MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING FÖR LNG- TERMINAL I OXELÖSUNDS HAMN

Transkript

1 MARS 2019 OXGAS AB BILAGA B MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING FÖR LNG- TERMINAL I OXELÖSUNDS HAMN TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN OCH SEVESOVERKSAMHET OXELÖSUND, SÖDERMANLAND REVIDERAD UTGÅVA ANPASSAD FÖR DETALJPLAN SAMT MED HÄNSYN TILL NY LAYOUT

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se MARS 2019 OXGAS AB MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING FÖR LNG- TERMINAL I OXELÖSUNDS HAMN TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN OCH SEVESOVERKSAMHET REVIDERAD UTGÅVA ANPASSAD FÖR DETALJPLAN SAMT MED HÄNSYN TILL NY LAYOUT PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. A MKB VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND Miljökonsekvensbeskrivning Jessica Lovell, Peter Norberg, Veronica Lindblom, Anna Pärsdotter Anna Wilhelmsson Ulrika Roupé Anna E Wilhelmsson

4

5 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 5 INNEHÅLL FÖRORD 8 Icke teknisk sammanfattning 9 1 Inledning och bakgrund Ökade miljökrav och efterfrågan på alternativa bränslen inom transportsektorn SSABs väg till fossilfrihet Naturgas och biogas LNG och LBG, Liquefied Natural Gas och Liquefied Biogas MKBs syfte och avgränsningar 19 2 Organisation/Administrativa uppgifter 21 3 Sökanden och ansökt verksamhet Ansvarsförhållanden 23 4 Planarbete Planens syfte och huvuddrag Sammanfattning av planens innehåll Planens förhållande till andra relevanta planer 25 5 Samråd Samråd enligt 5 kap. plan- och bygglagen Genomförda samråd enligt 6 kap. miljöbalken 27 6 Verksamhetsbeskrivning Lokalisering av LNG terminalen inom hamnområdet LNG terminalen 30

6 6 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 6.3 LNG terminalens övergripande utformning Driften av anläggningen Landtransporter Hamnverksamhet Säkerhetssystem driftstörning och olyckor 38 7 Områdesbeskrivning Geografiskt läge Riksintressen och skyddade områden Markanvändning och geologi Närliggande verksamheter och boende Infrastruktur 49 8 Alternativredovisning Nollalternativ Alternativ lokalisering av LNG-terminalen Ansökt lokalisering av LNG-terminalen Utformning av terminal 55 9 Bedömningsgrunder och bedömningsmetodik Miljöpåverkan och konsekvenser Luft och klimat Ytvatten Mark och grundvatten Buller Risk och säkerhet Avfall, naturresurser och energi Naturmiljö och friluftsliv Kulturmiljö och landskapsbild Omkringliggande verksamheter och närboende Samlad bedömning Miljökonsekvenser Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer 115

7 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 7 12 Kontroll av verksamheten Sammanfattning av skyddsåtgärder Redovisning av kompetenskrav för upprättande av MKB Referenser 123 BILAGOR Bilaga B1 Bilaga B2 Bilaga B3 Bilaga B4 Bilaga B5 Bilaga B6 Bilaga B7 Bilaga B8 Bilaga B9 Luftutredning, reviderad Bullerutredning, reviderad Markteknisk undersökning (MUR), reviderad PM Geoteknik, reviderad Markmiljöundersökning, reviderad Kemikalie- och mediaförteckning Intressekarta Naturmiljö, justerad Intressekarta Kulturmiljö, justerad Intressekarta Övriga intressen, justerad Bilaga B10 Intressekarta Kommunikation, justerad Bilaga B11 Karta närboende och förskolor/skolor, justerad Bilaga B12 Situationsplan Bilaga B13 Lokaliseringsutredning Bilaga B14 PM Dagvatten

8 8 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET FÖRORD Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats för tillståndsansökan för att anlägga och driva en LNG terminal i Oxelösunds Hamn ABs industriområde i Oxelösund. Tillståndsansökan ingavs 9 februari MKB är nu uppdaterad och anpassad till detaljplan för LNG terminalen samt med hänsyn till en ny layout. Ändring av layouten (utformningen) har genomförts i flera steg efter det att tillståndsansökan lämnades in i februari och har primärt anpassats för att ytterligare förbättra riskbilden för 3:e person, dvs individrisk för boende samt mer detaljerade tekniska utredningar. De utredningar som ligger till grund för MKB och som påverkats av den nya layouten och dess lokalisering samt ökat antal transporter har reviderats och kompletterats. Dessa är Bilaga B1, B2, B3, B4, B5, B7, B8, B9, B10, B11 samt B12. Bilaga B13 och B14 är nya. Övriga bilagor och dess resultat och slutsatser har inte bedömts påverkas av den nya layouten. Utöver dessa har även den kvantitativa riskanalysen, QRA, Bilaga C3 uppdaterats. Flera av de utredningar som ligger till grund för MKB baseras på den layout som var aktuell vid tiden för inlämnande av tillståndsansökan men har bedömts vara relevanta även med den nya layouten och placeringen. Text som lagts till eller ändrats i denna MKB med hänsyn till förändrad layout markeras med röd text. Den design som beskrivs i MKB och övriga handlingar är preliminär och kan komma att ändras under detaljprojekteringen.

9 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 9 Icke teknisk sammanfattning Inledning och bakgrund En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram med anledning av OxGas ABs planer på att anlägga och driva en LNG-terminal inom Oxelösunds Hamn ABs (Oxhamns) industriområde i Oxelösund. Hamnen är belägen på Sveriges östkust ca 10 mil sydväst om Stockholm. Föreliggande MKB är uppdaterad och anpassad till ny detaljplan för LNG terminalen samt med hänsyn till en ny layout, där anläggningen flyttats från norra till södra delen av lageryta D, ökat antal transporter samt fördjupade tekniska utredningar. LNG är en engelsk förkortning av Liquefied Natural Gas, dvs. flytande naturgas, och LBG är en förkortning för Liquefied Biogas, dvs. flytande biogas. Naturgas är ett fossilt bränsle och är vid utvinning en färglös, luktfri och icke giftig gas som huvudsakligen består av metan (90 95%), naturens enklaste kolväte. Biogas är ett förnybart bränsle som framställs genom rötning av biomassa. Naturgas och biogas är några av de renaste bränslen som finns. Vid förbränning bildas huvudsakligen koldioxid, vatten samt små mängder kväveoxid. Användandet av naturgas och biogas har därmed flera miljömässiga fördelar jämfört med konkurrerande fossila bränslen. Svensk industri och den landbaserade transportsektorn står i begrepp att ställa om till mer miljövänliga alternativ. Även skärpta och kommande miljökrav på svavel- och kvävehalter i marint bränsle genom EU-direktiv 2012/33/EU förutspås öka efterfrågan på LNG som fartygsbränsle. Syftet med terminalen är företrädesvis att kunna försörja SSAB i Oxelösund med LNG via gasledning, efter förångning och trycksättning, samt att kunna försörja SSAB i Borlänge genom järnvägs eller lastbilsleveranser av LNG. LNG är en viktig del i att SSAB ska kunna ställa om från kolbaserad till skrotbaserad metallurgi som ett första steg mot en fossilfri ståltillverkningsprocess. Terminalen kommer även att möjliggöra bunkring av LNG-drivna fartyg och kunna fungera som en framtida hubb för övriga kunder i östra och mellersta Sverige. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och ansökan omfattar anläggande och drift av LNG-terminal samt tillstånd till hamnverksamhet. Anläggningen kommer att omfattas av Sevesolagstiftningens högre kravnivå. Verksamhetsbeskrivning LNG-terminalen omfattar en fullt utbyggd terminal med en atmosfärisk tank med en sammanlagd maximal lagringskapacitet om ton (ca m³) vid varje enskilt tillfälle. LNG kommer att att levereras med fartyg från kaj 11 till LNG-terminalen via ledning förbunden med terminalområdet. På sikt kommer även lastning och bunkring av LNG till fartyg att ske via samma ledning. Vidare kommer en gasledning att anläggas från LNG-terminalen till SSABs anläggning i Oxelösund.

10 10 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET För att undvika skadehändelser och att driftstörningar utvecklas till olyckor finns ett flertal säkerhetssystem planerade för terminalen. Standarden EN1473 ställer krav på vilka säkerhetssystem som måste finnas såsom nivåövervakning i tankar, nödavstängningssystem och brandvatten. Utformningen av säkerhetssystem kommer beslutas genom fördjupade riskanalyser under detaljprojekteringen. Tekniska säkerhetssystem kompletteras med rutiner och utbildning för att tillse att terminalens drivs och underhålls på ett säkert sätt. Områdesbeskrivning Oxelösunds kommun ligger på en halvö söder om Nyköping och ca 10 mil söder om Stockholm med närhet till havet och skärgården. Oxhamn och SSAB ligger på halvöns yttersta spets. Inom Oxelösunds kommun bor ca invånare och dess närhet till havet gör den till en attraktiv kommun med stora utvecklingsmöjligheter. Oxhamn har en lång historia och ett mycket gynnsamt läge vid kusten med kort inseglingstid. Oxhamn har också ett bra geografiskt läge för kommunikationer med väg och järnväg. Det tänkta verksamhetsområdet för LNG-terminalen omfattas av detaljplan (1668). I detaljplanen anges att området är avsett för upplagsändamål. Ändring av detaljplanen är därför nödvändigt för att möjliggöra etablering av LNGterminalen. Oxhamn och vattenområdet utanför hamnen är av riksintresse för högexploaterad kust. Hamnområdet berörs av ett flertal riksintressen för kommunikation. Området längs hela kusten utanför Oxelösund är av riksintresse för yrkesfisket och betecknas som fångstområde för ål och sötvattensarter. Havsområden utanför Oxhamn är även av riksintresse för naturvärden i form av variationsrika bottnar och rikt växt- och djurliv. Vidare betecknas områden utanför hamnen som riksintresse för friluftslivet. I närheten av verksamhetsområdet finns även ett flertal områden utpekade som naturreservat och Natura 2000-område. Inga fornlämningar finns i närheten av den planerade verksamheten. Alternativredovisning Nollalternativet innebär att en etablering av en LNG-terminal i Oxhamn uteblir. SSAB:s verksamhet i Oxelösund är beroende av bränsle oavsett om terminalen anläggs eller ej. I nollalternativet transporteras bränsle till Oxelösund med lastbil eller via järnväg. I det fall terminalen inte anläggs uteblir effekter och konsekvenser av etablering och drift av terminalen och verksamheten i området förutsätts fortsätta som i nuläget. Alternativ till den sökta lokaliseringen för terminalen och alternativ utformning av terminalen har utretts. Ett antal parametrar måste vara uppfyllda för att en etablering av en LNG-terminal ska vara lämplig, bland annat närhet till farled med mycket fartygstrafik, närhet till större hamn, närhet till konsumenter på landsidan samt god infrastruktur. Respektive lokaliseringsalternativ har bedömts och värderats utifrån ett antal parametrar i en separat lokaliseringsutredning.

11 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 11 Lageryta D inom Oxhamn bedömdes som den mest lämpliga lokaliseringen för den planerade LNG-terminalen. Miljöpåverkan och konsekvenser Miljöeffekter av en verksamhet kan vara direkta eller indirekta. Med direkta miljöeffekter avses påverkan på miljön som verksamheten i sig orsakar. Indirekta miljöeffekter hänger samman med följdverksamheter till verksamheten, så som fartygs-, väg- och järnvägstransporter till och från verksamhetsområdet. Konsekvenskapitlen i denna MKB beskriver verksamhetens påverkan, miljöeffekter och konsekvenser för både anläggningsskede och driftskede av LNG-terminal inklusive hamnverksamhet och belyser både direkta och indirekta effekter. Emissioner till luft kopplade till verksamheten uppkommer framförallt från följdverksamhet i form av transporter. Under anläggningsskedet sker utsläpp till luft från transporter med lastbil och arbetsmaskiner. Under driftskedet uppkommer utsläpp i huvudsak från fartyg och lastbilar. De utsläpp till luft som kan uppkomma från själva LNG-terminalen är utsläpp genom facklan vid en onormal driftssituation. För att visa verksamhetens påverkan på luftkvalitén har ett PM med avseende på emissioner tagits fram och använts som underlag för bedömning av konsekvenser. Totalt sett förväntas luftsituationen i området på sikt bli bättre med hänsyn till de minskade utsläpp som förbränning av LNG ger i förhållande vad koksugnsgas, masugnsgas och oljebaserade bränslen i SSABs produktionsanläggningar ger upphov till. Även utsläpp från fartyg som angör Oxhamn kommer att minska efter övergången till LNG som fartygsbränsle. De ökade transporterna som LNG terminalen medför bedöms inte bidra till överskridanden av miljökvalitetsnormer för luft då de urbana bakgrundshalterna lokalt i är låga. Under anläggningsskedet uppkommer utsläpp till vatten eventuellt komma att ske genom utsläpp av länshållningsvatten. Vanligtvis behandlas länshållningsvatten i olika typer av anläggningar med oljeavskiljare och sedimentation innan utsläpp till recipient. I driftskedet sker inget utsläpp till vatten från LNG-terminalen under normal drift. Dagvatten från tank och lastningsplatser kommer att tas om hand genom att det samlas upp i spillrännor och leds till uppsamlingsbassäng där en pumpbrunn med vattenlås installeras. Från brunnarna pumpas dagvattnet till ett nytt föreslaget magasin/betongkassun inom terminalområdet, varifrån det leds via en ny ledning till en ny utloppspunkt i recipient. Dagvattnet renas från partikulära föroreningar via sandfång. Närmaste recipient är vattenförekomsten Oxelösunds hamnområde. Påverkan och miljöeffekter med avseende på ytvatten bedöms som små, vilket ger en liten konsekvens. Inga miljökvalitetsnormer för vatten bedöms påverkas negativt av verksamheten. En markmiljöundersökning har utförts inom norra delen av lageryta D. Den ändrade layouten innebär att anläggningen flyttas till södra delen av lagerytan. Markundersökningen har därför kompletterats med fem nya provpunkter i söder. Även ett PM för geoteknik har tagits fram och legat till grund för konsekvensbedömningen, vilket också har uppdaterats. Enligt den uppdaterade

12 12 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET geotekniska utredningen bedöms risken för stabilitetsproblem och sättningar i området som låg. Även om layouten har ändrats ytterligare än gång är det samma områden som berörs som för de kompletterande undersökningarna och inga fler kompletterande undersökningar bedöms därför nödvändiga. Den första markundersökningen påvisade föroreningar över halter för Mindre känslig markanvändning, MKM i ett antal punkter. Risken för spridning av föroreningar till grundvatten bedömdes som liten från denna yta (norra delen av lageryta D). Den uppdaterade markundersökningen påvisade halter över Känslig markanvändning, KM i fyra av punkterna och halter över MKM i en punkt. Marken bedöms som lätt förorenad över KM i hela undersökningsområdet (södra delen av lageryta D) i dess översta skikt. Schaktade massor kommer att provtas och omhändertas på erforderligt sätt utifrån föroreningsinnehåll. Högfluorerade ämnen, PFAS, och perfluoroktansulfonat, PFOS, påträffades i grundvatten i den första markundersökningen. Förekomsten av dessa ämnen är sannolikt lokalt utbredd då grundvattentillgången är begränsad på platsen. Inget uttagbart grundvatten påträffades i den kompletterande undersökningen. Med hänsyn till att etablering av LNG-terminalen kommer att ske i ett industrioch hamnområde som redan idag är bullerpåverkat och att fåglar och övriga djur som rör sig i de närmaste omgivningarna till hamnen har redan anpassat sig till denna miljö, bedöms effekterna under anläggningsskedet bli små. Buller i samband med etableringen bedöms inte medföra några allvarliga störningar för människor förutsatt att inga bullrande verksamheter utförs nattetid och att Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser kommer att följas. Enligt genomförd bullerutredning beräknas ljudbidraget från planerad LNGterminal under normala driftförhållanden kunna begränsas till 40 dba vid närmaste bostad som ekvivalent ljudnivån förutsatt att de bullerkällor som ger de högsta ljudbidraget dämpas med 10 dba. Alla arbeten under anläggningsskedet kommer att riskbedömas och arbetsriskanalyser kommer att genomföras för högriskaktiviteter. Riskerna kan hanteras genom riskanalyser, arbetsmiljöplanering och skyddsronder. Under driftsfasen kan större utsläpp av brandfarlig gas ge upphov till flera olika scenarion som kan leda till allvarlig kemikalieolycka. Hur stort område som påverkas beror på storleken av utsläppet och var det antänds. För att analysera riskerna under driftsfasen har flera riskanalyser genomförts. Genom en kvantitativ riskanalys, QRA, har individ och samhällsrisk beräknats. Individrisken för boende inom Gamla Oxelösund beräknas bli tolerabel för 3:e person jämfört med uppsatta riskacceptanskriterier. Genom den uppdaterade layouten har risken i området för småbåtshamnen minskat till en tolerabel risknivå. Därmed kan området även fortsättningsvis fungera som småbåtshamn och vara detaljplanerad för ändamålet i enlighet med befintlig detaljplan. Endast parkeringsyta och båtramp ingår i detaljplanen för LNG terminalen. Samhällsrisken ligger under den maximalt acceptabla nivån enligt använda riskkriterier men inom det område där skyddsåtgärder skall värderas. Utgående från en bedömning av möjliga relevanta externa dominoeffekter, konstaterades

13 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 13 att det föreligger en risk för dominoeffekter. För att minska konsekvensen av och risken för dominoeffekter, planeras flera åtgärder för terminalen. Under anläggningsskedet uppkommer avfall i form av återvinningsbart material samt brännbart- och farligt avfall. Verksamheten genererar inget avfall under den kontinuerliga driften. Det avfall som genereras av hamnverksamheten omhändertas av Oxhamn. Inom hamnen finns redan fungerande rutiner och särskilda avfallshanteringsstationer för att ta omhand avfall inom hamnområdet. Naturgas är en ändlig naturresurs och finns liksom olja och andra fossila bränslen i begränsad mängd. Naturgasen som kommer att omsättas vid planerad LNG-terminal kommer att ersätta traditionella bränslen och oljeprodukter, vilket medför positiva miljökonsekvenser. I närheten av hamnen finns flertalet områden som omfattas av bestämmelser för naturskydds- eller Natura 2000-område. Planerad verksamhet bedöms inte medföra någon betydande påverkan på dessa områden. Landskapsbilden inom området är präglad av hamnverksamheten. Planerad verksamhet bedöms inte påverka något riksintresse för kulturmiljö, närliggande kulturhistorisk miljö eller fornlämningar, varken under anläggnings- eller driftskede. De uppskattade totalhalterna av NO₂ (verksamhetens bidrag från transporter adderad till lokal bakgrundshalt) visar på att miljökvalitetsmålet för Frisk luft överskrids lokalt för 98-percentilen av timmedelvärdet. Miljökvalitetsmålen är till skillnad från miljökvalitetsnormerna övergripande och utgör en inriktning för kommuners och länsstyrelsers miljöarbete. Även om det tillkommer en lokal påverkan och effekt av transporterna till och från LNG-terminalen kommer de övergripande konsekvenserna av en etablering av en LNG-terminal i området vara positiva. Generellt kommer en ökad användning av LNG som alternativt bränsle att bidra till att minska emissionerna och blir därför en del i det övergripande miljöarbetet som möjliggör att Miljökvalitetsmålet Frisk luft kan nås.

14 14 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 1 Inledning och bakgrund Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram med anledning av planerna på att anlägga och driva en LNG-terminal inom Oxelösunds Hamn ABs industriområde, i Oxelösund. Hamnen är belägen på Sveriges östkust ca 10 mil sydväst om Stockholm. Oxelösunds Hamn AB benämns fortsättningsvis som Oxhamn. Föreliggande MKB är uppdaterad och anpassad till ny detaljplan för LNG terminalen samt med hänsyn till en ny layout, där anläggningen flyttats från norra delen av lageryta D till den södra delen av lagerytan. Projektet föranleds i huvudsak av en förväntad ökning av behovet av LNG vid SSAB i Oxelösund och en ökad efterfrågan inom sjöfarten. Syftet med terminalen är företrädesvis att kunna försörja SSAB i Oxelösund med LNG i gasform via gasledning samt att kunna försörja SSAB i Borlänge genom järnvägs eller lastbilsleveranser av LNG. LNG är en viktig del i att SSAB ska kunna ställa om från kolbaserad till skrotbaserad metallurgi som ett första steg mot en fossilfri ståltillverkningsprocess. Terminalen kommer även att möjliggöra bunkring av LNG-drivna fartyg och att kunna fungera som en framtida hubb för övriga kunder i östra och mellersta Sverige. LNG-terminalen omfattar en fullt utbyggd terminal med en atmosfärisk tank med en sammanlagd maximal lagringskapacitet om ton (ca m³) vid varje enskilt tillfälle. LNG kommer att levereras med fartyg till LNG-terminalen och bunkring och lossning av LNG från fartyg ska kunna ske vid terminalen. Denna verksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken och ansökan omfattar anläggande och drift av LNG-terminal samt tillstånd till hamnverksamhet. Anläggningen kommer att omfattas av Sevesolagstiftningens högre kravnivå. 1.1 Ökade miljökrav och efterfrågan på alternativa bränslen inom transportsektorn Genom EU-direktiv 2012/33/EU infördes under 2015 nya miljökrav i form av skärpta krav på svavelhalten i marint bränsle i det svavel-kontrollområde (SECA) som omfattar Östersjön, Engelska kanalen och Nordsjön. Samma område kommer från 2021 även att bli ett kvävekontrollsområde (NECA NOx Emission Control Area) i vilket skärpta krav på kväveoxidutsläpp från fartyg som byggs efter 2021 och som färdas i NECA-området kommer att gälla. LNG som fartygsbränsle är ett är ett bra alternativ för att uppfylla nuvarande och framtida bestämmelser om svaveloxid och kväveoxidutsläpp. Parallellt med detta pågår en utveckling där svensk industri vill ställa om från olja och kol till mer miljövänliga alternativ. Även den landbaserade transportsektorn står i begrepp att ställa om till mer miljövänliga alternativ. I samtliga fall efterfrågas LNG.

