Motioner och motionssvar, Principprogram

Transkript

1 ,

2

3 PP - Även antirasismen har influerat oss I början av vårt principprogram finns det en beskrivning av vilka vi är och var vi kommer ifrån och att vi har influenser av miljö- och fredsrörelsen. Även om detta stämmer tycker vi att även om antirasismen förtjänar ett omnämnande här, vi menar att den har influerat vår organisation lika mycket som miljö- eller fredsrörelsen. Som exempel från vår historia kan nämnas arbetet mot förtrycket och rasismen i Afrika och från och med 0-talet i allt högre grad även mot rasismen i Sverige. Vi yrkar Att på sidan rad ändra influenser av miljö- och fredsrörelsen till influenser av miljö- freds- och den antirasistiska rörelsen. Adam Lundqvist Ung Vänster Mölndal, Luisa Moncada Escobar Ung Vänster Mölndal Programkommitténs svar motion PP Motionärerna vill att vi när vi i inledningen av principprogrammet slår fast vilket typ av förbund vi är också ska nämna våra influenser från den antirasistiska rörelsen. Programkommittén förstår motionärernas intention, men tycker ändå inte riktigt att det passar. Vi menar att det vore felaktigt att säga att vi influerats av den antirasistiska rörelsen, utan istället att antirasism liksom antifascism varit ett av fundamenten i vår rörelse så länge vi existerat. Detta slås också fast i stycket just efter det som motionen berör, och vi tycker därför att den skrivning som finns i dokumentet idag bättre beskriver vilket förbund vi är. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP PP - Förtydliga delen om miljöteknik! Den nuvarande texten är otydlig och leder till missförstånd. Exempelvis kan man tolka det som att vi är emot miljöteknik och det är otydligt hur kapitalet spelar in. Vi yrkar Att på sida rad 0- byta ut Enligt kapitalismens logik till och med i sin omfattning skadar klimatet. mot följande text: Genom kapitalismen exploateras miljökrisen som en väg för kapitalet att skapa nya marknader. Syftet med bland annat lansering av miljövänliga produkter blir då inte att förbättra miljön, utan att skapa vinstmaximering för företagen. Resultatet blir dyrare och mer ineffektiva produkter, samtidigt som begreppet miljövänligt urvattnas till att enbart bli ett sätt att locka till konsumtion. I och med detta gör omfattningen av dagens så kallade miljövänliga produktion att klimatet skadas. Vi behöver istället en miljöteknik värd namnet, där fokus ligger på att komma till bukt med miljökrisen. På grund av samma vinstjakt säljer stater utsläppsrätter istället för att när de minskat sina utsläpp spara dem och minska de totala utsläppen. Därmed går den progressiva effekten förlorad.

4 Hanna Hedqvist, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm Programkommitténs svar motion PP Vi håller med om att texten kanske är lite otydlig här och välkomnar förslag på ändring. Motionens textförslag beskriver på ett bättre sätt hur så kallade miljövänliga produkter snarare är en ny marknad att etablera sig på för kapitalet, än genuina försök att vända klimatutvecklingen. I vårt svar har vi bytt ut miljökrisen mot miljöproblematiken så att det går i linje med den övriga texten. Betydelsen av tekniska innovationer skriver vi om tidigare i förslaget till miljöstycke, så det tycker vi inte behöver upprepas. Vad motionärerna tyvärr missar är resonemanget i slutet av nuvarande stycke som handlar om dagens transporter är ohållbara, och vilka konsekvenser det faktisk får. Vi föreslår att det förtydligas något. Programkommittén föreslår kongressen Att byta ut stycket som börjar på s., rad 0 till Genom kapitalismen exploateras miljöproblematiken som en väg för kapitalet att skapa nya marknader. Syftet med bland annat lansering av miljövänliga produkter blir då inte att förbättra miljön, utan att skapa vinstmaximering för företagen. Resultatet blir dyrare och mer ineffektiva produkter, samtidigt som begreppet miljövänligt urvattnas till att enbart bli ett sätt att locka till konsumtion. I och med detta gör omfattningen av dagens så kallade miljövänliga produktion att klimatet skadas. På grund av samma vinstjakt säljer stater utsläppsrätter istället för att när de minskat sina utsläpp spara dem och minska de totala utsläppen. Därmed går den progressiva effekten förlorad. Att Den globala arbetsdelningen av produktionen är ohållbar på sikt eftersom den förutsätter omfattande transporter. Det innebär att vi i framtiden ser att en allt större andel av den samlade arbetstiden i Sverige och väst kommer att gå till produktion av livsmedel och konsumtionsvaror. Den svenska omställningen till ett så kallat tjänstesamhälle är därför en utveckling som till viss del kommer att behöva vändas tillbaka. anse motion PP besvarad Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP kommer efter PP. PP Järnväg är inte klimatkampens slutstation Sveriges fordonsflotta står för enormt stor del av klimatpåverkan. Att en stor del av vägtransporterna måste fasas över till järnvägsburen trafik finns det inga tvivel om. Men samtidigt blir det ofta slentrianmässigt så att man tror att genom överföring av all vägtransport till järnväg så löser man problemet. Men den tekniska realiteten är att stor del av fordonsflottans utsläpp sker i städer, på korta avstånd, med många starter och stopp, där ett 00 meter långt godståg inte kan framföras till den lokala ICAbutiken. Alltså bör en skrivning som tar hänsyn till att alla tunga vägtransporter inte kan överföras till järnväg läggas till, för ökad förståelse för frågan.

