PEDAGOGISKA LÄRMILJÖER

Transkript

1 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PEDAGOGISKA LÄRMILJÖER OCH KREATIVA FORSKNINGSMILJÖER Samhällsvetenskapliga fakultetens framtida lokaler

2 Rapporten har skrivits av: Signe Borch, Christel Backman, Axel Carlsson, Malgorzata Erikson, Marita Fagerling, Maria Oskarson 1, Anton Rundström Inledning av Birger Simonson 1 Ann-Marie Ekengren ingick tidigare i arbetsgruppen. Maria Oskarson ersatte henne under höstterminen.

3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 5 Arbetsgruppens uppdrag och arbete... 6 Arbetsgruppens utgångspunkter... 7 Behov och visioner vad saknar anställda och studenter?... 9 Integrerade miljöer Pedagogiska lärmiljöer Utgångsläge Lärmiljöer Active learning classroom och laborativa lärosalar Informella lärmiljöer Diskussion och rekommendationer Kreativa forskningsmiljöer Utgångsläge Kontorsmiljöer Cellkontor Öppna kontorslandskap Flexkontor, aktivitetsbaserade kontor och kombikontor Diskussion och rekommendationer Rekommendationer för fortsatt arbete Referenser Bilaga 1. Analysverktyg för skapande av visioner för lärmiljöer... 40

5 Sammanfattning Utifrån arbetsgruppens uppdrag har vi disponerat arbetet utifrån följande tre frågor: Vad för typ av lärmiljöer behöver Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner? Vad för typ av kontorsmiljöer behöver Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner? Ska kontors- och lärmiljöerna vara integrerade? Vi har tagit utgångspunkt i Göteborgs universitets policy för pedagogisk utveckling, pedagogiska idéprogram och Vision 2020, samt nationella rapporter och aktuell forskning kring lärmiljöer samt vidare av studiebesök och inbjudna gäster. Universitetets policy för pedagogisk utveckling sätter studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i centrum. Vi har sammanfattat våra utgångspunkter så här: All yta ska designas utifrån att det är en lärmiljö Vi bygger en gemensam arbetsmiljö för studenter, lärare och forskare Lärmiljöerna är tillgängliga för alla Lärmiljöerna är flexibla och kan anpassas efter varierande behov Det finns en variation av lärmiljöer Studenterna känner sig välkomna och hemma i miljöerna När vi i en internremiss frågade institutionerna efter behov och visioner och tog del av vad studenterna ansåg om lärmiljöerna via en arbetsmiljöenkät framkom att institutionerna önskar sig fler salar i varierade storlekar med en möblering och möbler som underlättar interaktivitet och ommöblering. Utrustningen bör stödja den senaste kommunikationstekniken och bidra till en varierad pedagogik. Behovet består av flexibla, stimulerande och tillgängliga lokaler samt publikvänliga hörsalar, vilket bör gälla samtliga lokaler där undervisning bedrivs. Studenterna påpekar att lokaler för undervisning måste planeras så att alla studenter med olika förutsättningar får möjlighet att se, höra och delta. Studenterna upplever idag att många av problemen kring den fysiska arbetsmiljön i nuvarande lokaler kretsar kring luft, ljud och ljus. Studenterna efterlyser grundläggande möjligheter för användning av tekniska verktyg och hjälpmedel - exempelvis att varje enskild plats har eluttag, vilket inte är fallet idag, samt att det finns tillgång till ståbord. I vårt uppdrag har ingått att ta ställning till frågan om Samhällsvetenskapliga fakultetens lär- och kontorsmiljöer bör separeras, dvs. förläggas till olika huskroppar, eller integreras, dvs. finnas i 1

6 samma hus. En av grundstenarna i Vision 2020 är att verksamheten ska bygga på kompletta akademiska miljöer. Visionen har därför fått fungera som utgångspunkt för arbetsgruppens ställningstagande till den övergripande organisationen av den fysiska miljön, tillsammans med de utgångspunkter som redan angivits: Lokalerna bör betraktas som en gemensam arbetsplats för studenter och personal Alla miljöer där studenter vistas bör betraktas som lärmiljö Utifrån dessa utgångspunkter föreslår vi att kontors- och lärmiljöer placeras på ett sådant sätt att deras anknytning förstärks, helst inom ramen för samma hus. När det gäller pedagogiska lärmiljöer pekar såväl forskningsläget som erfarenheter från andra lärosäten på behov av formella ytor (undervisningssalar) som är anpassade för interaktivitet och samarbete. Detta innebär undervisningssalar möblerade med grupparbetsplatser/bord, snarare än klassisk biomöblering. Vidare framhålls tillgång till många whiteboardtavlor eller andra skrivytor (glas), många bildskärmar och IT-utrustning som tillåter samtidig användning av flera skärmar. Samtidigt framhålls att denna typ av undervisningssalar även behöver kunna fungera som föreläsningssalar av traditionell typ, alternativt kombineras med sådana salar, liksom med seminarie-/grupprum och specialanpassade utrymmen så som för gestaltning, redaktionsarbete, dataundervisning m.m. Avseende informella ytor pekar det aktuella forskningsläget liksom erfarenheter på behov av variation i utformningen. För studenter behövs utrymmen för såväl enskilt, koncentrerat arbete som samarbete med andra studenter i större eller mindre grupper. Det behövs utrymmen med ergonomiskt utformade arbetsplatser för datorarbete och/eller studiematerial liksom bekväma utrymmen för samtal och diskussioner. Centralt för att dessa informella utrymmen ska fungera är väl utbyggt wifi, strömkontakter, anpassat ljus samt gärna anteckningsytor (whiteboard/glas) och projektionsytor eller skärmar att ansluta till. Det är också viktigt att beakta ljudnivåerna i dessa informella ytor. Det behövs tysta utrymmen liksom utrymmen som tillåter samtidiga samtal utan att ljudnivån blir störande eller skadlig. Den informella lärandemiljön bör vidare innehålla öppna ytor som stimulerar och möjliggör spontana möten. De formella och informella ytorna av olika typer bör vidare finnas i direkt anslutning till varandra för att möjliggöra flytande gränser mellan det ena och det andra, liksom att en kombination av rum används inom ramen för samma undervisningstillfälle. Utrymmen för sådan flexibilitet ökar möjligheten till olika lärstilar för olika studenter, och ökar därmed tillgängligheten. Avseende IT/teknisk utrustning är det centralt att inte låsa fast sig i ett system, då IT-utvecklingen inom detta område går mycket fort. Exempelvis 2

