HANDLINGSPLAN Akut beredskap storm för området Havsbaden med omnejd. Ängelholms kommun

Transkript

1 HANDLINGSPLAN Akut beredskap storm för området Havsbaden med omnejd Ängelholms kommun Dokumentet består av: Handlingsplan Bilaga A. Rutiner och beredskapshöjande åtgärder Bilaga B. Kunskapsstöd krisledning

2 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Handlingsplan Akut beredskap storm Handlingsplan med bilagor XX Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Hållbarhetsingenjör klimatanpassning, Geraldine Thiere KS (vs 1.0) 2020-XX-XX KS Dokumentinformation Dokumentet gäller för Handlingsplanen ska ge vägledning för hur kommunen hanterar konsekvenserna av tillfälligt förhöjda vattenstånd i samband med stormar (akut erosion och översvämning). Tjänstepersoner inom Ängelholms kommun och berörda samverkansparter. Innehållsförteckning Sammanfattning av dokumentets sakliga innehåll... 2 Koppling till kommunens mål... 2 Inledning... 3 Sakinnehåll Tidplan Ansvar Former för uppföljning Fig 1. Översvämningsskador efter stormen Gorm med uppmätt lokalt rekordvattenstånd +225 cm över NN. Via Marina-tunneln är helt vattenfylld. 1

3 Sammanfattning Handlingsplanen för akut beredskap storm (härefter handlingsplan) utgör kommunens styrdokument för att hantera en väderrelaterad händelse i områden där risk för översvämnings- och erosionsskador i samband med storm föreligger. Handlingsplanen redogör i huvudsak beredskapshöjande rutiner och åtgärder för kommunala verksamheter som ingår i Huvuduppdrag Samhälle. Ansvarsfördelning och samordningsbehov mellan krisledning och övriga huvuduppdrag belyses också. Handlingsplanen består av tre delar, ett huvuddokument och två bilagor. Huvuddokumentet ger en översikt över planens syfte, kopplingar till lagstiftning och befintliga styrdokument samt planens avgränsningar. Den redogör översiktligt vilket händelseförlopp som kan förväntas och vilka åtgärdstyper som krävs för att hantera en stormhändelse. Bilagorna A och B kompletterar huvuddokumentet med ytterligare detaljerad information, men är ej offentliga handlingar. I bilaga A tydliggörs stegvisa rutiner samt gällande ansvarsfördelning för att hantera en stormhändelse. Därutöver ges förslag på hur kommunen under de närmaste tre åren kan öka sin förmåga att hantera en akut händelse eller förebygga skador genom s k strategiska beredskapshöjande åtgärder. Bilaga A är avsedd som stöd för kommunens och räddningstjänstens personal vid storm samt för berörda organisationsdelar som ska arbeta förebyggande. I bilaga B sammanfattas relevant kunskapsunderlag som behövs för att stötta krisledningen i en akut situation, d v s är avsedd för stabspersonal. Bilagorna ska ses över och vid behov uppdateras årligen samt efter inträffad storm. Koppling till kommunens mål Tab 1. Naturolyckor MÅL NYCKELTAL Detta blir möjligt genom att Mål, nyckeltal och ansvarsfördelning för måluppfyllning mellan berörda verksamheter är kopplade till planen för kommunens olycksförebyggande arbete och anges i Tab 1 nedan. I Ängelholms kommun ska konsekvenser av naturolyckor minimeras för människor, egendom och miljö. Kostnad för kommunen, bland annat städning och uppröjning, lagning av bryggor, länspumpning och sandåterföring till klitterna. Huvuduppdrag Samhälle: tar hänsyn till risken för naturolyckor i samhällsplaneringen. är övad för att en naturolycka kan inträffa och har en robust organisation. Samtliga: har beredskap för hanteringen av naturolyckor. 2

4 1 Inledning 1.1 Syfte med handlingsplanen En handlingsplan för akut beredskap (härefter kallat handlingsplan) innebär att vi har utrett och säkerställt behovet av personal, materiel, lokaler och andra resurser inför en definierad extraordinär händelse, d v s en akut naturolycka som en storm som föranleder översvämnings- och akuta erosionsskador. Handlingsplanen innehåller en beskrivning av både normalorganisationen och beredskapsorganisationen samt en beskrivning av ansvar, uppgifter, funktioner och olika checklistor. Risken att negativa konsekvenser inträffar i samband med akuta väderrelaterade händelser (naturolyckor) är inte lika hög i hela kommunen. Handlingsplanen omfattar därför ett avgränsat geografiskt område, där risk för störningar i samband med översvämningar och erosionspåverkan är högst. Handlingsplanens huvudsyfte är att tydliggöra hur en akut väderrelaterad händelse i området Havsbaden med omnejd ska hanteras. Med händelse avses i denna plan översvämning eller akut erosion som inträffar i samband med storm och tillfälligt förhöjda havsvattenstånd. Handlingsplanen innehåller en processkartläggning, en översikt över berörda aktörer samt en redogörelse av vilka värden och funktioner som berörs. Handlingsplanens sekundära syfte är att stärka kommunens långsiktiga arbete som syftar till att strategiskt öka förmågan att hantera en akut stormhändelse, d v s att koppla ihop arbetet innan, under och efter en inträffad händelse med rutinarbetet mellan händelser samt kommunens arbete med bland annat klimatanpassning och hållbar utveckling. Följande har tagits fram (Bilaga A): Förtydligat det organisatoriska och politiska ansvaret för dialogen med boende och verksamma inom riskutsatta områden. I detta ingår att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommun och enskilda samt kommunikationsåtgärder kopplat till beredskapsarbete innan, under och efter en pågående händelse i området. Tydliggjort det politiska och organisatoriska ansvaret, dels för normaldrift, under en pågående händelse samt för arbetet efter en akut händelse som orsakat skador. Rutiner för underhåll, drift och kontroller av befintliga strukturer som skyddar området Havsbaden med omnejd. Underlätta prioriteringar för räddningstjänsten och krisledningen avseende skydd av samhällsviktiga verksamheter och övriga kommunala intressen (objekt) eller evakuera särskilt utsatta (personer) inom området i händelse av översvämning till följd av storm. Handlingsplanens tredje syfte är att sammanställa kunskapsunderlag där tidigare erfarenhet av händelser, åtgärdsinsatser och områdets förutsättningar listas som ett stöd för att hantera eller bedöma framtida akuta situationer. Kunskapsstödet (bilaga B) omfattar bl a underlag för bedömning av områdets 3

