Årets folkhälsokommun

Transkript

1 014 Årets folkhälsokommun 2014 VÄLFÄRDSBOKSLUT Eslövs kommun

2 Eslövs kommun utsågs till Årets folkhälsokommun 2014 Stora Torg i Eslöv en förmiddag i början av april. Innehåll: Folkhälsostrateg, Kommunledningskontoret Produktion och layout: Informationsavdelningen, Kommunledningskontoret Foto: Anna Terstad, Carin Svensson Krüger, Ulf Axelsson, Torbjörn Larsson En stolt delegation från Eslöv tog emot priset för Årets folkhälsokommun, Sara Anderhov, Peter Juterot, Carl Gynne från Svensk förening för folkhälsoarbete, Marco Morner från Folkhälsomyndigheten, Erika Hjelm, Johan Andersson, Marcus Horning och Annie Niubó.

3 Förord En god hälsa är centralt för människors välbefinnande och för en hållbar samhällsutveckling. Hälsan i befolkningen påverkas av så väl individens levnadsvanor som strukturella faktorer i samhället, som yttre miljöer och demokratiska rättigheter. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, både fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Folkhälsan i Sverige har förbättrats under de senaste decennierna och många hälsoproblem har minskat över tid. Eslövs kommun är inget undantag, utan följer i stort sett samma utveckling som Sverige i övrigt. Däremot det finns tydliga skillnader i hur hälsan är fördelad och det finns fortfarande mycket kvar att göra för att utjämna dessa skillnader. I Eslövs kommun finns goda förutsättningar för att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa. Det finns ett varierande utbud av boendemiljöer och närheten till god barnomsorg, skola och äldreomsorg skapar trygghet. Tillgången till rekreations- och grönområden är stor och föreningslivet erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Kommunen ligger dessutom i en expansiv Öresundsregion med pendlingsavstånd till både arbets- och utbildningsmöjligheter. Folkhälsoarbetet i Eslövs kommun har en nära koppling till den politiska ledningen och det pågår ett aktivt hälsofrämjande arbete inom kommunens olika verksamheter. Att Eslövs kommun utsågs till Årets folkhälsokommun 2014 av Svensk förening för folkhälsoarbete visar att vi är på rätt väg i arbetet med att minska ojämlikheter i hälsa. Vi är stolta över utmärkelsen men slår oss inte till ro. En god och jämlik folkhälsa är ett fortsatt prioriterat område i det kommunala handlingsprogrammet för Detta är Eslövs kommuns tredje välfärdsbokslut. Välfärdsbokslutet är en sammanfattning av folkhälsan i Eslövs kommun utifrån de prioriteringar som anges i Programmet för socialt hållbar utveckling, antaget av kommunfullmäktige Johan Andersson Kommunstyrelsens ordförande Eva Hallberg Kommundirektör

4 Innehåll Sammanfattning...5 Socialt hållbar utveckling... 6 Välfärdsbokslut Delaktighet, öppenhet och inflytande Öka tolerans för olikheter Öka medborgarnas inflytande genom medborgardialog och förbättrad kommunikation Motverka isolering... 9 Välfärdsprojekt Sociala och ekonomiska förutsättningar Öka etableringen på arbetsmarknaden med fokus på ungdomar och nyanlända Minska de negativa effekterna av barnfattigdom Öka den faktiska och upplevda tryggheten Välfärdsprojekt Barns och ungas uppväxtvillkor Öka behörigheten till gymnasieskolan Förbättra stödet till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Förbättra levnadsvanor avseende kost, motion samt ANTD och spelberoende Välfärdsprojekt Slutreflektioner Framtid för arbetet med socialt hållbar utveckling Bilaga 1. Delaktighet, öppenhet och inflytande Bilaga 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Bilaga 3. Barns och ungas uppväxtvillkor... 25

5 Sammanfattning Välfärdsbokslutet är en sammanfattning av folkhälsan i Eslövs kommun utifrån de prioriteringar som anges i Programmet för socialt hållbar utveckling, antaget av kommunfullmäktige Syftet med välfärdsbokslutet är att integrera välfärdsaspekter i det kommunala budget- och bokslutsarbetet. Välfärdsbokslutet ska komplettera den ekonomiska informationen och verksamhetsredovisningen. Sedan februari 2014 har folkhälsoarbetet i Eslövs kommun sin organisatoriska tillhörighet på tillväxtavdelningen, en del av kommunledningskontoret. Tillväxtavdelningen möjliggör en nära koppling till perspektiv som mångfald, jämställdhet, näringsliv, exploatering, säkerhet, fysisk planering och internationellt arbete. Ovan beskriven omorganisering tillsammans med fortsatt arbete med sedan tidigare etablerade strukturer som social investeringsbudget och Rådet för Hälsa och Trygghet resulterade i att Eslövs kommun utsågs till Årets Folkhälsokommun 2014 av Svensk Förening för Folkhälsoarbete. Motiveringen till utmärkelsen var: Eslövs kommuns folkhälsoarbete sker på en strukturellt riktig nivå då arbetet har en nära koppling till den politiska ledningen och finns organiserat så att insatserna får genomslag i kommunens alla verksamheter. Arbetet sker metodiskt, strategiskt och med tydliga mål. Långsiktigheten garanterar god effekt för befolkningens hälsa både i det korta och i ett långsiktigt perspektiv. Resultat 2014 Föreliggande rapport är Eslövs kommuns tredje välfärdsbokslut. De tre prioriterade områdena i Programmet för socialt hållbart utveckling följs upp genom antal indikatorer. Under varje område redovisas delmål genom en förenklad tabell över utvecklingen i Eslöv kommun. Där jämförelser kan göras med föregående år markerar pilar om trenden är positiv, negativ eller otydlig. En sammanfattning av 2014 års nyckeltal visar exempelvis att andel pappor som tar ut föräldraledighet, valdeltagande och antal deltagartillfällen i föreningar ökat jämfört med Andel behöriga till gymnasieskolan ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. En negativ trend är att andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd har ökat jämfört med Några nyckeltal i Eslövs kommuns välfärdsbokslut baserar sig på statistik från totalundersökningar, vilket innebär att alla individer i en viss population har undersökts. Andra nyckeltal bygger istället på statistik från urvalsundersökningar, där endast en del av alla individer väljs ut till undersökningen. Det är därför av betydelse att vara försiktig i tolkningen av resultaten av en del nyckeltal. Även periodiciteten för statistik varierar. En del nyckeltal uppdateras årligen genom ny statistik. Annan statistik är endast tillgänglig i olika intervaller, i vissa fall visas därmed samma nyckeltal som i föregående välfärdsbokslut. Välfärdsbokslutets disposition Välfärdsbokslutet inleds med en beskrivning av begreppet socialt hållbar utveckling, därefter redogörs för inriktning på folkhälsoarbetet i Eslövs kommun och riktlinjer för den sociala investeringsbudgeten. De välfärdsprojekt som beviljats utvecklingsmedel från kommunens sociala investeringsbudget utgör 2014 års redovisade åtgärder inom ramen för Programmet för socialt hållbar utveckling. Välfärdsprojekten beskrivs under det området som projektet i huvudsak berör. Rapporten avslutas med en kort reflektion och en avslutande inblick i vad framtiden har att erbjuda. Positiv utveckling förbättring Otydlig utveckling alternativt kvar på samma nivå som föregående år Negativ utveckling - försämring En fördjupning kring de statistiska resultaten finns i bilagorna, från sidan 20. Sammanfattning 5

