Granskningsutlåtande. Standardförfarande. Detaljplan för. Malörten" i Trelleborgs kommun. Antagandehandling Malörten 1 m.fl.

Transkript

1 Antagandehandling Diarienummer PL DP 221 Detaljplan för Malörten 1 m.fl. Malörten" i Trelleborgs kommun Standardförfarande Granskningsutlåtande

2 PLANHANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med illustration Grundkarta med fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (denna handling) Tillhörande utredningar (se planbeskrivning) GENOMFÖRANDE Detaljplan för Malörten 1 m. fl. "Malörten" i Trelleborgs kommun, Dp 221 har varit föremål för granskning under tiden till Granskningshandlingarna har funnits tillgängliga på huvudbiblioteket i Trelleborg, biblioteket i Anderslöv, Gislöv, i kommunens bokbuss, rådhusets reception samt på kommunens hemsida. Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens (2010:900) regler som standarsförfarande. Följebrev har enligt sändlista sänts på remiss till Länsstyrelsen, Lantmäteriet, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha väsentligt intresse av förslaget. 13 yttranden har inkommit, varav 7 utan synpunkt. INKOMNA YTTRANDEN UTAN SYNPUNKTER Länsstyrelsen Region Skåne E.ON Gas Kommunsstyrelsen Tekniska nämnden Servicenämnden Arbetsmarknadsnämnden INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER Lantmäteriet Bildningsnämnden Hyresgästföreningen Malörtsvägen 14c Malörtsvägen 10b TrelleborgsHem KVARSTÅENDE SYNPUNKTER PÅ PLANHANDLINGARNA Myndigheter, statliga verk Inga myndigheter eller statliga verk bedöms ha kvarstående synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i samband med revideringen av planhandlingarna. Kommunala och regionala organ Inga kommunala eller regionala organ bedöms ha kvarstående synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i samband med revideringen av planhandlingarna. Sakägare och övriga Sakägare och övriga bedöms kunna ha kvarstående synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i samband med revideringen av planhandlingarna. STÄLLNINGSTAGANDE Samhällsbyggnadsförvaltningen anser i en samlad bedömning att detaljplanen har tagit erforderliga hänsyn till inkomna yttranden och sammanvägt dessa i en helhetsbedömning mellan olika allmänna och enskilda intressen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sandra Gustafsson Planchef Sofi Lott Planarkitekt 2

3 INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER I denna del redogörs för samtliga skriftligt inkomna yttranden tillsammans med kommentar från samhällsbyggnadsförvaltningen. Yttrandena har kopierats direkt in i granskningsutlåtandet. Följande har lämnat synpunkter på planförslaget: LANTMÄTERIET Lantmäterimyndigheten har tagit del av förslaget till detaljplan. Någon fullständig genomgång av planförslaget har inte skett. Genomgången har främst varit inriktad på genomförandefrågor. Plankarta I planbeskrivningen på sidan 10 under rubriken Bebyggelse står att högsta nockhöjd för uthus mm. är tre meter. Detta finns dock inte som någon bestämmelse i plankartan. För plusmark står det i planbestämmelserna att marken endast får förses med uthus mm till maximalt 50%. Det bör förtydligas med vad dessa 50% avser. Är det också per egenskapsområde? Fastighetsrättsliga frågor I genomförandebeskrivningen under rubriken Servitut och ledningsrätter nämns ledningsrätt 12- IM2-37 / Denna rättighet är dock inte en ledningsrätt utan en officialnyttjanderätt. Lantmäteriet vill påpeka att användningen av en fastighetskonsekvenskarta är mycket bra och tydliggör åtgärderna på ett pedagogiskt sätt. Grundkarta Rutnätskryss och koordinater ser ut att saknas. Uppgift om grundkartans aktualitet saknas. För att säkra att det som redovisas i grundkartan är korrekt bör den inte vara äldre än 3 månader. Övrigt På sidan 8 i planbeskrivningen nämns att det inom planområdet finns flera ledningar. Det bör förtydligas vilka ledningar som finns inom planområdet. På sidan 9 framgår det att gasledningar finns men någon information om övriga ledningar inom planområdet anges inte. I planbeskrivningen beskrivs omfattningen av planbestämmelsen plusmark. Där endast uthus, förråd och skärmtak får byggas, upp till högst 50 % av egenskapsytan. Högsta nockhöjd för uthus, förråd och skärmtak är tre meter inom hela planområdet. Ett förtydligande kring detta har gjorts i plankartan. Kommunen anser att planhandlingarna beskriver och visar på vilka ledningar som finns i området. Vidare har kommunen gjort justeringar i enlighet med lantmäteriets synpunkter avseende ledningsrätter. BILDNINGSNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Bildningsförvaltningen föreslår bildningsnämndens arbetsutskott besluta att bildningsnämndens synpunkter i samband med samrådet kvarstår, att bildningsnämnden därmed fortsatt inte kan ställa sig bakom förslaget till detaljplan för Malörten 1 m.fl. eftersom de föreslagna nya bostäderna bidrar till det stora behovet av nya förskole- och skolplatser i tätorten och eftersom det saknas utpekade platser för nya förskolor och skolor i tillräcklig omfattning, att bildningsnämnden frånsett behovet av förskole- och skolplatser fortsatt är positiv till en utveckling av området enligt föreliggande förslag, samt att behovet av förskola och skola, kopplat till föreslagna nya lägenheter inom planområdet, bör utredas och beaktas inom ramen för aktualitetsprövningen av den fördjupade översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025, med utpekade platser för förskola och skola. Planområdet ingår i Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad Område är utpekat som ett område för blandad bebyggelse. Det har därmed funnits planer på utbyggnad av bostäder inom detta område sedan tidigare. Samordning mellan behov av förskoleplatser och konkreta utbyggnadsplaner i form av 3

