Informationsskrift från Barncancerfonden. Mitt barn har fått cancer vad händer nu? INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR
|
|
- Ingvar Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informationsskrift från Barncancerfonden Mitt barn har fått cancer vad händer nu? INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR
2 Mitt barn har fått cancer På sjukhuset Hemma från sjukhuset Ekonomi Tips & råd Ordlista
3
4 Den här skriften berättar vi om vanliga reaktioner efter beskedet om att ditt barn har fått cancer, om den första tiden på sjukhuset och vilken hjälp som finns att få för att klara av den första svåra tiden. Läkaren har just berättat att ditt barn har fått cancer. Ord som kan vara svåra att ta in och förstå när hela livet plötsligt vänds upp och ner. Men du är inte ensam även om det känns så just nu. Trots att barncancer är en ovanlig diagnos insjuknar runt 300 barn per år i Sverige. Behandlingsmöjligheterna är goda och i dag botas 85 procent av alla barn. Skriften har kommit till efter samtal med vårdpersonal och föräldrar till barn som fått en cancerdiagnos. Deras kunskap, erfarenheter och öppenhjärtiga berättelser har varit av stor vikt och vi vill rikta ett varmt tack till dem för deras medverkan. 4 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
5 Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 5
6 Mitt barn har fått cancer Cancer är ett laddat ord som kan väcka mycket ångest, tankar och funderingar. Som förälder är det en instinktiv känsla att vilja skydda sitt barn, men det finns ingenting du kunde ha gjort för att förhindra att ditt barn blev sjukt. Inom forskningen vet man än i dag inte varför vissa barn drabbas av cancer. Som förälder kan man lasta sig själv sig för att inte ha sökt vård tidigare, eller känna ilska över att ingen har tagit ens oro på allvar. Symtomen kan många gånger vara svåra att upptäcka och det kan kännas tryggt att veta att en tidsskillnad på några veckor innan behandlingsstarten varken påverkar behandlingen eller förändrar prognosen. För somliga blir beskedet om att barnet har cancer en bekräftelse på något de länge misstänkt och kan kännas som en lättnad äntligen tas deras oro på allvar och barnet kan påbörja behandling. För andra kommer beskedet som en chock. 6 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
7 Som förälder känner du chock, frustration, ilska och att du helt saknar kontroll över det som sker. Är det mitt fel? Varför händer det oss? Det är lätt att bli bitter, men det leder ingenstans eftersom det inte är någons fel.«pappa En pappa berättar om hur besöket på vårdcentralen för dotterns huvudvärk plötsligt förvandlades till en vaken mardröm: Vi blev direkt skickade till barnonkologen och gick från ingenting till kaos. Jag var chockad, men ändå kall inombords eftersom jag kände att jag inte fick bryta ihop, men jag märkte att läkaren själv var tagen. För vissa barn kan det ta lång tid att få rätt diagnos. Även om det är oklart exakt vilken form av cancer det rör sig om påbörjas i somliga fall ändå en allmän behandling direkt, där man eventuellt byter mediciner vid diagnossvar. Väntan på besked är svår och många föräldrar beskriver den som att befinna sig i en bubbla. Försök ändå att känna trygghet i att barnet är på rätt plats och att ni får tillgång till all information som läkaren har. Var inte rädd för att ställa frågor till vårdpersonalen. De finns där för dig och ditt barn. Ibland får familjen åka hem i väntan på besked. Då kan du vända dig till ditt barns vårdkontakt eller till vårdmottagningen där barnets utredning görs med dina frågor. Första samtalet Vid det första diagnossamtalet finns en läkare och vanligtvis även en sjuksköterska med, ibland även en kurator. Vem som är med beror på vilken tid på dygnet diagnossvar kommer, samt på vilket centra man befinner sig. Om möjligt bör båda föräldrarna vara med vid samtalet, även om ni inte lever ihop. Som föräldrar är det viktigt att få samma information samtidigt. Det kan vara svårt att ta till sig det som sägs under samtalet vilket gör det svårt att återberätta senare. Försök själv, eller be sjuksköterskan att föra anteckningar under samtalet, för att läsa i efterhand. Skriv också ner alla frågor som dyker upp efter samtalet. Det är okej att upprepa samma frågor om och om igen. Vårdpersonalen är medveten om att det kan ta lång tid att ta in och förstå det som har hänt. Som ensamstående förälder kan det vara extra svårt, särskilt om relationen till den andra föräldern inte fungerar eller är obefintlig. Därför sätts insatser in för att avlasta och hjälpa till. Syskonstödjare och kuratorer kan hjälpa syskon och hänvisa dig vidare så att du kan få eventuella stödinsatser. För dig som har svenska som andraspråk eller är ny i Sverige är kuratorn ett stort stöd och involverad i det mesta som rör barnet och dess behandling. Du har rätt till tolk vid upprepade tillfällen under vårdtiden och det är sjukvården som står för kostnaden. Det går också att få telefontolk vid behov. Tolken har tystnadsplikt och ingenting som läkaren eller du säger får föras vidare. Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 7
