UTVÄRDERINGSEXEMPLAR

Transkript

1 Fundament Geografi 7 utgår ifrån det centrala innehållet i Lgr 11 och omfattar de delar som handlar om kartor, väder och klimat samt Afrikas och Sydamerikas namngeografi. Den berättande texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, förklaringar av centrala begrepp, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Boken är fylld av informativa kartor och tankeväckande illustrationer och fotografier. Med hjälp av den språk- och kunskapsutvecklande läromedelsserien Fundament kan varje elev tillägna sig det centrala innehållet i SO-ämnena. Boken utgör den bas på vilken läraren bygger sin undervisning. En digital lärarhandledning fungerar som inspirerande stöd och innehåller bland annat förslag på planering av lektioner. Tillsammans ger lärobok och handledning möjlighet till ett brett och varierat bedömningsunderlag kopplat till kunskapskraven. Ingemar Wiklund är en erfaren lärare som utbildade sig i geografi på Stockholms universitet under 1990-talet. I drygt tjugo år har han undervisat i SO-ämnena, från mellanstadiet upp till gymnasiet, alltid med geografi som huvudämne. Ingemar Wiklund E Hållöberg 21 Sälö (10) Hållö brott Y Brottet Hållö Hamnskär

2 GEOGRAFI 7

3 GEOGRAFI 7 Ingemar Wiklund

4 INNEHÅLL Inledning 6 Lässtrategier 10 Register 124 Bildförteckning 127 Fundament Geografi 7 Copyright Utgiven av Örlogsvägen Västra Frölunda Faktagranskning: Alexander Walther, geograf Redaktionell produktion: KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén Kinn, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer/omslag: Anna Viktorsson, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Estland 2019 ISBN Kartografi 15 Vad är latitud och longitud? 15 Vad är en kartprojektion? 20 Vad är en karta? 25 Vad är en topografisk karta och vad finns det för andra kartor? 26 Vad är det för skillnad på en statisk karta och en dynamisk karta? 29 Vad är GIS? 30 Ordlista 32 2 Årstider och väder 35 Vad skapar vädret? 35 Varför är det dag och natt? 36 Varför har vi olika årstider? 36 Varför är det inte varmt på Nordpolen? 39 Hur uppstår vindar? 40 Finns det inget annat sätt som vindar uppstår? 42 Vad är en tromb? 44 Vad är en orkan? 45 Vad är monsun? 46 Regn 48 Varför regnar det? 50 Var kommer vattnet till regnet ifrån? 52 Påverkar havsströmmarna vädret? 54 Påverkas vädret av avståndet till havet? 56 De stora vädersystemen 56 Hadleycellerna och passadvindarna 56 Varför går inte passadvindarna rakt mot ekvatorn? 58 Varför blåser inga passadvindar hos oss? 58 Ordlista 60 3 Klimatzonerna 63 Vad är skillnaden på en klimatzon och en klimattyp? 63 Har klimatzonerna alltid sett likadana ut? 65 Tropiskt regnrikt klimat, regnskog 66 Tropiskt regnrikt klimat, savann 67 Torrt klimat, stäpp 70 Torrt klimat, öken 76 Tempererat klimat 80 Varmtempererat klimat, lövskog 80 Kalltempererat klimat, barrskog 84 Polarklimat, tundra 86 Polarklimat, glaciärer 89 Bergens klimat 92 Ordlista 94 4 Namngeografi 97 Namngeografi Afrika 97 Nordafrika inklusive Maghreb 100 Västafrika inklusive Kap Verde 102 Centrala Afrika inklusive Saint Helena och övriga öar 104 Östafrika inklusive Madagaskar 106 Södra Afrika 110 Namngeografi Sydamerika 112 Karibiska (norra) Sydamerika 114 Centrala Sydamerika 116 Södra Sydamerika 119 Ordlista 122

5 Inledning 6 Kapitel 1 Välkommen till världen! Vad är geografi? Varför behöver du läsa geografi i skolan? Ordet geografi är egentligen grekiska och sammansatt av orden geo (= jorden) och grafi (= beskrivning). Det sammanfattar ganska bra vad geografi egentligen handlar om. Ämnet beskriver vår jord. Det handlar både om ytan, den som vi går på eller simmar i, och om det som finns under markytan ända in till jordens kärna. Dessutom beskriver geografin det som finns ovanför oss, mellan jordytan och rymden. Men varför ska du kunna något om det? Därför att geografiämnet ger dig ett facit till de flesta frågor du kan ha om varför det ser ut som det gör runt omkring oss. Det ger dig dessutom insikter om varför människor lever på olika sätt på olika platser på jorden. Geografi är en vetenskap som tar hjälp av andra vetenskaper: Geologi = läran om jordens uppbyggnad. Meteorologi = läran om vädret. Klimatologi = läran om hur vädret brukar vara på en plats. Oceanografi = läran om haven. Liksom inom andra vetenskaper finns även i geografin många facktermer. Därför har den här boken en liten ordlista i slutet av varje kapitel, som förklarar några av orden så att du lättare förstår vad texterna handlar om. Orden som du kan hitta i ordlistan är tryckta med fet stil.

6 8 Inledning Inledning 9 Förmågorna Skolverket, som bestämmer vad det är du ska lära dig, pekar speciellt ut fyra olika förmågor som du ska förbättra när du fördjupar dig i geografiämnet i grundskolan: Du ska kunna analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. Du ska kunna utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. Du ska kunna göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. Du ska kunna värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Låter det svårt? Det är krångelsvenska, jag vet, men oroa dig inte. Varje kapitel tar hänsyn till att det är just de här förmågorna du ska öva på, så du behöver egentligen inte veta om dem. Huvudsaken är att din lärare vet. Det centrala innehållet och kunskapskraven (CI och KK) Skolverket har också bestämt ett centralt innehåll, som oftast förkortas CI. Där står det vad du ska lära dig under din tid i högstadiet. När du går ut nian ska dina lärare ha gått igenom allt i det centrala innehållet. Fundament Geografi 7 är en bok i en serie om tre. Har du gått igenom alla tre böckerna så har du också gått igenom alla delarna i det centrala innehållet. Olika lärare tar upp olika delar av det vid olika tillfällen. Vissa geografilärare kanske går igenom hur olja bildas i åttan, andra i nian, beroende på när klassen talar om energi i andra ämnen i skolan. Därför är det inte självklart att du läser en viss bok i sjuan och en annan i åttan, utan det är upp till din lärare. Det kan till och med vara så att vissa kapitel i en bok används i sjuan och andra, i samma bok, används i nian. Det är inte fel. För enkelhetens skull har dock jag, som skrivit boken, utgått från att det som står i bok 7 är något som du läser om i sjuan, det som står i bok 8 är det du troligen läser om i åttan och det som står i bok 9 är det du troligen läser om i nian. Som grund för din lärares betygsättning har Skolverket tagit fram olika kunskapskrav, vanligtvis förkortade KK. När en lärare till exempel lär ut hur olika kartor används kopplar läraren ihop det du gör på lektionerna med olika kunskapskrav. Hur du uppfyller de olika kunskapskraven, när du arbetar med det som finns beskrivet i det centrala innehållet, utgör grunden för ditt betyg. Lycka till! Ingemar Wiklund

7 Lässtrategier 11 LÄSSTRATEGIER En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen. Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är: Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till? Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta. Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa. Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om? I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

8 12 Lässtrategier Lässtrategier 13 Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här: Något som är viktigt och användbart markera med utropstecken. Något som du inte förstår och behöver kolla upp markera med frågetecken. Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om markera med en pil. Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna. Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har för fattaren valt att skriva om just det här? Efter Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra. Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen. Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om. Skriv frågor till texten du har läst. Spåra syfte Varför är källan gjord? Är det för att informera om något eller för att luras? Är det för att sprida en åsikt? Är det för att sälja något eller för att underhålla? Utred Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Har du jämfört med andra källor? ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna och håll huvudet kallt! S B I K U Identifiera Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? Är det en myndighet eller organisation? Är det ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på? Kontrollera Hur ser källan ut? Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? Har källan trovärdiga källhänvisningar? Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen? Bedömningen är klar!

9 Kapitel 1 14 Kapitel 1 Kartografi I det här kapitlet... ska du lära dig vad en karta är och hur den är uppbyggd med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Du kommer också att lära dig att det finns olika sorters kartor och förstå skillnaden mellan topografiska kartor och tematiska kartor, och hur de används på olika vis beroende på syftet. Avslutningsvis får du lära dig hur olika företag och myndigheter kombinerar digital teknik med kartor och på det viset skapar en ny typ av elektroniska kartor med oändligt mycket information som anpassas efter den som tittar på kartan. En karta är ett mycket viktigt redskap för att åskådliggöra geografiska samband och som beslutsunderlag. Fundera själv en stund på i vilka sammanhang du eller ni i din familj har kommit i kontakt med kartor och vilken information kartan innehöll i så fall. Vad är latitud och longitud? De äldsta kartorna gick inte att navigera efter. De visade vägar och kuster på ett ungefär. Sedan fick man själv försöka lista ut vilken plats man befann sig på. För att kunna navigera ett fartyg krävs det att kaptenen vet exakt var på jorden en punkt befinner sig. Därför delas jordklotet upp med hjälp av ett rutnät. Rutnätets linjer går runt hela jordklotet. De linjer som går uppifrån och ner, från norr till söder, mellan Nordpolen och Sydpolen, kallas längdgrader. De som går från vänster till höger, eller väster till öster, kallas breddgrader. Om du har svårt att skilja dem åt kan du tänka dig att jorden är som en tjock mage, stor och bred, och över magen går breddgraderna.

10 16 Kapitel 1 Kartografi 17 latitud = breddgrad longitud = längdgrad Det finns andra namn. Breddgrad kallas också latitud. Längdgrad kallas också longitud eller meridian. Long betyder lång på engelska, det kan hjälpa dig att komma ihåg vilka som är längdgraderna. Breddgrader Jorden är rund, men måste ha en startlinje någonstans. En nollpunkt. När det gäller breddgraderna har det bestämts att nollpunkten är midjan mitt på jorden. Där går en speciell breddgrad som heter ekvatorn. För varje grad norr eller söder om ekvatorn befinner du dig på en speciell breddgrad. Kungliga slottet i Stockholm ligger till exempel ungefär på 59:e breddgraden. Toppen på jorden, där den geografiska Nordpolen ligger, befinner sig i 90 graders vinkel från ekvatorn. Det gör Sydpolen också. Det finns alltså ingen breddgrad som är större än 90:e. För att man ska veta om platsen befinner sig norr eller söder om ekvatorn skrivs ett N för norr eller S för söder. Kungliga slottet ligger exakt på breddgraden 59,325 N. Var ligger ekvatorn och vad är speciellt med den? NORD- POLEN 75 Norr EKVATORN Söder Längdgrader Breddgrader Ekvatorn är logisk som nollpunkt för breddgraderna, men med längdgraderna är det värre. De kan egentligen ligga precis var som helst. Därför bestämdes det, på den tiden när engelska flottan var världens största och mäktigaste, att nollpunkten för längdgrader skulle gå igenom observatoriet i Greenwich utanför London. Därför kallas också den längdgraden för nollmeridianen. Var ligger nollmeridianen och vad är speciellt med den? Precis som när det gäller breddgraderna kan en plats på jorden ligga ett visst antal grader väster eller öster om nollmeridianen. Därför finns tillägget V för västlig, eller W för det engelska west, för grader väster om nollmeridianen, och Ö för östlig, eller E för det engelska east, för longituder öster om nollmeridianen. Kungliga slottet i Stockholm ligger på 18,064 Ö. Eftersom öst och väst möts på andra sidan jorden kan en längdgrad inte vara större än 180 grader, lika många grader som finns i en halvcirkel NORD- POLEN Väster 15 Vad är det för skillnad på en breddgrad och en längdgrad? Alla längdgrader möter varandra. Varför kan aldrig breddgrader göra likadant? 0 Öster Längdgrader nollmeridianen = den längdgrad som går genom Greenwich och som är längdgrad 0

11 18 Kapitel 1 Kartografi 19 Det finns fler breddgrader som är speciella. Jorden lutar i 23,5 graders vinkel mot solen. Lutningen gör att solen skiner rakt på jorden på breddgraden 23,5 N vid midsommar och på 23,5 S vid midvinter. De två breddgraderna heter vändkretsar. Eftersom solen går upp i Kräftans stjärntecken 21 juni, när solen står rakt över 23,5 N, kallas den vändkretsen för Kräftans vändkrets. Solen går upp i Stenbockens stjärntecken den 21 december, när solen står rakt över 23,5 S, och därför kallas den vändkretsen för Stenbockens vändkrets. JORD- AXELN 23,5 Norra polcirkeln 66,5 N Kräftans vändkrets 23,5 N Ekvatorn 0 Stenbockens vändkrets 23,5 S Södra polcirkeln 66,5 S I den här bilden är ekvatorn, vänd kretsarna och polcirklarna markerade. Jorden lutar i 23,5 graders vinkel mot solen. På och mellan de två vändkretsarna ligger tropikerna. Det är jordens varmaste område. Om du står utomhus mitt på dagen där kan det hända att du har solen precis rakt ovanför huvudet. Det kallas att solen står i zenit och inträffar vid minst ett tillfälle varje år i tropikerna. Det sker aldrig utanför tropikerna. På samma vis har vi polcirklar på jorden, den norra polcirkeln och den södra polcirkeln. Det är områdena som ligger norr om 66,5 N och söder om 66,5 S (det vill säga 90 grader minus 23,5 grader). Om du befinner dig på eller innanför polcirkeln kommer du att uppleva minst en dag varje år på sommaren när solen aldrig går ner, och en dag varje år på vintern när solen aldrig går upp. Ju längre man kommer mot polerna, desto längre blir både polarnatt och polardag. Du kan alltså lätt avgöra om en plats befinner sig innanför en polcirkel. Har den en breddgrad som är mindre än 23,5 ligger den i tropikerna och är breddgraden mer än 66,5 ligger den innanför en polcirkel. Kiruna ligger till exempel på 67,854 N och 20,186 Ö. Tror du att Kiruna har midnattssol, det vill säga minst en dag när solen inte går ner? Det är inte alltid väderstrecken skrivs ut med N för norr, S för söder, V för väst eller Ö för öst. Canberra, Australiens huvudstad, har koordinaterna -35,281; 149,125 enligt ett koordinatsystem som kallas WGS84. Talet före semikolon anger breddgraden, talet efter semikolon anger längdgraden. Minustecknet före breddgraden visar att platsen finns söder om ekvatorn. New York, USA:s största stad, ligger på 40,697; -74,260. Minustecknet före längdgraden visar att platsen finns väster om nollmeridianen. Buenos Aires, Argentinas huvudstad, ligger på -34,615; -58,504. Minustecknen framför både breddgraden och längdgraden visar att staden ligger både söder om ekvatorn och väster om nollmeridianen. Att använda minustecken istället för bokstäver är vanligt i dataprogram och GPS:er. Tittar du i en atlas kommer du istället att se att varje karta är täckt av rutor. Ovanför varje rutkolumn finns en bokstav från A till Z. Längs kanten, uppifrån och ner, har varje rutrad en siffra från 1 och uppåt. I registret kan du läsa till exempel Lycksele 18 C4. Det betyder att du kan hitta orten Lycksele på sida 18, i den tredje kolumnen, eftersom det står ett C, och på den fjärde raden, eftersom det står 4. Var ligger vändkretsarna och vad är speciellt med dem? Var ligger polcirklarna och vad är speciellt med dem? koordinat = tal som anger en punkts läge i förhållande till en viss axel Om du tittar på Google Maps ser du att uppställningen av koordinaterna inte är likadan där som här i boken. Det beror på att man skriver olika på svenska och engelska. Där engelsmännen skriver punkt skriver vi komma, och där de skriver komma skriver vi semikolon.

12 20 Kapitel 1 Kartografi 21 Vad är en kartprojektion? Det är omöjligt att föra över ytan på en boll på ett plant ark papper. Du kan testa genom att ta skalet från en apelsin och försöka släta ut det i en fyrkantig platta. Då inser du att det inte går. Men segelfartygens kaptener hade behov av platta kartor som var lätta att navigera efter. Därför experimenterade man med olika sätt att visa upp jordglobens yta som en platt karta. En kartprojektion är just det: en överföring av en rund yta på ett platt underlag. Varför går det inte att platta ut skalet från en apelsin ovanpå ytan av ett fyrkantigt plant ark papper? Vad är en kartprojektion? Mercators kartprojektion Den vanligaste kartprojektionen, som oftast finns i skolans kartatlas och läroböcker, kallas Mercators projektion. Mercator levde på 1500-talet. Han tänkte sig att det stod en tänd lampa i mitten av jordgloben och att han svepte en papperscylinder runt globen och sedan ritade av konturerna av världsdelarna som avspeglades mot cylinderns papper. Det här sättet att skapa en karta gör att det område på papperet som har kontakt med jordgloben, oftast ekvatorn, blir korrekt avbildat men ju längre bort från mitten en plats är, desto större verkar den vara jämfört med verkligheten. Grönland är i verkligheten något längre än dubbla Madagaskars längd, 28 breddgrader jämfört med 12 breddgrader, men de flesta kartor visar upp Grönland som väldigt mycket större. Det beror på att Grönland ligger längre från kartans mitt än Madagaskar gör. Jämför gärna med Sverige som är ungefär 9 breddgrader från nordligaste till sydligaste spetsen och bara drygt två tredjedelar av Madagaskars längd. Främsta orsaken till att Mercators karta blev så populär var att en sjökapten kunde ta ut kompassriktningen till en hamn på kartan och sedan segla i den riktningen. Den vägen blir inte den kortaste, men det är minst risk att segla vilse. Mercator gjorde sin kartprojektion med hjälp av en papperscylinder. Varför blev just Mercators kartprojektion så populär bland fartygskaptener? Vad är nackdelen med Mercators kartprojektion?

13 22 Kapitel 1 Kartografi 23 Lamberts kartprojektion Johann Heinrich Lambert levde på 1700-talet. Han såg att det fanns många problem med Mercators kartprojektion och skapade några egna projektioner som används än idag. En var en konisk projektion. Istället för att ha en pappers cylinder runt jordgloben tänkte han sig en kon. Det minskar å ena sidan felen på kartan, men kan å andra sidan bara visa jordklotets ena pol. Den kartprojektionen är än idag standardkarta för flyget, eftersom ett rakt streck på den kartan verkligen är den snabbaste vägen mellan två punkter, till skillnad från Mercators projektion. Lambert utgick från en kon, inte en cylinder, när han ritade sin kartprojektion. Azimuthal kartprojektion Lambert skapade också en azimuthal kartprojektion. Det är en karta som koncentreras runt en mittpunkt. Lamberts azimuthala kartprojektion är standard för kartor som visar polerna. Kartan visar alla länder i korrekt storlek i för hållande till varandra. I en azimuthal kartprojektion blir ländernas storlek i förhållande till varandra korrekt. Gall-Peters kartprojektion Gall-Peters levde på 1900-talet. Han tyckte att det var fel att ländernas storlek inte gick att jämföra på Mercators kartor, så han skapade en egen kartprojektion, Gall-Peters projektion. Den går inte att segla efter. Varenda vinkel är sned, och ju närmare polerna ett land ligger, desto mer dras ytan ut horisontellt. Den visar dock alla länders ytor korrekt så att det faktiskt går att jämföra Madagaskars yta med Grönlands yta på ett korrekt sätt. Däremot stämmer inte formen på länderna. Gall-Peters visar alla länders storlek korrekt, men inte deras form. Millers kartprojektion Millers projektion är ett mellanting. Han skapade en karta som är mer korrekt i proportionerna än Mercators karta, utan att länderna såg sönderdragna ut. Tyvärr går det varken att jämföra former, storlekar eller avstånd på den, men den är finare att titta på än Mercators projektion. Millers kartprojektion hittar du på nästa sida.

