HUNDAR UNDER ANSVAR KUNSKAPSSÖKNING HANS BÄCK FHSK 42 HÖSTEN 1994

Transkript

1 HUNDAR UNDER ANSVAR KUNSKAPSSÖKNING FHSK 42 HÖSTEN 1994

2 ÄMNESVAL Hundköp är det många som gör utan att veta vad det innebär. En orsak till dålig hundhållning kan vara okunnighet. Man ska ha klart för sig att alla hundar är olika. Jag har försökt att få fram grundläggande fakta om hur man får en bra lydnad på sin hund och varför det är så viktigt. GODA RÅD VID HUNDKÖP För att det ska bli ett lyckat hundköp bör du och övriga familjemedlemmar tänka över och besvara följande frågor: - Vill hela familjen ha en hund? - Vad vill vi ha ut av hunden? - Har vi råd att ha hund? - Har vi tillräckliga kunskaper om hund? - Kommer hunden att ha sällskap tillräckligt stor del av dagen? - Vilken hundras är lämpligast? - Är jag införstådd med att hunden ska leva med mig år framöver? Om svaret är ja på alla frågorna så kan man börja fundera på ett hundköp. Om svaret är nej på någon fråga bör man tänka sig för både en och två gånger innan man skaffar hund. Ett välplanerat hundköp kan å andra sidan utvecklas till något som verkligen berikar livet. ATT HA HUND TAR TID En hund kräver daglig tillsyn, motion och sysselsättning. Räkna med att hunden tar din tid i anspråk minst någon timme om dagen. Tänk på att en hund måste ut oavsett väder och vind. Utfodringen och den dagliga skötseln tar också sin tidpunkt. Oförutsedda händelser som sjukdomar och skador kostar inte bara pengar utan tar även din tid i anspråk. För att få din hund trevlig och duktig krävs att du lägger ned ganska mycket tid på uppfostran och dressyr. ATT HA HUND ÄR ATT VARA BUNDEN sida 1

3 Har man hund så är det alltid någon som väntar där hemma. Det är oftast positivt, men det finns tider på dygnet då man själv helst skulle vilja slippa rastningsceremonin. Man har alltid ett ansvar för hunden. Den ska rastas, ha mat och viss översyn 24 timmar om dygnet. ATT HA HUND INNEBÄR ETT ÖKAT ANSVAR Som hundägare är du ansvarig för allt som din hund företar sig. Detta finns reglerat i Lagen om tillsyn över hundar, den lokala ordningsstadgan samt i Jaktlagen och jaktstadgan. LAG OM TILLSYN ÖVER HUNDAR 1 Hund skall hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till dess natur och övriga omständigheter erfordras för att förebygga att den orsakar skada eller avsevärd olägenhet. 4 Skada som orsakas av hund skall ersättas av ägare, ändå att han ej är vållande till skadan. Vad ägaren sålunda nödgats utgiva, äger han söka åter av den som vållat skadan. För att skydda sig om hunden vållar någon skada bör hundägaren ha en hemförsäkring som innehåller ansvarighetsmomentet. JAKTSTADGAN 12 1 mom. I marker där det finns villebråd råder hundförbud under tiden den 1 mars - den 20 augusti. Om det behövs till skydd för en viss djurart får länsstyrelsen meddela föreskrifter om hundförbud också under annan tid. 2 mom. Även under den tid då det inte råder hundförbud skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja villebråd, när de inte används vid jakt. Hundförbud innebär att hunden ska vara kopplad i normallångt koppel. En mycket väldresserad hund får vara lös om den uppehåller sig i ägarens omedelbara närhet. Särskilda bestämmelser för jaktträning finns i Naturvårdsverkets bestämmelser. Verket har fr o m 1 juli 1984 överlåtit till Svenska Kennelklubben, att inom vissa sida 2

