Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Torshälla stads nämnd

Transkript

1 1(38) Plats och tid Stora konferensrummet, Brogatan 13, klockan Beslutande Magnus Arreflod (MP) ordförande Lars-Göran Karlsson (S) Birgitta Rydén-Johansson (S) Therese Huru (S) Leif Hjälm (S) Anna Zetterblom (MP) Alar Kuutmann (V) Solveig Pohjola (V) ersätter Alexander Ylvén (S) Madelene Tannarp (M) Peter Utas (M) Gunnel Ristander (M) Rebaz Sanar (M) ersätter Lillemor Nordh (C) 9-12 Servat Barzangi (M) ersätter Tommy Larsson (SD) Ulla Stääv (FP) Lillemor Nordh (C) Anton Ahlin (KD) Ersättare Rebaz Sanar (M) Jesper Enavall (FP) Utses att justera Anton Ahlin Justeringens plats och tid Tisdagen den 18 februari 2014, Torshälla Paragrafer 9-23 Underskrifter... Sekreterare Ann-Kristin Rydberg Ordförande Justerande... Magnus Arreflod... Anton Ahlin Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Torshälla stads nämnd Anslaget sätts upp Anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Ledning/administration, Torshälla stads förvaltning Underskrift...

2 2(38) Övriga närvarande Christina Klang förvaltningschef Jeanette Lijesnic ekonomichef Ulrika Jonsson HR-chef Karin Engstad utvecklingsstrateg område vuxen Annette Johansson utvecklingsstrateg område barn och unga Anna Geschwindt Eriksson kommunikationsstrateg Rina Oord Lundh projektledare ortsutveckling Åsa Wallén MAS Ann-Kristin Rydberg sekreterare Elever och lärare Gösktensskolan åk 8 23 Anu Enehöjd rektor Gökstensskolan 23 Jenny Ollén bitr rektor Gökstensskolan 23 Bo Söderberg rektor Edvardlundsskolan 23

3 3(38) TSN/2013:371 9 Torshälla stads nämnds verksamhetsberättelse för 2013 Beslut Verksamhetsberättelsen godkänns med nedanstående ändring och överlämnas till Eskilstuna kommuns årsredovisning för verksamhetsåret 2013: - det negativa resultatet har minskat till 3,8 mnkr (-4,1 mnkr). Särskilt yttrande Madelene Tannarp (M), Peter Utas (M), Gunnel Ristander (M), Rebaz Sanar (M), Servat Barzangi (M), Ulla Stääv (FP) och Anton Ahlin (KD) lämnar särskilt yttrande (bilaga A). Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterad den 31 januari 2014, förslag till beslut. Torshälla stads förvaltning har sammanställt verksamhetsberättelse bestående av uppföljning av nämndens verksamhetsplan 2013 samt åtaganden angivna i Årsplan Nämnden redovisar ett negativt resultat för året med -3,8 mnkr. Det är framförallt de myndighetsutövande verksamheterna inom processen att tillgodose vård och sociala tjänster som redovisar stora underskott. De nämnda minusposterna beror på ökade kostnader för vård av barn och unga samt vuxna missbrukare och ökade kostnader i förhållande till budget för ekonomiskt bistånd. Verksamhetsberättelsen besvarar i övrigt de av kommunledning ställda frågorna om måluppfyllelse enligt åtaganden och processmål. Bedömningen är att det generellt finns en god måluppfyllelse. Goda exempel på hög måluppfyllelse finns bland annat inom nämndens arbete med ortsutvecklingen där ett unikt arbetssätt som kännetecknas av inkludering, dialog och kommunikation har förutsättningar skapats för många invånare och aktörer att kunna vara delaktiga och medskapande i Torshällas ortsutveckling.

4 4(38) Samlade förebyggande insatser på familjecentralen och föräldrastöd med förbättrad samverkan kring de små barnen innebär att fler barn/unga får stöd tidigare. Tidigt stöd och vård till barn och unga med missbruksproblematik är viktigt, därför arbetar nämnden mer förebyggande och främjande. Antalet äldre med behov av stöd och vård ökar. Under året har vi haft en ökad efterfrågan av vård- och omsorgsboende. Våra korttidsplatser används mer och mer som permanenta lösningar då antalet lägenheter är färre än behovet. Detta medför att kostnader för medicinskt färdigbehandlade ökar. Under 2013 påbörjades arbetet för att ta höjd för ökat behov av fler förskoleplatser i Torshälla de kommande åren. I grundskolan försämrades kunskapsresultatet i 16 ämnen under vårterminen och förbättrades åter igen under höstterminen. Det totala meritvärdet ökade dock i Torshällas skolor under I juni-juli 2013 blev Sommartorget en succé på Östra torget i Torshälla. Under flera sommarveckor hölls ett varierat sommarprogram som lockade många besökare. Trygghetsarbetet Trygga Torshälla arbetar med en rad aktörer i Torshälla och under året har flertalet aktiviteter genomförts, såsom bland annat nattvandringar. Nämndens resultat för 2013 Åtaganden: 30 klara avslutade/nått åtagande nivån 17 pågår enligt plan/förbättring, men ej uppnådd nivå 1 försenat/oförändrat eller sämre värde Torshälla stads nämnd ska minska antalet hushåll (med barn) som uppbär försörjningsstöd över åtta månader. Andelen hushåll ska minska med 10 % under Processmål: 8 Sämre än målet 23 Nära målet 22 Bättre än målet 9 Ännu inget resultat Föredragande: Christina Klang, Jeanette Lijesnic, Ulrika Jonsson, Karin Engstad, Annette Johansson, Anna Geschwindt Eriksson och Rina Oord Lundh

5 5(38) Yrkanden Magnus Arreflod (MP), Lars-Göran Karlsson (S) och Alar Kuutmann (V) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Madelene Tannarp (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: kommunstyrelsen kommunledningskontoret