5 Vi yrkar Att på sidan, rad ändra så att meningen som börjar med "Tunga vägtransporter..." istället lyder "Tunga vägtransporter måste i hög utsträckning styras över till järnväg, samtidigt som utveckling av klimatneutrala transporter måste påskyndas." Johan Berg, Ung Vänster Malmö, Emily Bronstorp, Ung Vänster Malmö, Nicole Voigt, Ung Vänster Malmö, Max Åqvist, Ung Vänster Malmö, Anton Wendt, Ung Vänster Malmö Programkommitténs svar motion PP Vi menar att motionärernas förslag breddar det centrala temat i detta stycke och föreslår därför en ny skrivning som täcker in denna breddning och samtidigt undviker det problematiska uttrycket klimatneutrala transporter. Programkommittén föreslår kongressen Att på sidan, rad ändra meningen till följande: Tunga vägtransporter måste i hög utsträckning styras över till järnväg, samtidigt som utvecklingen av ett transportsystem oberoende av fossila drivmedel måste påskyndas. Att anse motion PP besvarad Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP kommer efter PP. PP - Helvegetarisk norm i förbundet För att klara av den stora klimatutmaningen vår generation står inför, krävs en radikal förändring av hur västvärlden ser på mat. Det är ett faktum att animalieindustrin alltså produktionen av kött, ägg, mjölk och annat från djur är den enskilt största klimatboven. Som ett förbund som bryr sig om miljön bör Ung Vänster gå i framkant och införa en helvegetarisk (vegansk) norm på centrala evenemang såväl som i klubbar. Jag yrkar Att i Programkommitténs förslag till ändringar i principprogrammet under rubriken Miljö och klimat på sid rad efter stycket om livsmedelsproduktion lägga till ett stycke: Djurindustrin är den industri som släpper ut mest växthusgaser. Idag odlas stora mängder grödor för att göda djur, som i sin tur blir mat åt människor. Genom att hoppa över mellanleden i energipyramiden blir mer mat över till arbetarna i de fattiga länder där grödorna odlas. För att möta klimatförändringarna måste en omställning från animalie- till vegetabiliebaserad kost ske. Ung Vänster tar avstånd från djurindustrin genom att endast servera helvegetarisk mat på såväl centrala evenemang som evenemang på distrikts- samt klubbnivå. Adam Ahlin, Ung Vänster Falköping

6 Programkommitténs svar på motion PP Enligt utsläppsstatistik från UNEP (Emissions Gap Report 0) står jordbruket för omkring procent av de direkta globala utsläppen av växthusgaser, omräknat till koldioxidekvivalenter. Enligt samma statistik står energiproduktion för drygt en tredjedel av utsläppen, industriproduktion för omkring en femtedel och transporter för cirka procent. Enligt officiella siffror kommer alltså det samlade jordbruket först på fjärde plats på listan över största bidragande orsaker till utsläpp av växthusgaser. Olika studier kommer sedan till olika slutsatser angående storleken av respektive utsläppskälla beroende på uppdrag och fokus, men storleksordningen mellan utsläppskällorna är mer eller mindre konstant enligt ovan. Trots att det alltså finns större klimatbovar är jordbruk en viktig utsläppskälla som behöver förändras i grunden. Bland de största växthusgasutsläppen från jordbruk är det endast utsläpp av metangas från boskap som är direkt kopplat till djurindustrin. Övriga koldioxidutsläpp kopplade till avskogning, utsläpp av metangas från risodling och lustgasutsläpp vid konstgödning har med det energiintensiva och ickekretsloppsbaserade moderna industrijordbruket i sig att göra. Således är ett skifte från animaliska till växtbaserade livsmedel bara en liten del av en betydligt större förändring som behövs om vi ska uppnå en klimatmässigt hållbar global jordbruksproduktion. Det grundläggande problemet med det moderna industrijordbruket är heller inte att det, åtminstone i de rika länderna, har en stor andel animalieproduktion. Det grundläggande problemet är att jordbruksproduktionen, liksom all annan produktion, i slutändan enbart syftar till ökad kapitalackumulation. Därför beskriver programkommittén i vårt förslag till stycket om miljö och klimat att de viktigaste principerna för framtagande av livsmedel är närhet till produktionen, demokratisk kontroll och människans behov av mat. Programkommittén håller inte med motionären om att Ung Vänster som organisation bör villkora våra medlemmars mat- eller levnadsvanor utifrån moraliska ställningstaganden kring enskilda industrier. Vi ser på djurindustrin inte som en enskild företeelse utan som en del av den profitdrivna kapitalistiska produktionsapparaten. Samtliga industrier, inom samtliga områden, bygger sin produktion på i grunden ohållbara utsläpp. Vårt uppdrag är att organisera för en grundläggande samhällsförändring som sträcker sig längre än till att välja den ena varan före den andra. Vi för fram en systemkritik, en principiell kritik av det moderna samhällets funktionssätt. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP kommer efter PP.

7 PP - Lägg skulden på västvärldens utsugning Ett stort hinder för att motverka globala miljöproblem är att de rika länderna i västvärlden inte vill minska utsläpp och produktion åt kapitalismens egna syfte så länge de fattiga länderna inte gör samma sak. Problemet ligger då i att förbättringarna av miljön står still eftersom de fattiga länderna inte har så stort utsläpp som kapitalismens västländer har och därför inte kan ta samma ansvar som de som orsakar problemen. Jag yrkar Att på sidan, rad 0, efter de rika länderna. lägga till meningen Miljöproblemen uppstår och vidmakthålls genom att det i dagens samhälle finns ett kapitalistiskt system som använder u-länderna som syndabockar för miljöproblemen. Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg, Karoline Sjösten, Ung Vänster Helsingborg, Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund Programkommitténs svar på motion PP Motionärerna lyfter frågan om hur rika länder lägger över ansvaret för att minska utsläpp på fattigare länder, och således inte själva går i täten för omställningen. Programkommittén menar att detta är en argumentation som i vissa fall kan användas i den globala debatten om miljö och klimat, men att en sådan argumentation inte är en anledning till varför det idag inte bedrivs en progressiv miljö- och klimatpolitik, eller att miljöproblemen uppstår och vidmakthålls genom den. Anledningen till varför det idag inte bedrivs en progressiv miljö- och klimatpolitik är istället att en sådan skulle utmana viktiga grundbultar i det kapitalistiska systemet, genom att t ex utmana patenträtten på teknik och ställa stora delar av samhället under demokratisk kontroll. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP kommer efter PP. PP - Viva la revolucion Cubana! Om vi ska visa på fördelarna med ett socialistisk samhällssystem för att bekämpa klimatkrisen är det rimligt att ha med de exempel som faktiskt finns i verkligheten. Det Kubanska samhället har såklart en hel del brister, men man är trots allt det enda landet i världen som lyckats uppnå det som Världsnaturfonden klassificerar som en hållbar utveckling. Sedan revolutionen har Kuba gått från ett av regionens fattigaste länder till att vara ett föredöme gällande arbetarklassens levnadsstandard, utbildningsnivå och trygghet. Denna materiella förbättring har dock inte, som i många andra delar av världen, skett på bekostnad av ett större ekologiskt fotavtryck, utan istället har man kunnat kombinera materiella framsteg för arbetarklassen med en klimatmässigt hållbar utveckling. Detta har man kunnat göra just för att man har en