4 givna ramar, få medge undantag från jaktstadgans bestämmelser för t ex provträning av jakthundar. VARG I HUNDEN Trots ihärdig avel som människan bedrivit efter egna behov och experimentlusta har hundar, trots sitt förändrade och ibland märkliga yttre och varierande storlek, ändå till stor del bevarat vargen i sig. Man räknar nämligen vargen som hundens stamfader och hunden är cirka år gammal, vilket är en kort tid för en art att förändras på. Fortfarande har de flesta hundar kvar samma behov av fysisk och psykisk stimulans som en gång var en livsnödvändighet för hunden och fortfarande är för vargen. Vi har idag olika raser med olika och rastypiska drag, en del är avlade för att vara jakthundar, andra för bruksändamål och en annan grupp är tänkta att fungera som sällskapshundar. Även om dessa grupper sinsemellan skiljer sig åt är de ändå förvånansvärt lika vad det beträffar behov av rörelse, frihet, sällskap och psykisk stimulans. Likaså besitter de flesta hundar en fysisk uthållighet och en stor anpassningsförmåga som i mycket liknar vargens. HUNDÄGARE Som hundägare kan det vara lätt att i okunnighet eller genom felaktig information bortse från dessa behov och egenskaper hos hunden, och resultatet kan ibland bli en problematisk hund som helt enkelt reagerar på att den inte får sina naturliga, och i detta fall nedärvda, behov tillgodosedda.en del hundar lever inte endast i avsaknad av att få sina behov tillfredsställda, utan utsätts dessutom för så mycket onaturlig och stark stimulans att de därför blir stressade och uppvisar olika beteendestörningar. Hundens artspecifika arv kommer ibland på kollisionskurs med den miljö hunden lever i. Hur starkt detta påverkar hundens beteende beror givetvis på i hur stor omfattning den utsätts för stressande och onaturliga miljöfaktorer. BRISTANDE LEDARSKAP Flockdjur behöver ledare och regler, utan det skulle en flock eller grupp inte kunna fungera i längden. Att vara snäll, och att bry sig om sin hund är inte detsamma som att inte vara en ledare. Att däremot inte sätta upp klart uttalade regler som hunden förstår eller alltmer ge avkall på tidigare uppsatta regler,gör de flesta hundar osäkra. sida 3

5 Två olika typer av reaktionsmönster tycks vara vanligast bland hundar som känner sig osäkra på sin rangposition. Den ena gruppen består av hustyranner som i sin extremaste utövning t ex inte tillåter främlingar att komma på besök, förpassar hela familjen upp på diskbänken då den ska äta eller också ser golvytorna ut som smärre sandlådor därför att hunden inte tillåter att tassarna torkas. Dessa hundar är i grunden ofta dominanta och självsäkra djur som ser det som sin självklara och naturliga rätt att överta ledarrollen när ingen annan gör det. Successivt blir de allt mer dominerande och aggressiva då familjen inte lyder order. Får hunden hållas övertar den helt familjens ledarskapsroll och fostra medlemmarna hårt och bestämt. Hundinnehavet blir snart mer en plåga än en glädjefylld samvaro och slutligen har någon i familjen blivit skrämd eller skadad av hundens fostringsbestyr. Den andra gruppen består av hundar som blir direkt osäkra av att uppleva familjen som diffusa ledare och är inte kapabla att handskas med en sådan situation. Sin osäkerhet visar de genom ett hetsigt uppträdande, de blir skälliga eller allmänt olydiga, stirriga, okoncentrerade och klassificeras mestadels som nervösa. Båda fallen slutar oftast med döden för hunden. Frågan blir då:vad kan förändra hundens beteende? Oavsett arvsanlag påverkas ju och styrs hunden av sin miljö. Genom förändringar i miljön påverkas och förändras också hundens beteende. Det vill säga att hunden ska alltid vara längst ner på stegen. KROPPSSPRÅK Hundens språk är en kombination av olika signaler. Signalerna brukar grupperas efter mottagarens sinnesorgan. - Visuella signaler - synen - Akustiska signaler - hörseln - Kemiska signaler - lukt- och smaksinnen - Taktila signaler - känseln När hundar närmar sig varandra är mimiken en viktig del av det visuella signalsystemet. Mungiporna är mer eller mindre tillbakadragna, ögonen mer eller mindre slutna, munnen mer eller mindre öppen, nosen mer eller mindre rynkad och svansens olika lägen säger vad hunden menar. sida 4

