Brf. Brunnsviken, Bergshamra
|
|
- Alexandra Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brf. Brunnsviken, Bergshamra Preliminär utvecklingsplan 7/ Förslag till upprustning och utveckling av gårdsmiljö 2005 Cecilia Pilbäck - Tilia Trädgårdsplanering
2
3 Förord På uppdrag av Brf. Brunnsvikens styrels har undertecknad fått i uppdrag att under våren/försommaren 2005 ta fram en upprustnings- och utvecklingsplan för utemiljön vid bostadsrättsföreningen. Arbetet i första etappen omfattar inventering, dokumentation och analys av befintlig gårdsstruktur och dess innehåll. I denna etapp ges förslag på akuta skötsel- och underhållsinsatser för träd- och buskvegetation samt förslag till nyutveckling av vegetationsinnehållet på gårdarna. Under den första etappen tas också övergripande förslag fram till nygestaltning av specifik funktionsytor på gårdarna. Dokumentet skall ses som ett underlagsmaterial för ett vidare arbete med utemiljön där en andra etapp kan innehålla mer detaljerade förslag för uppbyggnad av t.ex. planteringsytor med perenner- och buskar. Uppsala i maj 2005 Cecilia Pilbäck Trädgårdsmästare Roger Elg Landskapsarkitekt LAR/MSA
4
5 Innehållsförteckning Övergripande mål...1 Entréer till bostadsrättsföreningen...2 Nuläge...2 Diskussion...2 Förslag...3 Yttre ram runt bostadsområden...4 Nuläge...4 Diskussion...4 Förslag...5 Funktionsytor (samlingytor, sittplatser, lekplatser mm.)...6 Nuläge...6 Lekytor Diskussion...6 Förslag...7 Parkrummet Diskussion...7 Förslag...8 Mindre uterum i nordväst Diskussion...8 Förslag...8 Sittytor Diskussion...9 Cykelparkeringar Diskussion...9 Gemensamma vegetationslister på innergårdar...10 Nuläge...10 Diskussion...10 Förslag...10 Buskar...11 Nuläge...11 Diskussion...11 Förslag...13 Träd...14 Inledning...14 Målsättning...14 Generella riktlinjer för hur träd bör betraktas som vegetationselement...15 Dynamik...15 Bakgrund...15 Diskussion...15 Specifika art- och sortval...16 Bakgrund...16 Diskussion...16 Skötsel och underhåll...16 Diskussion...17 Förslag...17 Specifika skötselåtgärder...18 Mark- och planteringsarbeten...19 Växtmaterial...20
6 Övergripande mål Det förslag till upprustning och utveckling av gårdsmiljön inom Brf. Brunnsviken som föreslås bygger på det aktuella behovet av olika funktioner inom området anpassat till dagens boende och också med tanke på en långsiktigt hållbarhet av miljön. Som grund för en hållbar miljö ligger kunskapen i att hantera, sköta och utveckla en miljö på ett medvetet och kunskapsriktigt sätt. Det faktum att en utemiljö innehåller en stor del vegetation i form av buskar, träd och även perenner och lökväxter innebär en kontinuerlig förändring av strukturen i utemiljön. Förutom att vegetationen tillför rent estetiska karaktärer såsom blomning och vackert bladverk fyller de funktioner såsom rumsavgränsning mm. Det som bl.a. är avgörande för hur vegetationen fungerar i området är dess dynamiska utveckling. Vegetation växer och blir större, påverkas av olika yttre- och inre faktorer och ska framförallt hanteras utifrån dessa aspekter. Gårdarnas innehåll bör i alla avseenden vara rikt och varierat. Det är dock mycket viktigt att det inte skapas en känsla av för stor splitring i form av att varje yta skall ha sin egen karaktär och sitt eget val av växter, utrustning mm.. För gårdsmiljön som helhet är det viktigt att uppvisa en sammanhållen kärna/stomme. Det kan t.ex. uttryckas i återkommande materialval, växtval samt struktur och uppbyggnad av ytorna. Viktigt är att de åtgärder som genomförs sammantaget leder till en trivsammare utemiljö för de boende och för besökare. Det är samtidigt betydelsefullt att de ekonomiska medlen för utemiljön används och hanteras på ett korrekt och ändamålsriktigt sätt. Genom att använda rätt växtmaterial i rätt sammanhang, sköta och underhålla vegetationen på ett bra sätt, välja material som är lämpligt för olika funktionsytor mm. skapas inte bara en vacker miljö utan även en mer kostnadseffektiv miljö. Utrymme kan istället skapas för en kontinuerlig utveckling och uppföljning av gårdsmiljöerna. Målet är att... Se till att området innehåller funktioner i form av sittplatser, lekplatser mm. med avseende på aktuellt behov. Se till att gårdsmiljöerna innehåller variation och är estetisk tilltalande för boende och besökare. Se till att bostadsområdet har en sammanhållen övergripande karaktär och uppbyggnad. Se till att den vegetation som finns inom området hanteras och sköts på ett ändamålsenligt sätt för att gynna dess utveckling samt dess estetiska och funktionella värden. Se till att de ekonomiska medlen hanteras på ett kostnadseffektivt sätt genom ändamålsriktig skötsel och underhåll samt anpassade materialval. 1
7 Entréer till bostadsområdet Nuläge Det finns 6 egentliga entréer till bostadsområdet. 2 st. ligger i den östra delen, 1 st. i den västra delen, 1 st. i nordväst samt 2 st., en på var sida, i anslutning till parkeringsplatsen. Om man ser till hur man kommer vidare in i bostadsområdet ifrån parkeringssidan så kan man ytterligare se flera mindre entréer. Entréerna har idag olika karaktärer och förutsättningar. Den södra av entréerna i öster utgörs av en smal angöringsväg och ett trapparti, den södra entréen i väster är en något bredare gång- och cykelväg med lutning. Övriga entréer till området ligger i plan med övriga ytor runt om. Bild 1. Den södra entrén på västsidan med Bild 2. Östsidans smala passage med buskplanteringar en större gräsyta i direkt anslutning. på var sida och en trapp som entré in till bostadsområdet. Diskussion Entréer har en betydande funktion för ett bostadsområde. De har som uppgift att vara gräns mellan skilda rum/områden och då samtidigt signalera att en ny identitet och karaktär kommer till mötes. Det är också viktigt att entréerna är tydliga och välkomnande både för de boende och för besökare. Entréerna till Brf. Brunnsviken har idag en relativt anonym, delvis splittrad karaktär/identitet. Den södra entrén på östsidan upplevs dessutom som trång då buskarna tar för sig i sidan och på sikt kommer att hänga över och behöver klippas. Målet är att göra dessa strategiska punkter mer tydliga och med relativt enkla medel skapa en sammanhållen huvudkaraktär för samtliga entréer där man använder ett genomgående tema, material, växtinnehåll etc. Det hindrar dock inte att man får en variation mellan de olika entréerna. Istället handlar det om att utgå ifrån de specifika förutsättningarna vid varje entré och ta till vara på dem, t.ex. befintliga träd, höjdskillnader mm. I det fall man skulle skapa helt skilda innehåll och karaktär för de olika entréerna finns en risk att entréerna uppfattas som ryckta ur sitt sammanhang, dvs att höra till en gemenskap. Nu kan istället signalen utåt vara lika från alla håll och var man än går in i området så möts man av samma signaler. 2