15 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 15 Figur 1-1 Geografisk utbredning av SECA-området där gränsen för svavelinnehåll i fartygsbränsle skärps från år NECA-området har samma gränser. 1.2 SSABs väg till fossilfrihet Sverige har antagit ett klimatpolitiskt ramverk med ett klimatmål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år SSAB står för cirka 10 % av dagens totala koldioxidutsläpp i Sverige och SSABs verksamhet i Oxelösund utgör en av de största punktkällorna både inom SSAB och i Sverige. För att möta Sveriges mål om fossilfrihet 2045 har SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall startat ett initiativ kallat HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) med syfte att utveckla ny teknik för att reducera järnmalm med vätgas istället för dagens teknik med kolbaserad järnmalmsreduktion. Om projektet lyckas innebär införandet av HYBRITprocessen att befintliga masugnar med tillhörande koksverk kan stängas vilket innebär att mer än 90 % av dagens koldioxidutsläpp elimineras. Målet med HYBRIT är att utveckla teknik som är mogen att tas i industriell drift för att möta Sveriges mål om fossilfrihet. En konsekvens av HYBRIT är att järnet smälts i en ljusbågsugn samt att de restgaser som uppstår i koksverk och masugn måste ersättas av annat bränsle. LNG anses vara det effektivaste valet med låga emissioner av koldioxid, kväveoxider samt inga emissioner av partiklar, stoft eller svavel. SSAB i Oxelösund utreder just nu en omställning av produktionen från en kolbaserad järnmalmsreduktion till en ljusbågsugnsbaserad produktion för jungfruliga järnråvaror och skrot. Utredningen är en del av SSABs långsiktiga strategi där miljö- och hållbarhetsfrågor är en viktig del.

16 16 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET En ljusbågsugnsbaserad produktion gör att utsläppen av koldioxid kraftigt minskar, till mindre än en tiondel av den järnmalmsbaserade produktionen. Det skulle innebära att produktion i koksverk och masugnar upphör samt att LDprocessen ersätts med en så kallad ljusbågsugn som smälter skrot med hjälp av elektricitet, en lösning som också kräver betydande förändringar i nuvarande energisystem. Förändringarna i produktionssystemet behöver göras i flera steg och investeringar kommer att ske gradvis över en tioårsperiod. För att säkra produktionskapaciteten under omställningstiden måste energisystemet först ställas om från att använda koksugnsgas, som är en restprodukt från koksproduktionen, till att använda metan som bränsle i processerna. Förändringen i energisystemet behöver göras i två steg där första steget ska vara klart till år Den ljusbågsugnsbaserade produktionen bör stå klar år 2025 och ta över råjärnsproduktionen från masugnen när dess produktionslivslängd är slut, se Figur 1-2. Figur 1-2 Tidplan för energikonvertering vid SSABs anläggning i Oxelösund Oxhamn har ett strategiskt läge för etablering av en LNG-terminal. Från Oxelösund kan terminalen försörja SSAB i Oxelösund med naturgas via gasledning och även SSAB i Borlänge genom järnvägsleveranser av LNG. Då SSAB i Borlänge redan idag använder LNG skulle leveranser från Oxelösund innebära en betydande effektivisering av logistikkedjan. Terminalen möjliggör även bunkring av LNG-drivna fartyg och kan även fungera som en hubb för övriga kunder i östra och mellersta Sverige. 1.3 Naturgas och biogas Naturgas är ett fossilt bränsle och är vid utvinning en färglös, luktfri och icke giftig gas som huvudsakligen består av metan (90 95 %), naturens enklaste kolväte. Biogas är ett förnybart bränsle som framställs genom rötning av biomassa. Rötad biogas består till största delen av metan (40-80 %) som normalt uppgraderas till högre metanhalt, beroende på användningsområde. Biogas och naturgas har i grunden samma huvudbeståndsdel (metan). Då biogasen inte är ett fossilt bränsle är den bättre ur koldioxidhänseende än

17 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 17 naturgas eftersom biogasen inte tillför något nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. Biogas och naturgas är kompatibla vid såväl lagring och transport som vid användning. Detta är en fördel då man successivt kan ersätta naturgas med biogas 1. Naturgas och biogas är några av de renaste bränslen som finns. Vid förbränning bildas huvudsakligen koldioxid, vatten samt små mängder kväveoxid. Användandet av naturgas och biogas har därmed flera miljömässiga fördelar jämfört med konkurrerande bränslen som till exempel LPG, EO1 eller tjockolja. Metangas är en helt ren gas utan svavelinnehåll och den bildar inga partiklar vid förbränning. Utsläppen av kväveoxider och koldioxid är också lägre i förhållande till traditionella bränslen. Emissionerna då LNG används som fartygsbränsle är alltså betydligt lägre i jämförelse med konventionella fartygsbränslen, se Figur 1-3. På grund av metanets (CH 4) höga innehåll av väte jämfört med andra kolväten kan det också med fördel användas som råvara i kemiska produktionsanläggningar och raffinaderier. Metan är brandfarligt om det blandas med luft förutsatt att metanhalten är mellan 5 15%. Blandningar med högre eller lägre gasinnehåll brinner ej. Metan är inte explosivt vid utsläpp till atmosfären men i slutna utrymmen kan explosiv atmosfär uppkomma. 1 I det här underlaget avses med LNG såväl Liquified Natural Gas som uppgraderad biogas (LBG) som är likvärdig med kvaliteten på naturgas och där syrehalten uppgår till högst 1 %. Jfr. anmärkning till punkten 18 i avdelning 4 (förordning om miljöfarlig verksamhet)

18 18 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur 1-3 Emissioner vid olika slags bränslen från ett lastfartyg som trafikerar Östersjön. Low sulphur fuel innehåller maximalt 0,1 % svavel. Konventionellt bränsle innehåller maximalt 1 % svavel. Källa DNV GL, LNG och LBG, Liquefied Natural Gas och Liquefied Biogas LNG är en engelsk förkortning av Liquefied Natural Gas, dvs. flytande naturgas och LBG är en förkortning för Liquefied Biogas, dvs. flytande biogas. När gasen (metangas), vid normalt atmosfärstryck, kyls ned till -162 C kondenserar gasen till vätska (LNG/LBG), och blir då lätt att transportera och lagra i isolerade tankar. Genom nedkylning och kondensering till vätska blir volymen cirka 600 gånger mindre än motsvarande gasvolym vid atmosfärstryck. En kryogen vätska är en vätska som kyls lägre än sin normala kokpunkt och under -90 C. Argon, helium, kväve, syre, eten/etan och väte är de vanligaste industrigaser som transporteras, hanteras och förvaras i flytande tillstånd vid låga temperaturer. På grund av den låga temperaturen behövs särskild skyddsutrustning, så som skyddshandskar, skyddskläder och visir, vid hantering av slangar och kopplingar för att inte riskera köldskador.

19 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 19 Figur 1-4 visar en principskiss över hur LNG kan distribueras från källa till slutkund. Naturgas utvinns från berglager djupt under marken och under havsbotten. Därifrån transporteras gasen via pipeline till förvätskningsanläggning där gasen kyls ner och blir flytande. LNG kan sedan lagras vid en stor terminal dit fartyg kan komma för att lastas. Fartygen transporterar LNG vidare till andra LNG-terminaler. Vid terminalen kan LNG vidaredistribueras med fartyg, lastbil eller tåg alternativt förångas och användas som bränsle eller råvara i industriella processer. Figur 1-4 Exempel på distributionskedja för LNG. 1.5 MKBs syfte och avgränsningar Enligt 6 kap. miljöbalken (1998:808) ska en specifik miljöbedömning göras för verksamheter eller åtgärder som ska tillståndsprövas enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken och som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt samma kapitel ska en strategisk miljöbedömning genomföras för planer och program. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas (Lag 2017:955). För etablering av den nu aktuella LNG terminalen krävs en ny detaljplan enligt Plan och bygglagen (PBL) och ett tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och därmed en strategisk respektive specifik miljöbedömning. Att samordna miljöbedömningarna har stöd i miljöbalken vilket framgår av 6 kap, 46 ; "Den som gör en strategisk eller specifik miljöbedömning ska sträva efter att samordna arbetet med andra miljöbedömningar som görs enligt detta kapitel eller med liknande arbete som görs enligt andra författningar. Lag (2017:955)". Som ett led i den specifika och den strategiska miljöbedömningen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Syftet med en MKB är att identifiera och visa på de miljöeffekter som det aktuella projektet kan förväntas medföra dels på människor, djur, växter, mark, luft, klimat, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på hushållning med material, råvaror och energi. Vidare ska en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön göras. För en verksamhet som omfattas av Sevesolagstiftningen är syftet

20 20 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET med en MKB även att identifiera och bedöma faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten för verksamheten. I MKBn studeras och beskrivs olika alternativ, t.ex. utformning och lokalisering. Ett nollalternativ som innebär att den planerade etableringen inte genomförs beskrivs också. Genom samråd ges berörd allmänhet och myndigheter möjlighet att medverka vid den specifika och strategiska miljöbedömningen. MKBprocessen ska leda till att projektets påverkan på omgivningen begränsas och MKB-dokumentet används inom ramen för den specifika miljöbedömningen som ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. MKB-dokumentet ska också kunna användas inom ramen för den strategiska miljöbedömningen som ett beslutsunderlag för myndigheter och kommun. Denna MKB omfattar uppförande och drift av LNG-terminal i Oxhamn samt därtill hörande hamnverksamhet. MKBn behandlar miljöeffekter av denna verksamhet. Konsekvenser omfattande rivning av befintlig utrustning och byggnader mm inom den berörda lagerytan och övriga berörda områden längs ledningar, vid kaj och järnvägsspår redovisas och konsekvensbedöms övergripande i denna MKB. Avgränsningen av direkta och indirekta konsekvenser till följd av ansökt verksamhet grundar sig på en bedömning av var gränsen går till försumbar påverkan på ett identifierat värde. Exempelvis avgränsas aspekten buller till dit bullret inte längre påverkar något identifierat värde så som en förskola eller ett bostadsområde. Miljöpåverkan som kan uppstå under såväl anläggningsskedet som driftskedet för terminalen bedöms inom ramen för denna MKB. I samband med både anläggning och drift av terminalen bedöms verksamhetens inverkan på följande miljöaspekter vara relevanta att beskriva: Luft och klimat Mark- och vattenförhållanden Buller Risk och säkerhet Avfall, naturresurser och energi Kulturmiljö och landskapsbild Naturmiljö och friluftsliv Omkringliggande verksamheter och närboende

21 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 21 2 Organisation/Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Adress: OxGas AB OxGas AB Box 26 Fastighetsbeteckning: Oxelö 7: Oxelösund Besöksadress: Skeppargatan 28 Hamnkontoret Fastighetsägare: Oxhamn AB till fastighet Oxelö 7:60 Kontaktpersoner: Projektledare: Tomas Hirsch D M Tomas.Hirsch@ssab.com Trafikchef Magdalena Johansson D Magdalena.Johansson@oxhamn.se Telefon: Organisationsnummer: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Södermanlands län

22 22 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 3 Sökanden och ansökt verksamhet LNG-terminalen kommer att anläggas och drivas av ett helägt dotterbolag till Oxelösunds Hamn AB, OxGas AB, fortsättningsvis kallat OxGas. Oxelösunds Hamn AB ägs till 50 % av SSAB EMEA AB och till 50 % av Oxelösunds kommun. Terminalen planeras att anläggas inom Oxelösunds Hamn ABs verksamhetsområde. LNG terminalen är tillståndspliktig då den omfattas av Förordning (1998:899) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd, avdelning 4, del 2, genom att verksamheten vid anläggningen kommer att hantera mer än 200 ton LNG vid ett och samma tillfälle. Verksamheten är även tillståndspliktig enligt 24 kap. 1 miljöprövningsförordningen (63.10) då den omfattar hamnverksamhet för fartyg med bruttodräktighet på mer än Verksamheten bedöms, när den är fullt utbyggd, omfatta följande aktiviteter: Lagring av maximalt ton (ca m³) LNG vid varje enskilt tillfälle Årlig hantering av maximalt ton LNG Mottagande av fartyg och/eller lastbil för intransport av LNG Utlastning av LNG till järnväg, lastbil och fartyg för vidaretransport Bunkring av LNG till fartyg vid kaj Förångning av LNG för distribution via gasledning till bl. a. SSAB i Oxelösund LNG terminalen kommer att omfattas av den högre kravnivån enligt lag (1999:381) och förordning (2015:326) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagstiftningen). Ett handlingsprogram har utarbetats för verksamheten där det framgår hur allvarliga kemikalieolyckor ska förebyggas. Handlingsprogrammet har genomförts genom ett säkerhetsledningssystem enligt 7 i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Vidare har en säkerhetsrapport upprättats då verksamheten tillhör den högre kravnivån enligt 10 i samma lag. LNG terminalen omfattas även av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Från terminalen ska bl.a. leveranser kunna ske till SSAB i Oxelösund i gasfas via rörledning och till SSAB i Borlänge via järnväg i vätskefas (LNG). Leverans kan även ske till andra kunder. Utlastning av LNG från terminalen ska även kunna ske till lastbil. Bunkring till fartyg ska kunna ske via mobil eller fast lösning och det ska även vara möjligt att lasta ut till bunkerbåt.

23 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Ansvarsförhållanden LNG-terminalen kommer att anläggas inom befintligt hamnområde i Oxhamn. Oxhamn har ett gällande tillstånd för hamnverksamheten, som erhölls OxGas ansvarar för driften av terminalen, mottagning av LNG från fartyg och utlastning av LNG till fartyg, tankbilar och järnväg. OxGas är också ansvarigt för LNG-ledningar till och från kaj samt den lossnings- och lastningsutrustning för LNG som kommer att finnas på kajerna för lossning från eller lastning till fartygen. Bolaget ansvarar vidare för att anslutning av utrustning för LNGhantering sker på ett säkert sätt och att pumparna på fartyget/lagringstanken kan starta. Anläggningar inom terminalområdet kommer att ägas och drivas av OxGas. I samband med anläggandet av LNG-terminalen kommer även en anslutande gasledning till SSAB EMEA AB att anläggas. OxGas kommer att ansvara för driften av gasledningen fram till tomtgräns, därefter kommer ansvaret att övergå till SSAB EMEA AB. Oxhamn kommer att anlitas för utförande av aktiviteter kopplade till hamnverksamheten. OxGas kommer också att etablera ett avtal med Oxhamn om nyttjande av kajer för lossning och lastning av fartyg, förtöjning av fartyg, säkerhet kopplat till hamnens ansvar som ISPS-hamn och miljötillsyn vid kajerna. Landinfrastruktur såsom eldistribution, mediasystem, vägar, portar och järnvägar inom Oxhamn ägs och sköts av Oxhamn. Driftföreskrifter anpassade för LNG-hantering kommer att tas fram.

24 24 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 4 Planarbete En detaljplan styr hur mark- och vattenområden får användas inom ett visst område, exempelvis till ändamålen bostäder, handel eller kontor. Det går även att reglera saker såsom husstorlek, hushöjd och vilket avstånd huset ska ha till tomtgräns. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande samt en planbeskrivning som inte har någon egen rättsverkan. Det är plankartan som reglerar själva markanvändningen och bebyggelsen. För att underlätta förståelsen för planförslaget och dess innebörd har en planbeskrivning tagits fram (Oxelösunds kommun, 2018a). Den redovisar bland annat syftet, förutsättningar, eventuella konsekvenser samt hur planen ska genomföras. 4.1 Planens syfte och huvuddrag För att möjliggöra en naturgasterminal inom området behövs en ny detaljplan tas fram. Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförande av en naturgasanläggning, LNG- terminal, tillsammans med lagring, transportering och avlastning av gods till verksamheten samtidigt som hamnen i stort fortsatt kan fungera som hamn och verksamhetsområde. Genom detaljplaneprocessen så prövas också lämpligheten av nyetablering av sevesoverksamhet. Anläggningen ämnas uppföras i Oxelösunds hamnområdes sydöstra del och de berörda fastigheterna är del av Oxelö 7:60 m.fl. Planen omfattar också befintlig kaj där ledningar finns för lastning och lossning via fartyg. Bakgrunden till uppförandet av LNG terminalen är att erbjuda sjöfartsnäringen ett renare bränsle samt att kunna ge andra industrier en möjlighet att minska sin klimatpåverkan (Oxelösunds kommun, 2018a). 4.2 Sammanfattning av planens innehåll Planen innebär att anläggning för LNG-hantering uppförs på mark som tidigare har använts som upplagsyta. Planområdet, se Figur 4-1, omfattar cirka 16 hektar och berörda fastigheter ägs av Oxelösunds Hamn AB, Oxelösunds kommun samt Sjöfartsverket. Detaljplanen möjliggör uppförande av anläggning för mottagning, förvaring och distribution av flytande naturgas, LNG, samt erforderliga byggnader, lastarmar, angöring, ledningar och teknisk försörjning. Allmän platsmark så som gata för allmän trafik och natur ingår i planområdet.

25 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 25 Figur 4-1 Avgränsning av planområde enligt granskningshandling 4.3 Planens förhållande till andra relevanta planer Översiktsplan I gällande översiktsplan som vann laga kraft den 18 juli 2018, ÖP2030, anges hamnområdet som ett område vars industrifunktion ska bevaras och utvecklas (Oxelösunds kommun, 2018). Oxelösunds hamn är av Sjöfartsverket fastställt som riksintresse och Oxelösunds kommun beaktar detta i samhällsplaneringen. I den nya översiktsplanen anges att Oxelösunds Hamn för tillfället undersöker möjligheten att etablera en LNG-terminal. För att skapa en ändamålsenlig och trygg områdesanvändning arbetar Oxelösunds kommun med skyddsavstånd runt riskobjekt, dvs SSAB och Oxelösunds Hamn. Detta gynnar både verksamheterna i fråga och bebyggelsen omkring.

26 26 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Det aktuella planförslaget för LNG-terminalen bedöms vara förenligt med Oxelösunds Översiktsplan Befintliga detaljplaner Det tänkta verksamhetsområdet för LNG-terminalen omfattas av detaljplan (1668). I detaljplanen anges att området är avsett för upplagsändamål. Ändring av detaljplanen är därför nödvändigt för att möjliggöra etablering av LNGterminalen.

27 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 27 5 Samråd 5.1 Samråd enligt 5 kap. plan- och bygglagen Enligt Plan och bygglagen, PBL, ska det i planprocessen för ny detaljplan, eller ändring av detaljplan genomföras samråd. Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. När kommunen genomfört samrådet kan planförslaget justeras utifrån de synpunkter som kommit in för att bättre anpassa förslaget till förutsättningarna på platsen (Boverket 2018). 5.2 Genomförda samråd enligt 6 kap. miljöbalken I enlighet med 6 kap. miljöbalken ska den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken, genomföra en specifik miljöbedömning om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Den ansökta verksamheten presumeras medföra betydande miljöpåverkan, jfr. 3 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Som ett led i den specifika miljöbedömningen ska verksamhetsutövaren hålla ett avgränsningssamråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och sakägare samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av planerad verksamhet. Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter på planerad verksamhet som kommer att ligga till grund för framtida ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samråd som uppfyller kraven på ett avgränsningssamråd har genomförts. Samråd har även genomförts i enlighet med 13 lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagstiftningen). Samrådet avser därför även hur allvarliga kemikalieolyckor till följd av verksamheten eller åtgärden ska kunna förebyggas och begränsas och syftar därmed även till att inhämta relevanta synpunkter ur säkerhetssynpunkt för Sevesoverksamheten. Ett första samrådsmöte genomfördes den 25 oktober 2017 med Länsstyrelsen i Södermanlands län, Oxelösunds kommun och övriga inbjudna myndigheter. Ett andra samrådsmöte genomfördes den 29 november 2017 med närliggande verksamheter och med särskilt berörda, organisationer och allmänheten. Ett uppföljande möte med särskilt berörda hölls den 23 januari Vid ovan redovisade samrådsmöten har synpunkter ur säkerhetssynpunkt och uppgifter om omgivningsfaktorer som kan vara relevanta för Sevesoverksamheten inhämtats. Detta har primärt skett genom en översiktlig presentation av den tänkta verksamheten och en genomgång av ur riskhänseende relevanta omgivningsförhållanden, inklusive närliggande

28 28 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET verksamheter, annan fartygstrafik till hamnen, trafik inom och i anslutning till terminalområdet och hamnens industriområde, miljöfaktorer i anslutning till verksamhetsområdet och säkerhetsrutiner för att säkerställa att inte obehöriga kan ta sig in på terminalen. Samrådsmötet med närliggande verksamheter syftade bl.a. till att specifikt inhämta information om omgivningsfaktorer och relevanta säkerhetsaspekter för dessa verksamheter. Vid mötet redovisades kortfattat resultat av genomförd kvalitativ riskanalys, HAZID (Hazard Indentification). Närvarande vid samrådet har getts möjlighet att lämna synpunkter på den planerade verksamheten och relevanta omgivningsfaktorer. Inom ramen för genomförda riskanalyser; kvalitativ riskanalys, s.k. HAZID, (bilaga C1 till tillståndsansökan) och kvantitativ riskanalys, QRA (bilaga C3 till tillståndsansökan) har fördjupad information om omgivningsfaktorer inhämtats. För att säkerställa att lokal kännedom om omgivningsfaktorer beaktats medverkade Räddningstjänsten i HAZIDen. Det har funnits möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter inom ramen för samrådet. Allmänheten informerades om planerna genom kungörelser i dagspress samt på Oxhamns hemsida och hade möjlighet att delta i samrådet vid såväl möte som skriftligen. Hänsyn till inkomna synpunkter har tagits vid upprättande av denna MKB.

29 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 29 6 Verksamhetsbeskrivning 6.1 Lokalisering av LNG terminalen inom hamnområdet LNG-terminalen föreslås placeras inom södra delen av ett område som kallas Lageryta D i Oxhamn, se Figur 6-1. Lageryta D ligger centralt på hamnens område med mycket god tillgänglighet till befintlig infrastruktur och hjälpsystem. I direkt närhet till terminalområdet finns idag öppna lagringsytor, magasin och byggnader samt cisterner/silos. Kaj 11 som planeras användas för lossning/lastning av LNG ligger på nära avstånd. Både terminalområdet och kaj 11 ligger inom fastigheten Oxelö 7:60 som ägs av Oxhamn, se Figur 6-1. Förbrukningen i LNG-terminalen kommer att öka stegvis. Inledningsvis kommer en mindre trycksatt tank som maximalt rymmer 100 ton att installeras, och som skall försörja SSABs initiala behov av LNG. Denna verksamhet är inte tillståndspliktig och är helt fristående den tillståndspliktiga verksamheten. Detta beskrivs därför inte närmare i denna miljökonsekvensbeskrivning. Med terminalområde avses fortsättningsvis området med lagringstank, processutrustning samt lastning/lossning till lastbil. Med verksamhetsområde avses terminalområde, LNG ledningar till kaj 11 och lastarmar vid kajen samt område för utlastning till järnväg och utrustning vid järnvägsutlastning. Terminalområdets yta är cirka 300 x 110 m 2 vilket är tillräckligt stort för den planerade LNG-terminalen. Verksamhetsområdets exakta storlek är dock ännu inte fastställt utan kan komma att ändras något i samband med projektering.