6 T ex den dominanta, självsäkra hundens stela och styltiga gång, höga svansföring och framåtriktade öron är lätt att känna igen liksom den underlägsnes mera hopkrupna kroppshållning, låga svans och bakåtlagda öron. Människans kroppsspråk till hund Människans och hundens kroppsspråk har olika meningar t ex när människan är glad så visar man ett brett leende och med tänderna synliga, men för hunden är det tvärt om. REGLER I LEDARSKAP Initiativ i dagligt umgänge skapar bra ledarskap t ex hantering, sitta och vänta innan maten får ätas, sitta då kopplet tas av eller på, hoppa i och ur bilen endast på kommando. INTENTIONSRÖRELSER Det är hundens kroppshållning, mimik, tänder, ögon och svans rörelser viktigt kunna läsa sin hund för att ge kommando i rätt ögonblick t ex Nej eller Bra. FÖRSTA PRAKTIKEN Kontakt, hälsa, avslappning, koppelvana, sitt och hantering. Kontakt Med kontaktövning menar jag att man ska prata med hunden på ett upp muntrande sätt samtidigt som man går, det gör att hunden tycker det är roligt att gå intill hundföraren.om hunden avviker ska man ge kommandot Nej och när hunden kommer intill dig igen ska man uppmuntra med ett Bra. Den här övningen är bra både för linförighet och fritt följ. HÄLSA PÅ HUND MED HUND sida 5

7 Kontakt med andra hundar måste jag poängtera att spänt koppel är inte lämpligt, för det bygger upp hundens aggressivitet, utan släpp efter på kopplet, helst ska man släppa hundarna utan koppel på, föresatt att den andre hundägaren medger detta. Två dominanta hundar bör inte hälsa på varandra. (Se hundens kroppsspråk.) AVSLAPPNING Avslappningsövning kan gå till på olika sätt men du vill att hunden ska vara tyst när du har bundit den intill ett träd. Obs icke löpande länk. Du går ungefär meter och står där och gör ingenting, du får inte titta på hunden för det kan locka till skall. Om hunden är tyst i ungefär i 30 sekunder går du fram till den i lugn takt. Obs titta inte på hunden, för det lockar till skall. När du är framme klappar du hunden lugnt och sansat. Om det nu skulle strula till sig när du har lämnat hunden vänder du om och går tillbaka till den med bestämda steg och tar hunden i örat och säger Nej va tyst även gör du detta när hunden har tystnat när du är på väg till den. Upprepa övningen tills du får ett lyckat resultat. Vad efter hunden blir duktigare förlänger du avstånd och tid, men skynda långsamt. KOPPEL VANA Koppelvana hör man på namnet att hunden ska gå i koppel på rätt sätt, t ex hunden ska inte dra hit och dit, utan ska känna när kopplet är spänt då ska den sakta efter. Om hunden inte gör detta ska man säga Nej bättre, gör hunden inte det ska man ta ett stadigt tag i kopplet och göra ett kraftigt ryck bakåt, samtidigt som du säger Nej, när hunden ger dig kontakt berömmer du den tex med ett Bra. SITT Sittövning börjar man med teckenspråk, med det menar jag att hundföraren ska vara framför hunden, man ser till att man får bra kontakt t ex hjälp av en godisbit, man för handen nerifrån och över hunden, det gör att hunden tvingas att sätta sig. När hunden har satt sig ger man hunden godisbiten och berömmer med vänliga ord, lugnt och sansat. När övningen fungerar så lägger man in kommandot Sitt så att ordet blir inmatat i hunden. Efter det så tar man bort handrörelsen när hunden är i din närhet. Men det är bra att använda teckenspråket om hunden är på långt avstånd så att man inte ska behöva att skrika sitt kommando. Sittmomentet är mycket bra t ex när hunden ska hoppa in i bilen eller innan man går in eller ut med hunden och att hunden stannar kvar i sittande ställning sida 6

8 HANTERING Hantering av sin hund är både A och O. Man måste kunna klippa hundens klor, titta i munnen och att kunna röra hunden över huvudtaget är ett måste för t ex veterinärbesök. Om man har de här egenskaperna på sin hund och att hundägaren känner till dem, då är vägen rakt fram för högre kunskaper för både hund och ägare. DRESSYRMOMENT FÖR LYDNADSKLASS 1 - Tandvinsning koeff 1 x poäng max 20 - Linförighet 2 x 40 - Fritt följ 4 x 80 - Platsläggning 2 x 40 - Inkallning 2 x 40 - Stående 3 x 60 - Hopp 2 x 40 - Platsliggning 3 x 60 - Helhetsintryck 1 x 20 Total maxpoäng: 400 TANDVISNING Domaren ska utan svårigheter kunna kontrollera hundens bett.i bedömningen tas det hänsyn till hundens allmänna uppträdande. Dvärghundar skall vid momentets utförande placeras på ett bord i likhet med vad som sker vid exteriörbedömning (hundutställning). Anvisning: Momentet är obligatoriskt. Vägran av föraren att genomföra momentet medför att hunden avstängs från vidare tävlan denna dag. För godkännande krävs att hundens bett skall kunna kontrolleras på önskvärt sätt utan att hunden sätter sig i sida 7