5 värden, funktioner och befolkningsstruktur larmrutiner för storm/förhöjda vattennivåer befintliga kritiska skyddsfunktioner hotbild och risker ägarskap och huvudmannaskap sårbarhet och kända svaga punkter bedömningsunderlag för akuta erosionsåtgärder Bilagorna till handlingsplanen för akut beredskap storm är ej offentliga handlingar. Koppling till befintliga kommunala styrdokument Handlingsplanen utgör ett komplement till de befintliga kommunala styrdokument som redogörs i detta avsnitt. Den ska följa de övergripande principerna för kommunens krisledningsarbete. Rutiner som tagits fram i handlingsplanen ska vara förenliga med kommunens principer för hantering av klimatrisker, kommunens hållbarhetsarbete samt principer för att förvalta kommunens strand- och kustvattenområden Politiskt uppdrag för handlingsplanen Det politiska uppdraget att ta fram en handlingsplan för akut beredskap inför stormar bottnar i arbetet med en tillfällig beredning under kommunfullmäktige, Strategi för långsiktigt skydd och bevarande av Ängelholms havsbad (KS 2015/67), den s k Strandberedningen. Beredningen inrättades för att se över hur upprepade svåra stormar sedan år 2011 skulle hanteras mer strategiskt för att stärka kommunens beredskap och robusthet. Strandberedningens slutrapport uppdrog åt huvuduppdrag Samhälle att ta fram en handlingsplan för akut beredskap. Arbetet med handlingsplanen har pågått under maj till december Under arbetsprocessen har samråd inom tjänstemannaorganisationen skett med flera olika instanser, bland annat med arbetsgruppen för klimatanpassning, det lokala krishanteringsrådet, styrgruppen för klimatanpassning samt med politiker genom information för kommunstyrelsens Arbetsgrupp 2 (fem ledamöter och fem ersättare), som hanterar bygg-, anläggnings-, miljö-, och teknikfrågor samt verksamhet kring förebyggande av olyckor. Handlingsplanen har arbetats fram i samarbete med berörda tjänstepersoner: krisberedskapssamordnare Emma Bengtsson chef för beredningsstöd Bengt-Ove Olsson chef stadsmiljö Anders Lundin gruppchef VA verken Roland Andersson chef intraprenad Ted Werme/Torbjörn Nilsson säkerhetschef Jan Klausen hållbarhetsingenjör klimatanpassning Geraldine Thiere 4

6 1.2.2 Krisledningsplan Krisledningsplanen (KF beslut ) är kommunens övergripande dokument för hantering av kris och extraordinär händelse enligt lagen om åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Planen utgör kommunens ledningsplan och kommer primärt att användas av krisledningsorganisationen och krisledningsnämnden. Krisledningsplanen är också avsedd att kunna användas då kommunens samverkande resurser behöver utnyttjas utan att krisledningsnämnden trätt i funktion. Kommunens verksamheter upprättar egna krisplaner som följer denna plans intentioner. Föreliggande handlingsplan kan anses vara en sådan egen krisplan framtagen för verksamheter som ingår i Huvuduppdrag Samhälle. Den tydliggör också beröringspunkter och samordningsbehov med övriga delar av kommunens organisation samt med externa aktörer Plan för kommunens olycksförebyggande arbete I planen för kommunens olycksförebyggande arbete (KF beslut ) beskrivs hur kommunen arbetar enligt lagen om skydd mot olyckor. Planen belyser kommunens förmåga att agera i en olyckssituation och vilka krav som ställs på den enskilde att ha beredskap för hantering av en olyckshändelse. Planen anger mål och nyckeltal samt en ansvarsfördelning för måluppfyllning mellan berörda kommunala verksamheter. För föreliggande handlingsplan är mål och nyckeltal för hantering av naturolyckor vägledande (Tab 2). Naturolyckor leder till skador på egendom och miljön, och de kan också påverka människors liv och hälsa. Risken för miljöolyckor i kommunal verksamhet ökar när naturolyckor inträffar. Väderhändelser kostar kommunen stora belopp varje år. Exempelvis kostade städning och röjning efter stormarna Sven (2013/2014) och Egon (2015) 1,8 respektive 1,7 miljoner kronor. Tab 2. Ansvarsfördelning för måluppfyllning mellan berörda verksamheter enligt planen för kommunens olycksförebyggande arbete. Naturolyckor MÅL I Ängelholms kommun ska konsekvenser av naturolyckor minimeras för människor, egendom och miljö. NYCKELTAL Kostnad för kommunen, bland annat städning och uppröjning, lagring av bryggor, Detta blir möjligt genom att länspumpning och sandåterföring till klitterna. Huvuduppdrag Samhälle: -tar hänsyn till risken för naturolyckor i samhällsplaneringen. -är övad för att en naturolycka kan inträffa och har en robust organisation. Samtliga: -har beredskap för hanteringen av naturolyckor Risk- och sårbarhetsanalys för Ängelholms kommun 2015 Risk- och sårbarhetsanalysen (KS beslut ) identifierar att det med hög sannolikhet inträffar väderhändelser som orsakar störningar i Ängelholms kommun. Analysen fastslår att ett högre vattenstånd i havet och tidvis högre vattenstånd i åar och vattendrag kan leda till översvämningar och erosion. Som orsak pekas ut såväl skyfall, storm och orkan samt en kombination av dessa. 5