7 föreföll den IT-lösning Karolinska Institutet hade i det aktiva rummet vara en senare generation IT-lösning än den som just nu byggs i PIL:s lokaler. Men möjligheter att visa presentationer på flera skärmar, inklusive en personlig skärm, liksom att tillsammans arbeta på samma skärm förefaller ge många möjligheter till kollaborativt lärande. När det gäller kreativa forskningsmiljöer är det gemensamt för de olika forskningsrapporterna att de påpekar att man måste se på vilken funktion som den enskilde forskaren ska uppfylla i sitt arbete, dvs. vad kontoret ska används för och vilken typ arbete som ska utföras. Sammantaget pekar rapportens resultat mot ett behov av såväl enskilda tjänsterum för individuellt arbete som olika typer av mötesrum. Tjänsterummen bör inte ha hela glasväggar utan bör kunna stängas från insyn, och olika tjänstekategorier och inriktningar placeras blandat. Seminarierum bör vara både mindre (2-6 personer) och större (20-30 personer), och därtill behövs mindre mötesrum som kan bokas spontant liksom bekväma sittgrupper för mer informella samtal. Dessa rum kan gärna ha viss transparens, för att bidra till en atmosfär av aktivitet. Lokalerna behöver bra ventilation, skydd mot sol/kyla och dagsljus i alla rum. Rekommendationer för ett nybygge: Lärsalar och grupprum bör vara flexibla, t.ex. är laborativa salar med flexibel möblering att föredra framför ALC-salar med fast möblering och infrastruktur Arbetsplatser för anställd personal ska utformas utifrån cellkontor i kombination med utrymmen för formella och informella möten och samarbeten Forskningsmiljöer och lärmiljöer kan med fördel integreras i t.ex. samma hus, men kan finnas på olika våningsplan Det måste vara en genomtänkt salsplanering så att det inte blir ont om salar (eller att utvecklingen anpassas så att den sker i samma takt som lärarna börjar använda de, i olika grad, flexibla salarna) I vårt uppdrag har inte ingått att ta ställning till utemiljö, men vi vill poängtera att vid ett nybygge måste det finnas en välkomnande och generös utemiljö som fungerar både som lärmiljö och rekreationsyta Rekommendationer för det befintliga campusområdet: Befintligt lokalutbud behöver anpassas så att det blir flexiblare för olika typer av undervisningstillfällen 3

8 Befintliga informella lärmiljöer behöver förbättras så att de nuvarande arbetsmiljöproblem som uppmärksammats åtgärdas (Det saknas ergonomiska arbetsplatser, tysta arbetsplatser och avskilda grupparbetsplatser.) Det finns få visioner och därför behövs ett visionsarbete för att utveckla (befintliga) lärmiljöer (se t.ex. bilaga 1: analysverktyg till hjälp för att arbeta med visioner av lärmiljöer) 4

9 Inledning Föreliggande rapport är resultatet av ett uppdrag till en arbetsgrupp vid Samhällsvetenskapliga fakulteten att utreda frågan om lämplig planering av lär- och arbetsmiljöer. Gruppen fick sitt uppdrag i april 2015 och slutförde detta i december samma år. Arbetsgruppen tillsattes av flera skäl. Antalet anställda vid fakulteten har stadigt ökat under hela 2000-talet, vilket aktualiserar behovet av fler arbetsplatser. Studenterna vistas mer än tidigare i universitetsmiljön och behöver därmed tillgång till fler studieplatser. Nya pedagogiska metoder reser också frågan om att se över såväl de befintliga lärmiljöerna som hur vi vill ha det i tillkommande lokaler. I ljuset av det ökande antalet anställda under de senaste femton åren kan vi förvänta oss att de nuvarande byggnaderna snart inte kommer att räcka till för fakultetens behov. Antalet anställda har årligen under de senaste åren ökat med ungefär tre procent, vilket innebär att tjugo ytterligare personer måste beredas arbetsplatser varje år. Antalet studieplatser och grupprum har minskat genom de ombyggnationer som ägt rum för att kunna öka antalet tjänsterum. Det är således viktigt att planera för att skapa ändamålsenliga lär- och arbetsmiljöer i nya lokaler. Vi får för den sakens skulle inte glömma att planera för hur de lokaler vi redan disponerar kan förbättras. Särskilt handlar det om att överväga hur lärmiljöerna kan utvecklas för att bättre tillgodose olika behov och därmed ge möjligheter till större flexibilitet än idag. Sedan ett par år är fakulteten involverad i planeringen av nybyggnation på eller i omedelbar anslutning till Medicinareberget i Linnéområdet. Jag har själv ingått i projektet Vision 2020 Medicinareberget, vilken förutom Samhällsvetenskapliga fakulteten också involverat Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten. Projektet fortsätter sin planering under 2016 och där kommer Samhällsvetenskapliga fakulteten fortsatt att delta i planeringen av nybyggnation. Det finns också andra platser med närhet till Haga och Linné som kan vara aktuella för fakultetens expansion. Oavsett i vilket område fakulteten kommer att etablera sig i framtiden finns ett behov av att öka kunskapen om möjligheterna att få till stånd så effektiva och ändamålsenliga lokaler som möjligt. Det gäller för såväl de lokaler som fakulteten redan disponerar som för tillkommande lokaler. Föreliggande rapport innebär ett viktigt steg i den riktningen. Ett stort tack till arbetsgruppen för dess ambitiösa och inspirerande arbete! Birger Simonson 5

10 Arbetsgruppens uppdrag och arbete Arbetsgruppen påbörjade sitt arbete den 1 april Uppdraget formulerades utifrån planeringen av nya lokaler för Samhällsvetenskapliga fakulteten på Medicinareberget, och var: att redan före sommaren 2015 ta fram alternativa underlag för överväganden om hur lärmiljöerna i de nya fakultetsbyggnaderna kan utformas. Särskilt beaktas i detta tidiga skede huruvida lärmiljöerna skall koncentreras eller blandas med övrig verksamhet samt fördelar och nackdelar med kontorsmiljöer och cellkontor. Underlaget baseras på en översikt av pedagogiska vinster med olika typer av lösningar som förekommer i andra miljöer samt exempel på hur dessa stöds av pedagogisk forskning. Utifrån uppdraget har vi disponerat arbetet utifrån följande tre frågor: Vad för typ av lärmiljöer behöver Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner? Vad för typ av kontorsmiljöer behöver Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner? Ska kontors- och lärmiljöerna vara integrerade? I arbetsgruppens uppdrag har inte ingått att behandla hur den rumsliga utformningen främjar kreativa forskningsmiljöer. Vi berör dock frågan i anslutning till avsnittet om kreativa forskningsmiljöer. Arbetsgruppen sattes samman av representanter från olika funktioner inom verksamheten: forskare, undervisande personal, utbildningsansvarig på institution och administrativ personal. Därtill har även två studeranderepresentanter ingått i gruppen (en doktorand och en från grundutbildning). Arbetet har skiftat fokus något under året. Som framgår av uppdragsbeskrivningen ovan var arbetet inledningsvis inriktat på att snabbt söka svar på konkreta frågor. I samband med att processen med projektet Vision 2020 Medicinareberget har slagit av på takten har arbetsgruppens fokus kommit att i viss mån förskjutas i riktning mot mera övergripande frågor. Under våren hölls ett flertal möten med olika parter i planeringen av Medicinareberget. Arbetet inleddes med att gruppen träffade representanter för Akademiska hus och den arkitektfirma som anlitats av Akademiska hus för framtagning av skisser i samband med planeringen av Medicinareberget. Som en konsekvens av dessa möten påbörjades arbetet med att ta fram underlag kring nuvarande lokalbestånd, nyttjandegrad med mera. Prognoser om framtida behov 6