6 Socialt hållbar utveckling Programmet för socialt hållbar utveckling, antaget av kommunfullmäktige , spelar en betydelsefull roll i arbetet med att uppnå kommunens övergripande mål för hållbar utveckling. Hållbar utveckling bygger på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. De tre dimensionerna är ömsesidigt beroende av varandra, vilket innebär att en god utveckling i en dimension kan stärka en positiv utveckling i en annan. Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Figur 1. Hållbar utveckling beskrivs ömsesidigt utifrån tre dimensioner: social, ekonomisk och ekologisk. Den sociala hållbarheten har nationellt konkretiserats genom riksdagens övergripande mål för folkhälsan i Sverige, nämligen att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utöver det har riksdagen beslutat om elva nationella folkhälsomål. Programmet för socialt hållbar utveckling inriktar sig på att delvis omsätta de nationella folkhälsomålen på lokal nivå. Övergripande mål för folkhälsan i Sverige 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel De elva nationella övergripande målområdena för folkhälsan i Sverige. Folkhälsoarbete i Eslövs kommun Sedan februari 2014 har folkhälsoarbetet i Eslövs kommun sin organisatoriska tillhörighet på tillväxtavdelningen, en del av kommunledningskontoret. Tillväxtavdelningen möjliggör en nära koppling till perspektiv som mångfald, jämställdhet, näringsliv, exploatering, säkerhet, fysisk planering och internationellt arbete. Tillväxtavdelningen tog under 2014 fram Strategi för tillväxt. Strategin omfattar de ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsperspektiven och betonar att en god folkhälsa är en förutsättning för tillväxt, utveckling och välfärd. Programmet för socialt hållbar utveckling En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha en god kännedom om befolkningens livsvillkor samt hur olika verksamheter påverkar invånarnas hälsa och välbefinnande gjordes en kartläggning av hälsoläget i Eslövs kommun, vilket mynnade ut i Folkhälsorapport Eslövs kommun Kartläggningen möjliggjorde en analys av svagheter, styrkor och förbättringsområden och avsåg att vara ett stöd för politiker och tjänstemän att fatta beslut och göra prioriteringar. Därefter arbetade en förvaltningsövergripande analysgrupp fram det slutgiltiga Programmet för socialt hållbar utveckling, som antogs av kommunfullmäktige Utifrån kartläggningen och förvaltningarnas samlade erfarenheter har tre områden prioriterats som särskilt viktiga för en stärkt socialt hållbar utveckling i Eslövs kommun. Se figur 2, sidan 7. I framtagandet av programmet genomfördes en workshop med Rådet för Hälsa och Trygghet samt en framtidsverkstad med tjänstemän och politiker från samtliga förvaltningar. Slutligen remitterades programmet till kommunens nämnder, Utskottet för arbete och försörjning, Kommunala pensionärsrådet och Rådet för Hälsa och Trygghet. Programmets prioriteringar ligger i linje med de utvecklingsområden som identifierades i processen. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället, vilket är en av de stora utmaningarna för folkhälsoarbetet. För att inte förstärka dessa skillnader måste folkhälsoarbetet utföras så att det också når ut till dem som behöver det mest. Syftet med Programmet för socialt hållbar utveckling är att verka för minskade skillnader i hälsa. Programmet är ett komplement och ett stöd till förvaltningarnas ordina- 6 Socialt hållbar utveckling

7 1. Delaktighet, öppenhet och inflytande Öka toleransen för olikheter Öka medborgarnas inflytande genom medborgardialog och förbättrad kommunikation Motverka isolering 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Öka etableringen på arbetsmarknaden med fokus på ungdomar, nyanlända och funktionsnedsatta Minska de negativa effekterna av barnfattigdom Öka den faktiska och upplevda tryggheten 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Öka behörigheten till gymnasieskolan Förbättra stödet till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Förbättra levnadsvanorna avseende kost, motion och ANTD (alkohol, narkotika, och ) och spelbero nde Figur 2. Programmet för socialt hållbar utveckling, med tre prioriterade områden och nio mätbara mål, antogs i kommunfullmäktige rie arbete, där tyngdpunkten i välfärdsarbetet finns. Det underlättar samordning, och systematisering av folkhälsoarbetet. En förutsättning för ett strategiskt och systematiskt arbete för socialt hållbar utveckling i Eslövs kommun är en samsyn kring programmets prioriteringar. Social investeringsbudget Sedan 2013 har en social investeringsbudget på två miljoner kronor avsatts centralt via kommunstyrelsen. Den sociala investeringsbudgeten har upprättats för att kunna täcka inledande tröskelkostnader för verksamhetsutveckling, öka förvaltningsövergripande samverkan och ta tillvara på goda idéer i förvaltningarna. Åtgärder kopplade till de utvecklingsområden som har prioriterats i Programmet för socialt hållbar utveckling får genom den sociala investeringsbudgeten ett underifrån- och verksamhetsnära perspektiv. För att söka projektmedel från kommunens sociala investeringsbudget måste följande kriterier uppfyllas: 1. Kommunövergripande Projektet måste inkludera samverkan mellan minst två förvaltningar. 2. Prioriterade områden Projektet ska tydligt knyta an till något av de tre prioriterade områdena i Programmet för socialt hållbar utveckling. 3. Långsiktighet Projektet ska sträva åt att skapa förändring och effekt på lång sikt. 4. Nytänkande Projektet ska innehålla någon form av metod- och/eller kunskapsutveckling. 5. Barn och unga Projektet ska direkt eller indirekt rikta sig mot barn och unga. Under 2014 har följande projekt beviljats medel från kommunstyrelsen: Välfärdsprojekt 2014 Beviljad budget Utfall budget Budgetavvikelse Kronor Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Du lär vad du äter Hela Eslöv ska prata Sociala insatsgrupper Socialt hållbar utveckling 7