7 1.2.5 Riktlinjer för kriskommunikation 2017 Riktlinjerna för kriskommunikation (KS beslut ) ska fungera som ett stöd och klargöra ansvarsfördelning gällande kommunikation vid extraordinär eller allvarlig händelse, d v s omfattar situationer som avses i föreliggande handlingsplan. Varje kris, och därmed dess kriskommunikation, utvärderas vanligtvis i anslutning till att den inträffat. Övergripande ansvar för att utvärdera hur Ängelholms kommun agerar i kriser har krisberedskapssamordnaren. Chefen för kommunikationsenheten ansvarar för att löpande utvärdera, följa upp och öka kommunikationsenhetens kunskaper i kriskommunikation. Rutiner för kriskommunikation och uppföljning som tas fram i föreliggande handlingsplan följer de övergripande riktlinjerna för kriskommunikation Larmplan vid händelse av samhällsstörning och extraordinära händelser 2017 Larmplanen (daterad ) är ett stöd för tjänsteperson i beredskap (TiB), stabschef, krisledningsstab och övriga som kan vara i behov av att snabbt kunna kalla samman stabsmedlemmar. Dokumentet redogör i detalj för vilka funktioner i kommunens krisledningsorganisation som ska larmas samt i vilken ordning. Det anges också riktlinjer för när stabsläge inrättas samt hur samordning och kommunikation inom kommunens organisation ska fungera. Föreliggande handlingsplan följer de övergripande principer som anges i larmplanen Översiktplan 2035 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige Det är kommunens viktigaste strategiska planeringsdokument och är vägledande för samhällsutvecklingen av Ängelholms kommun. Översiktsplanens mål och strategier samt principer för samhällsbyggande och hållbar utvecklig har bäring på samtliga övriga styrdokument, planer och policys. Övergripande mål Hållbarhet definieras som ett övergripande mål i Ängelholms kommuns översiktsplan och uppnås när såväl ekonomiska, ekologiska, kulturella och sociala aspekter samverkar. Dessutom betonas vikten av en jämn fördelning av resurser såväl inom, som mellan, generationer. Översiktsplanens ställningstaganden är vägledande för kommunens framtida utveckling, processer och beslut. Ställningstaganden som har bäring för föreliggande handlingsplan sammanfattas i Tab 3. Vatten har en viktig roll i kommunens planering och kommer få en allt mer framträdande roll i framtiden. Ängelholm ska verka för en god vattenanvändning genom att t ex öka andelen våtmarker i kommunen, trygga tillgången till dricksvatten, skydda ytvattenförekomster mot föroreningar samt se till att hänsynsreglerna för kustvatten följs. Det geografiska området som berörs av föreliggande handlingsplan omfattar även det grunda kustvattnet (Fig 1). Översiktsplanen föreskriver olika hänsynsregler för kustområdena. Kustavsnittet i direkt anslutning till stadsdelen 6

8 Havsbaden omfattas av hänsynsregler för bad- och friluftsliv, eftersom kusten där är viktigt för bad- och friluftslivet och har höga rekreationsvärden (bl a badstränder, snorkelled och småbåtshamnar). Enligt kustvattenplanen gäller följande regler för hänsynsområdet bad- och friluftlivet: sand får tillföras stranden bortförsel och rensning av tång får ske strandskyddslagstiftningen gäller för anläggningar i vattenområdet sjötrafikföreskrifter ska följas av sjötrafiken. Kustområdet som ligger söder om stadsdelen Havsbaden (vid området Kronoskogen) omfattas dessutom av hänsynsregler för höga naturvärden och inom detta område väger naturintresset tungt och ska prioriteras: ingen täktverksamhet bör tillåtas inom riksintresse naturvård inga anläggningar bör tillkomma i området inom naturreservatet. Fig 1. Hänsynsområden för kustvatten enligt Översiktsplan 2035 samt arealer som omfattas av strandskyddsbestämmelser och som berör området som avses i denna handlingsplan. Tab 3. Översiktplanens ställningstaganden som har koppling till denna handlingsplan. ÖVERSIKTSPLANENS STÄLLNINGSTAGANDEN Ställningstaganden En säker kommun Ny bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till framtida klimat och risker. Vid behov ska åtgärder bygga säkert vidtas. skapa robusta infrastruktursystem Ny infrastruktur ska lokaliseras i robusta lägen. minimera risker för erosion, ras, skred och översvämningar planera för ett klimatsmart Ängelholm. förvalta stranden Erosions- ras, skred- och översvämningsrisker ska beaktas i den fysiska planeringen. Riktlinjer för höjdsättning av ny bebyggelse: +4 m över havet för samhällsviktig verksamhet +3,5 m över havet för övrig bebyggelse Förvalta stranden: Ängelholms kommun ska arbeta för att förebygga stranderosion, t ex genom strandfodring eller 7

9 Ställningstaganden En resurseffektiv kommun verka för att minska miljöbelastningen verka för en god vattenanvändning verka för att inte överskrida miljökvalitetsnormerna verka för att uppnå miljömålen Ställningstaganden Rekreation för livskvalitet ta tillvara och utveckla gröna och blå strukturer i kommunen beakta landskapsbilden vid planering av bebyggelse beakta ekosystemtjänster i planeringen Ställningstaganden Utveckling av Ängelholms identitet verka för att tillvarata havet, kusten och Rönne å förbättra kopplingen mellan hav och stad uppförande av sandstaket. Utredningsarbetet ska fortsätta för att säkerställa ett långsiktigt skydd mot höjd havsnivå. Det ska ske tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne och andra berörda aktörer. En karta över erosionsskydd bör tas fram. Klitterna bör skyddas och utvecklas som naturliga vallar för att värna bakomliggande bebyggelse och infrastruktur mot översvämningar, storm och prognosticerad havsnivåhöjning. Hänsynsregler för kustvatten ska följas (se Fig 1). Ängelholms kommun ska göra medvetna val för att minska miljöbelastningen, bl a genom hänsyn till klimataspekter och risker. Ytvattenförekomster ska skyddas mot föroreningar samt den biologiska mångfalden bibehållas och utvecklas. Värdefulla natur- och kulturområden ska värnas, kusten är ett av de värdefulla områden som avses. Kommunerna i familjen Helsingborg prioriterar en utveckling av miljön längs våra vattendrag och tillgängligheten till kusten. I samhällsplaneringen ska ekosystemtjänster beaktas, så att dess värden och funktioner inte ska försämras. Kommunen ska verka för att tillvarata, tillgängliggöra och synliggöra havet, kusten och Rönne å. Utvecklingen ska ske utan att påverka de marina värden som finns i havet negativt. Ängelholms profil som kustkommun ska stärkas Policy för långsiktig och hållbar förvaltning av Ängelholms stränder Strandpolicyn (KS beslut ) beskriver kommunens mål och principer för åtgärder utmed stranden som avser att förebygga erosion att underhålla stranden så att skador på klitterna förebyggs att föra en dialog med Ängelholmarna om hur stranden ska förvaltas att utföra kontrollprogram för uppföljning av förändringar över tid (strand, vattenstånd, vattenkvalitet) att begränsa strandnära exploatering att utreda möjligheter till externfinansiering av åtgärder Policyns riktlinjer och mål samt tidssatta åtgärder kompletterar föreliggande handlingsplan, d v s avser såväl åtgärder som skyddar stranden genom omgående såväl som långsiktiga åtgärder. Strandpolicyn ska revideras under år Akuta åtgärder efter stormar och övriga rutiner enligt denna handlingsplan bör vara förenliga med de övergripande principer för strandskötsel och hållbar förvaltning av stranden som anges i policyn. 8