8 Förslag Entréerna ges ett nytt kompletterande innehåll i form av lök- och/eller perenna växter. Inga nya planteringsytor ska anläggas. Istället utnyttjas gräsytor samt redan befintliga växtbäddar med buskvegetation. Vid varje entré kan samma art/arter av lök och perenner återkomma för att skapa en sammanhållen karaktär. Även färg- och formmässig upprepning används för att hålla en enhetlig karaktär. I gräsmattor planteras enbart lökväxter. Här används arter som har förmåga att konkurrera med gräset och samtidigt vara uthålliga på sikt och även kunna föröka sig. Förslag till arter för plantering direkt i gräsmatta är t.ex. flocktulpan (Tulipa tarda-vit/gul), vårstjärna (Chionodoxa forbesii - ljusblå alt. vit), rysk blåstjärna (Scilla siberica - mörkblå), porslinshyacinth (Puschkinia scilloides - ljusblå/vit),snökrokus (Crocus tomasinianus - blå), höstkrokus (Crocus speciosus - blå) och olika typer av påsk- och pingstliljor (Narcissus). Alla arter förutom narcisserna planteras spridda i gräsmattorna i många små grupper om ca lökar. Grupperna placeras ut inom en större given yta med ett avstånd av ca cm. Narcisser planteras med fördel i anslutning till t.ex. befintliga träd i grupper om ca st. med ett avstånd mellan grupperna på ca cm. Totalt åtgår färre lökar av narcisser för att skapa en fullgod effekt. Narcisserna kommer inte att föröka sig utan håler sig på plats.för de arter som planteras direkt i gräsmattor kan man på sikt räkna med att de sprider sig. För att nå bästa spridningseffekt föreslås att de efter blomning skall ges möjlighet att fröa sig innan gräset klipps. Bild 3 och 4. Lökväxter blir ett komplement i gräsmattor och nya perennplanteringar. Gräsytor i anslutning till t.ex. parkeringsplatsen föreslås ingå i lökprogramet. I de befintliga buskplanteringarna direkt i anslutning till entréerna tas mindre ytor i anspråk för perenn- och lökplanteringar istället för de buskar som finns där idag. Det exakta läget, storleken och utformningen av dessa ytor presenteras och diskuteras i etapp 2. Inom dessa ytor tas befintliga buskar bort och ersätts av en stomme med robusta och pålitliga perenner som kan ge ett förstärkt blomflor till entréytor över året. Här kombineras perennerna med lökväxter som ger ytorna en tidig start på vegetationssäsongen. 3
9 Yttre ram runt bostadsområdet Nuläge På den västra samt södra sidan om bostadsområdet utgörs gränsen mellan det privata och offentliga rummet av en blandhäck med medelhöga buskar. Häcken fungerar både som en inramning till de mindre privata trädgårdarna samt som en gemensam gräns utåt för bostadsrättsföreningen. Häcken är i vissa lägen friväxande och välvuxen och på andra ställen hanterad med beskärning i olika grad. Diskussion Häcken är en viktig inramning till de privata trädgårdarna och fungerar som ett avskärmande skydd för de som bor i markplan med tanke på utanförliggande gång- och cykelvägar. Samtidigt skapar häckarna ett bra mikroklimat för de små trädgårdsrummen där vinden bromsas upp, behövlig skugga skapas etc. Häcken ska även ses som den gemensamma gränsen utåt för bostadsrättsföreningen. Idag hanteras och sköts häcken mycket ojämnt. Vissa partier har beskurits hårt och bitvis på ett felaktigt sätt (gäller även träd - se vidare under Träd). Trädgårdarna innanför häcken påverkas naturligtvis av hur buskarna utvecklas och växter till. Varje enskild art fungerar olika där en del breder ut sig mer än andra i sida, någon blir gles i karaktär osv. Det ger konsekvenser för hur trädgården innanför kan användas och disponeras. Framförallt blir det i detta sammanhang, då det handlar om små trädgårdar, viktigt med utrymmet. När buskarna tar för sig så blir en naturlig åtgärd att genast hålla dem tillbaka med beskärning. Genom att beskärning utförs spontant blir helhetsresultatet oftast mindre bra. Vissa buskar skärs bara in i sida mot trädgården, andra kapas på en viss höjd och enstaka partier tillåts vara friväxande. Variationen i häcken, där flera buskarter ingår, kan både ses som en för- och nackdel. Mångfalden ger en karaktär av rikedom och blir en varierande ridå både vad gäller blom- och bladkaraktärer. Den blir också en mer personlig gräns mellan privat och offentligt rum då den skiljer sig och varierar mellan de enskilda trädgårdarna. Som helhet och som gemensam gräns fungerar den mindre bra med tanke på den ojämna skötseln och hanteringen. Bild 5. En blandhäck av buskar utgör gräns mellan det privata och offentliga rummet (södra delen). 4
10 Förslag Det är viktigt att de buskar som ingår i blandhäcken hanteras korrekt vad gäller beskärning. Inte minst för att utåt ge en så bra karaktär på häcken som möjligt. Vidare så föreslås att man inventerar de arter som förekommer med avseende på hur de egentligen fungerar. Finns där någon buskart som inte lämpar sig alls i sammanhanget med tanke på t.ex. utbredning, höjdtillväxt mm.? Framförallt så är det viktigt att de boende i markplan får ge sina synpunkter på hur blandhäcken fungerar och utifrån det ta ställning till specifika åtgärder. Några alternativa lösningar är......att behålla det befintliga växtmaterialet och utefter de enskilda arterna genomföra en ändamålsenlig hantering, framförallt vad gäller beskärning....att tillåta att de buskar som inte riktigt passar in i ramen, t.ex. alltför bredväxande arter, tas bort och ersätts med annan lämplig art. Vid ett byte kan man diskutera om häcken fortfarande i sin helhet skall vara friväxande eller om man kan tillåta att man för in arter som lämpar sig för formklippning. Det skulle ge en ännu mer varierad karaktär och förstärka trädgårdsmässigheten....att byta ut samtligt buskmaterial mot ett nytt och då förslagsvis buskarter som lämpar sig för formklippning för att kunna utnyttja trädgårdsytan maximalt. Här kan man fundera på om man vill skapa en enhetlig karaktär längs hela sträckan och bara använda en buskart eller föra in flera olika arter. Lämpliga arter för formklippning är t.ex. liguster (Ligustrum vulgare), avenbok (Carpinus betulus), måbär (Ribes alpinum) och häckhagtorn (Crataegus grayana). Ett byte av samtligt befintligt buskmaterial bör göras i etapper för att undvika en alltför öppen och ung karaktär under lång tid. 5
11 Funktionsytor Nuläge Inom bostadsområdet finns plats för olika funktioner vilka är knutna till specifika delar. Tydligast i funktion är de tre lekytor som finns, samt ytor för parkering av bilar och cyklar. I anslutning till dessa och på några övriga platser finns också sittytor. I de centrala delarna av området, direkt söder om parkeringsplatsen, finns ett öppet parkrum med sittytor samt konstverk. Lekytor Diskussion Ytor som används till lek tar stor del av det gemensamma utomhusrummet. Det skall givetvis finnas lekytor inom området och det är även viktigt att det finns lek för både mindre och strörre barn. Som läget är idag tar leken alltför stor plats på bekostnad av annan möjlig aktivitet inom bostadsområdet. Den östra lekplatsen har ett väl fungerande innehåll och är utformad på ett bra sätt (se bild 9). Lekplatsen i väster har däremot brister i både utformning och innehåll. Flera platslösningar skapar svårskötta ytor samtidigt som lekytans redskap/och innehåll är undermåligt. Den cykelparkering som finns i anslutning till lekplatsen är placerad centralt och lösningen tar onödigt mycket utrymme totalt sätt (se bild 6). Vissa detaljytor är svårskötta, t.ex. den gräsbård som omger delar av sandlådan (se bild 7). Den norra lekplatsen är innesluten i ett avskärmat relativt stort uterum där en sandlåda och några gunghästar finns tillsammans med en stor gräsyta (se bild 8). Bild 6.Den västra lekplatsen har utformats på ett sätt Bild 7. Smala gräsbårder nära sandlådan är svårskötta som skapar dåligt utnyttjade ytor och ger en rörig karaktär. och upplevs samtidigt som missprydande. Bild 8. Den norra lekplatsen. Bild 9. Lekplatsen i väster fungerar väl. 6