8 Välfärdsbokslut Nedan redogörs för uppföljningen av Programmet för socialt hållbar utvecklings tre propriterade områden. I samband med vart och ett av de tre prioriterade områdena redovisas delmål genom en förenklad tabell över utvecklingen. För mer utförlig statistik se bilagor. Delmål 1, Delaktighet, öppenhet och inflytande Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner mening att engagera sig i föreningsliv eller påverka samhällsutvecklingen kännetecknas av samhällen med dålig folkhälsostatus. Att öka människors känsla av delaktighet och inflytande på och i det samhälle de lever i är enligt Folkhälsomyndigheten ett av de mest väsentliga målen för att uppnå en god och jämlik hälsa. Särskild vikt och fokus bör läggas vid att främja social och kulturell delaktighet för socialt och ekonomiskt utsatta grupper, främst barns, ungas och äldres delaktighet. Det är också viktigt att arbeta för en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor, ökad tillgänglighet till samhället för personer med funktionsnedsättningar samt inkludera mångfaldsperspektivet vid insatser för att öka inflytandet samt den mellanmänskliga öppenheten. 1.1 Öka toleransen för olikheter Tillgänglighetsbarometern bygger på en enkät där 158 kommuners arbete med tillgänglighet undersökts. Kommunerna har svarat på frågor om hur de arbetar med tillgänglighet i styrande dokument, men också om hur tillgängligheten ser ut på exempelvis idrottsanläggningar och uteserveringar. Svenska kvinnor och män behöver oftast inte välja mellan att yrkesarbeta eller att föda barn utan kan förena de båda. Detta möjliggörs av en väl utbyggd förskola och en föräldraförsäkring. Ändå är det kvinnorna som tar ut mest föräldraledighet. Den sneda fördelningen av föräldraledigheten illustrerar jämställdhetsproblematiken. Pappaindex är en sammanvägning av pappors andel av samtliga uttagna föräldradagar och andelen män av de föräldralediga. Om pappan och mamman delar lika på föräldraledigheten blir indexvärdet 100. Även om pappaindex visar en trendmässig ökning finns det en viss regional variation i pappornas uttag av föräldraledighet. Västerbotten, Jämtland och Uppsala län ligger sedan flera år i topp. Skåne ligger längst ner på listan, även om papporna också där ökat sitt uttag sedan Öka medborgarnas inflytande genom medborgardialog och förbättrad kommunikation Valstatistik anger andel röstande av de röstberättigade. Här redovisas andel röstande i riksdags-, regionfullmäktige-, och kommunfullmäktigeval de tre senaste tillfällena, åren 2006, 2010 och Resultat redovisas för Eslövs kommun, genomsnitt för Skåne samt genomsnitt för Sverige. I Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning får medborgarna tycka till om sin kommun och dess verksamhet. Nöjd inflytande index (NII) är medborgarnas betyg på det inflytande de har på kommunens verksamheter och beslut. Indexet är en sammanvägning av följande variabler: information, kontakt, förtroende och påverkan. Jämförelse görs med kommuner i samma storleksklass, invånare, som deltagit i samma undersökningsomgång. I tabell 1.2 presenteras resultatet för Eslövs kommun. Varje år bevakar Kristliga föreningen av unga män (KFUM) kommunernas arbete för unga genom KFUM:s Ungdomskommunranking lyfte de särskilt ungas möjligheter till delaktighet och inflytande. Rankingen bygger på tolv olika nyckeltal. I tabell 1.2 anges 2013 års resultat. Eslövs kommuns nivå av service har genom uppringning och e-post mätts av företaget JSM Telefront i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Servicemätningen via telefon bedömdes utifrån parametrarna; bemötande, intresse och engagemang, information, tillgänglighet och svar på frågan. Servicemätningen via e-post bedömdes utifrån parametrarna; svar inom två dygn, andel fullständiga avsändaruppgifter samt svarskvalitén. 8 Delmål 1, delaktighet, öppenhet och inflytande

9 1.1 Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Humana 2014 Placering 21 av 158 kommuner Pappaindex TCO 2013 Indexvärde 43. Om föräldrar delar lika på föräldrarledighet blir index 100 Förbättrad placering sedan Då hamnade Eslövs kommun på plats 127. En förbättring för sedan Eslövs kommuns indexvärde 2012 var 39, Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Valdeltagande, riksdag Valdeltagande, region Valdeltagande, kommun Nöjd-inflytande-index Ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande Servicemätning via telefon och e-post *Trend går inte att utläsa SCB, Valmyndigheten SCB, Valmyndigheten SCB, Valmyndigheten SCB, medborgarundersökning 2014 Andel 84,4 Eslövs kommun har ökat sitt valdeltagande sedan 2010 men har fortfarande ett lägre valdeltagande än Skåne och Sverige Andel 82 Eslövs kommun har ökat sitt valdeltagande sedan 2010 och har ett högre valdeltagande än Skåne, ligger jämnt med Sverige Andel 81,9 Eslövs kommun har ökat sitt valdeltagande sedan 2010 och ligger jämnt med både Skåne och Sverige Indexvärde 38. Eslövs kommun har sedan 2010 förbättrat sitt indexvärde från 36 till 38 men har ett sämre indexvärde än jämförelsekommunerna. Faktorernas betygsindex varierar mellan KFUM 2013 Plats 105 av 290 kommuner JSM Telefront Eslövs kommun har försämrat sin placering i ungdomskommunrankingen från plats 62 år 2012 till plats 105 år Se tabell bilaga * Eslövs kommun har till exempel sämre svarskvalitet via e-post men bättre information av handläggare via telefon än kommuner i motsvarande storlek. 1.3 Motverka isolering Sociala nätverk och relationer påverkar individens förmåga att hantera psykosocial stress, främjar hälsosamma levnadsvanor och delaktighet i samhället. Nedan redovisas faktorer som emotionellt stöd, praktiskt stöd och socialt deltagande. Svagt emotionellt stöd definieras som den andel som anger att de inte har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. Svagt praktiskt stöd definieras som den andel som inte kan få hjälp av någon om de har praktiska problem eller är sjuka. Lågt socialt deltagande definieras som den andel som inte deltagit i någon av 14 aktiviteter under de senaste tolv månaderna. Kultur och Fritid för årligen statistik över antalet aktiviteter för åldersgruppen sju till 20 år. Statistiken täcker in alla de ungdomsföreningar som får bidrag från Eslövs kommun. I tabell 1.3 redovisas statistiken på antal deltagartillfällen uppdelad på åldersintervaller (7-12 år, år, år) samt uppdelad på flickor respektive pojkar i bilaga 1, sidan Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Svagt emotionellt stöd Region Skåne, Folkhälsoenkät ,8 procent Andelen med svagt emotionellt stöd har minskat med tre procent sedan Dock har Eslövs kommun en högre andel med svagt emotionellt stöd i jämförelse med Skåne. Svagt praktiskt stöd Region Skåne, Folkhälsoenkät Region Skåne, Folkhälsoenkät ,7 procent Andelen med svagt praktiskt stöd har minskat sedan år 2008, och ligger jämnt med Skåne. Lågt socialt deltagande ,5 procent Nästan 50 procent angav 2012 ett lågt socialt deltagande, det är en minimal förändring sedan Eslövs kommun har högre andel lågt socialt deltagande jämfört med Skåne. Föreningsdeltagande, antal medlemmar Kultur och Fritids årsstatistik 2014 Se tabell bilaga Överlag är det fler deltagartillfällen 2014 jämfört med 2013, speciellt i åldersgruppen 7 12 år. Föreningarna lockar fler aktiva pojkar än flickor i alla åldersgrupper. Delmål 1, delaktighet, öppenhet och inflytande 9