4 detaljplaneläggning sker inte i detaljplaneprocessen utan bör göras i tidigare processer. Därmed delar samhällsbyggnadsförvaltningen bildningsförvaltningens åsikt om att behovet av förskola och skola bör utredas och beaktas i aktualiseringen av den fördjupade översiktsplanen för Trelleborgs stad HYRESGÄSTFÖRENINGEN Hyresgästföreningen ser positivt på att det byggs fler hem. Alla bostäder behövs för att komma till rätta med bostadsbristen. Placeringen av husen såsom det beskrivs i huvudförslaget anser vi vara det bästa för hela området. Vi anser dock att följande aspekter behövs ta hänsyn till, husens höjd yttermiljö och parkeringsmöjligheter. Ta hänsyn till övrig bebyggelse I handlingen framgår det att det planeras för 5-6 våningshus. De intill liggande husen har två våningar, i övrigt är villor och åker. Den låga betygelsen skapar en känsla av småskalighet och trygghet, den nya bebyggelsen skulle förstöra detta. Om husen däremot har en höjd på mellan 2-3 våningar skulle de bättre smälta i omgivningen och omgivningens karaktär skulle bevaras. Yttermiljö Hyresgästföreningen region södra Skåne tycker att det är viktigt med en god yttermiljö för samtliga boende i området. Att den nya bebyggelsen skall ha en väl tilltagen yttermiljön för boende i alla åldrar. Då innergårdera i den befintliga bebyggelsen kommer att vara tillgängliga för de boende i det nya beståndet anser vi att de behöver anpassas till detta. Det behövs upprustning samt utökning av både sittplatser och lekplatser. Låt den nya bebyggelsen bli något positivt för hela området. Möjlighet till att parkera Hyresgästföreningen Region Södra Skåne anser att i detta område ska det vara en parkeringsnorm på 1,0. Främsta anledningen är att området ligger utanför centrum och att det finns begränsade kommunikationer. Hyresgästföreningen region södra Skåne anser även att storleken på parkeringsområdet samt platser ska anpassas till hur många lägenheter/ hus som finns i den direkta närheten. Att planförslaget möjliggör för bebyggelse i 5 6 våningar grundar sig i att fastighetsägaren vill bygga och förtäta inom sin fastighet och har i ansökan om begäran om planbesked önskat detta. I en detaljplan prövas den sökandes önskemål om det går att realisera. Kommunen har i en samlad bedömning utifrån framtagna utredningar kommit fram till att bebyggelsen i 5-6 våningar anses lämpligt, dock med vissa begränsningar. För att den nya bebyggelsen inte ska komma för nära den befintliga bebyggelsen säkerställs avståndet med en placeringsbestämmelse och plusmark. Den nya bebyggelsen får max uppföras 4 meter mot användningsgräns till intilliggande gata, kombinerat med plusmark" där endast komplementbyggnad får uppföras norr om befintlig bebyggelse. För att skapa en god utemiljö för den nya bebyggelsen ska en utemiljö i direkt anslutning till byggnaden uppföras om 10 % av bruttoaren. Hur utemiljön för den nya bebyggelsen och upprustning av befintliga, regleras inte med detaljplan som verktyg. Kommunstyrelsen beslutade år 2014 att kommunen ska arbeta aktivt med att främja hållbara resval och minska bilresorna. Målet är att korta personresor (0-5 km) inom Trelleborgs tätort ska göras på ett hållbart sätt genom att gå, cykla eller resa kollektivt. En parkeringsstrategi har tagitsfram för att stötta utvecklingen av staden och parkeringsutbudet ska balanseras och medverka till bättre färdmedelsval som är anpassade till kommunens utveckling. Antagen parkeringsnorm finns i kommunen som detaljplanens förslag grundar sig efter. P-normen för flerbostadshus har en flexibel p-norm med anledning att skapa mindre resor med bil och samnyttja de parkeringar som redan finns. Parkeringsutredningen visar på att det går att ordna boendeparkering inom fastigheten Malörten 1 för både den nya och för befintlig 4