14 24 Kapitel 1 Kartografi 25 Millers projektion är ett mellanting mellan Mercators och Gall-Peters. Autograph kartprojektion Det finns moderna sätt att ta sig an problemet. En karttillverkare som heter Fuller skapade en kartprojektion där han tänkte sig att jorden egentligen är en tjugosidig tärning och att sidorna går att veckla ut. Den byggdes sedan på av japanska forskare till något som kallas Autograph kartprojektion, där världsdelarna stämmer någorlunda till både form och yta. Däremot stämmer inte avstånden och vinklarna. Den kartprojektionen går att passa in på en fyrkantig yta och har blivit populär i Japan. Vad är en karta? I sin enklaste form är en karta en teckning som föreställer världen. Det som skiljer en teckning från en karta är att en karta ska ha en norrpil och en skalstock. Det måste gå att beräkna avstånd på kartan, med hjälp av en skala, och se åt vilket håll norr ligger. Annars är det ingen karta. En satellitbild eller ett flygfotografi är ingen karta. Bilden har alldeles för mycket detaljer. Det är kartritarnas jobb att välja ut det viktigaste från fotografier och skapa en karta där bara det viktigaste finns med. Är det en turistkarta är det viktigare att ta med badstränder än att ta med fabriksbyggnader eller brandstationer. Tittar du på Google Maps är det vanligtvis en satellitbild du ser, om du inte väljer att titta på en kartvy istället. Arbetar du med kartuppgifter är det alltid enklare att titta på en karta än på en satellitbild. Kartsymboler För att det ska vara lätt att hitta viss information på en karta används olika symboler. En symbol kan till exempel vara en glasstrut som placeras ut överallt där det finns glasskiosker på en turistkarta. Då är det lätt för en trött förälder att snabbt se var det går att köpa glass till barnen. Om du gör en egen karta kan du hitta på vilka symboler du vill. Är det däremot en riktig karta, från en myndighet eller kommun, är det bestämt vilka symboler som ska användas för järnvägsövergångar, fornminnen, campingplatser och så vidare. Att använda gemensamma symboler för alla kartor gör det lättare att snabbt förstå det som visas på kartorna. Använder du en atlas brukar det finnas förklaringar av de vanligaste symbolerna som används i Sverige på de första sidorna, före kartorna. skala = anger storleksförhållande mellan karta och verklighet Autograph kartprojektion kan passas in på en fyrkantig yta, men avstånd och vinklar stämmer inte.

15 26 Kapitel 1 Kartografi 27 En topografisk karta över Kullaberg i Skåne. Vad är en topografisk karta och vad finns det för andra kartor? En topografisk karta är den vanligaste kartan i en atlas. Den visar vanligtvis ett områdes växtlighet och höjd över havet. Berg och andra områden som höjer sig upp över omgivningen kan visas på två sätt. Det ena är med streck, konturlinjer, som visar höjd över havet inom det område som finns inom strecket. Det andra är med hjälp av färger. Grönt brukar vara mark vid havsnivå. Ju mer brunröd/grå färgen är, desto högre höjd på området. Ytan visas vanligen som en reliefkarta där skuggor från en en påhittad sol i övre vänstra hörnet har målats in för att skapa en tredimensionell känsla. Det finns andra sorters kartor som benämns tematiska kartor. Det är kartor som visar information utifrån ett speciellt tema. Några exempel: I Sverige har vi fastighetskartan. På den finns all mark i Sverige in - rutad. I varje ruta står en kod. På kommunen finns ett dataregister där det går att se vem som äger marken utifrån koden. Längs kusten har vi sjökort. På dem är inte landområdena utsatta mer än som enfärgade fält. Istället är det fyrarna och området till havs, fram till kusten, som är intressant. Den som seglar en båt vill veta hur djupt det är och vad fyrarnas blinkningar betyder, inte vilken natur som finns på öarna runt omkring. Koropletkartor är kartor där olika regioner visas på olika sätt utifrån ett visst urval. En koropletkarta kan till exempel visa alla kommuner i Svealand och ge kommunerna olika färg beroende på hur många elever som fått A i slutbetyg i matematik i den kommunen. På en politisk världskarta finns ingen terräng utritad, men alla länders gränser finns med. De olika länderna brukar ha olika färger så att det är lätt att se var de börjar och slutar. Geologiska kartor visar hur berggrunden ser ut under havs- och markytan. Det går att visa områden på en karta som är drabbade av en viss sjukdom för att kunna analysera hur sjukdomsspridningen ska stoppas. Ett mycket bra exempel på hur kartor kan användas för sjukdomsanalyser gjordes i London En läkare försökte hitta orsaken till ett allvarligt utbrott av kolera. Kolera är en farlig magsjukdom som sprids med smutsigt vatten. Läkaren tog en karta över London, prickade in stadens tretton brunnar och placerade sedan in adresserna till hus där människor dött i kolera, 578 stycken. Då såg han att det var speciellt i området kring en brunn som många hade dött. Precis som han misstänkte visade det sig vara den brunnen som innehöll kolerasmittat vatten. Genom att stänga den smittade brunnen kunde man få koleraepidemin att avstanna. Kort sagt, det finns ingen begränsning av vilken sorts information det går att visa på en karta. Kartan underlättar för oss att se trender eller göra analyser mellan olika regioner.

16 28 Kapitel 1 Kartografi 29 Vad är det för skillnad på en statisk karta och en dynamisk karta? Reliefkarta Hållöberg Sjökort. E 20 Sälö (10) Hållö brott 14 Y Brottet Hållö Hamnskär De traditionella papperskartorna är statiska kartor. När de väl är tryckta ser de alltid likadana ut, även om världen ändrar sig. Det kan finnas vägar och broar i verkligheten som inte finns med på kartorna, om det har gått några år sedan de trycktes. Statiska kartor hittar du till exempel i en tryckt atlas. Men det vanligaste numera är dynamiska kartor. De ritas upp på en datorskärm eller en mobil när du behöver dem. Information om det som ritas ut finns lagrat i en databas. Det gör det enkelt att till exempel lägga till uppgifter om en bro, om det saknas. Man kan också lägga till sådant som bara finns en kort tid, som istjocklek på en sjö eller vägarbete som stoppar upp trafiken bara någon timme. Dynamiska kartor har ändrat vårt sätt att se på kartor, och numera trycks i princip inga officiella kartor på papper längre. Alla kartor finns istället som dynamiska kartor. Varför är en dynamisk karta bättre än en statisk? Vad finns det för andra sorters kartor än topografiska kartor? Ge tre exempel.

17 30 Kapitel 1 Kartografi 31 Vad är GIS? GIS är förkortningen för Geographical Information System, eller på svenska Geografiskt informationssystem. GIS är ett sätt att skapa dynamiska kartor som enbart visar det som är viktigt på kartan. Tekniken används till exempel i Google Earth. En GIS-karta byggs upp av lager. I botten finns ofta en karta, en satellitbild eller ett flygfotografi. Informationen läggs ovanpå i lager efter lager, ungefär som genomskinliga plastark som läggs över en karta. Ett ark kanske visar alla vägar, ett annat ark visar alla skogsområden, ett tredje ark visar alla brunnar och så vidare. Arken kan göras synliga eller osynliga med en enkel knapptryckning. Ska det inte vara någon skog alls på kartan görs enkelt lagret som visar skog osynligt. I bakgrunden finns en databas, en server med information som är sorterad på ett sådant sätt att det går att välja just den information som är intressant. Är det så att jag vill veta vilka som äger alla fastigheter med egna brunnar och också har får, men inte kor, går det att skicka en fråga till databasen. Finns det lagrat information om fastigheter, brunnar och vilka djur som finns på gårdarna så skapas det en dynamisk karta där ett lager visar fastigheterna och ett lager visar brunnarna. Eftersom det går att skapa dynamiska kartor vid behov med GIS-teknik är det mycket enklare än förr att fatta olika beslut. All information är ständigt ny och uppdaterad. Beslutsfattarna kan lätt se förändringar i samhället och jämföra platser med varandra för att till exempel se var det behövs brandstationer, var det är olämpligt att bygga hus när havsnivån stiger eller var en butik ska placeras för att få flest kunder. Kunder Gator Områden Höjd över havet Landanvändning Riktiga världen En GIS-karta byggs upp av lager.

18 32 Kapitel 1 Kartografi 33 Ordlista Analys Atlas Breddgrad Databas Dynamisk Ekvatorn Fyr GIS Kolera Konturlinje Koordinat Latitud Longitud Längdgrad Meridian Midnattssol Navigera Nollmeridianen Norrpil Noggrann undersökning. Bok med kartor. Uppdelning av jordklotet i 90 grader nordlig och sydlig bredd. En server med information som är sorterad på ett sådant sätt att det går att välja just den information som är intressant. Något som ändras, motsats till statisk. Den breddgrad som är midjan på jorden. Byggnad som avger ljussken för att hjälpa bl.a. fartyg att navigera på natten. Geografiskt informationssystem. Farlig magsjukdom som sprids med smutsigt vatten. Linje på karta som följer en viss höjd över havet. Gör det lätt att se var det är brant och hur marken ser ut i verkligheten. Kallas även höjdkurva. Tal som anger en punkts läge i förhållande till en viss axel. Se breddgrad. Se längdgrad. Uppdelning av jordklotet i 180 grader östlig och västlig längd. Annat namn för längdgrad, används oftast bara om nollmeridianen. När solen inte går ner under horisonten på natten. Bestämma kurs för t.ex. ett fartyg. Den längdgrad som går genom Greenwich och som är längdgrad 0. Kartsymbol som visar åt vilket håll norr ligger. Polcirkel Reliefkarta Skala Skalstock Statisk Tematisk karta Topografisk karta Trend Tropikerna Vändkrets Zenit Område mellan en viss breddgrad och polen, där solen skiner i 24 timmar under minst en sommardag och där solen inte går upp alls under minst en vinterdag. Karta som visar höjdskillnader med skuggning och vad marken består av. Anger storleksförhållande mellan karta och verklighet. Kartsymbol som visar vilken skala kartan har. Ofta visar den hur lång 1 cm på kartan är i verkligheten. Något som aldrig ändras, motsats till dynamisk. Karta som skapats utifrån ett tema, t.ex. vilka länder som har oljetillgångar. Karta som visar höjdskillnader med höjdkurvor. Hur något ändras eller utveckling över tid. Området mellan vändkretsarna. Breddgraderna 23,5 grader norr och söder om ekvatorn. Norra vändkretsen heter Kräftans vändkrets, södra heter Stenbockens vändkrets. När solen står rakt ovanför betraktaren. Solen kan bara stå i zenit i tropikerna.

19 Kapitel 2 34 Kapitel 1 Årstider och väder I det här kapitlet... ska du lära dig mer om hur jordens plats i förhållande till solen skapar olika årstider och hur det i sin tur skapar olika sorters väder. För att förstå hur det väder som påverkar oss egentligen uppstår är det nödvändigt att ha kunskap om atmosfären, moln, hur regn uppstår och hur både vindar och olika havsströmmar påverkar oss. Du kommer dessutom att få lära dig hur vindar och strömmar har påverkat människors möjligheter till handel mellan världsdelarna genom tiderna, och förstå varför det är vanligare att folk åker på semester till Thailand på vintern än på sommaren. Vad skapar vädret? Väder är det vi har utanför fönstret just nu. När meteorologerna samlar ihop information om vädret på en plats under 30 års tid och räknar ut det vanligaste vädret för den platsen, kallar vi det istället för klimat. Det som styr vilket väder en plats på jorden har är flera olika faktorer samtidigt. Hur mycket solsken får platsen? Hur mycket moln finns det i luften? Vilken nederbörd faller från molnen? Ligger platsen nära havet eller långt in på land? Finns det några varma eller kalla havsströmmar i närheten? Hur mycket blåser det? Från vilket håll eller väderstreck kommer vinden? Hur ser topografin ut? Finns det till exempel en bergskedja som påverkar molnbildning?

20 36 Kapitel 2 Årstider och väder 37 Varför är det dag och natt? Du vet att solen skiner på dagen men inte på natten. Solstrålningen är en orsak till att det ofta är varmare på dagen än på natten. Det som styr om vi har dag eller natt är det faktum att jorden roterar runt sin egen axel. Eftersom jorden är rund kommer alltid halva jorden att vara vänd mot solen, samtidigt som andra halvan är vänd från solen och ligger i mörker. De som ser solen upplever gryning, dag eller skymning, medan resten upplever natt. Men du vet också att längden på natten och dagen skiftar beroende på vilken årstid det är. Så vad är det som skapar de olika årstiderna? Varför har vi olika årstider? I Sverige har vi fyra olika årstider: sommar, höst, vinter och vår. Det är lätt att tro att det är likadant i alla länder i världen, men det är bara länder som ligger ungefär lika långt bort från Nord- eller Sydpolen som har fyra årstider. I nordligaste Sverige räknar samerna med åtta olika årstider. I tropikerna och i Sydostasien finns det två årstider: regnperiod och torrperiod. De som bor i regnskogen vid ekvatorn, mitt på jorden, har nästan inga årstider alls. Där är alla dagar ungefär likadana. Lite sol på morgonen, sedan bildas moln när solen värmt upp marken. Molnen blir till regnmoln, och sedan regnar det på eftermiddagen och kvällen. Jorden roterar runt jordaxeln. Horisont 23,5 För att förstå vad som skapar årstiderna får vi tänka oss att vi reser ut i rymden och tittar på jorden därifrån. Först då går det att se att jorden lutar. Lutar? Men jorden är ju rund, en boll kan inte luta! kanske du tänker. Enklaste sättet att förklara lutningen är om du tänker dig att du sticker en pinne rakt genom jorden, från Nordpolen till Sydpolen. Det är jordaxeln, som jorden roterar runt. Sedan drar du i pinnens överdel så att Nordpolen dras ner en bit, 23,5 grader för att vara exakt, samtidigt som du håller kvar underdelen. Då ser du att jorden lutar i förhållande till solen. Se bild på s. 36. Jorden färdas ett varv runt solen på 365,25 dagar. Det extra kvartsdygnet gör att vi behöver lägga till en extra dag vart fjärde år, ett skottår, för att almanackan ska stämma. Under sin färd runt solen kommer norra delen av jorden att vara vänd så mycket mot solen på sommaren att det aldrig blir natt. På vintern är det tvärtom. Då går solen aldrig upp över horisonten i norr, medan det istället är sommar på södra halvklotet och solen aldrig går ner över Sydpolen. Bara två dagar varje år, när jorden visar sidan rakt mot solen, är alla dagar exakt lika långa överallt på jorden. Då är dagen tolv timmar lång, och natten är också tolv timmar lång. De två dagarna kallar vi vårdagjämning och höstdagjämning. De infaller vanligen den 21 mars och den 21 september, men ibland dagen före eller dagen efter. När jordens lutning gör att norra halvklotet lutar som mest mot solen, då är det sommarsolstånd hos oss. Det sker vanligen 21 juni. Vintersolstånd, när norra halvklotet lutar så långt bort som möjligt från solen på norra halvklotet, infaller vanligtvis 21 december. omkr. 21 juni midsommar omkr. 21 mars vårdagjämning omkr. 21 september höstdagjämning omkr. 21 december midvinter Rotationsriktning Varför har vi skottår vart fjärde år? Hur ser det ut på Nordpolen när det är vintersolstånd och sommarsolstånd?

21 38 Kapitel 2 Årstider och väder 39 Om jorden inte lutade alls skulle vi ha samma väder som vi har under våroch höstdagjämningen året om. Lite kyligt, mycket regn, ingen snö. Aldrig sommarvarmt. Skulle jordaxeln tvärtom luta mer, skulle vi få ännu större skillnader mellan årstiderna, med varmare somrar och kallare vintrar. Jordens lutning pendlar mellan 21,8 och 24,4 grader med års mellanrum. Just nu är lutningen minskande. SOLSTRÅLAR JORD- AXELN Den breddgrad där jordytan nås av midnattssol ligger 23,5 grader från toppen av jorden, som är 90 grader. 90 minus 23,5 är lika med 66,5 grader. Vid breddgraden 66,5 N ligger norra polcirkeln och vid 66,5 S ligger södra polcirkeln. Innanför polcirklarna är det minst en dag varje år som solen inte går ner alls. Vid själva Nord- och Sydpolen lyser solen i mer än 180 dygn i sträck. Varför har vi årstider? Vad är det för speciellt med höst- och vårdagjämningen? Norra polcirkeln Kräftans vändkrets Ekvatorn Stenbockens vändkrets Södra polcirkeln Varför är det inte varmt på Nordpolen? Om nu solen skiner halva året rakt på Nordpolen utan att solen går ner och det blir natt, borde väl det vara jordens varmaste plats? Men Nordpolen och Sydpolen är kalla året om. Orsaken till det är att den vinkel som solstrålarna har när de träffar jorden bestämmer hur mycket energi som fördelas på jordytan. När solstrålarna träffar rakt mot jordens mitt är de som mest koncentrerade. Om samma solstrålar träffar Nordpolen blir träffytan mer utdragen, eftersom Nordpolen befinner sig på jordens topp. Du kan göra ett enkelt test själv. Ta en ficklampa med smal ljusstråle. Lys med den på mitten av en fotboll. Du kommer att se att ficklampan skapar en koncentrerad rund prick av ljus på bollen. Rikta sedan ficklampan mot bollens topp. Då ser du att ljuspricken blir oval, utdragen. Den lyser på en större yta. Lika mycket solenergi fördelas alltså på en större yta, och det innebär att varje liten del av ytan blir mindre uppvärmd vid Nord polen än den skulle bli vid ekvatorn. Att det är varmare vid ekvatorn än vid Nord- och Sydpolen beror alltså inte på att ekvatorn ligger närmare solen än vad polerna gör, utan på den vinkel som solstrålarna har när de träffar jordytan. Varför är det varmare runt ekvatorn än vid polerna? Solstrålarnas vinkel påverkar värmen på jorden.

22 40 Kapitel 2 Årstider och väder 41 expandera = få större volym utan att bli tyngre kondensera = när ett ämne ändrar form från gas till flytande Hur uppstår vindar? När solen värmer marken blir också luften ovanför marken uppvärmd. Varmluft expanderar, den får en större volym än kall luft. Att den får större volym gör att den seglar upp ovanför kallare luft. Det är den principen som används vid flygning med varmluftsballonger. En plats där luften stiger, där luften inte är lika tät, är en plats med ett lågtryck. När den uppvärmda luften försvinner uppåt blir det inte tomt på luft vid markytan. Istället blåser det in svalare luft som tar den plats som blivit ledig. Var kommer den luften ifrån? Färdas du uppåt i troposfären, som atmosfärens nedre del kallas, känner du att det blir kallare och kallare. När den varma luften svävar upp i tropo - sfären kyls den efterhand ner. Till slut är den tyngre och tätare än luften runt omkring. Den kallare luften sjunker då mot markytan och pressar sig hårdare mot marken än luften som redan finns där. Det skapas ett högtryck. All luft som trycks ner mot markytan måste ta vägen någonstans. Den pressas åt det håll där det finns för lite luft, där lågtrycket finns. Den här förflyttningen av luft från högtryck till lågtryck längs markytan är det som skapar vindar. Ju större skillnad det är i tryck mellan hög- och lågtrycket, desto hårdare blåser vinden. Kall luft kan inte innehålla lika mycket vattenånga som varm luft. När luften stiger uppåt och kyls ner kondenserar vattenångan i luften. Det bildas moln. Är det mycket vattenånga bildas regnmoln, och det regnar. Det motsatta gäller för högtryck. Där är luften redan kall, all vattenånga har kondenserat. Kvar finns bara sval, torr luft. Det är därför det oftast är regn och dåligt väder när ett lågtryck passerar, medan det är soligt och fint när ett högtryck passerar. Hur uppstår en vind? Varför är det oftast regn och dåligt väder när ett lågtryck passerar medan det är soligt och fint när ett högtryck passerar? Högtryck Kall, torr luft sjunker ner från atmosfären till markytan. Vind blåser ut från högtryck vid marknivå. Leder ofta till soligt väder. Lågtryck Varm, fuktig luft stiger från markytan till atmosfären. Vind blåser in mot lågtryck vid marknivå. Leder ofta till regnväder. Vi upplever inte att högtrycken är svala på sommaren, tvärtom. En molnfri himmel innebär att solen kan skina obehindrat på oss, och det känns varmt. Om det är moln på sommarhimlen hindrar de solstrålarna, och det känns svalare. På vintern är det annorlunda. Då är det som kallast när himlen är klar, eftersom solstrålarna inte kan värma jordytan på samma sätt på vintern som på sommaren. När det är lågtryck på vintern, med moln eller snöfall, är det oftast varmare i luften än när himlen är molnfri. Vi har olika namn på vindarna beroende på hur starka de är. En svag vind kallar vi bris, blåser det mer säger man att det blåser kuling och blåser det riktigt mycket blåser det storm.