30 30 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur 6-1 Översiktskarta över Oxhamn med röd markering runt lagerytan där LNGterminalen kommer att placeras. Kajen som i figuren anges "Oljepir" är samma som kaj LNG terminalen Etablering För anläggande och etablering av LNG-terminalen kommer ytor för anläggande av lagringstank och övrig utrustning att iordningställas. Det valda lokaliseringsalternativet i Oxhamn, Lageryta D, är en del av en stor lageryta som

31 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 31 idag används för hantering av torrbulk såsom kol, biobränsle och järnpellets. För att ge plats för LNG-terminalen kommer viss verksamhet att behöva flyttas eller tas bort, främst i södra delen av lagerytan, exempelvis kolhögarna. Enligt genomförd geoteknisk utredning inom den norra delen av lageryta D varierar djupet till berg från 0 till ca 5,5 m i den norra delen och enligt kompletterande undersökningar i södra delen varierar djupet mellan 0,5 till ca 1,5 m i den mellersta och södra delen av undersökningsområdet. Enligt utredningen bedöms risken för stabilitetsproblem och sättningar inom hela det undersökta området som låg, dvs både i norra och södra delen. Höjdsättningen för LNG terminalen är ännu inte fastställd. Utifrån antagandet att LNG terminalen anläggs i befintlig marknivå kommer jordschakt att bli aktuellt i samband med nedläggning av ledningar och grundläggning av tanken, eventuellt även bergschakt. Preliminärt bedöms grundläggningen inte kräva något pålningsarbete. Terminalområdet för fullt utbyggd LNG terminal beräknas bli cirka m². Tiden för byggnation av en atmosfärisk tank är cirka 18 månader och den byggs på plats. Den sammanlagda förväntade byggtiden är två till tre år. 6.3 LNG terminalens övergripande utformning I Figur 6-2 redovisas layoutkoncept för terminalen. Situationsplanen redovisas även i bilaga B12. En ny infart för lastbilar och kommer att anläggas, sannolikt från Gamla Oxelösundsvägen i nordöstra kanten av terminalområdet. Blå streckad linje är preliminär dragning av LNG-ledning och röd streckad linje är preliminär sträckning av gasledning till SSAB. Figuren redovisas i större format i bilaga B12. Ett exempel på en fullstor atmosfärisk lagertank visas i Figur 6-3. Lagertanken kommer att utformas enligt gällande standard, SS EN 1473:2007. Vätskan kommer under normala driftförhållanden att hålla en temperatur på cirka C. Lagringsvolymen för terminalen kommer att vara ton (ca m³) vilket motsvarar maximalt lagrad samtidig mängd.

32 32 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur 6-2 Layoutkoncept terminalen. Figuren är uppdaterad enligt ny layout

33 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 33 Figur 6-3. Exempel på atmosfärisk LNG-cistern i Pori (Skangas). 6.4 Driften av anläggningen Leverans av LNG LNG kommer att lossas från fartyg vid kaj 11 med hjälp av lastarmssystem avsett för LNG. Vid lossning pumpas LNG med fartygets pumpar via rörledningar till lagertanken. Se vidare om hamnverksamhet och kaj 11 i Förgasning för distribution via gasledning till SSAB En gasledning kommer att anläggas från LNG-terminalen till SSAB:s anläggning i Oxelösund. För att LNG ska kunna distribueras i gasledningen måste denna trycksättas och förångas till naturgas. Ytterligare användare inom hamnens industriområde kan komma att ta emot leveranser av förångad LNG via ledning. En sådan ledning kommer i så fall att konstrueras enligt samma princip som ovan alternativt så kommer leverans att ske via en förgrening på gasledningen till SSAB. Gasledningen kommer att dimensioneras utifrån de volymer som skall levereras till SSAB. Den preliminära sträckningen av ny gasledning fram till SSABs fastighet framgår av Figur 6-2 och bilaga B12. Gasledningen inom hamnområdet kommer att förläggas i befintliga rörgator ovan mark och ska ske i samråd med Oxhamn och berörda parter i hamnen. Påkörningsskydd kommer att monteras där påkörningsrisk finns. När ledningen korsar Gamla Oxelösundsvägen förläggs den under mark eller i kulvert. Den exakta förläggningsmetoden fastställs i ett senare skede, med beaktande av förutsättningar och markförhållanden. Förläggningsmetoder av

34 34 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET rörledningen under mark kan vara till exempel schaktning eller styrd borrning. Förhållanden både ovan och under markytan måste tas i beaktande när nedläggningsmetod väljs och en kombination av de båda teknikerna kan bli aktuellt. Förläggning av rör ovan och i mark samt utformning kommer att ske enligt gällande regelverk Utlastning av LNG LNG kommer att kunna lastas ut till lastbilar och järnvägsvagnar för vidare transport till eventuella köpare av LNG. Det kommer preliminärt att finnas möjlighet att lasta ut till två lastbilar och fem järnvägsvagnar samtidigt. I LNG-anläggningen sker ett kontinuerligt värmeinläckage, speciellt vid lossning och lastning av LNG. Detta leder till att en del av LNGn förångas, eller kokar av, i lagringssystemet. Avkokad LNG eller så kallad BOG (boil-off gas) genereras kontinuerligt och mängden BOG som bildas i anläggningen varierar stort beroende på vilka aktiviteter som pågår vid terminalen. Designen av anläggningen kommer att ske i syfte att minimera mängden BOG. Den BOG som bildas kommer i första hand att ledas till BOG-kompressorn, vilken är designad för att ta emot den gas som bildas vid normala driftfall. Från BOG-kompressorn kommer gasen att ledas till gasledningen som går till SSAB, där ett kontinuerligt behov av gas finns Kemikalier och media Media som förekommer i anläggningen är listade i Tabell 6-1 och deras fysikaliska egenskaper anges i bilaga B6, Kemikalie- och mediaförteckning. Mängder kommer att fastställas under detaljprojekteringsskedet.

35 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 35 Tabell 6-1 Medieförteckning Beteckning Media Fas LNG NG Flytande naturgas, CH 4 Naturgas, CH 4 Vätska Gas N 2 Kvävgas Gas LIN Flytande kvävgas Vätska Vatten Brandvatten Vätska Vatten Dagvatten Vätska Övriga klass 3-varor Bränsle till Vätska reservaggregat Skum För brandbekämpning Vätska Pulver För brandbekämpning Pulver Glykol Kylning av kompressor, Vätska vattenbadsförångare THT (Thiopane, Tetrahydrothiophene) Odöriseringsmedel Vätska VA-system och befintlig dagvattenhantering Inom Oxhamn finns dagvattenledningar, dagvattenbrunnar, färskvattenledningar, spillvattenledningar, sprinklersystem för dammbekämpning samt fyra sedimentationsdammar för dagvatten. Delar av dagvattensystemet kan ses i Figur 6-4. Dagvattnet inom terminalområdet avses fördröjas lokalt och ledas till ett nytt föreslaget underjordiskt magasin/betongkassun inom terminalområdet. En ny ledning från magasinet/kassunen föreslås med ny utloppspunkt i recipient. En beskrivning av hamnens nuvarande dagvattenhantering och föreslagen dagvattenhantering för LNG terminalen finns i en uppdaterad version av bilaga B14, PM dagvatten.

36 36 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur 6-4. Delar av hamnens dagvattensystem. Sedimentationsdammar är markerade med röda cirklar och numrerade från 1-3. Dagvatten från kajområdet väster om kaj 11 (oljepiren) och del av oljepiren avvattnas via brunnar som leder till recipient. På ytor där det finns risk för utsläpp av olja finns filter installerade i brunnarna. Filtren byts fyra gånger om året. För att minimera risk för oljeutsläpp från maskiner i arbete på andra områden finns utrustning för att snabbt täta dagvattenbrunnar i riskområdet lätt tillgänglig. För mer information om dagvattenhantering inom hamnen se bilaga B14, PM dagvatten.

37 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Landtransporter Intransport och lossning av LNG vid terminalen kommer i huvudsak att ske från fartyg. Vid den planerade terminalen beräknas antal utlastningar till järnväg bli cirka st. per år, vilket ger ca 760 tågset per år. Det totala antalet lastbilsrörelser till och från terminalen beräknas bli cirka stycken per år. I det antalet ryms både utlastningar av LNG och lossningar av LBG. 6.6 Hamnverksamhet Ansökt hamnverksamhet Lossning, utlastning och bunkring av LNG till och från fartyg kommer att ske vid hamnens kaj 11 via en rörledning förbunden med terminalområdet. Ny utrustning på kaj 11 kommer framförallt att vara två, eventuellt tre lastarmar för LNG varav en gasretur samt säkerhetskopplingar och detektion av gasläckage. Möjlighet att bunkra fartyg med hjälp av slang förutses. Kaj 11 är idag en renodlad oljekaj för att lasta och lossa tankfartyg, se Figur 6-1. På kajen finns två lastarmar för lastning/lossning av oljeprodukter till bergrumslagring Omfattning av tillkommande verksamhet vid kaj Lossning av LNG från fartyg LNG kommer att lossas från fartyg vid kaj 11 med hjälp av lastarm. Under lossningen pumpas LNG med fartygets befintliga pumpar till lagringstanken med hjälp av rörledning. Den maximala lossningskapaciteten kommer att vara m 3 /h och cirka lossningar per år kommer att ske. Fartyg som lossar LNG vid kaj 11 kommer att ha tankar i storleksordningen m 3. Maximalt kommer mängd gods över kaj inom ramen för LNG-hanteringen att vara ton/år. Inertering av lastarmar och vissa rörledningar kommer att ske med kvävgas, N 2, varför detta kommer att finnas lagrat på terminalen. Inertering görs för att minska koncentrationen av ett ämne från ett lättantändligt eller reaktivt tillstånd till ett säkert, icke brandfarligt och icke-reaktivt tillstånd. BOG från lagringstanken vid lossning kan antingen återföras till fartyget eller sändas till BOG-systemet Bunkring av fartyg Samma rör, slang eller lastarmar som används vid lossning av LNG kan användas för bunkring vid kaj 11. LNG pumpas från tanken på land via ledningen till rörsystem och bunkertank ombord på fartyget. Den slutliga

38 38 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET pumplösningen kommer att läggas fast vid detaljprojekteringen. Avsikten är att avkokad LNG ska kunna återföras till lagringstanken. Bunkring vid övriga kajer i hamnen kan inom ramen för hamnens verksamhet komma att ske direkt från ett mobilt lager, det vill säga från LNG-lastbilar och/eller containrar som står på kaj. Bunkring av fartyg inom ramen för den ansökta verksamheten ska kunna ske från kaj 11. Under 2016 var det cirka 550 anlöp till hamnen, och andelen av dessa fartyg som i framtiden kommer att bunkra LNG är osäkert. Nya fartyg som byggs idag konstrueras enligt lagstiftning med krav på minskade utsläpp, och då är LNG ett av alternativen som finns för redare att nå dessa krav. Därmed kommer andel fartyg som bunkrar LNG att öka. Den teoretiska möjligheten finns att alla fartyg som anlöper hamnen i framtiden kan komma att bunkra LNG Lastning till fartyg LNG kommer att kunna lastas till fartyg vid kaj 11. LNG kommer att pumpas med dränkta kryogena pumpar (pumpar som kan hantera vätska med mycket låg temperatur) från den atmosfäriska lagringstanken via ledning till rörsystem och lasttank ombord på fartyget. Det maximala LNG-flödet till fartyg är 700 m 3 /h. Avkokad LNG, BOG, kommer att återföras till lagringstanken eller BOG-kompressorn. Efter avslutad bunkring, lossning eller utlastning kopplas lossningsarmarna loss och töms samt inerteras via en kvävgasanslutning. Kaj 11 kommer att användas vid lastning till fartyg på upp till cirka m³ och cirka 150 lastningar per år kan komma att ske Sammanlagt antal fartygsanlöp LNG kommer vid lossning, lastning och bunkring att pumpas till/från fartyg vid kaj 11. Det kommer att ske cirka lossningar av LNG per år och cirka 150 lastningar, omkring 3 anlöp per vecka. Detta ger totalt cirka anlöp vid kaj 11 per år. 6.7 Säkerhetssystem driftstörning och olyckor För att undvika skadehändelser och att driftstörningar utvecklas till olyckor finns ett flertal säkerhetssystem planerade för terminalen. Standarden EN1473 (Installation and equipment for liquefied natural gas. Design of onshore installations) ställer krav på dels säkerhetssystem som måste finnas, såsom nivåövervakning i tankar, nödavstängningssystem och brandvatten, dels säkerhetssystem som ska avgöras av en riskanalys, såsom sprinklersystem, skumanläggning och brandisolering. Tekniska säkerhetssystem kompletteras med rutiner och utbildning för att tillse att terminalens drivs och underhålls på ett säkert sätt. Flera system ska finnas på anläggningen för att begränsa att en skadehändelse utvecklas till en allvarlig kemikalieolycka. Säkerhetsåtgärderna är indelade i kategorierna;

39 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 39 Designfas: exempelvis att kunna isolera olika delar av anläggningen. Åtgärder som byggs in i systemet under designfas minskar risken för driftstörning och olyckor. Passiva system: hindrar att en olycka förvärras på grund av dominoeffekter t.ex. leder bort ett läckage till säker plats. Aktiva system: begränsar följderna av en allvarlig kemikalieolycka t.ex. system för kylning och skumtäckning av utsläpp för att minska förångning. Exempel på de säkerhetssystem och säkerhetsåtgärder som preliminärt planeras för terminalen är listade i Tabell 6-2. LNG-terminalen kommer när den är fullt utbyggd att omfattas av Sevesolagstiftningens högre kravnivå och ska därmed utförligt redovisa sitt säkerhetssystem i en preliminär säkerhetsrapport. Säkerhetssystemen beskrivs även mer i detalj i den Tekniska beskrivningen för anläggningen.

40 40 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Tabell 6-2 Planerade säkerhetssystem och säkerhetsåtgärder för LNG-terminalen. Kategori Åtgärd Design Design Design Design Design Design/Passivt Passivt Passivt ATEX klassificering- antalet tändkällor i anläggningen minimeras Minimerad läckagerisk i ledningar- minimera flänsar, helsvetsade ledningar Övervakning av nivå, temperatur och tryck för att indikera driftstörningar Innestängda volymer förses med säkerhetsventiler som leder förångad gas tillbaka till lagertanken Sektionering, ESD (emergency shut down) stänger delar av anläggningen för att minimera läckagemängd Placering av utrustning-, tändkällor separeras från troliga läckagepunkter Avstånd mellan anläggningsdelar baserat på anvisningar i EN1473 Sluttande ytor, rännor och uppsamlingsdamm Passivt Aktivt system Aktivt system Brandisolering av anläggningsdelar som riskerar att utsättas för höga brandlaster Brand och gas detektering detekterar läckage och aktiverar ESD Sprinklersystem för kylning i händelse av brand Aktiva system Brandsläckare, brandslangar Aktivt system Skum som minskar förångningen från läckage

41 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 41 7 Områdesbeskrivning 7.1 Geografiskt läge Oxelösunds kommun ligger på en halvö söder om Nyköping och ca 10 mil söder om Stockholm med närhet till havet och skärgården. Oxhamn och SSAB ligger på halvöns yttersta spets, se Figur 7-1. Inom Oxelösunds kommun bor ca invånare och dess närhet till havet gör den till en attraktiv kommun med stora utvecklingsmöjligheter. Hamnen har en lång historia, som redan i slutet av 1400-talet omnämns som en bra skyddad vik vid resor längs den svenska Östersjökusten. Under 1600-talet startades en organiserad lotsverksamhet, men först när järnvägen till hamnen från Bergslagen var klar 1877 blev det full aktivitet på hamnverksamheten. Figur 7-1 Geografiskt läge Oxelösund Oxhamn har ett mycket gynnsamt läge vid kusten och en kort inseglingstid. Insegling till hamnen sker genom farled från sydost. Hamnen är isfri med få begränsningar gällande fartyg (djup/längd). Detta gör att hamnen har ett utmärkt läge att fungera som ett logistiknav för gods. Oxhamn har också ett bra geografiskt läge för kommunikationer med väg och järnväg. Genom väg 53, med motorvägsstandard, är Oxhamn förbunden med E4 Stockholm Helsingborg. Befintligt järnvägsspår för godstrafik leder ner till kajerna och innebär utmärkta tågförbindelser till bl.a. Borlänge och Bergslagen.

42 42 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Hamnverksamhet bedrivs av Oxhamn på fastigheten Oxelö 7:60 och Oxelö 7:67 (Stegeludden). Lokalisering av Oxhamn, Stegeludden och SSAB framgår av Figur 7-2. Figur 7-2 Lokalisering av Oxhamn och Stegeludden inom svart ring, SSAB inom lila ring. Den tidigare lokaliseringen av LNG terminal är markerad med röd rektangel. Den nya layouten innebär en ny lokalisering strax söder om den tidigare och är markerad med en gul rektangel. 7.2 Riksintressen och skyddade områden Riksintressen Oxhamn och vattenområdet utanför hamnen är av riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kap 4 miljöbalken. Riksintresset innebär att i området får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av komplettering till befintlig bebyggelse. Oxhamn berörs av ett flertal riksintressen för kommunikation, se Figur 7-3 (se även bilaga B10). Farlederna vid hamnen är av riksintresse för sjöfart och utgörs av två kustleder samt två farleder mellan Gustav Dahlén (en svensk fyr ca 12 km utanför Oxelösund) och Oxelösund. Järnvägen till och från hamnen är av riksintresse och utgörs av en enkelspårig bana som trafikeras av godståg (Länsstyrelsen Södermanlands län, 2018). Områden med riksintresse för kommunikationsanläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna enligt 3 kap 8 miljöbalken.

43 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 43 Figur 7-3 Riksintressen kommunikation. Figuren har uppdaterats enligt ny layout. In- och utfartsvägen till terminalområdet är i senaste layouten förlagd i östra delen av lageryta D (enligt figur 6-2) I Figur 7-4 illustreras riksintresse för friluftsliv, naturvård, energiproduktion och yrkesfiske (se även bilaga B9). Området längs hela kusten utanför Oxelösund är av riksintresse för yrkesfisket och betecknas som fångstområde för ål och sötvattensarter (Länsstyrelsen Södermanlands län, 2018). Vattenområden som har betydelse för yrkesfisket ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra yrkesfisket enligt 3 kap 5 miljöbalken. Havsområdena utanför Oxhamn är av riksintresse för naturvården och benämns Södermanlands kust och skärgård. Området har variationsrika bottnar och ett rikt växt- och djurliv (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2000). Stora delar av det område som betecknas som naturvårdsområde är oexploaterat och det finns betydande andel naturbetesmark och äng. Områden utanför hamnen vid benämning Södermanlands kust och skärgård är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken (se Figur 7-4). Intressena såsom båtsport, bad, fritidsfiske, natur- och kulturstudier, skridskofärder, kanotning och strövande utövas i området (Länsstyrelsen i Södermanlands län, i.u.).

44 44 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Riksintresse för naturvård och friluftsliv innebär att dessa områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada natur- eller kulturmiljön enligt 3 kap 6 miljöbalken. Figur 7-4. Riksintresse för friluftsliv, naturvård, energiproduktion och yrkesfiske. Figuren har uppdaterats enligt ny layout. In- och utfartsvägen till terminalområdet är i senaste layouten förlagd i östra delen av lageryta D (enligt figur 6-2) Skyddade områden Figur 7-5 visar Natura 2000-områden, naturreservat och naturvärden i närheten av verksamhetsområdet, se även bilaga B7. Ca 1 km söder om Oxhamn är Natura 2000-området Furön beläget. Gammal kusttallskog med naturskogsliknande utseende som delvis är brandpräglad är de prioriterade bevarandevärdena i detta område (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2016). Arter knutna till död ved och gamla träd finns i området.

45 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 45 Furön Femöre Figur 7-5 Natura 2000-områden, naturreservat och naturvärden. Figuren har uppdaterats enligt ny layout. In- och utfartsvägen till terminalområdet är i senaste layouten förlagd i östra delen av lageryta D (enligt figur 6-2) Väster om Furön finns Femöre naturreservat och Natura 2000-området Femörehuvud som är en skogbeväxt, bergig halvö utanför Oxelösund (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2006). Området utgörs av gammal tallskog med sänkor av blandbarrskog där döda, stående träd är karakteristiska drag i skogsbeståndet. Syftet med reservatet är att skydda ett värdefullt frilufts- och barrskogsområde med dess djur- och växtliv. Området är ett värdefullt strövområde som besöks regelbundet av ett stort antal människor (Oxelösunds kommun, 2018b). Enligt en naturvärdesinventering av Femöre naturreservat, finns flera rödlistade arter av lavar i ek- och tallskogsområdena. Fågellivet är rikt och varierande. Sjöfågel som vigg, ejder och knipa förekommer rikligt men även havsörn finns noterat. Övrigt djurliv är också rikt. Det finns flera sälskyddsområden och på land ses bl.a. mård, räv och grävling. Öster om Oxhamn med ett avstånd på ca 3 km är Natura 2000-området Hasselö-Bergö beläget. Området representerar en typisk skärgårdsmiljö där skogen fått växa fritt utan påverkan från skogsbruket. Skogen domineras av tallskog på ganska mager mark (Länsstyrelsen Södermanlands län, 2006). Fågelskär naturreservat ligger ca 3 km öster om hamnen. Syftet med reservatet är att bevara ett från skogsbruk opåverkat gammelskogsområde med dess växt- och djurliv. Området ska även ge möjlighet till naturupplevelser, rekreation och forskning (Oxelösunds kommun, 2018c).

46 46 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur 7-6 visar fornminnesobjekt i närheten av hamnområdet. Inga fornlämningar finns i närheten av den planerade verksamheten. Figur 7-6. Fornlämningar. Figuren är uppdaterad enligt ny layout. In- och utfartsvägen till terminalområdet är i senaste layouten förlagd i östra delen av lageryta D (enligt figur 6-2) 7.3 Markanvändning och geologi Oxelösundsområdet präglas av närheten till havet. Fastlandet domineras av skog med relativt litet inslag av jordbruksmark. Området är låglänt och bjuder inte på några vidsträckta utsikter förrän man når ner till stranden och kan blicka ut över havet. Landskapsbilden inom hamnen är präglad av hamnverksamheten vilken medför stora ytor för logistik, lagring samt lastning och lossning. Spårområden, kaj, lagerbyggnader och upplag dominerar landskapsbilden. Hamnområdet är plansprängt och tidigare dalgångar har fyllts ut med fyllnadsmassor av olika mäktighet. Kvarvarande bergsområden, som befinner sig norr om hamnen är kraftigt svallande och delvis täckta med endast ett tunt jordlager. Den dominerande jordarten är morän men i dalgångarna förekommer också leriga och siltiga jordar som på sina ställen är överlagrade med torv, se Figur 7-7.