10 Välfärdsprojekt Inom ramen för det prioriterade området Delaktighet, öppenhet och inflytande har ett välfärdsprojekt; Hela Eslöv ska prata beviljats utvecklingsmedel från kommunens sociala investeringsbudget. service som i stadshuset. Vid olika tillfällen fanns det möjlighet till juridisk rådgivning, företagsinformation, valinformation samt information om vuxenutbildningar. På schemalaga tider fanns det möjlighet att få konsumentrådgivning samt information om bygglovsärende. Hela Eslöv ska prata Hela Eslöv ska prata var ett samverkansprojekt mellan Kommunledningskontoret, Serviceförvaltningen, Miljö och Samhällsbyggnad samt Kultur och Fritid. Avdelningschefen för Medborgarcentrum var projektägare och utvecklingsstrateg från Kommunledningskontoret var projektledare. Resultat process 2: Medborgar- och brukardialog Kampanjer kring teman så som kultur och cykelvanor har genomförts. Dock valdes den ursprungliga tanken med tematiska medborgardialoger bort till förmån för ökat fokus på etablering av Medborgarcentrum på stadsbibliotek och biblioteksfilialer. Projektet avsåg att öka delaktigheteten och engagemanget bland kommunens medborgare i frågor som rör Eslövs kommun och öka tillgängligheten till kommunens tjänster. Målen var uppdelade i tre spår/processer; etablering av Medborgarcentrum på stadsbibliotek och filialer, medborgar- och brukardialog samt utbildningsinsatser. Resultat process 1: Etablering av Medborgarcentrum på stadsbibliotek och biblioteksfilialer. 18 januari 2014 invigdes Medborgarcentrum på stadsbiblioteket i Eslöv. Under året bedrevs en löpande schemalagd verksamhet där medborgarna fick liknande Kommunens trygghetsvandringar utvecklades till att omfatta en bredare medborgardialog. Process 3: Utbildningsinsatser Studiebesök på Medborgarkontoret i Veberöd och på Medborgarkontor Rosen i Rosengård genomfördes. Implementering Eftersom verksamheten avslutades efter projektavslut utan en plan för implementering har projektet inte fått de långsiktiga effekter som förväntades. Det sker dock ett fortsatt samarbete mellan Medborgarcentrum och stadsbiblioteket kring enskilda aktiviteter som bygglovs- och konsumentrådgivning. Välfärdsprojektet Hela Eslöv ska prata syntes vid flera tillfällen på stan och bjöd bland anant pendlare på kaffe vid stationen. 10 Delmål 1, delaktighet, öppenhet och inflytande

11 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Framförallt finns det samband mellan psykisk ohälsa och ekonomisk/social otrygghet, men även ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, ökad alkoholkonsumtion och tobaksanvändning. Mycket av arbetet inom detta prioriterade område kräver förändringar på strukturell nivå, som inkluderande utbildningsmöjligheter, arbetsmarknadsåtgärder samt en utveckling av socialförsäkringssystemet. Området inkluderar även samhällsplanering och brottsförebyggande åtgärder för en ökad trygghet i samhället. 2.1 Öka etableringen på arbetsmarknaden med fokus på ungdomar och nyanlända Förvärvsfrekvensen visar hur stor andel av befolkningen i en åldersklass som är i arbete. Arbete är inte bara den viktigaste källan till inkomst och försörjning, utan även en viktig bas för identitet, socialt liv och delaktighet i samhället. Det finns ett samband mellan låg utbildning och ohälsa. Människor med lägre utbildningsnivå löper högre risk att drabbas av sjukdom och för tidig död. Utbildningsnivån är starkt relaterad till människors sociala position. 2.2 Minska de negativa effekterna av barnfattigdom Barnfattigdomsindex belyser andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendebidrag. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Måttet är ett absolut mått till skillnad från det relativa mått som också används ibland. De vanligaste orsakerna till ekonomiskt bistånd är att de vuxna saknar arbete, är sjuka eller är ensamstående föräldrar och inte klarar familjens försörjning på egen hand. I vissa fall förekommer andra sociala problem. Av naturliga skäl är det oftast vuxna som söker och får ekonomiskt bistånd, men handläggaren ska alltid göra bedömningen utifrån barnets perspektiv. 2.1 Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Förvärvsarbetande, andel i procent år SCB, Geodatasamverkan ,9 procent i Eslövs kommun är förvärvsarbetande * Det finns en högre andel förvärvsarbetande i Eslövs kommun jämfört med Skåne och Sverige. Utbildningsnivå, andel i procent år SCB, Geodatasamverkan ,9 procent har minst tre års eftergymnasial utbildning * Andel med minst tre års eftergymnasial utbildning är lägre än för Skåne och Sverige. *Trend går inte att utläsa Delmål 2, sociala och ekonomiska förutsättningar 11

12 Figur 3, Sysselsättningsgrad. Källa: Statistiska Centralbyrån, Geodatasamverkan. Figur 4, Utbildningsnivå. Källa: Statistiska Centralbyrån, Geodatasamverkan. 12 Delmål 2, sociala och ekonomiska förutsättningar