8 planerad ekonomi. Det exemplet borde vi peka på. Det visar både för oss, men framförallt för fattiga länder, att en annan värld är möjlig. Jag yrkar Att i programkommitténs förslag på sida rad lägga till en ny mening som lyder: "Att Kuba är det enda landet i världen som enligt Världsnaturfonden har kombinerat en hållbar utveckling med sociala framsteg för befolkningen visar på det socialistiska samhällssystemets överlägsna potential att lösa klimatkrisen. Genom ett ekonomiskt system som möjliggör miljö- och klimatperspektivet att sättas före de multinationella storföretagens vinstintresse visar den kubanska revolutionen vägen mot en hållbar framtid för mängder av fattiga länder." Petter Engvall, Ung Vänster Malmö Programkommitténs svar till motion PP Motionären lyfter Kubas föredömliga arbete med att bygga ett hållbart samhälle. Vi håller med i stora drag, men vår ambition med miljöstycket är att ha mer konkreta skrivningar om hur förändringen ska ske. Att lyfta fram Kuba på det sätt som föreslås tycker vi inte är tillräckligt relevant. Det tar inte ifrån Kuba något, men sanningen är ju att landet har tvingats till en ekologisk omställning på grund av handelsblockaden och Sovjets fall. Man var helt enkelt tvungen att bli självförsörjande och hade inte råd med olja. Att landet i det läget valde att begränsa privatkonsumtionen istället för att t ex lägga ner skolsystemet har däremot sin förklaring i det socialistiska samhällsbygget. Att då bara hänvisa till Kuba som det goda, medvetna exemplet ger en något onyanserad bild av hur utvecklingen där har varit och de svårigheter för befolkningen som de första åren på 0-talet innebar. Att det krävs socialism för att skapa ett hållbart samhälle framgår redan tydligt i förslaget. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP kommer efter PP. PP - Och kommande? Vi måste tänka på framtiden. Vi yrkar Att på sidan, rad, innan generation lägga till och kommande. Att på sidan, rad, ändra ordet generation till generationer. Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund

9 Programkommitténs svar på motion PP Motionärerna vill ändra meningen så att den också beskriver att miljö- och klimatfrågan på många sätt är en ödesfråga för kommande generationer. Vi vill hellre trycka på att det är en ödesfråga för vår generation som vi inte kan vänta med. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP kommer efter PP. PP - Ska ska läggas till På grund av att vi lägga till ska får vi ut vårt budskap om att vi ska jobba för att förverkliga sättet att organisera produktionen. Vi yrkar Att på sida, rad, lägga till ordet och ska efter behöver. Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg, Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund Programkommitténs svar på motion PP Programkommittén håller inte med motionärerna om att vi bättre får ut vårt budskap genom att lägga till ett och ska i stycket. De två orden ökar inte begripligheten i analysen. Arbetet med att tolka och förverkliga den analys som principprogrammet ger uttryck för ska göras av förbundsstyrelsen och förbundets medlemmar. Vi förutsätter i det här sammanhanget att ordet behöver är tillräckligt kraftfullt som uppmaning till handling. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP kommer efter PP. PP All I want for Christmas is planekonomi! Många gånger i det nya förslaget till miljö- och klimatstycke nämns att vi behöver organisera produktionen annorlunda, på andra ställen att vi behöver planera den och på ett tredje att vi behöver ställa den under demokratisk kontroll. Så varför inte fastslå att det vi vill och behöver för att kunna tackla klimatkrisen just är en planekonomi ställd under folklig kontroll? Jag yrkar Att i programkommitténs förslag till ändring lägga till en ny mening sist på sida rad som lyder: "Det som behövs för att lösa klimatproblemen är helt enkelt en planekonomi ställd under folklig kontroll." Petter Engvall, Ung Vänster Malmö

10 Programkommitténs svar på motion PP Motionären vill att vi sist i det nya stycket ska lägga till att det vi vill ha är en planekonomi ställd under folklig kontroll. Även om programkommittén i sak precis som motionären själv skriver i sin brödtext gillar planerade demokratiska ekonomier, så vill vi inte bifalla detta. Meningen som motionären för in kommer om den förs in se ut att sammanfatta hela detta nya miljöstycke som att lösningen på miljöproblemet helt enkelt är en demokratisk planekonomi. Vi menar att miljöstycket innehåller väldigt många olika typer av lösningar, och även om demokratisering av ekonomin förstås är centralt så är menar vi att det är att göra texten en otjänst att avslutningsvis sammanfatta den som att den är en text om planekonomi. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentarer till PP- Förbundsstyrelsen delar i det stora hela programkommitténs uppfattningar om de inkommande motionerna. Därutöver så anser vi att programkommitténs förslag till förändringar av principprogrammets skrivningar om miljö- och klimatfrågor fördjupar vår förståelse för denna stora framtidsutmaning. Samtidigt menar vi att det finns delar som skulle behövt utvecklas ytterligare, till exempel kring diskussionen om tillväxtkritik, behovet av ett globalt bindande klimatavtal och hur klimatomställningen behöver gå hand i hand med en politik för ökad jämlikhet, fler jobb och bättre välfärd. Därutöver vill vi också beskriva vänsterns strategiska uppgift i att vara med och bygga en folkligt förankrad miljörörelse. Förbundsstyrelsen anser att vänsters uppgift i kampen för klimatomställning är att koppla samman klimatutmaningen med kapitalismens utveckling. Vår roll är att vara de som bidrar med ett systemkritiskt perspektiv, och som kopplar samman klimatomställningen med en socialistisk strategi för att bryta överklassens ekonomiska makt och för att ersätta kapitalismen med ett ekonomiskt system där vinstintresset och kapitalackumulation inte står i centrum. Detta perspektiv beskrivs väl i programkommitténs förslag. Samtidigt är det viktigt att konstatera att ett av de stora hindren för en snabbare klimatomställning är bristen på folklig mobilisering. Vänstern behöver därför spela en viktig strategisk roll i att underblåsa en sådan mobilisering, genom att vara med och bygga allianser som skapar en bredare rörelse än dagens miljörörelse. Det perspektivet anser förbundsstyrelsen behövs i principprogrammet. I motion PP föreslås fördjupade skrivningar om klimatfrågan ur ett globalt perspektiv och dess koppling till en orättvis världsordning. Förbundsstyrelsen anser dock att motionens andemening redan tillgodoses av de skrivningar som finns i programkommitténs förslag. Däremot beklagar vi att skrivningarna om behovet av ett globalt bindande klimatavtal försvinner med programkommitténs förslag till förändringar. Vi vill därför föreslå ett tillägg till programkommitténs förslag som tar upp detta.