8 Tumult av känslor Beskedet om att ditt barn har fått cancer leder ofta till ett känslomässigt kaos. Som förälder kan du pendla mellan chock, ilska, sorg, apati och förvirring. Alla reagerar olika och det finns inga känslor som är rätt eller fel. Eftersom känslorna hela tiden skiftar lever många under ständig stress. En mamma säger: Du måste inse att det inte är du som botar barnet, utan medicinerna. Din roll är att heja på och stötta utan att gå under på kuppen. Vid diagnossamtalet erbjuds alla kontakt med en kurator som både kan hjälpa till med praktiska saker, till exempel att ansöka om vårdbidrag, och fungera som kris- och samtalsstöd. Även om du tackar nej till kontakt just då kan du när som helst under hela sjukdomstiden och även efteråt be kuratorn om hjälp när du behöver. Sjukhuskyrkans präster och diakoner finns också att prata med och du behöver inte vara troende. De är lätta att nå och brukar ofta besöka avdelningen, men du måste själv ta kontakt. Våga också be om extra hjälp och stöd om du känner att situationen blir övermäktig. Några barncancercentrum erbjuder familjesamtal tillsammans med en konsultsjuksköterska ett par veckor efter diagnos. Du bestämmer själv vilka som ingår i familjen. Det kan vara syskon både till dig och barnet, din nya partner, bonusbarn, mor- och farföräldrar eller en god vän. Jag reagerade väldigt fysiskt. Jag mådde illa, frös och kunde varken äta eller sova.«mamma 8 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
9 Jag tycker att alla ska söka hjälp och våga byta terapeut om det inte känns bra. Jag och min fru bestämde tidigt att om en av oss sa att vi ska ta hjälp skulle den andre gå med på det utan diskussion. Det är inte alltid lätt att se sig själv och sina behov.«pappa Kuratorn på avdelningen kan hjälpa till med krishantering och samtalsstöd. Om du som förälder önskar få psykologhjälp behöver du vända dig till din husläkare på vårdcentralen. Det är vanligt att föräldrar tackar nej till samtalsstöd, eftersom de vill vara starka och sätter sina egna behov åt sidan, men många som har gått igenom denna resa ångrar ofta det beslutet i efterhand. En mamma uttrycker det så här: Det är som de säger på planet. Sätt först på dig din egen syrgasmask innan du hjälper andra. Alla barn får ett behandlingsprotokoll, ett vårdprogram, som läkarna utgår ifrån under hela behandlingen av en barncancersjukdom. Protokollen har tagits fram i internationella forskningssamarbeten. Under cancerbehandlingen utvärderas och anpassas behandlingsprotokollet efter det individuella barnet. En mamma berättar att behandlingsprotokollet blev något konkret att följa som gav henne lugn. Samtidigt ska du vara medveten om att protokollet inte är skrivet i sten, utan att det troligen kommer att inträffa oväntade händelser under behandlingstiden som leder till fördröjningar och förändringar. Många känner ett stort behov av att veta så mycket som möjligt och söker all information de kan hitta både i böcker och på nätet. Glöm inte att källgranska den information du hittar. Ställ frågor som: Vem är det som har skrivit det här? Är det som står här relevant för mig och mitt barn? Prata med din läkare eller vårdpersonalen om sådant du läser och undrar över. På Barncancerfondens hemsida finns information att hämta som är källgranskad av läkare. Vid inskrivningen på avdelningen får alla föräldrar en informationspärm som bland annat innehåller information om sjukhuset, avdelningen och barnets diagnos. Barncancercentrumen i Uppsala och Stockholm är först ut med att ha omvandlat pärmen till en mobilapplikation, Barncancerappen, där samma information som i pärmen går att hitta. Om du är med i grupper på nätet eller i andra nätverk med föräldrar som genomgår eller har upplevt samma sak kan det vara bra att sortera bland det som sägs. Varje barn och situation är unik och det som har hänt någon annan behöver inte hända er. Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 9
10 På sjukhuset På sjukhuset ska barnet alltid ha en anhörig hos sig som får vara på avdelningen dygnet runt. Vid de flesta barncancercentrum finns det även övernattningsmöjligheter för hela familjen på Ronald McDonalds hus, Hjältarnas hus eller patienthotell för dig som bor långt från sjukhuset. Dela gärna upp er om ni är två och försök växla mellan att vara på sjukhuset och hemma med eventuella syskon. Behöver du en paus från avdelningen, fråga vårdpersonalen som gärna hjälper dig om de har möjlighet. Som förälder är du delaktig i omvårdnaden av ditt barn, men det medicinska ansvaret ligger hos vårdpersonalen. Var medveten om att ditt barn kan reagera starkt på den medicinering som ges och att det kan vara svårt att förutse hur just ditt barn reagerar. Prata med personalen om du undrar över något. Vissa föräldrar kan reagera på att besked om provresultat och behandling ofta ges på rummet med barnet närvarande. Det beror både på att läkarna vill ge besked så snart som möjligt och att flera 10 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