6 6(38) TSN/2013: Yttrande över remiss avseende vattenplan för Eskilstuna kommun Beslut Yttrandet godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Vattenplan för Eskilstuna kommun antas med beaktande av synpunkter i yttrandet. Reservation Madelene Tannarp (M), Peter Utas (M), Gunnel Ristander (M), Rebaz Sanar (M), Servat Barzangi (M), Ulla Stääv (FP) och Anton Ahlin (KD) reserverar sig mot beslutet och lämnar skriftlig reservation (bilaga B). Ärendebeskrivning Ett förslag om vattenplan för Eskilstuna kommun har tagits emot ifrån kommunledningskontoret. Torshälla stads nämnd ska lämna sitt yttrande över remissen senast den 5 mars Eskilstuna har tack vare sin geografiska placering vid vatten kunnat växa fram som stad. Möjligheter till kommunikation såväl som industrialisering har funnits till stor del till följd av detta. Detta har dock även inneburit belastning på vatten ur ett miljömässigt perspektiv. Omfattande metalindustri och jordbruksproduktion är två exempel på verksamheter som bidragit till detta. Arbetet med att förbättra den miljömässiga kvalitén i vattnet har pågått sedan länge inom Eskilstuna kommun, och den vattenplan som här föreslås ska ersätta den vattenplan som antogs Sedan 2006, då den nu gällande vattenplanen antogs, har nya ramdirektiv från EU gällande vatten tillkommit, däribland nya mål, åtgärder och myndigheter. Till följd av detta har Vattenmyndigheter i Norra Östersjön klassificerat status samt fastställt kvalitetskrav för sju sjöar och 17 vattendragssträckor inom kommunen. Beskrivningen utgår i huvudsak från vattenmyndighetens statusklassificering. Kommunens vattendrag beskrivs i förslag till vattenplan utifrån ett system av delavrivningsområden, vilka utgår ifrån Eskilstuna kommuns tidigare vattenplan från 2006.

7 7(38) Tillståndet i ytvattenförekomst beskrivs med begreppen kemisk och biologisk status, i enlighet med det formella vattenförvaltningsarbetet. Den kemiska statusen för ytvatten i Eskilstuna generellt sett god. Eskilstunaån uppnår dock inte kraven för god kemisk status, samt problemen med kvicksilver. Eskilstunas industriella historia, såväl som pågående påverkan innebär risk för att god kemisk status i vattendrag inte uppnås. Tillståendet hos ytvattnets växt- och djurliv avgör den ekologiska statusen. I princip samtliga ytvattenförekomster har problem att nå kraven för god status när det gäller detta. Problemen härstammar från sådant som övergödning, försurning och miljögifter. Huvudsakligen handlar det om övergödning. Tillförseln kommer i första hand dels ifrån jordbruksmark och dels ifrån avloppsreningsverk. Även industrin bidrar med en mindre betydande tillförsel. En betydande del av de utsläpp som belastar Eskilstunas ytvatten kommer också ifrån verksamheter som geografiskt ligger utanför kommunens område. Vattenplanen som presenteras består av två delar; 1, Mål och åtgärdsplan och 2, fakta och bakgrund. Yttrande Vattenplanens program både för mål och åtgärder samt faktaunderlaget är heltäckande och väl utformat. Miljörisker kopplade till vatten belyses ur flera olika perspektiv. Vissa delmål kan dock behöva specificeras ytterligare. Exempelvis säger ett delmål att utsläpp av fosfor och kväve i Eskilstunaån måste begränsas. Exakt till vilken nivå utsläppen måste begränsas anges inte. Detta är relevant att ange både för aktörer vars verksamhet är ansvarig för utsläppen, såväl som för människor som vill använda Eskilstunaån för rekreationsändamål. Ytterligare ett delmål som kan behöva preciseras säger att belastningen av miljöskadliga ämnen till Eskilstunaån från de miljöfarliga verksamheterna ska minimeras. Även här krävs en specificering av vilken nivå som avses. Ett möjligt scenario är att verksamheterna som står ansvariga för utsläppen av de miljöskadliga ämnena redan i dagsläget är på en minimal nivå. Är det i ett sådant fall aktuellt att avveckla verksamheten? Av de tolv huvudsakliga mål som anges har Torshälla stads nämnd ansvar för genomförande och beslut av fem delmål. I jämförelse med mängden ansvarsområden för övriga förvaltningar ger detta ett något smalt Torshällaperspektiv. Att se över denna fördelning kan därför vara relevant. Delmål 1:5 anger att beslut tas om Eskilstunaån ska vara ett samlat fiskevårdsområde. Torshälla har ett fiskvårdsområde, och Torshälla stads nämnd bör därför inkluderas i beslutsprocessen kring detta delmål. Delmål 4:1 anger att vandringshindren mellan

8 8(38) Mälaren och Hjälmaren åtgärdas. Geografiskt ligger Torshälla först i turordningen mellan Mälaren och Hjälmaren, och Torshälla stads nämnd bör därför inkluderas i beslutsprocessen. Vattenplanen behöver utökas med ytterligare målsättning. Åtgärder krävs för att får ner bakterie- och virushalter innan det släpps ut i recipienten, dels i reningsverket men även vid källor för utsläpp. Då staden geografiskt ligger nedströms reningsverket är detta en förutsättning för att Torshällaån i framtiden ska kunna fungera som badvatten. Torshälla har också god erfarenhet av att arbeta med Torshällaåns fiskevårdsområde. Med anledning av detta vill Torshälla stads nämnd förorda skapandet av ett enhetligt fiskevårdsområde för hela Eskilstunaåns sträckning. Problemen med övergödning är de i särklass största miljöproblemen som präglar vattnet. För att hantera detta har ett nationellt projekt startats som kallas Greppa Näringen. Projektet drivs framgångsrikt mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna samt en mängd företag i lantbruksbranschen. Av dessa anledningar bör kommunen i vattenplanen ställa krav att på de aktörer som arrenderar jordbruksmark av kommunen tillämpar projektets riktlinjer. Möjligheten att ge sänkt kommunal tillsynstaxa för de jordbrukare som deltar i projektet bör också undersökas, vilket kan fungera som morot för de aktörer som inte arrenderar kommunal mark. Genom att bredda buffertzonen mellan åkermark och vattendrag är det möjligt att ytterligare minska mängden näringsämnen som sprids i vattnet. Här samlas de näringsämnen som används vid jordbruk, istället för att hamna i vattnet och bidra till övergödning. Alla näringsämnen filtreras dock inte, men ju bredare buffertzon, desto mindre näringsämnen hamnar slutligen i vattnet. I det nya kommunalt ägda vattenskyddsområdet kommer kravet på buffertzonens bredd vara 6 meter. Samma krav på bredd bör ställas på de kommunalt utarrenderade jordbruksmarkerna. Samtliga båtupptagningsplatser i kommunen, inklusive de som finns på båtklubbarna, bör förses med spolplattor. Användning av dessa minskar spridningen av TBT, koppar och zink från giftiga båtbottenfärger. Riskerna som är förenade med översvämningar i Torshälla måste tas på allvar och hanteras noggrant. Ett effektivt sätt att göra detta är att öka Torshällas kapacitet till avtappning. Kommunen bör därför utreda Torshällas avtappningsförmåga för att kunna avgöra hur den kan förbättras. En möjlighet är att förse slussen med en stålport med integrerade luckor. Men fler möjligheter behöver utredas för att hanterera dessa risker.