10 1.2.9 Plan för utvecklingen av besöksnäringen Planen antogs av kommunstyrelsen (KS 2015/57 beslut ) och är på väg mot antagande i kommunfullmäktige (januari 2018). Den beskriver kommunens mål och strategier för att utveckla besöksnäringen och öka inkomsterna från turistverksamhet. En viktig del i utvecklingsstrategin är att stärka Ängelholms profil som kustkommun. I målbilden konstateras att den tydliga kopplingen till havet, närheten till kvalitativa naturområden samt den suveräna tillgängligheten attraherar såväl boende som besökare till Ängelholms kommun. I den tillhörande handlingsplanen för besöksnäring påpekas att: Hållbar utveckling, erosionsrisker och stigande havsnivåer är prioriterade frågor och utvecklingen av strandnära områden ska ske långsiktigt hållbart. Det påpekas också att utvecklingen av strandnära verksamheter och aktiviteter förutsätter en bra vattenkvalitet och intakta naturvärden i havet och vid stranden. Koppling till gällande lagstiftning Handlingsplanen för akut beredskap storm berörs i huvudsak av tre typer av lagstiftning. Dels av lagrum som direkt reglerar kommunens ansvar att hantera krissituationer och extraordinära händelser samt att förebygga och öka organisationens förmåga strategiskt. Handlingsplanen berörs dessutom av lagstiftning som är relevant i samband med klimatanpassningsarbetet, d v s hantering av översvämnings- och erosionsrisker i bebyggda områden. Slutligen behöver de rutiner som finns med i föreliggande handlingsplan följa de lagkrav som ställs med avseende på miljöskydd och vattenförvaltning Lagstiftning som berör kommunens ansvar vid olyckor och kris Lagen om skydd mot olyckor Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Kommunen är enligt denna lag skyldig att ansvara för vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Kommunen skall ansvara för en räddningsinsats endast om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Kommunen har enligt denna lag ett samordningsansvar för olika aktörer som deltar under en räddningsinsats. Kommunen har också en skyldighet att informera allmänheten om vilken förmåga till räddningsinsatser som finns och upplysa om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor. Kommunen har omfattande skyldigheter att arbeta med förebyggande verksamhet enligt denna lag för att åstadkomma skydd mot bränder och andra olyckor. Akut översvämning, akut erosion eller annan naturpåverkan (t ex stormar) nämns inte uttryckligen i lagstiftningen, men kan sammanfattas av begreppet naturolycka, d v s där plötsliga väderhändelser orsakar störningar eller risk för störningar och allmänfara. 9

11 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Lagen syftar till att kommuner skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Kommunen har en skyldighet att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i dess geografiska område och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Kommunen är skyldig att upprätta riskoch sårbarhetsanalyser. Enligt denna lag har kommunen ett geografiskt områdesansvar, d v s skall verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas Lagstiftning som berör kommunens arbete med klimatanpassning samt att hantera klimatrisker vid samhällsbyggande Plan och bygglagen Lagen om allmänna vattentjänster Miljöbalken avseende vattenverksamhet, restvattenlagen Översvämningsdirektivet Många olika lagstiftningar har bäring på kommunens arbete med att hantera riskerna i samband med väderrelaterade händelser och långsamma klimatförändringar. Lagstiftningen ses över i nuläget och håller på att utvecklas. I nuläget finns det dock ingen samlad bild av hur den befintliga lagstiftningen bör tillämpas med avseende på anpassningen till ett förändrat klimat. Här nedan nämns den lagstiftning som har koppling till riskhantering (främst översvämnings- och erosionsrisker) i bebyggda områden. I planeringssammanhang, d v s för kommande bebyggelse, ställs det krav på kommunen att beakta och förebygga risker i samband med översiktlig planering och detaljplaneläggning, bland annat i Plan- och bygglagen. Kommunen har också ett omfattande ansvar för att hantera dagvatten i bebyggda områden; där är dock extremnederbörd samt ytvattenpåverkan (översvämningar från sjöar, vattendrag och hav) undantagna. Kommunernas skadeståndsansvar för eventuella uppkomna skador i samband med väderrelaterade händelser regleras i den allmänna skadeståndslagen samt genom LAV (inom VA verksamhetsområde). Med avseende på anpassningsåtgärder har lagstiftning enligt miljöbalken (avseende vattenverksamhet och markavvattning) betydelse, de flesta anpassningsåtgärder som avser översvämnings- eller erosion är tillståndspliktiga och kräver godkännande av mark- och miljödomstolen. I viss 10

12 mån gäller även äldre vattenlagstiftning parallellt med miljöbalken, den s k restvattenlagen. Översvämningsdirektivet och motsvarande nationell lagstiftning reglerar statens ansvar för att hantera översvämningsrisker, bland annat att tillgängliggöra planeringsunderlag och information, ta fram riskhanteringsplaner samt att samordna arbetet. Aktörer som direkt berörs av lagkrav enligt direktivet innefattar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelserna. Med avseende på översvämningsrisker längs vattendrag har arbetet kommit rätt långt; detta gäller dock inte i lika stor utsträckning för havsnivåökning och kustöversvämningar. Här pågår arbetet med att ta fram nationella hotkartor. Riskhanteringsplaner som länsstyrelserna ansvarar för saknas ännu så länge. Läget för att hantera höga havsvattenstånd under stormar sammanfattas dock väl i rapporten Höga havsnivåer och översvämningar Bedömning av konsekvenser av inträffade händelser (Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, 2017) Lagstiftning som ställer krav på att kommunal verksamhetsutövning, processer och beslut sker i enlighet med miljöskydds-, hälsoskydds- samt naturskyddsintressen. Miljöbalken avseende områdesskydd Miljöbalken avseende riksintressen Miljöbalken avseende miljöskydd Miljöbalken avseende skydd för vatten- och havsmiljö Miljöbalken avseende naturskydd, strandskydd Lagstiftning som avses här ställer krav på att kommunens verksamhetsutövning, processer och beslut sker i enlighet med miljöskydds-, hälsoskydds- samt naturskyddsintressen som sammanfattas i miljöbalken (1998:808). Viktiga bestämmelser som är relevanta vid kommunens förebyggande arbete, den akuta hanteringen av en stormsituation samt eventuella åtgärder omfattar bl a strandskydd, områdesskydd natur samt förvaltning av vattenresurser och havsmiljön för att uppnå miljökvalitetsnormerna (d v s god ekologiskt status i inlands- och kustvatten samt havsvatten). 2 Handlingsplanens avgränsningar 2.1 Namn och geografisk avgränsning på område där det befaras problem Handlingsplanen är framtagen för området Havsbaden med omnejd (Tab 4, Fig 2). Området som helhet ligger under 10 m ö h. Områden med risk för översvämningsproblem vid storm ligger i direkt anslutning till havskusten (havsområde Skälderviken) och intill mynningsområdet till vattendraget Rönne å. Högst risk föreligger inom områden som ligger under +3 m ö h. 11