9 motvärn. Hund som vid tandvisningen visar aggressivitet eller påtaglig rädsla underkännes i momentet. LINFÖRIGHET Hunden, som föres i fritt hängande koppel skall villigt följa föraren, gående på dennes vänstra sida med huvudet eller bogen i jämnhöjd med förarens knä. Linförighet skall prövas i olika gångarter och i samband med vändningar, Då föraren gör halt, skall hunden utan kommando genast stanna i utgångsställningen. Vid nytt marschanträde och vid förändring av gångart får kommandoordet fot upprepas. Anvisning: Av hunden krävs att den ska gå vid förarens vänstra sida i alla rörelseriktningar och vid halter omedelbart sätta sig ned. Hunden ska gå med bogen jämsides med förarens ben och ha huvudet högt. Den ska alltså inte tillåtas att gå och nosa över marken. I så fall skulle man inte samtidigt kunna begära en korrekt följsamhet. Kopplet ska när hunden följer normalt hela tiden hänga löst mellan hund och förare liksom en vid båge. Tillrättavisningen ska bestå av snabba ryck, ej segdragning i kopplet. Segdragning ger motsatt effekt! Tillrättavisningarna ska ske så att kommando och ryck kommer samtidigt! Glöm inte berömmet när hunden har rättat sig! Även om hunden snabbt visar mycket god följsamhet måste man utgå ifrån att kommandoordet ännu inte är befäst. Hunden måste då lockas till utbrytningsförsök. Föraren kan göra plötsliga avvikelser åt sidan t ex hunden ska korrigeras som om det vore den som gjort avvikelsen. Ett övningspass bör inte vara mer än högst fem minuter, korta fina pass ger hunden mer stimulans än att harva fram och tillbaka, det ger hunden en motsatt effekt. I den här övningen bör man använd löpande länk (halsband) det får de rätta effekterna när man korrigerar (tillrättavisar) hunden när den gör fel. Glöm inte att genomarbetad övning ger bäst resultat. FRITT FÖLJ VID SIDAN Hunden är okopplad, provet utförs för övrigt i likhet med linförighet. Anvisning: sida 8

10 Skillnaden mellan de båda momenten är dock, att hunden under momentet fritt följ vid sidan har möjlighet att avlägsna sig från föraren (dra sig före, åt sidan eller sacka efter). Då hund, som hela tiden förs i stramt koppel under linförighetsmomentet, skall underkännas, måste i konsekvens härmed även hund, som drar sig ifrån föraren vid fritt följ ges underkänt betyg. Underlag för en sådan bedömning finns om hunden under större delen av momentet följer föraren på längre avstånd än en meter. I fritt följ är det stor vikt att kontaktövningen har gått bra, uppmuntrande ord när hunden gör rätt, men tillrättavisa direkt när hunden gör fel. Glömmer man hela tiden berömmet så får hunden tråkigt och det gör att arbetsglädjen försvinner. Man ser på hunden att svansen är mellan benen och tillslut så sätter sig hunden på tvären och avskyr allt vad dressyr är. PLATSLÄGGNING Kommando: Plats, Ligg eller handtecken. Momentet inleds med fritt följ vid sidan. Föraren äger rätt att välja om han vill lägga hunden under marsch eller på tävlingsledarens order gör halt och därefter lägga hunden. Föraren avlägsnar sig därefter minst tio meter från den liggande hunden och stannar vänd mot hunden. Anvisning: Sätter eller reser sig hunden innan föraren stannat och vänt sig om kan den ej tilldelas högre betyg än fem. Momentet är ej slut förrän föraren kommit tillbaka till hunden och kommenderat den till utgångsställningen. Det här momentet bör inte tränas förrän hunden har en verkligt glad och säker följsamhet. Träna på annan plats än dressyrplanen. Gör det hellre under de dagliga promenaderna. Undvik att situationen påminner om fritt följ. Inga fotkommandon i starten. Hunden kan innebörden av Ligg men nu ska handlingen utföras i en ny situation. Lämpligt är då att man byter kommando till ordet Plats för att skilja på de två kommandona kan man göra att Ligg så kan man kalla in hunden Plats skall man gå till hunden, det här underlättar till fortsatt träningsmoment. I den första övningen rör du dig enbart framåt, gör en halvhalt och tar ett steg åt sidan. Samtidigt med kommandot Plats gör du en bromsande rörelse med handen mot hunden uppifrån och ned. Läggandet får inte komma överraskande och bryskt så att hunden blir rädd. Lägger den sig inte så står du kvar och sida 9