11 av stora lärosalar samlades in från fakultetens institutioner och befintligt antal kontor och undervisningssalar sammanställdes med hjälp av campusservice. Gruppen deltog också i ett internat om samverkanshuset, som ingår i planerna för Medicinareberget, tillsammans med projektledningsgruppen för arbetet med Medicinareberget samt representanter för personal och studenter. Delar av gruppen deltog även i en workshop anordnad av gruppens motsvarighet vid Sahlgrenska akademin, som handlade om lärmiljöer på berget. Representanter från gruppen deltog också vid Samhällsvetenskapliga fakultetens informationsträff kring Medicinareberget samt informerade lokalt vid flera av institutionerna. Dessa tillfällen var värdefulla möjligheter för gruppen att samla in frågor och synpunkter från personalen. Inte minst personalens inställning till frågan om kontorsmiljöernas utformning har framkommit vid dessa tillfällen. Under våren hade arbetsgruppen ett första möte med Tomas Grysell från enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) och genomförde studiebesök vid Uppsala universitets laborativa lärsal, Lunds universitets nybygge LUX samt IT-universitetet i Köpenhamn och Köpenhamns universitets humanistiska fakultet. Under hösten skickades en remiss till utbildningsansvariga vid institutionerna där deras behov och visioner efterfrågades och representanter för arbetsgruppen informerade om uppdraget vid ett par institutioner. Vi har även tagit del av en arbetesmiljöenkät riktad till studenterna. Arbetsgruppen genomförde studieresor till Karlstads universitet och till Karolinska Institutet i Huddinge där även Malmö Högskola och Umeå universitet beskrev sina verksamhetsutvecklingsprocesser samt var på studiebesök på institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Vidare hölls ytterligare ett möte med Tomas Grysell och ett studiebesök i PIL-enhetens ALC-sal samt ett möte med Ingvor Berndt och Anna Jälknäs från sektionen för studentstöd rörande tillgänglighetsfrågorna. Arbetsgruppens utgångspunkter Vårt arbete har tagit utgångspunkt i Vision 2020, Göteborgs universitets policy för pedagogisk utveckling (Göteborgs universitet 2015a) och pedagogiska idéprogram (Göteborgs universitet 2015b), samt nationella rapporter och aktuell forskning kring lärmiljöer. I detta avsnitt redogör vi kortfattat för de delar av Göteborgs universitets policy och idéprogram som är relevanta för vårt uppdrag och förklarar hur de påverkat våra ställningstaganden. I kommande avsnitt redogör vi löpande för den forskning och de rapporter som ligger till grund för vår rapport. 7

12 Universitetets policy för pedagogisk utveckling sätter studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i centrum. Studentcentrerad undervisning beskrivs i det pedagogiska idéprogrammet som undervisning där mål, upplägg och utfall fokuserar på studenternas kunskapsbehov (Göteborgs universitet 2015b:3). En pedagogik som främjar studentaktivitet utgår från en förståelse av lärande som en social process som sker i samspel studenter emellan och mellan lärare och studenter. Det förekommer också att begreppet medskapande eller medskapare används för att betona att studenterna aktivt deltar i kunskapsprocessen. För vår del innebär detta att den fysiska lärmiljön vid universitetet måste vara studentcentrerad i sin utformning och stödja ett studentaktivt arbetssätt. En studentcentrerad fysisk lärmiljö innebär att miljöerna utformas för att stödja studenternas lärande både under schemalagd tid och utanför, exempelvis genom att erbjuda goda studiemiljöer och genom att uppmuntra till användning av universitetets lokaler. Lärmiljöerna är utformade för de läraktiviteter som medverkar till att studenterna kan nå de aktuella kunskapsmålen, och är anpassade för att kunna erbjuda en variation av undervisningsformer eftersom studenter lär på olika sätt. En fysisk miljö som möjliggör studentaktivitet är flexibel och kan anpassas efter olika former av studentaktivitet såväl som till lärarfokuserad aktivitet, även vid ett och samma lärtillfälle. För att det ska vara möjligt måste miljöerna vara utformade så att de enkelt kan ändras och användas av de som brukar dem, exempelvis måste möblemang vara enkla att ändra och tekniska hjälpmedel lätta att använda utan särskilda förkunskaper. I det pedagogiska idéprogrammet lyfts särskilt fram att miljöer som främjar informella möten mellan studenter och mellan studenter och lärare bidrar till att studenter känner större engagemang och ansvar för sitt eget lärande. Det innebär att lärmiljöer inte begränsas till undervisningssalar och liknande utan att all yta där studenterna rör sig är lärmiljöer. Det innebär också att studenter och lärare måste ha möjlighet att interagera med varandra både i formella undervisningssituationer och informellt, och att det ska finnas lärmiljöer som stimulerar både interaktion och enskilt lärande. Vi sammanfattar utgångspunkterna så här: All yta ska designas utifrån att det är en lärmiljö Vi bygger en gemensam arbetsmiljö för studenter, lärare och forskare Lärmiljöerna är tillgängliga för alla Lärmiljöerna är flexibla och kan anpassas efter varierande behov Det finns en variation av lärmiljöer Studenterna känner sig välkomna och hemma i miljöerna 8

13 Behov och visioner vad saknar anställda och studenter? I detta avsnitt redovisas svaren från den internremiss med frågor, bland annat om vad som saknas i befintliga lärmiljöer, som skickades ut under hösten 2015 och besvarades av utbildningsansvariga vid sex av fakultetens sju institutioner. Vidare används svar från den arbetsmiljöenkät som besvarades av 105 studenter vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap våren 2015 och som framför allt berör lärmiljöerna i Campus Haga. Avseende utformning av kontorsmiljöer har vi inhämtat synpunkter via personalmöten och informella kontakter. Här framkommer en entydig bild av att öppna kontorslandskap inte är önskvärda. Institutionerna svarade på internremissen att det saknas riktigt stora föreläsningssalar (+180 platser), stora lektionssalar (80 platser) och medelstora seminarierum (25-30 platser). De större salarna ska vara lätta att anpassa till mindre rum eller grupprum som kan användas flexibelt till olika pedagogiska former och ändamål, till exempel seminarier och gruppdiskussioner. I traditionella salar kan nya former av lärande komma till stånd med enkelt omflyttbara bord och stolar. Efterfrågan på detta har inte enbart att göra med en brist på lokaler utan även med en önskan om att kunna använda befintliga lokaler på ett mer flexibelt sätt som är anpassat till nuvarande pedagogiska arbetssätt, vilket citatet nedan är ett exempel på: Flexibla storlekar på vissa salar hade varit önskvärt, där man kan börja i helsal, men sedan dela upp klassen i mindre grupper på ett smidigt sätt. Det saknas även tillräckligt många datasalar och de som finns upplevs inte som ändamålsenliga för exempelvis metodundervisning på grund av trängsel och inte anpassad placering av tekniken (ex. projektorduk framför whiteboard). Datorer och annan teknisk utrustning efterfrågas också för andra sammanhang så som kollektiva studentarbeten och för att lärare ska kunna experimentera och prova ny teknik vilket framkommer i citatet nedan: Idag saknar vi salar vid samhällsvetenskapliga fakulteten för pedagogisk teknisk experimentlusta. Det finns inte några möjligheter för lärare att pröva ny teknik eftersom det saknas speciallokaler och utrusning. I efterfrågan på lokaler som stödjer användande av ny kommunikations- och informationsteknik nämns att datorer och skärmar ska finnas lättillgängliga, att flera skrivtavlor bör komplettera bildskärmarna på väggarna och att hörsalarna bör vara publikvänliga med högtalare och flera 9