12 Förslag Den östra lekplatsen föreslås vara kvar i sin nuvarande utformning. Den åtgärd som dock bör genomföras är att skapa en stabilare och prydligare avgränsning mot gång- och cykelvägar samt mot enskilda angränsande trädgårdar (se vidare under Buskar). Avgränsningar mot gång- och cykelvägar bör utformas med ny buskvegetation och en lämplig undervegetation av perenna örter. Dock ska det högre flerstammiga prydnadskörsbäret bevaras!!!!! Befintliga vinbärsbuskar mot bod i söder sparas och kompletteras med undervegetation. Förslagsvis kan park- eller månadssmultron planteras som marktäckare. Ut mot gångvägen kan ett lägre staket sättas upp för att minska risken för att onödiga smitvägar uppstår genom planteringsytorna. Den västra lekplatsen föreslås få en ny utformning och ett nytt innehåll. Leken skall fortfarande ingå som centralt tema. Förslag presenteras i ett antal ideskisser. Utifrån dessa diskuteras ett slutligt förslag för ytan fram i samråd mellan projektör och beställare. Den norra lekplatsen avvecklas till förmån för annan aktivitet. Rummet behöver nödvändigtvis inte inredas med fast utrustning utan kan vara ett fritt rum för både vila, picknick, grillning och annan typ av lek. Parkrummet Diskussion Centralt i bostadsområdet finns en större yta som idag kan betraktas som ett öppet parkrum med delvis prydnadskaraktär vilken utgörs av ett konstverk och mindre planteringar. Rummet är en tydlig knutpunkt inom bostadsområdet och är också viktig kontrast till andra funktionsytor såsom t.ex. lekrummen. Förslag finns idag på att uppföra en mindre föreningslokal inom ytan. Det är viktigt att ytan får fortsätta att vare en centrala vistelseyta och att det fortfarande ges plats och möjlighet till annat nyttjande av parkrummet oavsett om där byggs en mindre tillbyggnad. En lokal kan ju dessutom hjälpa till att förtydliga platsens centrala roll. Platsen ska kunna innehålla mer av prydnadskaraktär än vad den gör idag och på så sätt skilja sig från de andra uterum som finns i området. Det är också angeläget att förstärka rummets avgränsningar mot omgivande gång- och cykelvägar. 7 Bild 10. Centarlt i bostadsområdet ligger det mer parkliknande rummet där plats för prydnad ges.
13 Förslag Innan ytan ges sin slutliga utformning och sitt innehåll måste beslut tas om uppförande av en eventuell föreningslokal. Den tillbyggnad som då sker bör väl anpassas i skala till befintliga hus och till storleken på parkrummet. Byggnaden bör placeras så att maximal parkyta kan användas för annat innehåll. Möjlighet att bygga in lokalen i den slänt som gränsar mot parkeringen bör t.ex. studeras. I övrigt så bör rummet innehålla möjligheter till sittplatser, planteringar av prydnadskaraktär samt en väl definierad gräns mot omkringliggande gång- och cykelvägar. En formklippt häck, med ingångar i strategisk lägen, är ett väl fungerande alternativ. Den formklippta häcken skapar med sin strikthet en mer ordnad och prydlig karaktär och ger platsen den dignitet som den förtjänar. Mindre uterum i nordväst Diskussion Det mindre uterum som ligger upphöjt i förhållande till omgivande mark utanför entrén till hus i nordväst innhåller idag en sittgrupp, en mindre yta stenbeläggning samt en mindre gräsyta. Rummet är omgärdat av planteringsytor innehållande huvudsakligen lägre vegetation. Ytans läge är strategiskt och utmärkt skyddat från nordanvindar och ger samtidigt mycket soltillgång. En del av ytan fungerar som sittplats men är totalt sätt relativt outnyttjad som plats. Dessutom medför dess utformning och innehåll av en liten gräsmatta en ökad skötselintensitet som kan ifrågasättas och då kopplat till dess storlek. Är gräset i detta läge en nödvändighet med tanke på vad den lilla ytan kan användas till? Gräset måste, trots den ringa ytan, skötas genom klippning. Bild 11. Det lilla vistelserummet i områdets nordvästra del. Förslag Ytan ges en ny utformning. Förslag presenteras i ett antal ideskisser. Utifrån dessa diskuteras ett slutligt förslag för ytan fram i samråd mellan projektör och beställare. 8
14 Sittytor Diskussion Det skall givetvis finnas goda möjligheter att sitta ner på bänkar inom bostadsområdet, både i anslutning till lekplatser samt i enskilda lägen. Förutom fasta sittbänkar kan det naturligtvis även ges plats för mobila trädgårdsmöbler inom föreningen. Dessa kan användas på ytor där man inte har låst upp sig för en speciell funktion. T.ex. då man vill använda ett grönt rum för festliga tillfällen mm. Cykelparkeringar Diskussion Behovet av cykelparkeringar får bedömas inom föreningen/styrelsen anpassat till de boendes önskemål. Principen bör dock alltid vara att placeringen av cykelparkeringen ska vara undanskymd och t.o.m. avskärmad så att uppställningsytan inte blir en blickpunkt inifrån lägenheterna. Så är t.ex. cykelparkeringen vid den västra lekplatsen onödigt synlig som tidigare nämnts. Bild 12. Cykelparkeringen ligger onödigtsynlig och bör omformas. 9
15 Gemensamma vegetationslister på innergårdar Nuläge Framför husen mellan entréer på gårdssidan, vid gavlar och i anslutning till t.ex. mindre fristående förråd mm. löper planteringsytor. Dessa har idag ett relativt varierat innehåll med avseende på växtmaterial och uppbyggnad. Huvudsakligen består vegetationen av olika typer av prydnadsbuskar. Flera av ytorna som gränsar till privata entréer har tagits i anspråk för egen odling. Bild 13. Smal planteringsyta mellan entréer med Bild 14. Yta intill förråd som tagits i anspråk för buskvegetation. egen odling. Diskussion Ytorna med vegetation fungerar huvudsakligen bra, speciellt buskvegetationen där den är placerad så att den med tanke på dess sluthöjd inte stör t.ex. framför fönster (se vidare under Buskar). På flera av bostadsrättsföreningens gemensamma ytor har egna initiativ tagits vad gäller nytillskott av växter. Perenna örter har planterats in och enskilda avvikande buskarter. En variation av både växter och andra material inom ett område är alltid trevligt och även nödvändigt för att skapa en upplevelserik och tilltalande miljö. Dock så tenderar enskilda planteringsytor att alltmer få karaktären av trädgårdstäppor. Variationen inom området skall givetvis finnas och här skall finnas plats för både buskar, perenner, klängväxter och träd. Det viktiga är att planteringsytorna utformas på ett sådant sätt att den övergripande karaktären blir sammanhållen och skapar en balans inom området. Idag är vissa partier enbart planterade med buskar och ger i sig inte den variation som kanske eftersträvas. Problematiken har uppstått i att man vill få in mer variation men utan att utgå ifrån ett helhetskoncept. I denna problematik ligger också ansvaret för skötsel och kostnader som hanteringen medför. Förslag En översyn av de enskilda ytorna ska göras med avseende på innehåll och funktion. Var står buskar som inte fungerar tillfredställande (se vidare under Buskar)? Ett tillskott av både perenner och klätterväxter till buskytor bör göras för att öka variationen på växtmaterialet. Vid entréer kan robusta och slittåliga perenner få uppta en mindre yta och här också kompletteras med lökväxter. Vid fria vägar kan stuprör utnyttjas som klätterstöd samt klätteranordningar, typ Gröna Vajern kan monteras upp för att ge plats åt klängväxter. Buskarter som är nyinplanterade och som idag har etablerat sig samt står i bra lägen kan fortfarande få vara kvar och fungera som accentgivare. Variationen inom området skapas inte genom att använda ett stort antal olika arter och sorter av växter. Istället skall ett återkommande planteringssystem/förslag upprepas för varje yta och innehålla i stort samma arter och sorter för gårdsmiljöerna som helhet. Variationen ligger istället i att de enskilda ytorna varierar i storlek och att man inte exakt skapar samma areella yta för varje art. 10