47 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 47 Figur 7-7. Utsnitt från SGU:s jordartskarta. Röd färg indikerar urberg, gul glacial lera, ljusgrå sandig morän och prickig kärrtorv. Randiga områden utgörs av fyllnadsmaterial ( Ett geotekniskt PM har tagits fram för planområdet på platsen där LNGterminalen planeras, se bilaga B4. Kompletterande geotekniska undersökningar har genomförts i södra delen av lageryta D under september 2018 med hänsyn till ny layout och PM:et har reviderats. Även om layouten har reviderats igen sedan PM:et togs fram berörs samma område och inga fler kompletterande geotekniska undersökningar behöver genomföras. Enligt de kompletterande undersökningarna utgörs jordlagren i de södra och mellersta delarna av lageryta D sammanfattningsvis av fyllningsjord ovan friktionsjord på berg. I den norra delen av lageryta D utgörs jordlagren sammanfattningsvis av fyllningsjord på torrskorpelera ovan friktionsjord på berg, av fyllningsjord på friktionsjord på berg och av fyllning på berg. Fyllningsjordens mäktighet varierar från ca 0,5 till 3,6 m. Fyllningen utgörs av svart och brunt sandigt grus med delvis krossat material, samt med inslag av slaggrester och delvis asfaltrester. Djupet till berg varierar från 0 till ca 5,5 m i de norra delarna och i de mellersta och södra delarna varierar djupet till berg från ca 0,5 till 1,5 m under befintlig marknivå. Ytterligare en kompletterande geoteknisk undersökning har utförts för den del av planområdet som inte ska bebyggas, öster och sydost om järnvägen och terminalområdet (Ramböll, 2019), se Figur 4-1. Undersökningen visar att jordlagerföljden generellt består av fyllning på berg. Fyllningen består främst av sprängsten med en mäktighet på 1,2-6,2 m. Djupet till berg varierar mellan 1,8-

48 48 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 8 m under befintlig marknivå. Endast et mindre lerlager har påträffats med en mäktighet mellan 0,5-1,5m och vilar på friktionsmaterial eller berg. Marken i området är plan och lerlagrets mäktighet är begränsad, därmed bedöms risken för stabilitetsproblem som låg. 7.4 Närliggande verksamheter och boende Planerad LNG-anläggning kommer att anläggas inom Oxhamns verksamhetsområde som domineras av industriell verksamhet. I direkt närhet till terminalområdet finns lagringsutrymmen och cisterner. Oxhamns tillstånd medger en årlig hantering av högst 5,5 miljoner ton gods över kaj. Godshanteringen omfattar småbulk, storbulk, styckegods och stålprodukter. Oxhamn hanterar även olja över kaj för lagring i bergrum. Denna verksamhet omfattas av Sevesolagstiftningens högre kravnivå. Inom hamnområdet bedrivs även verksamhet av flera andra verksamhetsutövare 2, se Figur 6-1. Söder om planerat terminalområde och nordost om kaj 11 har Sjöfartsverket sin verksamhet. Strax öster om verksamhetsområdet finns Sandvikens småbåtshamn, se Figur 7-8. I småbåtshamnen finns totalt 116 båtplatser. Ytterligare en småbåtshamn är belägen ca 0,3 km söder om Oxhamn på Femöre. Flera populära badställen finns bland annat på Femöre dit badgäster kan ta sig utan tillgång till båt (Oxelösunds kommun, 2018d). 2 Externa verksamhetsutövare inom hamnområdet är Tomas Cement AB, Nordic Bulkers AB, Svenska Foder AB, Geminor SWE AB och Kuusakoski Sverige AB.

49 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 49 Oxelösund är en relativt liten stad med ca invånare. Bostadsbebyggelsen är främst koncentrerad till de centrala delarna av kommunen. Närmaste bebyggelse till hamnen ligger i nordväst, inom ett avstånd på 100 m, samt i öster, området Gamla Oxelösund, inom ett avstånd på ca 250 m. Figur 7-8 visar närmaste bostadshus samt kommunal och privat verksamhet i hamnens närhet. Figur 7-8 Närliggande bostäder, kommunal- och privat verksamhet. Den nya lokaliseringen av terminalen är markerad med gul ruta. 7.5 Infrastruktur Genom sitt geografiska läge har Oxhamn en placering som är fördelaktig för godstrafik över kaj. Där finns närhet till lokala större industrier men också möjlighet till transporter till andra områden för både export och import av gods. En infrastruktur är väl uppbyggd kring hamnen och möjliggör att transporter till och från hamnen sker med fartyg, tåg och lastbil. Transportlederna väg, järnväg och sjöfart är klassade som riksintressen, se och Figur 7-3. Inom hamnen sker transporter med transportband, lastbil, lastmaskiner och truckdragna lastbärare. Vattendjup i hamnen (16,5 m) gör att man kan ta emot även de största fartygen som kan angöra Östersjön. Järnvägen till och från hamnen, TGOJ-banan, och utgörs av en enkelspårig bana som trafikeras av godståg. Antalet transportrörelser med järnväg är ca 325 per år varav farligt godstransporter utgör ca hälften av dessa. Transportrörelsen

50 50 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET utgörs av ankommande och avgående tågset. Ett tågset består av i snitt fem vagnar och ett dieseldrivet lok. Transporter till och från verksamheterna i hamnen samt inom hamnområdet sker i stor utsträckning med lastbil. Antalet transportrörelser med lastbil är mellan ca 35 och 50 st. per dag vilket motsvarar ca transportrörelser per år (2016). Transportled för vägtransporter till och från Oxelösund utgörs av Riksväg 53 som huvudsakligen går som motorväg från Oxelösund med anslutning till E4 vid Nyköping. Riksväg 53 och vägen från industriområdet ut till riksväg 53 är transportled för farligt gods. Transporter till och från verksamheten kommer att köra denna väg.

51 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 51 8 Alternativredovisning Enligt 6 kap miljöbalken ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar av verksamheten. Enligt 2 kap 6 miljöbalken ska alltid en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. I samband med detta görs också en rimlighetsavvägning (2 kap 7 miljöbalken) genom att t.ex. beakta kostnader som en av flera parametrar. Enligt miljöbalken ska även konsekvenserna av att verksamheten inte kommer tillstånd redovisas. 8.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att en etablering av en LNG-terminal i Oxhamn uteblir. Därmed uteblir även effekter och konsekvenser av etablering och drift av terminalen och verksamheten i området förutsätts fortsätta som i nuläget. SSAB:s verksamhet i Oxelösund är beroende av bränsle oavsett om terminalen anläggs eller ej. Om etablering av LNG terminalen i Oxelösund uteblir måste SSAB undersöka andra alternativ för att tillgodose behovet av energi i verksamheten. Transport av LNG kommer då sannolikt att ske via lastbil i kombination med lagring av LNG i ett mindre lager. Nollalternativet innebär vidare att Lageryta D även fortsättningsvis kommer att användas i befintlig hamnverksamhet. Längs ostkusten finns idag en LNG-terminal i Nynäshamn och på västkusten finns en i Lysekil som är i drift. Om SSAB skulle söka alternativa leveransmöjligheter av LNG kan dessa LNG terminaler vara möjliga alternativ. Vid terminalen i Nynäshamn finns möjlighet till utlastning till lastbil och lossning/lastning av fartyg samt bunkring av fartyg. Samma förutsättningar gällande transporter av LNG terminalen finns vid terminalen i Lysekil. I båda fallen saknas järnvägsanslutning in till terminalområdet vilket är en viktig förutsättning för projektet. 8.2 Alternativ lokalisering av LNG-terminalen Inför ansökan har ett flertal alternativa lokaliseringar av LNG-terminalen övervägts. De alternativa lokaliseringarna och utvärdering av dessa presenteras i sin helhet i Lokaliseringsutredning, Bilaga B13. Med begreppet LNG-terminal avses i det här avsnittet lagringstank, kajer för lossning och bunkring (lastning) av fartyg, utlastning till järnväg och tankbilar samt utrustning för anslutning till gasledning till SSAB Oxelösund. Ett antal kriterier måste vara uppfyllda för att en etablering av en LNG-terminal ska vara lämplig (SGC Svenskt Gastekniskt Center AB, juni 2011): Närhet till farled med mycket fartygstrafik

52 52 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Närhet till större hamn Närhet till konsumenter på landsidan (vilket ställer krav på infrastruktur för transport på järnväg och väg) Ovan nämnda kriterier tar sikte på att visa vilken potential ur ett marknadsperspektiv som finns och förutsättningarna avseende infrastruktur. Närhet till större hamn och farled innebär kaj i nära anslutning till planerad terminal med tillräcklig längd och djupgående anpassad till aktuell fartygstrafik. För den planerade LNG-terminalen har även transport- och distributionsförutsättningarna utretts. Från den planerade LNG terminalen kommer LNG att distribueras till framtida brukare via järnväg och väg vilket ställer krav på befintlig landbaserad infrastruktur. Vidare förutsätter en eventuell etablering att tillräcklig markyta för terminalen finns tillgänglig. Utöver ovan nämnda kriterier tillkommer faktorer för samhällsplanering, riskoch säkerhetsaspekter, ekologiska och sociala faktorer samt motstående intressen som är viktiga att beakta vid utredning av lämpligheten av uppförande av en terminal. En alternativ lokalisering av en LNG-terminal för mottagande av LNG via fartyg på annan ort än i Oxelösund bedöms inte som ett rimligt alternativ med beaktande av att behovet av LNG i huvudsak är lokalt och kopplat till SSABs och hamnens verksamheter Alternativa lokaliseringar i Oxelösund SSAB i Oxelösund initierade tillsammans med Oxhamn våren 2016 en förstudie om att etablera en LNG terminal i Oxelösund, senare benämnd "Etableringsstudien". Förutsättningarna i förstudien var att SSAB i Oxelösund skulle försörjas med gasformig metan, att det skulle vara möjligt att bunkra fartyg i Oxhamn samt att det skulle vara möjligt att distribuera LNG till SSABs anläggning i Borlänge genom järnvägs- eller lastbilsleveranser. Förstudien skulle även ge svar på om terminalen kunde försörja annan industri, framförallt i Bergslagen. Förstudien ledde fram till valet att placera terminalen inom Oxhamns område. SSAB initierade även en utredning om att ställa om SSAB i Oxelösund från nuvarande kolbaserade produktionssystem mot ett vätgasbaserat produktionssystem (HYBRIT processen) genom att först utreda hur SSAB i Oxelösund ska konverteras till skrotbaserad stålframställning med ljusbågsugn. Då förändringen som utreds innebär väldigt stora förändringar av SSAB i Oxelösunds verksamhet, materialflöde, infrastruktur mm kan inte SSAB i detta tidiga skede upplåta plats för en LNG terminal utan att riskera framtida begränsningar eller andra komplikationer som idag inte kan förutses. Ytor inom SSABs industriområde inte kan upplåtas av skälen som anges ovan. Ytor i västra delen av SSABs område med tillräcklig storlek har identifierats, se Bilaga B13. Dessa områden är dock olämpliga för etablering av en LNG terminal,

53 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 53 vilket framgår av Bilaga B13, och ingår inte i utvärderingen inom ramen för lokaliseringsutredningen. En synpunkt som har framförts vid samråden är att det bör vara möjligt att anlägga LNG-terminalen på Korpholmen, öster om Stålhamnen. Det är en liten yta, 100*175 m² och att anlägga kaj och lagringstank skulle kräva omfattande anläggningsarbeten såsom anläggande av ny kaj och utfyllnad av vattenområde. LNG-ledningen behöver förläggas in till land för distribution av LNG till utlastning till väg och järnväg samt till förångningsanläggning och efterföljande gasledning. Sammantaget anses inte Korpholmen vara ett realistiskt alternativ och lokaliseringen har inte ingått i den etableringsstudie som genomförts inför ansökan Studerade och utvärderade alternativ Inom ramen för lokaliseringsutredningen har följande alternativa lokaliseringar bedömts möjliga och har utvärderats enligt en förutbestämd metodik och betydelsefulla parametrar. Lokaliseringsalternativens placering framgår av Figur 8-1. Stegeludden Lageryta K Lageryta D Lageryta A Lageryta B Lageryta E Figur 8-1 Studerade och utvärderade lokaliseringsalternativ. Tillkommande lokaliseringsalternativ efter etableringsstudien markeras med röd text Bedömning av alternativ Respektive lokaliseringsalternativ har bedömts och värderats utifrån följande parametrar:

54 54 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Närhet till kaj för angörande av LNG fartyg Tillgänglig yta (uppskattad till 220*100 m²) Närhet till järnväg för utlastning av LNG Tillgängliga hjälpsystem Nautiska risker Risk och säkerhetsaspekter i samband med drift av LNG terminal och hantering av LNG Omkringliggande verksamheter Närhet till boende Riksintressen och skyddade områden Fysisk planering (detaljplan, översiktsplan etc.) Sociala faktorer För varje parameter har respektive alternativ utvärderats enligt en femgradig skala. De parametrar som ansågs mest betydelsefulla tilldelades en viktning på 3, de mindre betydelsefulla 2 och de minst betydelsefulla 1. En fullständig redovisning framgår av Bilaga B Resultat av utvärdering Resultatet från utvärdering av alternativen visar att lageryta D erhöll den högsta totalsumman, och anses därmed vara den mest lämpade lokaliseringen. En etablering på lageryta D bedöms utgöra det mest lämpliga alternativet då det inte medför några större om- eller tillbyggnadsbehov av infrastruktur (väg, järnväg eller kajer). Ytterligare en fördel är att befintliga hjälpsystem kan användas och att befintliga spår för vagnsutlastning ligger nära området. Genomförd kvantitativ riskanalys, QRA, efter uppdaterad layout, visar på en tolerabel risk för närmaste boende i Gamla Oxelösund vilket innebär att lageryta D även kan anses lämplig ur ett riskperspektiv. Området för småbåtshamnen ligger också inom tolerabel risk och kommer även fortsättningsvis vara detaljplanerad för ändamålet i enlighet med befintlig detaljplan. Endast parkeringsyta och båtramp ingår i detaljplanen för LNG terminalen. En lokalisering på Stegeludden skulle innebära omfattande anläggningsarbeten och ny infrastruktur samt en mycket lång LNG ledning. Ur ett riskperspektiv är Stegeludden ett sämre alternativ än sökt alternativ om terminalen ska försörjas med LNG från kaj 11. Detta i och med att LNG ledningen, som enligt genomförd QRA utgör det största riskbidraget, drygt 90%, för närmaste bostäder (3:e person), passerar bostäder på närmare avstånd än sökt alternativ, lageryta D. Vidare innebär lokaliseringen på Stegeludden att utlastning till lastbil och järnväg blir svårplacerad samt att utlastning till järnväg måste ske norr om Gamla Oxelösundsvägen och därefter korsa vägen innan tåget kommer in på TGOJ banan.

55 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 55 En etablering på lageryta K bedöms mindre lämplig då det skulle medföra behov av en lång LNG ledning från kaj 11, ombyggnad av järnvägen samt anläggande av anslutningsvägar och det medför höga kostnader och omfattande anläggningsarbeten. Placering av utlastning till lastbil och järnväg är svårplacerade på grund av topografin och befintlig verksamhet på SSABs område. Tåg med LNG kommer även för alternativ K att behöva passera Gamla Oxelösundsvägen in till TGOJ banan. Genomförd kvantitativ riskanalys, QRA, har visat att LNG ledningen utgör det största riskbidraget för närmaste bostäder (3:e person). LNG ledningen skulle vid en lokalisering på Lageryta K vara förlagd närmare Gamla Oxelösund (närmaste bostäder) än sökt alternativ och innebär därmed en förhöjd risk i förhållande till lageryta D. Lagerytorna E, A, och B är relativt likvärdiga men sämre än sökt alternativ lageryta D. Detta på grund av att alternativen innebär dels längre LNG ledning och dels stor konflikt med Oxhamns befintliga verksamhet. Konflikten skulle i sin tur medföra flytt av del av eller hela verksamhetsområden och befintlig infrastruktur i form av bandanläggningar, byggnader mm. En flytt av terminalen till närliggande lagerytor E, A och B, förbättrar inte riskbilden då LNG ledningens placering inte kommer att förändras i förhållande till närmaste bostäder. 8.3 Ansökt lokalisering av LNG-terminalen Det sökta alternativet för LNG-terminalen, inom det område som beskrivits i kapitel 6, innebär en lokalisering på Lageryta D inom Oxhamn. Området används i dag av Oxhamn som bulklager och där finns även ett magasin. I nära anslutning till lageryta D finns järnvägsspår. Hjälpsystem finns tillgängliga inom området. För lossning av LNG samt lastning och bunkring till fartyg planeras kaj 11 att användas. Det finns kapacitet att vid kaj 11 ta emot det antal fartygsanlöp som den ansökta verksamheten omfattar. Lageryta D bedöms sammanfattningsvis som det bästa alternativet bland annat med hänsyn till tillgänglig markyta för terminalen, befintlig infrastruktur och hjälpsystem samt närhet mellan anläggningsdelar, exempelvis terminalområde och kaj. 8.4 Utformning av terminal Utformning av det sökta alternativet beskrivs i avsnitt 6. Alternativa utformningar av terminalen har studerats. Initialt placerades terminalen i södra delen av lageryta D och layouten anpassades för att befintlig lagerhall och naturmark med trädskärm skulle bibehållas. I samband med den första riskanalysen, HAZID, identifierades risk för kollision med befintliga transporter med arbetsmaskiner till och från lagerytan vid en sådan placering. Samtidigt efterfrågades också en förbättrad tillgänglighet för lastbilstransporterna till och från LNG terminalen. Terminalen flyttades därför till norra delen av lageryta D med bilutlastningen förlagd längst norrut med egen in- och utfart från terminalen.

56 56 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Layouten förändrats och anpassats och QRA har genomförts i två omgångar för att minska risken för boende i Gamla Oxelösund (3e person) samt närliggande småbåtshamn. Terminalen har flyttats ner till södra delen av Lageryta D. Enligt föreslagen layout, se Figur 6-2, kommer terminalområdet att skärmas av mot befintliga transporter och arbetsmaskiner med staket. Endast utryckningsfordon och fordon för drift och underhåll ska kunna komma in till terminalområdet söderifrån. Egen in- och utfart för lastbilstrafik kommer att finnas direkt från Gamla Oxelösundsvägen. Dock med skillnad från tidigare layout att merparten av vegetationsskärmen behålls. Eventuellt blir också lagerhallen kvar. De trycksatta tankarna är borttagna och LNG ledningen (den kryogena ledningen) har sin sträckning längre söderut och är omdimensionerad för att minska risknivån mot Gamla Oxelösund och småbåtshamnen. I den preliminära layouten har facklans placering anpassats med hänsyn till förhärskande vindriktning för att därmed minimera risken för antändning av naturgas i samband med ett eventuellt utsläpp. Den nu föreslagna placeringen av tank och annan utrustning har anpassats med hänsyn till säkerhetsavstånd, tekniska förutsättningar samt mer detaljerade tekniska utredningar. Layouten är preliminär och kommer att påverkas av mer fastställda logistikscenarier, leverantör mm. Kompletterande riskanalyser avseende layouten kommer att genomföras under detaljprojekteringen.

57 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 57 9 Bedömningsgrunder och bedömningsmetodik Bedömningsgrunder utgörs av lagkrav, vedertagna normer och riktvärden etc. Exempel på underlag som använts vid bedömning för denna MKB är miljökvalitetsnormer, förekomst av riksintresse och skyddade områden. Inom MKBn används begreppen påverkan, effekt och konsekvens. Förklaring till dessa begrepp beskrivs nedan och är viktiga för läsaren att ha med sig i kapitlen om miljöpåverkan och konsekvenser: Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. utsläpp till luft Miljöeffekt definieras i kap. 6 miljöbalken som direkta eller indirekta effekter, som är positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa, och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på: befolkning och människors hälsa, djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt, mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, annan hushållning med material, råvaror och energi, eller andra delar av miljön. Lag (2017:955). Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, t.ex. att den biologiska mångfalden eller att upplevelsen av miljön försämras. Miljöeffekter beskrivs under respektive avsnitt i kapitel 10. Kumulativa effekter kan uppstå från en eller flera aktiviteter och kan antingen vara additiva, synergistiska eller motverkande. En additiv effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är lika stor som summan av de individuella effekterna. En synergistisk effekt är en effekt där kombinationen blir större än summan av de enskilda aktiviteterna. Med en motverkande effekt avses att effekterna från fler än en aktivitet är minde än summan av var och en. En värdering av en miljökonsekvens innefattar en värdering av det berörda intresset och av effektens betydelse. Effekten beror av hur stor påverkan verksamheten har på omgivningen. Intressets antagna värde eller känslighet och den effekt som antas ske vägs ihop till en konsekvens, se Tabell 9-1. Detta ger en femgradig konsekvensskala. Om exempelvis intressets värde/känslighet är högt och effekten stor blir konsekvenserna stora. Om intressets värde/känslighet är lågt och effekten liten, blir konsekvenserna små. Konsekvenserna bedöms utifrån vidtagna skyddsåtgärder. En konsekvens kan även vara positiv alternativt ge inga konsekvenser. Dessa bedöms inte enligt någon skala utan beskrivs i text.

58 58 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Tabell 9-1. Matris som illustrerar bedömningsmetodik Intressets värde/känslighet Stor effekt Måttlig effekt Liten effekt Högt/stort Stora Måttliga-stora Måttliga konsekvenser konsekvenser konsekvenser Måttlig Måttliga-stora Måttliga Små-måttliga konsekvenser konsekvenser konsekvenser Lågt/liten värde Måttliga Små-måttliga Små konsekvenser konsekvenser konsekvenser COWIs metod för denna MKB är inspirerad av bedömningsmetodiken i Trafikverkets MKB-handbok och kedjan påverkan-effekt-konsekvens men har anpassats för att gälla industriella verksamheter. Matrisen är ett hjälpmedel för att likrikta bedömningsmetodiken, men måste kompletteras med beskrivande texter för varje miljöaspekt. Kapitlet om risk och säkerhet bedöms inte enligt skalan som beskrivs ovan, istället görs en beskrivning av identifierade risker och möjliga konsekvenser samt vidtagna skyddsåtgärder. Det är endast vid olyckor som miljökonsekvenser uppstår, inte under normal drift. Påverkan och konsekvenser skiljer sig under anläggningsskede och driftskede. Då påverkan och konsekvenser under anläggningsskedet är begränsade beskrivs dessa endast kort under respektive avsnitt.