14 skärmar liknande den utrustning som finns på en bra bio eller konsertsal. Att det finns hörslingor och väl placerade skärmar i tillräcklig storlek och tillräckligt antal är också en fråga om tillgänglighet vilket lyfts i citatet nedan: Vi vill ytterligare lyfta fram tillgänglighetsfrågorna. Lokalerna måste vara utrustade med t ex mikrofoner/högtalare/hörselslingor, inte ha trösklar etc. Även studenterna påpekar i arbetsmiljöenkäten en del problem kring hörsalarna som används i undervisning och påpekar att lokaler för undervisning måste planeras så att alla studenter med olika förutsättningar får möjlighet att se, höra och delta. Studenterna upplever idag att många av problemen kring den fysiska arbetsmiljön i nuvarande lokaler kretsar kring luft, ljud och ljus. Framför allt verkar luftkvalitén och syrenivån i luften vara ett återkommande problem, och många lokaler går inte att vädra ur då fönster inte går att öppna. Dessa aspekter påverkar koncentrationsförmågan och det är därför viktigt att hitta fungerande lösningar. Vad gäller den tekniska utvecklingen så önskar institutionerna möjligheter till gruppskype, interaktiva whiteboards (som redan finns i flertalet grupprum) och enklare verktyg för att exempelvis filma/spela in sin egen föreläsning eller producera podradio. Det nämns också som viktigt att all utrustning är fullständig, uppdaterad och underhållen. Studenterna efterlyser grundläggande möjligheter för användning av tekniska verktyg och hjälpmedel - exempelvis att varje enskild plats har eluttag, vilket inte är fallet idag. Vidare saknas alternativa mötesplatser - studenternas behov av detta har ökat enligt en institution - och en inredning som skapar en god atmosfär. Studenterna upplever att befintliga lokaler för självstudier i Campus Haga har bristfällig luftkvalité, ljud och ljus. Framför allt är ljudnivån ett problem. Studieplatserna är i många fall placerade i lokaler där stor genomströmning sker och studenterna önskar därför fler avskilda studieplatser. Många studenter önskar fler enskilda grupprum, samt ett enklare och bättre system för att boka dessa. Studenter upplever också att många av dagens mer avskilda platser inte är bra designade ur ergonomisk synpunkt, då soffor och lounge-delar inte är lämpade för att sitta och arbeta vid under längre stunder. Ett återkommande önskemål bland studenterna är bord och arbetsplatser där studenter kan arbeta stående. Biblioteket erbjuder idag många studieplatser för enskilda studier i tyst miljö, och ifall framtida lokaler förläggs längre ifrån biblioteket bör fler lokaler på campus erbjudas för detta ändamål. 10

15 Att lärmiljöerna behöver vara flexibla för att kunna anpassas till en förändrad praktik och en förändrad pedagogik illustreras på ett tydligt sätt i detta citat ur JMG:s svar på remissen: JMG har en del undervisningslokaler som trots att det byggdes relativt nyligen inte är ändamålsenligt. Anledningen är att den journalistiska praktiken förändrats drastiskt under de senaste åren. I dagsläget har JMG undervisningslokaler som är organiserade enligt principen separata redaktioner, press, radio, tv. De ligger dessutom på olika våningsplan. Detta försvårar, för att inte säga förhindrar, att bedriva undervisning med integrerade redaktioner och webpublicering, det vill säga det som är praxis i journalistiken idag. För att summera: Institutionerna har önskat sig fler salar i varierade storlekar med en möblering och möbler som underlättar interaktivitet och ommöblering. Utrustningen bör stödja den senaste kommunikationstekniken och bidra till en varierad pedagogik. Behovet består av flexibla, stimulerande och tillgängliga lokaler samt publikvänliga hörsalar, vilket bör gälla samtliga lokaler där undervisning bedrivs. Studenterna påtalar att lokaler för undervisning måste erbjuda alla studenter med olika förutsättningar möjlighet att se, höra och delta. Studenterna upplever idag att många av problemen kring den fysiska arbetsmiljön i nuvarande lokaler kretsar kring luft, ljud och ljus. Studenterna efterlyser grundläggande möjligheter för användning av tekniska verktyg och hjälpmedel - exempelvis att varje enskild plats har eluttag samt att det finns tillgång till ståbord. Integrerade miljöer I vårt uppdrag har ingått att ta ställning till frågan om Samhällsvetenskapliga fakultetens lär- och kontorsmiljöer bör separeras, dvs. förläggas till olika huskroppar, eller integreras, dvs. finnas i samma hus. I detta avsnitt kommer vi att besvara denna övergripande fråga som en inledning till de två följande avsnitten där vi redogör för vår syn på fakultetens framtida behov gällande läroch kontorsmiljöer. En av grundstenarna i Göteborgs universitets Vision 2020 (Göteborgs universitet, u.å.) är att verksamheten ska bygga på kompletta akademiska miljöer. Grunden för en sådan miljö sägs vidare vara en växelverkan mellan forskning, utbildning och samverkan. Det innebär att all utbildning oavsett nivå är forskningsanknuten, liksom all forskning är utbildningsanknuten (s. 8). Vi anser att fakulteten vid en eventuell nybyggnation, eller vid åtgärder i det befintliga lokalbeståndet, måste ta hänsyn till den fysiska miljöns betydelse för kompletta akademiska miljöer. Visionen har därför fått fungera som utgångspunkt för arbetsgruppens ställningstagande 11

16 till den övergripande organisationen av den fysiska miljön, tillsammans med de utgångspunkter som redan angivits: Lokalerna bör betraktas som en gemensam arbetsplats för studenter och personal Alla miljöer där studenterna vistas bör betraktas som lärmiljö Utifrån dessa utgångspunkter föreslår vi att kontors- och lärmiljöer bör placeras på ett sådant sätt att deras anknytning förstärks, helst inom ramen för samma hus, för att inte motverka visionen om kompletta akademiska miljöer. De verksamheter som ingår i en komplett akademisk miljö kräver olika rumsliga funktioner, vilket gör att en total integration inte är lämplig. Större föreläsningssalar och gemensamma ytor kräver större takhöjd och lämpar sig i nedre våningsplan medan kontors- och möteslokaler passar bättre i övre våningsplan. Idealiskt vore därför att förlägga institutionernas kontorsmiljöer och fakultetens lärmiljöer på olika våningar inom samma hus. Detta skulle innebära att miljöerna till viss del är separerade men inom ramen för samma hus där miljön kan utformas så att anknytningen mellan miljöerna blir stark. Denna utformning valdes av Lunds universitet vid bygget av LUX där undervisningslokalerna i sort sett är samlade på våning 1 och 2, och på de andra våningsplanen finns institutionerna med sina kontorsrum samt med vissa grupprum och några salar. Om lokalerna organiseras kring ett centrum av gemensamma utrymmen, såsom caféer, stora undervisningssalar och bibliotek, kommer fakultetens institutioner ha sina kontor med rumslig anknytning till de lokaler där man bedriver sin huvudsakliga undervisning. Det betyder också att studenterna erbjuds arbetsplatser i anslutning till de lokaler där de deltar i lärarledd undervisning. En miljö där studenter och personal går gemensamma vägar mellan sina enskilda arbetsplatser och allmänna utrymmen möjliggör spontana möten och bidrar till en öppen atmosfär. En sådan placering bidrar till känslan av en gemensam arbetsplats. En gemensam miljö för studenter och personal uppmuntrar i sin tur till beteenden som hänger samman med den aktiva studenten och den studentcentrerade pedagogikens betoning av studenternas medskapande roll. Genom att utforma lokaler för att möjliggöra spontana möten så minskas också fysiska och psykologiska avstånd mellan forskning och undervisning. Utrymmen som entréer, publika ytor, lunchrestaurang, bibliotek och mötesrum bör vara gemensamma för alla verksamma i byggnaden. Lokalerna bör utformas utifrån tanken att alla personalkategorier såväl som studentgrupper har i stort likvärdiga behov vad gäller möjligheten till avskilt och ostört arbete såväl som arbete i grupp. För personalen tillgodoses dessa behov genom att erbjuda medarbetarna enskilda 12