5 bebyggelse. Aktuellt planområde ligger inom Trelleborgs tätort. Området når man med cykel på ca 10 minuter från centralstationen. MALÖRTSVÄGEN 14C Planförslaget innehåller inte uppdatering av befintliga innergårdar, då dessa skall användas av de nya hyresgästerna och nuvarande. Uppdateringen avser lekmöjligheter för barn i förskoleåldrar då denna åldersgrupp ej kan ta del av kommunens lekplatser. Kommunens lekplatser finns i olika utförande i närområdet. Men kräver vuxet sällskap för att ta sig till lekplatserna. I DAGENS SAMHÄLLE BEHÖVS OLIKA BRA MÖJLIGHETER TILL LEK OCH KROPPSRÖRELSE. Kommunens grönområde söder om befintliga byggnader bör berikas med olika sittmöjligheter för vuxna och ungdomar, HYRESGÄSTERNA HAR BEHOV AV ATT TRÄFFAS I UTEMILJÖ Det framgår inte om flyttning av Malörtsvägen kommer att ske 4 meter i nordväst för att möjliggöra planerna på cykel-gångväg som omtalas i Detaljplan för MALÖRTEN 1 m.fl. Dvs. det finns inte i nuvarande detaljplan att denna flytt av vägen kan behöva göras. För att kunna skapa en separerad gång- och cykelväg kommer bredden av Malörtsvägen att ökas och en bit av fastigheten Malörten 1, norra del, kommer tas i anspråk dock kommer själva körbanan att minskas. För att se ungefärliga mått se sektion nedan för befintlig fastighetsgräns (markerat med rött) och föreslagen framtida fastighetsgräns. Hur utemiljön kommer att utformas regleras inte med detaljplanen som verktyg. Däremot säkerställer detaljplanen att utemiljöer måste finnas inom fastigheten och ska uppföras i direkt anslutning till den nya bebyggelsen. Vidare säkerställer planförslaget att den nya bebyggelsen ska uppföras så nära Malörtsvägen som möjligt, detta för att skapa utrymme mellan den befintliga och den nya bebyggelsen. Illustrerad gatusektion MALÖRTSVÄGEN 10B Angående planering av nybygge på malörten anser vi att det är olämpligt att bygga på ett redan bebyggt område som är av äldre karaktär och grönområden som används av hyresgäster och av Täppans äldreboende så att de äldre kan vistas i området och av barnfamiljer. Framförallt kommer utsikten att skymmas av de nya husen och vi vill behålla grönområdena att vistas på och ha utsikt över marken ut till gylle och ha det fött att vistas i området. Angående parkeringarna som vi hyr dyrt av Q park (300 kronor) i månaden är vi i behov av våra bilar för att kunna pendla till jobb i andra kommuner där det inte finns kommunikationer av buss och tåg och jobbar oregelbundna tider. Anser inte att politikerna ska bestämma om vi har bil eller ej, för då kan de själva vara utan bil och cykla till jobb eller gå till sitt arbete. Vi bor i ett fritt land som ingen annan ska bestämma över våra liv. Vi hyresgäster har rätt till att uttala oss om vårt boende utan att politikerna och TrelleborgsHem ska bestämma över våra huvuden i dessa situationer. Aktuellt planförslag möjliggör en förtätning på redan hårdgjord mark, vilket står i enighet med kommunens strategiska arbete om att minska exploatering av jordbruksmark. Den utemiljön som redan finns för befintlig bebyggelse ligger inte inom aktuellt detaljplaneområde. 5