23 42 Kapitel 2 Årstider och väder 43 Finns det inget annat sätt som vindar uppstår? Det finns andra sätt, men alla bygger på samma princip: att varm luft stiger medan kall luft sjunker. I Sverige upplever vi till exempel ofta sjöbris och landbris på sommaren, om vi bor nära havet eller en stor sjö. Sjöbris uppstår när solen skiner på land. Markytan värms upp snabbare än havet. Luften ovanför marken stiger när det blir varmare, och det tomrum som bildas fylls med svalare luft från havet, från sjön, som folk sa förr. För badande på sommaren är det välkommet, eftersom det blåser in uppvärmt ytvatten till stranden. På kvällen kyls land snabbare än vatten. När temperaturen på land blir lägre än ytvattnets temperatur stiger varm, fuktig luft som finns ovanför havet uppåt. Tomrummet som uppstår fylls med sval luft som blåser ut mot havet från land. Det kallas landbris. En kort period vid gryning och skymning byter vinden riktning. Då är havet alldeles vindstilla och vattnet spegelblankt. Hur uppstår sjöbris och landbris? marken värms upp kall landbris marken kyls ner varm luft kall sjöbris varm luft Sjöbris på dagen Landbris på natten

24 44 Kapitel 2 Årstider och väder 45 Vad är en tromb? En tromb är en speciell sorts vind, en virvelvind. Tromber uppstår när marken är varm samtidigt som luften högre upp ovanför marken är kall. I Sverige uppstår tromber på våren. De syns sällan. För att de ska synas krävs att de driver fram över vatten eller mark där det finns mycket damm eller skräp som kan sugas upp i virvelvinden. I Sverige blir de aldrig så stora att de blir farliga. Som värst kan en tromb lyfta en studsmatta, ett tomt tält eller lyfta på taket till ett uthus om det är dåligt fastspikat. I andra länder kan tromber bli mycket större och mycket farligare, speciellt i USA. Nordamerika har en hög bergskedja i väster, Klippiga bergen. Den gör att kalla, torra vindar i Arktis, som egentligen skulle ha blåst ut i Stilla havet, istället viker söderut ner över USA. Över Karibiska havet uppstår samma fenomen. Varma, fuktiga vindar som egentligen skulle ha blåst ut över Stilla havet stoppas upp av bergen och tvingas norrut. När den varma, fuktiga karibiska vinden sedan möter den kalla, torra polarvinden uppstår kraftiga, farliga tromber. En sådan jättetromb kallas vanligtvis för en tornado. En tornado är ofta bara några meter bred vid markytan, men så stark att den kan lyfta upp lösa saker på över hundra kilos vikt. Föremålen dras högt upp i luften tills de kommer utanför tornadon, och då faller de till marken igen. Speciellt ett område i Mellanvästern, som kallas Tornado Alley, drabbas flera gånger varje år. Hur uppstår tromber? Vad är en orkan? En orkan är ett stort vädersystem med mycket regn och hårda vindar. Orkaner kräver en ytvattentemperatur i havet på 26 grader eller mer för att kunna bildas. Därför kan inte Sverige drabbas av orkaner. En orkan börjar som ett kraftigt lågtryck i tropikerna. Passadvindarna (se s. 58) driver ut lågtrycket över havet. En storm bildas. Om havet är tillräckligt varmt gör energin från havsvattnet att stormen växer i höjd. När den blir tillräckligt hög börjar stormen rotera runt sin egen axel. Det gör att det blåser mer i ytterkanterna än i mitten. I orkanens mitt är det helt vindstilla. Det området kallas för orkanens öga. En orkan har vindar på minst 119 km/h. Vindarna trycker havsvattnet framför sig och när orkanen når land drabbas kusten av hårda vindar, hällande regn och ett hav som kan tryckas upp flera meter över sin vanliga nivå. Orkaner som bildas i Stilla havet kallas för tyfoner, men det är samma väderfenomen. Där är det speciellt Filippinerna, Japan och Nya Zeeland som drabbas. De värsta orkanerna drabbar öarna i Karibiska havet och USA:s karibiska kuster. Orsaken till det är att Karibiska havet är ett stort, grunt hav där havstemperaturen tidigt blir över 26 grader, och temperaturen i ytvattnet kan bli hög. Samtidigt innehåller Karibiska havet flera önationer som är bland de fattigaste i världen, som Haiti, och dessa drabbas extra hårt av orkaner. När en orkan drar in över land får den ingen energi från havet längre, då ebbar den ut till en storm för att slutligen upplösas och försvinna helt. Hur uppstår orkaner? En tornado med typisk strutform, liten vid marken och bred upptill. År 2016 drog orkanen Matthew in över Florida i USA.

25 46 Kapitel 2 Årstider och väder 47 Vad är monsun? Monsun är en storskalig vind som helt och hållet byter riktning två gånger per år. Monsunklimat är en sorts klimat som främst finns i Sydostasien. När det är sommar på norra halvklotet värms Asien upp väldigt mycket. Land värms snabbare och blir varmare än hav, och Asien är den världsdel som har störst landyta i världen. När marken värms upp, värms också luften ovanför marken upp. Luften stiger och då drar sval, fuktig luft från Indiska oceanen in istället. Genom södra Asien går världens högsta bergskedja, Himalaya. När den fuktiga luften når Himalaya tvingas vindarna uppåt. De kyls ner, och fukten regnar ur. Samma sak händer när vindarna blåser över Indiens mitt som är en platå. Halva året blåser det från havet mot land, och det regnar mest hela tiden. När vintern kommer blir det tvärtom. Mark kyls snabbare, och mer, än hav. När marken i Asien kyls ner sjunker luften ovanför och sprider sig sedan utåt, bort mot den varmare Indiska oceanen. Det innebär att sval, torr luft blåser ut från Asien, ut mot Indiska oceanen, under vinterhalvåret. Den som ska på solsemester till exempelvis Thailand gör bäst i att åka på vintern. Det är inte så varmt som på sommaren men ändå chans till sol varje dag. Hur uppstår monsunregn i Sydostasien? Monsun på vintern Monsun på sommaren H L H L Ett monsunregn i Pune, Indien.

26 48 Kapitel 2 Årstider och väder 49 nederbörd = samlingsnamn för regn, snö och hagel komprimera = få mindre volym utan att bli lättare Regn Regn, och annan nederbörd, uppstår när fuktig luft kyls ner. Orsaken till det är att kall luft inte kan hålla kvar lika mycket fukt som varm luft. Oftast bildas nederbörd när luften stiger upp och blir avkyld i den allt kallare luften, men varför blir det kallare högre upp? Skiktet mellan markytan och rymden kallas atmosfären. Atmosfären består av flera lager, och det är i det lager som är närmast jordytan det mesta av väder, vind, molnbildning och temperaturskillnader sker. Det lagret heter troposfären. Ju högre upp till exempel ett flygplan färdas i troposfären, desto kallare blir det. Kallast är det vid gränsen till stratosfären, som är nästa lager ovanpå tropo sfären. Det gränsskiktet heter tropopaus, och det är så högt som åskmoln, de högsta av våra vanliga moln, stiger när det är åskväder. Troposfären är 6 20 kilometer tjock. Den är tjockare vid ekvatorn och som tunnast vid polerna. Det finns två orsaker till att det blir kallare och kallare allt högre upp i troposfären. Den ena orsaken har med solen att göra. Eftersom luften värms upp när solen värmer marken är atmosfären som varmast närmast markytan. Den andra orsaken hänger ihop med lufttrycket. När luften stiger utsätts den för allt lägre lufttryck. Det gör att luften kan expandera. Luft som expanderar kyls ner av sig själv. Du kan ha märkt det fenomenet utan att du tänkt på det, när till exempel vätska som sprutas ur en sprayburk känns kall. Drivgas och burkens innehåll, som följer med gasen ut ur burken, expanderar när de kommer ut ur burken. Motsatsen uppstår när luft komprimeras. Då blir den varm. Vilka två orsaker finns det till att det blir kallare och kallare allt högre upp i troposfären? Höjd (km) Mesosfären Stratosfären Troposfären Termosfären Temperatur ( C) Jonosfären Ozonlagret

27 50 Kapitel 2 Årstider och väder 51 Varför regnar det? Uppe i atmosfären finns små partiklar som på olika vis har blåst upp från markytan. Runt dem kondenserar vattenångan och blir till svävande vattendroppar. När tillräckligt mycket fukt, i form av små vattendroppar, samlats i atmosfären faller fukten tillbaka mot marken. Är det kallt faller den i form av snö eller hagel. Är det varmt faller den som regn. Det finns tre olika sätt som regn och annan nederbörd kan bildas på. Alla bygger på att varm, fuktig luft kyls ner så att luften inte kan hålla kvar fukten längre. Orografisk nederbörd... kallas det när varm, fuktig luft tvingas upp längs en bergssida på grund av vindar. Eftersom det blir kallare och kallare ju högre upp luften pressas kyls luften ner alltmer, och fukten i luften faller som regn eller snö. När luften kommer över bergen är den torr och har inte med sig någon fukt alls. Den sidan av berget får därför väldigt lite regn, bergssidan ligger i regnskugga. Det faller nästan aldrig regn där. Ordet oro kommer från grekiskan och betyder berg. Konvektiv nederbörd... eller konvektionsnederbörd kallas det när marken värms upp av solen och fuktig luft ovanför marken stiger uppåt, eftersom varm luft är lättare än kall luft. När luften stigit tillräckligt högt kyls den ner och fukten i luften faller som regn eller snö. Detta är vanligt i regnskogsområdena runt ekvatorn men förekommer även på andra ställen. I Sverige sker det under varma högsommardagar, du har säkert upplevt det själv. Oftast är förmiddagen klar och molnfri. Stora moln, formade som mjuka vaddtussar, börjar bildas mitt på dagen och blir fler och fler under eftermiddagen. Slutligen täcks himlen av moln som blir grå, och dagen övergår i en regnig eftermiddag. Frontnederbörd... kallas det när varm, fuktig luft möter kall luft. Eftersom kall luft är tyngre än varm luft pressas den varma luften uppåt, ovanför den kalla luften. Slutligen blir det så kallt att moln bildas och fukten faller som regn eller snö. Fronterna kan vara stora och täcka hela Sveriges bredd. Det här är det vanligaste sättet som nederbörd (regn och snö) uppstår på i Sverige. Orografisk nederbörd Frontnederbörd Konvektiv nederbörd En kallfront närmar sig varmare luft som ligger över Norge. Utanför kusten börjar den kalla luften pressa upp den varma. När den varma luften kyls ner skapas nederbörd. Vilka tre olika orsaker finns det till att det regnar?

28 52 Kapitel 2 Årstider och väder 53 Var kommer vattnet till regnet ifrån? När solen skiner på hav eller sjöar värms ytvattnet upp och vatten avdunstar. Fuktigheten svävar uppåt i luften som osynlig vattenånga. När den avkyls kondenserar den, bildar moln och nederbörd. När snö och hagel landar på marken ligger det kvar, men när regn faller på marken händer två saker. Dels sjunker vatten ner i marken och bildar grundvatten. Det är det vatten vi kan pumpa upp ur brunnar. Dels rinner regnvattnet längs markytan som markvatten och bildar bäckar, åar och älvar eller stannar upp i sjöar. Slutligen rinner vattnet ut i havet igen där solen kan skina på det på nytt så att vattenånga bildas vid avdunstningen. Det här kretsloppet kallar vi vattnets kretslopp. Nederbörd Glaciär Avrinning Transport Av det vatten som finns på jorden finns bara 3 % på land. Resten finns i haven som odrickbart saltvatten. Av de 3 % vatten som finns på land är mer än 2 % låst i glaciärer och inlandsisar. Av allt vatten som finns på jorden finns alltså mindre än 1 % i form av ytvatten eller grundvatten. Det är det vattnet vi människor och allt annat liv på land har att dela på för att överleva. Varifrån kommer vattnet som bildar regndroppar? Ytvatten Avdunstning Markvatten Grundvatten

29 54 Kapitel 2 Årstider och väder 55 Påverkar havsströmmarna vädret? Havsströmmar uppstår på ungefär samma sätt som vindar. På ett enkelt sätt kan det beskrivas så här, även om det är mer avancerat: Solen skiner på havsvattnet. Vattnet expanderar, blir lättare, när det värms. Det varma vattnet samlas vid ytan. Det har du nog känt själv när du badat på sommaren, att vattnet är varmare vid ytan än längre ner. Det bildas dock inga bubblor av varmt vatten som sticker upp över ytan, utan vattnet sprids utåt mot kallare områden. Kallt vatten blir tätare och sjunker. Det gör att det sjunker nedkylt vatten mot havsdjupen, speciellt vid Arktis och Antarktis. Där bildas det så kallade djupvattnet. Det blir förstås inga gropar i havet när det kalla vattnet sjunker, utan varmare vatten från annat håll fyller på där det kalla sjunkit ner. Vindarna har också betydelse. Vid ytan pressar vindar mot vattnet, och det hjälper till att pressa havsströmmarna i vindriktningen. På det viset bildar varmt och kallt vatten ett kretslopp med strömmar emellan, precis som varm och kall luft skapar ett kretslopp med vindar emellan. Klimatet, och därför också vädret, påverkas om det finns en havsström i närheten. Pingviner trivs bara i kallt vatten. De bor egentligen i Antarktis, men kalla havsströmmar gör att pingviner kan leva på Galápagosöarna, nära ekvatorn väster om Syd amerika. De har följt strömmar norrut längs Sydamerikas kust. Detsamma gäller Namibia på Afrikas västkust. Trots att det är öken där trivs pingvinerna i det iskalla vattnet utanför kusten. Ett annat exempel är passagerarfartyget Titanic som aldrig skulle ha kunnat krocka med ett isberg på vägen mot New York om det inte hade varit för att en kall ström drar med sig isberg längre söderut än normalt längs Nordamerikas östkust. Hur kan pingviner leva på Galápagosöarna, som ligger vid ekvatorn? Röda pilar = varma strömmar Blå pilar = kalla strömmar Sverige påverkas mycket av den varma Golfströmmen, som tar med sig uppvärmt vatten från ekvatorn ända upp till våra breddgrader. Därför är vårt klimat varmare och fuktigare än det skulle ha varit om vi inte hade haft Golfströmmen utanför Norges kust. Golfströmmen gör samtidigt att den norska staden Bergen är den regnigaste platsen i Europa. Det är värmen från Golfströmmen som gör att det växer palmer, som vanligtvis hittas i öknen, så långt norrut som i Cornwall i sydvästra England. Vad heter den viktiga, varma havsströmmen som flyter förbi Norges kust?

30 56 Kapitel 2 Årstider och väder 57 Påverkas vädret av avståndet till havet? Marken värms upp snabbare än havet. Går du barfota på en varm havsstrand är det skönt att svalka fötterna i vattenbrynet. Marken kyls också ner snabbare än havet. Går du vid havet på senhösten kan marken vara snötäckt men havet fortfarande öppet och isfritt. Skillnaden i hur fort hav och land värms upp och kyls ner skapar olika klima ttyper. De heter inlandsklimat och kustklimat. Långt från närmaste havsstrand råder inlandsklimat. Det klimatet har en tidig vår och en varm, torr sommar men en höst som kommer tidigt och en vinter som kan bli extremt kall. Vid kusten råder istället kustklimat. Havet är kallt och värms upp sakta. Våren kommer senare än vid inlandsklimat. Sommaren är fuktig och sval, eftersom det kalla havet drar ner temperaturen och fukten orsakar regn när luften blåser in över land. Men när hösten kommer är det plusgrader längre in på senhösten än i inlandet. När vintern kommer är den fuktigare och inte lika kall jämfört med vintern i inlandsklimatet, men bara så länge havet är isfritt. När havet täcks av is omvandlas det typiska kustklimatet till inlandsklimat. Vad är speciellt för inlandsklimat? Vad är speciellt för kustklimat? De stora vädersystemen Jorden är formad som en boll, lätt hoptryckt. Vinkeln på solens strålar gör att det finns mer energi runt ekvatorn och mindre vid polerna, och skillnaderna i energimängd skapar vädersystem som påverkar stora delar av jorden. Den kallas även den globala atmosfäriska cirkulationen. Hadleycellerna och passadvindarna När solen skiner mot ekvatorn värms marken upp. Fuktig, varm luft stiger uppåt i ett ständigt lågtrycksbälte samtidigt som den kyls av och konvektionsnederbörd uppstår. Väl uppe i troposfären blåser vindarna ut från ekvatorn, norrut på norra halvklotet och söderut på södra, samtidigt som mer och mer fukt försvinner ur luften. Vid ekvatorn uppstår regnskog. En bit från ekvatorn uppstår grässlätter med enstaka träd. De kallas savann i Afrika. Ännu längre bort från ekvatorn bildas stäpp. När luften är helt torr sjunker den nedåt. Ett bälte av extrema högtryck bildas med klar och torr luft, ungefär vid 30:e breddgraden nord/syd. Här finns Luft sjunker Luft stiger Luft sjunker EKVATORN 60 N 30 N 30 S 60 S jordens öknar. Luften vid högtrycken blåser sedan tillbaka mot lågtrycksbältet vid ekvatorn. En cirkulation av luft mellan ekvatorn och 30:e breddgraden har bildats. Den kallas för en Hadleycell. Vid vilken breddgrad hittar vi jordens öknar och varför? Vad är en Hadleycell? Vindar blåser från 30:e breddgraden mot ekvatorn men viker av så att de blåser snett mot ekvatorn. De här vindarna blåser i samma riktning året om och kallas passadvindar. På den tiden när stora segelfartyg var vanliga var passadvindarna det säkraste sättet att ta sig över Atlanten till Amerika, eller över Stilla havet från Amerika till Asien. Det var en orsak till att Columbus utgick från Kanarieöarna när han korsade Atlanten, då kunde han dra nytta av med vinden som passadvindarna där gav. På engelska heter de trade winds. På norra halvklotet blåser nordostpassaden. Den heter så eftersom den alltid blåser från nordost. På andra sidan jorden blåser syd ostpassaden. I området runt 30:e breddgraden råder det oftast stiltje. Förr kallades det för hästbältet. Fartyg som fastnade där kunde vara utan vind i veckor. För att dricksvattnet skulle räcka var man tvungen att döda hästarna ombord. Ett liknande bälte med stiltje ligger rakt över det område där passadvindarna möts. Det bältet kallas ITCZ, intertropiska konvergenszonen. trade winds = betyder ordagrant handelsvindar

31 58 Kapitel 2 Årstider och väder 59 Varför går inte passadvindarna rakt mot ekvatorn? Eftersom jorden snurrar snabbare än vindarna blåser uppstår en effekt som kallas för corioliseffekten. Det är den som gör att passadvindarna inte blåser rakt mot ekvatorn, utan snett mot den. Det är corioliseffekten som gör att det inte blåser rakt från ett högtryck mot ett lågtryck. Istället börjar det att blåsa runt hög- och lågtrycken. På norra halvklotet blåser vindarna medsols runt högtryckscentrum och motsols runt lågtryckscentrum. På södra halvklotet blåser de tvärtom. Vad är det som skapar corioliseffekten? Varför blåser det alltid från nordost norr om ekvatorn och inte från nordväst? Varför blåser inga passadvindar hos oss? Vindar blåser runt de kraftiga högtrycken vid 30:e breddgraden. Passadvindarna blåser alltså ner mot ekvatorn. På andra sidan högtrycket blåser vindar åt andra hållet. De blåser från väst mot öst och är inte lika starka som passadvindarna. Det var de vindarna som kaptenerna seglade hem med från Amerika till England under segelfartygens tid, och det är de vindarna som gör att Sverige vanligtvis utsätts för västlig vind. Vindarna kallas ibland för västvindsbältet. De blåser ungefär längs 40 60:e breddgraden, både norr och söder om ekvatorn. Varför blåser det ofta västliga vindar i Sverige? Över polerna finns ett ständigt högtryck. Det skapar en cirkulation av torra, kalla polarvindar ungefär runt 60:e breddgraden. På norra halvklotet blåser inte de här vindarna så starkt eftersom de blåser över stora landområden med mycket berg som stoppar upp dem. Runt Antarktis finns det däremot inte mycket som stoppar vindarna. Därför har vindarna i Södra ishavet varit fruktade av seglare i alla tider. Du kanske har hört uttrycket "the roaring forties"? Det är polarvindarna som blåser mellan 40:e och 50:e breddgraden runt Antarktis. Under segelfartygens tid var just de vindarna viktiga eftersom de gav extra fart i seglen, om bara fartygen höll för belastningen. Fyra skepp i hård storm, troligen målad av Pieter Mulier d.ä. cirka 1630.