13 2.3 Öka den faktiska och upplevda tryggheten Sedan år 2004 har Polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en viktig del av beslutsunderlagen för den planlagda brottsförebyggande verksamheten. Mätningarna har skett genom enkätundersökningar, där respondenterna svarat på frågor om problem, utsatthet för brott, upplevelsen av trygghet i sitt närområde samt hur de upplever polisens agerande mot problemen i det egna bostadsområdet. Index sträcker sig från 0 (närmast obefintliga problem) till 6 (alarmerande påtagliga problem). Trygghetsmätning genomfördes inte 2014, i tabell 2.3 redogörs för resultat av 2013 års mätning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen publicerar indikatorbaserade jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Syftet med öppna jämförelser är att skapa en öppenhet och förbättrad insyn i den offentligt finansierade vården och omsorgen samt ge underlag för förbättring, uppföljning, analys och lärande. Innehållet i rapporten ger underlag för ledning och styrning genom att inspirera till lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om kvalitet och effektivitet. I tabell 2.3 redogörs för trygghetsaspekten i hemtjänsten och i särskilt boende. Välfärdsprojekt Inom ramen för det prioriterade området Sociala och ekonomiska förutsättningar har ett välfärdsprojekt; Samverkan i sociala insatsgrupper beviljats utvecklingsmedel från kommunens sociala investeringsbudget. Sociala insatsgrupper påverkar även det prioriterade området Barns och ungas uppväxtvillkor. Samverkan i sociala insatsgrupper Samverkan i sociala insatsgrupper var ett samverkansprojekt mellan i huvudsak Barn och Utbildning och Polisen. Projektägare var förvaltningschefen för Barn och Utbildning. Projektledare var till en början enhetschefen för förebyggande enheten, därefter tog samordnaren för SSPe (Skola, Socialtjänst, Polis, ebo) över rollen som projektledare för Sociala insatsgrupper. 2.2 Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Barnfattigdomsindex, andel i procent SCB, Totalräknad inkomststatistik Totalt 10,7 procent av barn i Eslövs kommun lever i ekonomisk utsatthet. Andelen barn i ekonomiskt utsatt hushåll har minskat med 0,5 procent sedan Total andel barn i ekonomisk utsatthet i Eslövs kommun är lägre än i Skåne. Ekonomiskt bistånd, andel i procent Socialstyrelsen, Öppna jämförelser ,4 procent av barn i Eslövs kommun lever i familjer med ekonomiskt bistånd 6,4 procent av barnen ingår i ett hushåll som någon gång under året mottagit ekonomsikt bistånd. Det är en procent mer än 2013 men fortfarande färre jämfört med Skåne och riket. 2.3 Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Antal anmälda brott Trygghetsindex, upplevd trygghet. Trygghet hemtjänst, andel i procent Trygghet boendet, andel i procent Brottsförebyggande rådet, BRÅ Polismyndigheten i Skåne Socialstyrelsen, Öppna jämförelser vård och omsorg äldre Socialstyrelsen, Öppna jämförelser vård och omsorg äldre 2014 Se tabell bilaga Totalt antal anmälda brott har minskat sedan föregående år Index 1,48 Eslövs kommuns index har förbättrats årligen sedan Mättes ej 2014, nästa mätning är planerad procent uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, vilket är en förbättring från föregående år men sämre jämfört med Skåne procent uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende, vilket är en förbättring från föregående år och bättre än Skåne. Delmål 2, sociala och ekonomiska förutsättningar 13

14 Projektet riktade sig till unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk, utveckla en kriminell livsstil eller behöver stöd för att lämna ett kriminellt nätverk eller livsstil. Sociala insatsgrupper kan beskrivas som en lokal samarbetsform där insatser samordnas på individnivå, utifrån en åtgärdsplan som upprättas för varje ungdom. Syftet med projektet var att implementera sociala insatsgrupper som arbetsform och genom detta koordinera alla aktörer så att individuella åtgärdsplaner upprättades för de ungdomar som deltog. Målet var att samverkan i form av sociala insatsgrupper skulle ha prövats samt vara en del av den ordinarie handläggningen för målgruppen då projektet löpt ut. Aktuella aktörer i arbetet var framför allt socialtjänst, polis och skola. Resultat Sociala insatsgruppen tog sig an fyra stycken individärenden. Under den tid individärenden var igång sågs en svårighet med kommunikationen myndigheter emellan, personal var inte är van vid att arbeta med samtycke (det vill säga att bryta sekretess mellan myndigheter), det var även en svårighet att arbeta alla tillsammans genom en samordnare. Trots brister i kommunikationen sågs i in- dividärenden en samlad bild av den unge och föräldrarna fick mer kännedom om vad som händer inom de olika verksamheterna. Sociala insatsgrupper underlättade för den unge att förstå vad olika personer inom socialtjänsten arbetar med samt hur han/hon ska få hjälp till förändring. Genom arbetet med Sociala insatsgrupper sågs långsiktiga socioekonomiska vinster i form av att placeringar utanför hemmet kunde undvikas till förmån för arbete inom hemkommunen vilket gynnar såväl kommunen som den unge och dess familj. Implementering Samverkan i form av Sociala insatsgrupper är numera en del av ordinarie handläggning för målgruppen. Resursavdelningens förebyggande enhet inom Barn och Utbildning samordnar arbetet. Välfärdsprojektet Hela Eslöv ska prata arrangerade i maj 2014 Kommunen på torget, där flera av kommunens verksamheter deltog. 14 Delmål 2, sociala och ekonomiska förutsättningar