16 Buskar Nuläge Som tidigare nämnts så består stor del av vegetationenen inom bostadsområdet av olika buskarter. Dessa har på sina ställen en god funktion och är i huvudsak i god kondition. Inom området finns även ytor där buskvegetationen fungerar otillfredställande p.g.a. att den är felplacerad med tanke på sin storlek och utbredning, har synliga tecken på felaktig skötsel samt i något fall har även arter som ej är är sunda och friska noterats. Diskussion För att nå en så attraktiv och tilltalande karaktär som möjligt med buskar förutsätter det att man har en god kunskap om hur enskilda buskar utvecklas och hur de ska skötas. Kunskaper om utveckling krävs för att placera rätt buske på rätt plats där de inte stör eller påverkar intilligande ytors funktioner såsom t.ex. entreér där buskar kan breda ut sig och ta plats, vid ytor där cyklar skall placeras, utanför fönster där man vill ha utsikt och släppa in ljus mm. En rätt placering gör också att växtens egenskaper och uttryck kommer fram tydligare. Att behöva beskära en växt för att den blir för stor på en plats innebär att växtens karaktär och växtsätt inte framträder som tänkt eller att man t.o.m. går miste om vacker blomning. Men framförallt leder felaktig placering till onödig skötsel och onödiga kostnader. Bild 15. Syrenerna framför cykelparkeringen står ca 50 cm från cykelstället. Buskarna breder ut sig betydligt i sida och konkurrerar om platsen ut mot parkeringsytan. Beskärning genomförs för att lösa problemet. Många ytor inom området kan konstateras ha ett buskinnehåll som inte riktigt fungerar på platsen. Så t.ex. är storvuxna buskar planterade mycket nära vissa funktionsytor, som t.ex. cykelparkeringar (se bild 15). Även framför fönster står buskar som i detta läge blir för stora och kräver att de hålls tillbaka med beskärning. Ser man till hur vissa buskytor, t.ex. på husgavlarna där det inte finns några fönster, är uppbyggda så står där överlag arter som blir relativt låga. Dessa kan inte riktigt svara mot den skala som den kala och höga gavelväggen har och känns för små i sammanhanget, speciellt som bara en art, med samma höjd, oftast har använts. 11
17 Förutom den tillbakahållande beskärningen av buskar i tidigare omnämnda felplacerade lägen så förekommer felaktig beskärning även i andra sammanhang. Ej korrekt beskärning av norskspireor (Spiraea x cinerea Grefsheim ) har t.ex. gjorts i områdets östra del. Norskspireorna har kapats till en höjd av ca cm och har förgrenat sig tätt, kvastlikt vid denna höjd och givit upphov till en s.k. beskärningsmidja. Här hade en föryngringsbeskärning på ca 5-10 cm från marken varit lämplig. Arten hade svarat bra på en sådan hårdare föryngringsbeskärning och fortfarande under samma växtsäsong nått en ansenlig höjd. Vidare så noteras överlag en hård och radikal beskärning av vissa buskar i specifika lägen. Frågan väcks genast om detta är en ändamålsenlig hantering? Är det så att det är en medveten föryngringsbeskärning för att ge växten nytt liv eller har beskärningen gjorts för att växten till slut har blivit för stor. I vissa lägen upplevs ytorna kanske som allt för igenvuxna och nedskuggande. Så har t.ex. syrenerna i gattet mellan husen på södersidan hanterats med hård beskärning. Är det för att man vill öppna upp eller ta bort nedskuggande grenverk nära markplan för vissa boende? I så fall kommer samma problematik att återkomma på sikt. Bild 16 och 17. En tillsynes hård beskärning har genomförts av syrener i gatt mellan hus i söder. En utvärdering av dagens hantering, placering och funktion av buskar är nödvändig för att lösa en inbyggd problematik enligt ovanstående resonemang. Ett självklart mål måste vara att hantera anläggningens innehåll på ett ändamålsriktigt sätt. Den nuvarande hanteringen leder inte till några estetiska, ekonomiska eller för växterna positiva förbättringar på lång sikt. Förutom skötsel som påverkande faktor till buskars kondition så finns inom bostadsområdet skador hos enskilt buskmaterial orsakat av klimatologiska och fysiologiska faktorer. Häckoxbär (Cotoneaster lucidus), som finns inom området, drabbas på våra breddgrader ofta av köldskador tidigt under våren. Häckoxbäret vegeterar relativt tidigt och de vätskefyllda unga skotten frostsprängs så att vävnaden spricker upp. Detta i sin tur föranleder sekundära skador såsom svamp- 12
18 påväxt av s.k. cinnobersvamp (rödvårtssjuka). En mängd torrkvist blir resultatet vilket ger växten ett skräpigt utseende, speciellt under tidig vår. Under vegetationsperioden i övrigt kan dock häckoxbäret se bra ut men är huvudsakligen inte frisk. Bild 18. Häckoxbär förekommer inom bostadsområdet. Arten svarar inte fullt ut mot kraven på sundhet för en växt och drabbas lätt av s.k. frostsprängning på ung ved samt påväxt av svamp i skadade delar. Förslag En utvärdering måste göras i samråd med representanter från bostadsrättsföreningen där det tydligt framgår hur de boende uppfattar hur buskvegetationen fungerar. Det visas tydligt genom den tillbakahållande beskärning som genomförs idag att flera buskar är felplacerade, t.ex. framför fönster och intill funktionsytor. Samtidigt finns en omvänd problematik där ytor som skulle kunna innehålla ett högre buskmaterial inte utnyttjats till detta, t.ex. vid gavelväggar. Som främsta mål skall den långsiktiga aspekten vad gäller estetiska värden, ändamålsenlig skötsel samt ekonomi beaktas. Efter utvärdering föreslås en ny detaljplanering för buskytorna där ett tillskott av både perenner och klätterväxter skall ingå. Huvudsakligen skall det befintliga växtmaterialet utnyttjas. Vissa arter tas dock bort helt, andra kan flyttas till andra platser inom bostadsområdet. T.ex. så bör de storvuxna syrenerna i raden närmast cykelparkering tas bort helt. Utbyte av häckoxbär inom bostadsområdet föreslås. Lämplig ersättare som kan svara mot den funktionen som krävs på platsen, dvs en formbar häck i önskad höjd, är måbår (Ribes alpinum). Den fungerar även väl i samspel med det eventuella slitage som kan uppstå nära lekytor. Bild 19. Buskvegetationen utmed husgavlar svarar inte riktigt upp mot den stora skalan på väggen. Samtidigt så ger buskarna ingen variation i uttryck över sträckan vare sig höjd- eller karaktärsmässigt. Ytan uppfattas som ensartad och intetsägande. 13