32 60 Kapitel 2 Ordlista 61 Ordlista Atmosfären Avdunsta Corioliseffekten Expandera Golfströmmen Grundvatten Havsström Hästbältet Högtryck Höstdagjämning Inlandsklimat Intertropiska konvergenszonen Kallfront Klimat Komprimera Kondensera Kretslopp Kustklimat Landbris Lågtryck Markvatten Monsun Nederbörd Området mellan jordytan och rymden. När ett ämne ändrar form från flytande till gas. Får vindar och strömmar att rotera vid jordytan när jordklotet snurrar snabbare än vind och vatten på jorden. Få större volym utan att bli tyngre. Havsström från ekvatorn som gör Sveriges klimat varmare. Det vatten som finns lagrat i marken. Transport av vatten i världshaven. Område i havet runt 30:e breddgraden där det ofta är högtryck och öken till lands. Område där nedkyld, torr luft sjunker mot jordytan. Den dag på hösten då jorden ligger i 90 graders vinkel mot solen och hela jorden har tolv timmar natt och tolv timmar dag. Klimat med varma, torra somrar och kalla vintrar. Det bälte runt jorden där nordostpassaden och sydostpassaden möts. Kall luftmassa som rör sig framåt. Vädret under 30 år ligger till grund för de beräkningar som meteorologer gör för att bestämma en plats klimat. Få mindre volym utan att bli lättare. När ett ämne ändrar form från gas till flytande. När samma material går runt, runt i olika processer. Klimat med kalla, fuktiga somrar och milda vintrar. Kall luft från land blåser ut över hav som är varmare än land. Område där uppvärmd, fuktig luft stiger från jordytan. Det vatten som rinner på markytan. Vind som blåser åt ett håll på sommaren och det motsatta på vintern, drar med sig regn från havet. Samlingsnamn för regn, snö och hagel. Orkan Passadvind Platå Regnskog Savann Sjöbris Skottår Sommarsolstånd Stratosfären Stäpp Tornado Trade wind Tromb Tropopausen Troposfären Tyfon Varmfront Vintersolstånd Vårdagjämning Väder Väderstreck Västvindsbältet Årstid Stort stormoväder som uppstår över varmt hav. Vind som alltid blåser från samma håll kring ekvatorn: norr om ekvatorn från nordost, söder om ekvatorn från sydost. Upphöjt landområde. Skog som växer i områden där det regnar varje dag under minst nio månader varje år. Område med gräs, buskar och enstaka träd. Ligger mellan regnskogen och stäppen. Kall luft från havet blåser in över ett landområde som är varmare än havet. Ett år då februari har 29 dagar. Sker vart fjärde år. När solen är uppe som längst på sommaren, omkr. 21 juni. Skiktet i atmosfären som ligger direkt ovanför troposfären och tropopausen. Område med gräs och enstaka buskar. Ligger mellan öknen och savannen. Farlig, stark virvelvind. Engelskt namn på passadvind. Annat namn för virvelvind. Gränsskiktet mellan troposfären och stratosfären i atmosfären. Den del av atmosfären som ligger närmast jordytan. Innehåller vindar, regn och annat väder som påverkar oss. Samma sak som orkan fast i Stilla havet eller Indiska oceanen. Varm luftmassa som rör sig framåt. När solen är uppe som kortast tid på vintern, omkr. 21 december. Den dag på våren då jorden ligger i 90 graders vinkel mot solen. Hela jorden har tolv timmar natt och tolv timmar dag. Den nederbörd, temperatur och det solsken vi har utanför fönstret just nu. Samlingsnamn för norr, söder, öster och väster. Område runt 40 60:e breddgraden där vindarna ofta blåser från väst. Gör att vi i Sverige ofta har vind från väst. Del av år. I Sverige har vi vår, sommar, höst och vinter.

33 Kapitel 3 62 Kapitel 1 Klimatzonerna I det här kapitlet... ska du lära dig mer om klimatet och skillnaden mellan klimat och väder. Många i samhället, till exempel i nyheterna och på internet, diskuterar klimatet och klimatförändringarna. Om du ska förstå vad de talar om måste du ha kunskap om hur jorden påverkas av solen, hur energin från solen skapar olika klimat på olika platser och på vilka olika sätt klimatet på verkar människor som lever på en plats. Det är viktigt att försöka se in i fram - tiden därför finns här också information om vad som kan hända om vi inte hejdar klimatförändringarna i tid. Du ska även lära dig att göra geo grafiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. Vad är skillnaden på en klimatzon och en klimattyp? För att förstå vad en klimatzon är måste vi först repetera vad klimat är. Klimat är medelvärdet av det väder en plats brukar ha under en period av 30 år. En klimatzon är ett område på jorden där alla platser har ungefär samma klimat. I Sverige har vi ett klimat där björkar trivs, men inte kokospalmer. I Söder havet växer det kokospalmer men inte björkar. Sverige och Söderhavet har olika klimat. De ligger i olika klimatzoner. Det finns fyra klimatzoner: 1. tropiskt klimat 2. subtropiskt klimat 3. tempererat klimat 4. polarklimat

34 Klimatzonerna Kapitel 3 65 Tropiskt regnrikt klimat: regnskog Polarklimat: tundra och glaciärer Tu Ä ka RD n E fö RI rla N G g S lä E ro XE m M ed PL el A R Det vanligaste sättet att göra indelningar i olika klimatzoner är att kontrollera vilken temperatur som är vanligast i ett område och hur mycket det brukar regna där. Områden som har liknande temperaturförhållanden och regnmängd tillhör samma klimatzon. Inom varje klimatzon kan man sedan sortera in klimatet i olika klimattyper. Det finns fem grundläggande klimattyper på jorden. Varmtempererat klimat: lövskog Torrt klimat: stäpp och öken Kalltempererat klimat: barrskog Tropiskt regnrikt klimat: regnskog Torrt klimat: stäpp och öken Varmtempererat klimat: lövskog Kalltempererat klimat: barrskog Polarklimat: tundra och glaciärer Har klimatzonerna alltid sett likadana ut? TV Sedan kan klimattyperna delas upp i mindre och mindre delar beroende på hur noga man behöver beskriva ett klimat inom en klimatzon. Det system som används på universiteten skapades av en ryss som hette Vladimir Köppen. Enligt hans sätt att dela upp jordens klimat finns det inte mindre än 31 olika klimattyper. U 64 Klimatzonerna har inte sett likadana ut jämt. Deras utsträckning beror på medeltemperaturen på jorden, som i sin tur både påverkar nederbörden och påverkas av nederbörden. Under senaste istiden var områdena med regnskog mycket mindre än nu, medan områdena med polarklimat täckte stora delar av det som är tempererat klimat idag. Nu, när det blir allt varmare på jorden, växer ytorna med torrt klimat medan områdena med regnskogsklimat och polarklimat minskar. De tempererade klimatzonerna pressas samtidigt allt längre ut mot polerna. Vad påverkar hur stor yta på jorden som en viss klimatzon upptar? istid = kallperiod för mer än år sedan när stora delar av jorden var täckta av is

35 66 Kapitel 3 Klimatzonerna 67 Klimatdiagram över temperatur och nederbörd i Göteborg. Vad är ett klimatdiagram? Ett klimatdiagram är ett tydligt sätt att visa vilken temperatur och vilken nederbörd en plats vanligtvis har under en månad. Ett klimatdiagram är uppbyggt på ungefär samma sätt, oberoende av vem som har skapat det. Det finns tolv staplar som visar nederbörden, en stapel för varje månad. Du kan avläsa antalet millimeter längs diagrammets ena sida. Sedan finns en kurva som visar medeltemperaturen. Den avläser du på diagrammets motsatta sida. Är det som varmast under juni augusti vet man att diagrammet visar en plats på norra halvklotet. Är det som kallast under de månaderna visar diagrammet en plats på södra halvklotet, eftersom det är vinter där när vi har sommar. Bara genom att titta på ett klimatdiagram kan du vanligtvis se i vilken klimatzon platsen ligger. C jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Hur ser man på ett klimatdiagram att det visar en plats på södra halvklotet? Vad visar kurvan och vad visar staplarna i ett klimatdiagram? mm Tropiskt regnrikt klimat, regnskog Tropikerna är det område som finns mellan vändkretsarna på jorden, det vill säga mellan 23,5 grader nordlig bredd och 23,5 grader sydlig bredd. Det är också mellan dessa breddgrader all tropisk regnskog på jorden finns. Det finns regnskog på andra platser på jorden, till exempel på Nya Zeeland och i västra Kanada, men det är kall regnskog. Mellan vilka breddgrader hittar man tropisk regnskog på jorden? Det finns inga årstider i regnskogen. Ofta är klimatet också likadant hela året. Temperaturen är nästan likadan på vintern som på sommaren. Det regnar mycket under årets alla månader, även om det märks en viss skillnad mellan sommar och vinter. Vädret är vanligtvis likadant från dag till dag. Oftast är morgonen solig, men när marken värms upp stiger temperaturen. Vattenånga stiger uppåt, kondenserar och bildar regnmoln. Sedan regnar det resten av dagen ända fram till kvällen när solen går ner och det blir svalare igen. C jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec mm Klimatdiagram över Manaus i norra Brasilien.

36 68 Kapitel 3 Klimatzonerna 69 Växtligheten i regnskogen har anpassat sig väl. Trädkronorna är ofta så täta att solljuset inte kan tränga ner ända ner till marken. Därför är det oftast mörkt under träden även mitt på dagen. Att det kommer ner så lite solljus innebär också att det inte växer särskilt mycket på marken. Träden tävlar om att nå så högt upp som möjligt för att få solljus, men alla träd kan inte växa lika högt. Det skapar olika nivåer bland trädkronorna där olika djur och fåglar lever. De högsta träden bryter igenom lövverket och sträcker sig ovanför regnskogen. De kan bli över 60 meter höga. Varför växer träden i olika nivåer i regnskogen? Det finns nästan ingen näring i regnskogens jord. Fruktträden är få, och jorden är i det närmaste helt utan näring efter årmiljoner av regn. Det innebär att de djur, fåglar och insekter som bor i regnskogen har specialiserat sig på olika näringskällor för att kunna överleva. Samma sak gäller de människor som har bosatt sig i regnskogen. Det går inte att odla särskilt många grödor där. De folkgrupper och stammar som traditionellt bosatt sig i djungeln har främst livnärt sig på jakt och fiske. Vissa rotfrukter, som kassava, går att odla även om skördarna inte blir så stora. Varför har djur, fåglar och insekter som bor i regnskogen specialiserat sig på olika näringskällor för att kunna överleva? I modern tid hotas regnskogarna av flera orsaker. Inte bara för att skogen avverkas för att ge oss stockar och träflis utan även på grund av den ökande temperaturen på jorden. När det blir varmare försvinner vatten ur regnskogarna och speciellt vid regnskogens gräns omvandlas allt större ytor till savann. Att det blir torrare i regnskogen är också den bakomliggande orsaken till att antalet skogsbränder i regnskogarna stadigt ökar. Ett annat problem är att folk som behöver jordbruksmark flyttar in i regnskogen, bränner skogen och odlar i askan så länge det finns näring kvar, ofta bara i några få år. Sedan flyttar de och bränner ny skog. Detta förstör inte bara skogen utan tar även ifrån djuren deras livsmiljö tills de inte längre har någonstans att fly. I många fattiga länder är det vanligt att jägare går in i regnskogen och jagar de djur som finns. Köttet kallas bush meat och är många gånger det enda kött en fattig bonde har råd med. Sällsynta djur som skjuts säljs till uppköpare från rika länder. En fäll från en skjuten tiger kan ge bonden mer pengar än han kan tjäna ihop på ett helt års arbete på fälten. Både oreglerad jakt och tjuvjakt minskar antalet djur i regnskogen drastiskt. Stora ytor regnskog har huggits ner och istället byggs plantager i om rådena. På en plantage odlas en enda gröda, vanligtvis för export, det vill säga för säljning till andra länder. Några exempel är kakaoträd, gummi - träd och olje palmer. Detta bidrar också till utrotandet av de vilda djuren, som måste ha orörd skog för att överleva. Vad är en plantage? Det är vanligt att regnskogen avsiktligt bränns ner för att omvandla marken till betesmark för kor. Korna slaktas och köttet säljs till de rikare länderna på jorden, bland annat till Sverige. Regnskogen är viktig för oss, bland annat för att växtligheten i regnskogen tar upp koldioxid från atmosfären. Dessutom kan det finnas botemedel mot sjukdomar vi ännu inte upptäckt i regnskogen. Bara drygt 6 % av jordens yta täcks av regnskog, men ingen annanstans är artrikedomen så stor som där. Det vore alltså mycket oklokt av oss människor att skjuta de sista djuren och fortsätta bränna skogen tills inget finns kvar. Därför är det viktigt att regnskogarna får internationellt skydd innan det är för sent. artrikedom = när det finns många olika arter av växter, djur, insekter osv. Tukan är en fågelart som lever i Syd- och Centralamerika. Varför dödar människor så många djur i regnskogarna?

37 70 Kapitel 1 Klimatzonerna 71 Klimatdiagram över Banjul i västra Gambia. Tropiskt regnrikt klimat, savann Savannklimatet uppstår eftersom jordaxeln lutar i förhållande till solen. Det innebär att det finns två årstider på savannen: torrperiod och regnperiod. Savannen finns i Afrika du har säkert sett den på film, med gult högt gräs, lejon, giraffer och elefanter. Men liknande klimat finns i andra världsdelar också, främst i Sydamerika och i norra Australien, fast där kallas det inte för savann. Savannen består av områden täckta av meterhögt gräs med enstaka taggiga buskar och träd som sticker upp över gräset. Naturen är brun och död på vintern, under torrperioden, men grön och frodig på sommaren, under regnperioden. Vad skapar savannens två årstider? C C jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec mm När det är sommar på norra halvklotet följer regnmolnen runt ekvatorn med norrut och skapar en regnperiod. När det är vinter på norra halvklotet följer regnmolnen från ekvatorn istället med söderut, till sommaren på södra halvklotet, och det blir en torrperiod på savannen på norra halvklotet. Har savannen torrperiod på sommaren eller på vintern? Savannen har inte regnskogens djungel eftersom det är torrt under vinterhalvåret. Träden som växer i en regnskog skulle dö på savannen. De träd som finns på savannen, som paraplyakacia och apbrödsträd, har anpassat sig till det torrare klimatet. De lagrar vatten i trädstammar och rotknölar och fäller sina löv under torrperioden. All växtlighet dör bort under vintern. Speciellt i Afrika innebär detta att djur migrerar. De kan inte överleva där det är torrt, utan rör sig i enorma hjordar till platser där det finns vatten. Kvar finns vattenhålen, platser där grundvattnet når markytan så att djur som krokodiler och flodhästar, som inte kan flytta, överlever under torrperioden. Vilka djur trivs på savannen? Ge tre exempel. Det har tidigare inte odlats särskilt mycket i savannområdena, bara grönsaker för husbehov. Det vanligaste sättet att få odlingsmark har varit att bränna bort buskar och gräs och odla upp en yta lagom stor för familjens behov. Näringen i askan räcker några år. När näringen tar slut flyttar familjen och gör likadant på en ny plats. Detta sätt att odla kallas för svedjebruk. Det som odlats har inte varit människornas viktigaste föda, utan familjen har främst förlitat sig på insamling av vilda växter samt jakt och fiske i floder och sjöar för sin överlevnad. Varför bedriver befolkningen på savannen svedjebruk? migrera = flytta från ett område till ett annat

38 72 Kapitel 3 Klimatzonerna 73 konstbevattning = vatten som leds från ett blött till ett torrt område för att bevattna grödor som annars skulle torka ut och dö I modern tid har mängden vilda djur blivit viktig för länder med savann, eftersom djuren drar till sig mängder med turister som vill fotografera eller skjuta dem mot höga licensavgifter. Sedan mitten av 1900-talet har folkmängden ute på savannen ökat drastiskt. För att maten ska räcka till alla odlas nu om råden upp som inte är så lämpliga att odla på, eftersom de är så torra att grödorna inte klarar sig utan konstbevattning. Vilda djur jagas bort eftersom bönderna hellre vill ha kor, får och getter på markerna, och tjuvjakten på till exempel noshörningar och elefanter riskerar att utrota arterna. Många bönder skjuter vilda djur, både för att få kött själva och för att kunna sälja troféer till turister, vilket lett till att även djur som varit ganska vanliga på savannen, som giraffer, antiloper och sebror, blivit rödlistade och riskerar utrotning. Varför skjuter man noshörningar, elefanter och giraffer? När jorden blir allt varmare blir savannen i tropikerna, liksom andra savanner som uppstår genom regn- och torrperioder, torrare. Det i sin tur innebär att bönderna borrar allt djupare brunnar för att få vatten till sina djur och sina odlingar. När många bönder i ett område borrar djupare och djupare brunnar sjunker grundvattennivån i hela området. Vattenhål torkar ut. Vilda djur som är beroende av vattenhålen dör, och träd som är flera hundra år gamla dör när rötterna inte når ner till grundvattnet längre. Senast vintern 2017/18 kom en larmrapport om att stora mängder gamla apbrödsträd dör av torkan på många olika ställen i Afrika. När träden dör försvinner också deras frukter, liksom skuggan och det skydd olika djur kan få av trädkronorna. Torrt klimat, stäpp Stäppen är ett område som vanligtvis ligger mellan savannen och öknen. Det regnar så lite på stäppen att det inte räcker för att träd ska kunna växa där. Därför finns bara kort gräs och låga, taggiga buskar på stäppen. Bristen på vatten innebär också att det inte går att odla särskilt bra. Det är alltid stor risk att regnperioden börjar för sent, är för kort eller helt uteblir ett år, och då leder det till misslyckade skördar och svält. Varför finns det inga träd på stäppen? De varma stäpperna ligger främst i Afrika, Australien och till viss del i Sydostasien. Det finns kalla stäpper också. De uppstår när det är så långt till havet att det blir så lite nederbörd att det inte räcker för träd att växa. I Nordamerika kallas den kalla stäppen för prärien och i Europa för pustan. I Sydamerika heter området Pampas. I Asiens inre finns stora områden med kall stäpp där det är så kallt att det faller snö på vintern. Vad kallas stäppområdena i Amerika och i Europa? De kalla stäpperna går att odla upp med hjälp av konstbevattning. Annars används områdena främst som betesmarker numera. Går du in i en matvarubutik i Sverige och tittar i köttdisken kommer du troligen att hitta kött från kor som betat på Pampas.