17 kontorsrum och tillräcklig tillgång till mötes- och seminarierum. Eftersom studentgruppen är en mycket större grupp och vistas i lärmiljön i begränsade perioder så innebär det en större utmaning att tillgodose deras behov. De utmaningar som sammanhänger med studentgruppens storlek och sammansättning måste också lösas på ett sätt som inte försämrar personalens arbetsmiljö. Gruppens storlek riskerar att skapa en stökig och stressande miljö för både studenter och personal. De lokaler som rymmer stora undervisningssalar måste kunna ta emot stora flöden av människor, samtidigt som studenternas arbete till stor del utgörs av självstudier vilket ställer stora krav på en genomtänkt organisering av den fysiska miljön. Av detta skäl är det nödvändigt att betrakta alla utrymmen där studenterna vistas som lärmiljöer. De olika delarna av universitetets gemensamma ytor bör utformas enligt tanken att de uppfyller olika funktioner i en kedja av olika läraktiviteter, eller i ett nätverk av lärmiljöer (Radcliffe, Wilson, Powell, Tibbetts: 2008, s. 13). Nästa avsnitt kommer att ägnas åt en närmare beskrivning av detta. Pedagogiska lärmiljöer Att den rumsliga utformningen påverkar vilken pedagogik som används är idag väl bekräftat (Jamieson et al 2000). Att stora föreläsningssalar med fast möblering inte främjar studenters aktiva medverkan utan uppmuntrar till envägskommunikation är också väl känt sedan länge. Lokalernas utformning kan med andra ord inte ses som skild från olika pedagogiska förhållningssätt och lärstilar, och inte heller från tillgång till och användande av olika typer av ITlösningar. Inom forskningen används begreppet Pedagogy-Space-Technology (PST) Framework för att beskriva detta, dvs. att pedagogik hänger samman med rumslig utformning och teknik. Radcliffe et al (2008) framhåller att även om de tre aspekterna är sammanlänkade så bör pedagogiska förhållningssätt och överväganden vara överordnade och styrande för den rumsliga utformningen och val av teknik. Inom PST framhålls även att mycket av studenternas läraktiviteter försiggår utanför den formella, lärarledda undervisningen i bokade lokaler vilket innebär att de informella (icke-bokningsbara) lärmiljöerna måste vara med i planeringen (Brooks 2012; King et al 2015; Radcliffe et al 2008). I enlighet med Göteborgs universitets pedagogiska idéprogram ska universitetet sträva efter att tillämpa en studentcentrerad pedagogik med studentens lärande i centrum. Detta innebär att vi bör utforma och anpassa universitetets lokaler för att stödja denna strävan. Samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningar har i mångt och mycket utvecklats mot allt mer av studentcentrerat lärande under de senaste 20 åren (PUK-rapport 1, 2004), och en fortsatt 13

18 utveckling i denna riktning kan knappast ses som något främmande eller revolutionerande. Tvärtom finns det goda förutsättningar för att en anpassning av våra lokaler (nya eller gamla) tillsammans med ett aktivt pedagogiskt inspirationsarbete kan leda till förverkligande av universitetets pedagogiska idéprogram. Utgångsläge Samhällsvetenskapliga fakulteten har ett stort utbildningsutbud med i dagsläget (läsåret 2015/16) ca helårsstudieplatser och personer. I lokalerna vistas ett stort antal studenter som inte täcks in i Samhällsvetenskapliga fakultetens uppdrag (främst lärarutbildningsstudenter). Undervisningen är i huvudsak organiserad i fristående kurser och program på såväl grund-, avancerad- som på forskarutbildningsnivå och domineras av undervisning förlagd till campus även om nätbaserade kurser förekommer. Undervisningen är i dagsläget ganska varierad, och har många inslag av studentcentrerat lärande. De allra flesta kurser präglas av en kombination av föreläsningar i större grupper (generellt max studenter, men upp till 400 studenter i de största grupperna), seminariediskussioner i mindre grupper (ca studenter), grupparbeten och praktiska övningar och rollspel. Examination sker i flera former skriftliga inlämningsuppgifter individuellt eller i grupp, muntlig examination, hemtentor och salstentor. En inte oväsentlig del av all undervisning sker i form av individuell eller gruppbaserad handledning av examensarbeten och andra studentarbeten. Socialt arbete och psykologi har också inslag av samtal i mindre grupper, och journalistik har undervisning i redaktionslokaler och studios. Merparten av studenternas studietid består av självstudier och är inte lärarledd. Under senare år har fakultetens lokaler liksom UB:s lokaler anpassats för studenters egenarbete, vilket lett till att alltfler studenter ser universitetets lokaler som sin naturliga arbetsplats. Inte minst kan man i Campus Haga se att den ombyggnad som skedde i slutet av 00-talet med fler och bättre studentarbetsplatser och bättre anpassade informella ytor inneburit en utveckling i denna riktning. Detta stimulerar samarbete mellan studenter och förstärker sannolikt också identiteten som student, vilket främjar lärandet. Vid ombyggnaden av Annedalsseminariet beaktades inte detta i någon större utsträckning. Inför en nybyggnation bör fakulteten ta vara på den utveckling som skett, och utforma lokalerna för att ytterligare stimulera pedagogisk utveckling och studentcentrerade lärandemiljöer. 14

19 Lärmiljöer Lärandemiljöer inbegriper såväl formella undervisningslokaler som bokas för lärarledd undervisning som informella lokaler som används för studenternas egenstudier, ensamma eller i grupp. I nedanstående figur (figur 1) visas hur olika typer av aktiviteter som tillsammans utgör lärmiljön använder olika typer av rum eller ytor. Den visar på behovet av olika typer av rum för olika typer av aktiviteter från det ostrukturerade, informella till de strukturerade, formella (Radcliff et al 2008). Figur 1. Spektra över rum för lärande, hämtat från Radcliffe et al (2008: 13) Notera att utemiljön här nämns i ändan för ostrukturerade miljöer, men vi vill lyfta att utemiljön även kan fungera som lärmiljöer så som walk and talk som exempelvis används som seminarieform. När Köpenhamns universitets humanistiska fakultet (KUA) byggdes användes utemiljön också för att skapa platser av förtätning där många människor rör sig. KUA byggdes 2 runt ett torg med grönska som är tänkt att användas som knytpunkt och för kulturella evenemang. Utomhusmiljön är designad för att bidra till en akademisk atmosfär, identitet och 2 Hela KUA är ännu inte färdigbyggt men arkitektskisserna kan ses här: 15