9 9(38) Vattenplanen tar upp riskerna med Sjögull samt hur problemen med dessa ska hanteras. Denna del i vattenplanen behöver dock kompletteras. Informationskampanjen måste även sträcka sig till andra målgrupper än bara båtägare. Människor som bor nära vattnet, fritidsföreningar samt olika samfälligheter vid Mälaren är alla aktörer som informationskampanjen måste riktas till, för att även dessa ska vara medvetna om hur de ska agera för att minimera spridningen av Sjögull. Finansiering Det är oklart hur insatserna i planen ska finansieras, detta bör förtydligas. För att målen ska kunna förverkligas måste dessa kostnadsberäknas och tas höjd för i kommande budgetar. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Vattenplanen är ett centralt styrdokument för kommunens arbete med hållbar vattenanvändning och är ett viktigt styrmedel för att uppnå en hållbar kommunutveckling som lever upp till högt ställda miljökrav inom området. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Madelene Tannarp (M) yrkar avslag på förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Magnus Arreflods (MP) förslag om bifall till förvaltningens förslag och dels Madelene Tannarps (M) avslag på förvaltningens förslag. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra. Torshälla stads nämnd godkänner propositionsordningen. Ordföranden finner att nämnden beslutat enligt Magnus Arreflods (MP) förslag, det vill säga att bifalla förslaget från förvaltningen. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

10 10(38) TSN/2013: Yttrande över remiss avseende riktlinjer för dagvattenhantering inom Eskilstuna kommun Beslut Yttrandet godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Riktlinjer för dagvattenhantering inom Eskilstuna kommun antas med beaktande av synpunkter i yttrandet. Särskilt yttrande Madelene Tannarp (M), Peter Utas (M), Gunnel Ristander (M), Rebaz Sanar (M), Servat Barzangi (M), Ulla Stääv (FP) och Anton Ahlin (KD) lämnar särskilt yttrande (bilaga C). Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterat den 2 januari 2014, förslag till beslut. Ett förslag till riktlinjer för dagvattenhantering inom Eskilstuna kommun har tagits emot ifrån kommunledningskontoret. Torshälla stads nämnd ska lämna sitt yttrande över remissen senast den 5 mars Eskilstuna kommun står inför stora förändringar de kommande åren vad det gäller stadsbyggnad. Därmed krävs riktlinjer för hantering av dagvatten. Framtagningen av riktlinjer syftar till att delegera ansvarsområden inom kommunens olika förvaltningar samt att fastslå de grundprinciper som ska gälla. Den övergripande målsättningen är att tillämpa en långsiktig dagvattenhantering, där miljökvalitetsnormerna för vatten samt kommunens vattenplan uppfylls. Riktlinjerna vänder sig främst till tjänstemän inom kommunen, dock även till andra aktörer, såsom fastighetsägare, verksamhetsutövare och exploatörer. Riktlinjerna ska följas i plan- och bygglovsprocessen, vid tecknande av exploateringsavtal, vid VA-anmälan samt i förvaltningarnas och Eskilstuna Energi och Miljö AB (EEM) övriga arbete. De ska kunna revideras och kompletteras vid behov. Initiativ till detta tas av kommunledningskontoret genom den vattenstrategiska gruppen (VAS).

11 11(38) I den nya vattenplanen för föreslås utbyggnad för det befintliga dagvattennätet. Föroreningshalter och flöden gällande avrinningsområden i tätort ska redovisas, samt förslag på åtgärder. En god hantering av dagvatten är en förutsättning för en god stadsmiljö. Förutom dagvatten omfattar policyn också dräneringsvatten från bebyggelse. Detsamma gäller avrinning ifrån åkermark, dock endast då bebyggelse måste skyddas. Yttrande De riktlinjer som tagits fram för dagvattenhantering är väl avvägda och kan motiveras utifrån olika perspektiv. Likheter står att finna mellan dessa riktlinjer och de riktlinjer för dagvattenhantering som andra kommuner förespråkar. Riktlinjerna säger exempelvis att; Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet och Förorening av dagvatten ska begränsas vid källan. Riktlinjerna är också i enlighet med de rekommendationer kring samt beskrivning av dagvattenhantering som naturvårdsverket förespråkar. Exempelvis talar naturvårdsverket om förebyggande insatser genom eliminering av källan i rapporten Fosforutsläpp till vatten Vidare betonar rapporten vikten av att hantera dagvatten på ett sätt som gör att recipienter inte belastas i för hög utsträckning. Detta är sådant som riktlinjerna tar hänsyn till. I ansvarsmatrisen tilldelas Torshälla stads förvaltning endast ett område, under Drift & Underhåll. I jämförelse med mängden ansvarsområden för övriga förvaltningar kan detta sägas vara för lite. Genom att öka Torshälla-perspektivet kan ansvaret fördelas mer jämlikt. Att tilldela Torshälla stads förvaltning ytterligare ansvarsområden rekommenderas därför. Torshälla stad har en egen förvaltning för gatu- och parkavdelningarna. Således krävs ingen verksamhet ifrån stadsbyggnadsförvaltningen på dessa områden i Torshälla. Torshälla stad har också en egen förvaltning för vissa delar av projektavdelningen. Denna verksamhet kan således ske i samarbete mellan Torshälla stads förvaltning och stadsbyggnadsförvaltningen. Riktlinjerna för dagvattenhantering behöver utökas något. Höga krav på åtgärder för dagvattenhantering måste ställas vid nyproduktion av olika typer av stadsbyggnad, så som vid konstruktion av nya fastigheter och parkeringsplatser, hårdgörande av markyta, dränering och asfaltering. Det är också av stor vikt att tillämpa konstruktion av dagvattendammar, det vill säga dammar som utgörs av ansamling av dagvatten. Dessa kan dels utgöra vackra inslag i stadsmiljön, och dels fungera som en naturlig hantering av dagvatten, genom fördröjning och filtrering. Ett gott föredöme för dessa tankar är Portland i