11 upprepar platskommandot tills hunden lyder. Var bestämd men vänlig och beröm hunden när den har lagt sig ner. Handens hämmande rörelse är till för att hunden ska stanna upp och inte ta fler steg innan den lägger sig. Därför ska också du göra halvhalt och stanna. Hunden har svårt att fatta att den ska stanna när du fortsätter framåt. Vanan att ta några eftersteg kan bli svår att ta bort. Träna samma sak tills hunden förstår vad som krävs av den. Beröm hunden så fort den ligger ned, förstärk gärna med en godbit. Försök att så snart som möjligt minska halvhalten och handrörelsen. Även sidsteget måste bantas bort, passa också på att hunden inte går flera steg. Tar hunden för många steg innan den lägger sig måste du åter hjälpa till med handrörelsen. När hunden förstått att lägga sig snabbt under rörelse ska du börja träna hela momentet. Du sätter hunden och startar med Fot och efter cirka tio meter lägger du hunden. Använd handtecken de första gångerna. Glöm inte att berömma direkt när hunden lagt sig även om du är under gång.efter cirka tio meter gör du helt om halt och går tillbaka. Ge hunden beröm och klappa den innan du sätter den upp. När hunden kan det här momentet kan man börja säga kommandot Ligg. Det innebär att hunden vet att jag kan kalla in hunden och på så sätt öka sitt klara språk till hunden. INKALLANDE På tävlingsledarens tillsägelse återvänder föraren till hunden. Sedan hunden beordrats intaga sittande ställning avlägsnar sig föraren efter tävlingsledarens tillsägelse ca femton meter från den alltjämt sittande hunden. På tillsägelse inkallar därefter föraren hunden. Anvisning: Avviker hunden mer än tre meter från sin plats underkänns den i momentet. Olydnad vid detta moment bör medför kraftig sänkning av betyget. Kommer inte hunden vid första kommandot, bör inte betyget bli högre än sex. Olydnad även vid det andra kommandot bör automatiskt medföra ett underkännande. I övrigt bör man hålla i minnet att huvudvikten skall läggas vid att hunden kommer på rätt sätt. Kontakter mellan förare och hund är viktig i all dressyr. Speciellt vid inkallningar är kontakten avgörande för resultatet. Du ska genom aktiva handlingar göra dig såpass intressant att hunden finner anledning att vara uppmärksam på dig. Att ständigt kalla på den och belöna med sida 10

12 godis ger inte samma behållning. Den tar godiset och sticker iväg igen utan att någon kontakt uppstått. I följa-övningarnas förflyttningar där du påverkar med rörelser, fysisk beröring och en viss ovillkorlighet skapas bättre kontakt. INLÄRNING OCH BETYDELSEN AV HIT Inkallningsordet Hit är ett av de få kommandon som betingas redan vid de första övningarna i samband med att du springer ifrån valpen. Har valpen verkligen fått klart för sig att den blir lämnad ensam om den inte följer efter, associerar den snart Hit som en viktig signal. Har du lyckats att få rätt effekt i Hit gäller det att vara rädd om resultatet och inte missbruka inkallningen. I vardagliga situationer kan man kalla på hunden med namn och andra småord - på kommandot Hit ska hunden omedelbart avbryta annan verksamhet och i snabbt tempo komma till dig. Glöm inte berömmet när hunden kommer. JAKTINKALLNING Jaktinkallning är steg två när hunden vet vad betydelsen Hit är. Du gör så här: Tag med en medhjälpare som håller fast hunden i halslänken och hindras från att komma efter dig medan du springer ifrån hunden och upprepar Hit. Medhjälparen måste vara passiv när han eller hon håller hunden. Hunden släpps efter tredje kommandot, hundföraren som kallar på hunden berömmer hunden under tiden som hunden springer i full fart. Hunden ska tas emot direkt och med stora famnen. Retningarna måste varieras och minskas och till sist ersättas av en ovillkorlighet - d v s att hunden måste komma till dig på inkallningen. Korrigering: Tyvärr kan olydnaden gå så långt att föraren inte kan få fatt på hunden. Hundens rörelse frihet måste då begränsas. Knyt fast ett långt tunt starkt snöre med åtdragande ring i halslänken. Övningen går till som föregående övning men mät ut sida 11