20 kultur samtidigt som det finns en förhoppning om att utnyttja dessa områden för olika former av events som attraherar folk utifrån, vilket givetvis passar bra för ett cityuniversitet. I detta avsnitt går vi igenom de lärmiljöer som framför allt lyfts fram inom forskningen som miljöer som stödjer och möjliggör en studentcentrerad och studentaktiv pedagogik. Active learning classroom och laborativa lärosalar När det gäller de formella ytorna, eller undervisningslokalerna, tar den mesta av senare års utveckling och forskning avstamp i en förförståelse om att se undervisningsrummet som en arena för samarbete, kreativitet, problemlösning och tillämpning snarare än faktainhämtning och lärarledd undervisning (föreläsning). Centralt för denna typ av undervisningssalar är att de är utformade för interaktivitet och flexibilitet, snarare än föreläsning. Active learning classroom (ALC) är en lärmiljö som utvecklats i USA, framför allt vid universitetet i Minnesota, och i Australien. I korthet går modellen ut på att frångå biosittningen i traditionella aulor (200 studenter) och istället införa öar med runda bord som rymmer 6-8 studenter där varje ö har tillgång till datorer, projektor/bildskärm på vägg och ibland interaktiva skrivtavlor. En interaktiv skrivtavla är en skärm på väggen som har flera funktioner. Den kan fungera som en vanlig skrivtavla och det som skrivs kan sparas digitalt innan det suddas ut vilket gör att det är möjligt att ta fram anteckningarna senare eller dela dem i andra forum. Den kan fungera som en stor bildskärm och den kan fungera som en stor surfplatta med olika appar som möjliggör för användarna att tillsammans arbeta med dokument och bilder direkt på tavlan. Läraren har en plats i mitten av rummet. Tanken är att det ska vara enkelt för läraren att växla mellan föreläsande inslag och studentaktiva och interaktiva inslag. Skärmarna i rummet kan växla mellan att användas av läraren eller studenterna. Vår erfarenhet från studiebesök och litteratur är att begreppet Active learning classroom ofta reserveras för lokaler med runda, fasta bord med tillhörande datorutrustning för studenterna. 16

21 Figur 2 Exempel på design av ALC- rum (Whiteside & Fitzgerald 2005) En experimentell studie från University of Minnesota visar att när två studentgrupper parallellt läste en kurs med identiskt kursupplägg och samma lärare så presterade gruppen som undervisades i en sal utformad för interaktion och flexibilitet (ALC-sal) bättre studieprestationer (Brooks 2012). Modellen för ALC-rum har mottagits mycket positivt av metodlärare vid fakulteten som ser stora fördelar dels med möbleringen som ger enklare åtkomst när enskilda studenter behöver hjälp jämfört med de bänkrader som finns i befintliga datasalar och som skapar trängsel och svårighet att nå alla. Dels ser de fördelar med tillgång till flera skärmar och projektionsytor som möjliggör att exempelvis på samma gång visa både en beskrivning av en process och dess praktiska utförande med hjälp av programvara. En ALC-sal behöver dock inte vara utrustad med datorer och annan teknisk utrustning. Karolinska Institutet hade valt att bygga salar med runda bord, stolar på hjul och traditionella whiteboardtavlor på väggarna (bild 1). 17

22 Bild 1. Lärosal Karolinska Institutet Laborativ lärosal eller interaktiva lärosalar innefattar salar som på olika sätt, precis som ALC-salen, inbjuder till att enkelt växla mellan studentaktiva och läraraktiva inslag och som oftast understöds av teknik så som interaktiva skrivtavlor eller bildskärmar. Möbleringen är mer flexibel än i den strikta ALC-salen och tillåter olika sammansättningar. Studier visar på att sådana miljöer leder till ett förändrat pedagogiskt förhållningssätt och till bättre resultat i studentgruppen. Så visar exempelvis en studie med 119 fallstudier från University of Warwick hur en experimentell undervisningsyta med flexibel och varierande möblering och en rad olika IT-lösningar stimulerar mer varierade undervisningsformer och ett studentcentrerat förhållningssätt (King et al, 2015). Vid vårt studiebesök i Uppsala universitets laborativa lärosal i Blåsenhus framhöll pedagogerna de interaktiva skrivtavlorna som en av de främsta vinningarna med lärmiljön. Deras erfarenheter var att studenterna blev mer aktiva när de samarbetade framför en stor interaktiv skärm jämfört med när de sitter framför en gemensam dator. Möbleringen i lärosalen bestod av bord och stolar på hjul som möblerades i grupper eller i biosittning (bild 2). Salen hade fyra interaktiva skrivtavlor (bild 3) och fyra projektordukar som alla kunde kopplas samman med bärbara datorer via styrpaneler (bild 4). 18

23 Bild 2. Möblering i laborativ lärosal, Blåsenhus, Uppsala universitet Bild 3. Interaktiv skrivtavla i laborativ lärosal, Blåsenshus, Uppsala universitet 19

24 Bild 4. Kontrollpanel Även Karlstads universitet har en laborativ lärsal. Denna är till skillnad från salen i Blåsenhus, Uppsala universitet, placerad mitt i huset och saknar fönster. Också här är rummet möblerat med bord och stolar på hjul. Läraren har ett litet ståbord för laptop och material. Till skillnad från Uppsala som valt väggfasta interaktiva skrivtavlor, har Karlstad valt bildskärmar och vanliga skrivtavlor på hjul (bild 5 och 6). Bild 5. Lärosal för flexibla undervisningsformer 20

25 Bild 6. Flyttbar utrustning på hjul Även de laborativa lärosalarna har bemötts positivt av undervisande personal vid fakulteten. Flera har gett uttryck för att en sådan möblering och utrustning skulle möjliggöra för pedagogiska upplägg, som lärarna vill använda, men som inte är möjliga i befintliga lokaler. Karolinska Institutet har byggt en aktivitetsyta med inspiration från en parkmiljö. Här finns flera olika arbetsmiljöer, varav några gjorts relativt avskilda genom runda soffor med höga ryggar (bild 7), samt flera skärmar med möjlighet till simultan uppkoppling från flera datorer. Vid vårt studiebesök pågick fortfarande de sista installationsarbetena och det fanns ännu ingen erfarenhet av att undervisa i lokalen. 21

26 Bild 7. Aktiv lärmiljö Karolinska Institutet De erfarenheter från Umeå universitet som vi tog del av vid studiebesöket vid Karolinska Institutet (anordnat av nätverket Rum för aktivt lärande) visar att det finns en risk med att bygga lärosalar som antingen är traditionella salar med fast möblering vända mot läraren eller renodlade ALC-salar, eftersom det då uppstår lokalbrist om tillgängliga lokaler inte överensstämmer med lärarnas önskade pedagogiska upplägg. En flexibel interaktiv lärosal är då att föredra eftersom läraren och studentgruppen kan anpassa lärosalen utifrån tillfällets behov. Informella lärmiljöer Vid våra olika studiebesök blev det tydligt att de informella, icke-bokningsbara, lärmiljöerna varit viktiga i planeringen vid nybyggnationer. Exempelvis var den övergripande idén med bygget vid Köpenhamns universitets humanistiska fakultet att det skulle skapa en närvarokultur där studenterna var på campus och upplevde att det var deras primära arbetsplats istället för caféer runt omkring i staden. LUX vid Lunds universitet är byggt så att studenter och anställda ska upptäcka nya roliga krypin och det ska inte med självklarhet gå att få en tydlig översikt över hela huset. Dock hade de skapat bra översiktskartor som satt uppsatta här och var. Vid vårt studiebesök berättades att de har lagt 22

27 stor kraft på att bygga mysiga mötesplatser för studenterna och det satt fullt med studenter på de ytor som gjorts iordning för grupparbeten etc. Också på Karolinska Institutet och vid Karlstads universitet fanns tanken om att erbjuda studenterna flera varierade lärmiljöer för olika typer av behov och studiesituationer. De allmänna utrymmena i Karolinskas nya lärmiljö, som också innehöll individuella studieplatser, var relativt trånga, vilket fastighetsansvarig menade var medvetet för att efterlikna stadens myller (bild 8 och 9). Vid vårt studiebesök i november 2015 var miljön så pass ny att det inte gick att avgöra om studenterna upplevde arbetsmiljöproblem på grund av myller eller trängsel. Man hade också eftersträvat en lärmiljö som till viss mån upphäver gränsen mellan formella och informella lokaler, då alla typer av lokaler låg i direkt anslutning till varandra och var tänkta att vara tillgängliga för studenter och lärare. Utformningen byggde också på att miljön skulle vara estetiskt tilltalande och varje rum var individuellt inrett. Bild 8. Allmän yta med individuella studieplatser, Karolinska Institutet 23

