Nationellt Skärgårdsforum på Ven 2009, minnesanteckningar

Transkript

1 ITPS300, v 2.0, (6) Inger Normark inger.normark@tillvaxtanalys.se Nationellt Skärgårdsforum på Ven 2009, minnesanteckningar Nationellt Skärgårdsforum samlades den 4-5 juni på Backfallsbyn på Ven. Forumet har under mer än tio år varit Glesbygdsverkets referensgrupp för myndigheter som arbetar med skärgårdsfrågor. Årets upplaga var annorlunda med tanke på den ändrade myndighetsstrukturen. Glesbygdsverket upphörde under våren och verksamheten ingår i nya Tillväxtverket samt Tillväxtanalys. Därför hade Landsbygdsnätverket tillsammans med Skärgårdarnas Riksförbund ställt sig bakom årets inbjudan. Deltagare på forumet var myndigheterna Fiskeriverket, Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket, Landskrona kommun, Luleå kommun, Näringsdepartementet, Tillväxt analys, Tillväxtverket, Vägverket samt Skärgårdarnas Riksförbund och representant för leader Nordvästra Skåne-Södra (bilaga deltagarförteckning). Landsbygdsnätverket och Skärgårdarnas Riksförbund hälsade välkomna Maria Gustafsson, från Landsbygdsnätverkets berättade att syftet med nätverket är att skapa mötesplatser för lärande och samverkan bland alla aktörer som är viktiga för att nå målen med en hållbar landsbygdsutveckling. I nätverket ingår de flesta myndigheter som genom åren träffats i nationellt skärgårdsforum liksom Skärgårdarnas riksförbund. Därför var det naturligt att som en övergångslösning hjälpa till att upprätthålla forumet tills dess att de nya myndigheterna för tillväxtfrågor kommit på plats och tagit ställning till fortsatt ansvar för forumet. Landskrona kommun Landskrona kommun inledde med Susanne Eriksson, turistchef, som gav en mycket intressant analys av turistkronan, den ekonomiska analysen i ett standardiserat mätsystem. Det kunde dels visas vilken stor betydelse turismen har som näringsgren och inte minst den mycket starka ställningen på Ven. Cirka ¼ av turismens omsättning i kommunen kommer från Ven. Trots att samhället Ven är så litet med ca 350 invånare kunde en analys redovisas även fördelat på olika verksamheter. En underskattad del i besöksantalen har varit gästhamnsnätterna. Susannes (som själv är Ven-bo) redovisning leder in på tanken att kunna mäta skärgårdsturismen mer samlat för större regioner. Mer om undersökningen TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Landskrona kommun finns att läsa på kommunens hemsida Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Östersund (säte) Stockholm Utlandskontor Studentplan 3, Östersund Box 574, Stockholm Washington Besöksadress: Studentplan 3 Besöksadress: Sergels torg 14, 3 tr San Francisco Tel: Fax: Tel: Fax: Bryssel info@tillvaxtanalys.se Bank: Nordea Tokyo Kontonummer: Peking New Delhi Org. nr Swift: NDEASESS IBAN: SE