11 Förbundsstyrelsen vänder sig mot programkommitténs resonemang om tjänstesektorn och håller därför inte med om att en allt större andel av den samlade arbetstiden i Sverige och väst kommer att gå till produktion av livsmedel och konsumtionsvaror. Detta trots att vi delar kritiken mot långa internationella transporter. Förbundsstyrelsen menar däremot att det är tjänsteproduktionens andel som behöver öka. En anledning till det är att varuproduktion går att effektivisera lättare än tjänsteproduktion och att den första därmed kan öka utan att antalet arbetade timmar ökar. Vidare vet vi också att behovet av fler anställda i den offentliga sektorn (offentlig tjänsteproduktion) innebär att andelen arbetade timmar där kommer att behöva öka. Att styra om produktionen från privat till offentlig konsumtion är dessutom nyttigt ur ett utsläppsminskningsperspektiv, då vi kan styra den offentliga konsumtionen gemensamt. Av den anledningen föreslår vi en förändring av programkommitténs svar på motion PP. Ekologisk hållbarhet står inte i motsättning till industrialisering, fler jobb och höjd levnadsstandard. Tvärtom menar vi att den förutsätter en politik för ökad jämlikhet och höjd levnadsstandard. För det första skapar de investeringar som behöver göras och de nya produkter som krävs fler jobb. Vidare skulle många av de krav vi driver på det klimatpolitiska området förbättra arbetarklassens livsvillkor. För det tredje är bättre livsvillkor för en majoritet av befolkningen nödvändigt för att vinna legitimitet för klimatomställningen. Genom ett tillägg vill förbundsstyrelsen belysa detta perspektiv. Förbundsstyrelsen har föreslagit kongressen att stryka några rader i grundförslaget som handlar om hur en samlad produktion skapar bättre förutsättningar för planering. Stora delar av resonemanget håller vi med och föreslår likartade skrivningar på annan plats, men vi anser att formuleringarna att vi gemensamt ska besluta var i världen olika produkter ska tillverkas väcker en rad frågor. Vilken global institution menar programkommittén ska göra detta? Ska ett sådant regelverk vara överstatligt? Vad händer med den nationella självbestämmanderätten och möjligheten att självständigt få välja sin utvecklingsväg? Förbundsstyrelsen anser därför inte att en sådan skrivning ska finnas med i principprogrammet. Med vår ändring kommer också ett resonemang om förutsättningarna för en nödvändig återindustrialisering av Sverige. Vad gäller diskussionen om ekonomisk tillväxt och dess påverkan på miljön och klimatet har vi inte föreslagit några förändringar. Utan att ta ställning menar förbundsstyrelsen att den frågan utgör ett viktigt vägval för hur den konkreta politiken för klimatomställning ska formuleras. Från vår sida har vi inte så här sent i processen velat föreslå en text för kongressen. Synen på tillväxt och klimatomställning utgör idag en vattendelare också inom vänstern. Av dessa skäl anser vi att ett ställningstagande i den frågan bör föregås av en fördjupad debatt inom förbundet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att programkommitténs svar på motion PP bifalles med ändringen att texten Den globala arbetsdelningen behöva vändas tillbaka. stryks Att i övrigt godkänna programkommitténs svar på motionerna PP- Att på s. rad efter meningen miljö och klimat. lägga till följande Ung Vänster står bakom miljörörelsens krav på ett globalt klimatavtal med bindande utsläppsminskningar. Ett sådant avtal måste ta hänsyn till den

12 Att Att Att Att industrialiserade världens historiska utsläpp och innebära att klimatomställningen förenas med en höjd levnadsstandard för människor i fattigare länder. Den rika världen måste stå för huvuddelen av klimatomställningens kostnader. och att meningen därefter inleder ett nytt stycke på s. rad efter folkbildning kring klimatfrågor. lägga till Vid sidan av de stora ekonomiska intressen som utmanas är den bristande folkliga mobiliseringen ett av klimatomställningens stora hinder. För vänstern är det en viktig uppgift att skapa en bredare miljörörelse som når fler än de redan övertygade. Vänstern ska vara en kraft för en folkligt förankrad miljörörelse som bygger allianser mellan miljövänner, lokalsamhällen, fackförbund och andra progressiva krafter. på s. rad -0 stryka texten En samlad produktion delar av världen. på s. rad lägga till följande stycke Klimatomställningen står inte i motsättning till ökad levnadsstandard för en majoritet av befolkningen. Tvärtom skulle många av de nödvändiga åtgärderna innebära förbättringar av arbetarklassens livsvillkor. När miljonprogrammets lägenheter renoveras skapas förutsättningar för att både höja boendestandarden och öka energieffektiviteten. Med större satsningar på kollektivtrafik kan priserna bli lägre, turtätheten öka och utsläppen från transportsektorn minska. Omfördelning från privat till offentlig konsumtion förbättrar välfärden och minskar höginkomsttagares statuskonsumtion. Klimatomställningen måste förenas med en politik för jämlikhet, fler jobb och bättre välfärd. på s. rad därefter lägga till följande stycke För att klimatomställningen ska bli verklighet behöver såväl konsumtions- som produktionsmönster förändras. En samlad produktion rent geografiskt från råvaruutvinning till förädlad vara underlättar för demokratisk kontroll och planering av hela processen. I takt med att den befintliga produktionen ställs om skapas förutsättningar för nya produkter och miljövänliga sätt att ta tillvara på de naturresurser och industriella förutsättningar vi har. Klimatomställningen öppnar upp för en nödvändig återindustrialisering av Sverige. PP0 - Klassamarbete är aldrig önskvärt På första sidan i principprogrammet står det, i ett stycke om massarbete, att en gemensam front tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska frioch rättigheter ofta är önskvärd i det antifascistiska arbetet. Detta innebär alltså att Ung Vänster, i dagsläget, förespråkar blocköverskridande samarbeten med borgarklassen, vilket är en problematisk ståndpunkt för ett revolutionärt socialistiskt förbund. Fascismen är en produkt av kapitalismen - en rörelse och ett verktyg för att borgarklassen ska kunna förtrycka arbetare när staten och den borgerliga ideologin inte räcker till. Att samarbeta med borgerligheten i den antifascistiska kampen vore alltså kontraproduktivt, eftersom vi har motsatta intressen i frågan. Även om borgarklassen/de borgerliga partierna kan ha en radikal retorik mot fascistiska rörelser, visar all historisk erfarenhet att de kan vända helt om när det behövs. 0

13 I Tyskland på 0-talet visas detta av att det var finanskapitalet som finansierade nazistpartiet, och att alla de demokratiska högerpartierna slöt upp bakom Hitler när han valdes till förbundskansler. Bara några veckor senare inledde nazisterna krossandet av socialdemokratin och kommunisterna. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att även om demokratiska fri- och rättigheter är progressiva, och vi försvarar alla de som kan användas i arbetarklassens intressen, är det inte en revolutionär organisations uppgift att enbart försvara den borgerliga demokratin, utan att kämpa för en socialistisk revolution - för verklig demokrati. Eftersom fascismen är en produkt av kapitalismen i förfall och kris, är det endast med klasskamp och slutligen en socialistisk revolution som man kan eliminera fascismen. Vi yrkar Att på rad sida stryka meningarna Blocköverskridande samarbeten är därför ofta svåra att åstadkomma. Undantag finns inom till exempel det antifascistiska arbetet, där en gemensam front tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter ofta är önskvärd. Att på rad sida lägga till Vi motsätter oss därför blocköverskridande samarbeten, och eftersträvar istället en enad arbetarklass och samarbeten med andra delar av arbetarrörelsen. efter meningen som slutar viktig princip för massarbetet. Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster Hammarby- Skarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson Malmsten, Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt, Ung Vänster Piteå, Benjamin Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby, Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge Programkommitténs svar på motion PP0 Motionärerna vill ta bort ett stycke i inledningen, där vi slår fast att det i kampen mot fascismen ibland finns en poäng att arbeta i bredare fronter än enbart inom arbetarrörelsen. Programkommittén delar givetvis både den syn på historien och på fascismens roll som lyfts fram i motionen. Vi ser också den reellt och historiskt existerande fascismen som ett möjligt redskap borgerligheten kan ta till för repression av arbetarklassen och som en reaktion mot såväl arbetarrörelsen som kvinnorörelsens framsteg, precis så som det beskrivs i stycket Fascism i principprogrammet. Det var mycket riktigt först när kapitalet i Tyskland började stödja nazismen som den vann framsteg. Med det sagt menar vi att motionärerna drar ett par felaktiga slutsatser av dessa två förutsättningar. För det första leder det till felaktiga slutsatser att förväxla borgarklassen med den grupp människor i samhället som sympatiserar med och röstar på borgerliga partier. I den förra gruppen finns förstås ingen möjlighet till samarbete. Den senare gruppen är åtminstone i Sverige starkt negativt inställd till den fascistiska ideologin och de fascistiska idéerna. De tillhör ofta dessutom den breda arbetarklassen, och deras klassintressen är ofta därför motsatta mot borgarklassens intressen som den fascistiska rörelsen företräder. För det andra är det visserligen ett historiskt faktum att de borgerliga partierna i Tyskland stödde nazismen under 0-talet. Men det är också ett historiskt faktum att liberala partier valde att inte göra det i Frankrike och Spanien

14 under samma period. Det är alltså inte en lagbundenhet som leder borgerliga partier åt endera håll. Tvärtom kan arbetarrörelsens strategier och styrkeförhållandena i klasskampen spela in i Frankrike valde arbetarrörelsen en folkfrontsstrategi, där man just på det sätt vi skriver i det stycke motionärerna vill ta bort, bildade en gemensam front tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter. Våra antirasistiska och antifascistiska strategier bygger på två principer. En är att föra en radikal socialistisk och feministisk politik och med det slå mot kapitalismen, som är rasismens och fascismens bas. Den andra är en marginaliseringsstrategi mot fascismen. Den syftar till att förhindra borgarklassen och kapitalet att anta dessa, sina allra fulaste och mest auktoritära uttryck. För detta behöver vi bygga breda fronter, och den skrivning som motionärerna föreslår leder till strategier för en smalare och snävare antifascism än vad som är möjligt, och är därför inte önskvärt. Med det sagt tycker programkommittén inte att blocköverskridande egentligen är det ord som bäst beskriver våra strategier. Poängen är ju inte som det verkar antydas i texten att få med sig de borgerliga partierna, utan snarare stora folkrörelser som inte nödvändigtvis är kopplade till arbetarrörelsen, såsom t.ex. idrottsrörelser eller kyrkliga samfund. Programkommittén föreslår kongressen: Att ändra meningarna Blocköverskridande samarbeten önskvärd till I det antifascistiska arbetet är breda gemensamma fronter tillsammans med samtliga försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter ofta önskvärd. Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP0 kommer efter PP. PP - Sverige är ett klassamhälle De senaste decenniernas högervridning i politiken har gjort att klassklyftorna ökat. Därför är det rimligt att konstatera att vi lever i ett klassamhälle snarare än att lyfta upp samhällsförändringar. När vi idag pratar om hur Sverige har förändrats så är det inte progressiva förändringar man tänker på i första hand, utan snarare den högervridning vi sett med ökade klassklyftor som följd. Därför anser vi att det blivit tydligare att Sverige är ett klassamhälle, vilket bör återspeglas i vårt principprogram. Vi yrkar Att på sida rad, under MARXISM, ändra den första meningen som lyder Dagens Sverige är trots stora samhällsförändringar, fortfarande ett klassamhälle. till Dagens Sverige är ett klassamhälle.

15 Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder Programkommitténs svar på motion PP Motionärerna vill ändra första meningen under stycket Marxism. Meningen kan läsas ur ett historiskt sammanhang där Sverige genomgått stora samhällsförändringar, exempelvis under 00-talet. Att progressiva rörelser kan göra mer eller mindre avtryck även under kapitalismen beskrivs på flera sätt senare i programmet. Programkommittén håller med om att det inte finns någon anledning att nyansera bilden av klassamhället i just den mening som inleder vår klassanalys. Programkommittén föreslår kongressen: Att bifalla motion PP PP - Klasstillhörighet är inte frivilligt Som nämns i sista stycket under Marxism finns det starka intressen som verkar för att klassmotsättningarna döljs och vad gällande klasstillhörighet är dessa väldigt framgångsrika. Det finns många fall där någon påstår att de inte känner sig som arbetarklass respektive överklass, medan vi vet att detta inte beror på egen självuppfattning. Vi yrkar Att på sida rad, mellan beror inte på och vilken inkomst man har, lägga till vad man identifierar sig vid eller. Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder Programkommitténs svar på motion PP Motionärerna lyfter att vad man känner sig som eller identifierar sig med inte hänger samman med faktisk klasstillhörighet. Det är i allra högsta grad sant, och på sida, rad - i met finns utförliga skrivningar om vikten av en ökad klassmedvetenhet, och hur detta förhåller sig till postmoderna strömningar och ideologiproduktion från högern. Programkommittén menar att dessa skrivningar innefattar det som motionärerna är ute efter, samt att den text som motionärerna vill ändra är tydligare som den är. Programkommittén föreslår kongressen: att avslå motion PP PP - Kvinnan som politiskt subjekt I dyningarna av dagens politiska debatt vill vi förtydliga vår feministiska utgångspunkt i det första stycket under feminism. I vårt principprogram ska det inte ligga uppe för tolkning vad vi pratar om när vi säger feminism.

16 Vi yrkar Att på sida rad 0, efter meningen som slutar med politiska kontexter. lägga till följande mening: Vår feministiska analys grundar sig på kvinnan som politiskt subjekt. Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder Programkommitténs svar på motion PP Motionärens text förtydligar den feministiska teori som följer i resten av principprogrammet. Programkommittén föreslår kongressen Att bifalla motion PP PP - Könskorrigerande behandling Könskorrigerande behandling inkluderar mer än operationer, så som hormonterapi. Det rätta ordet meningen syftar på bör vara behandling. (också krossa normen om att alla transpersoner måste vilja opereras). Jag yrkar Att i principprogrammet sid, rad, ändra ordet operationer till behandling Alex Alarud, Tilde Höst, Emily Bronstorp, Max Åquist, Anton Wendt, Johan Berg, Ung Vänster Malmö, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg Programkommitténs svar på motion PP Programkommittén delar motionärernas uppfattning att ordvalet i det befintliga programmet är alltför snäv. Könskorrigerande behandling behöver inte per automatik innebära ingrepp som operationer. En skrivning som likställer könskorrigerande behandling med könskorrigerande operationer riktar också fokus mot föreställningen om att könskorrigering framför allt handlar om det fysiska könet. Det handlar snarare om den enskildes kroppsliga autonomi, det vill säga rätten att forma och bestämma över sin egen kropp. Programkommittén föreslår kongressen Att bifalla motion PP Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP kommer efter PP. PP - Transfobisk formulering?! Meningen i principprogrammet på sidan, rad 0, Att som man ha traditionellt feminina kläder och kroppsspråk ger ofta större negativa reaktioner från omgivningen

17 än tvärt om [ ] kan tolkas som att man försöker säga att transkvinnor egentligen är män. Det är inte bra. Ska det syfta på transvestiter eller på transkvinnor som inte helt passerar och då av omgivningen läses som män i kvinnokläder? Jag yrkar Att meningen på rad 0-, sid, principprogrammet, ändras till Om samhället ser en som man och en har traditionellt feminina kläder och kroppsspråk så ger det ofta större negativa reaktioner från omgivningen än tvärtom [ ] Alex Alarud, Tilde Höst, Emily Bronstorp, Ung Vänster Malmö, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg Programkommitténs svar på motion PP Den skrivning i met som motionärerna vill ändra på syftar på att lyfta fram hur kvinnorollen och de attributs kvinnor tillskrivs värderas lägre än mansrollen och det traditionellt manliga, och hur detta drabbar den som av omgivningen läses som man och anammar kvinnliga attribut. Vi menar inte att den nuvarande skrivningen är transfobisk. Däremot tycker vi att motionärernas skrivning i stora drag är bättre, men vi undviker personliga pronomen i principprogrammet efter som det inte känns som programtext. Programkommittén föreslår kongressen: Att att meningen på rad 0-, s ändras till Om den som ses som man av samhället har traditionellt feminina kläder och kroppsspråk så ger det ofta större negativa reaktioner från omgivningen än tvärtom Att anse motion PP besvarad Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP kommer efter PP. PP - Nonsens om biologi i principprogrammet? Biologiskt kön är en felaktig term ur alla perspektiv, exempelvis vetenskapliga, biologiska, sociala eller fysiologiska. Vi yrkar Att i principprogrammet på rad sida byta ut uppfattade biologiska mot tilldelade Att i principprogrammet på rad sida byta ut biologiska mot tilldelade Att i principprogrammet på rad sida ta bort De faktiska biologiska Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar på motion PP I Programkommittén menar vi att det finns faktiska skillnader människor emellan, till exempel gällande reproduktion. Dessa benämns som kön, men det kan självklart

18 också kan vara förvirrande då könsroller eller tilldelade kön också benämns som kön. Formuleringarna i motionärernas två första att-satser menar vi förtydligar textens intention och förbättrar met. Med De faktiskt biologiska skillnaderna i stycket om det jämlika samhället, som motionärernas tredje att-sats berör, avses t.ex. reproduktion. Vi menar att stryka De faktiskt biologiska, som motionärerna vill, kan uppfattas som att vi menar att det finns grundläggande skillnader t.ex. hur mäns och kvinnor tänker, så som särartsfeminister ofta argumenterar. Därför vill vi bifalla de två första att-satserna och avslå den tredje. Programkommittén föreslår kongressen: Att bifalla motion PP att-sats och Att avslå motion PP att-sats Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP kommer efter PP. PP - Får transpersoner vara med i feminismen? Kan vi erkänna att transpersoner också drabbas av patriarkatet och könsmaktsordningen? På Skåne-distriktets DÅK (i feb 0) lade vi till och transpersoner som grupp till en mening som då blev Vi är feminister för att vi ser att det finns en universell könsmaktsordning som gör att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och transpersoner som grupp. Det största motargumentet till att inte lägga till det var då att det borde tas på nationell nivå eftersom det är något som ändrar hela det politiska subjektet för vår feminism. Så kan vi ta det på nationell nivå också? På samma sätt som att feminismen måste prata om rasism också för att rasifierade kvinnor ska känna sig inkluderade även i den feministiska kampen och inte bara i kampen mot rasism. På samma sätt bör transpersoner, och andra hbt+-personer, få känna sig välkomna i vår feministiska kamp och inte bara i kamp kring hbt+ frågor. Eftersom transpersoner också drabbas av könsmaktsordningen, människor som uppfostrats som kvinnor och läses som kvinnor kan drabbas av könsmaktsordningen i vardagen lika mycket som kvinnor utan att för den delen identifiera sig som kvinnor. Dessa personer bör också få vara med i feminismen. Jag yrkar Att det i principprogrammet på sid om feministisk strategi, stycket på rad - 0, erkänns att transpersoner också drabbas av könsmaktsordningen genom att sist i stycket lägga till meningen: Däremot ser vi att även transpersoner som inte identifierar sig som kvinnor kan drabbas av könsmaktsordningen och att således även transpersoner som grupp underordnas män som grupp. Att det i principprogrammet på sidan, under rubriken feminism på rad läggs till meningen Därför är det viktigt att transpersoner inkluderas i vår feminism. Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Max Åquist, Ung Vänster Malmö, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg

19 Programkommitténs svar till motion PP Motionärerna vill på två ställen i principprogrammet som rör feminism föra in nya meningar om transpersoner. Vi ser att könsmaktsordningen är en struktur som bygger på att män överordnas kvinnor. Konsekvenser av könsmaktsordningen är bland annat att kvinnor har mindre ekonomisk och politisk makt än män. Andra konsekvenser av könsmaktsordningen som till exempel handlar om tillskrivna roller för kön, får konsekvenser för de som bryter mot dessa. Uppfattningen om att det finns och alltid måste finnas två kön får långtgående konsekvenser för transpersoner, och detta står redan på sida i principprogrammet under stycket om feminism. Transpersoner är heller inte en homogen grupp - samtidigt som transkvinnor drabbas av könsmaktsordningen på grund av sitt kön, finns det andra specifika frågor som berör transpersoner som grupp. I en maktordning som återskapar och upprätthåller kvinnors underordning ser vi det som av yttersta vikt att behålla kvinnor som det politiska subjektet. Kampen för kvinnors frigörelse kräver att kvinnor kan organisera sig och se att man har gemensamma intressen blott genom att vara kvinna. På samma sätt kan gruppen transpersoner ha gemensamma intressen och krav att specifikt driva som transfrågor, och det gagnar varken kvinnokampen eller transkampen att automatiskt klumpa ihop dessa två, då strategierna för att upphäva förtrycken kan se delvis olika ut. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP kommer efter PP. PP - Intersektionalitet i principprogrammet Vi yrkar Att på sida rad i principprogrammet efter stycket Feminism under delen Teoretiska utgångspunkter infoga ett nyck stycke som alltså lyder som följande: Intersektionalitet Det är ett omutligt faktum att olika samhälleliga strukturer informerar och reproducerar varandra i alla nivåer av samhället. Statsmakten, kapitalismens klassamhälle, den patriarkala könsmaktsordningen, imperialismen, nykolonialismen, hetero- och cisnormen, rasifierandet och vit makt. I varje överordnad grupp finns intressen i att de andra hierarkierna består. Borgarklassen består främst av vita män som kan medvetet eller omedvetet rättfärdiga sin position med övriga privilegier. Avvikande sexualitet tenderar att förknippas med femininitet som en negativ egenskap. Rörelser för frigörelse vänds inåt av klassreduktionistiska, transexkluderande eller liknande tendenser.

20 Ingen frigörelsekamp kan alltså bortprioriteras eller höjas över de andra. Vi vill kullkasta en samhällsordning där allt från produktion till arbetsfördelning inom familjen och vårt gemensamma koncept av kön, är organiserat efter andra intressen än våra. Alltså måste alla förtryckta grupper göra gemensam sak i att göra oss av med alla förtryck och maktordningar. Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar motion PP Motionärerna vill föra in ett stycke om intersektionalitet i met, och således också göra intersektionalitetsbegreppet gällande som en del av Ung Vänsters feministiska teori. Då motionen saknar brödtext är det svårt att bemöta motionärernas argumentation kring varför detta vore bra, och därför är detta svar mer allmänt hållet kring varför vi menar att motionen bör avslås, och tar upp vissa delar av motionärernas text. Begreppet intersektionalitet har sedan slutet av 0-talet använts inom feministisk teori för att analysera hur sociokulturella hierarkier och maktordningar interagerar och skapar inklusion/exklusion runt kategorier så som klass, genus, etnicitet, sexualitet, ålder/generation, funktion, nationalitet och så vidare. Begreppet används på vitt olika sätt i olika sammanhang. Programkommittén menar att det kan vara intressant att diskutera hur olika förtryck samverkar och förstärker varandra och att ibland kan resultatet bli en bättre politisk praktik. Detta innebär dock inte att det finns ett behov av att använda intersektionalitet som analysverktyg, då detta i mångt och mycket saknar maktperspektiv och således heller inte är en politisk teori som kan användas för att förändra samhället. Motionärerna skriver i sitt förslag till nytt stycke att alla förtryckta grupper behöver göra gemensam sak i att göra sig av med förtryck och maktordningar. Vi menar från Programkommitténs sida att det finns många politiska kamper vi behöver ta, men att det är viktigt att också vara medveten om och förstå hur olika förtryck ser ut och verkar. Detta är ytterligare ett stort problem med intersektionalitets-begreppet det likställer olika förtryck, och behandlar samtliga som att de vilar på samma fundament diskriminering eller normer. Detta är problematiskt då vi behöver förstå olika förtryck, samhällsstrukturer och maktordningar för vad de är för att kunna förändra dem. Klassamhället har till exempel ingenting med diskriminering eller normer att göra den form klassamhället har idag, kapitalismen, är ett sätt att organisera samhället så att produktionen bygger på fåtalets rätt att äga produktionsmedlen, och flertalets tvång att lönearbeta för att kunna överleva. Klasskamp är kampen om vem som ska få överskottet av det som produceras i samhället och i slutändan hur produktionen ska organiseras och se ut. Inget av detta handlar om normer kring hur gemene man ser på att tillhöra överklassen eller arbetarklassen - och om vi ska kunna förändra klassamhället är det verkningslöst att börja i den änden. Motionärerna skriver vidare att ingen befrielsekamp kan bortprioriteras eller höjas över en annan. Inte heller där håller vi med. Vi menar istället att det är av yttersta vikt för en revolutionär rörelse att kunna analysera sin samtid och dra slutsatser kring