12 12(38) USA, där dagvattenhanteringen kommit som längst, Portland Stormwater Management. Finansiering Det är oklart hur insatserna i planen ska finansieras, detta bör förtydligas. För att målen ska kunna förverkligas måste dessa kostnadsberäknas och tas höjd för i kommande budgetar. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Riktlinjer för dagvattenhantering är en viktig del i Eskilstuna kommuns arbete med hållbar vattenanvändning och är ett viktigt styrmedel för att uppnå en hållbar kommunutveckling som lever upp till högt ställda miljökrav inom området. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

13 13(38) TSN/2013: Yttrande över remiss av motion avseende minskad mängd salt i kommunens matutbud Beslut Yttrandet godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterad den 2 januari 2014, förslag till beslut. Ett förslag om minskad mängd salt i maten som Eskilstuna kommun erbjuder har tagits emot ifrån motionär David Dishart (M). Torshälla stads nämnd ska lämna sitt yttrande över remissen senast den 28 februari Motionen syftar till att Eskilstuna kommun genomför två utredningar; dels möjligheten att i kommunens tillagningskök delvis ersätta vanligt bordssalt med en saltblandning innehållande minskad mängd natriumklorid, och dels möjligheten att i kommunens restauranger och liknande serveringar ersätta saltet i de saltkar som finns på borden med en saltblandning som innehåller en minskad mängd natriumklorid. Syftet med att få en minskad mängd salt i maten är de uppmärksammade hälsorisker som på senare år präglat västvärldens höga konsumtion av salt. Med ordet salt åsyftas det kemiska ämnet natriumklorid (NaCl), och det är just överkonsumtionen av natrium som hälsoriskerna avser. Att ersätta natrium med andra salter, som kaliumklorid (KCl) är därmed en möjlighet. Livsmedelsverket ser positivt på möjligheten att använda saltblandningar som innehåller mindre natrium, som exempelvis Seltin. Den något högre kostnaden övervägs av de positiva hälsoeffekterna samt minskade vårdkostnader. Yttrande Motionen om minskad mängd salt i maten är intressant utifrån det perspektiv som beskrivs, nämligen den överkonsumtion av natriumklorid som präglar västvärlden. Den genomsnittliga konsumtionen av salt i Sverige är idag nära dubbelt så hög som rekommenderas av livsmedelsverket. Mycket av det salt som konsumeras kommer

14 14(38) ifrån olika livsmedelsprodukter där mängden salt inte anges. Detta kan medföra svårigheter att reglera det egna saltintaget. Att genomföra de utredningar som motionen föreslår kan därför vara aktuellt. Motionen föreslår att vanligt bordssalt byts ut mot andra saltblandningar, som Seltin. Seltin innehåller hälften så mycket natriumklorid, 40 % kaliumklorid och 10 % magnesiumsulfat, samt en mindre mängd jod. Ur perspektivet att minska konsumtionen av natrium är detta ett rimligt alternativ. Det bör dock tas i beaktning att även överkonsumtion av kaliumklorid kan leda till hälsorisker, såsom magproblem. Att endast minska mängden natriumklorid behöver inte leda till direkta generella hälsoförbättringar. Det finns även fall i sjukvården då människor som använt Seltin istället för vanligt koksalt varit drabbade av natriumbrist. Det har framför allt handlat om äldre människor som på grund av natriumkloridens inverkan på blodtrycket använt mineralsalt istället för vanligt salt. Står en människa dock under vätskedrivande behandling behövs natrium för optimal funktion. De potentiella hälsorisker som finns i samband med ett för lågt intag av natriumklorid samt ett för högt intag av kaliumklorid bör tas i beaktning vid en utredning. I Torshälla lagas så gott som all mat från grunden vilket gör att saltmängden i maten kan påverkas. Rätter som köttbullar och potatisbullar är de enda rätter som köps färdigt. Andelen/mängden salt redovisas inte i innehållsdeklarationen. Det finns studier som visar att matgästerna saltar maten innan de ens smakat av den på sin tallrik. Därför finns inga saltkar på borden i vår matsal i Gökstensskolan eller i klassrummen på Edvardslundsskolan. Livsmedelsverket har i nya rekommendationer skärpt kraven ytterligare för saltmängden i nyckelhålsmärkta varor, saltmängden i dessa varor ska minska med 20 %. Finansiering Utredning finansieras inom befintlig ram. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Motionen tar upp en viktig aspekt ur folkhälsoperspektiv, genom att utreda om vanligt bordssalt kan ersättas av andra saltblandningar innehållande mindre andel natriumklorid för att på så sätt minska skadliga effekter på hälsan. Motionären föreslår att saltanvändning i måltiderna utreds varför beslutet inte i har så stora konsekvenser för hållbar utveckling och effektiv organisation i dagslaget. Utredningen bedöms rymmas inom ordinarie organisation.

15 15(38) Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

16 16(38) TSN/2013: Yttrande över remiss av motion avseende minskad mängd socker i kommunens matutbud Beslut Yttrandet godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås Särskilt yttrande Madelene Tannarp (M), Peter Utas (M), Gunnel Ristander (M), Servat Barzangi (M), Ulla Stääv (FP), Lillemor Nordh (C) och Anton Ahlin (KD) lämnar särskilt yttrande (bilaga D). Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterad den 2 januari 2014, förslag till beslut. Ett förslag om ersättning av sockret i Eskilstuna kommuns matutbud har tagits emot ifrån motionär David Dishart (M). Torshälla stads nämnd ska lämna sitt yttrande över remissen senast 28 februari Motionen syftar till att Eskilstuna kommun utreder möjligheten att ersätta den måltidsdryck som idag serveras i gymnasieskolorna med en alternativ dryck, sötad med växten stevia eller något av de andra alternativen som föreslås i motionen. Motionen syftar även till att Eskilstuna kommun utreder möjligheten att ersätta bitsocker med stevia, eller att erbjuda stevia som alternativ. Motionären yrkar även att Eskilstuna kommun utreder möjligheten att minska användningen av socker inom äldrevården genom att använda stevia eller godkända naturprodukter vid matservering. Avsikten med att minska mängden socker i Eskilstuna kommuns matutbud är att motverka hälsoproblem som är kopplade till ett för högt intag av socker, så som fetma, diabetes och karies. Mängden socker i ett glas av den nämnda måltidsdrycken är större än det tillsatta sockret i elevernas lunch.