39 74 Kapitel 3 Klimatzonerna 75 Sahel Av de varma stäpperna är det den stäpp som finns i Afrika, mellan Saharaöknen i norr och savannen i söder, som är störst och viktigast. Den kallas Sahel. Det som gör den speciell är att så många människor bor i området. Vad är Sahel? Traditionellt har fattiga jordbrukare bosatt sig i de södra delarna av Sahel, där det trots allt regnade rätt ofta, och boskapsskötare har hållit till i norr. Där kunde de föra boskapen mellan olika vattenhål och bo kvar på samma plats tills allt gräset var avbetat. Sedan flyttade de med sina djur till ett annat vattenhål. De var nomader. När skördarna var bärgade i söder kunde nomaderna driva in korna på åkrarna så att de fick beta av det som var kvar av grönskan, och samtidigt fick bönderna hjälp med att gödsla åkrarna när korna bajsade där. Bönderna i norra Sahel var främst nomader. Vad är en nomad? I Sahel har människor traditionellt levt som nomader. I slutet av 1940-talet började det regna mer än normalt i Sahel. Ingen vet riktigt varför. Det gjorde att nomaderna kunde ta sina kor längre norrut, in i Saharas utkanter, där nya gräsområden bildades tack vare regnen. Samtidigt kunde bönderna i södra Sahel flytta norrut och odla upp de områden som varit betesmarker för nomaderna. Bönderna odlade inte bara för sig själva och sina familjer, utan började också att odla till exempel jordnötter och bomull för försäljning. De grödorna gav en bra inkomst men krävde mer vatten än de traditionella växterna. I Sahel hade man förr ett system där bönderna odlade upp och brukade marken under ett enda år. Sedan lät de jorden vara i flera år, för att ge åkrarna en chans att återhämta sig. När fler och fler människor flyttade till Sahel blev bönderna tvungna att odla varje år. Åkrarna fick ingen chans till återhämtning, vilket förstörde jorden. Detta skedde samtidigt som de få buskar och träd som fanns sågades ner för att ge bränsle till matlagningseldar. Det innebar att marken låg oskyddad för väder och vind, och stora mängder näringsrik jord blåste iväg. Det fungerade fram till slutet av 1960-talet men då återgick regnmängden till den gamla nivån. Gräset i norr räckte inte längre för nomadernas kor, och när de försökte återvända till de traditionella betesmarkerna var de uppodlade. Nomaderna hade ingenstans att ta vägen med boskapen och tvingades nödslakta stora mängder djur. Det i sin tur tvingade in nomaderna i fattigdom. De fick bosätta sig på mark som inte hade odlats upp, det vill säga den sämsta. Även bönderna drabbades hårt när det regnade allt mindre. Skördar torkade bort, och för att inte svälta ihjäl blev bönderna tvungna att äta upp det utsäde som de hade sparat för att kunna plantera året därpå. Varför blir det så mycket strider mellan odlande bönder och nomader i Sahel? Nödhjälp skickades från andra delar av världen, både genom organisationer som Röda korset och Röda halvmånen, och genom frivilliga insamlingar. Några, som Live Aid-galan, där kända artister sjöng och samlade in pengar till de svältande i Afrika, blev internationellt uppmärksammade. Problemet var att mycket av den hjälp som skickades till länderna i Sahel gick till annat än mat. Ofta användes pengarna istället till att bygga ut infrastrukturen i form av nya vägar, järnvägar och broar. När jorden nu blir allt varmare blir också Sahelområdet allt torrare. Inom Sahel bor idag över 100 miljoner människor. Mycket tyder på att de inte kommer att klara sig i framtiden när stäppen övergår i öken. Frågan är vart de ska ta vägen. Redan nu flyttar många in till de större städerna i de länder Sahel finns, men det innebär i praktiken bara att slum, fattigdom, sjukdomar, prostitution och brottslighet blir vanligare. Det löser inga problem. Den andra möjligheten människorna i Sahelregionen har är att ta sig norrut, genom Sahara och vidare till Europa. Men frågan är om länderna i Europa är villiga att ta emot 100 miljoner afrikanska flyktingar.

40 76 Kapitel 3 Klimatzonerna 77 Hadleycell i genomskärning. Torrt klimat, öken Öknar uppstår där sval, torr luft sjunker i Hadleycellernas yttersta utbredning. De ligger normalt sett runt 30:e breddgraden, både norr och söder om ekvatorn. H Hadleycell 30 N Ekvatorn Luften i öknar saknar fukt. Det finns inga moln där. Det innebär att dagarna brukar bli väldigt varma, men på nätterna blir det kallt eftersom inga moln finns som kan hålla kvar värmen i atmosfären. Vid vilken breddgrad uppstår vanligtvis öknar? Varför blir det så kallt i öknen på natten? Det finns även kalla öknar, som Gobiöknen i Mongoliet i Asiens inre. Kalla öknar uppstår bara när området ligger i regnskugga bakom höga bergskedjor. Gobiöknen finns bakom Himalaya, världens högsta bergskedja. Hur kan det finnas en öken i Mongoliet, långt norr om den breddgrad där öknar normalt bildas? L När temperaturen stiger i världen sträcker Hadleycellerna ut sig längre, både norrut och söderut, än 30:e breddgraden. Det innebär att områden som normalt sett haft tempererat klimat drabbas av oväntat svår torka, för första gången sedan senaste istiden. Ett exempel är Syrien. När inbördeskriget bröt ut där 2011 led landet av den svåraste torkan på 900 år och hade drabbats av konstant torka ända sedan Det finns få stora, vilda djur i öknarna. Dromedarer och kameler är de största, men även de undviker att gå in i öknarna utan föredrar att hålla sig längs kanterna. I själva öknen kan det möjligen finnas skorpioner, ormar och liknande. Djuren i öknen undviker ökensolen, den är för het. Därför är de vanligtvis ute och jagar på natten när det är svalare i luften. Det finns två typer av växter i öknarna. Den ena kan lagra vatten under långa perioder, som kaktusar. Den typen av växter saknar blad och har hård, vaxartad yta som släpper ut minimalt med fukt, djupa rötter och ofta taggar för att försvara sig. Den andra typen av växter har frön som kan ligga i sanden i många år utan att förstöras. När det kommer ett regn, kanske med 20 års mellanrum, slår blommorna ut, växten befruktas och frön sprids innan fukten från regnet helt har torkat bort. Sedan ligger fröna nerbäddade till nästa regn, kanske 20 år senare. Hur gör växterna i öknen för att överleva i det torra klimatet? Vilda kameler i Marocko. konstant = utan avbrott

41 78 Kapitel 1 Klimatzonerna 79 Sahara Sahara ligger i Nordafrika och är världens största öken. Men Sahara har inte alltid varit öken. För år sedan var området bevuxet med omväxlande savann och stäppvegetation. Det fanns stora sjöar i dess inre och floder mellan dem, som fiskar och andra vattenlevande varelser kunde sprida sig i. Människorna som bodde i Sahara då har lämnat efter sig målningar på klippor bland bergen som föreställer simmande barn, giraffer och flod - hästar mitt ute i det som numera är öken. För drygt år sedan hände något. Det slutade regna, marken torkade och sjöarna försvann. På några ställen i öknen bröt grundvattnet fram och bildade oaser. Där kunde människor fortsätta att bo. Alla andra var tvungna att antingen flytta ut till kusterna eller bli nomader och vandra med sina getter och kor mellan oaserna. Hur var klimatet i Sahara för år sedan? I dagsläget är Sahara en ödemark utan grönska. Men under öknen är berggrunden av sandsten. Sandsten är en porös sten, och i den har flera tusen år gammalt vatten sjunkit ner och sparats. Det vattnet pumpas numera upp och används till att konstbevattna odlingar i öknen. Det fungerar bra. Sanden är näringsrik. Problemet är att det inte kommer något nytt vatten, och när brunnarna sinar är allt vatten i öknen slut. Redan nu borras brunnarna allt djupare för att komma åt vatten när grundvattennivån sakta sjunker. Det innebär i sin tur att vattenkällor i oaser som funnits i tusentals år i Sahara sinar, och det går inte längre att bo kvar när oaserna omvandlas till öken. Sahara är mer än 20 gånger så stort som Sverige. Längs Saharas södra gräns mot Sahel genomförs ett omfattande projekt: The Great Green Wall. Det är tänkt att bli ett bälte med planterade buskar och träd, från västkust till östkust, genom elva olika länder. Det gröna bältet ska bli 800 mil långt och 15 kilometer brett och förväntas stoppa ökenspridningen när Sahara växer söderut i en allt varmare värld. Projektet påbörjades 2007, men än så länge har bara Senegal planterat sin del av muren.

42 80 Kapitel 3 Klimatzonerna 81 Tempererat klimat Tempererat klimat finns i praktiken bara på norra halvklotet. På södra halvklotet finns för lite land inom de breddgraderna. Klimatet utmärks av milda vintrar och rätt svala somrar. Inom den tempererade klimatzonen regnar det, eller faller annan nederbörd, varje månad. Det finns en tydlig skillnad mellan alla fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. Både djur och växter i den tempererade zonen har anpassat sig efter årstiderna. När det är vinter finns det djur som överlever i snön genom att byta färg på pälsen, som skogsharar gör, medan andra går i dvala och sover sig genom vintern, som igelkottar gör. Varmtempererat klimat, lövskog Merparten av Europa och stora delar av USA var en gång täckta av lövskog. Numera har i princip all lövskog huggits ner och omvandlats till odlingsmark. Orsaken till det är att jorden i lövskogar är bra att odla i. Multnande löv och växtdelar bildar en brunfärgad, näringsrik jord. När ny mark bröts var det logiskt att göra det där det fanns lövskog. Trädstammar från ek, ask och bok är hårda och bra att bygga hus av. Brunjorden är lätt att plöja. Varför är jord i lövskogar så bra att odla i? Tittar du på satellitbilder över till exempel Polen, Tyskland, Belgien eller Nederländerna i Google Maps, eller något liknande program, märker du snart att alla åkrar och fält bildar ett heltäckande lapptäcke med bara enstaka små öar av träd, på långt avstånd ifrån varandra. Det finns knappt någon lövskog kvar. I Sverige ingår västkusten, Skåne och Blekingekusten i det här området. Vidare norrut till Mälardalen och Vänerns norra strand har vi något som kallas blandskog, innan barrskogsbältet börjar längre norrut. Det här klimatet passar bra att odla säd i: vete, korn, råg och havre. Världens största odlingsområden finns just i det här klimatet. Vintrarna är milda. Snön ligger sällan kvar mer än några dagar varje år, och odlingsperioden är lång. Fruktträd som äpple, päron, plommon och körsbär trivs bra. Vad odlar bönderna och vilka fruktträd trivs där lövskog vuxit? De djur som lever inom lövskogsområdet har ursprungligen anpassat sig till täta lövskogar. De är sällan stora. Kronhjorten är ett av de största djuren. Mindre djur, som kaniner, rävar, rådjur, vildsvin och grävlingar, är vanligare. Tät skog är något som gynnar fåglar, vilket innebär att det ursprungligen fanns mängder med olika fåglar här. Numera har de flesta försvunnit, eftersom skogarna inte finns kvar. Varför fanns det så många olika sorters fåglar i lövskogarna? När temperaturen stiger på jorden blir vintrarna allt kortare i lövskogsom rådet. Växtsäsongen blir längre. Det blir möjligt att skörda mer än en skörd varje år. Samtidigt innebär det att det kommer mer skadeinsekter och sjuk domar som kan sprida sig. Det kommer att regna lika ofta som nu, men regnen kommer att vara häftigare och skyfall med översvämningar kommer att bli allt vanligare. I lövskogen finns många arter av växter och djur.

43 82 Kapitel 3 Klimatzonerna 83 Medelhavsklimat Medelhavsklimat är en klimattyp som ingår i det varmtempererade klimatet. Det finns bara på några få platser på jorden, dels runt hela Medelhavet, dels på världsdelarnas västkuster, ungefär vid 40:e breddgraden både norr och söder om ekvatorn. Var på jorden finns medelhavsklimat? Typiskt för medelhavsklimatet är torra, heta somrar utan regn samt fuktiga, varma vintrar. En viss typ av växter trivs här, speciellt buskar med tjocka blad och taggiga stammar. De breder ut sig över stora områden, som har olika namn på olika ställen. Runt Medelhavet kallas den macchia. Där finns även många växter som vi tycker om att äta i Sverige, bland annat mandlar, oliver, persikor, vindruvor och citrusfrukter som apelsiner och citroner. Det går att odla de här växterna på andra ställen, men de trivs bäst i medelhavsklimatet. Vad skiljer medelhavsklimatet från det varmtempererade klimatet som lövskog trivs i? Det som händer när temperaturen på jorden stiger är att Hadleycellernas yta ökar och deras yttre gräns, där öknar uppstår, flyttar sig bortanför den 30:e breddgraden mot den 40:e. Det vill säga rakt in i de förhållandevis små områden där medel havsklimatet finns. Torka, som skapar öknar, blir vanligare, och det är en katastrof i ett klimatområde som aldrig har drabbats av långvarig torka. Merparten av de frukter som vi är vana vid att äta växer på träd, och träden kan inte flyttas. När torkan kommer till ett område med medelhavsklimat måste träden konstbevattnas, annars dör de. Dessutom innebär långvarig torka i ett område som normalt inte brukar ha det att skogsbränder lättare bryter ut, och skogsbränderna blir också svårare att släcka. Kapstaden Vintern 2017/18 drabbades Kapstaden i Sydafrika av den värsta torkan någonsin. Kapstaden ligger inom zonen med medelhavsklimat i Sydafrika och har mer än tre miljoner invånare. Landets regering begränsade vattenförbrukningen från 320 liter per person och dag till 50. Toaletter fick spolas max en gång per dag. En dusch fick inte ta mer än tre minuter, och duschvattnet måste sparas för att vattna blommor med och så vidare. På det viset härdade Kapstaden ut tills höstregnen började och vatten - reserv oarerna åter fylldes. Problemet är att samma torka kan komma åter och förvärras för varje år som går. Och vart ska mer än tre miljoner människor flytta om vattnet tar slut?

44 84 Kapitel 3 Klimatzonerna 85 I Alaska finns världens största älgar. Kalltempererat klimat, barrskog I norra delen av världen, i Nordamerika, Europa och Asien, finns ett barrskogsbälte som kallas tajga. Där trivs främst gran, men i öppningar mellan träden finns sjöar, skogstjärnar och myrar och längs stränderna trivs lövträd som björk, al, rönn och sälg. Till skillnad från lövskogen är barrskogen inte särskilt bra att odla i. Granar skapar en sur miljö i jorden när barren multnar, och få växter trivs i sur jord. De människor som bosatte sig i barrskogsområdet gjorde det främst längs älvdalar och sjöstränder, där barrskogen gav vika för områden med lövskog. För att klara sig längre in i granskogarna blev de svedjebrukare. Det innebar att de brände skogen och odlade råg i den näringsrika askan tills all näring sugits upp. Det tog några år. Sedan brändes ny skog så att de fick ny aska att odla i. Det fungerade ungefär på samma sätt som dagens svedjebruk i regnskogen och på savannen. Senare blev själva skogen värdefull. Granstammarna gick till sågverken för att klyvas till plank och brädor, för vidare försäljning utomlands. I modern tid är granarna råvara för pappersindustrin. Varför är jorden i granskogar så dålig att odla i? Vad används granstammar till i modern tid? I Sverige är det tillåtet med kalhyggen. Där avverkas skogens samtliga träd inom ett begränsat område. Hyggena återplanteras med skogsplantor och avverkas återigen efter drygt 30 år. Det innebär att merparten av Sveriges skog inte är urskog utan odlad skog. I Sverige finns 22,5 miljoner hektar skog, men endast hektar är urskog, det vill säga ungefär 0,4 %. De växter som finns inom tajgan har anpassat sig till kalla vintrar. Vanliga örter och blommor överlever inte vintrarna utan släpper sina frön på hösten. Växtsäsongen är kort, och det innebär att växterna tar vara på alla möjligheter till solljus. Vitsippor blommar till exempel innan lövträden hunnit få löv. Djuren i tajgan har också anpassat sig till de hårda vintrarna. Tajgan innehåller lite mat, och därför har många djur specialiserat sig. Det är vanligt att både fåglar och andra djur lägger upp förråd på hösten, när det finns relativt gott om mat, för att kunna äta av förråden under vintern. Varför lägger djur och fåglar i granskogen upp matförråd på hösten? Granskogens största djur är älgen. De älgar som finns i Nordamerika är mycket större än de europeiska. Även björnar trivs i granskogen, där de gärna mumsar i sig bär på hösten. Björnarna överlever vintern genom att gå i ide. Älgarna äter bark från träden på vintern för att överleva. Renar lever uppe på fjällen på sommaren men går ner i granskogen på vintern för att kunna beta renlav som finns på marken under snön. Många djur byter färg på pälsen under vintern. Skogsharar och hermeliner blir vita och ekorrar blir ljusgrå för att bättre smälta in i miljön. Varför byter många djur i norr färg och blir vita på vintern? När temperaturen stiger på jorden innebär det att den södra gränsen för barrskogsbältet flyttar norrut medan den norra gränsen förflyttas upp på fjäll och höjder där det inte vuxit granskog tidigare. Tiden då granarna växer under sommaren förlängs, vilket gör att granarna blir avverkningsklara snabbare. Samtidigt sprider sig olika skadeinsekter allt längre norrut. För djur som bytt färg på pälsen blir det besvärligt att vara kritvita under en period då det inte finns snö. Renarna drabbas särskilt hårt, eftersom det faller regn istället för snö i början av vintern. Då täcks renlavarna av ett istäcke, och det blir omöjligt för renarna att få i sig sin mat. Tusentals renar svälter ihjäl varje år. avverka = hugga ner skog och ta ut stammarna ur ett skogsområde

45 86 Kapitel 3 Klimatzonerna 87 Polarklimat, tundra tjäle = frusen mark Tundran finns längst i norr. Det är gränsområdet mellan det kalltempererade klimatet i tajgan och polarisen. Tundra är en speciell klimattyp som uppstår när tjälen inte smälter undan på sommaren, utan marken är frusen året om. Inga träd kan växa där, eftersom kylan fryser sönder rötterna på vintern och rötterna kan inte växa ner i tjälen på sommaren. I gränsområdet till den tempererade zonen finns buskvegetation, eller träd som inte blir mycket mer än buskar i kylan, som vide och fjällbjörk. Längre norrut försvinner de helt, och marken täcks enbart av mossa och olika örter. Varför växer det inga träd på tundran? På sommaren omvandlas stora delar av tundran till träskmark. Orsaken till det är att det bildas smältvatten när snön smälter på våren. Men vattnet kan inte sjunka ner i jorden eftersom det finns tjäle där. Istället ligger det kvar på markytan i form av myrmark och grunda sjöar. Det här är idealiska förhållanden för mygg och knott att lägga ägg i. Både djur och människor på tundran plågas svårt om somrarna av bitande insekter. Fåglarna, däremot, ser alla insekterna som ett smörgåsbord. Varje år flyttar tusentals fåglar från Afrika till världens nordligaste områden för att bygga bon och föda upp sina ungar med hjälp av detta outsinliga förråd av insekter. Varför flyttar fåglar ända från Afrika upp till tundran på våren? Djuren som finns på tundran är anpassade för det extrema klimatet. Renar betar på tundran på sommaren. På vintern är de mer skyddade i granskogarna. Myskoxar trivs också på tundran. De har en päls som klarar extrem kyla, men kan dö av värmeslag på sommaren. I Sverige finns en liten flock i Härjedalen. Fjällrävar har lärt sig att äta resterna av de byten som större rovdjur, som järv och varg, fällt. En samisk man utfodrar renar i Nordnorge. Fjällräven är helt beroende av kalfjäll och tundra för sin överlevnad. På tundran finns lämlar som vissa år rör sig i stora tåg, ibland rakt mot sin egen död när de drunknar i sjöar och älvar. På Grönland och i Kanada strövar isbjörnar omkring på tundran. Vilka djur som är typiska för tundran hittar vi i Sverige? Nämn tre.

46 88 Kapitel 3 Klimatzonerna 89 De folkslag som bosatte sig på tundran var samma som bosatte sig i granskogarna i norr efter istidens slut. I Skandinavien var det samer, i Asien och Nordamerika har urfolken andra namn. Eftersom det inte gick att odla så långt norrut var de beroende av jakt, fiske och insamling av örter och bär. Ofta hade de flockar med tamrenar som de levde tillsammans med. När betet tog slut på ett ställe följde de renarna till ett nytt, ungefär som herdarna i Sahel i Afrika gör idag. När jorden blir varmare drabbas tundran hårt. Här kan medeltemperaturen skifta väldigt mycket från den normala. Vintern 2018 var det till exempel mer än 30 grader varmare än normalt på Grönland. När tundran värms upp smälter tjälen. När tjälen smälter kan träd börja växa, och då försvinner tundran. Istället breder skog ut sig. När tjälen tinar kan växtdelar som legat infrusna sedan istiden börja förmultna. I den processen frigörs stora mängder av gasen metan, en gas som påverkar växthuseffekten mycket kraftigare än koldioxid gör. När metan släpps ut ökar växthuseffekten, så att temperaturen ökar ytterligare, så att mer metan släpps ut när mer tjäle tinar... Det blir en ond cirkel. Ingen vet hur mycket metan som finns infrusen i tundran i Sibirien, Alaska och Kanada. Vilken växthusgas finns lagrad i tjälen i tundran och släpps ut om tjälen smälter? Djuren drabbas också. Specialiserade djur som fjällräv kan inte konkurrera med djur som trivs i skogarna, som rödräv, och måste flytta eller dö. Myskoxar klarar inte att leva i annat klimat än på tundran. Renar får svårt att överleva somrarna om de inte kan kyla ner sig på tundran och på kalfjället. När tjälen försvinner, försvinner också träskområdena vid vårsmältningen. I förlängningen kan det innebära att fåglar slutar att flytta från Afrika, och det som är kvar av tundran blir en tyst buskskog utan fågelsång. Polarklimat, glaciärer Uppe i Arktis, runt Nordpolen, finns inget land. Nordpolens is guppar på Norra ishavets yta som en isbit i ett saftglas. Det liv som finns där trivs bättre under isen, nere i havsdjupet, än ovanpå den. Där varmt vatten från Atlanten möter polartrakternas kalla vatten finns mycket plankton, som både valar och fiskar äter. Och finns det mycket fisk finns det också djur som äter fisk, till exempel sälar och späckhuggare. I Arktis finns dessutom valrossar som betar musslor på havsbotten med sina långa betar. De enda större däggdjur som lever ovanpå polarisen är isbjörnar. De har en päls som gör att de inte fryser trots extremt låga temperaturer. Dessutom kan de simma långa sträckor i ishavet för att ta sig mellan olika isflak och isberg i sin jakt på sälar och sälungar. Varför finns det så mycket fisk i Norra ishavet? Vilka djur trivs i det kalla ishavet? Ge tre exempel. Det folk som historiskt bosatte sig vid polarisens utkant kallas inuiter. Där lärde de sig att överleva enbart på jakt och fiske. Det finns inga växter att äta så långt norrut och inget annat djur än hundar att tämja. Idag bor det inuiter i nordligaste Nordamerika och på Grönland. På andra sidan jorden, längst i söder, ligger Antarktis. Eller Sydpolen, som den också kallas. Till skillnad från Arktis är Antarktis en kontinent. Den är visserligen nästan helt täckt med glaciärer och inlandsis, men under isen finns land med både bergskedjor och vulkaner. Runt Antarktis sticker stora shelfisar ut. Det är isar som delvis är bottenfrusna. Vad är den största skillnaden mellan Arktis och Antarktis? Vad är det för speciellt med en shelfis? Om Arktis isar smälter betyder det ingenting för havsnivåerna på jorden. Is som flyter fritt i hav trycker undan lika mycket vatten som det finns lagrat i isen. Om däremot inlandsisarna och glaciärerna på Grönland och Antarktis, som ligger ovanpå land eller på havsbottnen, smälter innebär det en katastrof för dem som lever längs kusterna. Forskarna tror att havsnivån kan höja sig plankton = små kräftdjur och alger, föda för fiskyngel, räkor, musslor

47 90 Kapitel 3 Klimatzonerna 91 Antarktis är inte bebott av människor, men väl av pingviner. så mycket som 70 meter om all is smälter bort. Om drygt 100 år har havsnivån i världens hav stigit med en meter. På Antarktis finns det en del djur. Mest kända är pingvinerna. Det är fåglar som har tappat förmågan att flyga men blivit duktiga på att simma istället. I haven runt Antarktis finns mycket plankton, precis som runt Arktis. Dessutom är en liten räka som heter krill vanlig. Krill är en basföda för olika valar, och därför finns det mycket val i haven runt Antarktis. Där finns också sälar, sjöl ejon och sjöleoparder, som lever på fisken. Det har aldrig funnits bofasta människor på Antarktis. De första människorna som bosatte sig där var valfångare, som bara bodde på Antarktis under sommaren. Numera finns det flera forskningsstationer där forskare bor året runt. Antarktis ägs inte av någon särskild nation, utan ledarna för världens länder har kommit överens om att de ska ta hand om Antarktis gemensamt. När temperaturen stiger på jorden drabbas polarområdena hårdast. Här syns därför effekterna först. I Arktis försvinner mer och mer is för varje vinter. Arktis kommer aldrig att bli helt isfritt, men de tjocka packisarna kommer att försvinna. Det innebär dels att transportfartyg kommer att trafikera vattnen i detta hav, som har svårt att återhämta sig om det skulle ske ett oljeutsläpp, dels att fiskefartyg från olika länder kommer att ta sig dit för att fiska upp det sista stora fiskbeståndet som finns kvar på jorden, av framför allt torsk. I Antarktis försvinner krillen när temperaturen stiger i vattnet. Forskarna vet inte varför, men eftersom krillen är så viktig för både fisk och val är det inte bra. Stora delar av shelfisarna har redan brutits loss, och fler har fått stora sprickor. Det är ett stort problem, eftersom shelfisarna fungerar som hinder för glaciärerna i Antarktis inre. Försvinner shelfisarna kan glaciärerna flyta rakt ut i havet, och det kommer att påskynda avsmältningen av is på jorden drastiskt. Glaciärer Det är inte bara runt polerna som det finns glaciärer, det finns på alla riktigt höga berg i världen. Nästan samtliga glaciärer på jorden krymper när det blir allt varmare. Oftast har det ingen avgörande betydelse, men på många platser är glaciärerna livsviktiga. Den snö som faller på glaciären på vintern ligger kvar under sommaren och smälter långsamt. På så sätt ger glaciären ifrån sig vatten hela sommaren. När glaciären försvinner kommer det dels att leda till översvämningar nedanför bergen på vintern men också till vattenbrist under sommaren. Några områden som redan drabbats är Perus huvudstad Lima, västkusten och Las Vegas i USA och västra Kina. Men värst kommer det att bli i Pakistan. Landet är helt beroende av floden Indus som får sitt vatten från Himalayas glaciärer. När glaciärerna försvinner och Indus torkar ut står landets 212 miljoner invånare utan vatten. Inget av grannländerna, Afghanistan, Kina och Indien, kan förväntas vilja ta emot flyktingar från Pakistan. Sveriges högsta berg är Kebnekaise. Det måste mätas om med jämna mellanrum eftersom glaciären på sydtoppen smälter. Fram till sommaren 2018 var sydtoppen högst, men då upptäckte man att så mycket is hade smält bort att den inte var högst längre. Nu är nordtoppen, med sina 2 096,8 meter över havet, högst. I Norge letar forskare i utkanten av glaciärerna efter vapen och utrustning från bronsåldern, som kommer fram för första gången nu när isen smälter. Var finns det glaciärer, förutom vid polerna?

48 92 Kapitel 3 Klimatzonerna 93 Bergens klimat Berg inom en klimattyp kan ha ett helt annat klimat än slättlandet runt omkring. Precis som klimatet ändras ju längre från ekvatorn mot Arktis du färdas, ändras klimatet under resans gång när du klättrar uppför ett berg. Alperna är ett bra exempel. De ligger inom den tempererade zonen. Klimatet på sommaren är ganska varmt och trivsamt där det börjar bli uppförsbacke vid Alpernas fot. Högre upp längs bergssluttningen växer lövskog. Ännu högre upp blir det kyligare, och lövskogen byts ut mot barrskog. Där efter tunnas barrskogen ut tills det bara finns små buskar, och sedan tar kalfjället vid. Däruppe är klimatet tundraliknande. Är berget så högt att snön som faller på toppen aldrig smälter har berget en glaciär på toppen, en typ av is som mycket av inlandsisarna på Grönland och Antarktis består av. Har du klimatångest? Många, både barn och vuxna, har något man kallar klimatångest. Det betyder att vi går omkring och är oroliga för vad som händer med klimatet. Det är inte konstigt att vi får ångest när vi ser nyheter om att klimatet ändras, att polarisar smälter, floder torkar ut och öknar växer. Det är sant att klimatet blir varmare på jorden och att det påverkar vädret. Det är sant att den värld du växer upp i är annorlunda än den dina barn och barnbarn kommer att växa upp i. Men det är också sant att för ändringar tar tid. Därför har vi människor möjlighet att RÄDDA anpassa oss. Vi kommer att minska användningen av stenkol och olja så att klimatförändringen mattas av. Vi kommer att skaffa oss matvanor som påverkar klimatet mindre. Vi kommer att uppfinna nya saker som hjälper klimatet. Det finns mycket vi kan göra som förbättrar situationen om vi börjar nu. JORDEN!

49 94 Kapitel 3 Klimatzonerna 95 Ordlista Artrikedom Avverka Betesmark Blandskog Boskapsskötare Bush meat Glaciär Inlandsis Istid Kalhygge Klimatdiagram Klimatzon Klimattyp Konstant Konstbevattning Licensavgift Migrera Nomad Nödslakt Oas Oreglerad När det finns många olika arter av växter, djur, insekter osv. Hugga ner skog och ta ut stammarna ur ett skogsområde. Mark där kor och andra gräsätande djur betar. Lövskog och barrskog inom samma område. En person som livnär sig på att hantera djur/boskap istället för att odla växter. Kött från djur som normalt lever inne i djungeln, t.ex. apor. Is som ligger på land och är i rörelse, till skillnad från inlandsis, som ligger stilla. Is som ligger på land. Kallperiod när stora delar av jorden var täckta av is. Avslutades för ungefär år sedan. Område i skog där alla träd huggits ner. Visar på ett tydligt sätt vilken temperatur och nederbörd en plats vanligtvis har under en månad. Ett område på jorden där alla platser har ungefär samma klimat. Det finns fyra olika klimatzoner. Inom varje klimatzon går det att sortera in klimatet i olika klimattyper. Vi pratar om fem i grundskolan. I gymnasiet kommer du att stöta på många fler. Utan avbrott. Vatten som leds från ett blött till ett torrt område för att bevattna grödor som annars skulle torka ut och dö. Avgift för att få tillstånd att göra något, som att ta körkort eller skjuta ett utrotningshotat djur. Flytta från ett område till ett annat. Ej bofast, en som flyttar runt. Slakt på grund av risken att djuret ska dö av annan orsak, t.ex. svält. Plats i öknen där grundvatten kommer upp på markytan. Utan några regler. Outsinlig Plankton Plantage Prostitution Regnperiod Rotknöl Rödlistad Sahel Shelfis Sina Slum Svedjebruk Tajga Tjuvjakt Tjäle Torrperiod Traditionell Trofé Trädkrona Trädstam Utsäde Vattenhål Åker Ökenspridning Något som aldrig sinar, aldrig tar slut. Små kräftdjur och alger, föda för fiskyngel, räkor, musslor osv. Odling av en enda gröda för försäljning utomlands, t.ex. oljepalm, kakaoträd. Att sälja sex för pengar eller mot annan betalning. I områden med två årstider är det den del av året då det regnar. Uppsvälld rot, t.ex. potatis. Riskerar att utrotas och kräver speciell hänsyn för att överleva som art. Stäppområde i Afrika, söder om Sahara. Isflak som delvis är bottenfruset. Finns vid Antarktis. Ta slut. Fattigt bostadsområde. När träd, buskar och gräs bränns bort för att en familj ska kunna odla upp en yta lagom stor för familjens behov. Näringen i askan räcker några år. När den tagit slut flyttar familjen och gör likadant på en ny plats. Norra halvklotets barrskogsbälte. Jakt på djur som det är förbjudet att jaga. Frusen mark. I områden med två årstider är det den halva av året då det inte regnar. På det sätt det brukar vara, enligt tradition. Bevis på att t.ex. en jägare dödat ett ovanligt djur. Ofta en viktig del av djuret, som huvudet. Övre delen av ett träd, där löven sitter. Den del av trädet, mellan rötterna och grenarna, som håller trädkronan uppe. Frön från växter som sparas från en skörd för att planteras nästkommande år. Platser där grundvattnet når markytan. Område för odling av matväxter. När en öken ökar i yta på bekostnad av omgivande mark.

50 Kapitel 4 96 Kapitel 1 Namngeografi I det här kapitlet... får du lära dig mer om världsdelarna Afrika och Sydamerika. (Nordamerikas, Asiens, Oceaniens och Antarktis namngeografi läser du om i Fundament Geografi 8 och 9. Du ska lära dig om viktiga länder och städer, floder och sjöar, bergskedjor, öknar, savanner och stäpper. Orsaken till att du måste lära dig om världsdelarna är att det är bra att veta var en plats ligger, utan att behöva slå upp det, om du till exempel hör om den på ny heterna eller om du ska jämföra olika platser med varandra. Det är mycket att lära sig, och för att det ska bli enklare för dig är världs delarna uppdelade i olika regioner. Det finns inga läsförståelsefrågor i det här kapitlet. Men det finns en hel del resurser online som kan användas för att träna in platser, länder och världsdelar, till exempel seterra.com. Namngeografi Afrika Afrika är stort. Drygt 20 % av hela jordens landyta finns där. Det är en gammal kontinent som har legat på samma ställe under årmiljoner, medan andra världsdelar rört sig bort från Afrika. Det gör att kontinenten har vissa speciella drag. Världsdelen saknar stora bergskedjor. I nordväst, där Afrika krockar med Europa, finns Atlasbergen, och i Sydafrika finns Drakbergen, som är en del av en bergskedja som också finns på Antarktis och i Sydamerika. Men de allra högsta bergen i Afrika är vulkaner. Afrika är en hög världsdel. Hela kontinenten är som en tårta som sticker upp ur havet med några få områden där kusten sluttar mjukt ner mot havet.

51 98 Kapitel 4 Namngeografi 99 Kap Verde MAURETANIEN V Ä S T A A T L A N T E N Saint Helena Atlasbergen ALGERIET MALI N O R D A S a h a F R I K A Nigerfloden NIGER M E D F R I K A r a ö k n e n C E N T A F R Namiböknen E L H A V E T LIBYEN TCHAD CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN KAMERUN GABON Kongofloden R A L - I K A S Ö D A F R EGYPTEN R A Nilen SUDAN DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO ANGOLA NAMIBIA SYDAFRIKA Victoriasjön Kanarieöarna SYD- SUDAN ZIMBABWE I K A Blå Nilen Kalahariöknen Ö S T A Riftdalen KENYA TANZANIA M O Ç A M B I Q U E ETIOPIEN F R A I K INDISKA OCEANEN MADAGASKAR Mauritius Floder brukar rinna snabbaste vägen mot havet, men det gör inte Afrikas floder. Tvärtom slingrar de sig genom stora delar av kontinenten innan de slutligen når havet. Det beror på att de en gång i tiden hade en fortsättning genom de landmassor som nu har flyttat på sig och blivit nya världsdelar. Världsdelen har flera viktiga floddeltan där floder rinner ut i haven men också två viktiga inlandsdeltan. Trots sina dåliga jordar finns det ingen annan världsdel där så stor del av befolkningen livnär sig på jordbruk som Afrika. Afrika är den enda världsdelen som har kvar en megafauna. Det har funnits en megafauna i alla världsdelar, men Afrika är den enda plats där djur och människor utvecklats tillsammans. På alla de övriga platserna har människor varit del i utrotandet av megafaunan. Världens största öken, Sahara, dominerar stora delar av världsdelen. Söder om ekvatorn finns en annan stor öken, Kalahariöknen. Samtidigt finns det enorma regnskogsområden runt ekvatorn. Afrika är en kontinent med stora kontraster. Världsdelen delas ofta upp i Afrika söder om Sahara och Afrika norr om Sahara, eftersom de delarna av Afrika är så olika varandra. Både naturen och kulturen skiljer sig åt mycket. Många av Afrikas länder delades upp mellan stormakterna under talet. Med hjälp av penna och linjal drog man gränslinjer på en karta, utan att ta hänsyn till de folk som bodde på platsen. Därför är så många landsgränser raka. Kanarieöarna, som ligger utanför Marocko, är en välkänd plats för semestrande svenskar. Ögruppen tillhör dock inte Afrika utan räknas till Europa, eftersom den ägs av Spanien. megafauna = jättestora djur som elefanter och noshörningar Drygt 20 % av hela jordens landyta finns i Afrika.

52 100 Kapitel 4 Namngeografi 101 Nordafrika inklusive Maghreb Nordafrika är regionen som börjar vid Atlanten, följer Medelhavets kust och slutar i Röda havet. I regionen ingår följande länder, från väster till öster: LAND HUVUDSTAD Marocko Rabat Västsahara Al-Ayun (landet ockuperat av Marocko sedan 1975) Algeriet Alger Tunisien Tunis Libyen Tripoli Egypten Kairo Sudan Khartoum Samtliga länder har delar av Sahara inom sina gränser, och klimatet är extremt torrt. Det är bara i några få områden längs Medelhavets kust som de här länderna har medelhavsklimat. Vattenbrist är ett både vanligt och omfattande problem. I öknen finns wadis, flodfåror som vanligtvis är uttorkade men som vid sällsynta regn fylls med vatten som orsakar störtfloder där det flyter fram. I Atlasbergen finns dalar med medelhavsklimat där det går att få stora skördar av bomull, apelsiner, korkek och liknande grödor. I Egypten odlas stora mängder bomull och vete. I övrigt finns inga naturliga områden för odling i stor skala. För att kunna odla på torra ställen pumpas vatten som legat lagrat i berggrunden sedan den senaste istiden upp, och det vattnet används för att konstbevattna öknen. Odlingarna syns som runda, gröna fläckar i öknen på satellitbilder, eftersom de vattnas med roterande bevattnings anläggningar. De här länderna ingår i arabvärlden. Med det menas att islam är den vanligaste religionen och har dessutom varit det i över tusen år. Det finns dock judiska församlingar i både Algeriet och Marocko, och i Egypten finns kopter, som utövar en ålderdomlig variant av kristendom. Befolkningen i länderna har sitt ursprung i olika arabfolk, beduiner från Sahara och berberfolk, som bodde i västra delen när araberna erövrade Nordafrika under 700-talet. Maghreb är ett samlingsnamn för Marocko, Algeriet och Tunisien. Maghreb har Atlasbergen som utgångspunkt, sträcker sig ner till Sahara i söder och till Tunisien i öster. Området bebos av olika berberfolk, som har en lång tradition av handel, både söderut till städerna på andra sidan Sahara och norrut över Gibraltar till Spanien. Utanför Tunisiens huvudstad ligger ruinerna av Kartago, Roms främsta fiende före kejsartiden. Under andra världskriget skedde flera stora slag mellan de allierade och tyskarna i Nordafrika, bland annat i Tobruk i Libyen, Kasserine passet i Tunisien och El-Alamein i Egypten, där Nazitysklands trupper slutligen tvingades till reträtt. Under ökensanden har prospektörer hittat oljefält. Speciellt Libyen och Sudan har stora oljetillgångar. Marocko är en stor exportör av fosfat, som tas upp ur gruvor i det ockuperade Västsahara. Forskare tror att mer än 80 % av jordens samlade brytbara tillgångar av fosfor finns i Västsahara. Länder längs Medelhavskusten saknar olja och har istället satsat på turism. Men attacker från islamister mot turister i bland annat Egypten och Tunisien under senare år har gjort att många turister väljer andra platser att resa till. Egypten har en historia som sträcker sig mer än år tillbaka, när Sahara övergick från savann och stäpp till öken. Då samlades folk längs Nilens stränder istället. När de första pyramiderna byggdes vandrade fortfarande mammutar omkring på Asiens tundra. Än idag är Nilen livsviktig för dem som bor längs flodens stränder. Floden och klimatet gör det möjligt att odla fram mer än en skörd varje år. Egypten har Nordafrikas största vatten kraftverk, vid Assuan. Kairo är Afrikas folkrikaste stad med över 20 miljoner invånare. Suezkanalen Suezkanalen grävdes ut för hand, med korgar och spadar, under mitten av 1800-talet. Den separerar Afrika från Asien. Innan dess var engelska och franska fartyg tvungna att segla runt Afrika för att komma till kolonierna i Asien. Detta gjorde kanalen så viktig att Storbritannien har varit inblandat i ett flertal krig för att skydda kanalen. prospektör = person som söker efter något värdefullt i naturen

53 102 Kapitel 4 Namngeografi 103 Sudan bröts 2011 upp i två olika länder, Sudan och Sydsudan. Det är Sudan som har mest tillgång på olja, något som lett till strider mellan de två länderna. I västra Sudan ligger regionen Darfur. Där finns stora oljetillgångar som bland annat det svenska oljebolaget Lundin Oil är med om att utvinna. Inom Darfur pågår ett inbördeskrig, på grund av att Sudans regering vill få kontroll över oljan i området. Sudan är, precis som Egypten, ett ökenland som är beroende av vattnet i Nilen. De två flodarmarna Vita Nilen och Blå Nilen rinner ihop vid huvudstaden Khartoum och bildar den egentliga Nilen. Efter den arabiska våren 2011 har Egypten bytt ledning flera gånger och leds nu i praktiken av militären genom presidenten Abdel Fattah el-sisi. Libyen är delat i två olika maktblock och landet saknar politisk ledning efter att diktatorn Khadaffi mördades Striderna i Libyen gäller främst vem som ska få kontrollen över landets oljeresurser. Västafrika inklusive Kap Verde Västafrika är regionen som börjar vid Atlanten, har sin norra gräns i Sahara och sin östra gräns mitt i Afrika. I regionen ingår följande länder, från väster till öster: LAND I SAHARA Mauretanien Mali Niger LAND SÖDER OM SAHARA Kap Verde Senegal Gambia Guinea-Bissau Guinea Sierra-Leone Liberia Elfenbenskusten Burkina Faso Ghana Togo Benin Nigeria HUVUDSTAD Nouakchott Barnako Niamey HUVUDSTAD Praia Dakar Banjul Bissau Conakry Freetown Monrovia Abidjan Ouagadougou Accra Lomé Porto-Novo Abuja Västafrika är en låg del av Afrika. Merparten av området ligger lägre än 300 meter över havet. Stora områden påverkas av Sahara, och flera av de största länderna ligger helt eller delvis i öknen. Söder om Sahara finns stäppen Sahel, som övergår i savann och slutligen regnskog vid ekvatorn. Länderna längs kusten får mer regn än länderna längre inåt land, där stora områden är obrukbar ödemark utan värde. Därför är också länderna i inlandet större till ytan än länderna vid kusten. Områdets största flod är Niger. Den är mer än 400 mil lång och rinner från väst mot öst från Guinea, genom ökenländerna Mali och Niger, för att slutligen rinna ut i Nigeria. Floden har ett inlandsdelta i Mali som förvandlas till ett enormt sjölandskap när det översvämmas varje år. Kap Verde är en ögrupp i Atlanten väster om Senegal. Öarna är vulkanöar, och vulkanen är aktiv. Under öarna finns en hotspot liknande den som skapat Kanarieöarna längre norrut. Lagos är Nigerias viktigaste hamnstad. I Nigeria bor flest människor i hela Västafrika. Landet är regionens ekonomiska motor. Staden Lagos med sina 16 miljoner invånare är den folkrikaste i Västafrika, och landet har de största oljetillgångarna i regionen. Detta har också gjort Nigeria till ett land med många krig och konflikter. Den mest kända för oss i dagsläget äger rum i norra Nigeria, där den islamistiska terrororganisationen Boko Haram utför terrordåd. Det mesta som odlas i Västafrika köps och säljs mellan människorna i olika lokala marknader. Grödor som odlas för försäljning är främst kakao och kaffe, naturgummi och olja från oljepalmer samt jordnötter. obrukbar = kan inte användas. Mark som är obrukbar går inte att odla på hotspot = plats där magma bryter igenom och bildar en vulkan, trots att det är långt från närmaste plattgräns

54 104 Kapitel 4 Namngeografi 105 Västafrika har en ung befolkning som växer snabbt. Arbetslösheten är hög på landsbygden, men de större städerna tar upp många, främst unga män, som flyttar från byarna på landsbygden till städerna. Nigeria, Ghana och Elfenbenskusten är de länder som drar till sig flest. Generellt sett är levnadsstandarden bra i kustländerna. I Västafrika finns rötterna till flera viktiga kulturer som utvecklades innan de vita kom: Ghana, Mali, Songhai och Ashanti. Under muslimsk tid (från medeltiden till 1600-talet) var Timbuktu en av världens viktigaste städer. När området erövrades av européer var Frankrike det land som tog över störst del, och därför är franska ett av de vanligaste språken. 70 % av invånarna i Västafrika är muslimer. Utöver det finns stora grupper av kristna, på grund av franska och brittiska missionärers arbete på 1800-talet, främst i kustområdena. I mindre områden på landsbygden utövas fortfarande traditionell andetro. Längs kusten byggdes slavfort på talet. Europeiska stormakter byggde dem som uppsamlingsplats för slavar som andra afrikaner fångade in och sålde till de vita. Även Sverige hade ett fort: Carolusborg i Ghana var verksamt , under drottning Kristinas tid. Liberia sattes på 1800-talet under beskydd av USA, för att fungera som ett land frigivna amerikanska slavar kunde flytta tillbaka till. Sierra-Leone fyllde samma funktion för frigivna brittiska slavar. Centrala Afrika inklusive Saint Helena och övriga öar Centrala Afrika är regionen som börjar vid Atlanten och har sin norra gräns ungefär där regnskogen slutar, i Tchad, som är regionens enda ökenland. Regionen har sin östra gräns mitt i Afrika. Sydgränsen går ungefär där regnskogen slutar i söder. I regionen ingår följande länder, från norr till söder: LAND Tchad Kamerun Centralafrikanska republiken Ekvatorialguinea São Tomé och Príncipe Gabon Kongo Demokratiska rep. Kongo Angola HUVUDSTAD N Djamena Yaoundé Bangui Malabo São Tomé Libreville Brazzaville Kinshasa Luanda Det finns två Kongo. Demokratiska republiken Kongo hade förr namnet Zaire. År 1997 bytte landet namn till Kongo. För att skilja på de två olika Kongo benämns de efter huvudstäderna. Det land som normalt kallas Kongo får då heta Kongo (Brazzaville), och det forna Zaire heter Kongo (Kinshasa). Gemensamt för länderna i centrala Afrika är att de är länder med mycket regnskog. Även Tchad, som har sina norra delar i Sahara, har regnskog i söder. Det är också länder som är rika på naturresurser. Naturligtvis skog och produkter kopplade till skog som timmer, palmolja och kakao. Men även ädelstenar som diamanter, guld, silver, koppar, tenn, bauxit och liknande, som vi ser som ren lyx eller metaller som används i industrin. Dessutom har speciellt Kongo (Kinshasa) stora tillgångar på sällsynta ämnen som tantal, tungsten/ wolfram och kobolt. 80 % av jordens tantaltillgångar finns till exempel där. Det är ämnen som används när man tillverkar elektronik, som mobiltelefoner. I centrala Afrika rinner en av jordens vattenrikaste floder, Kongofloden. Den har sina källor i södra Kongo (Kinshasa) och slingrar sig genom hela landet som ett uppochnervänt U innan den slutligen rinner ut i Atlanten. Mer än 40 vattenkraftverk har byggts längs flodens lopp, och det finns planer på att bygga minst lika många till. I mer än 20 år har det rått oroligheter och regelrätt inbördeskrig i de om råden där gruvorna finns, främst runt Goma i östra Kongo (Kinshasa) och i landets sydligaste delar. Sex miljoner människor har dödats. Eftersom kriget Arbetsförhållandena i Kongo-Kinshasas koboltgruvor kan vara livsfarliga.

55 106 Kapitel 4 Namngeografi 107 innebär att det är laglöst land runt gruvorna, och metallerna och mineralerna därför kan säljas billigt till utländska uppköpare, finns det inget riktigt internationellt intresse av att försöka stoppa konflikterna. Samtliga länder längs atlantkusten, från Kamerun till Angola, har rätt stora oljetillgångar, både inom landet och i havet. Det ger länderna en stadig inkomstkälla, men samtidigt påverkas deras ekonomi mycket när världsmarknadspriset på råolja ändras. I Atlanten utanför Angola ligger ön Saint Helena, mest känd för svenska elever från spelet Den försvunna diamanten och för att det var där den franske kejsaren Napoleon dog efter sin landsförvisning. Söder om Saint Helena finns öarna Ascension och Tristan da Cunha. Alla tre öarna ligger ovanpå den mittatlantiska ryggen och är vulkaner. Alla tre tillhör dessutom Storbritannien. Numera har de inget större värde, men under den tid då segelfartyg användes var de viktiga platser där fartygen kunde fylla på sina förråd av mat och vatten. Östafrika inklusive Madagaskar LAND (AFRIKAS HORN) Eritrea Djibouti Etiopien Somalia LAND Sydsudan Uganda Rwanda Burundi Kenya Tanzania Zambia Malawi Moçambique Zimbabwe Madagaskar HUVUDSTAD Asmara Djibouti Addis Abeba Mogadishu HUVUDSTAD Juba Kampala Kigali Bujumbura Nairobi Dodoma Lusaka Lilongwe Maputo Harare Antananarivo Östra Afrika präglas av två naturfenomen: bergslandskapet och Great Rift Valley. Den östra delen av kontinenten är delvis uppbyggd som en platå och reser sig högre över havet än omgivningen. Det syns tydligast i Etiopien och omkringliggande länder. Platån gör att klimatet i Östafrika vanligen är lite svalare än det normala på de här breddgraderna. Av samma skäl är klimatet också lite torrare. Därför växer det inte lika mycket regnskog nära havsnivån/ på slätterna runt ekvatorn i Östafrika. Sprickdalen Great Rift Valley uppstod för 30 miljoner år sedan i Öst afrika. Den börjar vid Röda havets stränder och sträcker sig genom stora delar av Afrika, ända ner till Moçambique. Om ytterligare några årmiljoner kommer Afrika att ha spruckit upp och delats längs dalen. I sprickdalen förekommer vulkanisk aktivitet. Afrikas högsta berg, Kilimanjaro, är en utslocknad vulkan som ligger strax öster om sprickdalen i Tanzania. Kilimanjaro är så högt att det finns glaciärer på toppen, trots att det är så varmt vid bergets fot att det betar elefanter och giraffer där. Det finns fler utslocknade vulkaner i Östafrika. Några mil norr om Kilimanjaro ligger Mount Kenya, Afrikas näst högsta berg och även det en utslocknad vulkan. Virungabergen, som ligger i Rwanda och är kända för sina gorillor, har aktiva vulkaner.

56 108 Kapitel 4 Namngeografi 109 Victoriafallen är dubbelt så stora som de mer kända Niagarafallen i Nordamerika. Sprickdalen har också skapat några långa, smala och väldigt djupa sjöar när sprickor fyllts med vatten. Störst av spricksjöarna är Tanganyikasjön och Malawisjön. Tanganyikasjön är nästan meter djup och världens näst största sjö till volymen. Afrikas största sjö till ytan är Victoriasjön. Den är omgiven av spricksjöar och källa för en del av floden Nilen. För folken runt dessa sjöar har fiske alltid varit viktigt för att få mat och extrainkomster. För oss i Sverige är sjöarna kanske mest kända för de akvariefiskar, främst olika ciklider, som fångas i dem. I den södra delen av Östafrika rinner Zambezifloden, Afrikas fjärde längsta flod. Den är hälften så lång som Nilen och den enda stora flod i Afrika som rinner ut i Indiska oceanen. Längs Zambezifloden finns ett av världens största vattenfall, Victoriafallen. Afrikas horn är namnet på den spets som sticker ut i Indiska oceanen i norra Östafrika. Det är en viktig region. Etiopien, Afrikas äldsta kristna land, har berg inom sina gränser. Bergen stoppar upp fuktig luft från havet, vilket innebär att det regnar. Det ger Etiopien ett svalt och fuktigt klimat trots sin breddgrad. Etiopiens berg är dessutom det andra källområdet för floden Nilen. Afrikas horn har drabbats av många konflikter samtidigt som flera år av torka har orsakat svältkatastrofer. Därför har många människor flytt från Afrikas horn, bland annat till Sverige. I Etiopien finns en platå som heter Ogaden och där har under lång tid en konflikt pågått. Den har sitt ursprung i att området historiskt varit en del av Somalia men i dagsläget är erövrat av Etiopien. Två andra länder som har drabbats av våld är Uganda och Rwanda. Den grymme ugandiske diktatorn Idi Amin körde under 1970-talet ekonomin i botten, trots landets stora fyndigheter av koppar. I Rwanda dödades under en kort period 1994 ungefär människor, när folkgruppen hutu attackerade folkgruppen tutsi. De flesta slogs ihjäl med machete. Numera råder fred, och Rwanda är ett av de länder i Afrika som har snabbast växande levnadsstandard. Tanzania och Kenya delar på en savann som är den djurrikaste på jorden. Den drar till sig turister som kommer dit för att uppleva det vilda Afrika. Speciellt nationalparken Serengeti i Tanzania är känd för sina lejon, elefanter, giraffer, vandrande gnuhjordar och andra djur. Tyvärr lockar mängden djur även till sig tjuvskyttar, och det pågår en ständig kamp mellan djurvårdare och kriminella. Motsvarande nationalparker i Kenya är Västra och Östra Tsavo. Även om naturen i Östafrika lockar många turister är det jord bruksprodukter som drar in mest pengar till länderna. I de högre belägna delarna av Östafrika är det vanligt med olika plantageodlingar. Odling av både kaffe och te är vanligt, liksom tobak, bomull och cashewnötter. Det invånarna odlar för eget bruk är främst majs och ris. Längs kusterna är fiske vanligt. I vattnen runt Afrikas horn förekommer en del piratverksamhet, som är svår att komma tillrätta med eftersom Somalia saknar en regering som kan hantera brottslighet till havs. Zambia och Zimbabwe delar på den största kopparfyndigheten i Afrika. Problemet för länderna har varit att bägge saknar kust. Istället har koppartackorna skeppats till hamnar i Moçambique, och vinsten från gruvorna har mestadels hamnat hos utländska bolag. Madagaskar är den stora ön utanför Öst afrikas kust. Tidigare satt ön ihop med kontinenten, och det finns djurarter kvar på Madagaskar som tidigare fanns även på fastlandet men nu är utrotade. Mest kända är olika lemurer. Madagaskars regnskogar har avverkats nästan helt för att ge plats åt olika plantageodlingar. Bland annat odlas nästan 90 % av all vanilj i hela världen på Madagaskar. Plantageodlingarna förstör djurens miljö, och många av Madagaskars unika djur är starkt hotade, eller redan utrotade, i vilt tillstånd. Ringsvanslemuren är den mest kända lemurarten, men det finns cirka 60 arter till. Den här arten lever i stora grupper där honorna är överordnade hanarna.

57 110 Kapitel 4 Namngeografi 111 Utanför Östafrikas kust finns ögrupperna Seychellerna och Maskarenerna med öarna Komorerna, Réunion och Mauritius. Samtliga är rätt höga och består av utslocknade vulkaner. Klimatet är behagligt, och den viktigaste inkomstkällan på de flesta platser är turism. Men även inkomsterna från export av fisk och kopra, som utvinns ur kokosnötter, är betydelsefulla. Utanför Tanzania ligger öarna Zanzibar och Pemba. För några hundra år sedan fyllde de samma funktion för slavhandeln till arabvärlden som slavforten längs Västafrikas kust gjorde för européernas slavhandel till Amerika. Södra Afrika Södra Afrika är regionen som bildas av kontinentens sydligast belägna länder. LAND Namibia Botswana Sydafrika Lesotho Swaziland HUVUDSTAD Windhoek Gaborone Pretoria Maseru Mbabane I södra Afrika finns flera länder som saknar kust. Det begränsar möjligheterna till handel, eftersom alla transporter måste gå genom andra länders territorium ut till hamnar vid kusten. Namiböknen och Kalahariöknen är stora öknar som sträcker sig in i halva södra Afrika. Öknarna är inte lika torra som Sahara. Speciellt längs kusten kommer det in dagg och fuktig luft på nätterna, bland annat på grund av en kall havsström, Benguelaströmmen, som drar med sig vatten från Antarktis till Namibias kust. Pingviner är inte ovanliga i ökensanden vid kusten. Floden Okavango rinner genom södra Afrika och ger vatten till ökenområdena. Den får sitt vatten från Angolas högplatåer och är som rikast på vatten när torrperioden infaller. Okavango rinner inte ut i havet, utan i öknen. Den slutar i ett inlandsdelta mitt i öknen, Okavangodeltat. Det är ett extremt viktigt träskområde för fåglar och andra djur. Södra Afrika är rikt på naturresurser. Här finns världens största tillgångar på metallen platina, liksom stora mängder järn, krom, koppar, guld och diamanter. Vid staden Kimberley i Sydafrika finns världens största diamantfyndighet, och i Namibia går det att vaska fram diamanter i sanden på havssträndern. Det finns inga oljetillgångar i regionen, men stenkol bryts i gruvor i Sydafrika. Östra delen av regionen ligger högre än västra och tar emot mer regn. Där, och i Sydafrika, är plantageodling av bland annat tobak och jordnötter vanlig. Sydafrika har medelhavsklimat runt Kapstaden, och där odlas samma frukter som vid Medelhavet. På savannområdena i regionen finns stora mängder vilda djur. Kruger National Park i Sydafrika är den största nationalparken i södra Afrika. Ända sedan södra Afrika koloniserades har de vita sett ner på de svarta och betraktat dem som mindre värda. Tyska kolonisatörer genomdrev folkmord på svarta i Namibia före första världskriget. I Sydafrika gällde olika lagar för människor med olika hudfärg ända fram till 1990-talet. Inget annat land har tagit emot så många vita nybyggare som Sydafrika. Landet har haft fler vita invånare än alla andra afrikanska länder tillsammans. Sydafrika var, och är, det rikaste och mest utvecklade landet i hela Afrika. Numera har svarta och vita samma värde och Sydafrika har de senaste åren haft svarta presidenter. Nelson Mandela kämpade för de svartas rättigheter i Sydafrika och var president kolonisatör = person som är med om att bosätta sig på ett landområde, ofta ägt av andra

58 112 Kapitel 4 Namngeografi 113 litosfärplatta = stenplatta på jordytan mellan markytan och magman, som världsdelar vilar på Namngeografi Sydamerika Sydamerika är mindre än Afrika. I nordligaste delen finns varma öken områden. Mitten, runt ekvatorn, täcks av regnskog och längst ner i söder gör närheten till Antarktis att klimatet är kallare än i Sverige. Sydamerika har två typiska karaktärsdrag: 1. Amazonfloden. Den flyter genom nästan hela kontinenten, från väst till öst, och är världens vattenrikaste flod. Många anser att den utmanar Nilen i Afrika om att vara världens längsta flod också. 2. Bergskedjan Anderna. Den sträcker sig från norr till söder längs hela Sydamerikas västkust. Den är en följd av att litosfärplattan under Stilla havet pressar sig ner under Sydamerika västerifrån och därmed får kusten att resa sig. I Anderna finns de högsta bergstopparna i hela Amerika. Dessutom skapar krocken mellan plattorna vulkaner. Många av dem är aktiva. Sydamerikas högsta berg, meter högt, heter Aconcagua och är en utslocknad vulkan. Runt Amazonfloden finns världens största sammanhängande regnskogsområde. Merparten av regnskogen ligger i Brasilien. Det är Sydamerikas största land, och det enda där portugisiska är nationellt språk. Energiresurser som olja och naturgas är ojämnt fördelade i Sydamerika. De största fyndigheterna finns i norr, där framför allt Venezuela är ett viktigt oljeland, tillsammans med Colombia och Ecuador. Sydamerika har flera högplatåer där plantageodling av kaffe är lönsamt. Colombia och Venezuela är världsledande exportörer av kaffebönor. I Anderna finns altiplanos. Det är dalgångar mellan bergen i bergskedjan där klimatet är svalt och regnigt och det går att odla grödor som egentligen trivs längre norrut eller i ett svalare klimat, till exempel potatis. Det har funnits många olika folk som satt sin prägel på Sydamerika innan européerna kom dit på 1500-talet. Mest känt är inkafolket, som bodde i olika altiplanos. De hade inga riddjur och hade inte uppfunnit hjulet, men ändå lyckades de bygga ett nätverk av vägar i Anderna, från Colombia i norr till Chile i söder. Vägarna användes bland annat för att kommunicera. Uthålliga löpare fick springa med meddelanden. Vägarna var så välbyggda att de finns kvar än idag. Sydamerika har många djur som är speciella för världsdelen, som kapybaror, sengångare, pungråttor och lamor. Lamorna kommer egentligen från Nordamerika, men där dog de ut i slutet av senaste istiden. Lamor har traditionellt används som lastdjur i Sydamerika, eftersom det inte fanns hästar före européernas ankomst. HONDURAS NICARAGUA KUBA PANAMA ECUADOR S T I L L A H A V E T COLOMBIA HAITI PERU Machu Picchu C H I L E VENEZUELA Titicacasjön A n Atacamaöknen d e K A R I S Y D A M r n a A m a z o BOLIVIA G E N A R B I S K n a C E N T S Y D A M Aconcagua S Ö D S Y D A M R A P A GUYANA R A T I N Pampas A G U SURINAM BRASILIEN A Y A E R I K s E R I K A A Amazonfloden R A L A E R I K A URUGUAY Falklandsöarna FRANSKA GUYANA A T L A N T E N Karibiska Sydamerika, centrala Sydamerika och södra Sydamerika.

59 114 Kapitel 4 Namngeografi 115 Karibiska (norra) Sydamerika storexportör = världsledande på försäljning av en produkt på den internationella marknaden LAND Colombia Venezuela Guyana Surinam Franska Guyana HUVUDSTAD Bogotá Caracas Georgetown Paramaribo (Paris) Av de sydamerikanska länder som har nordlig kust mot Karibiska havet är Colombia och Venezuela de två ekonomiskt viktigaste. Venezuela har så mycket olja inom landets gränser att det som enda land utanför Mellanöstern var med och grundade den internationella oljeorganisationen OPEC Båda länderna skulle kunna vara rika, men dåliga regeringar har misskött ekonomin under lång tid och det har skapat en fattig befolkning. Bägge länderna är också storexportörer av kaffebönor. Kaffebuskarna trivs i det lite torrare klimatet i Andernas dalar, som sträcker sig in i halva landet. Det är i de dalarna som merparten av landets befolkning bor och även där som odling av andra jordbruksprodukter för export främst sker. Colombia är också en stor exportör av kokain. Kokabusken trivs bra i klimatet längs Andernas sluttningar. Till skillnad från Colombia bor de flesta människorna i Venezuela på landets stora slätter i norr. Där bedrivs storskalig boskapsskötsel tillsammans med plantagejordbruk. Venezuela har stora områden av regnskog i söder och är ett av de artrikaste länderna i världen. Trots det skövlas drygt hektar regnskog varje år för att göra plats för gruvor och betesmark för boskap. Guyana är av historiska skäl uppdelat i tre länder. Inget av dem har några direkta naturtillgångar utom det de får in från avverkning av regnskog. I alla tre länderna är därför turistindustrin viktig. Folk reser från hela världen för att få uppleva orörd regnskog. Guyana, tidigare Brittiska Guyana, var ursprungligen en engelsk koloni, den enda på Sydamerikas fastland. Förutom skogsprodukter odlas här ris och sockerrör på plantager, för export. Surinam hette tidigare Nederländska Guyana men bytte namn när det blev självständigt. En viktig inkomstkälla för Surinam är bauxit, råvaran som krävs för att framställa aluminium. De odlingar som ger mest inkomster är bananplantagerna. Franska Guyana är ingen koloni utan ett franskt departement. Det är lika franskt som till exempel Bretagne eller Normandie, som ligger inom Frankrikes europeiska gränser. Därför är också Franska Guyana medlem i EU. Det mesta Världens högsta vattenfall heter Angelfallen och ligger i Venezuela. Vattnet faller nästan meter. som odlas i landet exporteras direkt till Frankrike, till exempel socker, citrusfrukter, ananas och bananer. Frankrike har en rymdbas i landet, Centre Spatial Guyanais, där de skjuter upp satelliter med raketer. Utanför kusten ligger den fruktade Djävulsön med sitt fängelse, dit franska förbrytare skickades i drygt 100 år, fram till 1953 när fängelset lades ner. Fängelset ansågs omöjligt att rymma från.

60 116 Kapitel 4 Namngeografi 117 Havet kring Galápagosöarna gjordes 1986 till marint naturreservat. När man skapar naturreservat är syftet att skydda miljön inom området. Centrala Sydamerika LAND Ecuador Peru Bolivia Brasilien HUVUDSTAD Quito Lima La Paz Brasilia Ecuador är det enda landet i centrala Sydamerika som har stora oljetillgångar. Brasilien har några mindre oljefält utanför kusten, men det är allt. Ecuador har tre olika klimattyper: slätterna vid kusten, där det går att odla bananer, kaffe och kakao, Andernas berg med sina altiplanos, där odlingen främst sker för konsumtion inom landet, och regnskogen öster om Anderna, som avverkas för att ge timmer och andra värdefulla skogsprodukter. Havet utanför Ecuadors kust är fiskrikt. Ögruppen Galápagosöarna tillhör Ecuador. Det var där vetenskapsmannen Charles Darwin kom på teorierna om evolutionsläran när han såg de extremt specialiserade djuren som levt åtskilda från fastlandet under lång tid. Peru är ett bergsland och uppdelat i tre zoner. Längs kusten ligger en torr kustslätt där det sällan regnar. Öster om den finns Anderna och öster om Anderna ligger regnskogen. Amazonflodens källor finns i Perus regnskog. Landet har stora tillgångar av guld och koppar, och mindre fyndigheter av naturgas. I Peru odlas både kaffe och sockerrör för export. I havet utanför trivs fisk som anchoveta, en form av ansjovis, i den kalla och näringsrika Humboldtströmmen. Landet har många ruiner och spår efter inkaindianerna, och platser som inkastaden Machu Picchu lockar många turister. Det gör även Titicacasjön, Sydamerikas största insjö. I södra delen av landet finns en högplatå med ökenklimat, Nazcaplatån. Den är känd eftersom urbefolkningen skapat figurer i sanden som bara syns från hög höjd ovanför platån. Bolivia är det land i Sydamerika som har störst andel ursprungsbefolkning. Bolivia saknar kust och har egentligen inga naturtillgångar utom regnskog, silver och naturgas, vilket har gjort Bolivia till kontinentens fattigaste land. Området väster om Anderna ligger i regnskugga och är torrt och svårt att odla i. I Anderna finns altiplanos, platåer där man odlar bland annat tobak, men det mesta används inom Bolivia och odlingen ger inga exportinkomster. I öster finns regnskog. Uppe i Anderna finns stora saltslätter, rester av sjöar som har torkat ut när Anderna pressats uppåt av jordens inre krafter. Saltet har hög halt av litium, vilket är den viktigaste beståndsdelen i batterier till mobiltelefoner och eldrivna bilar. Litiumet skulle kunna göra Bolivia till ett rikt land om man kommer på ett miljösäkert sätt att utvinna metallen ur saltet. Brasilien är ett enormt land, det femte största i världen till ytan. Det stora landet har en befolkning på över 200 miljoner människor. Merparten av landet består av Amazonasbäckenet, det område som Amazonfloden får sitt Den 30 meter höga Kristusstatyn är en välkänd symbol för den brasilianska staden Rio de Janeiro.

61 118 Kapitel 4 Namngeografi 119 vatten ifrån och som till stora delar täcks med regnskog. Flera av biflödena till Amazonfloden är så stora att de är större än floderna i Europa. Ur Amazonflodens mynning rinner mer färskvatten än det gör i alla Europas floder tillsammans. Sydöstra Brasilien har ingen regnskog utan består av kullar där klimatet är svalare och torrare än nere i Amazonasbäckenet. I södra Brasilien finns gräs slätter motsvarande stäppen i Afrika. Landet är mest tätbefolkat längs atlantkusten. Klimatet lämpar sig väl för odling av kaffe. Brasilien har varit världens största kaffeexportör i över 150 år. Brasiliens största stad är Rio de Janeiro, men Brasiliens huvudstad heter Brasilia. Huvudstaden byggdes efter beslut från landets ledning, som tyckte att det behövdes en stor stad en bit in i landet. Alla andra stora städer i landet ligger längs kusten. Brasilia tog tio år att bygga och invigdes En kaffeplantage i Alfenas, Brasilien. Södra Sydamerika LAND Paraguay Uruguay Chile Argentina HUVUDSTAD Asunción Montevideo Santiago Buenos Aires Paraguay är ett av Sydamerikas fattigaste länder, drabbat av krig och styrt av en diktator under lång tid. Drygt en tredjedel av befolkningen lever i fattigdom. En orsak är att ägandet av marken är ojämnt fördelat och några få familjer äger merparten av landets mark. Paraguay har ett bra klimat med regn- och torrperioder. Västra halvan av landet är slättland, och den östra, där merparten av befolkningen bor, har ett tempererat klimat som liknar det i södra Europa. Paraguay har inga oljefält. Däremot är landet en storproducent av sojabönor, som främst används som foder till boskap. Även socker ersättningen stevia och kött från boskapsskötsel ger landet stora inkomster. Uruguay består av ett kulligt landskap utan skog i nordväst, som går över i grässlätter i sydöst. Inte mindre än fyra större floder genomkorsar landet. Klimatet är milt och kan jämföras med Frankrikes. Ekonomiskt sett klarar sig Uruguay bra. Det är det enda landet i Sydamerika där export av it och mjukvara är en stor inkomstkälla. Biffkött från kor som betar på grässlätterna är en av de största exportprodukterna, liksom odlingen av quinoa. Uruguay har gjort sig känt som det första landet i världen där det blev lagligt att använda marijuana och hasch. Uruguay var även det första landet där samtliga skolbarn i grundskolan fick varsin egen dator. Det skedde redan Chile ligger utdraget längs Sydamerikas västkust, till stora delar i Anderna. Endast drygt 3 % av landets yta är uppodlad. Längs kusten finns en remsa av torrt land och öknar, som uppstått på grund av regnskuggan som Anderna skapar. Atacamaöknen ligger i landets nordvästra del och är en av de torraste platserna på jorden. Landet är ett av Sydamerikas rikaste och har högst levnadsstandard, trots att det styrdes av en fascistisk militärjunta under lång tid. Chile har stora koppartillgångar, i gruvor i Anderna och Atacamaöknen. Chiles centrala delar har medelhavsklimat. Där odlas bland annat vindruvor för vintillverkning. Chile är en stor vinproducent. militärjunta = grupp av militärer som styr ett land

62 120 Kapitel 4 Namngeografi 121 I landets södra del, Pata gonien, är klimatet svalare och bergstopparna täckta av glaciärer. Kusten är flikig eftersom glaciärer gröpte ut djupa dalar här under senaste istiden. Längst i söder ligger Eldslandet med Magellans sund, där kaptenen Ferdinand Magellan seglade under den allra första världsomseglingen. Långt utanför stillahavskusten ligger Påskön, världens mest isolerade ö, känd för sina märkliga statyer som föreställer utdragna huvuden. Argentina har en del av Anderna längs sin västra gräns. Sydamerikas högsta berg Aconcagua ligger här. Merparten av landet har varmtempererat klimat, liknande det i Frankrike. I dess norra delar finns en enorm grässlätt, Pampas, som har skapats på samma sätt som stäppen i Afrika. Där bedrivs storskalig boskapsskötsel. Kött från argentinska kor är vanligt i svenska butiker. Argentina styrdes, precis som Chile, av en fascistisk militärjunta under lång tid. Men ekonomin återhämtade sig, och numera är levnads standarden hög i landet. Utbildning är gratis, och befolkningens utbildningsnivå är hög. En femtedel av landets inkomster kommer från industriprodukter som tillverkas i landet. I Atlanten utanför Argentina ligger ögruppen Falklands öarna, som är brittisk. Argentina krävde länge att få ta över öarna, och 1982 utkämpade länderna ett krig som Storbritannien vann, Falklandskriget.

63 122 Kapitel 4 Namngeografi 123 Ordlista Andetro Arabvärlden Floddelta Folkmord Hotspot Inbördeskrig Inlandsdelta Kanal Kolonisatör Kopra Lemur Litosfärplatta Machete Maghreb Mammut Tron att förfäders och djurs andar finns kvar i livet. Region som erövrades av araber under deras storhetstid och där islam är viktigaste religionen. Område med öar av sand i vattnet, som bildas när en flod når havet och vattnets transport av sand stoppas upp. Kallas ofta bara delta. När ett speciellt folk väljs ut som offer, som judarna under andra världskriget. Plats där magma bryter igenom och bildar en vulkan, trots att det är långt från närmaste plattgräns. När olika grupper som tillhör samma land slåss mot varandra. Samma som floddelta, men uppstår när floden rinner ut på land. Vattendrag som grävts ut av människor för att båtar ska komma fram. Person som är med om att bosätta sig på ett landområde, ofta ägt av andra. Den torkade frövitan från kokosnötters insida, används vid tillverkning av smink och tvål. Släkting till aporna. Lever bara på Madagaskar. Stenplatta på jordytan mellan markytan och magman som världsdelar vilar på. Svärdsliknande kniv som används vid skogsröjning och skördning. Samlingsnamn för Marocko, Algeriet och Tunisien. Stor, hårig släkting till elefanten. Megafauna Militärjunta Naturfenomen Obrukbar Prospektör Quinoa Reträtt Slavfort Stevia Storexportör Territorium Unik Jättestora djur. Grupp av militärer som styr ett land. Något märkligt som skapats av naturen. Kan inte användas. Mark som är obrukbar går inte att odla på. En person som söker efter något värdefullt i naturen. Sydamerikansk ört med näringsrika frön. Dra sig tillbaka i motsatt riktning. Fort där slavar tillfälligt fängslades innan de transporterades vidare till en slavmarknad. Naturligt ämne som smakar sött utan att innehålla kolhydrater. Världsledande på försäljning av en produkt på den internationella marknaden. Landområde inom ett lands gränser. Så sällsynt att den bara finns i ett exemplar eller på en enda plats.

64 124 Register Register 125 Register J jakt 68, 69, 71, 88, 89 L landbris 42, 43 N navigation 15, 20 Hänvisning till sida där ordet nämns, antingen i text eller bild/karta. A atlas 19, 25, 29, 32 atmosfär 40, 48, 50, 56, 69, 76 avkylning 48, 52 B berggrund 27, 78 betesmark 69, 74 bomull 74, 100, 109 boskap 74, 114, 119, 120 breddgrad 15 20, 38, 55 58, 67, 76 bälte 56 58, 79, 84 C cirkulation 56, 58 citrusfrukter 82, 115 corioliseffekten 58 D djungel 68, 71 djupvatten 54 dricksvatten 57 E ekvatorn 16 20, 36 39, 48, 50, 54 58, 71, 76, 82, 99, 103, 112 energi 39, 45, 56 export 69, 101, F fastighetskarta 27 fattigdom 75, 119 fisk 89, 91, 110, 116 flodhäst 71 flygfotografi 25, 30 flykting 75, 91 förmultna 88 G Galápagosöarna 54, 116 glaciär 53, 64, 89 92, 107, 120 granskog 85 grundvatten 52 gröda 69 gummiträd 69 gödsla 74 H Hadleycell 56, 57, 76, 82 hagel 50, 52 havsbotten 89 havsnivå 26, 89 havsström 35, 54 56, 110 havstemperatur 45 horisont 36, 37 hästbältet 57 högsommardagar 50 högtryck 40, 41, höjdkurva 32 höstdagjämning 37, 38 I infrastruktur 75 inlandsis 53, 89, 92 insekt 68, 69, 81, 85, 86 ishav 58, 89 istid 65, 77, 88, 100, 112, 120 istäcke 85 jordaxel 18, 36 38, 79 jordbruk 69, 74, 99, 109, 114 jordklot 15, 22 jordyta 39 41, 48, 112 K kakaoträd 69, 103, 105, 116 kaktus 77 kalfjäll 87, 92 kalhygge 85 kalltempererat 64, 84 kartprojektion kartvy 25 kassava 68 klimatologi 7 klimatzon klimatångest 93 koldioxid 69, 88 kolera 27 kommun 27 kon 22 koncentrera 22, 39 kondensera 40, 50, 52, 67 konstbevattning 72, 78, 82, 100 kontinent 89, 97, 107, 109, 112 konturlinje 26, 32 konvektionsnederbörd 50, 56 konvergenszon 57 koordinat 19 koropletkarta 27 kretslopp 52, 54 kustklimat 56 landområde 27, 58 landyta 46, 97 latitud 15, 16 livsmiljö 8, 69 ljus 39 longitud lutning 18, 37, 38 längdgrad lågtryck 40, 41, 45, lövskog 64, 80 83, 92 M macchia 82 medelhavsklimat 82, 83, 100, 111, 119 medeltemperatur 65, 66, 88 medsols 58 meridian metan 88 midnattssol 19, 38 midsommar 18, 37 midvinter 18, 37 moln 35, 36, 40, 41, 48, 50, 52, 67, 71, 76 monsun 46, 47 motsols 58 myndighet 15, 25 myrmark 86 nederbörd 48, 50 52, 56, 65, 66, 73, 80 nollmeridian 17, 19 nollpunkt 16, 17 nomad 74, 75 nordostpassaden 57, 60 Nordpolen 15, 16, 37, 39, 89 nordtoppen 91 norrpil 25 näringskälla 68 O oas 78 oliv 82 olja 93, , 112, 114 orkan 45 P papperskarta 29 paraplyakacia 71 passadvind 45, plantage 69, 95, 109, 111, 114, 118 platå 46, 61, 107, 108, 110, 112, 117 pol 22 polardag 19 polarklimat 63 65, 86 polarnatt 19 polcirkel 19, 33 prärien 73 pustan 73 päls 80, 85, 86, 89 regn 38, 40, 45, 48, 50, 52, 56, 68, 72, 77, 82, 85, 100, 103, 111

65 126 Register Register 127 R reliefkarta 26, 28, 33 renlav 85 rödlista 72, 95 S saltvatten 53 samer 36, 88 sandsten 78 satellit 25, 30, 81, 100, 115 savann 56, 61, 69, 70, 72, 78, 101, 103, 109 segelfartyg 57, 106 shelfis 89, 91, 95 sjö 29, 42, 108 skog 30, 69, 84, 85, 88 skottår 37 skyfall 81 smältvatten 86 snö 38, 48, 50, 52, 73, 85, 91 sol 26, 36, 46 statisk 29, 32 stiltje 57 stjärntecken 18 storm 41, 45 stratosfär 48, 49, 61 stäpp 56, 61, 64, 65, 73, 74, 75, 78, 101, 103, 120 subtropisk 63 svedjebruk 71, 84, 95 svält 73, 75, 85, 108 sydostpassaden 57, 60 Sydpolen 15, 16, 36 39, 89 sydtoppen 91 T tajga tematisk karta 27 temperatur 42, 45, 48, 49, 51, 56, 61, 64 terräng 27 tjuvjakt 69, 72 tjäle 86, 88 topografisk 26, 28, 33 tornado 44 torrperiod 36, 70 72, 110, 119 transportfartyg 90 tredimensionell 26 trend 27, 33 trofé 72 tromb 44 tropikerna 18, 19, 36, 45, 67, 72 tropisk 63 65, 67, 70 tropopaus 48 troposfär 40, 48, 49, 56 träskmark 86, 88, 110 tundra 64, 65, 86 88, 92, 101 tyfon 45 U uppköpare 69, 106 uppodlad 75, 119 urfolk 88 urskog 85 utrota 69, 72, 99, 109 utsäde 75 utvecklingsfrågor 8 V varmluft 40 vatten 27, 42, 44, 46, 52 55, 69, 71 74, 77, 78, 89, 91, 100, 106, 108, 110, 118 vattenånga 40, 50, 52, 67 vind 40 50, 54, 56 58, 75 vinkel 16, 18, 23, 39, 56 vinter 36, 56, 66, 67, 71, 80, 90 vinterhalvår 46, 71 vintersolstånd 37 virvelvind 44 vulkan 89, 97, 103, 106, 107, 110, 112 väder 35, 38, 40, 41, 45, 48, 56, 63, 75 vändkrets 18, 19, 38, 67 världsdel 20, 24, 46, 70, 82, 99, 112 världskarta 27 västvindsbältet 58 växthuseffekt 88 vårdagjämning 37, 38 Y ytvatten 42, 45, 52 Z zenit 18 Ä älv 52 Å å 52 årstid 36 återplantera 85 Ö ödemark 78, 103 öken 54, 64, 65, 75, 76 79, 99, , 110, 112, 117 önation 45 ört 85, 86, 123 översvämning 81, 91, 103

66 128 Bildförteckning Bildförteckning Omslag: collage av bilder från inlagan, se bildförteckning nedan s. 5 Orla/iStock s. 29 BlurryMe/Shutterstock s. 44 Justin Hobson/Shutterstock s. 45 Harvepino/Shutterstock s. 46 Dinesh Hukmani/Shutterstock s. 59 Jens Mohr/Hallwyl Museum/Wikimedia Commons s. 68 Ondrej Prosicky/Shutterstock s. 77 Alisa/Shutterstock s. 79 Offfstock/Shutterstock s. 80 Photolinc/Shutterstock s. 83 Lisa Liidemann/Shutterstock s. 84 Sarkophoto/iStock s. 87 Dmitry Chulov/iStock s. 90 Allen, G/Shutterstock s. 101 Ilbusca/iStock s. 103 Tayvay/Shutterstock s. 105 Lynsey Addario/Getty Images s. 108 Guenterguni/iStock s. 109 The Art of Pics/Shutterstock s. 111 Louise Gubb/CORBIS SABA/Corbis via Getty Images s. 115 Apomares/iStock s. 116 LFPuntel/iStock s. 117 Marchello74/Shutterstock s. 118 Dolphinphoto/iStock