11 Jag reagerade undvikande, tog pauser, sov ofta hemma hos mina föräldrar med syskonet och åkte sen tillbaka till sjukhuset. Min sambo var där hela tiden, han blev lugn av det, kände kontroll och fick rutiner. Även hemma delade vi upp ansvaret, men vi kunde hela tiden prata med varandra. Efter ett tag valde jag att jobba halvtid. Det var skönt att få koncentrera sig på jobbet.«mamma sjukhus saknar särskilda samtalsrum. Erfarenheten säger dock att det är bra att barnet får information och är medveten om vad det kämpar mot. Barn förstår ofta mer än vad vi tror och deras fantasier kan vara värre än verkligheten. Även om vården strävar efter kontinuitet finns det inte möjlighet att få träffa en och samma läkare eller vårdpersonal varje gång. Däremot får du träffa en läkare regelbundet. Betrakta vårdpersonalen som ett team som tillsammans gör sitt bästa för ditt barn. Prata med personalen om din oro, även när det är svårt att sätta ord på exakt vad det handlar om. Om du känner dig osäker på till exempel behandlingen har du alltid rätt att be om en ny medicinsk bedömning. För att orka vara ett bra stöd till ditt barn är det viktigt att du också tar hand om dig själv. Försök att inte känna dåligt samvete utan ta dig tid till sådant som tidigare varit en naturlig del av ditt liv, till exempel att träffa en vän för en fika, träna eller ta en promenad. Det är sätt att hitta ny energi och styrka som är bra både för dig, barnet och för eventuella syskon. Liksom det är viktigt för barnet att hålla kontakten med förskola/skola är det viktigt för dig som förälder att hålla kontakten med arbetet. Försök att hitta det nya normala. Det är omöjligt att gå tillbaka till hur det var innan, men genom att bevara så mycket som möjligt av rutinerna både på sjukhuset och hemma, mår alla bättre. Många mår bra av att skriva ner sina känslor och allt som händer i en dagbok. Det kan kännas konstigt i stunden, men det är ett effektivt sätt att lätta på trycket och kan vara bra att ha senare då det är svårt att minnas i efterhand vad som hände och när. Ta bilder på barnet, både på sjukhuset och hemma. Både dagboken och bilderna är ett ovärderligt stöd senare, speciellt om barnet är litet, när ni så småningom ska prata om det som har hänt. Det är bra om syskonen kan vara med på sjukhuset i den mån det går, särskilt under den första tiden. Det är viktigt att de får se med egna ögon vad som händer, annars är det lätt att fantasin tar över handen. Informera syskonen om allt som händer under behandlingen. Här kan syskonstödjare eller en kurator vara till stor hjälp. Det är vanligt att framför allt tonårssyskon avskärmar sig helt från sin brors eller systers sjukdom och är svåra att nå. Det kan ibland handla om en oro för att själva bli sjuka. Prata med vården som kan erbjuda ett läkar- eller kuratorsamtal där syskonet får möjlighet att prata om sina rädslor och ställa alla frågor de inte vågar eller vill ställa till sina föräldrar för att inte oroa dem. Syskon är ofta väldigt oroliga för sin sjuka bror eller syster och även för sina föräldrar. De kan pendla mellan känslor av ensamhet, oro, ilska och avundsjuka för att det sjuka barnet får all Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 11
12 Ditt barn har ett stort team av vårdpersonal runt sig. Läs mer om vad de olika personerna har för arbetsuppgifter på sidan Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
13 uppmärksamhet, ofta följt av skamkänslor. Dela gärna upp er om ni är två så att en är hemma och ägnar uppmärksamhet åt syskonen och den andra är på sjukhuset. Syskonstödjaren, som finns på barncancercentrumet, hjälper till att ge syskon till barn med cancer den tid och uppmärksamhet som de av naturliga skäl har svårt att få från sina föräldrar för stunden. Du kan i ett tidigt skede få förfrågningar om ditt barn ska delta i olika medicinska studier. Att fatta beslut kring detta kan upplevas som jobbigt när barnet just har fått sin diagnos. Förfrågningarna kan till exempel gälla tillåtelse att spara vissa prover med målet att på lång sikt hjälpa forskningen att utveckla barncancervården. Det är helt frivilligt att medverka i dessa studier och det är alltid du som förälder som väljer om barnet ska delta eller inte. Studierna påverkar inte den behandling som ges eller prognosen. Det är viktigt att veta att oavsett var i landet du bor får alla barn likvärdig behandling. Det är den forskning som bedrivits sedan 1960-talet som ligger till grund för den goda vård som ges i dag och som förälder kommer du aldrig att tvingas att välja mellan olika behandlingar. Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 13