17 17(38) För att minska sockermängden kan sockret ersättas med andra sötningsmedel, som steviolglykosider, eller stevia som det heter på marknaden. Stevia påverkar inte blodsockret och har GI-värde noll, varför det också kan användas inom äldrevården och som substitut till bitsockret. Yttrande Inom grund- och förskolan följs konceptet ät S.M.A.R.T vilket gör att onödiga källor för socker inte serveras. Mjölk och vatten serveras som måltidsdricka förutom storhelger då det finns utrymme att servera lingondricka som ytterligare alternativ. Ingen av dessa drycker är sötade. Motionen belyser en viktig kostfråga, nämligen problemet med ett alltför stort inslag av socker vid matlagning. Ett för stort intag av socker innebär lätt att det blir svårt att få i sig näringsrik mat, med essentiella näringsämnen. Av socker sötade drycker utgör en särskild risk för övervikt då de innehåller stora mängder energi men inte ger någon mättnadskänsla. Att äta socker ger inga positiva effekter på hälsan. Glukos behövs för hjärnans funktion, men detta kan erhållas genom stärkelse i exempelvis potatis eller bröd. Därmed finns inget behov av att äta socker. Enligt nordiska näringsrekommendationer bör högst 10 % av energin i maten komma ifrån tillsatt socker (socker som inte naturligt finns i råvaran). Detta motsvarar för vuxna mellan 50 och 75 gram tillsatt socker per dag. Fyra av tio svenskar äter mer socker än så, enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Vuxna Att minska det generella sockerintaget hos medborgarna är därför högst relevant. Att ersätta socker med steviolglykosider skulle kunna vara ett sätt att uppnå detta. Understrykas bör dock att det handlar om just steviolglykosider, och inte stevia. Växten stevia är inte godkänd som livsmedel inom EU. Det räcker inte med att endast företaget genomför tester och undersökningar, utan produkten ska även säkerhetsprövas av myndigheter. Säkerhetsprövningen ska fastställa att stevia inte innebär några hälsorisker över huvud taget för konsumenten. Hittills har inget företag förmått lämna underlag för att en säkerhetsprövning ska kunna genomföras, varför stevia inte är godkänt som nytt livsmedel. Det är viktigt att inte blanda ihop steviolglykosider med stevia. Används namnet stevia på produkter som innehåller steviolglykosider finns risken att konsumenter tror att även stevia är ett godkänt livsmedel som är ofarligt att äta. Produkter som innehåller steviolglykosider, alltså ämnen utvunna ur stevia, är inte själva växten stevia. Steviolglykosider ska finnas med i

18 18(38) produktens ingrediensförteckning med både funktionsnamn och E-nummer. Om livsmedel som kan komma att ersättas av steviolglykosider inom Eskilstuna kommuns matutbud måste de således uppfylla dessa krav. Innan kommunen beslutar om att ersätta socker med steviolglykosider bör detta föregås av en utredning och rekommendationer från Livsmedelsverket. Finansiering Utredning finansieras inom befintlig ram. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Motionären föreslår minskad sockeranvändning i måltiderna utreds varför beslutet inte i har så stora konsekvenser för hållbar utveckling och effektiv organisation i dagslaget. Utredningen bedöms rymmas inom ordinarie organisation. Motionen tar upp en viktig aspekt ur folkhälsoperspektiv, det ökade sockerintaget som starkt bidrar till att fetmarelaterade sjukdomar utvecklas. Genom att utreda hur mängden socker kan minskas i kommunens matutbud kan folkhälsan stärkas. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

19 19(38) TSN/2013: Yttrande över remiss avseende riktlinjer och anvisningar för möten och resor inom Eskilstuna kommunkoncern Beslut Yttrandet godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Riktlinjer och anvisningar för möten och resor inom Eskilstuna kommun antas med beaktande av synpunkter i yttrandet. Särskilt yttrande Madelene Tannarp (M), Peter Utas (M), Gunnel Ristander (M), Servat Barzangi (M), Ulla Stääv (FP), Lillemor Nordh (C) och Anton Ahlin (KD) lämnar särskilt yttrande (bilaga E). Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterad den 3 januari 2014, förslag till beslut. Förslag till riktlinjer och anvisningar för möten och resor inom Eskilstuna kommunkoncern har remitterats. Torshälla stads nämnd ska lämna sitt yttrande senaste den 14 mars De förslag till ändringar av nuvarande riktlinjer och anvisningar för resor och möten inom Eskilstuna kommunkoncern har tagits fram av miljö och samhällsbyggnad och HR inom kommunledningskontoret, tillsammans med representanter för förvaltningar och bolag. De nuvarande riktlinjerna och anvisningarna antogs i kommunfullmäktige Revideringarna av riktlinjerna syftar till att; 1. skapa förutsättningar för ett miljömässigt, kostnads- och resurseffektivt resande 2. bidra till att skapa en trygg och säker arbetsmiljö 3. minska de negativa effekterna på folkhälsan 4. visa på alternativ till resande för organisation 5. bidra till att uppnå Eskilstunas vision