13 Tab 4. Området för handlingsplanen avgränsas på följande sätt. Typ av gräns Akut beredkapsplan avser Till väster Kustvattenområden ner till 3 m djup (kustlinje); Strand- och dynmiljöer Hänsynsområde bad och friluftsliv samt höga naturvärden Strandplan och klitterna Till norr Valhallsvägen/Danielslundsgatan Områden under +3m höjd Till öster Rönne å östra strand under 3m höjd/ Områden under +3m höjd Havsbadvägen/Västkustbanan Till söder Västkustbanan/Sibirienvägen/vattendelare Områden under +3m höjd Fig 2. Karta över området som avses i denna handlingsplan. Länk till zoombar karta över området finns här. 2.2 Översvämningsrisk kopplat till erosionsproblem Området Havsbaden avgränsas från Skäldervikens havsområde genom ett sandstrand som omfattar såväl grunda havsområden, det flacka strandplanet samt höga klitter. Klitterna utgör en naturlig höjdrygg i terrängen (6 10 m över havsnivån) och utgör ett viktigt översvämningsskydd för bakomliggande bebyggelse. Under stormar kan akut erosion i klitterna medföra en risk för dyngenombrott, med följden att tillfälligt förhöjda havsnivåer utgör ett översvämningshot för stadsdelen Havsbaden. Områdesgränserna valdes med utgångspunkt på allmän översvämningskänslighet, erosionskänslighet och de hydrologiska/topografiska förutsättningar. Området är inte i sin helhet känsligt för översvämningar, men för att belysa var svaga punkter finns (t ex där vatten kan tränga in under olika förhållanden) samt hur evakueringen från platsen kan ske, behövs en större 12

14 avgränsning. Föreliggande handlingsplan avser bl a stadsdelen Havsbaden, områden utmed Rönne å:s mynning och småbåtshamnen, Kronoskogen norr om Sibirien samt skogsområdet runt reningsverket. Olika scenarier kan inträffa som kan medföra översvämningsrelaterade problem för området. Med valda områdesavgränsningar kan även andra relevanta klimatscenarier såsom skyfall samt höga vattenstånd och -flöden i Rönne å tas med i framtida versioner av handlingsplanen utan att nya geografiska avgränsningar behöver tas fram. 2.3 Gällandetid och aktualiseringsbehov Gällandetiden för denna handlingsplan är satt till maximalt 3 år efter antagandet. Planen föreslås gälla Handlingsplanen ska uppdateras regelbundet och i jämn takt med kommunens övriga styrdokument rörande krisberedskap. (1) Handlingsplanen bör vara synkroniserad med övergripande mål och strategier som pekas ut i kommunens planer och styrdokument som avser krisberedskap och olycksförebyggande arbete. De antagna styrdokumenten för kommunens arbete med dessa frågor uppdateras varje mandatperiod och gäller längst till år (2) Föreliggande handlingsplan ska uppdateras med korta intervaller för att ta sikte på ett föränderligt riskläge. Stormar förväntas inträffa ca en gång årligen utifrån nuvarande erfarenhet. Lärdomar från varje storm ska leda till att utveckla beredskapsarbetet kontinuerligt, och styrdokument bör därför ses över minst vart tredje år. Hittills har stormarnas effekter förvärrats över tid, exempelvis sett till uppnådda högsta vattenstånd. Kommunen bör sikta på att ha beredskap för ännu högre extremvattenstånd och noga följa upp händelseutvecklingen lokalt. (3) En snabb utveckling av det nationella klimatanpassningsarbetet och berörd lagstiftning är pågående, och utvecklingen där har troligen konsekvenser för kommunernas handlingsutrymme i samband med väderrelaterade extraordinära händelser och det förebyggande strategiska arbetet. En regelbunden uppdatering av kommunens styrdokument för akut beredskap och denna handlingsplan är angelägen för att följa lagstiftningens aktuella krav. (4) Kommande aktualiseringar av denna handlingsplan ska ta sikte på att fler översvämningsscenarier är relevanta för området Havsbaden med omnejd. Inte enbart storm och tillfälligt förhöjda havsnivåer utgör en risk, utom området är sårbart för andra typer av översvämningar samt kombinationseffekter när olika händelser inträffar samtidigt, bl a till följd av höga vattenstånd i Rönne å eller lokala skyfall. 2.4 Avgränsning av händelsescenario Denna handlingsplan tar i nuläget sikte på att höja kommunens beredskap för att bättre hantera akuta händelser orsakat av tillfälligt förhöjda havsnivåer i samband med stormar under höst- och vintersäsongen. Planen belyser risker och potentiella konsekvenser kopplat till akut erosion och översvämning, samt akuta och kortsiktiga åtgärder för att avvärja större skador för 13

15 översvämningskänsliga delar av området Havsbaden med omnejd. Planen ska även ge handledning i händelse av att översvämning faktiskt inträffar till följd av höga vattennivåer vid storm. Denna handlingsplan tar inte sikte på andra typer av översvämningar, såsom höga vattenstånd i Rönne å, skyfall eller kombinationseffekter. Området Havsbaden med omnejd bedöms vara sårbart för dessa typer av händelser också, men en helhetsbedömning av riskerna bedöms inte rymmas i uppdraget för denna handlingsplan såsom definierad i Strandberedningens slutrapport (KS 2015/67). Risk- och sårbarhetsbedömningar för ovannämnda typer av händelser bör tas fram som kompletterande underlag och kommunens framtida beredskapsarbete bör ta sikte på att inkludera olika typer av översvämningsscenarier framöver. Vägledning kring detta kommer att tas fram i samband med en kommunövergripande bedömning av riskerna för olika typer av översvämningsscenarier som är ett annat uppdrag enligt Strandberedningen. 3 Processkartläggning 3.1 Vägledningsprincip Handlingsplanen för akut beredskap storm ger vägledning utifrån principen innan-under-efter händelse. Eftersom stormar är återkommande händelser kompletteras handlingsschemat med en fas mellan händelser (Tab 5). Tab 5. Vägledningsprincip för händelseförlopp storm Innan Under Efter Mellan Ca timmar innan Upp till 4 veckor efter en händelse Under pågående storm Upp till ca 1 vecka efter högsta högvattenstånd Upp till 5 år efter en händelse Övrig normaltid 3.2 Processöversikt händelseförlopp storm Baserat på tidigare inträffade stormar samt befintliga riskutredningar, bedöms händelseförloppet under en storm se ut som nedan (Fig 3). Hittills har det värsta scenariot, d v s ett genombrott i klitterna/invallningen vid Havsbaden med följden att större delen av området Havsbaden översvämmas (steg 4b och 4c), ej inträffat. 14