2 2 (6) Jarl Spetz från Leader området Nordvästra Skåne - Södra, berättade om hur utvecklingen av arbetet med den nya LAG-gruppen går. Man har nyligen börjat och har viss tröghet i starten eftersom man inte haft något Leader-område tidigare. Föreningslivet är dock aktivt och Ven är representerat i LAG. Information från myndigheterna Tillväxt analys Inger Normark berättade om omvandlingen av myndigheterna Nutek, Glesbygdsverket och ITPS samt viss del av Konsumentverket. En ny skepnad blev Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys. Man har givetvis tagit med både kunskaper och uppdrag från Glesbygdsverket, men det finns också nya markeringar. Myndigheten är påtagligt internationell med fokus på företagande och tillväxt. Men landsbygdens perspektiv finns också med. Inte minst infrastruktur och hur man bedriver tillväxtfrågor regionalt och lokalt. Ett principiellt viktigt ordval i landsbygdsstrategin är landsbygder. Landsbygder inbegriper således även glesbygder och skärgårdar. Detta mer fria ordval går även igen i myndigheternas regleringsbrev från regeringen. Myndigheten har tolkat detta som att man bland uppgifterna har att även bevaka landsbygden skärgårdarna. Bland flera uppdrag man nu ska arbeta med finns en analys av hindren för tillväxt. Näringsdepartementet Patrik Johansson informerade om arbetet med presentationen och den vidare utvecklingen kring regeringens breda Landsbygdsstrategi. Denna utgör en samlad långsiktig horisontell strategi som ska påverka olika andra produkter som tas fram, t.ex. infrastrukturförslaget, bredbandsutbyggnad etc. Ett ytterligare område som får större uppmärksamhet gäller den sociala ekonomin i det civila samhället. En viktig ny arbetsform är att statssekreterarna från närings- och jordbruksdepartementen nu regelbundet ska stämma av utvecklingen inom frågor som rör landsbygdsutveckling. Landsbygdsprogrammet finansierar många av de åtgärder som omnämns i landsbygdsstrategin. Tillväxtverket Tillväxtverket är ytterligare ett nytt verk som uppstått ur omorganisationen av Glesbygdsverket, Nutek och delar av Konsumentverket. P-O Remmare, tjänstledig från Riksantikvarieämbetet, informerade om arbetet med att få igång fler och uthålliga företag i hela landet. Han vaskade fram några kommande aktiviteter av speciellt intresse för skärgårdarna. Det gällde satsningen på hållbar turism med utgångspunkt från f.d. turismdelegationen. Ett nytt handlingsprogram kommer till sommaren, bland annat med en satsning på gästhamnar och båtliv. Fisketurism får också speciell uppmärksamhet. Kulturarv och idrott bildar ett stort projekt. I Blekinge kommer våren 2010 att hållas en konferens kring MAB-området Blekinge Arkipelag, med inslag från landskapet och dess entreprenörskap som tema kring begreppet innovation och förnyelse i natur- och kulturmiljö. Kontakt person är Anette Johansson på länsstyrelsen i Blekinge.

3 3 (6) Det blir en utveckling av nya områden för riksintressen för industriell produktion. En översyn ska göras tillsammans med Boverket. Frågan gäller även om övriga formella riksintressen skall dammas av. Tillväxtverket har också tagit över frågor kring kommersiell och offentlig service från Konsumentverket. Kontaktperson är Annika Lidgren. En speciell utmaning kom under mötet eftersom Tillväxtverket ska pröva frågan om att ta över ansvaret för kommande årgångar av Nationellt Skärgårdsforum. P-O kunde även rapportera från sin gamla arbetsgivare att RAÄ anställt en inspiratör med nätverkscheck från Landsbygdsnätverket för att visa goda exempel på drivkrafter och hinder i frågor kring kulturmiljön. Arbetet sker tillsammans med LRF och en rapport kommer inom Landsbygdsprogrammet. Fiskeriverket Björn Åsgård, till vardags informatör på Fiskeriverket, redogjorde för hur arbetet med Fiskeprogrammet framskrider. Många projektbeslut är tagna, främst kring skrotning av fartyg, men även investeringar i vattenbruk, hamnar och beredningsindustrin. Tio s.k. fiskeområden är utsedda, ett slags fiskets svar på Leader-områden. Det finns 74 mkr avsatta för hela perioden för denna insats och 55 mkr ska gå till dessa områden. De ligger i Vindel/Umeälven, Gävleborg, Stockholms skärgård, Bohuslän Vänern, Vättern, Kalmar/Östergötland, Gotland samt östra Skåne. Beslut för dessa områden tas kring midsommar. Eventuellt kan ytterligare några områden tillkomma. FiV har fått vissa medel för att klara nationell medfinansiering men bara för havsfisket. Inte för kust och skärgårdar. Det finns en utredning om den blivande nya Havsmyndigheten som beräknas uppstå Arbetet är försenat, bl a beroende på motstridande intressen inom regeringskansliet miljödepartementet och jordbruks/näringsdepartementen (miljöintressen - yrkesintressen). Avsikten är att spegla utvecklingen på EU-nivå där ett departement för havsfrågor bildades för ett år sedan, DG Mare. Ålänningen Björn hoppas få arbeta mer konkret med fiskefrågor utöver information. Småskaligt kustfiske och föryngring av yrkeskåren är hans intressen. Vägverket Kenneth Wåhlberg beskrev Vägverkets uppsplittring med bolagisering av produktion och konsultverksamhet. Dessutom har Transportstyrelsen bildats av inspektionsverksamheterna plus körkort och bilregister. Speciellt aktuell är Trafikverksutredningen, ensamutredaren Billinger, som blev klar i april. Där vill man bilda ett nytt Trafikverk av Vägverket, Banverket, Luftfartsverket samt SIKA. Bland annat gör man en översyn av vägnätets indelning med avgränsning av kommunala, allmänna och enskilda vägar. Här ligger också förslag om att knoppa av de varv man har för färjor och även konkurrensutsätta driften av färjorna. Förslaget är på remiss till 22 juni. Därefter kan det bli en organisationsutredning kring t.ex. färjorna. Den stora planeringsomgången med åtgärder och investeringar gäller både vägar och sjöfart. Här gör länen arbeten kring regionala planer för vägar. Allt ska vara klart till 2 november för en nationell plan. Denna går sedan ut på remiss. De transportpolitiska målen från regeringen är lönsamhet och hållbarhet i hela landet. Denna nationella plan för transportsystemet finns nu framme som utkast.

4 4 (6) För Skärgårdsforum gäller att frågor kring farleder och fyrar i skärgårdarna bevakas. Luleå kommun har t.ex. fått en förfrågan om man har några önskemål kring farleder. Kenneth hade en personlig reflektion kring att det vid alla möten om Östersjöstrategin aldrig nämns något om skärgårdarna. Luleå kommun Göran Wallin informerade om det framväxande samarbetet kring Bottenvikens skärgårdar som en del av Swedish Lapland. Det finns en strategi för åren för området Haparanda Skellefteå, fem skärgårdskommuner och området öster om väg E4. Samma geografi utgör Leaderområdet Mare Boreale. Göran arbetar med strategin som skall vara klar i augusti. Projektet dras igång 2010, troligtvis genom ett eget utvecklingsbolag. Jordbruksverket Roland Steen presenterade en översikt av hur de olika delarna inom Landsbygdsprogrammet utnyttjas ekonomiskt. Ett stort antal projekt med koppling till skärgård har fått medel. I landsbygdsprogrammets projektdatabas ( eller kan man söka efter information om dessa. Det gäller projekt inom alla axlar även Leader. Roland redovisade ett 20-tal exempel på sådana projekt. Här fanns allt från mycket små insatser kring djurhälsovård för betesdjur på öar till stora miljöprojekt med koppling till havet. Utöver dessa projektstöd finns även investerins- och miljöstöd. Inom axel 1 går alla åtgärder bra och ser ut att nå målen bortsett från åtgärderna för samarbete och för infrastruktur som är underutnyttjade. Axel 2 innehåller miljöersättningar av olika slag och kompensation till jordbruk i mindre gynnade områden såsom t.ex. många öar. Åtgärderna fungerar i stort sett bra med några undantag så som de regionala insatserna inom kategorin utvald miljö som är svagt utnyttjade. Detta är förvånande, speciellt som flera skärgårdslän avstår från att utnyttja programmet fullt ut i skärgårdarna. Frågan har uppmärksammats av Jordbruksverket. Axel 3 innehåller flera bredare åtgärder, bland annat grundläggande tjänster. Denna åtgärd är mycket svagt utnyttjad liksom åtgärder för byutveckling och naturoch kulturarv. När det gäller axel 3 har det börjat nämnas att medel kan komma att flyttas över till de andra axlarna för att utnyttjas till Övervakningskommittén som ska besluta om sådana åtgärder har dock ännu inte fått sådana förslag. Det var ingen vid mötet som kunde redovisa hur övriga program utnyttjas i skärgårdarna för större infrastrukturinvesteringar, såsom Mål 2. En debatt om Landsbygdsprogrammets utformning och innehåll efter 2013 har påbörjats. LRF har aktivt börjat denna dialog. Jordbruksverket uppmanade SRF att också delta i denna. Jordbruksverket vill utveckla kontakterna med SRF kring mer allmänna företagarfrågor. Även Tillväxtverket vill stärka kontakterna med SRF kring dessa frågor.

5 5 (6) Skärgårdarnas Riksförbund SRF redovisade de viktigaste frågorna de arbetar med under det kommande året. Anslaget för 2009 års verksamhet har utbetalats mycket sent på året, först i maj, vilket hämmat verksamheten. Företagarfrågor kommer att uppmärksammas med uppdaterad redovisning från höstens seminarium och kompletterande material sedan dess. Två skrifter skall komma i höst. En som beskriver regionala skillnader, utveckling och förändringar, samt en där aktuella problemområden analyseras med förslag till åtgärder. Projektet Gröna Öar inom Interreg Central Baltic börjar ta form. Förstudien avslutas nu och en ansökan ska lämnas in i höst. Projektet handlar om kretsloppsfrågor för lokala ö-samhällen med fokus på färskvatten, avlopp och sophantering. Sverige, Åland, Finland och Estland deltar i förstudien som är finansierad av SIDA. Nätverket Skärgårdsbönder har fått stöd av Jordbruksverket för fortsatt arbete med erfarenhetsutbyte, granskning av hur jordbruksstöden fungerar i skärgårdsmiljö samt en förnyad riksinventering av aktiva ö-bönder. Leader Skärgård är under planering som ett samarbetsprojekt mellan de 16 Leader områden som rymmer skärgårdar i sina områden. Målsättningen är att skapa ett brett utbyte av erfarenheter och exempel mellan landets olika skärgårdar. Det är en insats som ökar i betydelse när regionaliseringen av stödformer ökar. Svagare befolkade skärgårdsområden har extra mycket att vinna på detta utbyte men även utbyte mellan ostkust och västkust t.ex. Ett upptaktsmöte äger rum den juni på ostkusten där Jordbruksverket lovat medverka för att finna lämpligaste projektform för skärgårdsnätverket. Hösten 2009 planerar SRF en EU-relaterad konferens i Sverige för att lyfta frågor kring utformningen av EU:s regionalpolitik. Speciellt ska koppling ske till Lissabonfördragets 158 där situationen på öar uppmärksammas, det nya begreppet territoriell sammanhållning inom strukturfondspolitiken (där nyligen en grönbok publicerades) samt det pågående viktiga projektet Euro Islands som förbättrar kunskapsbasen kring öarna inom EU. Detta projekt kan ha en halvtidsredovisning i november vid konferensen. Slutligen presenterade SRF sitt förbättrade informationsarbete med framför allt tidningen Vi Skärgårdsbor. Denna har mött ett mycket positivt mottagande. God samvaro och fortsatt forum Det Nationella Skärgårdsforumet är ett utmärkt sätt att skapa och utveckla goda kontakter mellan de myndigheter som arbetar med skärgårdsfrågor. Några viktiga parter saknades dock i forumet denna gång. Både Boverket och Naturvårdsverket hade förhinder. Boverket bland annat med hänvisning till ett intensivt arbete kring utformning av anvisningar inför kommunaliseringen och tillämpningen av de nya strandskyddsreglerna. Det kunde givetvis konstateras att ett av syftena med skärgårdsforumet är just tidiga informella kontakter mellan myndigheter för att ventilera pågående utredningsarbeten. Tillväxtverket med P-O Remmare lovade att försöka få myndigheten att ta ansvar för kommande Nationellt Skärgårdsforum Från SRF:s sida framfördes vikten av att forumet har en tydlig dominans och ledning av myndigheter som utbyter tidig information om pågående arbete som berör skärgårdarna.

6 6 (6) Samvaron stärktes ytterligare med en gemensam cykeltur till S:t Ibbs kyrka där kyrkvärden tog emot och gav en mycket färgstark och personlig guidning om både kyrkan och de kyrkliga verksamheterna. Efter denna andliga spis fick vi en tur genom det nybyggda destilleriet Spirit of Hven. Här lärde vi oss att även en liten anläggning kan ha kapacitet att göra de mest varierande drycker. Whisky är målsättningen men vodka, konjak, rom mm finns också i sortimentet. Ett speciellt kapitel var urvalet av ektunnor för lagringen och deras roll för smakupplevelsen. Ett specialkapitel för den nördige att sätta sig in i (kommentar Bengt A ) Antecknat av Inger med stor hjälp av Bengt Deltagarlista Göran Wallin, Luleå kommun Bengt Almkvist, förbundssekreterare SRF Roland Steen, Jordbruksverket Per-Olof Remmare, Tillväxtverket Kenneth Wåhlberg, Vägverket Kristina Mattsson, SRF Inger Normark, Tillväxtanalys Björn Åsgård, Fiskeriverket Maria Gustavsson, Landsbygdsnätverket Jarl Spets, Leaderområde Skåne Nordväst Södra Barbro Nordstedt, SRF Kjell Björkqvist, ordf SRF Patrik Johnsson, Näringsdepartementet Susanne Eriksson, turistchef Landskrona kommun Foto: Eva Widlund, SRF