59 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Miljöpåverkan och konsekvenser Miljöeffekter av en verksamhet kan vara direkta eller indirekta. Med direkta miljöeffekter avses påverkan på miljön som verksamheten i sig orsakar. Indirekta miljöeffekter hänger samman med följdverksamheter till verksamheten, så som fartygs-, väg- och järnvägstransporter till och från verksamhetsområdet. Kommande konsekvenskapitel avseende anläggnings- och driftskede av LNG-terminal och hamnverksamhet samt belyser både direkta och indirekta effekter. Etableringen av LNG-terminalen innebär miljökonsekvenser både i anläggningsoch driftskede. Konsekvenserna i anläggningsskedet uppstår endast under en begränsad tid medan konsekvenser under driftskedet pågår så länge verksamheten bedrivs. Underliggande rapporter och underlag som används för konsekvensbedömning för driftskede har ofta en större detaljeringsgrad än de för anläggningsskedet. Avgränsningarna av vilka underliggande utredningar och rapporter som har behövts tas fram har gjorts utifrån en bedömning av var gränsen för försumbar påverkan på ett identifierat värde går. Exempelvis avgränsas aspekten buller till dit bullret inte längre medför några effekter på något identifierat värde så som en förskola eller ett bostadsområde. I nedanstående avsnitt beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser för relevanta miljöaspekter, uppdelat i anläggnings- och driftskede. Förändringar i miljökonsekvenser till följd av en ändrad layout beskrivs i röd text Luft och klimat Luftutredningen har uppdaterats med hänsyn till ökat antal transporter med tåg och lastbil, se bilaga B Förutsättningar Anläggningsskede Utsläpp till luft kommer framförallt från transporter. Under anläggningsskedet kommer transporter av personal och material till och från området samt bortforsling av avfall att ske. De flesta av avfalls- och materialtransporterna kommer att ske med lastbil. Även arbetsfordon som används under byggnationen ger upphov till utsläpp Driftskede Under driftskedet uppkommer emissioner till luft i huvudsak från fartyg, diesellok och lastbilar i form av motoravgaser. LNG-terminalen i Oxelösund kommer att medföra en ökning av transportrörelser till och från hamnen. Dessa transporter anses vara följdverksamhet till OxGas verksamhet och innebär därmed en indirekt påverkan. För att visa verksamhetens påverkan på luftkvaliteten har ett PM med avseende på emissioner av koldioxid (CO 2), kväveoxider (NO x), svaveloxider (SO x),

60 60 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET lättflyktiga organiska kolväten (VOC) och partiklar (PM 10) har en luftutredning tagits fram där emissioner kopplade till den planerade LNG-terminalen har beräknats, se bilaga B1. Utredningen har använts som underlag för beskrivning av påverkan samt effekter och konsekvenser i nedanstående avsnitt Översvämningsrisker i fysisk planering För att undvika kustöversvämning p.g.a. klimatförändringar som medför att havet stiger, behöver bebyggelse lokaliseras i höjdled med god marginal för att undvika skador. Länsstyrelsen i Södermanlands län rekommenderar en lägsta grundläggningsnivå på +2,2 m i RH2000 som säkerhet i förhållande till dagens klimat. För framtida klimat, år 2100, är motsvarande nivå ca 3 m (RH 2000). Lageryta D, där LNG terminalen planeras anläggas, ligger på en nivå som varierar mellan +6,8m till +7,4 m i RH2000, i de mellersta och södra delarna, se bilaga B4. Markytan i anslutning till kaj 11 och området söder om järnvägsbanken ligger i en marknivå mellan +2 till +3 m enligt RH2000. LNG ledningen planeras förläggas i rörgata ovan mark. Lastarmar för lossning och lastning av LNG placeras på kajen Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål I luftkvalitetsförordningen (2010:477) återfinns de svenska miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Normerna bidrar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav i EU-direktiven 2008/50/EG och 2004/107/EG. Gällande miljökvalitetsnormer för NO₂, PM 10, SO₂ och bensen i utomhusluft redovisas i Tabell Tabell Miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477. Normerna avser halt i luft för skydd av människors hälsa i utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Där inget annat anges är enheten µg/m 3 Förorening Medelvärdesperiod MKN-värde (µg/m³) Antal tillåtna överskridanden per år PM 10 Dygn År dygn - Timme timmar 1 NO₂ Dygn 60 7 dygn År 40 - SO₂ Timme Dygn timmar 2 7 dygn Bensen År 5 - Miljömålet Frisk luft berör direkt halter i luft av olika föroreningar. Miljömålet Frisk luft definieras enligt följande: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. För miljökvalitetsmålet Frisk luft finns preciseringar i form av halter av luftföroreningar som inte ska överskridas, se Tabell 10-2 för preciseringar för NO₂, PM10 och bensen. Miljökvalitetsmålen

61 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 61 ska nås senast år Målen är allmänt formulerade och inte juridiskt bindande på samma sätt som miljökvalitetsnormerna. Tabell Preciseringar avseende kvävedioxid, partiklar och bensen för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Förorening Medelvärdesperiod Miljömål (µg/m³) Antal tillåtna överskridanden per år PM 10 År Dygn NO₂ År Timme timmar Bensen År Luftkvaliteten i Oxelösund Oxelösunds kommun är medlem i Östra Sveriges luftvårdsförbund och därigenom kontrolleras luftkvaliteten i länet genom kartläggningar via modellering gjordes den senaste kartläggningen av SLB Analys. Kartläggningen av halter för NO₂ respektive PM 10 visar låga halter för Oxelösund, där MKN och nivåerna för miljökvalitetsmålet klaras. De senaste luftkvalitetsmätningarna i Oxelösund gjordes 2010 för NO₂ och visade på låga halter i urban bakgrund. PM 10 mäts dock inte inne i Oxelösund, utan de enda tillgängliga mätningarna är regionala bakgrundshalter av PM 10 från mätstation Aspvreten i Nyköpings kommun. Halterna i centrala Oxelösund är sannolikt högre än dessa, eftersom det tillkommer ett bidrag från lokala källor så som vägar och industrier. Industri- och energisektorn är den största utsläppskällan i Oxelösund, och står för ca 97 % av utsläppen av kväveoxider (NO X) och ca 95 % av utsläppen av partiklar (PM 10). Vägtrafiken står för övriga utsläpp, dvs en liten andel. Även sjöfart är en stor källa till utsläpp av kvävedioxider och svaveloxider. Oxhamns industriområden har arbetat med hantering av damning sedan många år tillbaka. Mycket stora mängder gods och material hanteras kontinuerligt och hela året inom områdena. Inom hamnområdet pågick under perioden ett projekt med arbetsnamnet PIL (partiklar i luft), ett samarbetsprojekt mellan Oxelösunds kommun, SSAB och Oxhamn. Syftet med projektet var att långsiktigt minska damningen från SSABs och Oxhamns industriområden inklusive kringliggande områden som kommunen ansvarar för. Projektet är nu avslutat och de åtgärder som togs fram under projektet arbetar respektive verksamhet vidare med. Sedan PIL-projektet har klagomål från närboende minskat (Oxelösunds kommun, 2018e) Bedömningsgrunder Underlag som används som stöd vid bedömning av konsekvenser för denna aspekt: Påverkan på miljökvalitetsnormer för luft

62 62 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Påverkan på miljömålet Frisk luft Påverkan Anläggningsskede Under anläggningsskedet sker utsläpp till luft från transport- och arbetsfordon. Under anläggningsskedet kan även damning uppstå och påverka miljön i det direkta närområdet. Under torra perioder ökar damningen Driftskede Inga utsläpp till luft förväntas ske från LNG-terminalen vid normal drift. Utsläpp genom facklan kan uppkomma om trycket blir för högt i tanken, vilket kan ske i en onormal driftssituation. Om LNG vid ett tillbud släpps ut i omgivningen värms den upp av omgivande luft och mark och förångas till naturgas. Naturgasen är lättare än luft vid cirka 110 C eller varmare och späds ut mycket snabbt. Naturgas består av metan vilket är en växthusgas som har en större påverkan på växthuseffekten än koldioxid 3. I luftutredningen, se bilaga B1, har ingått att beräkna emissioner av utsläpp till luft från transporter i driftskedet, för en sannolik trafikintensitet och mix av transportfordon, se även 6.5 och De källor som har emissionsberäknats är fartyg, lastbilar och dieseldrivna lok. Tågen är dieseldrivna inom hamnområdet och när tågen lämnar hamnområdet är banan elektrifierad. För jämförelse med dagens situation har även emissioner till luft från transporter i Oxhamns befintliga verksamhet beräknats. Antalet transporter med tåg och lastbil har räknats upp i förhållande till beräkningsförutsättningarna i den luftutredning som bifogades tillståndsansökan. Resultaten från den uppdaterade luftutredningen redovisas i nedanstående avsnitt. I Tabell 10-3 sammanfattas den uppskattade hamnnära emissionsökningen kopplat till den planerade LNG-terminalen. I Tabell 10-4 visas totala årliga tågoch lastbilsemissioner från Oxhamns befintliga verksamhet (år 2016) samt beräknade transportrörelser till och från LNG-terminalen. Med hamnnära utsläpp avses emissioner som sker från de första 1,75 kilometrarna från terminalen, se Figur ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar 25 ton koldioxidekvivalenter.

63 Lastbilar Tåg Fartyg MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 63 Figur 10-1 Emissioner från tåg och lastbilar som sker inom markeringen räknas som hamnnära. Figuren har uppdaterats enligt ny layout. Tabell Sammanställning av hamnnära emissioner kopplade till den planerade LNGterminalen i jämförelse med från Oxhamns befintliga verksamhet år Beräkningarna är uppdaterade med avseende på ökat antal lastbilar och tåg. Hamnnära årliga emissioner NOx PM VOC SO₂ CO₂ Oxhamns verksamhet 60 ton 6 ton 1 ton 2 ton 2785 ton LNG-terminalens ökning* 2% 0,004% 33% 0,2% 16% Oxhamns verksamhet 78 kg 2 kg 6 kg 3 g 5 ton LNG-terminalens ökning* 235% Oxhamns verksamhet 110 kg 4 kg 4 kg 82 g 64 ton LNG-terminalens ökning* 9% * Alla utsläppsparametrar ökar proportionerligt då utsläppskällan är samma före och efter etablering vad gäller lastbil och tåg (diesellok), till skillnad från fartyg där utsläppen är beroende av storlek, avgasrening och bränsle.

64 LNG-terminal Oxhamns verksamhet 64 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Tabell Totala årliga tåg- och lastbilsemissioner från Oxhamns befintliga verksamhet år 2016 samt för LNG-terminalen. Observera de olika enhetsangivelserna. Beräkningarna är uppdaterade med hänsyn till ökat antal lastbilar och tåg. Tåg & lastbil NOX (kg/år) PM10 (kg/år) VOC (kg/år) SO₂ (g/år) CO₂ (ton/år) Hamnnära 188 6, Till kommungränsen (10 km) Hamnnära 192 6, ,0 19 Ungefärlig ökning (%) Till kommungränsen (10 km) , Ungefärlig ökning (%) I luftutredningen, bilaga B1, framgår att CO₂-emissionerna ökar mest, med ca 450 ton, vilket motsvarar ca 16 procent av de hamnnära fartygsemissionerna från Oxhamns befintliga verksamhet. Den näst största emissionsökningen är NO X med 680 kg (en ökning på ca 2 procent). Den planerade LNG terminalen medför ökning av fartygsanlöpen med 36 % men emissionerna ökar inte i lika stor utsträckning vilket beror på att LNG som drivmedel ger en betydande minskning av emissionerna jämfört med om fartygen drivs med konventionellt bränsle. För lastbilar kommer den hamnnära emissionsökningen efter att LNG-terminalen byggts att vara liten, ca 9 % för alla utsläpp, medan ökningen av emissionerna från tågtransporter kommer att vara ca 235 % för alla föroreningar. De sammanlagda hamnnära emissionerna från lastbilar och tåg kommer att öka med 90 till 100 % för NO X och PM 10 och med 145 % för VOC-emissionerna. Ökningen av SO₂- och CO₂-utsläppen är mindre, ca 20 respektive 25 %. Emissionerna ca 10 km utanför det hamnnära området ökar med ca 9 % förutom halterna av PM 10 som ökar med ca 39%. Emissionerna av NO X, VOC, SO₂ och CO₂ påverkas av lastbilsrörelser men inte av eldrivna järnvägstransporter. Däremot kommer mängden PM 10 att påverkas av eldrivna järnvägstransporter på grund av rälsslitage och bromsbelägg mm.

65 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 65 Spridningen av luftföroreningar styrs av många processer och faktorer som verkar i olika geografiska skalor. Ökningen av lastbils-, tåg- och fartygsutsläppen kommer att ge dels ett ökat bidrag till de urbana bakgrundshalterna i Oxelösund, dels ett lokalt ökat bidrag längs aktuella transportleder. De emissioner som sker i hamnens närområde kan direkt påverka de resulterande halterna 4 i hamnens närområde 5, medan emissioner som sker längre bort antas inte ha lika stor effekt i närområdet men fortfarande kunna påverka den urbana bakgrundshalten. Utsläppen från fartygen sker högt ovan mark där spridningsförutsättningarna är bättre än i markplan, och fartygsemissionernas påverkan är snarare på den urbana bakgrundshalten än halterna i gaturumsnivå Översvämningsrisker i fysisk planering Inom terminalområdet riskerar anläggningsdelar och utrustning inte att utsättas av översvämningsrisk pga. förhöjda havsnivåer, varken i förhållande till dagens eller framtida klimat, i och med att marknivån ligger så mycket högre än havsnivån. LNG ledningen sträckning från kaj 11 upp mot järnvägsbanken ligger inom ett område med lägre marknivå. Dock kommer LNG ledningen att placeras på en rörgata ovan mark och dess funktion är okänslig för översvämning. Utrustning som eventuellt behöver placeras på en lägre nivå än +2,2 m kan skyddas och göras vattentät, exempelvis pumpar. Lastarmarna på kajen kommer att placeras på minst +2,2 m Skyddsåtgärder Anläggningsskede Krav gällande arbetsmaskinernas utsläppsprestanda etc. ställs normalt i samband med upphandling av entreprenadarbetena. Arbetsmaskiner och transportfordon under anläggningsskedet kommer att i så stor utsträckning som möjligt vara utrustade med miljövänliga drivmedel och avgasrening. För att minska eventuell damning kan åtgärder som tillexempel vattenbegjutning, textilskydd och renhållning utföras Driftskede Som skyddsåtgärd för oönskade utsläpp av LNG/gas kommer riskreducerande åtgärder att vara avgörande. Oönskade utsläpp medför en risk och därför är konstruktionen av anläggningen, rutiner för säkerhet och underhåll, samt handhavande väsentligt. Med en hög riskmedvetenhet minskar risken för påverkan. 4 Den resulterande halten är den uppmätta halten på en specifik plats (inkluderar alla bidrag). 5 Med hamnens närområde avses exempelvis bostäder som direkt kan påverkas av emissionerna från verksamheter som bedrivs i hamnen.

66 66 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Miljöeffekter och konsekvenser Anläggningsskede Anläggningsarbetena pågår under en begränsad period och är övergående varför utsläppen under anläggningsskedet inte bedöms medföra några bestående lokala effekter på luftkvaliteten Driftskede Etableringen sker inom hamnområdet och i ett redan starkt påverkat område med industriverksamhet. Effekterna på och därmed konsekvenserna för luftsituationen i Oxelösund, och lokalt i det nära hamnområdet där LNGterminalen planeras, bedöms som begränsad. Påverkan och effekter av driften av LNG-terminalen, och därmed konsekvenserna vad gäller luftkvalitet bedöms som marginella. Den påverkan och de effekter som kan uppstå är främst i form av indirekta effekter av transporter till och från terminalen. Ökningen i haltbidrag längs Hamnbron och början av Riksväg 53 från de lastbilar som tillkommer i och med LNG-terminalen, är marginell i förhållande till övrig vägtrafik och bedöms inte bidra till några överskridanden av MKN. De uppskattade totalhalterna, där de uppmätta halterna i urban bakgrund adderats till verksamhetens bidrag för att ge en totalhalt, ligger långt under MKN. De uppskattade totalhalterna inkluderar dock inte bidrag från tillkommande fartyg eller tåg. Sammantaget bedöms dock inte de ökade lastbilstransporterna som LNG terminalen medför bidra till överskridanden av MKN då de urbana bakgrundshalterna lokalt är låga. Detta då transporterna bidrar relativt lite till de totala halterna av NO₂ och PM 10 enligt kartläggning av luftkvaliteten i Oxelösund. Haltbidraget från tågtransporterna är svårare att estimera men kommer sannolikt att orsaka ett högre lokalt haltbidrag. Dock skulle det krävas ett relativt stort haltbidrag då marginalen till MKN för NO₂ är relativt stor och verksamheten bedöms därmed inte medverka till att MKN överskrids med avseende på NO2. De uppskattade totalhalterna (verksamhetens bidrag från transporter adderad till lokal bakgrundshalt) visar på att miljökvalitetsmålet överskrids lokalt i Oxelösund för 98-percentilen av timmedelvärdet av NO₂. Miljökvalitetsmålen är till skillnad från miljökvalitetsnormerna övergripande och utgör en inriktning för kommuners och länsstyrelsers miljöarbete. Miljökvalitetsmålen är till skillnad från miljökvalitetsnormerna inte heller lagligt bindande. Naturvårdsverket konstaterar att Miljömålet frisk luft inte är uppnått på nationell nivå och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Även om det tillkommer en lokal påverkan och effekt av transporterna till LNG-terminalen kommer de övergripande konsekvenserna av en etablering av en LNG-terminal i området att vara positiva. Generellt kommer en ökad användning av LNG som alternativt bränsle att bidra till att minska emissionerna och blir därför en del i det övergripande miljöarbetet som möjliggör att kvalitetsmålen kan nås. 6 Bedöms representativa eller lägre idag, se luftutredning bilaga B1.

67 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 67 Totalt sett förväntas luftsituationen i området på sikt bli bättre med hänsyn till de minskade utsläpp som förbränning av LNG ger i förhållande vad koksugnsgas, masugnsgas och oljebaserade bränslen i SSABs produktionsanläggningar ger upphov till. Omställningen innebär att utsläppen av koldioxid minskar från omkring 1,5 miljoner ton CO 2 till i storleksordningen 150 tusen ton, dvs en minskning med ungefär 90%. Denna minskning är inte möjlig att göra utan en LNG terminal, och terminalen ligger i linje med såväl Sveriges som SSABs klimatmål. Även utsläpp från fartyg som angör Oxhamn kommer att minska efter övergången till LNG som fartygsbränsle, vilket är positivt ur ett klimatperspektiv. Landtransporterna beräknas till största del ske med tåg vilket innebär en effektivare transport med lägre emissioner per ton LNG än transport med lastbil Ytvatten Den tänkta hanteringen av dagvatten förändras med den nya layouten. Istället för att leda dagvattnet till sedimentationsdamm nr 2 planeras vattnet att fördröjas lokalt i ett ytligt rör- eller kassettmagasin alternativt betongkassun. En ny ledning från magasinet/kassunen föreslås med ny utloppspunkt i recipient. En beskrivning av hamnens nuvarande och planerade dagvattenhantering finns i en uppdaterad version av bilaga B12, PM dagvatten Förutsättningar Anläggningsskede Under anläggningsskedet kan utsläpp till vatten i huvudsak komma att ske genom eventuellt utsläpp av länshållningsvatten (regn i schaktgropar) och eventuellt spill från arbetsmaskiner och transportfordon. Med hänsyn till de geotekniska förhållandena, se avsnitt , bedöms inget grundvatten behöva länshållas i anläggningsskedet och det blir därmed inte fråga om vattenverksamhet Driftskede Under driftskedet kan utsläpp till vatten ske genom föroreningar i dagvatten. Inget utsläpp till vatten sker från själva LNG terminalen under normal drift. Vid ytor där risk finns för läckage eller spill av LNG, såsom vid bilutlastningen samt inom områdena med processutrustning, kommer spillkanaler (rännor) för uppsamling av eventuellt läckage leda utsläppet till öppna uppsamlingsbassänger där vätskan kan förångas under kontrollerade former. Även lastningsplatsen för tåg kommer att förses med spillkanaler och uppsamlingsbassäng. Spillkanaler och uppsamlingsbassänger förutses vara utrustade med följevärme för att förhindra frysning och igensättning vintertid. Oljeavskiljare kan komma att placeras lokalt där risk för spill förekommer, såsom vid utlastningsplatser för lastbil.

68 68 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Genom den föreslagna designen kommer även dagvatten från tank och lastningsplatser att samlas upp i rännorna och ledas till uppsamlingsbassäng, där en pumpbrunn med vattenlås är föreslagen. Från brunnarna kommer dagvattnet pumpas till ett nytt föreslaget magasin/betongkassun försett med sandfång för att rena från partikelbundna föroreningar. Från magasinet/kassunen leds vattnet via ny dagvattenledning under järnvägsbron till en ny utloppspunkt i recipienten. Om det uppstår ett LNG-läckage kommer vattenlåset att frysa, då LNGn håller en betydligt lägre temperatur än vattnets fryspunkt, och pumparna stoppas automatiskt genom signaler från temperaturindikatorer som placeras i brunnarna. På så vis förhindras att LNG pumpas ut i magasinet/kassunen med dagvattnet vid eventuellt spill. Även övrigt dagvatten från terminalområdet planeras att ledas till det nya magasinet/kassunen via ett sandfång innan utsläpp till recipient. För närmare beskrivning av dagvatten och VA-system se avsnitt Miljökvalitetsnormer och recipient EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har i Sverige införts genom att miljökvalitetsnormer (MKN) fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten. Regelverket innebär bl.a. att försämring av yt- och grundvatten inte får ske. Miljökvalitetsnormer är bl.a. ett verktyg för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk och syftar till att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. För ytvatten har huvudregeln har varit att normen god status ska uppnås för alla vattenförekomster till år Då det bedömts att god status inte kunnat uppnås i tid för vissa ytvattenförekomster har tidsfristen för dessa förlängts till 2021 eller Närmaste recipient är ytvattenförekomsten Oxelösunds hamnområde, se Figur Figur Vattenförekomst Oxelösunds hamnområde är markerat i mörkblått. VISS, 2017

69 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 69 Kvalitetskravet för recipienten är måttlig ekologisk status till 2027 och god kemisk ytvattenstatus till år 2021 (för de ämnen som inte nådde god status 2015). Skälet till att kvalitetskravet för den ekologiska statusen är måttlig är de förbättringsåtgärder som krävs för att uppnå en god status har bedömts som ej genomförbara på grund av hamnens verksamhet. I den senaste förvaltningscykeln klassades den ekologiska statusen som måttlig och den kemiska statusen som uppnår ej god. Motiveringen till bedömningen av den ekologiska statusen är problem med övergödning på grund av belastning av näringsämnen. Den kemiska statusen uppnår inte god status på grund av höga halter av de luftburna, långväga föroreningarna kvicksilver och polybromerad difenyleter (PBDE) i vatten, samt för höga halter av antracen, naftalen, fluoranten, benso(a)pyrene, tributyltenn föreningar och bly i sediment Bedömningsgrunder Underlag som används som stöd vid bedömning av konsekvenser för denna aspekt: Påverkan på aktuella miljökvalitetsnormer Stockholms läns landstings förslag till riktvärden för dagvatten Påverkan Anläggningsskede Länshållningsvatten som kan uppstå under byggskedet på grund av regn i schaktgropar kan innehålla föroreningar i form av exempelvis olja från arbetsmaskiner, suspenderat material eller föroreningar från förorenad mark. Föroreningshalt och typ av föroreningar i länshållningsvatten är beroende av omgivningsförhållanden, typ av anläggningsarbete, om sprängning genomförts med mera. Vanligtvis behandlas länshållningsvatten i olika typer av anläggningar med oljeavskiljare och sedimentation innan utsläpp till recipient. Vid mindre mängder länshållningsvatten kan vattnet vid behov tömmas från schaktgroparna med sugbil mer erforderliga tillstånd och transporteras vidare för lämplig behandling eller utsläpp på annan plats.