19 Träd Inledning Träden representerar den mer storskaliga vegetationsstrukturen och har till skillnad från buskar, perenner samt andra mindre växter, en betydande roll för helhetsstrukturen och stommen inom ett område. Träd bör därför beaktas utifrån ett speciellt perspektiv. Inledningsvis så presenteras en målsättning som kort och precist anger de mål som man ska utgå ifrån i föreningen då man i teori och praktik hanterar frågeställningar kring trädbeståndet. Underlaget omfattas därefter av generella riktlinjer för hur träd bör betraktas som vegetationselement med utgångspunkt i sitt sammanhang och över tiden. Slutligen presenteras alternativa förslag till hantering av träd inom bostadsområdet. Målsättning att hålla ett varierat trädbestånd med avseende på olika arter där representation finns av framförallt lövfällande träd samt barrträd (i den mån de kan ges plats). att hålla ett varierat trädbestånd med avseende på ålder inom området för att på så sätt ge variation i upplevelse samtidigt som det byggs in en fungerande dynamik i beståndet över tiden. att variera användningen av träd inom området där träden ska ses både som enskilda individer, i mindre grupp/er eller i ett större sammanhang, t.ex. som en enhet som bildar en allérad. att se träden inom området i relation till funktion/omgivning och vad de kan skapa vad gäller t.ex. skuggverkan, skalfaktor etc. att noggrant välja träd i relation till ovanstående punkt för att på så sätt minimera skötsel/ underhåll som kan bli nödvändigt. att bedriva skötsel och underhåll som gynnar träds etablering, utveckling och långsiktiga kondition. Bild 20. Inom området finns huvudsakligen ett ungt trädbestånd. Större, mer friväxande arter, står i anslutning till det centrala parkrummet och intill bilparkeringen. 14
20 Generella riktlinjer för hur träd bör betraktas som vegetationselement med utgångspunkt i sitt sammanhang och över tiden. Dynamik Bakgrund I de flesta anlagda områden är utgångspunkten oftast att ny vegetation har planterats i området efter att husen uppförts. Det gör att vegetationen i området, speciellt vad gäller träd, ofta är likåldrig. Till en början är huvudintrycket av trädvegetationen att den har ungefär samma höjd men beroende på enskild art och tillväxthastighet kan detta på sikt ge större variation. Vissa arter har en snabb utvecklingskurva, såsom t.ex. björkar och popplar, och kopplat till detta också en kort livslängd i förhållande till mer långsamväxande arter. Det är därför av stor vikt att sammansättningen av det artval man gör är varierat på så sätt att där finns både snabbväxande, medelstarkväxande och långsamväxande arter. Resultatet blir således ett bestånd som har ett både långt och kort utvecklingsskede inbyggt i tanken och kan fungera uthålligt över tiden. Arter som växer snabbt är intressanta för att ge tidig karaktär, skapa volym och ge lite ålderskänsla. Individer som växer långsamt ger naturligt detta på sikt, beroende på art. Vid planering av ett område, oavsett om det är i en nyplaneringsfas eller en restaurerings- eller kompletteringsfas längre fram, så betyder helheten alltså mycket för både upplevelse, innehåll och hantering av trädbeståndet. Diskussion Ett utvecklingsarbete av trädbeståndet i Brf. Brunnsviken ska bl.a. utgå ifrån vilka individer/arter som finns och är värdefulla att behålla samt hur dessa idag används/fungerar och hanteras. Eventuella kompletteringar ska tillföra och svara mot de målsättningar som ställs för trädbeståndet inom området. Det är viktigt att få in ett ungt trädbestånd samtidigt som äldre träd finns bevarade inom bostadsområdet. Det är också viktigt att ha klart för sig hur trädbeståndet kommer att förändras under kommande år och se vilka träd som kommer att falla ifrån respektive bli nya karaktärsträd. I en del fall så kan det vara svårt att hitta en lösning som är helt optimal vad gäller t.ex. sluthöjd på ett träd. I det fall man väljer en alltför svagväxande art till en plats där man inte vill ha för stor kronvolym eller för högt/brett träd kan det låta vänta på sig alltför länge innan resultat uppnås. I det fallet så kan ett annat alternativ vara att plantera in ett träd som når funktion och fyller ställda krav tidigare än det första förslaget men kanske på sikt kommer att växa ur sin roll. Härvid måste ett ställningstagande göras vad gäller båda alternativ och se konsekvenser och kostnader för desamma. 15
21 Specifikt art- och sortval Bakgrund Träd kan ge upphov till en stor variation i ett området både vad gäller årstidsvariation, karaktärsuttryck, funktion, storlek mm. Träd kan användas för att skapa olika enheter, både av individkaraktär samt träd placerade i grupp eller rad. Varje trädart signalerar sina kännetecken och bidrar till att skapa ett uttryck och en karaktär. I vissa fall kan det enskilda trädet ha en tydlig karaktär som kan användas för att skapa en specifik platsidentitet. Träd varierar i storlek. Flera arter blir mycket stora och skapar med sina yviga kronor stora volymer. Dessa träd fyller sin funktion om de är rätt placerade, i annat fall kan de vara till förträt. Andra träd är betydligt mindre och når även som fullvuxna ingen större höjd. Dessa fungerar oftast väl i den intimare skalan och det mindre rummet. Diskussion Brf. Brunnsviken har trots sin ringa areella yta och sin ålderskaraktär en stor variation vad gäller utemiljön. De olika delytorna ger rum för träd av olika uttryck och karaktär. T.ex. finns den äldre lindraden mot vägen i norra delen samt småskaligheten av prydnadsträd inne på gårdarna. Vidare så gränsar bostadsområdet till öppen naturkaraktär i söder och väster med stora gräsytor för mer friväxande trädarter. Möjligheten till ett varierat trädbestånd finns således men efterlevs inte speciellt med utgångspunkt i hur man tycks hantera träden efter samma mall var de än står (se vidare under Skötsel och underhåll). Skötsel och underhåll Bakgrund För att kunna åstadkomma det resultat man vill uppnå med ett trädbestånd inom ett område så krävs en hantering och skötsel av detsamma som är riktig och ändamålsenlig. Att helt undkomma skötsel och underhåll av ett trädbestånd är inte realistiskt. Genom att noggrant planera och utgå ifrån de kriterier som ställs på ett träd i en specifik situation/ett speciellt läge kan man välja en trädart som lämpar sig mer väl jämfört med andra alternativa val. På så sätt kan man minimera skötsel/underhåll och förhindra onödiga ingrepp. Träd behöver kontinuerlig skötsel/underhåll alltifrån uppbyggnadsbeskärning, framförallt när träden är mindre, till normalt underhåll i form av borttagande av döda grenar etc. I enskilda fall kan skötseln innebära att specifika träd/enheter formklipps mer regelbundet. 16