28 Bild 9. Allmän yta med individuella studieplatser, Karolinska Institutet Lärmiljöerna behöver också innehålla platser för gemensamt lärande och för social samvaro. Studenterna uppskattar lounge-liknande miljöer som passar bra för kortare gruppdiskussioner och pauser, men arbetsmiljöundersökningen visar tydligt att det är viktigt att det också finns ergonomiskt utformade miljöer för längre grupparbeten och att det finns en möjlighet att variera arbetsställningen mellan sittande och stående. Bild 8 visar studieplatser där det går att välja mellan att stå eller att sitta på en högre stol. Liknande miljöer finns idag i Campus Haga. Gemensamt för båda dessa miljöer är att de är placerade i en korridor där det rör sig studenter och personal vilket kan skapa kognitiv stress. I studenternas arbetsmiljöenkät framkom att ett vanligt arbetsmiljöproblem är att studieplatser är placerade på platser där många människor rör sig. Bild 10 och 11 visar en miljö från Köpenhamns universitets humanistiska fakultet respektive Karolinska Institutet där utformningen på möblerna har valts för att utestänga störningar från de som rör sig runtomkring. Likaså visar bild 12 en miljö från Karolinska där man genom möblernas utformning och genom att vända sittmöblerna mot fönstret skapar en avskärmning. En liknande miljö återfinns bland annat på samhällsvetenskapliga biblioteket vid GU. 24

29 Bild 10. Informell miljö Köpenhamns universitet humanistiska fakultet Bild 11. Informell miljö Karolinska Institutet 25

30 Bild 12. Informell miljö Karolinska Institutet Värt att notera är de stora fönstren på både bild 11 och 12 vilka skapade en ljus atmosfär (jämför de mörkare arbetsytor som återfinns i bild 8 och 9 där dagsljus saknas). Köpenhamns universitets humanistiska fakultet hade också valt att ha fönster längs med hela fasaden för att öka ljusinsläppet. Där användes grönska för att utestänga starkt solljus och värme under sommarmånaderna. På vintern när behovet av ljusinsläpp ökar tappar grönskan sina blad och släpper på så sätt in mer ljus (bild 13). 26

31 Bild 13. Grönska på glasfasad på Köpenhamns universitets humanistiska fakultet Vid Köpenhamns universitets humanistiska fakultet valde man att använda undervisningslokaler som grupprum och byggde inte separata grupprum för studenterna. Studenterna kan se på skärmar när de olika lokalerna inte är bokade och är fria att använda dem. IT-universitetet i Köpenhamn och Karolinska Institutet har valt att bygga särskilda grupprum för studenter. På ITuniversitetet valde man att arbeta med principen om synlighet och placerade grupprum i glasade boxar som hänger ut från väggarna i den stora entréhallen som förbinder universitetets olika delar (bild 14) medan Karolinska ville skapa unika rum med olika design i varje grupprum (bild 15, 16 och 17) 27

32 Bild 14. Grupprum IT- universitetet Köpenhamn Bild 15. Grupprum Karolinska Institutet 28

33 Bild 16. Grupprum Karolinska Institutet Bild 17. Grupprum Karolinska Institutet 29

34 I grupprummen på Karolinska Institutet fanns tillgång till bildskärmar som studenterna kan koppla upp sig mot samt skrivtavlor på väggarna. Vid studiebesöket på Köpenhamns universitets humanistiska fakultet och vid IT-universitetet påpekades att det inte enbart är studieplatser som är avgörande för att studenterna använder lärmiljöerna. Den fysiska miljön och studenternas hälsa framhävs som viktiga att ha med i planeringen av campus vilket lett till att de byggt gym och ger studenterna möjlighet att använda campusmiljön dygnet runt. På IT-universitet finns kajaker och båtar att låna i kanalerna, det finns myshörnor här och där, och det finns utrymme för studenterna att sätta sin egen prägel på studiemiljön, vilket skapar en känsla av ägandeskap och är positivt för ämnesidentiteten. Diskussion och rekommendationer För att kunna bedriva en mer studentcentrerad undervisning pekar såväl forskningsläget som erfarenheter från andra lärosäten på behov av formella ytor (undervisningssalar) som är anpassade för interaktivitet och samarbete. Detta innebär undervisningssalar möblerade med grupparbetsplatser/bord, snarare än klassisk biomöblering. Vidare framhålls tillgång till många whiteboardtavlor eller andra skrivytor (glas), många bildskärmar och IT-utrustning som tillåter samtidig användning av flera skärmar. Samtidigt framhålls att denna typ av undervisningssalar även behöver kunna fungera som föreläsningssalar av traditionell typ, alternativt kombineras med sådana salar, liksom med seminarie-/grupprum och specialanpassade utrymmen så som för gestaltning, redaktionsarbete, dataundervisning m.m. Avseende informella ytor pekar det aktuella forskningsläget liksom erfarenheter på behov av variation i utformning. Som student behöver man utrymmen för såväl enskilt, koncentrerat arbete som samarbete med andra studenter i större eller mindre grupper. Det behövs utrymmen med ergonomiskt utformade arbetsplatser för att arbeta med sin dator och/eller studiematerial likväl som mer bekväma utrymmen för samtal och diskussioner. Centralt för att dessa informella utrymmen ska fungera är väl utbyggt wifi, strömkontakter, anpassat ljus samt gärna anteckningsytor (whiteboard/glas) och projektionsytor eller skärmar att ansluta till. Det är också viktigt att beakta ljudnivåerna i dessa informella ytor. Det behövs tysta utrymmen likväl som utrymmen som tillåter samtidiga samtal utan att ljudnivån blir störande eller skadlig. Den informella lärandemiljön bör vidare innehålla öppna ytor som stimulerar och möjliggör spontana möten. 30

35 De formella och informella ytorna av olika typer bör vidare finnas i direkt anslutning till varandra för att möjliggöra flytande gränser mellan det ena och det andra, liksom att en kombination av rum används inom ramen för samma undervisningstillfälle. Utrymme för sådan flexibilitet ökar möjligheten till olika lärstilar för olika studenter, och ökar därmed tillgängligheten. Avseende IT/teknisk utrustning är det centralt att inte låsa fast sig i ett system, då ITutvecklingen inom detta område går mycket fort. Exempelvis föreföll den IT-lösning Karolinska Institutet hade i det aktiva rummet vara en senare generation IT-lösning än den som just nu byggs i PIL:s lokaler. Men möjligheter att visa presentationer på flera skärmar, inklusive en personlig skärm, liksom att tillsammans arbeta på samma skärm förefaller ge många möjligheter till kollaborativt lärande. Avslutningsvis vill vi lyfta fram de sju principer som Jamieson et al (2000) menar bör beaktas vid utformning av lärmiljöer. Dessa sju principer återkommer i mycket av den senare forskningen och kan sägas sammanfatta forskningsläget väl. De återspeglas också i de studiebesök gruppen gjort som ett led i framtagandet av denna rapport. Principle 1: Design space for multiple uses concurrently and consecutively: att inte specialdesigna salar för endast en typ av undervisning eller verksamhet Principle 2: Design to maximise the inherent flexibility within each space: att möjliggöra ommöblering etc för olika ändamål Principle 3: Design to make use of the vertical dimension in facilities: att utnyttja väggar som exempelvis antecknings- och projektionsytor, men också att tänka på tak i termer av ljusinsläpp eller ljudabsorbtion Principle 4: Design to integrate previously discrete campus functions: att integrera undervisning, IT-service, bibliotek, men även lärares tjänsterum Principle 5: Design features and functions to maximise teacher and student control: att låta studenter och lärare vara delaktiga i utformning och utveckling av lärandemiljön Principle 6: Design to maximise alignment of different curricula activities: att inte hålla olika typer av lärandeaktiviteter, formella och informella, åtskilda Principle 7: Design to maximise student access to, and use and ownership of, the learning environment: att erbjuda öppna utrymmen, tillgängliga alla tider 31