70 70 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Val av reningsmetod för länshållningsvatten beror av vattnets föroreningsgrad och vilka krav som ställs på det behandlade vattnet. En lämplig reningsanläggning för länshållningsvattnet kan i detta fall vara någon typ av öppen container för sedimentering, se Figur Det finns även sedimenteringscontainrar som har en oljeavskiljarfunktion (Johan Magnusson and Malin Norin, 2013). Figur Sedimenteringscontainer (Johan Magnusson and Malin Norin, 2013). Typisk data för en sedimenteringscontainer är: Effektiv sedimenteringsyta: ca 10 m³ Ytbelastning 0,5-5 m³/(m²/h) Flöde 5-50 m³/h Reningseffekt: avlägsnar partiklar och partikulärt bundna föroreningar ner till 0,06 mm (finsand), vid ytbelasning 3 m³/(m²/h) Vid ett eventuellt utsläpp av länshållningsvatten, inklusive eventuell provtagning och analys samt utsläppspunkt, ska samråd ske med länsstyrelsen. Förutsatt att vattnet behandlas på lämpligt sätt bedöms påverkan på recipient bli liten Driftskede Inget utsläpp av LNG sker vid normal drift. Vid ett eventuellt utsläpp är LNG inte blandbart med vatten. När LNG når vattenytan förångas den snabbt och når aldrig djupare än vattenytan. Under driftskedet kan påverkan ske i form av utsläpp av dagvatten. Dagvatten kan vara förorenat av tungmetaller, suspenderat material, näringsämnen och oljeprodukter. Föroreningarna kommer ofta från diffusa källor såsom trafik, luftföroreningar och byggnadsmaterial. Inom hamnens område är även damning och partikelspridning från bulkgods en källa till föroreningar och dagvattnet som leds till dammarna innehåller relativt stora mängder sediment. Dagvatten från hårdgjorda ytor inom och utanför terminalområdet kommer att ledas till ett nytt föreslaget magasin/betongkassun inom terminalområdet. Magasin/kassun förses med sandfång för att rena vattnet från partikelbundna

71 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 71 föroreningar. En ny ledning från magasinet/kassunen föreslås med ny utloppspunkt i recipient. Från magasin/kassun breddar vatten ytledes mot recipient vid stora regn. Ingen bebyggelse bedöms skadas vid ytlig avrinning mot recipient enligt bedömning av hamnens personal. För att undvika att vatten från andra ytor än terminalområdet når det nya magasinet/kassunen samt förhindra stående vatten mellan lageryta C och D vid större regn föreslås ett nytt krossdike mellan lagerytorna med dräneringsledning mot damm nr 3 och/eller 2. Krossdiken innebär även god rening av dagvattnet. För en mer detaljerad beskrivning av den framtida dagvattenhantering inom planområdet se bilaga B12, PM dagvatten. Då dagvatten från terminalområdet fördröjs lokalt kommer belastningen att minska till damm nr 3 med motsvarande volym vilket är positivt och innebär att damm nr 3:s dimensioner är tillräckliga för att fördröja ett 1-årsregn. De planerade förändringarna innebär endast marginella förändringar i flöde till damm nr 2. Flödet beräknas dock öka till dammen i framtiden på grund av pågående klimatförändringar. Beräkningarna visar att volymen vid ett 1-års regn precis inryms inom dammen idag. I framtiden med förväntade klimatförändringar beräknas volymen överskridas med ca 100 m³. Detta innebär att hamnen kan behöva se över dammens dimension i framtiden om man avser att kunna fördröja ett 1-årsregn. För planområdet, där huvudsyftet med dammarna är rening (inte fördröjning), bedöms det som tillräckligt att dimensionera dammarna för ett 1-års regn. Vatten från dammarna breddar ytledes vid stora regn. Ingen bebyggelse bedöms skadas vid ytlig avrinning mot recipient enligt bedömning av hamnens personal. Provtagning av utgående dagvatten från sedimentationsdammen genomförs idag två gånger/år, vår och höst i enlighet med Oxhamns befintliga kontrollprogram, där dagvattnet analyseras på metallinnehåll (As, Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn), oljerester, PAHer och PCB. Provtagning görs även med avseende på ph och suspenderat material. Provtagningspunkten i anslutning till dammen benämns som VP3. Provpunktens läge framgår i Figur 6-4. Resultaten redovisas för länsstyrelsen efter varje genomförd analys samt i den årliga miljörapporten. Utfallet ligger normalt väl under tillämpbara rikt- och gränsvärden, med enstaka, kortvariga överskridanden för någon parameter. Vid brand av LNG används släckskum (inte vatten). Skummet samlas upp i uppsamlingskanalerna och i uppsamlingsgropar. Uppsamlingsgropar med pumpbrunn utformas med avstängningsmöjlighet för att förhindra att släckskum når dagvattenmagasinet/kassunen. Vid LNG-brand används även stora mängder kylvatten. Hur stora volymer det kan röra sig om är ännu inte fastställt men kan röra sig om ca 6 m³/min i två timmar, vilket ger en total volym om 720 m³. Kylvattnet bedöms inte som förorenat och kan rinna ytledes mot recipient när dagvattensystemet är fullt. Utformning av släck- och kylvattensystem kommer att utredas närmare under detaljprojekteringen. Generellt är risken för sådana utsläpp till vatten från LNG terminalen liten.

72 72 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Skyddsåtgärder Anläggningsskede Länshållningsvatten som uppkommer under byggskedet analyseras och behandlas vid behov innan utsläpp till recipient. Vanligtvis sker behandling i olika typer av anläggningar med oljeavskiljare och sedimentation innan utsläpp till recipient. Alternativt kan länshållningsvattnet vid behov tömmas från schaktgroparna med sugbil mer erforderliga tillstånd och transporteras vidare för lämplig behandling eller utsläpp på annan plats Driftskede Spillkanaler för uppsamling av läckande LNG kommer att finnas vid bilutlastningen samt inom områdena med processutrustning. Spillkanalerna leder LNG till öppna uppsamlingsbassänger där vätskan kan förångas under kontrollerade former. Lastningsplatsen för tåg kommer att förses med spillkanaler och uppsamlingsbassäng. Spillkanaler och uppsamlingsbassänger förutses vara utrustade med följevärme för att förhindra frysning och igensättning vintertid. Uppsamlingsbassängerna utrustas med system som ser till att de töms på regnvatten. Befintliga sedimentationsdammar renar dagvatten från partikulära föroreningar. Nytt föreslaget magasin/kassun renar dagvatten via sandfång innan utsläpp till recipient. Sandfång bör rensas regelbundet och har ett relativt stort underhållsbehov. Dammar slamsugs vid behov. Exakt utformning av brandvatten-och skumsystem görs i samband med detaljutformningen av LNG-terminalen Miljöeffekter och konsekvenser Anläggningsskede Vid misstanke om föroreningar i länshållningsvatten kommer detta att provtas varefter lämplig behandlingsåtgärd beslutas. Vid behov kommer länshållningsvattnet att behandlas innan det släpps ut till recipient. Effekter och konsekvenser för detta utsläpp bedöms därför som små Driftskede Under driftskedet uppkommer under normal drift inga utsläpp av LNG till vatten från terminalen. Skulle ett oförutsett utsläpp av LNG till vatten inträffa så ger det ingen skada på de växter och djur som lever i vattenmiljön. Mängden föroreningar till dagvatten bedöms totalt sett minska efter planerad byggnation då dagens hantering av dammande bulkgods kommer att upphöra på lageryta D där terminalen uppförs. Dock kan föroreningar från trafik till området öka något i driftskedet. Då allt dagvatten från terminalytan kommer att

73 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 73 avledas till ett nytt magasin/kassun med sandfång bedöms inte föroreningar i dagvattnet innebära en negativ påverkan för recipienten. Uppmätta halter i vatten från sedimentationsdammarna befinner sig normalt under relevanta riktvärden (Stockholms läns landsting förslag till riktvärden för utsläpp till recipient samt SNFS 1995:7) vilka kan tillämpas inom ramen för tillsyn. Detta förväntas inte förändras till följd av den ansökta verksamheten. Dagvatten från det nya terminalområdet bedöms inte som särskilt förorenat, till skillnad från t.ex. en högt trafikerad parkering. Totalt sett bedöms dagvattenkvaliteten förbättras när hanteringen av dammande bulkgods upphör inom området där terminalen anläggs. Föroreningar avskiljs i befintliga dammar samt i sandfång i brunnar och vid föreslaget magasin/kassun. Föroreningar avskiljs även effektivt i föreslaget krossdike mellan lageryta C och D. Att vattenförekomstens ekologiska status är klassad som måttlig baserar sig på en hög belastning av näringsämnen. Den kemiska statusen uppnår inte god status på grund av höga halter av de luftburna, långväga föroreningarna kvicksilver och polybromerad difenyleter (PBDE) i vatten, samt för höga halter av antracen, naftalen, fluoranten, benso(a)pyrene, tributyltenn-föreningar och bly i sediment. Den planerade verksamheten inom planområdet bedöms inte bidra till en ökning av dessa föroreningar. Dammarnas, dvs damm 2 och 3, reningseffekt kan sjunka temporärt vid större regn (över 1-års återkomsttid) då vatten breddas mot recipient. Då merparten av årsnederbörden genomgår rening i sedimentationsdammar eller renas i sandfång i anslutning till magasin/kassun, samt att föroreningsbelastningen bedöms minska bedöms verksamheten inom hela planområdet inte påverka möjligheterna för vattenförekomsten att uppnå god ekologisk och kemisk status. Sammantaget bedöms påverkan och effekter som små, vilket ger en liten konsekvens 10.3 Mark och grundvatten Förutsättningar En markmiljöundersökning har utförts inom området för den tidigare layouten, d.v.s. norra delen av lageryta D, se bilaga B5. Den ändrade layouten innebär att anläggningen flyttas till södra delen av lageryta D. Markundersökningen har därför kompletterats med fem nya provpunkter i söder. Layouten har även ändrats inom södra delen av lageryta D. Även om layouten ändrats igen berörs samma område och markmiljöundersökningen behöver därför inte kompletteras igen. Syftet med markmiljöundersökningen var att: identifiera potentiella föroreningar i mark och grundvatten

74 74 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET analysera föroreningshalterna bedöma risker för människor och miljö Resultatet kan också komma att ligga till grund för mer detaljerade markmiljöundersökningar och att användas vid masshantering inom området i samband med anläggandet av LNG-terminalen. Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM bedöms vara tillämpliga på det undersökta området. Gränsvärden för åtgärder samt haltkriterier vid återanvändning av schaktmassor inom området sätts därför vid värden för MKM. I den första markundersökningen vid norra delen av lageryta D undersöktes 8 borrpunkter ned till ett djup på mellan 0,5 och 3 m under markytan. Generellt bestod markprofilen i de provtagna punkterna av fyllning hela vägen ner till berg. Den dominerande jordarten för fyllningen är grusig sand, på de flesta platser uppblandad med kol. Mäktigheten på fyllningen varierade i olika punkter. Endast en lämplig punkt för installation av grundvattenrör hittades. Vid övriga punkter var jordlagret tunt och inget grundvatten påträffades. Grundvattenytan låg vid installationstillfället 2,94 m under markytan. Betydelsen av den första markundersökningen kan betraktas som en indikation av föroreningarna i området då layouten ändrats och anläggningen flyttats söder ut. I den kompletterande markundersökningen undersöktes 5 borrpunkter i den södra delen av lageryta D ned till ett djup på mellan 0,5 och 1,8 m under markytan. Inget uttagbart grundvatten kunde påträffas vid den kompletterande markundersökningen. Möjligen kan den ovanligt torra sommaren vara orsaken. Provtagning av sediment i hamnen har genomförts vid ett flertal tillfällen inför tillståndsgiven muddring. Resultatet av dessa provtagningar redovisas inte i denna ansökan då detta inte är föremål för prövning Bedömningsgrunder Underlag som använts som stöd vid bedömning av konsekvenser för resultaten av markmiljöundersökningen är: Naturvårdsverkets rapport 5976, Revision juli Riktvärden för känslig markanvändning (KM) samt mindre känslig markanvändning respektive (MKM). SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (2013) med avseende på metaller SPI/SPIMFAB (2011) med avseende på petroleumkolväten Påverkan I sex av åtta provpunkter i det undersökta området för den första markundersökningen (norra delen av lageryta D) visade analyserna att jorden är förorenad av metaller och PAHer i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). I tre av punkterna överskreds det generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM). I en av dessa

75 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 75 punkter låg halterna av PAH över gränsen för farligt avfall. Resultaten från den kompletterande undersökningen påvisar generellt halter över KM och i en punkt över MKM. Parametrarna som uppvisar förhöjda halter är arsenik, barium, bly och alifatiska kolväten inom C16-C35, dvs tyngre oljor. Aromatiska kolväten i kolkedjeintervallet C10-C16 finns en punkt. Därutöver har i två punkter noterats förhöjda halter av PAH med hög densitet, dock marginellt över KM-nivån. Marken är troligen generellt lätt förorenad över KM i hela undersökningsområdet i dess översta skikt. Eftersom påträffade föroreningar bedöms vara bundna till jorden bedöms risken för spridning samt risken för spridning av dessa föroreningar via grundvattnet som liten. Påverkan på omgivningen utanför planområdet bedöms därför som låg. Risk för påverkan från föroreningar i marken uppstår främst i anläggningsskedet när massorna börjar flyttas. Under driftskedet kommer massorna att ligga fast och påverkan motsvarar hur situationen var innan etablering. Schaktade massor provtas och omhändertas på erforderligt sätt utifrån föroreningsinnehåll. I punkten för grundvattenprovtagning var uppmätta halter av metaller låga, och inga petroleumkolväten eller PAHer påträffades. Uppmätta halter av PFAS i grundvattnet låg precis över Livsmedelverkets åtgärdsgränsvärde för dricksvatten (90 ng/liter, Livsmedelverket, 2016) och för PFOS uppmättes ungefär dubbelt så höga halter som SGI:s föreslagna riktvärde för grundvatten (45ng/l; SGI, 2015). Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS ämnen (högflourerade ämnen), är en grupp mycket stabila ämnen som bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen och en del omvandlas till persistenta ämnen. PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett av dessa ämnen som ingår i gruppen och som är ett så kallat PBT-ämne, det vill säga persistent, bioackumulerande och toxiskt. Förekomsten av PFAS och PFOS är sannolikt lokalt utbredd, då grundvattentillgången är begränsad på platsen. Spridningen begränsas också av att ingen stor omsättning eller uttag av grundvatten sker i områden, som exempelvis i en grundvattentäkt. Marken kommer fortsatt att vara till industrianvändning och markanvändningen bedömdes i det undersökta området motsvara Naturvårdsverkets bedömningskriterier mindre känslig markanvändning, MKM. Påverkan på omgivningen bedöms komma att bli begränsad till verksamhetsområdet vad gäller de föroreningar som påträffats. Föroreningarna bedöms inte påverka den planerade markanvändningen i området och påverkan bedöms därför som låg Skyddsåtgärder I samband med anläggande av den planerade LNG-terminalen kommer jord med föroreningar i halter som överstiger MKM att avlägsnas från platsen. Gränsvärden för efterbehandlingsåtgärder utgår från MKM, och dessa haltkriterier rekommenderas även vid återanvändning av schaktmassor inom området.

76 76 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Ett kontrollprogram kommer att upprättas för hantering av schaktmassor och schaktvatten. Markens innehåll av föroreningar bedöms inte föranleda särskilda åtgärder för att reducera risken för människa eller miljö utöver bortschaktning av massor med föroreningar över MKM Miljöeffekter och konsekvenser Påträffade föroreningarna i mark, främst tungmetaller och PAH.er har både en direkttoxisk och en långsiktig negativ effekt på miljön. Det samma gäller PFASämnen som är kroniskt giftiga, reproduktionsstörande och giftiga för vattenlevande organismer. Planerad verksamhet är en industriverksamhet inom ett industriområde och kvarvarande föroreningar är relativt orörliga i marken. Därför bedöms kvarvarande föroreningar ha liten påverkan och effekt vilket ger små konsekvenser för omkringliggande miljö (exempelvis vattenlevande organismer) och människors hälsa. Om påträffade massor håller halter över MKM kommer de att schaktas bort och transporteras bort för omhändertagande. Massorna kommer där att tas om hand på ett beprövat sätt som minskar påverkan och effekt, och därmed också minskar konsekvenserna för miljö och människors hälsa Buller Med anledning av den ändrade layouten har bullerutredningen reviderats, se bilaga B2. De förändringar i layouten som påverkar bullerberäkningarna är den geografiskt ändrade placeringen av tank och utrustning samt att de trycksatta tankarna har utgått. Antalet transporter med tåg och lastbil har även ökat i förhållande till beräkningsförutsättningarna i den ursprungliga bullerutredningen Förutsättningar Anläggningsskede I samband med etablering av LNG-terminalen kan arbetsmaskiner och transportfordon ge upphov till bullerstörningar. Buller kan också uppstå i samband med eventuell jordschakt och bergsschakt. Grundläggning bedöms dock preliminärt inte kräva något pålningsarbete. Området är redan i dag bullerstört och verksamhet i hamnen sker i dag dygnet runt med bl.a. lossning och lastning av fartyg. Närmaste bostäder ligger ca 250 m från verksamhetsområdet. Närliggande verksamhet utgörs av Oxhamns befintliga hamnverksamhet med godshantering samt bergrum och oljeterminal. Externa verksamhetsutövare i hamnområdet har lagringscisterner för spannmål, cement samt lagerhall för balat avfall. Sjöfartsverket har lokaler i anslutning till hamnområdet. Djurlivet och specifikt fåglar kan störas av buller. Närmaste Natura område är Furön och ligger ca 1 km söder om hamnen. Ca 500 m sydväst om hamnen ligger naturreservatet Femöre. Delar av Femöre är också Natura område, benämnt Femörehuvud, vilket är beläget ca 1 km sydväst om hamnen.

77 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 77 Inom dessa områden finns ett rikt djur- och växtliv med bl. a sjöfågel. Närmaste fågelskyddsområde ligger relativt långt ut i skärgården, ca 1 mil från hamnområdet Driftskede Under driftskedet uppkommer buller från terminalens utrustning och anläggningsdelar främst pumpar och kompressorer. I förekommande fall kan facklan också ge upphov till buller. Landtransporter till och från terminalen och fartygen generar också buller. Fartygen genererar lågfrekvent buller både vid drift och när de ligger vid kaj (från motorer, fläktar m.m.). I samband med lastning/lossning/bunkring uppkommer buller främst från LNG-terminalens pumpar. Verksamheten vid LNG-terminalen, inklusive lastning och lossning av fartyg samt till lastbil och tåg, kommer att vara i drift dygnet runt. Vidare kan buller uppkomma från bogserbåtar Omgivningsbuller och närmaste bostäder Oxhamn och området där LNG-terminalen planeras att etableras utgörs av ett bullerpåverkat industri- och hamnområde med verksamheter som pågår dygnet runt, inklusive följdverksamheter i form av transporter med tåg och lastbilar. Lastbilstrafiken på anslutande vägar, till hamnområdet, Stegeludden och SSAB är idag relativt omfattande. Oxhamn genomför bullermätningar fyra gånger per år enligt kontrollprogram i 4 mottagarpunkter, se Figur 10-4 Figur 10-4 Karta över Oxhamn med omgivningar. De blå punkterna representerar mottagarpunkterna MP1-4 enligt Oxhamns kontrollprogram och MP5 och MP6 är tillagda punkter vid närmaste bostäder i Gamla Oxelösund respektive på Furön.