14 Hemma från sjukhuset Barn som behandlas för cancer är enbart inlagda på sjukhus när det är nödvändigt. Om du bor långt bort från ditt barncancercentrum kan du känna dig trygg i att veta att de har ett nära samarbete med hemsjukhusen där det finns särskilda ansvariga. Som förälder får du information om vad du ska vara uppmärksam på innan ni åker hem och vårdpersonalen finns alltid tillgänglig. Ring och fråga om du känner dig osäker istället för att gå runt och vara orolig. Försök att återgå till de vanliga rutinerna när ni kommer hem från sjukhuset. Låt barnet sätta gränsen för hur fysiskt aktivt det orkar vara och uppmuntra barnet till att leka, träffa kompisar och gå i förskolan/skolan. Det är lätt att vara överbeskyddande som förälder, men studier visar att aktivitet är bra för barnets tillfrisknande. Fråga gärna vårdpersonalen om du är osäker. Isolera er inte utan låt barnets allmäntillstånd avgöra vad det orkar och kan göra om inte vårdpersonalen säger annorlunda. Barnet brukar längta efter att få träffa sina kompisar och gå i förskolan/skolan som vanligt och forskningen visar också att detta Vi växlade mellan att vara starka och svaga. Det stärkte relationen, vi pratade om allt och det var raka rör.«pappa 14 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
15 är det bästa för barnet. En konsultsjuksköterska kan hjälpa till att informera på förskola/skola och även prata med syskonens klasser om sjukdomen om de vill det. Det bästa är att våga prata om den rosa elefanten i rummet. Det räcker med att säga: Jag vet att det är svårt, att jag inte kan förstå, men hur kan jag hjälpa dig?«pappa Vi fick stöd och hjälp från oväntat håll, ofta från sådana som varit med om tuffa saker själva. Det var de som vågade fråga hur jag mådde och som ville veta svaret. Man behöver folk som bryr sig.«pappa Relationen till varandra och andra Det är vanligt att man reagerar olika som föräldrar och glider isär under barnets sjukdomstid, men de flesta brukar hitta tillbaka till varandra igen. Många upplever att de förändras som person och hittar nya vägar och sammanhang, både privat och yrkesmässigt. När ett barn får cancer påverkas också alla runtomkring som står familjen nära. Mor- och farföräldrar är oroliga både för sitt eget barn och för sitt barnbarn. Många föräldrar upplever att de måste trösta sina egna föräldrar istället för att själva få stöd. Som förälder kan du be en konsultsjuksköterska eller kurator att prata med mor- och farföräldrarna till ditt barn. De är också välkomna att prata direkt med läkaren efter föräldrarnas medgivande. Ständiga frågor från omgivningen om hur barnet mår och vad som händer i behandlingen kan skapa stress. Många upplever det som kravfyllt att ständigt behöva informera och besvara frågor. En pappa säger: Jag blev förvånad över att folk förväntade sig att jag skulle tillfredsställa släktingars och vänners behov av att veta och bli tröstade. Jag kände att jag inte ska behöva ta någon annans ångest. För att undvika detta kan du utse någon du litar på till talesperson, till exempel ett av dina syskon eller en nära vän, som får i uppgift att informera övriga närstående och vänner. Du kan även skapa en sluten grupp i sociala medier med inbjudna medlemmar där du kan lägga ut information och bilder som endast gruppen kan ta del av. Cancer är ett laddat ämne som många har svårt att förhålla sig till. Det kan göra att människor säger klumpiga saker, ofta i all välmening och på grund av okunskap. Försök att inte bli upprörd och istället se förbi orden och handlingarna. Undvikande kan bero på just rädsla för att göra eller säga opassande saker. Var förberedd på att människor kan vara klumpiga, undvikande, själva vilja bli tröstade eller inte veta hur de ska behandla det sjuka barnet. Det är vanligt att drabbade föräldrar säger upp bekantskaper i ilska och sorg, men du vinner på att vara tydlig mot din omgivning. Våga säga vad du behöver och ha i åtanke att människor för det mesta vill dig väl. Det kan vara svårt både att be om och ta emot hjälp. När folk frågar vad de kan göra är det bra att ge dem ett uppdrag. Det kan vara att handla, städa, laga matlådor eller ta med syskonen på bio. Var tydlig med vad du vill människor kan inte läsa tankar. Om du inte orkar prata just nu eller svara på samtal och sms är det helt okej. Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 15
16 Ekonomi Familjens ekonomi kan också påverkas negativt under sjukdomstiden. Inkomsterna minskar samtidigt som utgifterna ökar. Kuratorn på sjukhuset kan hjälpa dig att ta reda på vilka regler som gäller i just ditt landsting och att till exempel söka vårdbidrag, färdtjänst, resebidrag med mera. Tillfällig föräldrapenning för vård av allvarligt sjukt barn: Du kan ansöka så snart barnet har fått sin diagnos och behandlingen startat. Det ger båda föräldrarna rätt till obegränsat antal dagar så länge barnet rent medicinskt bedöms vara svårt sjuk. När den medicinska behandlingen trappas ned kan familjen fortfarande söka ordinarie tillfällig föräldrapenning och vårdbidrag för samma diagnos, maximalt 120 dagar per barn och kalenderår. I regel ger tillfällig föräldrapenning en högre ersättning än vårdbidraget eftersom den är inkomstgrundande, oftast 80 procent av lönen. Inom vårdbidraget kan du däremot få ersättning för merkostnader även om du får tillfällig föräldrapenning. Du bör dock gå igenom detta med Försäkringskassan. 16 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