21 vilka politiska frågor det är viktigt att driva när, och hur det bör göras. Det menar vi de facto är att prioritera och bortprioritera. Programkommittén menar att intersektionalitet inte på något vis hjälper oss att analysera vår samtid för att förändra den. Därför föreslår vi avslag på motion PP. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP Förbundsstyrelsen vill också avslå motionen och instämmer i programkommitténs svar, men vill gå längre i kritiken mot motionens textförslag. Vi menar att de skrivningar som föreslås vore direkt förödande för vår analys och därmed för våra möjligheter att förändra samhället i en progressiv riktning. Precis som programkommittén avvisar vi idén om att alla förtryck kan likställas och att vi genom att i första hand angripa normer och diskriminering kan befria olika grupper från förtryck. Detta står i motsättning till vår socialistiska och feministiska ideologi och strategi, som utgår från att det finns två grundläggande maktstrukturer kapitalismen och könsmaktsordningen. Detta handlar inte om att exkludera grupper av människor utan tvärtom om att inkludera samtliga som inte har ett intresse att upprätthålla den rådande ordningen. Vi vill särskilt lyfta fram en mening i motionen som vore djupt problematisk om den fördes in i principprogrammet; I varje överordnad grupp finns intressen i att de andra hierarkierna består. Att på detta sätt ställa olika grupper mot varandra beroende av exempelvis hudfärg eller sexuell identitet skulle innebära en splittrad kamp där människor som i själva verket har gemensamma intressen papperslösa utan kollektivavtal och arbetare med kollektivavtal, kvinnor med olika etnicitet eller sexuell läggning istället såg sig som politiska motståndare. Detta är motsatsen till den strategi som arbetarrörelsen och Ung Vänster historiskt ägnat sig åt, och som fört vår kamp framåt, det vill säga att samla breda politiska subjekt för största möjliga genomslag att kunna riva samhällsstrukturer och maktordningar. Vår politik grundar sig i en analys av samhället där de flesta skulle tjäna på, alltså avskaffandet av kapitalismen och könsmaktsordningen. Det innebär inte att alla kvinnor eller hela arbetarklassen drabbas på samma sätt eller har samma upplevelser av förtrycken, men det innebär att alla skulle tjäna på det. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå motion PP PP - Inget prisande av kapitalism i principprogrammet! Vi anser det inte lämpligt att Ung Vänster prisar kapitalismen i sitt principprogram!

22 Vi yrkar Att i principprogrammet under stycket Kapitalismen, Klassamhället och Könsmaktsordningen på sida, rad och framåt ta bort Kapitalismen har möjliggjort stora framsteg för mänskligheten i form av teknisk utveckling, stegrad arbetsproduktivitet och skapandet av förutsättningar för utvidgade politiska och sociala rättigheter samt Men och ändå i följande mening. Olivia Sahlin, Mio Tastás Viktorsson, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar till motion PP Under sin tid på jorden har människan organiserat produktionen, reproduktionen och samhället som helhet på olika sätt. Kapitalismen är ett utav dem. Som marxister ser vi att varje nytt samhällssystem fyller sin funktion och är en nödvändig förändring när produktivkrafternas utveckling inte längre ryms i det gamla samhällssystemet. Förutsättningarna för socialismen skapas av just det kapitalistiska systemet. Det finns rörelser som menar att den kapitalistiska utvecklingen var dålig i sig, och att samhället hade varit bättre utan den. Vi är inte en av de rörelserna. Texten som motionärerna vill stryka syftar till att visa på några av de framsteg som kapitalismen har inneburit. Det industriella samhället har faktiskt möjliggjort en massa saker som det feodala samhället inte förmådde. De framsteg som nämns gör att vi idag har förutsättningar för en socialism där lönearbetet avskaffas, kollektiva lösningar ligger närmare tillhands i och med urbaniseringen och fler människor ser det som självklart att ha vissa rättigheter. Faktorer som underlättar ett socialistiskt projekt och som inte fanns i t ex det feodala samhället. Nya problem och nya klassmotsättningar har uppstått under kapitalismen vilket gör nästa revolution nödvändig, men det är viktigt att vi har med oss en historisk förståelse för drivkrafterna i samhällsutveckling. Det är dessutom en väldigt liten del av principprogrammet som handlar om detta, det mesta utgörs av analys av kapitalismens fullständiga misslyckande att tillgodose människors grundläggande behov och konflikten mellan arbete och kapital. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP PP0 - Doodelido, doodelidi, please don't repress me I principprogrammet, under rubriken staten, finns ett stycke som handlar om statens repressiva funktioner. Vi anser att detta stycke behöver uppdateras. Stora delar av stycket handlar om utvecklingen mot ett övervakningssamhälle som konsekvens av kriget mot terrorismen. Detta var en viktig fråga att ta ställning kring och debattera för tio år sen, men vi upplever att den idag inte är särskilt relevant. Vi anser att frågor av mer dagspolitisk karaktär inte hör hemma i principprogrammet, och att den här 0