16 Fig 3. Processöversikt händelseförlopp storm. 15

17 4 Åtgärdstyper Totalt nio olika kategorier av beredskapshöjande åtgärder har identifierats (Tab 6). Vissa åtgärdstyper krävs under alla steg av händelseförloppet, andra är kopplade till endast en händelsefas (se Fig 4). Tab 6. Typer av beredskapshöjande åtgärder A Rutiner för bevakning/kontroll/larm B Informationsåtgärder C Åtgärder för förbättrad samordning alternativt krisledning D Räddningsåtgärder, stöd, evakuering E Skadeutredning och dokumentation F Akutåtgärder på kommunal mark/anläggningar (reparationer, städ/röjning) G Rutiner för planering och uppföljning H Rutiner för tillsyn och egenkontroll I Anpassningsåtgärder Fig 4. Processöversikt som redogör när vilka typer av beredkapshöjande åtgärder är aktuella under händelseförloppet. 16

18 5 Aktörsöversikt I detta avsnitt förtydligas vilka aktörer som berörs när en stormhändelse med övriga konsekvenser inträffar inom handlingsplanens geografiska område. Det övergripande ansvaret internt inom kommunens tjänsteorganisation (kommunens olika roller) samt det politiska ansvaret förtydligas i Tab 7. Kommunens ansvar i förhållande till övriga externa aktörer respektive händelseförloppets olika steg redogörs i Tab 8. Regionalt ansvar Kommunal organisation Tjänsteman i beredskap hos Räddningstjänst Nordväst Staben under ledning av stabschef Chefer huvuduppdragen Verksamhetschefer Huvudman vård/skolverksamhet KS KS KS KS KS Tab 7. Aktörsöversikt och ansvarsfördelning inom den kommunala organisationen (huvuduppdragen och krisledning). Krisledningsansvar (under stabsläge) Samordningsansvar Markägaransvar Huvudman Kommunalteknik Politiskt KS eller ansvar Krisledningsnämnd* Krisberedskapssamordnare (innan och mellan händelser) Hållbarhets-ingenjör klimatanpassning (mellan händelser) Mark och exploateringsenheten VA Huvudman Huvudman allmän platsmark/gata Huvudman Vårdverksamhet Huvudman Förskoleverksamhet Utföraransvar jour och beredskap** Intraprenad Personal VA verken Räddningstjänsten * Att Krisledningsnämnden upprättas är väldigt ovanligt. Det är ordföranden, i krisledningsnämnden som bedömer när en händelse är extraordinär och nämnden ska träda i funktion. Vid en extraordinär händelse kan verksamheten i kommunens nämnder tas över av en krisledningsnämnd. Nämnden tar över verksamhet och fattar beslut om det som är kopplat till den extraordinära händelsen. Kommunfullmäktige avgör när krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje enskild kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse. ** Utföraransvaret är uppdelat på jour (som innebär att man finns stationerad på arbetsplatsen) och beredskap (man är tillgänglig på annan plats och kan bli inkallad för tjänstgöring). Det övergripande jouransvaret ligger hos Intraprenad och handlas upp av kommunens beställarorganisationer (VA huvudman och Stadsmiljö). Jouransvaret omfattar uppföljning av inkommande signaler om problem från medborgare, kontroller på plats samt åtgärder. Intraprenad bevakar även väderutvecklingen bl a med hjälp av vädertjänster såsom Foreca explorer eller SMHI. Personal på VA-verken har i nuläget ansvar och tillgång till fjärravläsning av de kommunegna mätpeglar vid Invallningen och Pyttebron. VA-verkets personal ansvarar för en säker drift av reningsverket och har även beredskap för reservel samt länspumpning där bl a pumpstationer och underfarter ingår. Tjänsteperson i beredskap (TiB) är kopplad till Räddningstjänst Skåne Nordväst RSNV och larmar kommunen om bl a kommande väderförhållanden. Räddningstjänsten kan tillkallas av enskilda som befinner sig i en nödsituation samt åberopas av kommunens stab ifall särskilda behov föreligger för att säkra kommunal verksamhet eller samhällsviktig funktion. 17

19 Tab 8. Aktörsöversikt kommunal organisation och externa aktörer kopplat till händelseförlopp. B beställaransvar. X Utföraransvar/eget ansvar. (x) ingår i samverkan. *Medborgarens ansvar ovan är främst kopplat till egenansvaret i egenskap av fastighetsägare. 18

20 6 Objektöversikt Havsbaden med omnejd Detta avsnitt tydliggör vilka objekt/verksamheter och huvudmän som berörs av en händelse inom handlingsplanens geografiska område. Nedan ges först en beskrivning av objekt som tillhandahåller viktiga samhällsfunktioner inom området. Tabell 9 redogör sedan för alla objekt som kommunen är huvudman för. Kommunalteknisk försörjning Vatten- och avlopp: inga större överföringsledningar som är utsatta för översvämningsrisk eller vars eventuella funktionsavbrott skulle drabba områden utanför Havsbaden. Vattenförsörjningen för området är säkrad så länge el finns. Elförsörjningen inom området kräver fungerande elskåp. Dessa kan vara känsliga för funktionsstörning om ett dyngenombrott och större översvämning inträffar inom området Havsbaden. Pumpstationer för underfarter/tillfartsvägar kräver fungerande elförsörjning. Pumpstationer som tidigare har utsatts för översvämning (vid hamnområdet) har säkrats genom att elskåp och uttag har flyttats. Inga större elöverföringsledningar berör området; funktionsavbrott lokalt orsakar inga störningar utanför området. Regionala strömavbrott kan förvärra situationen lokalt under en pågående storm; reservkraftaggregat finns tillgängliga vid reningsverket. Skötsel och ansvarsfördelning för dagvattenanläggningar på kommunal mark inom området Havsbaden regleras i Funktionsbeskrivning och driftinstruktioner för Havsbadens gatuavvattning, diken och kanalser ( ). Vård- och omsorgsverksamhet med kommunalt huvudmannaskap En befintlig förskola som bedrivs som friskola En planerat förskola Vårdtagare för hemtjänst/äldrevård som bor i området Vårdtagare för hemtjänst/funktionsstöd som bor i området Externa huvudmän Järnväg, järnvägsbro över Rönne å, med tillhörande dagvattenanläggningar; vissa pumpstationer Trafikverket Skäldervikens småbåtshamn privat fastighetsägare. Flera föreningslokaler finns i direkt anslutning till hamnbassängen. Markavvattningsanläggningar inga samfällda dikningsföretag. Enskilda fastighetsägare äger och underhåller dessa anläggningar och ansvarar för funktionell vattenavledning utanför kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Icke kommunala verksamheter med permanenta objekt i området Trafikverkets skola, utbildningsverksamhet Småbåtshamn inkl tankställe, Seglarförening (fritidsbåtar) Råbocka Campingplats; Klitterhus Hotell/pensionat 19