17 Vårdbidrag: Be kuratorn att hjälpa dig att fylla i ansökan. Som underlag behöver du ett bra, utförligt läkarintyg. Be barnets läkare att beskriva sjukdom och behandling i detalj. Sjukskrivning: För att själv bli sjukskriven måste du gå till din läkare på vårdcentralen. Försäkringskassan kan ifrågasätta sjukskrivningar som barnläkare har skrivit åt föräldrar. Försäkringar: Barnförsäkringen kan täcka en del av kostnaderna, men sällan allt. Du kan till exempel få vårdkostnadsersättning som ersätter de extra utgifterna och även dagersättningen vid sjukhusvård beroende på vilka villkor som gäller. Kolla även dina andra försäkringar för att se om ni har rätt till ersättning. Fonder: Fråga kuratorn vilka fonder som kan vara aktuella att söka medel från för din familj. Viktiga papper: Be en släkting eller vän om hjälp att hålla koll på räkningarna så att de betalas i tid om du inte har autogiro. Det är lätt att glömma bort när huvudet är fullt av oro. Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 17
18 Tips & råd Be konsultsjuksköterskan, eller någon annan ur vårdpersonalen som du känner dig trygg med, följa med till möten med läkaren för att hjälpa dig att hålla reda på det som sägs. Skriv ner dina frågor allt eftersom du kommer på dem. Anteckna det som sägs på mötena så att du har något att gå tillbaka till och kan ställa fler frågor senare om det behövs. Be om en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på till exempel behandlingen. Ta hjälp av kurator/psykolog/familjeterapeut tidigt under behandlingen. Det är skönt att kunna prata av sig ohämmat med någon som står helt utanför och få hjälp och stöd att gå vidare. Utse en talesperson, till exempel ett av förälderns syskon eller en nära vän, som får informera övriga anhöriga och vänner. Ett annat alternativ är att skapa en sluten grupp i sociala medier med inbjudna medlemmar, där du kan lägga ut information och bilder som endast gruppen kan se. Var förberedd på att människor kommer att säga klumpiga saker eller vara undvikande, ofta sker det på grund av rädsla för att göra eller säga fel saker. Bli inte upprörd, försök istället att se bakom orden och handlingarna. Ha i åtanke att människor för det mesta vill dig väl. Skriv dagbok för att dokumentera det som händer och fota barnet både på sjukhuset och hemma. Det är ett effektivt sätt att lätta på trycket och dessutom bra att ha senare eftersom det kan vara svårt att komma ihåg i efterhand vad som hände när. Skaffa ett projekt utanför sjukhuset. Det är ett sätt att hitta ork och styrka att fortsätta. Du måste inte tänka på barnet dygnet runt ta hand om dig själv också för att mäkta med. 18 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
19 Se vad din närmaste barncancerförening har att erbjuda i form av aktiviteter och annat. Det brukar sitta lappar på anslagstavlan på sjukhuset. Här kan du också hitta stödgrupper för att träffa föräldrar som gått igenom samma sak. Hur och vilket stöd man vill ha från nära och kära varierar. Vissa vill vara ifred, medan andra vill ha hjälp med praktiska saker eller bara prata. Våga både be om och ta emot hjälp. Bygg nya strukturer och rutiner och tro på att ni kommer att klara av det som väntar. Som familj vill man skydda sitt barn, utgå från det och hitta nya strategier allt eftersom. Googla inte för att försöka hitta information och säg till släkt och vänner att inte heller göra det. Om du vill veta mer finns mycket information att hämta på Barncancerfondens hemsida, allt är källgranskat av läkare. I Barncancerappen, eller motsvarande lösning beroende på var du bor, hittar du fakta kring diagnoser och annan information som till exempel ordlistor och kontaktuppgifter. I den akuta fasen är alla sinnen på topp och handlingskraften ofta hög. Det är svårt att upprätthålla ju längre tid som går. Hitta långsiktiga strategier för att få allt kring besked, behandlingar etcetera att fungera. Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 19
20 Ordlista Vårdpersonal på sjukhuset AT-läkare En AT-läkare utför sin allmäntjänstgöring, vilken ger klinisk övning och introduktion i arbetslivet, under minst 18 månaders tid. Efter slutförd allmäntjänstgöring har man behörighet att arbeta som läkare och påbörja sin specialisttjänstgöring. Källa: Sveriges läkarförbund ST-läkare En ST-läkare är en legitimerad läkare som under minst fem år genomgår specialiseringstjänstgöring för att få de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs inom ett visst specialiserat område (för att bli specialistläkare). Källa: Sveriges läkarförbund Specialistläkare barnonkologi Överläkare Undersköterska Barnsköterska En specialistläkare inom barnonkologi (i vardagligt tal en barnonkolog) har kunskaper och färdigheter inom diagnostik och behandling av de cancersjukdomar (och icke maligna hematologiska sjukdomar) som förekommer hos barn och ungdomar. Kompetenskravet omfattar också förmåga att ordinera cytostatika med dess särskilda säkerhetskrav samt att kunna handlägga akuta komplikationer efter cytostatikabehandling. Det krävs en förmåga till