78 78 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Mottagarpunkterna är placerade vid närmaste bostäder i olika väderstreck utom punkt 4. Inom genomförd bullerutredning för LNG terminalen, se vidare avsnitt , har ekvivalent ljudnivå beräknats i dessa fyra mottagarpunkter. Punkterna 5 och 6 är tillagda inom ramen för genomförd bullerutredning och representerar närmaste bostäderna i Gamla Oxelösund respektive på Furön i förhållande till LNG-terminalen. Avstånd från terminalen till mottagarpunkterna, och därvid närmaste liggande bostäder, är: Mpl 1 - Väster om lekplatsen vid Gästhamnen, avstånd ca m Mpl 2 - Thams väg, kurvan vid järnvägsbron (vid skylt cykel/gångväg"), avstånd ca m. Mpl 3-30 m SO korsningen Thulegatan Villagatan, avstånd ca 920 m Mpl 4 Gamla Oxelösundsvägen vid avfarten mot oljeterminalen, avstånd ca 30 m. (OBS ej i anslutning till bostad.) Mpl 5 Gamla Oxelösund, Sandviksbacken 4, avstånd ca 250 m Mpl 6 Furön, Korsholmen 92 A, avstånd ca 600 m Genomförda bullermätningar under 2016 avseende buller från Oxhamn visar att ljudnivåerna dagtid som genomsnitt av 4 mätningar ligger på 46,2 dba i MP1, 49,8 dba i MP2 43,2 dba i MP3 och 42,4 dba i MP4. Uppmätta ljudnivåer underskrider gällande bullervillkor dagtid för Oxhamn Bedömningsgrunder Underlag som används som stöd vid bedömning av konsekvenser för denna aspekt redovisas nedan. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15, se Tabell Bullervärdena för ekvivalent ljudnivå (LAeq) är angivna som frifältsvärden under dag, kväll respektive natt. För permanentbostäder, fritidshus och vårdlokaler finns även ett värde för maximal ljudnivå (tidsvägning; Fast), L AFmax, nattetid under tiden Tabell 10-5 Riktvärden för buller från byggplatser Helgfri mån-fre Dag Kväll Lör, sön och helgdag Dag Kväll Samtliga dagar Natt Natt L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba 70 dba Inomhus 45 dba 35 dba 35 dba 30 dba 30 dba 45 dba Vårdlokaler Utomhus 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba - Inomhus 45 dba 35 dba 35 dba 30 dba 30 dba 45 dba

79 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 79 Helgfri mån-fre Lör, sön och Samtliga dagar helgdag Undervisningslokaler Utomhus 60 dba Inomhus 40 dba Arbetslokaler för tyst verksamhet Utomhus 70 dba Inomhus 45 dba För driftskedet tillämpas Naturvårdsverkets vägledning om industri och annat verksamhetsbuller samt befintliga villkor för Oxhamns verksamhet. Naturvårdsverket har i Vägledning om industri och annat verksamhetsbuller (Rapport 6538, 2015) tagit fram riktvärden för externt industribuller utomhus som ljudnivå i dba, se Oxhamn har enligt befintligt tillstånd för hamnverksamheten villkor för buller vilka kan användas som jämförelse, se Riktvärden för externt industribuller. Ekvivalent ljudnivå (dba) (Naturvårdsverket 2015) Gällande villkor (Oxhamn) Dag, kl Kväll kl samt sön- och helgdag Natt, kl Momentan ljudnivå (maximal) får inte överstiga 55 dba nattetid (kl ) vid bostäder. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13), anges riktvärden för lågfrekvent buller, Riktvärden för lågfrekvent buller inomhus Frekvens (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31,

80 80 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Påverkan Anläggningsskede Etablering av LNG terminalen beräknas pågå under ca 18 månader. Buller i samband med anläggningsskedet bedöms inte medföra några betydande störningar för boende förutsatt att inga bullrande verksamheter utförs nattetid och att Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser följs. Dessutom sker etableringen inom hamnområdet där det idag finns verksamhet som är i drift dygnet runt. Djurlivet och specifikt fåglar kan störas av buller. Kraftigt, plötsligt buller från t.ex. sprängning medför den största störningen. Fåglar är känsligast för denna typ av störning under häckningstiden. Under andra tider kan de störas t.ex. i sitt födosök men påverkan är kortvarig. Enligt vetenskapliga studier gällande störningar från trafikbuller i naturmiljöer konstateras att vägtrafikbuller orsakar lägre populationstätheter för fåglar (J-O Helldin, 2013). Studierna visar att redan vid relativt låga ljudnivåer, ca 45 dba, går det att se effekter med lägre populationsnivåer för fåglar, se Figur Vid lägre ekvivalenta nivåer än 45 dba saknas mätbara effekter. Figur 10-5 Illustration som visar en schematisk graf över hur kvaliteten av fågelhabitat, mätt som populationstätheten, avtar med ökad bullerstörning. Bullerstörningen avser ekvivalent ljudnivå från trafikbuller. Vad gäller bullerstörningar från anläggningar, järnväg och fartyg är kunskapsunderlaget mindre. En generell bedömning är att nivån då störningar uppkommer är likartade på fågelhabitat. En rad andra organismer som använder ljud som kommunikation, exempelvis groddjur, gräshoppor, fladdermöss och vårtbitare påverkas negativt av buller. Kunskapen om bullerstörningar för fåglar är större och det är enbart för fåglar det finns tillämpbar metodik i dagsläget Driftskede För att kontrollera att riktvärdena enligt innehålls har en reviderad bullerutredning genomförts med hänsyn till den ändrade layouten och ökat antal landtransporter. Bullerutredningen presenteras i sin helhet i bilaga B2 och nedan ges en sammanfattning av denna.

81 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 81 I genomförd bullerutredning, se bilaga B2, har beräkning av bullernivåerna från LNG-terminalen skett med hjälp av ljuddata från ett antal bullerkällor i terminalen som förväntas påverka bullret vid närmaste bostäder. Ljuddata i form av ljudeffektnivåer från liknande anläggning i Rotterdam har använts för beräkningen och redovisas i bilaga B2. För fartygen har ljuddata från tidigare uppmätt tankfartyg (Indigo Point) använts vilket bedömts vara representativt gällande ekvivalent ljudnivå och lågfrekvent buller. Ljuddata från den interna trafiken är hämtad från empiriska data. Buller från lastarmarna har inte inkluderats i beräkningarna. Detta med anledning av att det mest betydande bullret kommer från lastarmarnas hydraulikpumpar som i princip alltid byggs in. Lagarmarna bedöms alltså inte bidra med något nämnvärt buller. Driften i LNGterminalen kommer att pågå dygnet runt. För att kunna relatera beräknade ljudnivåer för LNG terminalen till de ljudnivåer som Oxhamns verksamhet ger upphov till idag har beräkningar även genomförts för hamnverksamheten. Beräkningarna baseras på mätningar som genomfördes 2013 på representativa bullerkällor och har kompletterats med uppgifter om hur verksamheten bedrivs enligt nuvarande förhållanden. Uppmätta ljudeffektnivåer 2013 redovisas i bilaga B2. Ekvivalenta ljudnivåer har beräknats för LNG-terminalens verksamhet dagtid respektive kvälls- och nattetid, utan vidtagna bullerbegränsande åtgärder, i mottagarpunkterna och jämförts med hamnverksamheten. I Tabell 10-8 redovisas beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid normal drift för kvälls- och nattetid. Ljudutbredningen från LNG terminalen presenteras också i ljudutbredningskarta, se Figur Tabell 10-8 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer kvälls- och nattetid vid normal drift. Mottagarpunkternas placering framgår av figur 9-1. Vid MP4 finns inga bostäder. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer (dba) kvällstid och nattetid i mottagarpunkterna Mätpunkt MP1 MP2 MP3 MP4 MP5 MP6 Oxhamn, befintlig verksamhet LNG terminal, normal drift Totalt Bullret från LNG-terminalen vid normala driftförhållanden bedöms vara konstant utan större variationer. Detta innebär att riktvärdet för momentan ljudnivå nattetid, dvs. 55 dba beräknas innehållas.

82 82 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur 10-6 Ljudutbredningskarta över beräknat buller från LNG terminalen utan bullerdämpningsåtgärder Som framgår av beräkningsresultaten överskrids målsättningsvärdet på 40 dba med som mest 11 dba i MP5 vid närmaste bostäder vid normal drift. Vid övriga mätpunkter belägna vid bostäder beräknas ljudnivån till mellan 33 och 43 dba. Detta är under förutsättning av att inga bullerbegränsande åtgärder vidtas. Inget ljudkrav föreligger i MP4, som inte befinner sig i anslutning till någon bostad. Bullret från LNG-terminalen är dominerande vid närmaste bostäder i Gamla Oxelösund (MP5). I samband med fackling, vilket kan ske i en sällsynt onormal driftsituation, beräknas ljudnivåerna öka med ca 2 dba vid bostäder jämfört med normal drift. De beräknade ljudnivåerna är relativt osäkra beroende på att det inte finns ljuddata för anläggningen utan referensvärden antagits från liknande anläggningar. Vidare förutsätts alla bullerkällor vara oskärmade åt alla håll. Möjlighet finns att skärma av bakom byggnader eller cisterner eller bygga in vissa bullerkällor och på så sätt minska ljudnivåerna. De bullerkällor som beräkningsmässigt ger högst ljudbidrag (45-46 dba vid närmaste bostad) är pumpar, BOG-kompressor och fackla. För att undersöka vilka ljuddämpningskrav som skulle krävas på dessa bullerkällor för att klara målsättningskravet 40 dba har kompletterande bullerberäkningar genomförts, se bilaga B2. Med ljuddämpningskravet på minst 10 dba kan ljudnivån begränsas till 40 dba nattetid, se Figur 10-7.

83 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 83 Figur 10-7 Ljudutbredningskarta över beräknat buller från LNG terminalen efter bullerdämpande åtgärder (inbyggda pumpar) Lågfrekvent buller De lågfrekventa ljudnivåerna inomhus bestäms dels av ljudnivåerna utanför bostaden, dels av vilken ljudisolering som bostadens fasad ger. Fasadens ljudisolering är lägst vid låga frekvenser. Det lågfrekventa bullret alstras främst av fartygens hjälpmaskineri. För att med säkerhet fastställa störningsnivåerna inomhus skulle det krävas att mätning utförs inomhus när representativa driftsförhållanden råder i hamnområdet och när godkända väderleksförhållanden enligt vedertagen standard råder. I syfte att bedöma de lågfrekventa ljudnivåerna har översiktliga beräkningar utförts för att bedöma vilken fasadisolering som krävs för att Folkhälsomyndighetens riktvärden ska innehållas. Som ljuddata har uppmätta ljudnivåer från tankfartyget Indigo Point använts som bedöms vara ett representativt fartyg när det gäller att bedöma det lågfrekventa bullret. Beräknat lågfrekvent buller och ljuddämpningskrav för frekvensområden enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer framgår av bilaga B2. Beräkningsmässigt blir ljuddämpningskravet som högst ca 14 db inom det aktuella frekvensområdet. Det är således fråga om ett lågt ljuddämpningsbehov som alla aktuella husfasader torde innehålla Trafikbuller I Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller anges att "Buller från trafiken inom verksamhetsområdet bör som huvudprincip bedömas som industribuller". Detta medför en konservativ bedömning av trafikbullret inom området då riktlinjerna för verksamhetsbuller är lägre än Trafikverkets riktvärden för trafikbuller. Utanför området tillämpas riktvärden för trafikbuller.

84 84 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Lastbilstransporterna kommer företrädelsevis att ske dagtid men kan även komma ett ske kvälls- och nattetid. Lastbilstransporterna, baserat på ca 1700 rörelser per år, beräknas ge ett ljudbidrag på 22 dba vid närmaste bostad och är underordnat buller från terminalens fasta ljudkällor och i förhållande till nuvarande trafik i hamnen. Järnvägstransporterna kommer att ske i huvudsak under dagtid, men kan ske både under vardagar och helger. Det beräknade ljudbidraget från järnvägstransporterna har störst betydelse vid MP1 och MP2, dvs väster om terminalen. Antalet tågset beräknas bli 760 st per år, vilket beräknas ge ett totalt ljudbidrag på 33 db(a) (MP2) och 29 db(a) (MP1) vid närmaste bostad. Därmed underskrids Naturvårdsverkets riktvärde för buller under dagtid och helger (45 dba) i båda dessa mätpunkter Skyddsåtgärder Anläggningsskede Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller ska följas. Några ytterligare åtgärder bedöms inte relevanta då terminalen kommer att anläggas i ett redan idag bullerpåverkat område Driftskede Fåglar och övriga djur som uppehåller sig i närmaste omgivningar under driftskedet har anpassat sig till denna miljö och några åtgärder utöver att följa ovan angivna riktvärden bedöms inte relevanta. Enligt genomförd bullerutredning kan ljudbidraget från LNG-terminalen komma att bli högre än målsättningskravet 40 dba (Naturvårdsverkets riktvärde nattetid) utan ljuddämpningskrav och skärmning av utrustning inom terminalen, se Under förutsättning att relevanta bullerkällor som ger de högsta ljudbidragen dämpas med minst 10 dba bedöms den ekvivalenta ljudnivån kunna begränsas till 40 dba nattetid under normala driftförhållanden. Skyddsåtgärder som föreslås är därför att ställa ljuddämpningskrav på pumpar och BOG kompressor i samband med projektering. Övriga generella åtgärder som kommer att beaktas under detaljprojektering och byggnation är: Inbyggnad av utrustning i den mån det är möjligt ur drift- och underhållssynpunkt Beakta möjlighet till avskärmning av bullerkällor under detaljprojekteringen genom placering och anpassning av layout Noggrannare bullerberäkningar kommer att genomföras när slutlig layout och utrustning är vald för att verifiera beräknade ljudnivåer och identifiera behov av ytterligare åtgärder, exempelvis anpassade bullerskärmar eller vallar. Facklan används inte under normal drift och facklans ljudbidrag påverkar därmed inte den ekvivalenta ljudnivån under normal drift. Möjlighet till

85 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 85 ljuddämpning av facklan beror av vilken typ av fackla som kommer att användas och kommer att undersökas när slutlig layout och typ av fackla är bestämd Miljöeffekter och konsekvenser En person upplever normalt en förändring av den dygnsekvivalenta nivån med 1 dba som en knappt märkbar förändring av hörstyrkan, 3 dba som en liten men tydligt hörbar förändring och 8-10 dba upplevs som en fördubbling/halvering. Den subjektiva upplevelsen om man är störd eller inte följer dock inte samma skala som uppfattningen av hörstyrkan. Störningsupplevelsen kan dessutom vara mycket olika för olika personer. För varje db högre ljudnivå från trafikbuller ökar störningarna med omkring 15 procent (Trafikkontoret Göteborgs stad, 2018) Anläggningsskede Buller i samband med etableringen bedöms inte medföra några betydande störningar för boende Driftskede Med hänsyn till att etablering av LNG-terminalen kommer att ske i ett industrioch hamnområde som redan idag är bullerpåverkat och att fåglar och övriga djur som rör sig i de närmaste omgivningarna till hamnen har redan anpassat sig till denna miljö bedöms effekterna av LNG terminalen bli begränsade. Närmaste Natura 2000-område är beläget ca 1 km från planerad LNG terminal. Enligt genomförd bullerutredning beräknas ljudnivåerna från LNG terminalen efter bullerdämpande åtgärder vid Natura 2000-områdena på södra delen av Furön och Femörehuvud bli lägre än 40 dba, se Bilaga B2. Enligt vetenskapliga studier, se Figur 10-5, har konstaterats att vid lägre ekvivalenta nivåer än 45 dba från trafikbuller saknas mätbara effekter på fågelhabitat. Vid Natura 2000 områdena vid Femörehuvud och Furö är det därmed beräkningsmässigt god marginal till dessa ljudnivåer. Ljudet från LNG-terminalen kommer inte att vara identiskt med ljudet från trafikbuller men bedömningen är att likartade effekter på fåglar kan förväntas på grund av detta verksamhetsbuller. Det beräknade ljudbidraget från planerad LNG terminal beräknas kunna begränsas till 40 dba nattetid vid närmaste bostad som ekvivalent ljudnivå under normala driftförhållanden förutsatt att de bullerkällor som ger de högsta ljudbidraget dämpas med 10 dba. Detta innebär beräkningsmässigt en ökning av den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostad (MP5) med 3 dba i förhållande till nuvarande ljudnivå. Konsekvensen för närliggande bostäder blir en marginell ökning av ljudnivån men bedöms bli liten-måttlig förutsatt att ljudnivån kan begränsas enligt ovan.

86 86 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 10.5 Risk och säkerhet Förutsättningar Anläggningsskede Etableringen av LNG-terminalen sker inom Oxhamns verksamhetsområde med flera externa verksamhetsutövare och en bergrumsanläggning som är en Seveso-verksamhet enligt den högre kravnivån. Dessa verksamheter ska kunna pågå parallellt under anläggningsskedet och anläggningsarbetet får därmed inte orsaka några störningar eller olyckor på omkringliggande verksamheter Driftskede Naturgas är en brandfarlig gas och vid stora utsläpp under driftskedet kan det ge upphov till flera olika utsläppscenarion som kan leda till allvarlig kemikalieolycka vilket även framgår av tillståndsansökans preliminära säkerhetsrapport. De anläggningar på terminalen som har potential att ge upphov till allvarlig kemikalieolycka är följande: Lossning av LNG från fartyg vid kaj Lagringscistern (atmosfärisk tank) Lossning av LBG från lastbil samt kryogen ledning till terminalen. Förångning av LNG och distribution via gasledning till SSAB Oxelösund Utlastning av LNG till järnväg, lastbil och fartyg för vidare transport Bunkring av LNG till fartyg vid kaj Riskanalyser i form av en kvalitativ riskanalys (HAZID Hazard Identification), se Bilaga C1 till ansökan, och en kvantitativ riskanalys (QRA), se Bilaga C3 till ansökan, har utförts. Det har även genomförts en Nautisk riskanalys, se Bilaga C2 till ansökan. Oxgas har med hänsyn till bl. a. synpunkter som inkommit under samrådet, uppdaterat layouten av LNG terminalen för att försöka minska risken för Gamla Oxelösund och småbåtshamnen. Nya beräkningar av risken har genomförts för den uppdaterade layouten och med hänsyn till mer detaljerade tekniska utredningar vilket redovisas i kommande avsnitt. QRA rapporten har uppdaterats med hänsyn till de nya beräkningsresultaten. Oxgas kommer inom ramen för den fortsatta projekteringen att sträva efter att ytterligare minska risken. LNG-transporter med lastbil kommer genom verksamheten att bidra till en ökad andel tunga transporter till och från Oxhamn. Vägen från Oxhamn ut till riksväg 53 är en transportled för farligt gods. Alla transporter klassade som farligt gods sker i enlighet med regelverk för farligt godstransporter. Inom hamnområdet och terminalområdet ansvarar berörda verksamhetsutövare för att transporterna är säkra. Då transporterna ansluter till den allmänna vägen är det väghållarens

87 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 87 ansvar att säkerställa vägens standard utifrån klassning som transportled för farligt gods. Utifrån de scenarion som identifierats i HAZID har en QRA utförts för att beräkna risknivån för anläggningen, analysera hur anläggningen kan påverka omgivningen vid allvarlig kemikalieolycka, utreda dominoeffekter och föreslå säkerhetsåtgärder. Risken beräknas genom att kombinera frekvensen för att en händelse ska uppstå med konsekvenserna av den aktuella händelsen. I QRAn redovisas bl.a. frekvenser för att olika händelser eller scenarion ska inträffa. Planerad LNG-terminal kommer att anläggas i ett område som domineras av industriell verksamhet. I direkt närhet till terminalområdet finns en bergrunsanläggning som idag klassas som Sevesoverksamhet. Inom hamnområdet bedrivs även verksamhet av flera andra verksamhetsutövare 7, se Figur 6-1. Söder om planerat terminalområde och nordöst om kaj 11 har Sjöfartsverket sin verksamhet. Strax öster om verksamhetsområdet finns Sandvikens småbåtshamn med 116 båtplatser, se Figur Ytterligare en småbåtshamn är belägen ca 1,2 km väster ut från planerad terminal. Flera populära badställen finns bland annat på Femöre dit badgäster kan ta sig utan att behöva tillgång till båt (Oxelösunds kommun, 2018d). Oxelösund är en relativt liten stad med ca invånare. Bostadsbebyggelsen är främst koncentrerad till de centrala delarna av kommunen. Närmaste bebyggelse till hamnen ligger i nordväst, inom ett avstånd på 100 m, samt i öster, området Gamla Oxelösund, inom ett avstånd på ca 250 m. I Figur 10-8 visas översiktskarta över Oxhamn med en markering var LNG-terminalen kommer att placeras. 7 Externa verksamhetsutövare inom hamnområdet är Tomas Cement, Nordic Bulkers Svenska Foder, Geminor och Kuusakoski.

88 88 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur Placering av planerad LNG-terminal i Oxhamn. Den nya lokaliseringen av LNG terminal är markerad med grön ruta Påverkan Anläggningsskede Anläggningsskedets påverkan på omkringliggande verksamheter består framförallt i byggtransporter till och från byggplatsen då det finns risk för kollision med existerande utrustning och rörledningar Driftskede De händelser som under driftskedet kan ge upphov till allvarlig kemikalieolycka innebär att ett stort utsläpp av LNG antänds antingen som jetbrand, pölbrand, gasmolnsbrand eller gasmolnsexplosion. Hur stort område som påverkas beror på storleken av utsläppet och var det antänds. Hur stort område som påverkas vid ett utsläpp till atmosfären och konsekvenserna därav är också starkt beroende av hur snabbt gasen späds ut. Spädningsfrekvensen vid den aktuella tidpunkten är i sin tur till stor del beroende av vindhastigheten. Låg vindhastighet 1.5 m/s och klart väder är att betrakta som ett värsta väderscenario med avseende på utsträckningen av ett brännbart gasmoln. Vindriktningen avgör vilket område som berörs. Vid en gasmolnsbrand eller gasmolnsexplosion kan gasmolnet driva iväg innan det antänds och påverka ett större område.

89 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 89 Utsläpp av LNG: Vid ett eventuellt utsläpp av LNG kyls den omgivande luften samtidigt som den flytande naturgasen förgasas och bildar ett vitaktigt gasmoln som sprids i rådande vindriktning. Vid mindre utsläpp förångas den flytande naturgasen momentant utan att nå marken i vätskeform. Vid mer omfattande utsläpp sker både momentan förångning samtidigt som en LNG-pöl bildas på marken varpå förångning sker från pölen. Gasmolnsbrand: LNG gasmoln som sprids och når en antändningskälla kan antändas och brinner då tillbaka till utsläppskällan. Beräkningsmässigt antas vanligtvis att samtliga personer som befinner sig inom gasmolnsbranden omkommer. Gasmolnsexplosion: Om ett gasmoln sprids och antänds inom ett helt eller delvis inneslutet och tätt utrymme kan utfallet bli en gasmolnsexplosion. Det täta utrymmet kan bidra till en acceleration av flamfronten som är tillräcklig för att skapa signifikanta övertryck (gasmolnsexplosion). Storleken av övertryck avtar exponentiellt med avståndet från explosionens centrum. I samband med en tryckvåg kan personer, byggnader och/eller utrustning utsättas för skada. Baserat på tidigare erfarenhet och studier är det konstaterat att metan brinner relativt långsamt. En kombination av långsam förbränning av metan och ett utsläpp utomhus där gasen inte anses vara innesluten anses normalt en gasmolnsexplosion inte vara ett troligt scenario. Pölbildning: Vid större utsläpp av LNG kan, som nämnt tidigare, en LNG-pöl bildas. Om naturgasångor når en antändningskälla i närheten av LNG-pölen eller om en gasmolnsbrand brinner tillbaka till LNG-pölen kan en pölbrand uppstå. Flamman från pölbranden kan avge värmestrålning med lokal påverkan av olika allvarlighetsgrad beroende på storleken och varaktigheten av värmestrålningen. Strålbrand (jet fire): Vid händelse av extern skada av utrustning som innehåller LNG kan orsaken till ett utsläpp och antändningskällan vara den samma. Ett exempel kan vara att ett fordon kör på en LNG-ledning och orsakar både ett hål i ledningen och samtidigt antänder den utströmmande gasen. Den troligaste konsekvensen vid ett sådant scenario är en så kallad strålbrand (jet fire). Strålbranden kan liksom pölbranden avge signifikant värmestrålning med lokal påverkan på personer, byggnader och/eller utrustning av olika allvarlighetsgrad beroende på storleken och varaktigheten av värme-strålningen. Rapid phase transition (RPT): Om utsläpp av LNG sker på vatten kan en så kallad Rapid phase transition (RPT) ske. RPT är en snabb fysisk fasövergång av LNG till metangas. Det kan i vissa fall utvecklas tillräckliga energier för att skapa en tryckvåg som följd av att partier av LNG avdunstar momentant då kall LNG når det relativt varma vattnet och snabb uppvärmning sker. Det bedöms som osannolikt att konsekvenserna av en RPT skulle kunna skada ett fartygs struktur. Inga specifika konsekvensmodeller är framtagna för RPT, då fenomenet inte anses förvärra konsekvenserna vid ett omfattande utsläpp. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion): Om ett tryckkärl med flytande komprimerad gas så som en LNG-lagringstank utsätts för extern värmestrålning från exempelvis en pölbrand eller strålbrand intill eller under

90 90 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET lagringstanken kan en så kallad Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion (BLEVE) ske. Andra icke brännbara LNG effekter: LNG anses varken vara cancerogent eller toxiskt. Vid utsläpp av större mängder kan gasen däremot tränga undan den syrehaltiga atmosfären och vid tillräckligt lång exponering leda till kvävning för personer i den direkta närheten och särskilt i instängda utrymmen. Risken för antändning och brand vid gasläckage är betydligt större än risken för kvävning vid gasläckage. Detta då det krävs en högre koncentration av gas för kvävning än vad det krävs för antändning. Brandrisken är den dimensionerande faktorn. De kryogena (kylande) effekterna vid utsläpp av LNG kan skada personer genom köldskador samt försvaga utrustning och strukturer. Då den planerade LNGterminalen byggs enligt gällande standarder och beprövad teknik antas det att relevanta skydd kommer finnas mot kryogena effekter. Konsekvenser och risker till följd av LNGs kryogena egenskaper har behandlats i HAZID-analysen men har inte inkluderats i genomförd QRA. Risknivå Utförd QRA har beräknat både risknivån för individer och som en samhällsrisk. Två olika riskbilder tas fram avseende individrisk. Platsspecifik individrisk definieras som risken att omkomma för en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt oskyddad på en specifik plats, t. ex. på ett specifikt avstånd från en industri eller transportled. Personspecifik individrisk definieras som risken att omkomma med hänsyn tagen till att individen ifråga inte befinner sig på samma (exponerade) plats hela tiden. För att återge risken för en specifik arbetare reduceras normalt den platsspecifika individrisken med en faktor 4 som motsvarar normal arbetstid, jämnt fördelat över dygnet. Individrisk presenteras vanligtvis som individriskkonturer på en karta. Individriskkonturerna är avstånd från en anläggning med en total beräknad risk att omkomma per år. Risken att omkomma anges normalt som tiopotenser (10-4 per år, 10-5 per år, 10-6 per år, o.s.v.). Beräknad individ- och samhällsrisk jämförs mot i projektet valda riskacceptanskriterier. Riskacceptanskriterier som valt att användas baseras på förslag från Intresseföreningen för processäkerhet (IPS). Acceptabel risk för 3e- och 2a personer <10-6 per år (1 gång på 1 miljon år) Försumbar (negligerbar) risk <10-8 per år (1 gång på 100 miljoner år) I spannet mellan dessa två värden, i det så kallade ALARP-området, bör det värderas huruvida nödvändiga åtgärder för risk-reduktion behövs.