6 Plankartan säkerställer att en yta för utevistelse ska anordnas i anslutning till bostadshusen. Vid en förtätning med punkthus bevaras sikten från kvarteret ut över landskapet. Trelleborgs kommun har tagit ett ställningstagande om att minska bilanvändandet vid korta personresor (0-5 km) inom Trelleborgs tätort. Kommunen har en antagen parkeringsnorm som planförslaget grundar sig efter. Parkeringsutredningen som har tagits fram visar på att det går att ordna boendeparkering inom fastigheten Malörten 1 för både den nya och för befintlig bebyggelse. AB TRELLEBORGSHEM AB TrelleborgsHem anser att utformning och omfattning av gemensam utemiljö (n 1 ) ska redovisas samt prövas i bygglovsprocessen och således inte utgöras av en planbestämmelse. AB TrelleborgsHem anser att utformning och omfattning av störningsskydd (m 1 ) ska redovisas samt prövas i bygglovsprocessen och således inte utgöras av en planbestämmelse. Angående utformning (f 1 ) anges i planbestämmelsen att huvudentré ska vara placerad mot gata. AB Trelleborgs Hem anser att denna bestämmelse skall strykas för att göra detaljplanen hållbar, bland annat med anledning av att det i dagsläget inte är bestämt hur husen skall utformas och möjligheten till detta begränsas. Detta kan även få bäring på byggnadernas ekonomi och i förlängningen också hyresbilden. Med en sådan bestämmelse finns stor risk för att den dagliga mänskliga kontakten mellan befintliga och nya lägenhetsinnehavare försvåras och försämras. Kommunen utrycker sig i samrådsredogörelsen att man genom planbestämmelsen väljer att aktivera gatan. AB TrelleborgsHem vill aktivera hela området genom att integrera befintliga och nya hyresgäster så att naturliga mötesplatser och personflöden uppstår mellan befintlig och ny bebyggelse. Mänskliga möten och kontakter är en viktig del för att skapa mjuka värden. Kommentar Vid en förtätning med punkthus är det av stor vikt att en god utemiljö kan skapas i anslutning till bebyggelsen. Detta för att sikten ska bevaras från befintlig bebyggelse ut över landskapet och att hindra att bebyggelsen inte hamnar mitt i ett parkeringshav. Därför säkerställs utemiljön genom en planbestämmelse om att varje nytt punkthus ska anordna en gemensam yta för utevistelse i direkt anslutning till byggnaderna. I en detaljplaneprocess prövas föreslagna byggnation för den miljö och den bebyggelse som aktuellt förslag berör. I aktuellt planarbete har en bullerutredning tagits fram för att undersöka befintlig och framtida bullersituation från Malörtsvägen. För att bedöma om den föreslagna byggnationen kommer kunna ge en god boendemiljö. Om föreslagna byggnation ligger inom ett bullerutsatt område behövs åtgärder vidtas för hur kommunen ska hantera bullersituation för att skapa en god boendemiljö. I bygglovshanteringen handläggs ärendet utifrån plankartans förhållningssätt till platsen. Finns ingen bestämmelse kring skyddsåtgärd för buller kommer bygglovsavdelningen tolka planen som att ingen åtgärd behövs. I aktuell utredning för trafikbuller visar att bebyggelsen inte klarar riktvärdena för trafikbuller i punktform. Det vill säga lägenheter utan genomgående bostadsrum, i direkt anslutning till fastighetsgränsen. Därför behövs en planbestämmelse som visar vart byggnaden minst behöver placeras för att klara riktvärdena för trafikbuller. Bestämmelse om var huvudentrén för bebyggelsen ska placeras grundar sig i att all ny bebyggelse ska skapa stads- och gatuliv för staden. Om entréerna vänder sig bort från det offentliga rummet upplevs bebyggelsen som en baksida. Entréer vända mot gatan skapar liv och ger en trygghet för det offentliga rummet. Det är viktigt att kommunen planerar för trygga och attraktiva platser för att inte hämma rörelsemönstret i staden. Om det är av stor vikt att entréer vänder sig mot den befintlig bebyggelsen inom Malörten 1, kan byggnaderna uppföras med genomgående entréer. Det är inget som detaljplanen hindrar. 6