20 20(38) 6. samt att vara en förebild och visa vägen mot ett klimatsmart och energieffektivt Eskilstuna. Angivna riktlinjer samt beskrivande anvisningar avser resor i tjänst, och inte resor till eller från arbetet, transporter så som skolskjutsar eller varutransport. Dessa behandlas i samband med upphandling. Samtliga anställda och förtroendevalda inom Eskilstuna kommunkoncern ansvarar för efterlevnaden av de framtagna riktlinjerna. Chefer har ett särskilt ansvar att informera medarbetare och ska själva föregå med gott exempel. Yttrande De formulerade riktlinjerna och anvisningarna är väl avvägda ur bland annat miljöoch arbetsmiljöperspektiv. Tids-, resurs- och transportmässiga förhållanden är sådant som måste stå i centrum vid bedömning av vilket fordon som är lämpligt vid respektive tillfälle. Vid själva transporten samt vistelse utomlands måste även säkerheten i högsta grad beaktas. Riktlinjerna tar hänsyn till detta. Att se riktlinjerna som ett levande dokument som, vid exempelvis ny kunskap eller nya miljömål, kan förändras är en god tanke ur ett anpassningsperspektiv. Det är dock möjligt att förvirring uppstår till följd av detta, exempelvis vid alltför frekventa förändringar. Detta bör således tas i beaktning vid förändringar eller justeringar av riktlinjerna, exempelvis genom att i förväg gå ut med information, då detta är aktuellt. Vissa delar i riktlinjerna kan behöva specificeras ytterligare. Vid val av lämpligt fordon ska det billigaste alternativet väljas, så länge det inte innebär risk för att tjänsteuppdraget inte utförs på effektivast sätt. Vad som avses med effektivaste kan behöva specificeras, och kanske exemplifieras, då denna bedömning kan vara svår att göra vid enskilda tillfällen. Möjligheten finns att ett arbete förlorar marginellt i effektivitet, vilket kan motivera att ett miljömässigt mindre lämpligt fordon används. Konkreta måttstockar är därav goda verktyg för vägledning. Resor i tjänsten är för Torshällas del frekvent förekommande. Under en vanlig vecka deltar till exempel stabens tjänstemän på förvaltningen i drygt 20 möten i Eskilstuna. För att minska antalet tjänsteresor till och från möten i Stadshuset och Värjan behöver mötesrummen i dessa byggnader, och i Torshällas konferensrum, förses med konferenstelefoner och videokonferensutrustning. Det bör även i Stadshuset finnas tillgång till ett antal arbetsplatser som kan användas för att minska antalet resor fram och tillbaka då det förekommer flera möten på samma dag. Detta är viktigt för att skapa trygg och säker arbetsmiljö som minskar negativa effekter på hälsan för medarbetare som till en stor del av sin arbetstid deltar på olika möten på andra platser än sin ordinarie arbetsplats.

21 21(38) Under 2013 hade förvaltningen kr i kostnader för lokala resor (i Eskilstuna). I den summan ingår parkeringsavgifter och bussbiljetter. Kilometerersättningar under 2013 uppgick till kr. Det finns i förvaltningen 2 stycken leasingbilar från Bilpoolen placerade i Torshälla utöver de bilar som finns hos hemtjänsten och gatu-, park- och fritidsenheten. Dessa bilar nyttjas av hela förvaltningen och är frekvent bokade. I många fall bokas även extra bilar från Bilpoolen. Resor med kollektivtrafik sker också i de fall det är möjligt. Riktlinjerna ska enligt förslaget följas upp årligen i årsredovisningen. Eskilstuna kommun har en mängd styrande dokument ska följas upp och för att detta ska fungera som tänkt är det viktigt att hanteringen av detta får en samlad struktur för att dessa ska få avsedd effekt. Finansiering Det finns inga ekonomiska konsekvenser för resepolicyns genomförande angivna och därmed inte heller någon finansiering. Kostnader för konferenstelefon uppgår till cirka kr och en videoutrustning till cirka kr enligt Konsult och uppdrag IT. En leasingbil från fordonsenheten kostar cirka kr per månad. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Riktlinjer och anvisningar för möten och resor är skriven för att skapa förutsättningar för ett miljöanpassat, kostnads- och resurseffektivt resande och att vara en förebild för ett klimatsmart och energieffektivt Eskilstuna. Riktlinjerna har inte någon konsekvensbeskrivning vad gäller ökade kostnader för organisationen. Detta kan till exempel vara inköp av konferenstelefoner och videokonferensutrustning som i dagsläget inte finns i den utsträckning som skulle behövas för att minska antalet resor och ökade kostnader för pool- och hyrbilar. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

22 22(38) TSN/2013: Yttrande över remiss av motion om Trygghetslarm utanför hemmet Beslut Till Kommunfullmäktige Motionen anses besvarad Reservation Madelene Tannarp (M), Peter Utas (M), Gunnel Ristander (M), Servat Barzangi (M), Ulla Stääv (FP), Lillemor Nordh (C) och Anton Ahlin (KD) reserverar sig mot beslutet och lämnar skriftlig reservation (bilaga F). Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterad den 28 januari 2014, förslag till beslut. David Dishart (M) har den 28 augusti 2013 lämnat in en motion om trygghetslarm utanför hemmet. I motionen yrkar motionären följande: att Eskilstuna kommun undersöker möjligheten att erbjuda en Trygghetslarmstjänst som även fungerar utomhus. Torshälla stads nämnd, vuxennämnden samt kommunledningskontoret erbjuds att lämna yttrande över motionen till kommunstyrelsen senast den 28 februari Yttrande De ca 300 trygghetslarm, som används inom hemtjänstområdet i Torshälla fungerar i bostaden. Det förekommer att räckvidden når utanför i närmiljön, men kan i nuläget inte garanteras. När en brukare lämnar bostaden och har larmet med sig ger det en indikation om sändare utanför området som går till Trygghetsjouren i Malmö. Dessa söker kontakt med brukaren och skickar meddelande till hemtjänsten, som också ringer brukaren för att säkra om ett hjälpbehov uppstått. Det handlar oftast om att brukaren lämnat bostaden för att handla och kan då uppleva en viss integritetsinskränkning i att inte kunna gå ut, utan att bli eftersökt. Hemtjänstens

