier av beråttelser frçn kvinnor med multipel skleros. I beråttelserna kunde de se hur kvinnorna kåmpade fär att nç färsoning genom att läsa ett dilemma fär bevarande av sjålvet; genom att hçlla sjukdomen gämd kunde de fortsåtta att ha en sårskild offentlig bild 72 av sig sjålv. Om de skulle omformulera sin sjålvidentitet fanns rådslan fär att bli nedvårderad som sjuk och inkompetent. Forskning kring patienter som tillfrisknat frçn psykos beskrevs som en process som startade med färbåttringar i deras tanke och kånslovårld, vilket resulterade i färsoning med deras omvårld dår de ocksç ÇterfÄrenandes med personal och familjer. TÅnkandet hos patienter som nçtt denna färsoning flyttades frçn att vara fokuserat pç sitt inre sjålv, till en stärre vårld och dårmed mot en ÇtergÇng till det sammanhang de tillhärt 73. FÄr kvinnor som haft hjårtinfarkt innebår färsoning att ÇtererÄvra ett hålsosamt liv. ÜtererÄvrandet sker i färhçllande till sig sjålv, till sin kropp samt till att hitta tillbaka till ett normalt liv som de upplevt sig ha tidigare. Detta innebår Åven en färsoning med livets osåkerhet och vetskapen om att livet plätsligt kan färåndras 74. RÇholms 75 forskning kring hjårtopererade visar deras upplevelse av lidandet som en livskamp, dår hålsa innebår kraft att ÇterupptÅcka helheten som färsoningens ankare. FÄrsoning kan fç patienten att erfara ett sammanhang och en mening genom ÇterupptÅckten av sin vårdighet och helighet. FÄrsoning som rekonstruktion uttrycks Åven i forskning om färsoning mellan mor och fär tidigt fädda barn. MÄdrarna fick genom kångurumetoden en Äkad kånsla av mening, kontroll och färträstan gentemot vad som hade hånt dem sjålva och deras barn. Teman av 70 Dildy (1992) 71 Fitzgerald och Paterson (1995) 72 (Eng. officiell image) 73 Forchuk, Jewell, Tweedell och Steinnagel (2003) 74 Johansson, Dahlberg och Ekeberg (2003) 75 RÇholm (2003)

32 18 färsoning och helande visade sig når mädrarna placerade barnen hud mot hud och dårmed Çtergick till ett tidigare vara, en rekonstruktion av det som skulle ha varit om barnet legat kvar i magen 76. Fredriksson och LindstrÄms 77 forskning visar att patienternas lidande färst var gämt bakom en fasad som hjålpte patienterna att handskas med lidande och skuld. NÅr de nårmade sig en våndpunkt, hånde nçgot som gjorde att de var beredda att riskera allt. Att tillskriva sitt lidande en mening och ÇterupprÅtta vitala delar av sig sjålv som dolts av fasaden, mäjliggjorde färsoning. Fredriksson 78 beskriver ocksç färsoning, i färhçllande till det vçrdande samtalet, som att den interpersonella bron ÇterstÅlls. àven Colemans 79 forskning fokuserar beråttelsens vikt i färhçllande till färsoning och visar pç att upplevelse av sammanhang, assimilation, struktur och sanning År viktiga dimensioner av en livsberåttelse. Han pçvisar vikten av att arbeta sig igenom traumatiska håndelser, läsa upp otillfredsstållelse i färhçllande till beråttelsens bärjan och besvikelse i färhçllande till dess avslut. Coleman menar att skapande av livsberåttelsen År ett säkande efter färsoning och inte bara att minnas fär sakens egen skull. FÅrsoning i värdteoretisk litteratur Nedan fäljer en beskrivning Äver hur nçgra vçrdteoretiker nårmat sig begreppet färsoning eller antaganden som uppfattas ha en nårliggande betydelse. Syftet med denna genomgçng År att fç grepp om färsoningens råckvidd och vilken vikt som lagts till fenomenet, inte bara i vçrdvetenskaplig forskning utan ocksç i det vçrdvetenskapliga teoribildandet. RedogÄrelsen År gjord med underlag av Marriner Tomey och Allingood (2006) 80 vilka sammanfattar de stora vçrdteoretikernas tankegçngar och deras huvudsakliga begrepps apparat. Valet av denna kålla istållet fär teoretikernas originaltexter motiveras med att i samband med denna nyutgçva har samtliga teoretiker fçtt sin text uppdaterad och fokuserad pç de begrepp som varit viktigast i teorin. DÅrmed kommer man ifrçn problemet att begreppen omformulerats och omdefinierats i olika texter av samma teoretiker. Sammanfattningsvis kan sågas att 76 Affonso, Bosque, Wahlberg och Brady (1992) 77 Fredriksson och LindstrÄm (2002) 78 Fredriksson (2003) 79 Coleman (1999) 80 Marriner Tomey och Allingood (2006)