22 Diskussion De senaste åren har kraftiga beskärningar gjorts i delar av trädbeståndet inom Brf. Brunnsviken. Det kostar föreningen årligen samtidigt som åtgärderna i flera fall inte har bidragit till att gynna trädens kondition eller dess utseende. Det är dessutom åtgärder som inte är ett engångsingrepp utan många gånger stimulerar till ytterligare tillväxt hos träden vilket medför krav på återkommande hantering. Träd som inte längre fyller sin funktion, ställda krav och har vuxit ur sin roll kan inte åtgärdas enligt ovan nämnda resonemang. Man måste ta ställning till hur trädet skall hanteras. Det krävs ett nytt tydligt grepp, vilket ofta är att trädet fälls och ersätts med ett nytt eller inte alls. Bild 21, 22 och 23. Exempel på hur träd inom bostadsområdet har hanterats med krftig inskärning av kronor. Är denna hantering ändamålsenlig med tanke på en hållbar och vacker utemiljö? Förslag Det krävs att man har en tydlig hanteringsplan i föreningen för hur man bör gå till väga med trädens skötsel/underhåll i området. Vilka åtgärder ska genomföras regelbundet, vilka insatser har mer specifik karaktär och hur hanteras dessa etc? För att försäkra sig om att den skötsel/underhåll som genomförs bedrivs riktigt samt att få en bild av de kommande åtgärder som är/kan bli aktuella bör man göra regelbundna besiktningar/ genomgångar på plats i bostadsområdet. En genomgång/år kan vara lämpligt där expertis tillsammans med utförare och beställare går igenom i fält och utvärderar de åtgärder som har genomförts och samtidigt bedömer vad som ska genomföras. På detta sätt förankrar man skötseln och underhållet och ger möjlighet att se hanteringen ur ett ekonomiskt perspektiv. Framför allt så är denna metod bra att använda vid hantering av träd. Felaktiga utförda insatser, eller andra faktorer som påverkar negativt, kan äventyra ett betydande innehåll och värde i en miljö som kan vara svårt att återskapa inom rimlig tid eller inte alls. Träd tillhör denna kategori. Metoden går givetvis att genomföra även beträffande andra delar, såsom övrig vegetation, funktionsytor mm. 17
23 Specifika åtgärder Lindallén i norr Förslag till åtgärder Allén består av lindar vars grenverk kan påverka sikt/ljusinsläpp till lägenheterna vilka har fönster som vetter mot norr och även gaturummets funktion som helhet. En kontinuerlig uppstamning av de lägst sittande grenarna bör göras för att skapa en fungerande rumskaraktär. Viktigt i sammanhanget är på vems mark lindarna står. Samråd ska naturligtvis ske med markägare/förvaltare innan åtgärder. Bild 24. Lindallén i norr. Bild 25. Gräs runt träd försämrar möjligheterna till god utveckling. Ytor runt trädstammar Förslag till åtgärder. För att träd skall kunna få en så bra utveckling och tillväxt som möjligt skall en yta runt trädstammen motsvarande en cirkel med diametern ca. 60 cm vara fri från gräs. Gräs är en mycket stark konkurrent om vatten, luft och näring. Åtgärden ska genomföras inom hela bostadsområdet för träd i denna situation. Efter borttagning av grässvålen kan ytan istället täckas med grus alternativt täckbark eller med en perenn ört, t.ex. flocknäva (Geranium macrorrhizum) eller jättedaggkåpa (Alchemilla mollis). Perenna örter konkurrerar inte på samma sätt som gräs och är därför lämpliga i sammanhanget. 18
24 Mark- och planteringsarbeten Bakgrund För att bibehålla en god och fungerande kvalitet av träd i området över tiden så kommer man vid återkommande tillfällen att behöva göra nyplanteringar av träd. Här vid så kommer naturligt nya markarbeten behöva göras och nytt växtmaterial att behöva anskaffas och planteras. När markarbeten utförs skall dessa göras med så stor omsorg som möjligt för att skapa en ny och bra växtplats till de nya trädet/-n. Rekommendationer från expertis skall följas i de fall detta anges! Det är t.ex. viktigt att den nya planteringsgropen håller en så stor volym av god jord att det nyplanterade trädet kan etablera sig och utvecklas på ett bra sätt. Vidare så bör växtbädden ligga något högre än omgivande mark för att förhindra att planteringsytan blir en grop där vatten samlas och står under längre tid. Detta leder ofta till starkt försämrade villkor för det nya trädet. Ett inbyggt problem som måste åtgärdas om man över huvud taget skall få någonting att växa på platsen. Observera att jord på nyanlagda ytor oftast sjunker ihop något och därför kan det vara klokt att se till att där finns en extra förhöjning av växtbädden. Det är också viktigt att planteringen av trädet utförs på ett korrekt sätt och att trädet skyddas och stabiliseras i samband med planteringsarbetet. Plantera inte träd för djupt! Träd skall sättas så att rothalsen, d.v.s. övergången mellan rotsystem och stam ligger i markytan. Ofta kan man se träd som har planterats för djupt, vilket ger samma effekt på trädets utveckling som vid stående vatten. Trädet dör! Stabilisering och skydd av trädet ska utföras vid plantering. Trädstöd (standardmodell, impregnerat trä, omkrets ca cm) ska slås ner i marken, med fördel redan innan man planterar ner själva trädet. Trädstöden, som bör vara tre (3 st.), slås ner runt centrum i gropen i en trekant. Därefter riktas trädet in i centrum och jord fylls på runt rotsystemet. På så sätt behöver man inte riskera att man vid nedslagning av stolpar skadar rotsystemet. Modellen med att sätta tre stödstolpar runt trädet bidrar även på ett bra sätt till att skydda stammen från påkörningsskador av gräsklippare. Observera att trädstöd aldrig bör gå upp ovanför stammen och in i kronans grenverk där de kan förorsaka felväxt, skavskador mm! Det är också mycket viktigt att man inte låter trädstödet stå kvar alltför länge vid trädet. Kontrollera och följ upp om trädstödet har någon funktion! Trädet förankras i stolparna med sadelgjord. Sadelgjorden är mjuk och följsam och ger inte upphov till skavskador på trädet som t.ex. plastband kan göra. Det kan också vara klokt att skydda trädet, speciellt i ung ålder, mot harar och rådjur som kan göra skador på träden. En enkel och bra metod är att klippa till hönsnät i lämplig höjd och fästa runt stödstolparna. Gnagskydd i form av plastspiraler kan användas på mindre träd. Det är tyvärr mycket vanligt att dessa glöms bort och t.o.m. växer in i trädet. 19
25 Växtmaterial Bakgrund Vid anskaffning av växtmaterial bör man följa de rekommendationer som finns vad gäller art/ sort, proveniens, kvalitet och storleksangivelser. Detta för att försäkra sig om att man får det bästa växtmaterialet som går att få tag i för det tänkta ändamålet. Innan man genomför nyplanteringar bör man försäkra sig om att det föreslagna materialet finns tillgängligt på marknaden. Speciellt viktigt är det när det gäller träd! Det kan vara klokt att ha en plan i god tid innan nyplantering där man förbeställer material så att det finns att tillgå när det är dags för plantering. Flertalet plantskolor kan odla växter på beställning, s.k. kontraktsodling. När växtmaterialet anländer bör man kontrollera dess kvalitet och försäkra sig om att det är rätt växter man fått samt att de inte är skadade eller på annat sätt undermåliga. 20
rätt växt på rätt plats
82 rätt växt på rätt plats av Mikael Propst Hundraårig lind dansar med modernt koncerthus Linden samspelar bra med Uppsala Konsert & Kongress. Den påminner om tiden då den var ett undanskymt gårdsträd
Läs merRAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB
RAPPORT NYA TIUNDASKOLAN uppdragsnummer 3413444102 Beskrivning av träd runt tiundaskolan samt bedömning huruvida de omfattas av biotopskydd - underlag för ansökan om biotopskyddsdispens 2015-03-26 Reviderad
Läs merHandlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014
Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum
Läs merSKÖTSELPLAN. Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor
SKÖTSELPLAN Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor OM SKÖTSELPLANEN Stadsbyggnadsförvaltningens avdelning park och natur förvaltar Haninge kommuns detaljplanelagda park- och naturmark. Vi har både
Läs merEn kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Läs merBrf. Brunnsviken 24/10-2006 Bergshamra, Solna
Brf. Brunnsviken 24/10-2006 Bergshamra, Solna Upprustning av lekplats i sydväst Textbeskrivning över enskilda delar av lekplatsen: funktioner, material etc. (Obs! Detta är inte en markteknisk beskrivning.