13 hur långt man kan springa så att det inte blir en felaktig korrigering, när hunden avviker från föraren så korrigerar föraren med ett kraftigt Nej samtidigt som hjälpföraren rycker i linan som stoppar hunden med en kraftig volt. När hunden har sansat sig så ropar föraren på hunden med vänliga ord och hunden finner sig då i att lyda föraren för att slippa obehaget Nej. Hunden uppfattar Nej med ett obehag. I vardagliga situationer kan man kalla på hunden med namn och andra småord - på kommandot Hit ska hunden omedelbart avbryta annan verksamhet och i snabbt tempo komma till dig. Bryter den mot denna regel måste du genast korrigera det. Försök att stoppa olydnad med Nej kan du strax efteråt få hunden i samma situation som då den brast i lydnaden och åter kalla in den så är det bra. Hunden får då chansen att göra rätt och du får en förstärkning i det riktiga beteendet. INKALLANDE FRÅN SITTANDE Övningen börjar med kopplad hund. Börja med att hunden sitter bredvid dig på din vänstra sida. Du säger till hunden att Stanna kvar och visar din högra hand, framifrån för hunden, tag därefter ett steg bakåt med vänstra benet, så att du blir framåtvänd mot hunden. Stannar hunden kvar så fortsätter du ett steg bakåt så att kopplet blir hängande som en vid båge, sedan åter går du till utgångsställningen. Beröm hunden efter ett lyckat försök. Korrigera med ett Nej om hunden ställer sig upp och gör om övningen. Nästa övning går till på följande sätt: Gör utgångsställningen, hunden på din vänstra sida, kopplar loss hunden och gör handtecknet och kommandot Stanna kvar, därefter går du tio steg framåt när du går titta inte på hunden sedan gör du helt om vänta några sekunder och gå sedan tillbaka till utgångsställningen. Beröm hunden om den har stannat kvar annars så kommenderar du med ett Nej och gör om övningen med ett kortare avstånd. Övningen ska sluta med ett lyckande. Nästa övning gör du precis som föregående fast här kallar du in hunden. När hunden kommer mot dig har du en godis bit i din högra hand och pratar lugnande till hunden, gör hunden uppmärksam på godisbiten så att du drar hunden runt så att hunden kommer till din vänstra sida, godisbiten ger du hunden när den har satt sig efter en lyckad övning sedan kommenderar du Hopp och lek så att det blir korta övningar men väl genomtänkta. Det är inte kvantiteten som avgör ett lyckat försök utan kvalitén. sida 12

14 Korrigering: Hunden kan komma med så hård fart att den springer förbi och det är svårt att få in den till sidan. Träna då mycket korta håll, omkring fyra meter, hunden hinner då inte få upp farten. Med röst och rörelser påverkar du hunden att gå nära dig runt STÅENDE Medan hunden följer fritt vid sidan skall föraren med kommando eller handtecken, på tävlingsledarens anvisning, beordra hunden att stanna i stående ställning. Föraren fortsätter ca tio meter, gör helt om halt och avhämtar sedan hunden på tillsägelse av tävlingsledaren. Anvisning: Momentet är avslutat så snart föraren stannat och vänt sig om. Regeltexten anger att hunden skall stanna i stående ställning, vilket innebär att en hund som först lägger eller sätter sig och därefter intar stående ställning på nytt kommando av föraren, inte kan godkännas. Hund som lägger eller sätter sig sedan den först stannat i stående kan ej ges högre betyg än fem, om detta sker innan föraren stannat och vänt sig om. För godkännande i övrigt krävs att hunden stannar inom en 2-metersgräns efter förarens kommando. Enklaste sättet att lära in ståendet är när man har hunden kopplad när man är ute och går, man visar sin högra hand samtidigt kommenderar Stå. Rörelsen blir då att du står snett framför hunden, hunden vill då sätta sig men då tar du din vänstra hand och håller den under magen samtidigt som du kommenderar Nej, hunden undrar då vad den ska göra. När hunden står kvar så berömmer du hunden lugnt och sansat, sedan promenerar du vidare och upprepar övningen så att hunden inte sätter sig ner. När hunden har fattat vad du menar med ståendet så vidareutvecklar du övningen ned att koppla loss hunden och börjar som friaföljet och kommendera Fot, gå ungefär fyra meter kommendera Stå gör handtecknet, nu står du framåtvänd mot hunden vänta några sekunder kommendera Fot och gå ungefär fyra meter till och gör halt. Steg tre gör du på följande sätt: Gör som föregående övning men här så lämnar du hunden när du har gett Stå -kommandot så går du vidare ungefär fyra meter och gör helt om halt, återgå till hunden kommendera Fot och gå fyra meter och gör sida 13