15 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för den framtida folkhälsan. Familjen är det grundläggande sociala nätverket i samhället. Föräldrar har huvudansvaret för barnets välbefinnande. Folkhälsoinsatser riktade till barn och unga bör särskilt främja goda relationer mellan barn och deras föräldrar. Den ökade psykiska ohälsan bland barn bör nogsamt följas samt utvecklingen gällande barns och ungas levnadsvanor. 3.1 Öka behörigheten till gymnasieskolan I tabell 3.1 nedan presenteras andel behöriga till gymnasieskolan och meritvärde. Meritvärdet av grundskolans eller specialskolans betyg utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. 3.2 Förbättra stödet till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa I Region Skånes Folkhälsoenkät Barn och Unga 2012 ställdes frågan Brukar du skolka med följande svarsalternativ: Nej, aldrig; Ja, någon gång per termin; Ja, en gång i månanden; Ja, 2-3 gånger i månanden; Ja, en gång i veckan; Ja, flera gånger i veckan. I välfärdsbokslutet redovisas andelen flickor och pojkar i respektive årskurs som angett att de skolkar mer än en gång i månaden. I Folkhälsoenkät Barn och Unga 2012 fanns två frågor där eleverna själva fick skatta sin hälsa. Den ena frågan var Hur mår du rent allmänt? med fem svarsalternativ från mycket bra till mycket dåligt. Den andra frågan var Känner du dig nöjd med dig själv? med tre svarsalternativ: Ja, oftast, Ja, ibland, Nej, nästan aldrig. Personer som skattar sin egen hälsa som dålig löper en ökad risk för många sjukdomar jämfört med dem som skattar sin hälsa som god. De som skattar sin hälsa lågt eller som dålig löper dessutom en ökad risk för att dö i förtid. På Barnahus finns all kompetens samlad under ett tak för att på bästa sätt kunna hjälpa utsatta barn och ungdomar. Barnahus vänder sig till barn och ungdomar mellan 0 18 år som är utsatta eller misstänks vara utsatta för fridskränkning, sexuella övergrep eller fysisk misshandel. Genom Barnahus slipper barnen och ungdomarna slussas till många platser och träffa olika myndighetspersoner vid många tillfällen. Istället kommer polis, åklagare, sjukvård och socialtjänst till Barnahus samtidigt. Samtliga instanser träffas också i samrådsmöte varje vecka för att diskutera de gemensamma ärendena. 3.3 Förbättra levnadsvanor avseende kost, motion ANTD (alkohol, narkotika, tobak, doping) och spelberoende Nordisk rekommendation för barn och unga är minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. I Folkhälsoenkät Barn och Unga 2012 ställdes frågan Brukar du idrotta eller röra på dig på din fritid så att du blir andfådd eller svettig? med svarsalternativen: Varje dag, 4-6 gånger i veckan, 1-3 gånger i veckan och Sällan eller aldrig. I välfärdsbokslutet anges andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga på sin fritid minst fyra gånger i veckan. 3.1Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Behörighet till gymnasieskolan, andel i procent Skolverket, Jämförelsetal Meritvärde årskurs 9 Skolverket, SiRis 2013/ ,8 procent Andelen behöriga till gymnasieskolan har minskat minimalt (0,4 procent) sedan Eslövs kommun ligger fortfarande något över snittet för både Skåne och Sverige. 211,5 Meritvärdet har ökat från 211,3 läsår 2012/2013 till 211,5 läsår 2013/2014. Eslövs kommun ligger något under snittet för Skåne och Sverige. 3.2 Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Frekvens av skolk, andel i procent som skolkar mer än en gång i månaden Självskattad hälsa, andel i procent som uppger att de ofta känner sig nöjda med sig själva Uppföljning av Barnahus (antal) Region Skåne, folkhälsoenkät Barn och Unga Region Skåne, folkhälsoenkät Barn och Unga Resursavdelningen, Barn och Utbildning 2012 se tabell i bilaga 2012 se tabell i bilaga * Både flickor och pojkar i gymnasiet årskurs två skolkar i mindre utsträckning i Eslövs kommun jämfört med Skåne och Sverige. * Flickor årskurs nio i Eslövs kommun skattar sin hälsa lägre än pojkar och även lägre än snittet för flickor i Skåne * 53 barn och ungdomar från Eslövs kommun fick under 2014 stöd via Barnahuset, vilket är en ökning sedan * Vad gäller all data för Region Skånes Folkhälsorapport Barn och Unga går det inte att se någon trend då den är den första undersökningen som gjorts. Delmål 3, barns och ungas uppväxtvillkor 15

16 Fetma påverkar såväl hälsan som livskvaliteten. Fetma ökar risken för många olika sjukdomar, däribland hjärtkärlsjukdomar, diabetes och ortopediska problem. Feta barn fortsätter ofta att vara feta som vuxna. I välfärdsbokslutet presenteras andelen pojkar och flickor med övervikt och fetma i respektive årskurs. Body mass index (BMI) beräknas genom att kroppsvikten i kilogram divideras med kroppslängden i meter i kvadrat. Övervikt respektive fetma definieras olika beroende på barnets ålder och kön. I Folkhälsoenkäten Barn och Unga 2012 efterfrågades hur ofta ungdomarna äter frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen under en vanlig dag. I välfärdsbokslutet anges andel som svarat varje dag på respektive måltid. Regelbundna måltidsvanor innebär att äta frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen varje dag hela veckan. I välfärdsbokslutet anges andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass samt andelen i åldern år som uppger att de röker dagligen, se bilaga 3. Redan innan barnet är fött riskeras barnets hälsa när föräldrar eller andra i omgivningen röker. Rökning under graviditeten ökar risken för plötslig spädbarnsdöd, liksom om barnet utsätts för passiv rökning efter födseln. Allt berusningsdrickande innebär riskkonsumtion. Riskerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska effekter utan också indirekta effekter som till exempel ökad risk för olyckor, våld och andra skador. I Folkhälsoenkät Barn och Unga 2012 ställdes frågan Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? I nedanstående tabell redovisas andelen som svarat nästan varje gång eller varje gång jag dricker samt andelen vuxna med riskkonsumtion. I tabell 3.3 redovisas också den andel som uppgett att någon av föräldrarna köpt ut alkoholhaltiga drycker åt dem. Frågan gällde folköl, starköl, mellancider, starkci- 3.3 Indikator Källa År Resultat Trend Kommentar Fysisk aktivitet, andelen (procent) som uppgett att de idrottar eller rör på sig minst fyra gånger i veckan Övervikt och fetma, andelen (procent) med övervikt respektive fetma Matvanor, andelen barn som har regelbundna måltidsvanor Tobak, andel (procent) som uppger att de röker dagligen Berusningsdrickande, andel (procent) Föräldrar som köper ut alkohol, andel (procent) som anger att någon av föräldrarna köpt ut alkoholhaltiga drycker åt dem Narkotikaanvändning, andelen (procent) som uppgett att de använt narkotika under de senaste tolv månaderna Rökande blivande mödrar, andel (procent) av gravida vid inskrivning till mödravårdcentral Rökande spädbarnsföräldrar, andel (procent) av föräldrar till barn 0 4 veckor födda 2012 Region Skåne, Folkhälsoenkät Barn och Unga Region Skåne, Folkhälsoenkät Barn och Unga Region Skåne, Folkhälsoenkät Barn och Unga Region Skåne, Folkhälsoenkät Barn och Unga Region Skåne, Folkhälsoenkät Barn och Unga Region Skåne, Folkhälsoenkät Barn och Unga Region Skåne, Folkhälsoenkät Barn och Unga Region Skåne, Barn och föräldra-enkäten 2014 Region Skåne, Barn och föräldra-enkäten se tabell bilaga 2012 se tabell bilaga 2012 se tabell bilaga 2012 se tabell bilaga 2012 se tabell bilaga 2012 se tabell bilaga 2012 se tabell bilaga 2014 se tabell bilaga 2014 se tabell bilaga * Andel flickor är cirka 40 procent i årskurs 6, andelen sjunker till cirka 30 procent årskurs 2 gymnasiet. Andel bland pojkar är cirka 50 procent i årskurs 6 och sjunker till cirka 43 procent årskurs 2 gymnasiet. Eslöv ligger jämnt med Skåne. * Både hos flickor och pojkar är övervikt vanligare i Eslövs kommun än i Skåne. * Flickor i Eslövs kommun har betydlig sämre matvanor än både pojkar i Eslöv och flickor i Skåne. Det är ingen skillnad mellan pojkar i Eslöv jämfört med pojkar i Skåne. * Pojkar i Eslövs kommun röker mer än pojkar i Skåne och betydligt mer än flickor generellt. Ingen skillnad mellan flickor i Eslövs kommun och Skåne. * I årskurs 9 ligger andel berusningsdrickande på cirka 14 procent hos både flickor och pojkar, både i Eslövs kommun och Skåne. I årskurs 2 gymnasiet har denna andel ökat till cirka 40 procent hos pojkar och cirka 30 procent hos flickor. * Redan i årskurs 9 köper 20 procent av föräld-rarna till flickor i Eslövs kommun ut alkohol. Motsvarande andel hos pojkar är 13 procent. * I Eslövs kommun är det färre flickor och pojkar som har provat hasch/marijuana eller annan narkotika än det är i Skåne. * I Eslövs kommun är röker cirka 12,5 procent av de blivande mödrarna, detta är betyldigt fler än i Skåne där motsvarande siffra är 4,5 procent. * I Eslövs kommun röker 18 procent av spädbarnsföräldrarna, motsvarande siffra för Skåne är 16 procent. * Vad gäller all data för Region Skånes folkhälsorapport Barn och Unga går det inte att se någon trend då den är den första undersökningen som gjorts. 16 Delmål 3, barns och ungas uppväxtvillkor