91 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Skyddsåtgärder Anläggningsskede Under anläggningsskedet kommer samordningsmöten genomföras regelbundet med omkringliggande verksamheter. Arbetstillståndssystem ska användas under såväl anläggnings- som driftskede. Entreprenörer och personal kommer att informeras om risker med etableringen och risker från omkringliggande verksamheter. Alla arbeten under anläggningsskedet kommer att riskbedömas. En arbetsmiljöplan som beskriver säkerhetsregler för säkert arbete kommer att tas fram under projekteringen och uppdateras under anläggningsskedet. Skyddsronder skall genomföras regelbundet för att kontrollera att arbete utförs på ett säkert sätt och enligt gällande säkerhetsregler. Arbetsriskanalyserna kommer att visa vilka åtgärder som behövs. Detta kan till exempel vara åtgärder som påkörningsskydd, extra brandvakter och brandsläckare, gasmätning och avspärrningar Driftskede Under driftskedet finns både fysiska- och organisatoriska skyddsåtgärder. Exempel på några av de vanligt förekommande skyddsåtgärderna är: Påkörningsskydd Dubbel inneslutning Materialval för inre och yttre tank (tillräcklig hållfasthet för att förhindra materialutmattning) Begränsa extrema tryckvariationer inne i tanken så mycket som möjligt (förhindrar materialutmattning). Den planerade LNG-anläggningen utformas enligt aktuella normer, standarder (SS-EN 1473) och praxis för att minimera risken för läckage av LNG. En vanlig skyddsåtgärd är att avleda ett läckage till säker plats och vidta åtgärder som minimerar risken för att brand uppstår i närheten av en LNG-tank. Den inbyggda säkerheten kommer att vara ett primärt skydd mot brand i anläggningen samtidigt som fokus i händelse av brand kommer vara på kylning av utrustning för att minimera spridning av brand och eskalering såsom en BLEVE. I genomförd QRA, konstateras att de storskaliga effekterna av BLEVE är begränsade till terminalområdet och avtar exponentiellt med ökat avstånd. I tillägg har genomförd HAZID, konstaterat att BLEVE är ett osannolikt scenario Miljöeffekter och konsekvenser Anläggningsskede Alla arbeten som skall utföras under etablering kommer att riskbedömas under projekteringen och i byggskedet för att identifiera risker och införa säkerhetsåtgärder. Genom samordningsmöten och information till entreprenörer och omkringliggande verksamheter bedöms effekter och konsekvenser under anläggningsskedet bli små.

92 92 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Driftskede Effekter och konsekvenser under driftskedet baserat på resultaten av QRA presenteras nedan. QRAn utgår från att utformning av LNG terminalen är anpassad till kraven i EN Individrisk I Figur 10-9 presenteras den platsspecifika individrisken som den planerade LNG-terminalen medför enligt uppdaterad layout. De främsta påverkansområdena är Gamla Oxelösund och Sandvikens småbåtshamn. Gamla Oxelösund: Den röda konturen i figuren motsvarar risknivån 10-6 per år. Individrisken vid gränsen till Gamla Oxelösund är signifikant lägre än 10-8 per år som är gränsen för försumbar risk. Detta innebär en tolerabel risknivå för 3:e person dvs. boende inom Gamla Oxelösund jämfört med uppsatta riskacceptanskriterier. Den anpassning och uppdatering av layouten för LNG terminalen som nu har genomförts har således skapat ett större avstånd mellan närmaste permanentbostäder och det tolerabla värdet Sandvikens småbåtshamn: Småbåtshamnen hamnar inom ett område med en platsspecifik individrisk inom intervallet per år. Därmed ligger risknivån under det tolerabla värdet 10-6 och risken inom hela småbåtshamnen kan anses vara försumbar. Riskacceptanskriterierna är satta för permanent boende och om det inte finns permanent bosatta personer inom småbåtshamnen är risken i själva verket betydligt mindre. En skattning med antagandet att en viss person befinner sig inom småbåtshamnen 8 timmar varje dag under de tre sommarmånaderna skulle risken hamna inom intervallet 8,22* ,22*10-9 per år. Genom den uppdaterade layouten har således risken minskat i området för småbåtshamnen och riskkurvan 10-6 har flyttats närmare terminalområdet. Risken i området för småbåtshamnen har därmed minskat till en tolerabel risknivå. Därmed kan området även fortsättningsvis fungera som småbåtshamn och vara detaljplanerad för ändamålet i enlighet med befintlig detaljplan. Endast parkeringsyta och båtramp ingår i detaljplanen för LNG terminalen vilket framgår av förslag till plankarta, se Figur 4-1.

93 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 93 Figur 10-9 Platsspecifik individrisk för fullt utbyggd LNG-terminal. Figuren visar beräknad risk enligt senast uppdaterad layout. Arbetstagare 2a person I Figur visas den beräknade personspecifika individrisken. I figuren motsvarar den röda konturen risknivån 10-6 per år. Resultaten visar att två områden, Sjöfartsverket, och en del av Svenska Foder AB hamnar innanför denna kontur, mellan 10-5 till 10-6, dvs över det av IPS föreslagna riskacceptanskriteriet. Del av Lageryta C och Lagertält norr om planerad LNGterminal utsätts för en risk i spannet per år.

94 94 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur Personspecifik individrisk för fullt utbyggd LNG-terminal. Figuren visar beräknad risk enligt senast uppdaterad layout Samhällsrisk I Figur presenteras den beräknade samhällsrisken i form av en FN-kurva enligt ny layout. Längs horisontalaxeln visas konsekvensen som antal omkomna. Den vertikala axeln anger den kumulativa frekvensen per år för händelser med en eller flera omkomna per år. Den beräknade FN-kurvan för den planerade LNG-terminalen hamnar under gränsen för tolerabel samhällsrisk (röd linje i figuren) enligt IPS. Då en betydande del av FN-kurvan befinner sig inom det så kallade ALARP-området ska det vidare värderas huruvida nödvändiga åtgärder för riskreduktion behövs.

95 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 95 Figur FN-kurva - Samhällsrisk för fullt utbyggd LNG-terminal. Figuren visar beräknad samhällsrisk enligt senast uppdaterade layout Dominoeffekter, eskalering och worst case scenario I tillägg till den framtagna riskbilden utreds hur scenarion från den planerade LNG-terminalen skulle kunna påverka extern utrustning i omgivningen vilket skulle kunna orsaka dominoeffekter. Figur visar beräknad platsspecifik kumulativ risk för exponering av LPGtanken och råoljeledningen mot strålningsnivån 35 kw/m² från eventuell strålbrand och/eller pölbrand vid längre varaktighet (>30 minuter) enligt ny layout. Beräkningarna visar att driften av LNG-terminalen med avseende på LPG-tanken (Svenska Foder) ökar frekvensen för katastrofalt fel med mer än 10 % och därför föreligger en risk för dominoeffekter. Beräkningar visar att frekvensen för katastrofalt fel för oljeledning (Bergrumsanläggningen) är mindre än 10% och därmed underskrids kriteriet för katastrofal eskalering.

96 96 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Figur Kumulativ risk för påverkan från strålningsnivån 35 kw/m² Den beräknade risken för påverkan på oljeledningen består av kombinerat riskbidrag från flertalet scenarier från LNG-anläggningen. Slutsatser och rekommendationer i fråga om kumulativ risk är att det satta kriteriet för möjlig katastrofal eskalering inte överskrids för råoljeledningen men för LPG-tanken Worst case Eftersom samtliga identifierade utsläppsscenarion förutom explosionsövertryck inkluderas i den kvantitativa riskanalysen görs valet att presentera övertryck från en BLEVE, som genereras från en trycksatt lastbilstank, som ett värstafallscenario. I Figur visas beräknade övertryckskonturer baserade på den nya layouten. Figuren visar avstånd till konturer som motsvarar övertrycksnivåerna 0,05 bar (blå linje) som kan ge möjligt glaskross, 0,15 (grön linje) lägre gräns för allvarligare strukturell skada och 0,20 bar (röd linje) stålinramad byggnad bedöms bli deformerad. Övertrycksnivåerna som presenteras är valda för att på en karta över området visa att övertrycksnivåerna avtar exponentiellt med avståndet. Resultaten indikerar att skadliga övertryck är begränsade till LNG-terminalens område.

97 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 97 Figur senast uppdaterade layout. Övertryckskonturer från BLEVE som en LNG-trycktank genererar enligt Sammanfattande bedömning Baserat på ovanstående resultat och slutsatser i jämförelse med använda riskacceptanskriterier konstateras att genomförd justering av layout har medfört en betydligt förbättrad riskbild i förhållande till Gamla Oxelösund (3:e person) och småbåtshamnen. Under fortsatt utformning och detaljprojektering av anläggningen kommer risk- och säkerhetsutredningarna att fördjupas. Baserat på en erfarenhetsmässig bedömning anses det att den generella initiala riskbilden för den planerade LNG-terminalen i Oxhamn, inklusive slutsatser och rekommendationer, är snarlik motsvarande driftsatta och planerade LNGanläggningar. För industriverksamheter är det inte ovanligt att delar av FN-kurvan befinner sig inom det så kallade ALARP-området. Men eftersom samhällsrisken för den planerade LNG-terminalen är inom det så kallade ALARP-området ska rimliga åtgärder för riskreduktion värderas, sett till praktisk genomförbarhet och proportionerlig kostnad. Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion fortsätter därför i projektets kommande faser för att säkerställa att projektet identifierar och har kontroll på riskerna. Sandvikens småbåtshamn Genom den uppdaterade layouten har risken minskat i området för småbåtshamnen och riskkurvan 10-6 har flyttats närmare terminalområdet.

98 98 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Därmed ligger risknivån under det tolerabla värdet 10-6 och risken inom hela småbåtshamnen kan anses vara försumbar. Därmed kan området även fortsättningsvis fungera som småbåtshamn och vara detaljplanerad för ändamålet i enlighet med befintlig detaljplan. Endast parkeringsyta och båtramp ingår i detaljplanen för LNG terminalen. Närliggande arbetsplatser, verksamheter inom Oxhamn Det föreslås att en mer detaljerad riskutredning utförs för att identifiera specifika scenarion och konsekvenser som bidrar till risken för 2:a personer (anställd) vid Svenska Foder AB och Sjöfartsverket samt att projektet tar fram konkreta riskreducerande åtgärder som kommer att genomföras under detaljprojekteringen. Dominoeffekter, påverkan från och på LNG-terminalen. Det föreslås att en närmare utredning utförs avseende påverkan på den externa utrustningen från scenarion på LNG-anläggningen. En mer detaljerad riskutredning föreslås, vilken tar hänsyn till specifika lokala förhållanden och tar fram konkreta riskreducerande åtgärder. - Baserat på slutsatsen att det föreligger ökad risk för eskalering på närliggande extern utrustning, LPG-tanken, som följd av scenarion på LNG-terminalen föreslås en utredning som tar hänsyn till specifika lokala förhållanden som eventuellt skulle kunna visa på en tolerabel nivå alternativt resultera i konkreta riskreducerande åtgärder för riskreduktion till tolerabel nivå. Sammantaget visar projektförutsättningarna tillsammans med genomförda riskanalyser att utformning av terminalen är möjlig att arbeta vidare med vid aktuell lokalisering och layout sett till riskbilden för allmänheten (3:e person). Några exempel på ytterligare riskreducerande åtgärder som skulle kunna bli aktuella som följd av föreslagna utökade riskutredningar är: Automatiska brandskyddsfunktioner m. fl. Lämpliga aktiva barriärer (t. ex. säkerhetsventiler) Passiva barriärer (brandisolering, materialval m. fl.) Ytterligare anpassning och justering av layout Avstånd mellan anläggningsdelar baserat på anvisningar i EN1473 (passivt system) Avveckling av LPG-tank Baserat på en erfarenhetsmässig bedömning anses det att den generella initiala riskbilden för den planerade LNG-terminalen i Oxhamn, inklusive slutsatser och rekommendationer, är snarlik motsvarande driftsatta och planerade LNGanläggningar.

99 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Nautisk riskanalys Den planerade LNG-terminalen ska försörjas med LNG genom intransport med LNG-fartyg. En nautisk riskanalys avseende insegling, angöring och avgång av LNG-fartyg till Oxhamn har genomförts. Riskutredningen har identifierat tre avgörande riskreducerande åtgärder som medför att förebygga eller begränsa konsekvenserna av en olycka. Bogserbåtskrav för alla LNG-fartyg Särskilda vindrestriktioner för alla LNG-fartyg Säkerhetszon runt LNG-fartyg för minskad risk för tändkällor i närområdet vid lossning. Särskild information till fritidsbåtsägare och båtklubbar i Oxelösund. Larmsignal till fritidsbåtar i området vid läckage. Generellt bedöms inte det nya tonnaget i form av LNG-fartyg innebära några större förändringar avseende den nautiska risknivån i området. De LNG-fartyg som ankommer Oxhamn förutsätts uppfylla IGC-koden 8 och därmed säkerställs att de uppfyller tillämpliga säkerhetskrav med avseende på dess last. De aktuella fartygen kommer inte heller att tillhöra de större av de fartyg som idag trafikerar hamnen. Dessa fartyg antas också ha relativt goda manöveregenskaper och bidrar inte till förhöjd sannolikhet för kollisioner eller grundstötning Avfall, naturresurser och energi Verksamhetens påverkan på mängden avfall, förbrukning av naturresurser och energianvändning påverkas inte av den nya layouten Förutsättningar Inom hamnen finns rutiner och särskilda avfallshanteringsstationer för att ta omhand avfall inom hamnområdet. All avfallshantering från fartyg sker i Oxhamns regi. Avfallet transporteras till godkända mottagnings- eller behandlingsanläggningar för respektive avfallsslag. Naturresurser utgörs av de råvaror som kan tas från naturen. Naturgas är en ändlig naturresurs och finns liksom olja och andra fossila bränslen i begränsad mängd. Naturgasen som kommer att omsättas vid planerad LNG-terminal antas ersätta traditionella bränslen och oljeprodukter. Hur länge naturgasresurserna beräknas räcka är svårt att uppskatta och beror på många olika aspekter. Reserverna, dvs. de nu kända resurserna av naturgas, beräknas dock endast utgöra en bråkdel av den totala resursen. 8 The International Code for the Construction and Equipment for Ships Carrying Liquefied Gases in Bulk, antagen av IMO genom resolution MSC.5(48)

100 100 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET Under etableringsfasen kommer iordningställande av fastigheten att innebära en omsättning av berg och grus. Andra resurser som definieras som naturresurser såsom vattenresurser, jord-och skogsbruk, fiske och rennäring är inte aktuella för den planerade etableringen och hanteringen av LNG. Alla typer av transporter medför energiförbrukning. Arbetsmaskiner och fordon för transport, omsätter energi i form av drivmedel. Transport av LNG på land kommer att göras både med järnväg och med vägtrafik. Elförbrukningen för anläggningen under drift är relativt låg där LNG-pumparna samt BOG-kompressorn står för den största förbrukningen av el. Ledningar för elanslutning kommer att anläggas för anslutning av terminalen via nät inom Oxhamn. Andra resurser som kommer att behövas för verksamheten i form av kemikalier och vatten framgår av avsnitt Bedömningsgrunder Som stöd i konsekvensbedömningen för denna aspekt används hushållningsprincipen (Miljöbalken 5 ): Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi i syfte att minska mängden avfall, minska mängden skadliga ämnen i material och produkter, minska negativa effekter av sitt avfall samt återvinna avfall Påverkan Anläggningsskede Under anläggningsskedet uppkommer avfall, både återvinningsbart material samt brännbart avfall och farligt avfall. Anläggningen genererar inget avfall under den kontinuerliga driften. Vid kringverksamheter kommer avfall att genereras som en del i den dagliga verksamheten. Underhållsarbete kan generera en viss mängd avfall såsom emballagematerial och träpallar. Från fartygen kommer barlastvatten och slam men även övrigt avfall i form av hushållsavfall och eventuellt farligt avfall att behöva tas omhand. Avfall från fartygen hanteras av Oxhamns enligt hamnens rutiner och vid särskilda avfallshanteringsstationer. Terminalen kommer att anläggas på industrimark inom hamnens område. En markundersökning har gjorts, se avsnitt 10.3, där jord med föroreningar analyserats. Rekommendationen är att schaktmassor med halter som överstiger MKM avlägsnas från platsen i enlighet med gällande lag och föreskrifter. Genom att terminalen etableras på ett redan i anspråkstaget område för industriändamål minimeras uttag av påverkan på naturresurser Driftskede Etableringen av en LNG-terminal möjliggör för att ett renare fossilt bränsle kan ersätta de traditionella bränslena. Även biogas kommer att kunna hanteras i samma system som naturgasen. Detta medför en ökad användning av

101 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET 101 naturresursen naturgas men en minskad användning av naturresurser som olja och kol. Användningen av LNG ger därför en generell minskning av påverkan på både miljön i form av minskad användning av olja och kol samt minskade utsläpp från sådan användning. Eftersom LNG har en volym som är 600 gånger mindre än naturgas kan LNG transporteras på energieffektivt sätt även på land Skyddsåtgärder I den utsträckningen det är möjligt bör material återanvändas. För bortforsling och omhändertagande av avfall som uppkommer under anläggningsskedet kommer godkänd transportör och mottagare att upphandlas, dels för återvinningsbart material, och dels brännbart och farligt avfall. Detta minskar risken för spridning av farligt avfall. I övrigt bedöms inga särskilda åtgärder motiverade Miljöeffekter och konsekvenser Påverkan och effekter på miljön minskar generellt vid användning av LNG. LNGterminalen medför positiva effekter och därmed konsekvenser. En ökad användning av LNG bidrar till en effektiv och hållbar energianvändning med lägre negativ inverkan på klimatet, miljön och människors hälsa. Anläggningen genererar lite avfall under drift och mängden skadliga ämnen i material och produkter är minimal. Effekten och konsekvenserna av avfall från anläggningen bedöms därför som liten Naturmiljö och friluftsliv Med naturmiljö avses i denna MKB områden som pekats ut som värdefulla med hänsyn till flora och fauna. Med naturmiljö avses också sambanden mellan dessa områden och områden av betydelse för ekologiska samband och spridningsmönster. Naturmiljö avser värden både på land och i vatten. Med rekreation och friluftsliv avses i denna MKB områden som är av betydelse för det rörliga friluftslivet. Med rekreation och friluftsliv avses också anläggningar av betydelse för rekreation och friluftsliv. Detta avsnitt beskriver verksamhetens påverkan på naturmiljö och friluftsliv. Verksamhetens påverkan på naturmiljö påverkas positivt av den nya layouten. Sandvikens småbåtshamn påverkas positivt av den nya layouten med avseende på risk. Påverkan på övrigt friluftsliv förändras inte Förutsättningar I avsnitt 7.2 beskrivs riksintressen som berör naturmiljö och friluftsliv samt områden som pekats ut som värdefulla med hänsyn till flora och fauna. Under 1996 inleddes ett lokalt Agenda 21 projekt "Grönstråk som filter mot luftoch markföroreningar" för att förstärka hårt trängda grönområden i anslutning

102 102 MKB DETALJPLAN SAMT TILLSTÅND FÖR LNG TERMINAL OCH SEVESOVERKSAMHET till hamnens upplag, järnverkets industrimark (SSAB) och Gamla Oxelösund, främst i området som korsas av Gamla Oxelösundsvägen och industrispåret från hamnen till järnverket. Ca m² mark med sprängsten markbereddes och ca 8000 träd planterades. En översikt av planteringarnas lokalisering kan ses i Figur De utförda planteringarna av träd och buskar är en kombination av olika arter utvalda för att komplettera varandra, skapa mångfald och efterlikna naturliga förhållanden. Undersökningar visar att högre vegetation till större del kan avskilja föroreningar från luft genom filtrering/avsättning (partiklar) och sorption (gaser) jämfört med öppen mark. De utförda planteringarna är strategiskt placerade mellan luftförorenande verksamheter och befintliga bostadsområden och förväntas fungera som levande filter för att minska omgivningspåverkan. Planteringar kan även minska bullerpåverkan. Projektet finansierades till hälften av Naturvårdsverket samt av de tre markägarna Oxhamn, SSAB Oxelösund och Oxelösunds kommun. Föreningar verksamma i gamla Oxelösund svarade för projektorganisationen. Figur Översikt av genomförda planteringar Bedömningsgrunder Underlag som används som stöd vid bedömning av konsekvenser för denna aspekt: