Informationsskrift från Barncancerfonden. Mitt barn är färdigbehandlat sen då? INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR
|
|
- Pernilla Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informationsskrift från Barncancerfonden Mitt barn är färdigbehandlat sen då? INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR
2 Första tiden hemma Relationer Tips & råd
3
4 den här skriften berättar vi om vanliga reaktioner efter det att barnet är färdigbehandlat, om de återbesök och kontroller som följer och ger tips och råd för hur du som förälder hittar tillbaka till tillvaron hemma. När dagen äntligen kommer då barnet är färdigbehandlat känner många föräldrar att luften plötsligt går ur dem. Känslan kan liknas vid att frenetiskt ha trampat vatten för att hålla huvudet över ytan, för att sedan plötsligt bottna och då känna hur trött man faktiskt är. Många blir förvånade över att de varken känner sig glada eller lättade. Omgivningens förväntningar om att allt nu ska vara som vanligt kan upplevas som jobbiga. Efter att länge ha levt under stress är det viktigt att du nu ger dig själv tid att läka. Det är en omställning som kan ta tid. Skriften har kommit till efter samtal med vårdpersonal och föräldrar till barn som behandlats för barncancer. Deras kunskap, erfarenheter och öppenhjärtiga berättelser har varit av stor vikt och vi vill rikta ett varmt tack till dem för deras medverkan. 4 Mitt barn är färdigbehandlat sen då?
5 Mitt barn är färdigbehandlat sen då? 5
6 Första tiden hemma Ditt barn är färdigbehandlat och det är nu dags att åka hem och börja livet på nytt. Vid utskrivningssamtalet berättar läkaren vad du ska vara uppmärksam på framöver och presenterar en handlingsplan för den närmaste tiden, då barnet kommer att bli kallat till återbesök för efterkontroller. I vissa regioner finns en ansvarig kontaktsjuksköterska som du kan ställa frågor till vid behov. Du kan också be om att få ett nytt läkarsamtal om det dyker upp frågor efteråt. Det är normalt att känna separationsångest när du och barnet ska släppa taget om den trygga punkt som sjukhuset har varit. En mamma berättar: Min första reaktion var: varför är jag inte gladare? Jag kände ingen tjoho -känsla. Vi ska fira, men vad? Det kändes nästan ännu värre när omgivningen ansåg att det var över och att vi skulle vara glada när vi inte ens visste vad de kommande åren skulle innebära. Efter utskrivningen finns inga rutiner längre. Det blir en mental smäll för hela familjen och lämnar ett stort tomrum. Hur ska vi göra nu?«pappa 6 Mitt barn är färdigbehandlat sen då?
7 Det är jobbigt med skulden över att inte känna sig tacksam blandat med sorgen över allt som gått förlorat de här åren med skadade relationer och åsidosatta syskon. Samtidigt måste man acceptera att båda känslorna måste få finnas. Jag får vara glad, ställa krav och vara snäll mot mig själv. Det är en process att gå igenom.«pappa PTSD Alla som har varit med om skrämmande, kränkande eller chockartade händelser kan efteråt få psykiska symtom. För en del som mår psykiskt dåligt försvinner symtomen så småningom av sig själva, andra kan få psykiska trauman. Det innebär att du har kvar dina symtom och att de inte minskar utan behandling. Tillståndet kallas för posttraumatiskt stressyndrom eller PTSD. Källa: 1177 Efter att ha varit utsatt för stress under så lång tid är det viktigt att du ger dig själv tid att läka. Försök tillåta dig att bara ta det lugnt den första tiden och sänk kraven och förväntningarna på att allt ska bli som förr. Gå gärna och prata med någon om det du känner och har gått igenom. Du kan höra av dig till kuratorn på sjukhuset för samtal även en tid efter det barnet är färdigbehandlat, eller få psykologstöd genom din vårdcentral. Genom Svenska kyrkan kan du få samtala med en präst eller diakon. Du behöver inte vara troende eller medlem för att få kostnadsfritt samtalsstöd. Barncancerfondens föreningar erbjuder nätverk och stödgrupper för de som vill träffa andra i samma situation med liknande erfarenheter. Reaktioner efter sjukdomstiden kan dyka upp flera år senare. PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, kan drabba alla som har varit med om en traumatisk upplevelse. Vanliga symtom är mardrömmar, koncentrationssvårigheter och lättretlighet. Med rätt behandling har den som drabbats goda chanser att må bra igen. En mamma, som diagnosticerades med PTSD fyra år efter det att hennes barn färdigbehandlats, berättar: Jag visade inte upp de vanliga symtomen. Jag jobbade heltid och var engagerad i många saker, men tappade koncentrationsförmågan och blev stressad av enkla sysslor som att handla. Men det tog tid att få en diagnos. Jag har varit hos psykologer, i kyrkan och hos coacher och fått väldigt peppiga råd om att tänka framåt! Egentligen handlar det om att jag inte har fått sörja. Det var skönt att äntligen bli bekräftad och att någon sa att det var okej att känna som jag gjorde. Återbesök och efterkontroller Efter avslutad behandling kommer ditt barn att kallas till efterkontroller på barncancercentrumet eller hemsjukhuset, beroende på hur verksamheten är uppbyggd. Under det första året sker kontrollerna regelbundet men glesas sedan ut över tid efter ett visst schema beroende på diagnos. Att känna oro, olust och ha svårt att sova innan och efter en kontroll är normalt, både för barnet och dig som förälder. Det är känslor nästan alla upplever när det närmar sig och är varken konstigt eller farligt. Försök att hitta sätt att handskas med oron. Man mår ofta bättre igen mellan kontrollerna. Efterkontrollerna är ett sätt att följa barnets utveckling över tid och upptäcka eventuella reaktioner och komplikationer i samband med behandlingen. Då barn ständigt växer och utvecklas är det svårt att i förväg veta hur behandlingen eventuellt kan ha påverkat på längre sikt. Vid återbesöket undersöker läkaren barnet och ger besked om Mitt barn är färdigbehandlat sen då? 7
8 provsvar och röntgen. Skriv gärna ner dina frågor innan besöket och var inte rädd för att ställa frågor. Återbesöken handlar inte enbart om prov- och röntgensvar, samt uppföljning av behandlingen utan även om att följa upp och se hur barnet och familjen mår i dag. Det är också ett tillfälle att upptäcka eventuella behov av hjälp och stöd hos barnet, till exempel behov av rehabilitering eller andra åtgärder. Vid besök på vårdcentralen för andra besvär hos ditt barn, kan du som förälder behöva informera läkaren eller sjuksköterskan om att ditt barn har haft cancer. Vårdcentralen saknar ibland tillgång till ditt barns journal, eftersom vården använder sig av olika journalsystem, även inom samma region. Om vårdcentralen blir informerad om att barnet har haft cancer kan de kontakta barncancercentrum vid behov och frågor. Då fler barn i dag överlever sin barncancer har också kunskapen kring sena komplikationer efter behandlingen ökat med tiden. Sena komplikationer kan ibland uppkomma lång tid efter behandlingen. Prata med vården om de frågor som rör dessa, då de kan hjälpa till med stöd och eventuella åtgärder, samt hänvisa dig till en seneffektsmottagning. Det känns alltid som en lång väntan på besked, men det hjälper att prata om det. Vi brukar prata om vad som ska göras och varför. Det är viktigt att förbereda barnet. Det brukar vara lite stökigt natten före och natten efter besöket.«mamma 8 Mitt barn är färdigbehandlat sen då?
9 Relationer Oavsett vid vilken ålder barnet insjuknar utgör behandlingstiden en stor del av deras liv och barnets normala utveckling kommer av sig. Som förälder kan det kännas som att man hade ett barn innan sjukdomen och har ett annat efteråt. Det kan vara en svår situation för hela familjen att hantera. Barnet behöver hitta sig självt efter sjukdomen och vill inte alltid ha föräldrarnas hjälp. Det kan vara svårt att återgå till de vanliga reglerna och rutinerna. Som förälder kan det vara svårt att ställa krav på barnet under behandlingen, men träna på att göra det nu när barnet mår bättre. Många föräldrar frågar sig om de ska behandla barnet som friskt eller sjukt: Ställer jag för hårda krav om jag behandlar barnet som friskt? Hur kan jag skilja på vad som är vanligt tonårstrots och skoltrötthet och vad som till exempel är läs- och skrivsvårigheter? Försök att inte överbeskydda ditt barn. Det kan vara extra svårt med en tonåring som ska gå igenom den normala frigörelseprocessen. Hitta någon att prata med för att få hjälp med att träna på att Mitt barn är färdigbehandlat sen då? 9
10 våga släppa taget. Stötta barnet i dess frigörelseprocess och håll inte i för hårt. Genom de lokala barncancerföreningarna kan du komma i kontakt med stödgrupper och delta i aktiviteter för hela familjen. Många har behov av att prata med andra föräldrar med liknande erfarenheter. Om du är med i grupper på nätet eller i andra nätverk med föräldrar som har upplevt samma sak kan det vara bra att sortera lite bland det som sägs. Varje barn och situation är unik och det som har hänt någon annan behöver inte hända er. Förbered dig på att det kan dyka upp frågor om sjukdomen och sjukdomstiden från både barnet och syskonen flera år efteråt. Det kan handla om svåra ämnen som exempelvis döden. Barn har ibland lättare att prata om svåra saker. Det är viktigt att svara ärligt på de frågor barnet ställer. En mamma ger rådet att besvara frågorna på ett sätt som barnet kan relatera till. Vi knöt an och pratade om de känslor som dök upp. Syskonen älskade till exempel att läsa Dödenboken av Pernilla Stalfelt. De frågade om deras bror skulle dö. Jag svarade att jag inte trodde det, men att det kunde hända. En pappa berättar att hans dotter i efterhand sagt att hon var jätterädd för att dö, men inte ville prata om det då. Hon känner överlevnadsskuld varför klarade just hon sig? Vi har pratat mycket och öppet om att hon kunde ha dött, vad cancer beror på och att det inte är någons fel utan en grym slump. Jag tycker att man ska vara ärlig och svara på det de frågar om. Min son var 11 år när han blev sjuk. Han gick från att vara stor till att bli ett litet barn igen och fick det jobbigt socialt, både i skolan och hemma.«mamma Relationer till omgivningen Under behandlingen är det naturligt att barnet kommer i första hand och att relationen till din partner hamnar i skymundan. Det är vanligt att man som par glider isär under behandlingstiden, men de flesta brukar hitta tillbaka till varandra igen efteråt. En pappa menar att man självklart präglas av allt som händer: Det är lätt att tänka på hur livet hade sett ut om barnet inte blivit sjukt. Vi var tajta som par innan det hände så det rustade oss kanske för att komma ut ännu starkare än innan. Är man inte det kanske man går isär. Vår framgångsfaktor tror jag var att vi är kära i varandra och hade ett bra socialt nätverk, vilket gjorde det enklare. Det är vanligt att föräldrarna växlar roller och turas om att vara stark och svag. Respektera varandras synsätt och var inte rädda för att söka stöd enskilt eller tillsammans hos psykolog eller familjeterapeut för att tillsammans gå vidare. Gör saker som ni tidigare brukade göra utan att känna skuld och stötta varandra i att engagera er i olika aktiviteter. Skuldbelägg inte varandra utan försök prata om det som skaver. 10 Mitt barn är färdigbehandlat sen då?