17 der, alkoläsk, vin eller sprit. Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de använt narkotika (hasch/marijuana eller övrig narkotika) under de senaste tolv månaderna redovisas också. Välfärdsprojekt Inom ramen för det prioriterade området Barns och Ungas uppväxtvillkor har två välfärdsprojekt; Du lär vad du äter och Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter beviljats utvecklingsmedel från kommunens sociala investeringsbudget. Du lär vad du äter Du lär vad du äter var ett samverkansprojekt mellan Serviceförvaltningen och Barn och Utbildning. Projektägare var förvaltningschefen för Serviceförvaltningen, projektledare var kostchefen. Syftet med projektet var att öka medvetenheten kring hushållning av kommunens resurser, utveckla en hälsosam livsstil hos barn och unga och öka barnens medvetenhet kring mat och matvanor. Målet med projektet var att andelen inskrivna elever som äter ska öka, matsvinnet ska minska, attityden till skolmat ska förbättras och andelen elever som äter frukost ska öka. Detta skulle uppnås ge- nom att inom ramen för projektet ta fram riktlinjer för pedagogisk lunch, öka den pedagogiska måltiden till att gälla hela grundskolan, göra lunchen till en lektion i årskurs förskoleklass till årskurs sex samt testa gratis servering av frukostbuffé inför nationella prov. Resultat Riktlinjer för pedagogisk måltid är framtagna och kommunicerade till skola och förskola. Även rutiner för barns medverkan i kök är framtagna. Under vårterminen 2014 bjöds alla elever som hade långa nationella prov på frukost, samt erbjöds frukt och vatten under provet. Detta visade sig ha positiv inverkan på resultaten. Förskolorna som deltog i projektet tog fram en idéfolder kring pedagogisk måltid. Projektet har resulterat i ett ökat samarbete mellan skola och kök. Utöver detta upplevdes matsalen lugnare efter införande av pedagogiska måltider. Under januari 2014 åt drygt två procent fler elever lunch jämfört med januari 2013 (cirka tolv elever/dag). På förskolan har personalen på de medverkande avdelningarna arbetat mycket med den pedagogiska måltiden. Inom ramen för välfärdsprojektet Du lär vad du äter testades gratis frukostbuffé för elever inför nationella prov. Delmål 3, barns och ungas uppväxtvillkor 17

18 Implementering Schemalagd pedagogisk måltid har införts på de skolor och förskolor som deltog i projektet. De högstadieskolor som infört pedagogiska måltider har vidareutvecklat projektet genom att hemkunskapslärare samarbetar med bespisningen. Måltidsavdelningen erbjuder frukostservering inför nationella prov till en mindre kostnad. Det finns numera ett måltidsombud på varje förskola. Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter var ett samverkansprojekt mellan Vård och Omsorg och Barn och Utbildning. Projektägare var förvaltningschefen för Barn och Utbildning. Projektledare var en specialpedagog från Barn och Utbildning och en arbetsterapeut från Vård och Omsorg. Studier visar att familjer där en eller båda föräldrarna har kognitiva svårigheter inte får det stöd de behöver för att möjliggöra goda uppväxtförhållanden för barn. Det förekommer brister i samordning och kompetensöverföring inom kommunens egna förvaltningar samt mellan kommunen och externa aktörer som försvårar möjligheten för familjerna att få det stöd som de behöver. förväntades resultera i att personer med kognitiva svårigheter får stöd inför och under ett föräldraskap. Projektledarna inhämtade inspiration och kunskap från SUF-kunskapscentrum i Uppsala, som under tre år har gjort betydande insatser på området. SUF står för samverkan, utveckling och föräldraskap. Resultat Projektet startade en lokal SUF-grupp där representanter som möter barn och/eller föräldrar i familjer där föräldrarna kan ha kognitiva nedsättningar ingår (Mödravårdcentral, Barnavårdcentral, förskola, särskola, skola, habilitering, socialtjänst, personal inom verksamhet för funktionsnedsatta med flera). Implementering Projektet har resulterat i en organisationsförändring som innebär att socialrådgivaren på Familjens hus samordnar möten med den nyuppstartade SUF-gruppen, SUF-Eslöv. Gruppen består av yrkesverksamma inom ovan nämnda områden i Eslövs kommun och Region Skåne. Samarbetet med SUF-kunskapscentrum i Uppsala fortsätter. Syftet med projektet var att minska riskerna för att barn far illa och öka skyddsfaktorerna för hela familjen. Detta skulle uppnås genom ökad kunskap hos yrkesverksamma och en organisationsförändring som säkerställer samverkan utifrån evidens och erfarenhetsbaserade arbetssätt, vilket 18 Delmål 3, barns och ungas uppväxtvillkor