15 halt, därefter så kommenderar du Hopp och lek. Varför du kommenderar Fot när du har återgått till hunden är för att hunden inte ska sätta sig. HOPP ÖVER HINDER Kommando: Hopp. Hunden i utgångsställning. Föraren ställer upp med hunden på lämpligt avstånd från hindret och startar efter order från tävlingsledaren. På förarens kommando skall hunden hoppa fritt över hindret. Sedan hunden startat skall föraren snabbt förflytta sig vid sidan av hindret samt därefter fortsätta marschen med hunden under fritt följ tills tävlingsledaren beordrar halt. Anvisning: Hindret skall vara täckt och hopphöjden = hundens mankhöjd. Vid framställning av föraren kan höjden sättas högre, dock högst en meter. Hoppet utförs endast i en riktning. Lätt vidrörande av hindret skall medföra betygsnedsättning. Regel för denna är, att hund som vidrör hindret - oavsett hur lätt detta sker - ej bör ges högre betyg än 8. Hund som tre gånger vägrar hoppa bör underkännas. 1. Övning för fritt hopp över hinder går till följande att man söker upp en lämplig plats där t ex ett nedfällt träd, var man går med hunden över hindret samtidigt som du berömmer hunden när den hoppar. 2. Här har du ett hinder som är lite högre och är så att föraren kan springa jämte hindret. Man står mitt för hindret med hunden som är i sittande ställning, sedan kommenderar du Hopp och startar springande mot hindret samtidigt hindra hunden från att springa jämte hindret. När hunden hoppar över hindret berömmer man med ett gladlynt Bra när hunden har tagit mark så kommenderar du Fot och gör halt efter några meter. 3. Nästa övning kopplar du loss hunden och gör precis som förgående övning. 4. Här börjar du justera t ex tjuvstart av hunden innan kommando har givits, sker detta gå tillbaka till utgångsställning och gör om övningen. Vägrar hunden att hoppa så sänker du höjden och gör om övningen. OBS! Övningen skall sluta med ett lyckat försök. PLATSLIGGANDE Kommando: Plats eller handtecken. Förarna lägger hundarna bredvid varandra med ca fem meters mellanrum och avlägsnar sig gående omkring tjugo meter och sida 14

16 stannar där vända mot och synliga för hundarna. Hundarna skall ligga kvar i två minuter utan att förflytta sig. När föraren lämnar hunden kan han använda kommandot Stanna kvar. På order av tävlingsledaren avhämtar förarna hundarna. Anvisning: Hund som reser sig eller kryper mer än tre meter underkänns i momentet. För hund som sätter sig utan att i övrigt flytta sig, kryper en kortare bit än ovan sagts eller gnäller, sänks betyget. En sådan hund bör inte ges högre betyg än 8. Tiden för platsliggandet tages från det ögonblick förarna intagit sina platser för i momentet börjar i och med hundarnas nedläggning och slutar i och med att tiden utlupit. Momentet bör utföras med minimum tre hundar i gruppen. LIGGA PÅ TILLSÄGELSEN STANNA KVAR 1. Att lära tar längre tid än att få den att sitta på tillsägelse. Ta en godbit i handen eller något annat hunden gärna vill ha. Första retningen är att du för handen mot golvet. Oftast utlöses först ett krafsande med tassen mot din hand. Den kan också ge skall innan den lägger sig ner. Du håller bara handen på golvet och säger ingenting till hunden, så lägger den sig ner. Nu har du fått det beteende du vill ha. Genast måste hunden få ett Bra och godbiten. Gör om övningen några gånger så att hunden förstår att den får godbiten när den lägger sig ner. Hunden tar snabbt bort de beteenden som inte ger resultat och lägger sig ner så fort du fört handen mot golvet. 2. Nu vet hunden vad du vill och du ska överföra handrörelsen till liggkommando. Samtidigt som du för handen mot golvet säger Ligg. Mycket snart försöker du med bara Ligg. Går inte det så använd handen, men så lite som möjligt. När den ligger måste genast Bra och belöning komma. Precis som i sittövningen måste du gå lugnt till väga. Du skall vara ovillkorlig (bestämd) men får inte framkalla rädsla hos hunden. Att trycka eller rycka hunden till liggande eller dra undan frambenen gör enbart hunden osäker. Resultatet av dressyren brukar bli kortvarig och ge en framtida dålig platsliggning. 3. Övningen i att stanna kvar görs precis på samma sätt som sittande. Om det går bra så bli inte för ambitiös. sida 15