21 Tab 9. Huvudman över kommunala anläggningar och verksamheter som har koppling till handlingsplanens geografiska område. Huvudman Kommunaltekniska anläggningar Huvudman vårdverksamhet Huvudman förskoleverksamhet Huvudman anläggningar för friluftsliv Huvudman kulturanläggningar KS KS KS KS KS KS Kulturmiljöobjekt VA Huvudman Huvudman allmän plats/gata Huvudman Vårdverksamhet VA-enheten inom Arkitektur/Teknik (Huvuduppdrag Samhälle) Dagvattenanläggningar inom verksamhetsområde Dagvattenpumpstationer inom verksamhetsområde VA-anläggningar inom verksamhetsområde Stadsmiljö inom Kultur & stad (Huvuduppdrag Samhälle) Stranden/klitterna inom och grunda vattenområden 300m utanför kommunägda fastigheter Uppdrag och stöd (Huvuduppdrag Hälsa) Enskilda vårdtagare med hemtjänst som bor i området med översvämningsrisk Förskola (Huvuduppdrag Lärande och familj) Kommunala badplatser Kommande kommunal förskola (Paralleltrapetsen) Större tekniska anläggningar vid stranden inkl (badbrygga, nedgångarna, mm) Kommunalt reningsverk Mindre strandnära utrustning (livbojor, skyltar mm) Pumpstation Havsbaden Invallningen vid Rönne å Erosionsskydd på allmän platsmark Lokalgator och GC vägar i området Broar och underfarter vid GC och gata Belysning med tillhörande anläggningar och elskåp Belysning pirarmarna Allmän platsmark och tillhörande anläggningar Utföraransvar: Personal VA verken Utföraransvar: Intraprenad Huvudman Förskoleverksamhet Rekreationsanläggningar Bad, idrott och friluftsliv inom Kultur & stad (Huvuduppdrag Samhälle) Fristående förskola Föreningslokaler på kommunal mark (vid hamnen) Fiskebryggor vid Rönneå Ridvägar, vandringsoch cykelleder; motionsslingor Inseglingsränna och pirarmarna hamn Allmänkultur inom Kultur & stad (Huvuduppdrag Samhälle) Konstinstallationer i Kronoskogen Jouransvar: personal VA-verken (reningsverk och pumpstationer; länspumpning) även: att tillfartsvägar hålls öppna Jouransvar: Intraprenad (VA ledningsnät och allmän platsmark) 20

22 7 Befolkningsstruktur Inom området som avses i handlingsplanen bor drygt 800 personer, varav de flesta inom stadsdelen Havsbaden (Fig 5). Områdets befolkningsstruktur utgörs till ca hälften av sårbara grupper som barn och äldre. Vuxna mellan år utgör 52 % av befolkningen. Fig 5. Adresspunkter(röda punkter) inom det geografiska området som omfattas av handlingsplanen. 21

23 8 Kritiska skydd för riskområdet I detta avsnitt beskrivs de befintliga anläggningar och kritiska funktioner som skyddar handlingsplanens geografiska område från höga vattennivåer och motverkar översvämnings- eller erosionsskador. Området som avses i handlingsplanen är lokaliserat till övervägande del i låglänt terräng i direkt anslutning till havet och Rönneås mynning. För att åtgärda översvämningsproblem och säkra området har flera anpassnings- och skyddsfunktioner installerats tidigare eller funnits naturligt. Dit hör bland annat en invallning med pumpstation, avvattningskanaler i Havsbaden samt det naturliga sanddynsystemet utmed stranden. Invallningen med tillhörande dagvattenpumpstation ligger utmed Rönne å och installerades ursprungligen på 70-talet. Invallningen klimatanpassades år 2014 och skyddsvallens krön ligger på +3,5 m över havet. Den tillhörande dagvattenpumpstationens funktion är att avleda dagvatten som alstras inom området Havsbaden samt skogsytorna söder om bebyggelsen. Dagvatten leds främst via ett system av öppna diken. Pumpstationen sätter igång när vattennivån på insidan av vallen (inom Havsbaden) överskrider en definierad nivå. Vid höga vattenstånd i åns mynningsdel är pumpstationen viktig för att avleda regnvatten från området Havsbaden. Dikena och pumpstationen skulle också kunna ta hand om en del översköljningsvatten som tränger in i området via våguppspolning (över invallningen eller dynsystemet). Pumparnas kapacitet ligger totalt på 270 l/s. Stadsdelen Havsbaden skyddas dessutom av en naturlig höjdrygg utmed havskusten som utgörs av sanddyner. Dynsystemet uppnår höjder upp till ca 6-10 m över havet på de flesta ställen, men är inte lika bred och hög överallt. Det innebär att dynsystemet har vissa svaga punkter som är känsliga för vattenintrång (lågpunkter i dynsystemet) eller påverkan från akut erosion (smala sträckor i dynsystemet, samt avsnitt där bebyggelse ligger i dynerna eller direkt utmed strandplanet). Dynsystemet är ett naturligt ekosystem med många värden och är naturligt föränderligt och dynamiskt; sandtransport och förflyttning är en del av de processer som driver detta ekosystem. I samband med tidigare svåra stormar där havsnivån har tillfälligt höjts mer än 2 m, och som inträffar med korta mellanrum, återställs inte dynsystemet som det tidigare har gjorts. Följden är att frontdynen har flyttat sig flera meter bakåt i samband med enskilda stormar och att dynsystemet är mer känsligt för erosionspåverkan. Långsiktigt arbetar kommunen med att åtgärda dessa erosionsproblem med att söka tillstånd för att ta ut sanden från Skäldervikens havsbotten och lägga ut den på stranden vid Havsbaden genom s k strandfodring. Tillståndsprocessen är omfattande och kräver ett långsiktigt arbete som påbörjades under Tillstånden för sanduttag och strandfodring har dock inte erhållits än. Akuta åtgärder i dynsystemet har utförts under ett antal år för att åtgärda de värsta stormkonsekvenserna. Detta har skett med dispens från strandskydd och vattenverksamhet från länsstyrelsen i Skåne så sent som efter stormen Urd Länsstyrelsen ställer sig dock kritiskt mot att nya dispenser för akutåtgärder ges innan ett tillstånd från mark- och miljödomstolen är på plats. 22