19 Slutreflektioner Syftet med Programmet för socialt hållbar utveckling är att samordna, strukturera och systematisera arbetet för den socialt hållbara utvecklingen i Eslövs kommun. Programmet ska ses som ett stöd och ett komplement till förvaltningarnas ordinarie uppdrag, där tyngdpunkten i välfärdsarbetet ligger. Den sociala investeringsbudgeten har möjliggjort ett aktivt och effektivt arbete inom ramen för prioriterade områdena i Programmet för socialt hållbar utveckling. Eftersom det är i det verksamhetsnära arbetet som behoven syns och förslag på åtgärder väcks, har en väsentlig framgångsfaktor varit att återgärder kopplade till programmet kännetecknats av ett underifrånperspektiv. Utöver välfärdsprojekten finns ytterligare flera goda exempel från verksamhetsåret 2014 som på olika sätt bidrar till att skapa en socialt hållbar utveckling. Här presenteras några av dem. Brottsförebyggande arbete Örat mot marken, som är en samverkansgrupp där Eslövs kommun tillsammans med polis, räddningstjänst, bevakningstjänst långsiktigt arbetar för att skapa ett tryggare Eslöv, har fortsatt att träffas. Gruppen träffas 30 minuter varje fredag för att diskutera fram gemensamma åtgärder för att öka tryggheten för Eslövs medborgare. Våld i nära relationer Eslövs kommun bedrev under 2014 ett strategiskt arbete mot våld i nära relationer och bedömer problemet som ett folkhälsoproblem. I maj 2014 beslutade kommunfullmäktige att anta en ny handlingsplan för arbetet tillsammans med särskilda riktlinjer och rutiner. Under 2014 påbörjade enheten för Socialmedicin och Global Hälsa vid Lunds universitet en kvalitativ utvärdering av kommunens arbete mot våld i nära relationer. Fysisk aktivitet i skolan På en av kommunens grundskolor har medarbetare under hösten 2014 arbetat med hälsoprofilering vilket innebär att elevernas fysiska, sociala och mentala hälsa har mätts. Ett av behoven som har identifierats var ökad fysisk aktivitet. Detta har bland annat resulterat i mer idrott på schemat och hälsodagar med olika teman. Fortsatt uppföljning av enkäten kommer att resultera i fler åtgärder under Arbetet med hälsoprofiler har visat sig vara mycket uppskattat bland eleverna. Lokala handikappföreningar Samtliga lokala handikappföreningar finns fortsatt representerade och har en aktiv roll i Rådet för Hälsa och Trygghet. De bevakar handikappföreningarnas intresse i samtliga frågor som bearbetas av rådet. Handikappföreningarna har även en egen stående punkt på dagordningen. Innan Rådet för Hälsa och Trygghet har handikappföreningarna en timmes förmöte som syftar till att gå på djupet i frågor som berör dem. Framtid för arbetet med socialt hållbar utveckling Den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030, syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete och samverkan, men också för att säkra en långsiktighet i arbetet. På så vis kan samarbetet mellan folkhälsoarbetet och arbetet för den regionala utvecklingen öka och skapa synergier mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiven. Eslövs kommun har inspirerats av den regionala utvecklingsstrategin i framtagningen av Strategi för tillväxt. Ett samlat grepp kring integration för att skapa tillväxt har initierats och arbetet kommer att ske i samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen, Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Herbert Felixinstitutet med flera. Arbetet för att öka jämställdhet i kommunen, som bland annat sker i arbetet för att öka andelen heltidsansällda och förbättra stödet till utsatta för våld i nära relationer, kommer att gå in i en ny fas då perioden för handlingsplanen kopplat till undertecknandet av den europeiska deklarationen för jämställdhet gick ut år HBTQ-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) rättigheter kommer lyftas inom arbetet med mångfald, jämställdhet och likabehandling. Anställda inom Vård och Omsorg ska under 2015 genomgå en utbildning som resulterar i HBTQ-certifiering av verksamheten. Programmet för socialt hållbar utveckling ska revideras under 2015 och inför revideringen ska en ny undersökning av hälsoläget i Eslövs kommun göras. Arbetet med social hållbarhet kommer få en ännu tydligare koppling till tillväxtavdelningens övriga områden som tillexempel fysisk planering och näringsliv. Under 2015 kommer även en processutvärdering av Eslövs kommuns arbete med sociala investeringar att genomföras. Slutreflektioner 19

20 Bilaga 1. Delaktighet, öppenhet och inflytande 1.1 Öka tolerans för olikheter Tillgänglighetsbaromenterna* År Eslövs placering Källa: Humana * Ranking av totalt 158 kommuner Pappaindex* År Eslövs index 37,1** 39,1** 43 Skånes index 37,2** 38,8 39,7 Källa: Tjänstemännens centralorganisation (TCO) * Om föräldrar dela lika på föräldrarledighet blir indexvärdet 100 ** Siffror från föregående år är justerade 1.2 Öka medborgarnas inflytande genom medborgardialog och förbättrad kommunikation Valdeltagande riksdag, andel röstande i procent År Eslövs kommun 80,7 82,7 84,4 Skåne 80, ,6 Sverige 82 84,6 85,8 Källa: SCB, Valmyndigheten Valdeltagande region, andel röstande i procent År Eslövs kommun 78,7 79,8 82 Skåne 77, ,5 Sverige 78,8 81,1 82,4 Källa: SCB, Valmyndigheten Valdeltagande kommun, andel röstande i procent År Eslövs kommun 78,9 80,3 81,9 Skåne 78,2 79,5 80,8 Sverige 79,4 81,6 82,8 Källa: SCB, Valmyndigheten Nöjd inflytande index* År Eslövs kommun Jämförelsekommuner Källa: SCB, medborgarundersökning * Medborgarnas bedömning av möjligheterna till inflytande i kommunen. Faktorernas betygindex kan variera mellan Ju högre desto bättre. Jämförelse görs med kommuner i samma storleksklass, invånare. 20 Bilagor delområde 1