17 Det är alldeles tillräckligt att den lärt innebörden av tillsägelserna och lägger sig glatt och snabbt. Liggtiderna skall vara mycket korta. De och avståndet ökar allt eftersom hunden blir säkrare. HELHETSINTRYCK Vid bedömning av helhetsintryck tas först och främst hänsyn till samarbete mellan förare och hund såväl under som mellan momenten. Hänsyn skall även tas till arbetsglädje, arbetsvilja och även respektive hundars (rasers) temperament beaktas. Godbitar får ej ges mellan och under momentens utförande. Summa koeff för lydnadsklass 1 Premiering: Hund som uppnår poäng tilldelas 1:a pris Hund som uppnår poäng tilldelas 2:a pris Hund som uppnår poäng tilldelas 3:e pris Allmänt gäller i klass 1 Hund som misslyckas i ett moment och domarna anser detta ha berott på en tillfällighet får tillåtas att göra om momentet. Vid sådant förnyat utförande skall högre betyg än godkänt icke förekomma. Sammanfattning I inledningen har det ordats om hundens psykiska svårigheter att komma till rätta med människans konstlade miljö. Tyvärr är det inte lättare för ett djur att rent fysiskt anpassa sig till vårt boende. Kyla och värme och snabba temperatur växlingar innebär också problem för hunden. Hunden bor oftast i samma inomhustemperatur som vi, men den kan varken ta av eller på pälsen. Tänker vi på detta alla gånger? Många gör det inte, för då skulle det inte så ofta förekomma uppbundna hundar i lång väntan under otjänliga väderleksförhållanden, hundar förvarade i bilar utan särskild omsorg o s v. Djur som ständigt vistas fritt ute klarar i princip alla väder. De vandrar och väljer bästa uppehållsplats. Så fort djuret får begränsade sida 16

18 möjligheter till egen anpassning genom människans omhändertagande, måste vi också humanisera dess villkor. Till sist:akta din hund i trafiken. Hur väldresserad den än är, är det alltid ett djur som reagerar spontant på retningar och kan göra de mest oväntade saker. Även om din hund är lydig och världens klokaste hund så ska den vara kopplad då den är i trafikerat område. Den ska vara övervakad när det kan vara fara för hunden själv och då den kan åstadkomma skada för andra. Försäkringsbolagens statistik över trafikskadade och dödade hundar är en dyster läsning. SLUTKLÄMMEN!!!!! Det jag vill att alla ska förstå, är att om man har vettig lydnad, underlättar det att vara hundägare. Om man går på kurser i hundhållning t ex brukshundsklubb kan det att minimera skadorna både på din hund, dig själv och på andra medmänniskor. I rätta händer är hundägandet en fröjd att se, men i fel händer så kan det gå riktigt illa. Vi kan jämföra med jägarens jägarexamen. En ny jägare får inte bära vapen förrän han eller hon har tagit jägarexamen. Hundar är lika farliga som vapen i orätta händer, ett hundbett kan vara lika farligt som ett vådaskott. När man möter olika hundägare så är det fåtal som har vettig lydnad på sin hund, och när man frågar om de har gått på någon kurs i hundhållning då tittar de på en precis som om man är en idiot. Det jag vill är att hundhållning skall jämföras med jägarexamen, så att man kan visa upp ett kort för hunduppfödaren att man har gått en teoretisk kurs, för att få köpa en hund. Detta löser kanske inte alla problem, men det är i rätt riktning. KÄLLFÖRTECKNING Hallgren Anders: JYCKE-TRYCK förlag: Lexikon i hundspråk. Hedhammar Åke, Järverud Sven, Fält Lars, Swedrup Ivan, Alin Ingemar: Svenska sida 17

19 Henning Karl, Knutson Leif: Bokförlaget Forum: Hunden som hobby.kennelklubbens förlag: Hundägaren. Järverud Sven, af Klinteberg-Järverud Gunvor: Naturia Förlag: Din hund fortsätter. SVENSKA BRUKSHUNDKLUBBEN Regler för officiella bruksprov och tävlingar. sida 18