24 Sammanfattningsvis är området Havsbaden känsligt för översvämnings- och erosionsrelaterade problem men ligger ändå relativt skyddad p g a naturliga skydd eller tekniska anläggningar som är avsedda att fungera även i stormsituationer. Dynsystemet får i dagsläget anses som sårbar för akut erosionspåverkan och utvecklingen efter varje storm behöver noggrant följas upp. Beredskapen för ett eventuellt dyngenombrott måste kontinuerligt utvecklas och likaså måste anpassningsåtgärder som kommer på plats (t ex strandfodring) vägas in i en sårbarhetsbedömning. Områdena utanför stadsdelen Havsbaden har i dagsläget bristfällig skydd mot översvämningar, men ligger antingen på mindre sårbara platser (d v s säker höjd) eller drabbas av mindre konsekvenser i händelse av tillfälligt förhöjda havsnivåer och storm. Enskilda objekt eller fastighetsägare kan vara utsatta för återkommande översvämningspåverkan, men så länge inte kommunal verksamhet och/eller samhällsviktiga funktioner berörs, ligger ansvaret för eventuella skyddsåtgärder hos berörda markägare. 9 Tidplan Handlingsplanen och framtagna arbetsrutiner som avser innan, under och efter en stormhändelse ska träda i kraft omedelbart efter politiskt beslut om handlingsplanens antagande. Strategiska beredskapshöjande åtgärder ska vara på plats inom planens gällandetid, d v s vara åtgärdat senast år Ansvarsprinciper Varje verksamhetsutövare/berörd aktör har ansvar att utföra rutiner och åtgärder enligt planen och att arbeta beredskapshöjande och proaktivt. Hållbarhetsingenjör/klimatanpassning och krisberedskapssamordnare samverkar i frågor som rör organisationsövergripande samordning och stöttar exempelvis vid utredning av ansvarsfördelningen. Ansvaret för uppföljning av nyckeltal och utveckling av kommunens beredskap för väderrelaterade händelser ligger hos krisberedskapssamordnare som ett led i kommunens olycksförebyggande arbete. Ansvaret för att uppdatera denna handlingsplan ligger hos den som ursprungligen författade planen, hos hållbarhetsingenjör/klimatanpassning på enheten stadsmiljö. Ansvaret för att följa upp lokala väderhändelser och effekterna av en gradvis förändring av klimatet samt att samordna dokumentation av skador och kostnader inom Huvuduppdrag Samhälle ska ligga hos hållbarhetsingenjör/klimatanpassning på enheten stadsmiljö. 23

25 11 Former för uppföljning Nyckeltal Nedan föreslås ett antal indikatorer för att följa upp kommunens beredskapsarbete för akuta väderhändelser (Tab 10). Nyckeltalen nedan kan följas upp i befintliga redovisningssystem (t ex Hypergene) alternativt i de övergripande styrdokumenten för krisledningsarbetet. Ansvar för dokumentation åligger berörda verksamhetsutövare, ansvar för kommunövergripande samordning från olika verksamheter och måluppföljning åligger krisberedskapssamordnaren, samordning inom Huvuduppdrag Samhälle åligger hållbarhetsingenjör/klimatanpassning. Tab 10. Indikator Nyckeltal händelseförlopp inträffade stormar, högsta högvattenstånd, maximal vindstyrka, varaktighet mm Nyckeltal för inträffade incidenter i samband med storm (händelserapporter, t ex underfart X blev översvämmad); Berörda Stadsmiljö Varje verksamhet tar fram årliga händelserapporter kopplat till händelser t ex storm Egon Nyckeltal kostnader för städ och reparationer i samband med storm. Anmärkning: Finns redan för Stadsmiljö i Plan för kommunens olycksförebyggande arbete. Bör redovisas för alla verksamheter t ex kostnader för krisledning/stabslägen; kostnader för VA (skadestånd), kostnader för kultur/fritid (hamnanläggningar mm). Nyckeltal kostnader för investeringar i skydds- och anpassningsåtgärder (t ex invallning, strandfodringsansökan mm) Nyckeltal driftkostnader Stranden (strandfodring, akut sandpålägg, uttag från marin täkt, kontrollprogram) Nyckeltal utförda beredskapshöjande åtgärder enligt förslag i bilaga A ( ) Nyckeltal störningar i kommunal verksamhet med påverkan på miljön (t ex utsläpp enligt miljörapporter miljöfarlig verksamhet, utsläpp i strandmiljö) i samband med väderhändelser. Nyckeltal störningar i kommunal verksamhet med påverkan på människors hälsa (t ex antal översvämningar på fastigheter) i samband med väderhändelser. Nyckeltal arbetsmiljöincidenter för jourhavande personal (räddningsinsatser) Nyckeltal för statistik om räddningstjänstinsatser i samband med väderhändelser/översvämning. Stadsmiljö, VA enheten, Intraprenad, Krisberedskap Varje verksamhet rapporterar årliga kostnader kopplat till händelser t ex storm Egon Stadsmiljö, VA enheten, Intraprenad, Krisberedskap, Kommunala fastighetsbolag Stadsmiljö Stadsmiljö Varje verksamhet rapporterar i Hypergene alternativt lämnar in till krisberedkapssamordnare Varje verksamhet rapporterar i Hypergene alternativt lämnar in till krisberedkapssamordnare Stadsmiljö, VA enheten, Intraprenad Varje verksamhet lämnar in till krisberedkapssamordnare Stadsmiljö, VA enheten, kommunala fastighetsbolagen VA enheten Intraprenad Krisberedskap 24