23 23(38) enhetschef bedömer inte att ett trygghetslarm med utökad räckvidd skulle innebära krav på ökade personalinsatser. Torshälla stads förvaltning kan idag inte erbjuda trygghetslarm med en räckvidd utanför bostaden. Tillsammans med vuxenförvaltningen bevakas teknikutvecklingen inom trygghetslarmsområdet, särskilt intressant är de försök som pågår i Västerås och Borås. Idag finns 209 analoga och 55 digitala trygghetslarm i bruk i Torshälla. Kostnaden för trygghetslarmutrustning är 2395 kr/ digital enhet och 790 kr/ analog enhet exklusive moms. Ny upphandling pågår gemensamt med vuxenförvaltningen. Till hemtjänstområdet i Torshälla beställs idag uteslutande digitala larm. Under 2014 har avsats 300 tkr för att kunna avveckla och ersätta analoga trygghetslarm, att ersätta alla innebär en kostnad på drygt 500 tkr. Kostnad för programvara för programmering tillkommer. Finansiering Bedömningen är att teknikutvecklingen och efterfrågan på trygghetslarm kommer att öka i takt med att andelen äldre i eget ordinärt boende efterfrågar tjänsten. Hur kostnadsutveckling kommer att se ut är svårare att bedöma. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Möjligheter för äldre att få tillgång till trygghetslarm, som kan underlätta att få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda utöver planerade besök från hemtjänsten, är av stor vikt för att bidra till fortsatt självständighet. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Madelene Tannarp (M), Ulla Stääv (FP), Lillemor Nordh (C) och Anton Ahlin (KD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Magnus Arreflods (MP) förslag om bifall till förvaltningens förslag och dels Madelene Tannarps (M) med fleras förslag om bifall till motionen. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra. Torshälla stads nämnd godkänner propositionsordningen. Ordföranden finner att nämnden beslutat enligt Magnus Arreflods (MP) förslag, det vill säga att bifalla förslaget från förvaltningen.

24 24(38) Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Vuxenförvaltningen

25 25(38) TSN/2013: Yttrande över remiss av motion om Senior-guide - En broschyr som ger vägledning för Eskilstunas äldre befolkning Beslut Yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås Reservation Madelene Tannarp (M), Peter Utas (M), Gunnel Ristander (M), Servat Barzangi (M), Ulla Stääv (FP), Lillemor Nordh (C) och Anton Ahlin (KD) reserverar sig mot beslutet och lämnar skriftlig reservation (bilaga G). Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterad den 2 januari 2014, förslag till beslut. Kommunledningskontoret, Vuxennämnden och Torshälla stads nämnd ges möjlighet att yttra sig över motion om att skapa en Senior-guide. Yttrande över motionen skall lämnas till kommunstyrelsen senast den 28 februari Nina Widell (M), Christina Andersson (C), Erika Rydja Sandvik (FP) samt Lotta Jonsson (KD) har den 30 maj 2013 lämnat in en motion om en Seniorguide - En broschyr som ger vägledning för Eskilstunas äldre befolkning. I motionen yrkar motionärerna: Att vuxennämnden och Torshälla stads nämnd ges i uppdrag att framställa en seniorguide för våra äldre. Att guiden översätts till de mest förekommande språken. Yttrande Behoven av samlad information av karaktären Seniorguide kommer till uttryck inte minst i kontakter med biståndshandläggarna i Torshälla och framförs regelbundet till sekreteraren i kommunala pensionärsrådet, KPR.

26 26(38) Det är av stor vikt att aktuell information finns lättillgänglig och med begripligt innehåll, vilket är en av Kommunens uppgifter enligt Förvaltningslagen. Den information, som motionen efterfrågar berör fler än vuxen- och Torshälla stads förvaltnings verksamheter, varför ansvaret att hålla samman detta bör ligga inom kommunledningsfunktion. Ansvaret för att bidra med uppdateringar måste däremot vara de olika verksamhetsområdenas. Erfarenheten är att tryckta informationsbroschyrer snabbt blir inaktuella och därför inte fyller sin funktion. Ett exempel är den guide som tagits fram för personer med psykiska funktionshinder. Den har tagits bort eftersom den var så inaktuell. Arbetsgruppen Norra Psyiatri har beslutat att göra om den och lägga in den på infonumret Mycket av informationen finns redan på kommunens och landstingets webbsidor. Dessa är lättare att uppdatera än tryckta broschyrer på flera språk. Möjligheter att använda specifika sökord underlättar att finna det som söks. För att motsvara kraven och önskemålen är det viktigt med en systematisk och strukturerad form för kvalitetssäkring av materialet. Utskrivningsbara pdf- filer måste vara formgivna så att de stödjer budskapet, är lättbegriplig och ha en text med hög läsbarhet. Eftersom alla inte har tillgång till webbfunktioner eller kunskap om hur dessa används krävs att det finns servicefunktioner i kommunen, som kan ta emot frågor, hjälpa till med sökandet, skriva ut den aktuella information som söks och tillgodose det på det språk som efterfrågas. Finansiering Tryckt informationsmaterial på flera språk, som kontinuerligt ska hållas uppdaterade är mer kostnadskrävande än webbaserat material. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Det är av största vikt att aktuell och korrekt information når ut till kommunens invånare för att vägleda och möjliggöra att tjänster kan efterfrågas som tillgodoser olika behov. Tryckta informationsbroschyrer kräver stora resurser att skapa, att uppdatera och en struktur för säkra att inaktuella ersätts. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Madelene Tannarp (M), Ulla Stääv (FP), Lillemor Nordh (C) och Anton Ahlin (KD) yrkar bifall till motionen.

27 27(38) Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Magnus Arreflods (MP) förslag om bifall till förvaltningens förslag och dels Madelene Tannarps (M) med fleras förslag om bifall till motionen. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra. Torshälla stads nämnd godkänner propositionsordningen. Ordföranden finner att nämnden beslutat enligt Magnus Arreflods (MP) förslag, det vill säga att bifalla förslaget från förvaltningen. Beslutet skickas till: Kommunledningskontoret Vuxennämnden Kommunfullmäktige

28 28(38) TSN/2012: Torshälla stads nämnd förordar placering av nytt vård och omsorgsboende i Torshälla Beslut Förorda att i första hand utreda förutsättning för att lokalisera nytt vård- och omsorgsboende i Krusgårdsområdet i närheten av kanalen. Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterad den 12 februari 2014, förslag till beslut. Lokaliseringsprövning för nytt vård- och omsorgsboende i Torshälla pågår utifrån fyra förslag till placering. Arbetet leds av Kommunfastigheter, i arbetsgruppen ingår planavdelningen SBN, kommunledningskontoret och Torshälla stads förvaltning. Ett underlag kommer att redovisas den 7 mars En politiskt sammansatt boendeberedning har bildats under Kommunstyrelsen som arbetar med att ta fram en programförklaring för vård- och omsorgsboende. Beredningen använder sig av exemplet med processen för Torshällas vård- och omsorgsboende. En inventering har genomförts av vilka markområden som kan var möjliga att bebygga med 64 lägenheter i en 1-planslösning, med 8 lägenheter runt en gemensamhetsyta med samband för lägenheter. Boendet skapas för att tillgodose behovet av vård och omsorg främst för personer med demenssjukdomar. Byggnaden ska även innehålla ett produktionskök med möjlighet till servering/restaurang. I arbetet med lokaliseringsprövning undersöks 4 olika möjligheter, i närheten av kanalen på Krusgårdssidan respektive Torshargssidan, vid Mats Ålänningsgata mellan Glömsta förskola och Glömsta bostadsområde studerats. Om inte alla 64 lägenheter kan inrymmas på någon av platserna utreds möjligheten att bygga till Spångagården med en vinkel vid Hammarbyvägen. Finansiering Projektet ingår i investeringsplan