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården
GESTALTNINGSPROGRAM Kv. Mården Dec 2013 Medverkande Beställare: Umeå Kommun, Detaljplanering Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Umeå Uppdragsansvarig: Eva Henriksson Medv landskapsarkitekt: Stina Åslund Allmänt
Läs merInfrastruktursektorn
Infrastruktursektorn Lindesplanaden stadens gröna ryggrad 26.11.2015 Med hänvisning till infrastrukturnämndens arbetsprogram 2015 om en plan för underhåll och förnyelse av Esplanadparken har markenheten
Läs merAnalys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.
Analys - aktivitet Lite bakgrund till hur vi har tänkt. Stora delar av Kanaltorget ligger i skugga framåt eftermiddagen. Något som gör att man vill dra sittplatser österut, mot Byälven. (Solgränsen är
Läs merUppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson
PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:
Läs merInnehållsförteckning. Inledning sid 3. Utbyte av träd i alléer sid 4 Svedala. Utbyte av träd i alléer sid 12 Klågerup
Trädplan 2008-04-11 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Utbyte av träd i alléer sid 4 Svedala Utbyte av träd i alléer sid 12 Klågerup Utbyte av träd i alléer sid 14 Bara Bilaga 1 Översiktskarta, utbyte
Läs merKonstparken. - en konsthall under bar himmel. Öppet alla dagar 00.00-24.00! Ritning och illustrationer; Lena Larsson. Parkenheten
Konstparken - en konsthall under bar himmel Öppet alla dagar 00.00-24.00! Ritning och illustrationer; Lena Larsson Parkenheten - En konsthall under bar himmel Konsten har möjlighet att ge oss kända, okända
Läs merPolicy för papperskorgar & askkoppar
Policy för papperskorgar & askkoppar Rapport 03-3 m. tillägg 05-7 Förord Materialet till denna rapport har tagits fram av Charlotte Horgby och bearbetats och slutförts av Anna Olsson, Parkoch naturförvaltningen.
Läs merträbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd
Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag
Läs merUPPRUSTNING AV ASKIMSBADET. Rev. 2010-06-14
UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET Rev. 2010-06-14 FÖRUTSÄTTNINGAR DÅ......OCH NU Svårt vägval P grusyta Trasigt staket Vid grinden Planer Lä/lek Otydlig gräns sand/gräs Stora öppna gräsytor Lä/lek P asfalt Otydlig
Läs merRIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL
KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK
Läs merVi sprängning inom 100 meter från träd skall förbesiktning ske av kultur- och fritidsförvaltningen.
Bilaga park- och naturmark Skyddsåtgärder vid träd Ska grävning göras i närheten av träd (tumregel: närmare än dubbla krondiametern) skall tillståndsgivaren kontaktas för överenskommelse om lämpliga skyddsåtgärder/förbesiktning.
Läs merKALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04
KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 Vision och målsättning Innehållsförteckning ANNETORPS GÅRD Förutsättningar/allmänt 2 Höjdutredning 3 Analyser 5 Funktioner
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merPerennmatta. Perennmatta
118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet
Läs merOFFERT. Avser objekt: Samfälligheten Hedemoravägen Hedemoravägen 15-193
OFFERT 295 Avser objekt: Samfälligheten Hedemoravägen Hedemoravägen 15-193 Här kommer en sammanställning av mötet den 1 oktober. Offerten gäller nyplantering av 9st träd samt plantering av 60st liguster,
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merTotalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget
Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst Synpunkter på Stortorget Båda förslagen har positiva inslag. Torget är omtyckt av många men det har blivit mer igenväxt.
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merTrädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett
Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra
Läs merBalkonger och Uteplatser
Balkonger och Uteplatser Balkonger och Uteplatser - omfattning samt regler för underhåll inom Brf Vårsådden Inledning I Brf Vårsådden finns 428 lägenheter varav 25 har tillgång till uteplats. I det här
Läs merDel av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK
Läs merLINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar
MANSTORPS ÄNGAR Manstorps ängar 1 Markanvisning Februari 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Förutsättningar i området i Linghem... 4 Kvaitéer och siktstråk... 5 Det offentliga och privata rummet... 5 Gårdsgatan,
Läs merTrädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002
Trädplan för Stockholm maj 2002 KUNGSHOLMEN TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Trädplanen har utarbetats av Landskapsarkitekterna Söderblom & Palm på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett
Läs merRåd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund
Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Vår gemensamma utemiljö Serveringarna annonserar ibland med uppseendeväckande element som tar överhand och man mister helheten. För att uteserveringarna
Läs merÖppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen
Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen Ett öppet möte om upprustningen av parkleken Nybygget i Gubbängen hölls den 28 maj 2015 klockan 18-19.30. 30-40 personer, alla vuxna, närvarade på
Läs merUtvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion
Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm
Läs merRiktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun
2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är
Läs merCaroline Isaksson. Vill du komma i kontakt med mig? Maila till cais0001@stud.slu.se
Caroline Isaksson Jag heter Caroline Isaksson och är uppvuxen i Bjärred. Jag bor sedan 2005 i Malmö. Flyttade efter gymnasiet till Älmhult och gick en träteknisk kvalificerad yrkesutbildning (KY) som hette
Läs merLÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken
LÅT DET VÄXA Guide för skolträdgården Emma Crawley Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken En skolträdgård ger en stimulerande kontext för lärande och fina förutsättningar för sinnliga upplevelser
Läs merPå våran gård En pusselbit med egen identitet
På våran gård Nöjda hyresgäster hållbart byggande. Ålidhem har som område genomgått en klassresa från i det närmaste ett miljonprojekt där produktion och kranspår styrde utformning till ett bevarandevärt
Läs merBANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Läs merParkeringsutredning Lomma
Parkeringsutredning Lomma Slättäng 2012-05-30 Malmö 2012-05-30 Vectura Consulting AB Box 242, 201 22 Malmö Växel: 0771-159 159 Projektansvarig Jenny Hällstorp, 010-484 62 40 Kontaktpersoner Kristofer Lilja,
Läs mertillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.
tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll
Läs merStaden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013
Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus
Läs merVälkommen till Orgelns Samfällighet
Välkommen till Orgelns Samfällighet Med hjälp av detta informationsblad ska vi försöka ge er en inblick i och känsla för vad det innebär att bo i vårt område. Vad är en Samfällighet? En samfällighetsförening
Läs merTylömarks. lilla gröna om... Naturvård
Tylömarks lilla gröna om... Naturvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merDetaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Läs merInnehållsföreteckning
Innehållsföreteckning Bakgrund sid 2 Historik sid 2 Layout och spelupplevelse sid 2 Säkerhetsrisker -hål 1 sid 3 -hål 7 sid 3-4 -hål 8 sid 4 -hål 9 sid 5-6 -hål 11 sid 6 -hål 12 sid 7 -hål 13 sid 8-9 -hål
Läs merbrf sörgården UTFORMNINGEN BYGGER PÅ ETT ANTAL TANKAR SOM VARIT LEDANDE FÖR OSS I ARBETET. DESSA TANKAR HAR VARIT;
brf sörgården UTFORMNINGEN BYGGER PÅ ETT ANTAL TANKAR SOM VARIT LEDANDE FÖR OSS I ARBETET. DESSA TANKAR HAR VARIT; - ATT SKAPA EN UTEMILJÖ SOM ÄR VACKER ÅRET RUNT. TYNGDEN LIGGER I DE TVÅ FÄRGGLADA HÖRNRABATTERNA
Läs merOGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander
OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,
Läs merGE DIN GÅRD ETT LYFT!