36 Kreativa forskningsmiljöer En del av uppdraget för arbetsgruppen har varit att ta fram underlag för hur kontoren ska se ut vid ett nybygge av lokaler. I detta avsnitt görs först en genomgång av hur det dagliga arbetet för lektorer, undervisare, doktorander, forskare och administrativt personal ser ut. Därefter följer en genomgång av den forskning som finns, arbetsmiljöstatistik, samt vilka former för arbete som en arbetsplats inom samhällsvetenskapligt fakultet ska kunna gynna. Utgångsläge Anställda inom samhällsvetenskapliga fakulteten utför många olika typer av arbete och funktioner i sitt dagliga arbete. 3 Med undantag för majoriteten av den administrativa personalen har de flesta en viss procent undervisning i tjänsten (både doktorander, lektorer och professorer) vilket innebär att det inte är meningsfullt att skilja på undervisande och forskande personal. Akademisk verksamhet är såväl en individuell som en kollektiv verksamhet. Man arbetar individuellt med att läsa, analysera och skriva. I rollen som lärare förbereder man undervisning, bedömer studenters prestationer och har individuell handledning. Men akademisk verksamhet är också kollektiv. Merparten av den samhällsvetenskapliga forskningen bedrivs i större eller mindre forskargrupper och den presenteras och ventileras vid seminarier och forskningsgruppsmöten. Undervisning planeras ofta i lärarlag och ämnesråd. Mycket av ledningsarbetet och det administrativa arbetet sker genom möten så väl individuellt som i grupp. I detta stycke beskrivs kort hur de olika delarna kan se ut och vilka krav det ställer på rum och miljö. Administrativa uppgifter: administrativa uppgifter utförs av alla personalkategorier och framför allt av den administrativa personalen som fungerar som stöd för övriga anställda och ser till att institutionerna fungerar. De utgörs av studievägledare, studieadministratörer, utbildningshandläggare, forskarutbildningsadministration, ekonomiadministration, personalhandläggare, kommunikationshandläggare, prefekt m.m. De måste vara tillgängliga för samtal och stöd i hantering av administrativa frågor. Arbetet sker bäst i enrum med nära till andra kollegor i administrationen, såväl som på institutionen i allmänhet. Förutom individuella kontor med möjlighet för möten finns också behov av förvaring och arkivering. Även övriga personalkategorier utför administrativa uppgifter, ofta från den egna datorn. 3 I den akademiska miljön återfinns fler arbetsuppgifter och arbetsgrupper än de uppgifter/grupper (forskning, undervisning, administration) som vi har haft i uppgift att planera för och behandlar här, exempelvis vaktmästaruppgifter och städuppgifter. Dessa uppgifter är specialiserade och vid planering för ett nybygge är det mycket viktigt att utövare av dessa uppgifter deltar i planeringsarbetet. 32

37 Forskning: Forskare arbetar med empiriskt material som samlas in på olika sätt. Några läser in material från olika databaser medan andra gör intervjuer, etnografiskt fältarbete, observationer i den miljö som forskas i och liknande. Materialhantering och bearbetning sker oftast på arbetsplatsen för att skydda känsligt material och säkerställa anonymitet av respondenter. Flera arbetsuppgifter kräver möjlighet till koncentration och skydd från insyn. Undervisning: Undervisning och läraktiviteter försiggår i flera olika miljöer och så väl digitalt som på campus men förberedelser sker oftast på lärarens arbetsplats. Det handlar om att skriva kursoch undervisningsplaner utifrån vad som krävs för att leva upp till examensmålen, att läsa litteratur och förbereda kursupplägget. Läraren behöver tillgång till såväl sina böcker som till anteckningar och dator och behöver ofta möjlighet till koncentration. Handledning: handledning sker i enrum mellan handledare och student, ibland mellan två handledare och en student (doktorand) eller mellan två till tre studenter och en handledare. Ofta händer att handledaren uppmanar studenten att läsa någonting och tar fram låneexemplar från egen litteratursamling i bokhyllan. Kontorsmiljöer Beskrivningarna av de olika kontorstyperna baseras på Arbetsmiljöverket (2015) och Bodin Danielsson, Bodin, Wulff & Theorell (2015). Cellkontor I ett cellkontor har varje medarbetare sin arbetsplats i ett eget rum och kan stänga om sig. Enligt arbetsmiljöverket ger cellkontor större avskildhet vilket gynnar koncentrationen genom att minimera störningar. Med cellkontor styr man själv när man vill prata med en kollega samtidigt som andra sätt att kommunicera med varandra möjliggörs i form av seminarier, möten m.m. Arbetsmiljöverket (2015) framhåller även följande nackdelar med cellkontor: Medarbetarna kommunicerar mindre med varandra och får sämre kontakt Informationsflödet försämras Det blir svårare att få överblick över lokalerna Flexibiliteten blir sämre om arbetsgrupper ändras Det skapar en känsla av instängdhet i små rum och i sämsta fall isolering 33

38 Dessa potentiella brister kan hanteras genom god tillgång på genomtänkta informella miljöer. De nyare campusbyggen som arbetsgruppen har besökt har haft cellkontor. I några fall har dessa haft glas/fönster in till rummet 4, vilket upplevdes som mycket negativt av anställda som stängde sina dörrar och täckte glaset med posters för att inte känna sig störda av folk som gick förbi (bild 18). Bild 18. Kontor med täckt glasvägg, Köpenhamns universitets humanistiska fakultet Glasväggar/dörrar har alltså motsatt effekt än vad som avsetts, vilket var att skapa synergi, synlighet, tillgänglighet och säkerhet. Det är viktigt att förstå att forskares synlighet hänger samman med forskarens resultat: publikationer, föreläsningar, workshops, konferensdeltagande, och samverkan att forskaren förmedlar sina resultat till samhället snarare än att forskaren ska synas de facto. Det samma gäller läraren som behöver synas i undervisningssituationen men måste ha lugn och ro för förberedelse. Öppna kontorslandskap I öppna kontorslandskap finns arbetsplatserna utplacerade i ett gemensamt rum och det saknas möjlighet för den enskilda medarbetaren att stänga om sig. Genomgång av rapporter och forskning kring öppna kontorslandskap pekar på en större flexibilitet med öppna kontorslandskap vilket gör det lättare att kommunicera och att arbeta i grupper. Dock har man 4 KUA 2 i Köpenhamn, IT-universitetet Köpenhamn och Karlstads universitet 34