29 29(38) Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Nytt vård- och omsorgsboende kan bättre tillgodose bedömda behov för personer med demenssjukdomar och skapa bättre arbetsmiljömässiga förutsättningar. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Stadsbyggnadsnämnden Kommunfastigheter AB

30 30(38) TSN/2013: Yttrande över motion om att skapa en applikation mot langning Beslut Yttrandet godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås Reservation Madelene Tannarp (M), Peter Utas (M), Gunnel Ristander (M), Servat Barzangi (M), Ulla Stääv (FP), Lillemor Nordh (C) och Anton Ahlin (KD) reserverar sig mot beslutet och lämnar skriftlig reservation (bilaga H). Ärendebeskrivning Torshälla stads förvaltning ger i skrivelse, daterad den 17 januari 2014, förslag till beslut. Annelie Nyström (M) har den 19 april 2013 lämnat in en motion med ett förslag om att skapa en mobilapplikation mot langning. Bakgrunden till förslaget är att alkohol- och narkotikaanvändningen ökar i våra skolor och i handlingsplanen mot alkohol, narkotika, doping och tobak uttrycks att tillgången på narkotika ska minska. Förslaget går ut på att skapa en mobilapplikation som gör det enkelt för elever, lärare eller annan skolpersonal att meddela lokal polismyndighet alternativt annan vuxen vid missbruk eller langning på skolans område. Händelsen kan då spåras via GPS i telefonen och langaren eventuellt tas fast eller, efter ett flertal anmälningar över tid, ett mönster ses. Förslaget från motionären går ut på: Att Eskilstuna kommun utreder kostnaden för och möjligheten att skapa en mobilapplikation för enklare kontakt med vuxen person i händelse av langning eller missbruk inom skolans område.

31 31(38) Yttrande Langning är ett brott och är därför en polisiär fråga. All misstanke om brott ska polisanmälas och kan så göras via mail till och det går även att maila in bilder. Vid akuta ärenden och pågående brott ska 112 användas. Vid icke akuta ärenden ska polisens telefonnummer användas. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Skolan har en viktig roll i arbetet med att förhindra att elever börjar använda droger. Skolan behöver också arbeta med de elever som redan använder någon slags drog i syfte att få dem att sluta eller minska på sitt användande. Enbart kunskap minskar inte risken för att unga börjar använda droger då det oftast inte förändrar ett beteende. Men om unga människor känner till riskerna för skador har de större möjlighet att fatta egna välgrundade beslut kring sin livsstil. Och om de vet hur man kritiskt granskar de myter som sprids kring droger och förstår de lagar och regler som svensk drogpolitik bygger på, kan de bättre försvara sina ställningstaganden. Att upptäcka drogmissbruk så tidigt som möjligt ger goda förutsättningar att hindra en utveckling som kan leda till ett beroende. Det är ett ansvar som all personal på skolan har. Ökad frånvaro är den enskilt viktigaste signalen att ha uppsikt på, men det är helhets bilden av elevens situation som är vägledande, inte enbart enstaka tecken. Det gäller därför att vara observant på många kännetecken. Även om det noterats en viss ökning av drogproblematik för elever inom grundskolan och gymnasieskolan finns inget som tyder på att den form av akut anmälan, som en app syftar till, skulle bidra till att lösa dessa problem. Framförallt eftersom missbruk och langning inom skolans område endast har skett i mycket begränsad omfattning. Däremot är det viktigt att bedriva ett systematiskt arbete tillsammans med i första hand socialtjänst och polis för att förebygga och upptäcka drogmissbruk. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Madelene Tannarp (M), Ulla Stääv (FP), Lillemor Nordh (C) och Anton Ahlin (KD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Magnus Arreflods (MP) förslag om bifall till förvaltningens förslag och dels Madelene Tannarps (M) med fleras förslag om bifall till motionen. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra.

32 32(38) Torshälla stads nämnd godkänner propositionsordningen. Ordföranden finner att nämnden beslutat enligt Magnus Arreflods (MP) förslag, det vill säga att bifalla förslaget från förvaltningen. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

33 33(38) 19 Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL, kvartal 4, 2013 Beslut TSN/2013:103 Redovisningen godkänns och överlämnas till Inspektionen för Vård och omsorg, kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Ärendebeskrivning Torshälla stads förvalting ger i skrivelse, daterad den 16 januari 2014, förslag till beslut. Enligt 16 kap 6 f h socialtjänstlagen ska rapportering ske kvartalsvis av alla beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen avseende SoL-beslut där verkställighet dröjt mer än 90 dagar. I redovisningen finns samtliga beslut där verkställighet dröjt mer än 90 dagar. Kolumnen Möjlig verkställighet visar det datum då beslutet kunde blivit verkställt om personen tackat ja till erbjudandet. Enligt SoL (socialtjänstlagen) 16 kap 6f gäller att icke verkställda beslut enligt SoL 4 kap 1 varje kvartal ska inrapporteras till socialstyrelsen. Denna rapport avser fjärde kvartalet 2013, perioden 1 oktober till och med 31 december. För fjärde kvartalet 2013 uppgår antalet icke verkställda beslut inom tremånadersgränsen till 2 ärenden. Särskilt boende inom äldreomsorgen (ÄOF) 2 brukare har väntat på permanent boende varav 1 har verkställts den 1/12. 1 brukare har haft särskilda önskemål om boende i Torshälla och fått vänta utifrån det, den andra brukaren har bott på korttidsboende i väntan på plats. Yrkanden Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Inspektionen för Vård och omsorg Kommunstyrelsen Revisorer