GE DIN GÅRD ETT LYFT! TRÄDGÅRDSINGENJÖRERNA NATALIA & MAJA Trädgårdsingenjörerna Natalia Andersson och Maja Schmidt är utbildade vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp strax utanför Malmö. Sedan 2010
Läs merSkötselmanual för mark
Skötselmanual för mark 2011-11-11 1 Bruksgräsmatta Dött gräs, ris och grenar samt sand efter vinterväghållning och övrigt skräp avlägsnas. Klippning Gräset hålles 5-12 cm högt. Gräset får ej vid något
Läs merUtveckling och komplettering av gröna stråk
Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer
Läs merStadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15
Stadsodlingsstrategi Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15 Innehåll 1 Stadsodlingsstrategi... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Strategi... 4 1.2.1 Målbild... 4 1.2.2 Strategipunkter... 5 1 Stadsodlingsstrategi
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merGenerella Riktlinjer för planering av avfallshantering.
Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Råd och anvisningar vid framtagande av underlag för detaljplaner och annan planering, bygglov etc. för bostäder och verksamheter. 1. Kommunal renhållningsansvar
Läs merETF:s enkät 2011 översikt
ETF:s enkät 11 översikt 1. Anordna Midsommarfirande 2. Anordna Simskola 3. Anordna Valborgseld: 4. Anordna Höstfest/ Kräftskiva: 1 2 3 4 6 1 2 3 4 6 1 2 3 4 6 1 2 3 4 6. Anordna gemensamma arbetsdagar:
Läs merUtvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd
SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merBRUKSANVISNING HS Fåtöljen
BRUKSANVISNING HS Fåtöljen Version 1 2014 HS fåtöljen 2 Innehållsförteckning Sida Introduktion till HS Fåtöljen 3 Vad är HS Fåtöljen? 3 Varför behövs HS Fåtöljen? 3 Vem bör använda HS Fåtöljen? 4 Produktinformation
Läs merTrädvårdplan Skönstaholm
LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20 info@landskapslaget.se www.landskapslaget.se Trädvårdplan Skönstaholm TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 2 TRÄDVÅRDPLAN
Läs merSkötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01
Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs merHandboken. just nu i trädgården. januari. 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan
just nu i trädgården Trädgårdsarkitekt Karin Janrik och trädgårdsmästare André Strömqvist guidar dig igenom Handboken. januari 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan 46 Månadens Kom ihåg
Läs merGestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1
Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merHÄGNA RÄTT MED RIKTIGT STÄNGSEL
HÄGNA RÄTT MED RIKTIGT STÄNGSEL VEMS ÄR ANSVARET? De lagar som reglerar användningen av stängsel hör till vår äldsta lagstiftning. I dag finns regler kring stängsel i många olika lagar, t.ex. ägofredslagen,
Läs mer4 b. Om avloppet på fastigheten är enskilt - har tillstånd beviljats av kommunen och i så fall när?
Frågelista - bilaga till köpekontraktet Säljare: Hans Malmberg Säljare: Ingegärd Malmberg Karl Dahlgrensgatan 21 Lgh 1301, 582 28 Linköping Ägarandel: Ägarandel: 1/2-del 1/2-del Objekt: Fastigheten Kinda
Läs mer3. BALKONGER OCH UTEPLATSER
3. BALKONGER OCH UTEPLATSER 3.1 Balkonger - allmänna regler Till varje lägenhet på övre våningen i bostadsområdet finns balkong. En balkong kan utnyttjas på många trevliga sätt men innebär också att man
Läs merBrf Stureparken 2. Har Du frågor Har Du frågor angående något som tas upp i dessa regler, är Du alltid välkommen att kontakta styrelsen.
TRIVSELREGLER för Bostadsrättsföreningen Stureparken 2 fastställda av styrelsen den 10 november 2010 Ansvar för ordningen Styrelsens uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen av föreningen samt
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merVåtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket
Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel
Läs merHäckar som lämpar sig att odla i Gävle med omnejd
Häckar som lämpar sig att odla i Gävle med omnejd och dess användning i anslutning till hus byggda under 1900-talet och fram till nu Johanna Hinders 2013 Examensarbete, grundnivå (högskoleexamen), 15 hp
Läs merL I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3
2 0 0 6-0 4-0 3 Villor i 2 plan Material och form Fasad: Slätputs eller släta träfasader med lig gande eller stående panel Tak: Pulpettak, bekläds med bandtäkt slät plåt Flacka sadeltak alternativt delade
Läs merKARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12
KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare
Läs merPlanering av trädgård Nortorpsvägen 20
Planering av trädgård Nortorpsvägen 20 Trädgårdsdesigner Kungsbacka Trädgårdsdesign 1 Planering av trädgård Läs detta material parallellt med bifogade ritningar. Ert nybyggda hus ligger i vackra Vassbäck
Läs merÅtkomlighet för Räddningstjänsten
PM Åtkomlighet för Räddningstjänsten Upprättad: 2012-10-24/ EM Diarienr: 2012/107-MBR-191 Reviderad: Godkänd av: Stellan Jakobsson Avdelningschef, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Inledning Detta
Läs mer1. OM ALLMÄN AKTSAMHET
Brf BoKlok Färsna hage Ordningsregler 2013-07-03 Ordningsregler Dessa ordningsregler har beslutats av styrelsen den 2 juni 2013 att gälla tills styrelsen fattar nya beslut. Utöver dessa ordningsregler
Läs merSAMMANSTÄLLNING DIALOG
SAMMANSTÄLLNING DIALOG De kommentarer som återfinns under respektive plats kommer från gångturernas diskussioner, samtal med besökare på planeringsverkstaden, samt Önskelistan - där besökare kunde skriva
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merSkolan är en viktig symbol för
rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild
Läs merPROJEKTERINGSANVISNINGAR MARK 2013-02-01
Sida 1 av 8 INNEHÅLL SID ALLMÄNT 1 UNDERSÖKNING, PROVARBETEN, INMÄTNING 3 TRÄDFÄLLNING, RÖJNING M M 4 JORDSCHAKT 4 MATERIALSKILJANDE LAGER, FÖRSTÄRKNINGSLAGER, 5 BÄRLAGER M M. 5 VEGETATIONSYTOR 5 KANTSTÖD,
Läs merMörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Läs merTRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23
TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merInte(GR)erad bostadsplanering
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre
Läs mer2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR
REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare
Läs merUteserveringar i Borås Stad
Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merOrdinarie stämma Samfällighetsföreningen Fasanen
Ordinarie stämma Samfällighetsföreningen Fasanen Datum: onsdagen den 28 oktober 2015 kl 19:00 Plats: Skogsängsskolans matsal 1 Mötets öppnande och val av mötesordförande Styrelsens ordförande Mikael Wickbom
Läs merRiktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun
Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Oktober 2006 1 Förord Riktlinjer för uteserveringar i Svedala gäller icke-bygglovpliktiga uteserveringar. Kommunens avsikt är att denna typ av uteserveringar
Läs merArealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merSparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,
Läs merUnderhållsanvisning. Underhållsanvisning. Kangerudsvägen 10-664 40 SLOTTSBRON - 0555-307 20 - www.slottsbro.se 1/6
Underhållsanvisning Kangerudsvägen 10-664 40 SLOTTSBRON - 0555-307 20 - www.slottsbro.se 1/6 Montering Garantier Slottsbro AB strävar efter att tillgodose våra kunder med så bra monteringsanvisningar som
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Läs merMILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR
MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR Allmänt (s 37-42, 183-96) Kan markeras om det står cyklar,
Läs merBusshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1
GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet
Läs mer2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-07 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens
Läs mer