helhetssyn på familjen med engagemang och respekt för barnets behov, förståelse för hur sjukdom påverkar barnet och dess familj, och förmåga att tillgodose barnets rätt att vara delaktigt vid bedömning och behandling utifrån dess utvecklingsnivå. Källa: Socialstyrelsen Specialistläkare med medicinskt ledningsansvar inom sjukvården. En undersköterska inom sjukvården arbetar på en vårdavdelning, på operation eller akutmottagningen där vanliga arbetsuppgifter är omvårdnad, provtagning, mäta blodtryck, lägga om sår, assistera vid operation, hantera apparatur, förråd och städning. Gemensamt för undersköterskor inom sjukvården är att de ofta ingår i team tillsammans med sjuksköterskor och läkare. Källa: Kommunal En barnsköterska arbetar med omvårdnad av nyfödda barn samt med sjuka barn och ungdomar där vanliga arbetsuppgifter är att observera och registrera barnets allmänna tillstånd och provtagningar, förbereda inför operationer, samt lägga om sår och assistera vid undersökningar. Källa: Kommunal 20 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
21 Legitimerad sjuksköterska Legitimerad specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar En legitimerad sjuksköterska arbetar med omvårdnaden av patienten både vetenskapligt och patientnära. Som sjuksköterska ansvarar man självständigt över kliniska beslut inom den medicinska behandlingen och omvårdnaden av patienten samt verkar för att förbättra, bibehålla eller återfå hälsan hos patienten. Den legitimerade sjuksköterskan ska dessutom ha kunskap om medicinsk vetenskap och beteendevetenskap av relevans för patientens omvårdnad, samt förståelse för hållbar utveckling i hälso- och sjukvård. Arbetet ska utföras i enlighet med gällande lagar, författningar och andra styrdokument inom sjukvården. Källa: Svensk sjuksköterskeförening En specialistsjuksköterska med inriktning mot hälsooch sjukvård för barn och ungdomar (i vardagligt tal en barnsjuksköterska) arbetar likt en legitimerad sjuksköterska med omvårdnad och medicinsk behandling med barn, ungdomar och deras familjer som specialistområde. En specialistsjuksköterska med inriktning mot barn och ungdomar har specifik kunskap, färdighet och kompetens att möta barn med tillit och förtroende utifrån barnets bästa. Konsultsjuksköterska En konsultsjuksköterska arbetar främst med att stödja det sjuka barnet och dess familj, samt att vara deras kontaktperson på sjukhuset under sjukhustiden och efter avslutad behandling. På de sex barnonkologiska centra i landet finns det konsultsjuksköterskor som Barncancerfonden finansierar. Man arbetar på sjukhuset som har arbetsgivaransvaret, men är en ambassadör för Barncancerfonden och fungerar som en länk och rådgivare mellan vården och Barncancerfonden. Vid varje barnonkologiskt centra finns konsultsjuksköterskor som arbetar inom barnonkologin och konsultsjuksköterskor som arbetar gentemot barn och unga med hjärntumör. De är också en länk mellan sjukhuset och skolan i syfte att underlätta skolnärvaro och skolkontakt under behandlingstiden men även efter avslutad behandling. Konsultsjuksköterskan kan förmedla kunskap om barnets sjukdom och dess aktuella och framtida konsekvenser till förskola, grundskola och gymnasium. Som konsultsjuksköterska arbetar man också med att handleda och utbilda sjukvårdspersonal inom öppen- och slutenvård om Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 21
22 Ordlista Konsultsjuksköterska (forts.) Kurator Kontaktsjuksköterska Dietist barncancervård och fungerar som samordnare mellan barnonkologiskt centrum och verksamheter inom vården av barn med hjärntumörer exempelvis neurokirurgi, endokrinologi, radioterapienheter, kurator, psykolog, rehabilitering, habilitering, hemsjukhus, hemsjukvård med flera i syfte att verka för god vård och ett väl fungerande nätverk kring det drabbade barnet. En kurator arbetar ofta inom sjukvården (eller på en skola) med vägledning och stöd genom samtal. I en sjukhuskurators arbetsuppgifter ingår krisbearbetning och stödsamtal med patienter och deras anhöriga, men också att ge ekonomisk och social rådgivning. Kuratorer har ofta en socionomexamen med vidareutbildning i socialt arbete eller socialt behandlingsarbete. Många inom yrket har även utbildning i psykoterapi. Källa: Arbetsförmedlingen En kontaktsjuksköterska har det övergripande ansvaret för patienten och närstående under hela vårdkedjan. I en kontaktsjuksköterskas arbetsuppgifter ingår särskild tillgänglighet, att informera om kommande steg i behandlingen, att ge stöd vid normala krisreaktioner och att förmedla kontakter med andra yrkesgrupper inom vården. Enligt den nationella cancerstrategin ska alla cancerpatienter som önskar erbjudas en fast vårdkontakt på den cancervårdande kliniken. Syftet är att förbättra informationen och kommunikationen mellan patienten och vården, att skapa tillgänglighet, kontinuitet och trygghet, samt att stärka patientens möjligheter till delaktighet i vården. Källa: RCC En dietist arbetar med att behandla och förebygga olika nutritionsrelaterade tillstånd hos patienten. Dietistens ansvar är att optimera patientens nutritionsstatus som är av stor betydelse för prognos, vårdtid och risk för komplikation i samband med övrig behandling. Som dietist krävs en legitimation för att få utöva yrket och att ha akademisk utbildning och klinisk träning som ger unika kvalifikationer till att göra detta. Källa: Dietistförbundet 22 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
23 Fysioterapeut Arbetsterapeut Hemsjukvård En fysioterapeut (i vardagligt tal sjukgymnast) har kunskaper om och arbetar med människan i rörelse. I en fysioterapeuts arbetsuppgifter ingår att träna patienten och lägga upp långsiktiga träningsprogram i syfte att patienten ska ta vara på, kontrollera och använda sin kropp på bästa sätt. Som fysioterapeut krävs en legitimation för att få utöva yrket. Källa: Karolinska Institutet En arbetsterapeut arbetar med anpassning, hjälpmedel och motivation utifrån den enskilda patienten. I en arbetsterapeuts arbetsuppgifter ingår att anpassa vardagsmiljön och att prova ut, justera och förskriva olika typer av fysiska och kognitiva hjälpmedel. En arbetsterapeut arbetar även som stöd för att utveckla patientens fysiska, kognitiva och sociala förmågor. En arbetsterapeut ingår ofta i ett team tillsammans med dietister, fysioterapeuter, logopeder, läkare, lärare, kuratorer och sjuksköterskor. Källa: Sveriges arbetsterapeuter Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet, SABH, är en dygnet runt-verksamhet som vårdar barn och ungdomar från barnsjukhusets alla avdelningar, exempelvis för tidigt födda, barn med infektioner, missbildningar, cancer eller olika kirurgiska åkommor. Detta finns enbart på några ställen i landet. Källa: Karolinska sjukhuset Övrig personal Lekterapeut En lekterapeut har kunskaper om barns utveckling och kan hantera de situationer och reaktioner som kan uppstå under vårdtiden. I en lekterapeuts arbetsuppgifter ingår att vårda det friska hos barnet genom stimulans, pedagogik och lek. En lekterapeut kan även hjälpa barn och ungdomar att bearbeta sjukvårdsupplevelser och förbereda barn och ungdomar inför olika undersökningar och behandlingar. Lekterapeuter är pedagoger med lärarutbildning som förskollärare eller fritidspedagoger, ofta med specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Källa: Föreningen Sveriges Lekterapeuter Mitt barn har fått cancer vad vad händer nu? 23
24 Ordlista Sjukhuslärare Föreningsinformatör Syskonstödjare Alla barn och ungdomar har enligt skollagen rätt att få undervisning när de vårdas på sjukhus. Den ordinarie skolan behåller ansvaret för eleven och lägger upp en plan för vad eleven ska arbeta med under sin behandlingstid och vistelse på sjukhuset. Sjukhusläraren är en legitimerad lärare som hjälper eleven att strukturera, begränsa och genomföra sina arbetsuppgifter på det sätt som blir bäst utifrån mående, ork och behov, samt håller kontakt med hemskolan. Sjukhusskolans huvudman är den kommun som sjukhuset är beläget i, vilket innebär att lärarna är kommunalt anställda. Föreningsinformatören arbetar med information, administration och ger stöd till medlemmar och styrelse i föreningen. Föreningsinformatören ansvarar för kontakten med medlemmar, drabbade familjer och det regionala barnonkologiska centrat. Föreningsinformatören finansieras av Barncancerfonden och arbetar för någon av de sex lokala barncancerföreningarna i Sverige. Informatören är en länk mellan den lokala föreningen och Barncancerfonden på riksnivå. En syskonstödjare arbetar som en resursperson vars viktigaste arbetsuppgift är att se syskonen till de som blivit sjuka. Syskonstödjarna finansieras av Barncancerfonden och finns vid alla landets sex barnonkologiska centra samt vid Lilla Erstagården (Nordens enda hospice för barn). I en syskonstödjares arbetsuppgifter ingår att stödja syskon till det barn som drabbats av cancer. De arbetar med att söka upp och etablera kontakt med familjer i syfte att identifiera syskonens behov och möta dessa behov av uppmärksamhet i samband med det sjuka syskonets vistelse på sjukhus. Syskonstödjaren arbetar i nära samarbete med övrig vårdpersonal samt sjukhusskolan och lekterapeuterna på sjukhuset. 24 Mitt barn har fått cancer vad händer nu?
25 Egna anteckningar
26 Egna anteckningar
27 Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Att ha ett syskon med cancer INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR När det värsta har hänt HUR FÖRÄLDRAR KAN STÖTTA SYSKON SOM MIST TILL DIG SOM HAR ETT SYSKON MED CANCER TILL DIG SOM FÖRLORAT ETT SYSKON I CANCER Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Birgitta Lannering och Charlotte Castor Informationsskrift från Barncancerfonden Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Hjärntumörer HOS BARN OCH UNGDOMAR Stöd till närstående TILL BARN OCH UNGDOMAR MED CANCER Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR För dig som vill veta mer Vi ger ut informationsmaterial, böcker och medicinska skrifter om barn och cancer som går att beställa på barncancerfonden.se. Materialet är gratis och levereras inom någon vecka.
28 den här skriften ingår i Barncancerfondens skriftserie där vi tar upp olika typer av barncancer, behandlingar och annat som berör de familjer som drabbats av barncancer.i denna skrift tar vi upp vad som händer den första tiden efter beskedet, och hur den tiden kan upplevas för er som familj. Barncancerfonden Gåvor från privatpersoner och företag har bidragit till att forskningen kring barncancer gjort stora framsteg. I dag överlever 85 procent av de barn som insjuknar i cancer. Så sent som i slutet på 70-talet var motsvarande siffra 50 procent.barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige. Produktion: Chimney Group. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Larsson Offsettryck AB, Box 5408, Stockholm, Besöksadress: Hälsingegatan 49 Tel +46 (0) , pg barncancerfonden.se
Informationsskrift från Barncancerfonden. Mitt barn är färdigbehandlat sen då? INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR
Informationsskrift från Barncancerfonden Mitt barn är färdigbehandlat sen då? INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR 6 9 13 Första tiden hemma Relationer Tips & råd den här skriften berättar vi om vanliga reaktioner
Att ha ett syskon med cancer
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Att ha ett syskon med cancer INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR 4 8 9 10 Syskonrelationen och vardagen kan förändras Detta kan du
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM HAR ETT SYSKON MED CANCER
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM HAR ETT SYSKON MED CANCER 4 7 10 11 12 13 Förändrat liv och många känslor Du är inte ensam Så här kan du påverka
Uppdaterad 2015-11-01. Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER
Uppdaterad 2015-11-01 Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 4 5 6 6 8 Inledning Allmänt om barncancer Till personal Till elever Sena komplikationer Till personal Bra
Patientföreningar och stödorganisationer
Patientföreningar och stödorganisationer Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm Bröstcancerföreningen Amazona finns för att ge stöd och information. Du väljer själv om du vill ha stödjande enskilda
Anhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Råd till skolans elevhälsa och studie- och yrkesvägledare
Uppdaterad 2017-02-15 Råd till skolans elevhälsa och studie- och yrkesvägledare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 3 4 4 4 5 5 5 5 6 7 8 8 Inledning Gemensamt för elevhälsa och studieoch
Behöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Anhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Min vårdplan och information
Min vårdplan och information Till dig som ska utredas och behandlas för en trofoblastsjukdom Den här pärmen ska innehålla information som kan ge dig en tydligare överblick över den vård du erbjuds. Syftet
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom
Min vårdplan och information till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Den här pärmen ska innehålla information som kan ge dig en tydligare överblick över den vård du får. Syftet är att göra det
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Min vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Stöd till dig som är anhörig
Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och
Hemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Till dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp
Råd till vårdnadshavare
Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Anhörigstöd - Barn som anhörig
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)...
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Råd till vårdnadshavare
Uppdaterad 2015-11-01 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare
Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Barn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Välkommen till Leverkirurgins kontaktsjuksköterskor och dagvård Information till patient och närstående
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Transplantationscentrum Välkommen till Leverkirurgins kontaktsjuksköterskor och dagvård Information till patient och närstående Att vara under utredning för misstänkt
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Till dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Det påverkar dig och andra
Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Välkommen till barnoperation
Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,
Min vårdplan och information
Min vårdplan och information INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 1. Kontaktuppgifter 2. Min vårdplan 3. Min diagnos 4. Min behandling 5. Praktisk information om din operation 6. Praktisk information
Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011
Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011,, Syskonskap Nära Ömsesidig Omfattande Gemenskap Förtroende Beroende Oavsett
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
att lämna svåra besked
att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom
Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF
Samhällets stöd Till föräldrar som har barn med NPF Det här ska vi prata om idag Många upplever att samhället brister - Alla myndighetskontakter - En pressad tillvaro Familjehjälpen - Hur kan Familjehjälpen
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom
Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958
Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Till dig har en närstående på NIVA
Informa on ll närstående ll pa ent som vårdas på NIVA Till dig har en närstående på NIVA Det kan vara svårt att ha en sjuk närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Med den här broschyren vill
Kommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM FÖRLORAT ETT SYSKON I CANCER
Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM FÖRLORAT ETT SYSKON I CANCER 4 6 8 12 13 Förändrat liv och många känslor Inför visning och begravning Att leva
sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Din rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Att leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Lever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Sällsynt övergång Riksförbundet Sällsynta diagnoser www.sallsyntadiagnoser.se/verksamhet/overgangsprojektet/ Steg 1 BREVET Inbjudan till tjänsten som överlämnas av barnläkare till ungdomen Hej! Nu kan
PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till
- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA Välkommen till 2 BOENDE & HÄLSA - så att du får ett så bra liv som möjligt Boende och hälsa inom omsorgsförvaltningen ansvarar för Landskrona stads kommunala
Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling
Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Kombinera behandling med arbete en möjlighet för dig Att få diagnosen cancer innebär att mycket i vardagen förändras. Sjukdomen påverkar ork och förmåga.
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!
Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!!??! Stora brister Undersökningar visar att personer som har fått en hjärnskada efter till exempel olyckor, fall eller sjukdom inte får
Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Anhörigstöd på akutmottagningen
Anhörigstöd på akutmottagningen sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstöd på akutmottagningen Sedan hösten 2011 finns ett fungerande anhörigstöd på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Stödet har
VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom
INFORMATION till vårdnadshavare, förskolepersonal och förskolechef Tips på länkar http://epi.vgregion.se/dunder Bekanta dig med Drottning Silvias barnsjukhus mottagningar och avdelningar. Råd till förskola
INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset
INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000