11 Ditt barns sjukdomstid leder ofta till att du förändras som person och många föräldrar hittar nya vägar och sammanhang efter behandlingen. Ha förståelse för att din partner inte längre är samma person som tidigare, liksom du inte är det. Försök att vara lyhörda för varandras behov och respektera varandras önskningar. Familj och vänner Syskonen till det sjuka barnet kan ha fått ta mycket ansvar under behandlingstiden. Det är vanligt att de reagerar och agerar utåt när behandlingen är över, då inte allt fokus ligger på det sjuka barnet längre. De kan pendla mellan att vara arga och känna skuld över sin ilska. Prata med dem om deras känslor och förklara att det är helt normalt att känna och reagera som de gör och att det inte betyder att de älskar sitt syskon mindre. Det är viktigt att inte skuldbelägga dem. En mamma berättar att hela familjen har gått i samtal efteråt: Jag känner att det är viktigt att jag som mamma är fulltankad för att orka ta hand om alla. Vi delade upp oss med barnen och avsatte Mitt barn är färdigbehandlat sen då? 11
12 tid för att vara med syskonen, men orkade inte alltid vara närvarande. Syskonen blev medberoende och har fått ta mycket ansvar. En pappa säger att han känner skuld över att inte ha funnits där för syskonen. Det är en extra stark process för barnen att inse att alla är dödliga och det skapar rädsla för att något ska inträffa. Vi sjåpar inte lika mycket med syskonen som med det sjuka barnet. De kan känna sorg både över att bli bortprioriterade och skuld över att de reagerar på det sättet. Under sjukdomstiden är det inte ovanligt att gamla vänner försvinner och nya dyker upp. Cancer är ett laddat ämne som många har svårt att förhålla sig till. Det kan göra att folk säger klumpiga saker, ofta i all välmening och på grund av okunskap. Försök att inte bli upprörd utan istället se förbi orden och handlingarna. Undvikande kan bero på rädsla för att göra eller säga fel saker. Det är vanligt att drabbade föräldrar säger upp bekantskaper i ilska och sorg, men du vinner på att vara tydlig mot din omgivning människor kan inte läsa tankar. Det kan vara svårt både att be om och ta emot hjälp. När folk frågar, försök ta emot den hjälp de erbjuder eller ge dem konkreta uppdrag. Många hittar nya vänner med liknande erfarenheter genom sin lokala barncancerförening. Det kan kännas lättare att prata med någon som har varit med om samma sak, som förstår vad du gått och går igenom. Föreningarna anordnar en mängd olika aktiviteter och har nätverk både för vuxna och barn. Att komma tillbaka till jobbet Många föräldrar har tillfällig föräldrapenning för vård av allvarligt sjukt barn eller är sjukskrivna under barnets behandlingsperiod, medan några jobbar helt eller delvis i perioder. Det är alltid bra att involvera sin arbetsgivare så tidigt som möjligt och försöka hålla kontakten med arbetet under behandlingstiden. Om du har varit borta en längre tid från ditt arbete kan det vara bra att tillsammans med arbetsgivaren ta fram en plan för hur du ska återgå till arbetet igen när behandlingen är över. Det händer att föräldrar till barn som har haft cancer sadlar om och hittar nya vägar. En pappa säger: Det som var viktigt tidigare betyder ingenting i dag. Det positiva är att man får tid att reflektera och möjlighet att ta en ny vändning i livet. Jag hatar när folk säger att man aldrig får mer än man klarar av. Jo, vissa får mycket mer och visst överlever man det mesta, men man behöver hjälp.«pappa När det gäller vänner så försvinner vissa medan andra ger positiv energi. Jag behöver glada, positiva människor omkring mig.«pappa 12 Mitt barn är färdigbehandlat sen då?
13 Tips & råd Skriv ner frågor till utskrivningssamtalet. Har du fler frågor senare kan du begära ett extra läkarsamtal eller ett telefonsamtal. Be läkaren att återkomma om hen inte kan svara direkt och se till att de gör det. Du kan höra av dig till kuratorn på sjukhuset för samtal en tid efter att ditt barn är färdigbehandlat, eller kontakta din husläkare på vårdcentralen för att få stöd från psykolog eller kurator. Delta i aktiviteter och gör sådant du tidigare brukade göra utan att känna skuld. Försök att prata om andra saker än barnet. Stötta varandra i att ta upp aktiviteter som ni tycker är roliga. Skuldbelägg inte varandra utan prata om det som skaver och försök att hitta tillbaka till sådant ni gillar. Ha förståelse för att din partner inte längre är samma person som tidigare liksom du inte är det. Var lyhörda för varandras behov och respektera varandras önskningar. För att kunna hjälpa andra och orka vara stark måste du först ta hand om dig själv. Det är som de säger på flyget: Sätt först på dig din egen syrgasmask innan du hjälper andra. Om du är med i grupper på nätet eller i andra nätverk med föräldrar som genomgår eller har upplevt samma sak är det viktigt att du sorterar bland det som sägs. Varje situation är unik och det som har hänt någon annan behöver inte hända er. Försök bygga upp ett nätverk omkring dig som kan avlasta vid behov. Våga både fråga om hjälp och ta emot den hjälp som erbjuds. Håll kvar de kontakter du får på sjukhuset, till exempel konsultsjuksköterskan, om det dyker upp frågor eller du behöver stöd vid ett senare tillfälle. Specialpedagogiska skolmyndigheten kan ge skolan kostnadsfri hjälp och utbildning inom specialpedagogik till ditt barns lärare. Läs mer på spsm.se/stod/ Nätverk De lokala barncancerföreningarna har mycket att erbjuda i form av stödgrupper och andra arrangemang för hela familjen. barncancerfonden.se/lokala-foreningar Maxa livet är programmet för dig som överlevt barncancer och är Mitt barn är färdigbehandlat sen då? 13
14 Tips & råd 18 år eller äldre. Syftet med programmet är att öka medlemmarnas förmåga att både se och utnyttja sin fulla potential och att stärka förmågan till att nätverka och att hitta egna drivkrafter. Läs mer på barncancerfonden.se/maxa-livet Cancerkompisar är ett socialt onlineforum för anhöriga och vänner till någon som har eller har haft cancer. Cancerkompisar hjälper dig att hitta en kompis någon som upplever eller har upplevt samma sak som du. Läs mer på cancerkompisar.se Rekreation Barncancerfonden erbjuder cancerdrabbade familjer rekreation på Almers hus i Varberg, där familjerna kan hitta stöd hos varandra. Flera familjer kan bo i huset samtidigt, men i egna lägenheter. Utöver familjeveckorna ordnar Barncancerfonden också kortare vistelser på 3 4 dagar för till exempel syskon där de kan få träffa och ställa frågor till specialister. Barncancerfonden står för resa och boende. Ågrenska är ett kompetenscenter söder om Göteborg, där barn och ungdomar med sällsynta diagnoser kan få möta andra i liknande situation, samt specialister på sjukdomarna. Här får barn och ungdomar som har eller har haft barncancer, deras syskon och föräldrar möjlighet att delta i olika temaveckor och vistelser. Det finns också möjlighet att bjuda med sig lärare/förskolelärare till Ågrenska med familjen i tre dagar för att få information. Barncancerfonden samarbetar även med andra föreningar och arrangörer som anordnar uppskattade vecko- och dagläger som passar barn och ungdomar som har, eller har haft, cancer. På vissa läger är även syskon välkomna. Läs mer på barncancerfonden.se 14 Mitt barn är färdigbehandlat sen då?
15 Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Att ha ett syskon med cancer INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR När det värsta har hänt HUR FÖRÄLDRAR KAN STÖTTA SYSKON SOM MIST TILL DIG SOM HAR ETT SYSKON MED CANCER TILL DIG SOM FÖRLORAT ETT SYSKON I CANCER Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Birgitta Lannering och Charlotte Castor Informationsskrift från Barncancerfonden Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Hjärntumörer HOS BARN OCH UNGDOMAR Stöd till närstående TILL BARN OCH UNGDOMAR MED CANCER Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR För dig som vill veta mer Vi ger ut informationsmaterial, böcker och medicinska skrifter om barn och cancer som går att beställa på barncancerfonden.se. Materialet är gratis och levereras inom någon vecka. Mitt barn är färdigbehandlat sen då? 15
16 den här skriften ingår i Barncancerfondens skriftserie där vi tar upp olika typer av barncancer, behandlingar och annat som berör de familjer som drabbats av barncancer. I denna skrift tar vi upp vanliga frågor som kan uppkomma i samband med att ditt barn är färdigbehandlat, och ger exempel på andra familjers upplevelser. Barncancerfonden Gåvor från privatpersoner och företag har bidragit till att forskningen kring barncancer gjort stora framsteg. I dag överlever 85 procent av de barn som insjuknar i cancer. Så sent som i slutet på 70-talet var motsvarande siffra 50 procent.barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige. Produktion: Chimney Group. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Larsson Offsettryck AB, Box 5408, Stockholm, Besöksadress: Hälsingegatan 49 Tel +46 (0) , pg barncancerfonden.se
Att ha ett syskon med cancer
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Att ha ett syskon med cancer INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR 4 8 9 10 Syskonrelationen och vardagen kan förändras Detta kan du
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM HAR ETT SYSKON MED CANCER
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM HAR ETT SYSKON MED CANCER 4 7 10 11 12 13 Förändrat liv och många känslor Du är inte ensam Så här kan du påverka
Uppdaterad 2015-11-01. Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER
Uppdaterad 2015-11-01 Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 4 5 6 6 8 Inledning Allmänt om barncancer Till personal Till elever Sena komplikationer Till personal Bra
Patientföreningar och stödorganisationer
Patientföreningar och stödorganisationer Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm Bröstcancerföreningen Amazona finns för att ge stöd och information. Du väljer själv om du vill ha stödjande enskilda
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM FÖRLORAT ETT SYSKON I CANCER
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM FÖRLORAT ETT SYSKON I CANCER 4 6 8 12 13 Förändrat liv och många känslor Inför visning och begravning Att leva
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket
Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Det påverkar dig och andra
Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Del 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG
LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.
Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
att lämna svåra besked
att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom
Stöd till dig som är anhörig
Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och
Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Anhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de
Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete
Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare
Varför är jag inte normal!?
Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Informationsskrift från Barncancerfonden. Mitt barn har fått cancer vad händer nu? INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR
Informationsskrift från Barncancerfonden Mitt barn har fått cancer vad händer nu? INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR 6 10 14 16 18 20 Mitt barn har fått cancer På sjukhuset Hemma från sjukhuset Ekonomi Tips &
Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
När det värsta har hänt
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren När det värsta har hänt HUR FÖRÄLDRAR KAN STÖTTA SYSKON SOM MIST 4 8 11 12 13 Prata ärligt med syskonen Vid visning och
Det finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Till dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Till dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Råd till skolans elevhälsa och studie- och yrkesvägledare
Uppdaterad 2017-02-15 Råd till skolans elevhälsa och studie- och yrkesvägledare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 3 4 4 4 5 5 5 5 6 7 8 8 Inledning Gemensamt för elevhälsa och studieoch
Anhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
Trauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Att leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Lever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Anhörigstöd - Barn som anhörig
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)...
Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.
När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna. Vad händer nu? När en människa dör på ett sjukhus ska en läkare besöka den som dött, för att bekräfta dödsfallet. Personalen gör sedan
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
För dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett
Till dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut
till dig som varit med om en allvarlig händelse
till dig som varit med om en allvarlig händelse 2 Foto: istockphoto omslag Pawel Gaul En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt
JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Till dig som förlorat di barn
Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar
Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig
Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa
Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs
Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET
UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Det handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
När någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se
Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken
Informationsskrift från Barncancerfonden. Stöd till närstående TILL BARN OCH UNGDOMAR MED CANCER
Informationsskrift från Barncancerfonden Stöd till närstående TILL BARN OCH UNGDOMAR MED CANCER 4 6 9 12 14 16 18 Fakta om barncancer Det sjuka barnet och familjen Far- och morföräldrar Hantera känslor
Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.
1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack. Utskick 1.0 Inleda med introduction. Endast handla om stunden under panikångesten. Skrika på hjälp. Måla. 1-5 Skådespelare. Visa smsa talen
ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Att vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014
Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor 1. Jag får jobbiga tankar, bilder eller ljud från det som hände som dyker upp i mitt huvud fast jag inte vill. Efter det att riktigt jobbiga
Till dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Linus mamma har en utvecklingsstörning
Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
ÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn!
Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn! Julia Mindell har trots sin unga ålder varit med om mycket och har en livshistoria som berör. När hon var 2 år förlorade hon
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt